Lärarhandledning. Mikael Gardestrand Bengtsson

Transkript

1 Lärarhandledning Mikael Gardestrand Bengtsson

2 ISBN Mikael Gardestrand Bengtsson och Liber AB Redaktion Magnus Andersson Grafisk form Bånges Grafiska Form AB Första upplagan 1 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, Stockholm tfn kundservice tfn , fax e-post: kundservice.liber@liber.se

3 Förord Lärarhandledningen du har framför dig har jag skrivit utifrån något som jag själv saknat i min geografiundervisning. Den innehåller en samling färdiga uppgifter som är knutna till det centrala innehållet i kurserna Geografi 1 och 2, och som är konstruerade med tanke på innehållet i kunskapskraven. Lärarhandledningen har som syfte att underlätta för dig som lärare att själv komponera dina kurser och lektioner utifrån ämnesplanen. Här finns uppgifter som kan användas inom ramen för en lektion, här finns uppgifter som du kan använda i längre perioder. Uppgifterna tar sin utgångspunkt i Peter Östmans lärobok Geografi 1 och 2 människan, resurserna, miljön, hållbar utveckling. Eleverna ges möjlighet att träna på lärobokens innehåll, samtidigt som de ges utrymme för egen kunskaps insamling såväl som för att omsätta kunskaperna i erfarenheter utanför läroboken. Lycka till i din egen geografiundervisning! Falkenberg hösten 2012 Mikael Gardestrand Bengtsson, författare Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 3

4 Innehåll Inledning Kurs 1 1 Geografi världens ämne 2 Jorden vår planet 3 En jord många livsmiljöer 4 Hållbar utveckling mänsklighetens framtid 5 Människa, befolkning, mänsklighet 6 Jordskorpan grunden för vår livsmiljö 7 Vatten en livsviktig resurs 8 Väder, klimat och växtlighet berör alla 9 Marken vi lever av 10 Människan, energin och miljön 11 Staden, stadsmiljön och framtiden Kurs 2 12 Den rörliga och kulturella människan 13 Näringsliv i förändring 14 Vår plats, andra platser 15 Region och miljö 16 Turism och resor 17 Landskap och samhälls planering i Sverige Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 4

5 Inledning Lärarhandledningens två delar Geografi 1 Geografi 2 Ämne Geografi Ämnets syfte Kurser i ämnet Geografi 1 Centralt innehåll Kunskapskrav Geografi 2 Centralt innehåll Kunskapskrav Läroboken Utgångspunkter Kapitlens uppläggning Ny projektion Bildanalys Lathund för bildanalys Geografiska modeller Utrustningstips Geografiska föreningar och publikationer Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 5

6 Geografi I inledning Lärarhandledningens två delar Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur (ämnesplanen för geografi). Denna lärarhandledning följer Peter Östmans lärobok Geografi 1 och 2. Handledningen är uppbyggd i två delar. Del ett, Geografi 1, följer lärobokens upplägg. Uppgifterna tar sin utgångspunkt i läroboken men använder även andra medier för att behandla ämnesplanens centrala innehåll i sin helhet. Del två, Geografi 2, följer också lärobokens upplägg. Skillnaden är att uppgifterna är av mer omfattande karaktär. Eleven behöver även söka kunskaper utanför läroboken mer självständigt. Även om lärarhandledningen följer lärobokens kapitelindelning, så behöver inte undervisningen i kurserna följa läroboken kronologiskt. Syftet är att ge dig som lärare utrymme att själv bygga upp en struktur med hjälp av uppgifterna i lärarhandledningen. Här följer en översikt över lärarhandledningens disposition. Geografi 1 Inledningsvis redovisas ämnesplanen för ämnet Geografi och kursen Geografi 1. Uppgifterna har konstruerats på ett sådant sätt att de på olika sätt behandlar ämnesplanens centrala innehåll. I varje kapitel finns även ett urval av betygskriterier för bedömning av uppgifterna. Alla kapitel är disponerade enligt följande: Inledning en kort orientering i kapitlets innehåll. Centralt innehåll här redovisas det centrala innehållet i ämnesplanen för Geografi 1, tänkt att kunna presenteras för eleverna. I denna del finns även betygskriterier för bedömning av uppgifter. Centralt innehåll och betygskriterier är hämtade från ämnesplanen. Förslag på arbetssätt i denna del finns olika förslag på hur du kan arbeta med materialet. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 6

