Rapport 2014:1 Tillväxt och utveckling. Behovsanalys Europeiska forsknings- och innovationssamarbeten Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Rapport 2014:1 Tillväxt och utveckling Behovsanalys Europeiska forsknings- och innovationssamarbeten Västra Götalandsregionen

2

3 Förord Internationella samarbeten är nödvändiga för att Västra Götaland ska klara sig bra i den globala konkurrensen om investeringar, företag, forskning och kvalificerad arbetskraft. De europeiska utvecklingsverktygen, såsom strukturfonder och forsknings- och innovationsfinansiering, bör användas på ett strategiskt och kompletterande sätt i Västra Götalands tillväxtarbete. För att öka kunskapen om västsvenska aktörers utmaningar, motiv och stödbehov kring en ökad medverkan i och påverkan på europeiska forsknings- och innovationsprogram och policy har regionutvecklingssekretariatet låtit Ramböll Management AB genomföra en analys. Behovsanalysen lyfter de drivkrafter, barriärer och stödbehov som olika aktörstyper har kopplat till ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Studien presenterar även tre projekt som medfinansierats av Västra Götalandsregionen och som genomförts med fokus på att öka deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Uppdraget har genomförts av Johannes Henriksson och Francisca Herodes vid Ramböll Management AB. Göteborg 13 mars 2014 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen

4

5 SAMMANFATTNING Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen antog i maj 2013 ett handlingsprogram för europeiska/internationella forsknings- och innovationssamarbeten. Syftet med handlingsprogrammet är att stärka västsvenska aktörers internationella samarbeten generellt, och öka deltagande i europeiska forsknings- och innovationsprogram specifikt. Handlingsprogrammet är en del av Tillväxt- och utvecklingsstrategin (Västra Götaland 2020) för och därmed en viktig del i det framtida regionala utvecklingsarbetet. Ramböll Management Consulting (RMC) har under hösten 2013 haft uppdraget att genomföra en behovsanalys för VGR avseende ökad medverkan i och påverkan på europeiska FOI-samarbeten, program och policy. Arbetet har bestått i att identifiera drivkrafter, barriärer och stödbehov för aktörstyperna företag, forskningsinstitut, offentliga organisationer samt universitet och högskola kopplat till ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. I rapporten studeras även tre tidigare genomförda projekt med finansiering från VGR, vilka bedrivits i syfte att stärka deltagande i och påverkan på ramprogrammen. Datainsamling har bestått av en genomgång av relevanta policydokument och rapporter samt knappt 40 intervjuer med centrala aktörer såväl regionalt som nationellt representerande framförallt universitet och högskola, forskningsinstitut, företag samt offentliga aktörer. För datainsamling har en medveten prioritering gjorts av aktörer med verksamhet i Västra Götaland. Deltagande i tidigare ramprogram Sveriges deltagande i FP7 har varit framgångsrikt, även ifall detta skiljer sig åt såväl mellan delprogram som mellan aktörstyp. Sverige har högre beviljandegrad än EU-genomsnittet och om beviljade medel sätts i förhållande till antal invånare i EU-27 hamnar Sverige på en femteplacering. Det svenska deltagandet i FP7 karaktäriseras dock av ett relativt övriga EU-27 högt deltagande från universitet och högskola, medan forskningsinstituten deltar i betydligt lägre grad och SMF till en något lägre grad som andel av det nationella deltagandet. Det svenska deltagandet är samtidigt koncentrerat till storstadsregioner med en eller flera lärosäten samt med enstaka framträdande deltagare från näringslivet inom sitt geografiska område. Västra Götaland kan anses vara ett sådant fall som varit beroende av ett mindre antal aktörer för sitt deltagande i FP7 genom främst Chalmers, Göteborgs Universitet, Volvo Technology, SAAB och Volvo Aero (GKN). Förändringar i Horisont 2020 Det nya ramprogrammet Horisont 2020:s fokus på samhälleliga utmaningar, den största budgetposten, för med sig en osäkerhet och förändringar för det framtida deltagandet. Om svenska aktörer inte på ett framgångsrikt sätt i projektansökan lyckas beskriva projektets effekt bortom det enskilda forskningsområdet, vilket Sverige historiskt varit mindre bra på, samt