7 Geografi I inledning I anslutning till varje förslag till arbetssätt finns lämpliga arbetsuppgifter för eleverna. Arbetsuppgifterna är av tre olika karaktärer: 1. Förslag till lektionsuppgifter som tydliggör läroboken, skapar intresse och öppnar för diskussion. 2. Kortare projektuppgifter som med fördel kan användas för att träna på lektionsinnehåll, och som är lämpliga om du väljer att växla mellan lektionsbunden undervisning och kortare projekt. Vissa uppgifter tar flera lektioner i anspråk och tränar eleven i att samla in och värdera geografisk information. 3. Större projektuppgifter vilka kräver att eleven arbetar under längre tid, och får träna på att samla in och värdera geografisk information. Instuderingsfrågor - för att underlätta elevens kunskapsinsamling finns även instuderingsfrågor kopplade till texten i läroboken i slutet på varje kapitel. Länkar som låter eleverna fördjupa sig i ämnet och konkritiserar lärobokens innehåll finns i samband med varje kapitel. Geografi 2 Inledningsvis presenteras ämnesplanen för Geografi 2, samt betygskriterierna för kursen. Betygskriterierna redovisas i inledningen till Geografi 2, dock inte i anslutning till varje kapitel eftersom uppgifternas omfattande karaktär gör att de flesta kriterier testas i varje kapitel. Dispositionen följer den i Geografi 1: Inledning Centralt innehåll Förslag på arbetsuppgifter Länkar Observera att även kapitel 11, Staden, stadsmiljön och framtiden, med medföljande uppgifter också passar in i Geografi 2. Lärarhandledningen innehåller inte instuderingsfrågor till Geografi 2. Däremot finns i början på varje kapitel i läroboken frågor som eleverna kan arbeta med för att repetera sin kunskap. Alla hänvisningar till Atlas i uppgifterna avser Libers Atlas för gymnasiet. Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 7

8 Geografi I inledning Ämne Geografi Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet integreras naturvetenskap och samhällsvetenskap utifrån en systemsyn. Geografin behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. I ämnet behandlas också frågor om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar en global geografisk referensram där kunskaper om egen och andras livsmiljö är en del. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram. Eleverna ska även ges möj lighet att utveckla kunskaper om samhällets behov av olika rumsliga data samt om hur stora informationsmängder kan hanteras med hjälp av digitala geografis ka verktyg som geografiska informationssystem (GIS). Fältstudier, exkursioner, laborationer och övningar ska ingå i undervisningen för att observera, identifiera, kategorisera och analysera händelser och förändringar i omvärlden. Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller. 2. Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö. 3. Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 8

9 Geografi I inledning 4. Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden. 5. Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information. 6. Kunskaper om samhällets behov av rumslig information och hur det kan tillgodoses. 7. Färdigheter i att använda digitala geografiska verktyg för att analysera och visualisera rumsliga förhållanden. Kurser i ämnet Geografi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Geografi 2, 100 poäng, som bygger på kursen geografi 1. Geografiska informationssystem, 100 poäng. Geografi 1 Kurskod: GEOGEO01 Kursen geografi 1 omfattar punkterna 1 5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet. Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling. Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan. Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 9

10 Geografi I inledning Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt, transporter och kommunikation. Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling. En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt. Vattenresurser och utvecklingsfrågor. Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor. Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generali sering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur naturoch kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven översiktligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör översiktligt för enkla samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en enkel analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar översiktligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven beskriver översiktligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 10

11 Geografi I inledning Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör utförligt för samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar utförligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven beskriver utförligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder flera geografiska begrepp, samt använder med säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 11