inte förmår bygga nödvändiga nätverk med avnämnare av projektets resultat, kan det svenska deltagandet inom ramprogrammet komma att minska. Vidare kommer det ökade fokus på innovation i Horisont 2020 innebära fler demonstrations- och testaktiviteter inom projekten, vilket normalt sett kräver ett högre deltagande av industriella och offentliga aktörer samt forskningsinstitut. Detta är särskilt relevant för Sveriges del med ett dominerande deltagande för universitet och högskola. I de för studien genomförda intervjuer observeras dock en splittrad bild kopplat till vilken inverkan utformningen av Horisont 2020 de facto förväntas få på deltagandet. Klart är i alla fall att det från EU-kommissionens sida innebär en tydlig förändring jämfört med tidigare ramprogram. Befintligt stödsystem Ett flertal universitet och högskolor i Sverige har centralt belägna kontor för forskningsservice (Grants Office). Dessa kontor arbetar i regel med stöd för såväl nationella som internationella och europeiska externfinansierade projekt. För de västsvenska lärosäten som utgjort fokus i aktuell studie (Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och SLU i Skara) har ett flertal nyligen genomfört ökade satsningar på forskningsstöd med koppling till EU:s forsknings- och innovationsprogram. Dessa satsningar bör inte betraktas som ett resultat av Horisont 2020 specifikt, utan dess utformning är snarare en effekt av ramprogrammets ökade betydelse för lärosätenas externfinansiering och den kvalitetsstämpel som deltagande i ramprogrammen kommit att innebära.

6 Även forskningsinstitut inom RISE med säte i Västra Götaland bedriver en rad insatser för att stärka sitt deltagande i Horisont Förutom en inom RISE central Grant Office-funktion finns vid enskilda institut olika typer av forskningsservice som involverar även ramprogrammen. Bland RISE-instituten har en majoritet även valt att använda betydande delar av de interna strategiska kompetensmedlen till internationaliseringsinsatser med koppling till EU:s forsknings- och innovationsprogram, med positiva resultat för inte minst beviljandegraden. Med koppling till små och medelstora företag återfinns ett antal stödinsatser för deltagande i Horisont Ovan nämnda RISE-institut driver initiativet EU/SME, med finansiering från VIN- NOVA. Insatsen är en nationell satsning för att öka SMF:s deltagande i EU:s ramprogram och innefattar kostnadsfri rådgivning till företag i alla branscher. Ett liknande initiativ är branschorganisationen SwedenBio:s uppdrag för ett EU Support Office (EUSO), en nationell satsning med finansiering från VINNOVA med fokus på rådgivning kring ramprogrammen för företag inom life science. En ytterligare viktig aktör är Enterprise Europe Network (EEN) med tre kontor i Västra Götaland under Business Region Göteborg AB, Swerea IVF och SIK. VINNOVA, nationell kontaktpunkt för ramprogrammet i Sverige, och flera svenska myndigheter erbjuder stöd och planeringsbidrag för ansökningar inom ramprogrammet. Det kan gälla både om man är koordinator för en ansökan vid universitet och högskola eller om man är ett småföretag. Liknande stöd för SMF och universitet och högskola erbjuds av VGR inom ramen för ovan nämnt handlingsprogram. För offentliga aktörer likt VGR och kommunala verksamheter i Västra Götaland finns förutom visst informationsstöd från Sveriges Kommuner och Landsting begränsade formella stödfunktioner för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Detta bör ses i ljuset av att offentliga verksamheter i större utsträckning ses som potentiella deltagare i Horisont 2020, inom vilket de förväntas få en ökad roll som inte minst användare av forskningsresultat och innovationer, som arena för test och demonstration samt som upphandlare av innovativa produkter och tjänster. I studien har en analys genomförts för aktörstyperna företag, universitet och högskola, forskningsinstitut och offentliga verksamheter utifrån respektive aktörs drivkrafter, barriärer och stödbehov för ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. En sammanställning av centrala lärdomar för respektive område ges nedan. Drivkrafter bakom deltagande För universitet och högskolor utgör faktorer som internationella nätverk, möjligheter att arbeta med andra framstående forskargrupper, erkännande av den egna forskningen (inte minst inom Europeiska Forskningsrådet, ERC) och möjligheten att kunna delta i större projekt med industriella partners viktiga drivkrafter bakom deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Ramprogrammet ses vidare i allt större utsträckning som en viktig finansieringskälla och ett betydande komplement till basanslagen samt en möjlighet att positionera sig internationellt. För forskare som tar en koordinatorroll ligger drivkrafterna främst i möjligheten att forma projekt utifrån sina egna och sin forskargrupps kärnkompetens och strategiska inriktning, stärka forskargruppens renommé samt att vara en attraktiv partner i framtida utlysningar. Företagens motiv bakom deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram uppges bestå av tillgång till nya marknader, nya nätverk, stärkt samarbete med universitet och högskola/forskningsinstitut såväl nationellt som internationellt, samt uppväxling av det interna FoU-arbetet och att dela risk och resurser med andra aktörer. För större företag kan deltagande i ramprogrammen även vara avgörande för att utforma framtida industristandarder och ta del av projektmedel av en storlek som ej är möjliga i nationella program. Tillgång till finansiella medel för FoU är ingen framträdande drivkraft bakom deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram för större företag. Deltagande i ramprogrammen berör snarare bredare och mer långsiktiga frågeställningar som är svåra att räkna hem på kort sikt. En viktig drivkraft för institutens deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram utgörs av att bygga nätverk med akademi och näringsliv såväl nationellt som internationellt i genomförandet av framförallt multidisciplinära forskningsprojekt som ligger nära marknaden och främjar den nationella industrin. RISE-instituten har som vision att vara internationellt ledande inom sina respektive verksamhetsområden, vilket deltagande i europeiska projekt anses vara en förutsättning för.

7 Barriärer för deltagande En grundförutsättning i diskussionen kring barriärer för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram är att aktörerna besitter erforderlig kompetens för att delta. Det finns dock ett antal generella faktorer som utgör barriärer för deltagande för samtliga aktörstyper i de fall de är lämpade att delta. Dessa barriärer består av höga administrativa bördor och ansökningsfasens höga omkostnader (för koordinatorer), låg kunskap om ramprogrammen, låg beviljandegrad (risk) samt avsaknad av internationella nätverk och referenser från tidigare deltagande. Nämnda barriärer medför att forskare vid framförallt mindre universitet och högskolor till större del vänder sig till nationella forskningsfinansiärer. Svenska forskare anses dock vara framgångsrika med att skriva den vetenskapliga delen av ansökningarna, men betydligt mindre framgångsrika när det kommer till beskrivningar av projektets effekter och det europeiska mervärdet. En utmaning ligger även i att förmå och skapa resurser för forskare vid framförallt de mindre lärosätena att koordinera fler projekt, vilket de gör i högst begränsad utsträckning idag. Här uppges en barriär utgöras av att de finansiella incitamenten för att koordinera projekt minskar i Horisont 2020, då samtliga projektpartners får en enhetlig ersättning för deltagande och att ingen extra stödfinansiering går till koordinatorn av projektet. För företagen utgör bristande kunskap om programmen den enskilt största barriären liksom samverkan med okända samarbetspartners (IP-frågor), programmens långa ledtider och möjligheter att avsätta kärnkompetenser/resurser i det egna företaget för deltagande i programmen. Det sistnämnda utgör en barriär inte enbart för SMF utan även för större företag. För SMF utgör ytterligare barriärer en avsaknad av internationella nätverk och ett fokus på företagets kortsiktiga intäkter. Ett flertal av instituten ser samtidigt Horisont 2020:s fokus på samhällsutmaningar och tvärvetenskapliga grupperingar som utgöra en utmaning med att finna nya samarbetspartners att formera projekt kring, även om fokus på samhällsutmaningar ses som positivt som sådant. Stödbehov för ökat deltagande Generellt sett har de universitet och högskolor som ligger i topp vad gäller antal projekt i EU:s forsknings- och innovationsprogram, antal koordinatorer