12 Geografi I inledning Eleven redogör utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en komplex analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven redogör utförligt för grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. ( Geografi 2 Kurskod: GEOGEO02 Kursen geografi 2 omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Samhällsplanering i ett rumsligt perspektiv kopplat till befolkningsutveckling och befolkningsprognoser, markanvändningsfrågor och hållbar utveckling. Lokalisering av bebyggelse och infrastruktur samt olika perspektiv på hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning, regionalpolitik, fysisk planering och andra planeringsformer och metoder som samhället kan använda för att påverka och styra rumslig utveckling. Stadsplanering och frågan om hållbara städer. Städernas snabba tillväxt i relation till miljöproblem, segregering och behov av planering, till exempel lokalisering av bostadsområden, energianvändning och infrastruktur. Urbana ekosystemtjänster. Lokalsamhället i ett globalt perspektiv. Näringsliv och företag som miljöaktörer i en global ekonomi och den globala ekonomins påverkan på Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 12

13 Geografi I inledning lokalsamhället. Olika aktörers miljöpolicy, etik och produktion i relation till uppförandekoder och miljömärkning. Turismnäringen och dess påverkan på kulturell, ekonomisk och ekologisk utveckling i globalt och lokalt perspektiv. Klimatförändringar, den globala spelplanen om strategier och modeller för klimatanpassning och utsläppsminskningar samt konsensusbyggande och intressedialoger. Gränsöverskridande miljöproblem, till exempel luftföroreningar, klimatförändring och vattenfrågor i relation till gränsöverskridande planering och alternativa lösningar. Monitoring, planering och utveckling. Globala och nationella styrdokument samt lokala miljöpolicyer. Samhällets sårbarhet och resiliens. Platsers och regioners sårbarhet inför naturgivna risker och hot. Risker och hot förknippade med det moderna samhällets specialisering inom teknik-, energi- och varuförsörjning samt hur sådana risker och hot kan förebyggas och bemötas. Insamling och bearbetning av rumsliga data, till exempel genom fältstudier, exkursioner, laborationer och övningar. Värdering, analys och visualisering av rumsliga data. Bearbetning av data i datormiljö och med enkla statistiska metoder. Framställning av tematiska kartor. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta. Digitala verktyg för lägesbestämning. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur naturoch kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven översiktligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör utifrån kartor och andra källor översiktligt för enkla samband mellan människa, samhälle och miljö samt för någon orsak till intressekonflikter och andra problem från lokal till global nivå med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur någon naturgiven och samhällelig risk påverkar människors livsvillkor. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 13

14 Geografi I inledning Eleven gör en enkel analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar översiktligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven identifierar och besvarar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också översiktligt för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven bearbetar med viss säkerhet data i datormiljö med hjälp av enkla statistiska metoder samt framställer med viss säkerhet enkla tematiska kartor utifrån grunderna i geografiska informationssystem och visualisering i karta. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör utifrån kartor och andra källor utförligt för samband mellan människa, samhälle och miljö samt för några orsaker till intressekonflikter och andra problem från lokal till global nivå med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet. Dessutom redogör eleven utförligt för hur någon naturgiven och samhällelig risk påverkar människors livsvillkor. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 14

15 Geografi I inledning Eleven diskuterar utförligt hur några företeelser i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven identifierar och besvarar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Eleven ger exempel på och diskuterar utförligt samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också utförligt för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven utförligt för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven bearbetar med viss säkerhet data i datormiljö med hjälp av enkla statistiska metoder samt framställer med viss säkerhet tematiska kartor utifrån grunderna i geografiska informationssystem och visualisering i karta. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder flera geografiska begrepp, samt använder med säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör utifrån kartor och andra källor utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan människa, samhälle och miljö samt för flera orsaker till intressekonflikter och andra problem från lokal till global nivå med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur någon naturgiven och samhällelig risk påverkar människors livsvillkor. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 15

16 Geografi I inledning Eleven gör en komplex analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat hur flera företeelser i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven identifierar och besvarar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Eleven ger exempel på och diskuterar utförligt och nyanserat samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven bearbetar med säkerhet data i datormiljö med hjälp av enkla statistiska metoder samt framställer med säkerhet tematiska kartor utifrån grunderna i geografiska informationssystem och visualisering i karta. Läroboken Utgångspunkter Läroboken 2011 finns i två versioner: en för Geografi 1 samt en för Geografi 1 och 2. Böckerna bygger på bl a följande utgångspunkter: ämnesrelevans. En lärobok i geografi ska bygga på en klart uttalad ämnessyn. Bokens uppläggning och innehåll ska återspegla det sammanhållna geografiämnet. Exempel på begrepp som bör avspeglas i innehållet är jordytans variation ( mosaik ), människa resurser miljö sammanhang, lokalisering, landskap och livsmiljö. urval. Det är både lätt och svårt att skriva en lärobok i geografi. Lätt därför att det finns ett överflöd av intressant och viktigt stoff, svårt därför att man tvingas att sovra. Det är viktigt att en lärobok i geografi har ett urval av begrepp och ett innehåll som överensstämmer med ämnets kärna och identitet. Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 16

17 Geografi I inledning tillgänglighet. Texter och övrigt innehåll bör vara intresseväckande och ta upp för eleverna viktig och spännande kunskap. Det är också viktigt med en tydlig struktur och logisk sekvens ( röd tråd ) i innehållet. Ytterligare en aspekt på lärobokens tillgänglighet är ett tydligt och konkret språk. En lugn och tydlig layout med god balans mellan texter och illustrationer hör också dit. Den goda läroboken i geografi ska självklart ha bra kartor men även stora och tydliga foton som kan användas för bildanalys. Ytterligare en aspekt är att läroboken ska vara undervisningsbar, dvs den ska ge pedagogiskt och metodiskt stöd åt undervisningen och till innehållet ha tydliga arbetsområden. Dessa ska peka in mot diskussionsområden och såväl individuella uppgifter som gruppuppgifter. aktualitet/föränderlighet. Den goda läroboken ska ha så hög aktualitet som möjligt, dvs den ska när det gäller text och sifferuppgifter ligga så nära den aktuella situationen som möjligt. Föränderlighet är normaltillståndet i vår verklighet. En god lärobok i geografi ska återspegla denna ständigt närvarande föränderlighet. På så sätt grundläggs hos eleverna en attityd att det är ett normaltillstånd som vi alla lever i. En sådan attityd underlättar för eleverna att möta olika typer av förändringar. problem/möjligheter. Geografiundervisningen ska vara probleminriktad. Geogra fi äm net har goda möjligheter att behandla såväl nutida som framtida problem, t ex med avseende på resursutnyttjandet och miljön. Boken ska också genom handlingsalternativ ge en positiv beredskap att hantera problem. tematiska/regionala arbetsområden. En lärobok i geografi bör innehålla såväl tematiska som regionala arbetsområden. Regionalgeografin bör grundläggas relativt tidigt i elevernas skolgång för att senare repeteras och förstärkas. Våra böcker (Geografi 1 samt 1 och 2) har i huvudsak en tematisk uppläggning men med många regionala tilllämpningsområden. I kurs 2 ges regionalgeografin en särskild behandling i kapitlet Region och miljö. Kapitlens uppläggning Samtliga kapitel i Geografi 1 och 2 har en likartad uppläggning. De inleds med en kort ingress, satt med något större stil. Avsikten är att på så sätt ge läsaren en uppfattning om det aktuella arbets- och kunskapsområdet. Därefter följer ett konkret exempel på kapitlets innehåll. Exemplet är tänkt att ge såväl konkretion som att väcka intresse för kapitlets fortsatta innehåll. Sedan följer i en tonad ruta exempel på för kapitlet viktiga frågor. Den första frågan tar oftast utgångspunkten i det konkreta exemplet. De övriga frågorna är av mer allmän karaktär. Därefter följer en mer generellt beskrivande och förklarande presentation med utgångspunkt i såväl lokala som regionala och globala förhållanden. I båda böckerna ägnas utrymme åt vårt eget land, dvs där beskrivs förhållandena i Sverige med avseende på kapitlets innehåll. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 17