och mängd erhållna EU-medel samtliga en mycket väl fungerande Grants Office funktion som stödjer lärosätets forskare med att delta i programmen. De lärosäten som är framgångsrika i EU-sammanhang uttrycker även att deras universitetsledning skickar tydliga signaler om att de vill ha ett starkt deltagande i programmen. Tillgängliga planeringsanslag med tidseffektiv beredning utgör även ett fortsatt viktigt stödbehov liksom att lärosätet avsätter medel för att fullt ut täcka de indirekta kostander som uppstår från deltagande i ramprogrammen, vilket mindre högskolor har begränsade resurser till. Att kommunicera tillgången till VGR:s planeringsbidrag, inte minst gentemot yngre och mer oerfarna forskare, ses som en viktig insats för att stärka deltagandet i programmen på sikt i Västra Götaland och en konkurrensfaktor gentemot övriga regioner. Att ansökningsförfarandet är tidseffektivt understryks särskilt, givet att planeringsstöd från andra nationella myndigheter uppfattas som att kräva alltför lång framförhållning. Undersökningar bland framförallt SMF visar på ett behov av stöd i de administrativa delarna av ansökan samt att koppla samman företag med relevanta utlysningar. Individuella möten efterfrågas här särskilt och genomförs med fördel av intermediärer som branschorganisationer, science parks, klusterorganisationer och lämpliga enheter inom institut och lärosäten. Ett flertal företag menar att de bästa råden inte sällan kommer från möten med andra företag, varför forum för erfarenhetsutbyte efterfrågas. VGR:s planeringsanslag och VINNOVA:s SMINT-bidrag är viktiga förutsättningar för deltagande men är inte avgörande för att väcka företagens intresse, varför uppsökande informationsinsatser utifrån rigida målgruppsanalyser gentemot SMF är särskilt viktiga. Även kompetensutvecklingsinsatser kring hur man koordinerar projekt efterfrågas av större företag. Ett förslag är att utvecklingsmedel från VGR till universitet och högskola samt institut, med vana att koordinera projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram, används för att utforma kompetensutvecklingsinsatser för större företag. Horisont 2020:s tydliga fokus på nyttiggörande och samhällsutmaningar kommer för somliga forskare kräva att de besitter kontakter bland avnämnare i projekten i form av brukare vid exempelvis sjukhus, inom kollektivtrafiken eller andra offentliga verksamheter för att bedriva test- och demonstrationsprojekt. Relativt få forskare besitter dessa nätverk idag och för såväl institut som universitet och högskola finns ett stödbehov kring att synliggöra ingångarna till VGR och kommunala verksamheter i syfte att etablera regionen som en attraktiv samarbetspartner. För enheter

8 inom VGR och offentliga verksamheter i Västra Götalandsregionen finns även ett uttalat behov av någon form av intern Grants Office-funktion och insatser för att organisatoriskt förbereda sig för framtida deltagande i Horisont En sådan funktion kan med fördel även användas som ingång för universitet och högskola samt institut. För dessa aktörer finns avslutningsvis ett behov av att VGR tydligare kommunicerar den resurs som VGR:s Brysselkontor utgör och att genomföra gemensamma insatser gentemot EU-kommissionen för påverkan av framtida utlysningar. Resultat av tidigare insatser VGR har under ett antal år varit aktiva med att stötta insatser i Västra Götaland för ett ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Tre sådana insatser har studerats inom ramen för uppdraget. De tre insatserna har haft tydligt skilda logiker, upplägg och omfattning. Resultatet av respektive projekt beskrivs kort nedan. Projektet INNside vid Produktionstekniskt Centrum (PTC) på Innovatum i Trollhättan syftade till att utveckla teknologi och kompetens som möjliggjorde för ökat deltagande i FP7 inom området Transportation Aeronautics. Projektet har lyckats uppfylla de målsättningar som initialt sattes upp för insatsen och det har genomförts en rad projekt, både nationella och EU-finansierade, som ett direkt resultat av projektet genom de teknologier, kompetenser och nätverk som utvecklats. Den utbyggnad av en strategisk forskningsmiljö vid PTC som skett inom ramen för projektet har möjliggjort för ett än större deltagande i Horisont 2020 för inte minst Högskolan Väst och andra lärosäten, institut