18 Geografi I inledning Ny projektion För världskartor har en för svenska läro- och kartböcker ny projektion använts (se nedan). Den är en bearbetad version av Bertins projektion. Dess fördelar är att den är förhållandevis ytriktig, samtidigt som den genom sin form påminner eleverna om det klot vi lever på. Kravet på rimlig ytriktighet hos världskartor som används i undervisning är viktigt. Bakom detta ligger övertygelsen att eleverna i första hand använder världskartor till att jämföra storleksförhållanden, t ex mellan vårt eget land och andra områden. Småskaliga kartor bör därför vara sådana att eleverna får korrekt kunskap om de rätta storleksrelationerna. Vinkelriktiga världskartor (t ex med Mercators projektion), med groteska felaktigheter i storleksförhållanden på högre latituder, bör inte användas i undervisning. Bildanalys Bildanalys är ett för geografin verksamt redskap. Bilden (fotot) kompletterar och konkretiserar kartan. Bilden är lämplig för att visa och diskutera såväl landformer, växtlighet, bebyggelse m m som hela livsmiljöer. Väl valda och innehållsrika bilder ger många utgångspunkter för att i helklass eller i grupper diskutera geografiska förhållanden och miljöer. Eleverna bör tränas i att stiga in i bilden och identifiera sig med de män niskor/den miljö bilden visar. Känslor engageras lätt genom bildanalys. Eleverna bör tränas i att formulera och ge uttryck för dessa känslor. På så sätt kan geografiundervisningen medverka till att bearbeta värderingar och förebygga fördomar. Några av bildens fördelar är att: den ger konkretion och direktkontakt med den geografiska miljön den kan förmedla att geografi bl a är ett upplevelseämne den visar på geografiska sammanhang den visar verklighetens mångfald den ger färdighet att undersöka och dra slutsatser. Bilden ska liksom kartan användas för aktivt elevarbete, dvs eleverna får iaktta, analysera och försöka dra slutsatser med stöd av bildens innehåll. Ta ställning till frågor som: Vad visar bilden (topografi, landskapstyp, växtlighet, klimat, bebyggelse, näringsliv, människor etc)? Vilka samband kan finnas mellan t ex klimat, växtlighet, bebyggelse och näringsliv? Var kan bilden tänkas vara tagen? Skulle du/ni vilja resa till/vara bosatt på platsen där bilden är tagen? Motivera ditt svar. Bildanalysen kan t ex ske i grupper som får olika bilder för muntlig redovisning inför hela klassen. Det ger tillfälle till diskussion samt kommentarer från såväl lärare som klasskamrater. Man bör veta var bilden är tagen. På så sätt kan bilden med kartans/kartbokens hjälp förknippas med ett läge. Eleverna kan då komplettera bildanalysen med en kartanalys, där bl a temakartor över folktäthet, växtlighet, klimat m m kan stödja och komplettera bildanalysen. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 18

19 Geografi I inledning Bildanalysen bör anknyta till det avsnitt/kapitel man arbetar med. Den kan användas som inledning till ett nytt avsnitt för att väcka intresse och påbörja en diskussion. Men den kan också användas för att avsluta ett arbetsområde, där eleverna får använda bildtolkningen för att redovisa och sammanfatta de kunskaper de fått. Bildanalysen bör endast omfatta ett fåtal bilder per avsnitt/kapitel. Bilderna bör naturligtvis vara valda så att de så tydligt som möjligt speglar det avsnitt man ska arbeta med / har arbetat med. Ett urval av lärobokens bilder bör användas för aktiv bildanalys. Till varje kapitel har vi givit förslag till frågeställningar kring en bild. För den händelse klassen behöver förbättra sin bildtolkningsförmåga kan följande moment övas: att analysera och hämta fakta ur bilder att i ord beskriva bilder att för andra visa och beskriva bilder att kombinera bild med karta och profil. Se även Lathund för bildanalys på nästa sida! Geografiska modeller Modellen är ofta ett verksamt redskap i utbildning. Med dess hjälp kan en komplicerad verklighet renodlas och beskrivas i generella termer. Det gäller såväl faktiska tillstånd som processer. Modellens princip att via en förenkling fokusera intresset på viktiga förhållanden och samband ger också möjligheter att diskutera förklaringar. Den geografiska modellen, som i förenklad form återger förhållanden och samband på jordytan, är ofta en tacksam utgångspunkt för diskussioner. I läroboken finns ett flertal sådana modeller. Förutom kartor som modell över den geografiska verkligheten finns i kapitel 5 den demografiska transitionen (cykeln). Tillämpad och jämförd mellan olika delområden (länder) får den en tydlig geografisk dimension. I kapitel 6 respektive 7 har vi de geologiska respektive hydro lo gis ka kretsloppen och i kapitel 9 en modell över jordbrukets produktionsinriktning och intensitet. I kapitel 13 i Geografi 1 och 2 finns dels den klassiska modellen för industrilokalisering, dels en modell över framväxten av ett transportsystem. I kapitel 11 finns de tre klasssiska modellerna över städers markanvändning men också en enkel modell över städers läge och storlek i förhållande till varandra. Vidare finns i t ex kapitel 14 en modell över det på lång sikt hållbara resursutnyttjandet. Modelltänkandet är användbart inte endast för att diskutera generella förhållanden och samband. Det är också tacksamt för att diskutera avvikelser från dessa förhållanden och samband i konkreta exempel, t ex varför markanvändningsmönstret i en viss tätort inte stämmer med det enligt modellen förväntade. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 19

20 Geografi I inledning Lathund för bildanalys Gör en analys av fem bilder i läroboken med hjälp av nedanstående mall. Frågelistan är ofullständig den är bara till ledning! Du hittar inte heller allt på en bild. Undersök vad bilderna berättar om. Bild: A B C D E Människorna 1. liknar oss till utseendet? 2. olika oss till utseendet? 3. klädda för varmt klimat? 4. klädda för kallt klimat? 5. säger kläderna om de är rika? 6. säger kläderna om de är fattiga? 7. lever i tätbygd (många/liten yta)? 8. lever i glesbygd (få/stor yta)? 9. är övervägande unga? 10. är övervägande gamla? Miljön de bebor 11. är övervägande odlingslandskap? 12. är övervägande stadslandskap? 13. har moderna bostäder/affärer? 14. har primitiva bostäder/affärer? 15. har flesta hus av glas och betong? 16. har flesta hus av trä, tegel, plåt? 17. är starkt kuperat (högland)? 18. är relativt plant (lågland)? 19. området runt om välstädat? 20. området runt om ostädat, förfallet? Naturen omkring Verksamhet, sysselsättning, samfärdsmedel Resultatet vad människan åstadkommit 21. relativt orört naturlandskap? 22. av människan starkt förändrat? 23. skogfattigt, enstaka planteringar? 24. skogrikt? 25. bördiga jordar med god växtkraft? 26. magra jordar med dålig växtkraft? 27. övervägande tamdjur? 28. övervägande vilda djur? 29. god vattentillgång/nederbördsrikt? 30. dålig vattentillgång/nederbördsfattigt? 31. hög mänsklig aktivitet/rörlighet? 32. låg mänsklig aktivitet/rörlighet? 33. trafiksvårigheter/dåliga kommunikationer? 34. god framkomlighet/bra kommunikationer? 35. bedrivs maskinellt? 36. bedrivs med muskelkraft? 37. tillverkning avancerad, storskalig? 38. tillverkning med enkel teknik, småskalig? 39. produktionen inriktad på export/avsalu? 40. produktionen inriktad på egen konsumtion? 41. hög levnadsstandard? 42. låg levnadsstandard? 43. välutvecklad infrastruktur (nätverk)? 44. dålig infrastruktur, fungerar sällan? 45. god tillgång till utbildning, vård m m? 46. dålig tillgång till utbildning, vård m m? 47. tydliga tecken på miljöförstöring? 48. inga tecken på miljöförstöring? 49. många sevärda turistmål? 50. få sevärda/lockande turistmål? Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 20

21 Geografi I inledning Utrustningstips Följande förteckning är ett förslag till utrustning av en geografiinstitution. Allmänt jordglob väggkartor över olika världsdelar ritskåp för kartförvaring ritbord ljusbord referenslitteratur, t ex Sveriges Nationalatlas, Geografiska Notiser (se längre fram under Geografiska Föreningar) och Svensk Geografisk Årsbok (SGÅ). En trevlig och för undervisningen mycket användbar internationell tidskrift är Geographical (The Royal Geographical Society Magazine). Den kommer ut med 12 nr per år. Intresseväckande artiklar med geografisk relevans finns också i den svenskspråkiga versionen av National Geographic. fördjupningslitteratur för elever kartböcker tabeller med geografisk statistik För övningar i bildtolkning, kartanalys och GIS m m Kartor/kartblad över hembygden; ekonomiska, topografiska och geologiska. Äldre kartor över hembygden (i mån av tillgång), t ex den äldre ekonomiska kartan (s k häradskartan). Moderna samt äldre stads- och tätortskartor. planeringskartor, t ex över den egna kommunen. Översiktsplan, detaljplaner etc. flygbilder över hembygden och på olika landformer stereoskop, måttband, rep avståndsmätare (för mätningar på kartor) satellitbilder (i mån av tillgång) digitalt material, speciellt framtaget för geografiämnet dator och datorprogram, t ex PC-versionen till Nationalatlasen Flygbilder över önskat område kan beställas från Lantmäteriverket (telefon ), satellitbilder från Satellitbild i Kiruna AB (telefon ). Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 21

22 Geografi I inledning För övningar i mineral-, berg- och jordartslära stensamlingar (stuffer), större i referens, mindre för eleverna kristallgitter digitalvåg geologhammare och skyddsglasögon klinometer siktsats kompasser måttband jordprovtagare spade Stensamlingar, energilåda, enstaka mineral, jordprover etc kan köpas från: GeoLäromedel/K-E Perhans, Hedemoravägen 111, Sollentuna. Telefon SGU (Sveriges Geologiska Undersökning), Box 670, Uppsala. Telefon Beställ deras litteraturbroschyr. För övningar i klimatlära regnmätare hygrometer termometrar vindmätare barometrar, för lufttrycks- och höjdmätningar väderkartor strålningsbalansinstrument jordfuktighetsmätare Övrigt ränna för att studera fluviala processer (kan man göra själv) vindtunnel (kan man göra själv) Skaffa gärna en intresseväckande karta att hänga på institutionen, t ex Olaus Magni Carta Marina från Det är den första Nordenkartan och den innehåller också mängder med spännande detaljer, t ex infogade figurer som skild rar jakt och strider men även mytologiska figurer som sjöodjur. För kartbeställning, ta kontakt med t ex Kartbutiken, Kungsgatan 74, Stockholm. Telefon vx. Fax Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 22

23 Geografi I inledning Geografiska föreningar och publikationer Det finns ett flertal geografiska föreningar med olika hemvist. Här ska nämnas tre, vilka har egen publiceringsverksamhet. Geografilärarnas Riksförening. Föreningen bildades 1933 och har drygt medlemmar. Fr o m 1943 publicerar föreningen Geografiska Notiser. Det är en periodisk tidskrift med fyra nummer per år. Förutom artiklar finns där bokrecensioner, diskussionsinlägg, pedagogiska tips, information om föredrag, exkursioner m m. I medlemsavgiften ingår Geografiska Notiser. Ytterligare information: nu Sydsvenska Geografiska Sällskapet. Föreningen publicerar Svensk Geografisk Årsbok (SGÅ). Förutom artiklar finns i årsboken recensioner och en svensk geografisk bibliografi för respektive år. SGÅ har under senare år haft olika teman. För ytterligare information eller medlemskap, ta kontakt med föreningens sekreterare Olof Wärneryd, Geografiska institutionen, Sölvegatan 13, Lund. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG). Föreningen är landets äldsta geografiska förening, grundad i samband med Nordenskiölds återkomst till Stockholm med fartyget Vega Föreningen arrangerar såväl föredrag som exkursioner och ger ut två publikationer: Ymer och Geografiska Annaler. Ymer kom under perioden ut som en periodisk skrift med fyra nummer per år. Fr o m 1967 utges den i form av en temabunden årsbok. I Geografiska Annaler publiceras på engelska forskningsbidrag från såväl svenska som utländska geografer. Publikationen utges i två serier: Serie A (naturgeografi) och Serie B (kulturgeografi). För ytterligare information eller för medlemskap i SSAG, ta kontakt med föreningen via adress: Kulturgeografiska institutionen, Stockholm. Federationen för energiska geografilärare håller på att bygga upp en webbsida som ska ge lärare och deras elever tillgång till information, råd och vägledning. Nordiska geografiska tidskrifter Danmark Geografforlaget, Fruerhøjvej, DK 5464 Brenderup, telefon Giro (Geografisk Orientering, 6 nr/år) Girokontonr , Niels-Ulrik Hansen (GEO-NYT, 4 nr/år), telefon Finland Christer Slotte, Triangelvägen 2, Lojo (Natura, bara på finska), telefon Norge Øivind Rødevand, Vesslekroken 1 C, 0379 Oslo (Geografikontakten, 2 nr/år), telefon Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 23

24 1 Geografi världens ämne Lärardel Inledning Centralt innehåll Kunskapskrav Förslag på arbetssätt Länkar Elevdel Uppgifter Geografi vad är det? Det globala positionssystemet Denvermetoden Framställning av kartor Praktisk kartframställning Kartor över ditt närområde GIS Satellitbilder Earth Now Instuderingsfrågor Facit Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 1:1

25 Geografi Lärardel kapitel 1 Geografi världens ämne Inledning I första kapitlet i läroboken presenteras geografiämnet. Författaren ger eleven möjligheten att börja orientera sig i vad som menas med att studera ämnet geografi. Eleven får även en inblick i ämnets uppdelning och början till några centrala begrepp. Störst fokus ligger på kartan. Eleven orienteras i kartans uppbyggnad, hur man läser kartan och vilka möjligheter kartan ger både som arbetsverktyg och uppslagsverk. Uppgifterna i lärarhandledning ger eleven möjlighet att träna på dessa centrala färdigheter. Kartan används som hjälpmedel i alla andra kapitel i lärarhandledningen. Ge eleven tid att träna på grunderna i kartförståelse. Här finns även utrymme att samverka med läraren i idrott och hälsa i dennes orienterings- och/eller friluftslivsundervisning. Båda momenten kräver en viss kartförståelse. Ett tips är att använda tjänstemän i kommunen när ni pratar om GIS. GIS är ett centralt verktyg i kommunernas dagliga arbete och här finns möjlighet att få den praktiska användningen presenterad. Ett annat tips till dig som lärare är att samla på dig en bank av olika kartor över ert närområde. När du tränar eleven att använda kartor är det bra att använda närområdet eftersom det då finns en fysisk verklighet att relatera till. Avslutningsvis innehåller detta kapitel länkar till sidor på nätet med användbara kartor. Centralt innehåll Geografi världens ämne Ämnesplanen lyfter fram förståelsen för hur kartor framställs och hur kartan används som ett arbetsverktyg. Avsnittet i lärarhandledningen syftar till att ge eleven förståelse för problematiken kring kartframställning och hur kartan används som ett arbetsredskap inom geografin. Dessa färdigheter behöver eleven för att klara resterande delar i kursen. Uppgifterna tar sin utgångspunkt i följande centrala innehåll: Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor. Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta. Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 1:2

26 Geografi Lärardel kapitel 1 Geografi världens ämne Kunskapskrav Här följer ett urval av betygskriterier från ämnesplanen för Geografi 1, som kan användas för bedömningen av de olika uppgifterna: Betyget E Eleven beskriver översiktligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt för grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Åter till sidan 1 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI Författaren och Liber AB Får kopieras 1:3