och företag i Västra Götaland. Projektet Utvecklingsinsatser i SME genom EU:s 7:e Ramprogram syftade till att genomföra en omfattande informations- och handledningskampanj kring FP7 till främst små och medelstora företag i Västra Götaland med Chalmers Industriteknik (CIT) som projektägare. Cirka 70 SMF i regionen söktes upp och informerades om relevanta program utifrån den av CIT egenutvecklade SMF-modellen baserat på uppsökande och personliga möten. Projektet nådde ej de mål som sattes upp initialt. Dock lanserade VINNOVA under projekttiden sitt Forska & Väx-program (F&V) och nio utav företagen valde att gå vidare med en ansökan till F&V som ett resultat av projektet. Erfarenheter tyder även på att deltagande i sådana nationella projekt kan utgöra en inkörsport till deltagande i mer omfattande projekt på europeisk nivå. Upplägget för insatsen bör dock ses som en mall för framtida insatser och visar på det faktum att de flesta SMF är bättre lämpade för nationella program än deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Projektet Etablering av nationell samverkansgrupp för ökad EU-finansiering inom området energieffektiv bebyggelse drevs av institutet SP och föreningen IQ Samhällsbyggnad (IQS). Projektet syftade till att öka Sverige och Västra Götalands EU-finansiering inom området energieffektiva byggnader och tog sin utgångspunkt i Svenska Miljöteknikrådet SWENTEC:s förslag om utformandet av en nationell samverkansgrupp för ökad EU-finansiering på området. Det huvudsakliga resultatet var att det nationella nätverket EeB Sweden etablerades i juni 2011, vilket i fortsättningen skulle drivas inom ramen för IQ Samhällsbyggnad med stöd från SP. Huruvida etableringen av EeB Sweden skedde som ett resultat av projektet är svårt att härleda men uppfattningen gör gällande att projektet främst haft en effekt på individnivå, det vill säga de personer som deltog i projektet, genom att bidra till nya nätverk och ökad kunskap om EU:s program och policys samt vilka påverkansvägar som finns in till dessa. Avslutande reflektioner I rapportens avslutande kapitel (se kap 10) listas hur studien baserat på ovanstående lärdomar spelar in i det av Regionutvecklingsnämndens antagna handlingsprogram för internationella forsknings- och innovationssamarbeten De centrala frågeställningarna är här hur programmet skall nå sin målsättning med ett högt, smart och breddat deltagande samt en ökad och koordinerad påverkan på program och policy. Kopplat till det sistnämnda finns det ett tydligt behov av att bygga på de styrkeområden som VGR identifierat för regionen i Västra Götaland 2020 (life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina sektorer) och koppla på universitet och högskola samt institut i ett gemensamt påverkansarbete, gärna med stöd av VGR:s Brysselkontor. Resultatet av sådana insatser kommer att vara svåra att härleda till specifika insatser men det bör finnas en ökad kunskap bland regionens centrala påverkansaktörer i form av VGR, Chalmers,

9 Göteborgs universitet, forskningsinstitut och storföretag vilka parallella insatser som sker gentemot främst EU-kommissionen. Detta kan exempelvis innefatta deltagande i European Technology Platforms, nationella påverkansplattformar, expert- och planeringsgrupper på europeisk nivå, bidrag till svenska referensgrupper och positioner i europeiska sektors- och branschföreningar som gemensamt medför stora påverkansmöjligheter på framtida utlysningar. VGR bör med fördel vara drivande i koordineringen av ett sådant arbete, vilket även relaterar till målet om att uppnå ett smart deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram och bidra till att utveckla regionens styrkeområden. Rörande målsättningen om ett högt deltagande är det tydligt att det vid i princip samtliga universitet och högskolor samt forskningsinstitut med säte i Västra Götaland genomförs större strategiska satsningar för ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Konkret manifesteras detta i uppbyggnad och utveckling av funktioner för forskningsservice och Grants Office samt användande av interna kompetensmedel med inriktning mot programmen. Detta tillsammans med en fortsatt utveckling av lärosätenas forskningsutförande kommer möjliggöra ett ökat deltagande i ramprogrammet. För ett ökat deltagande i Horisont 2020 kommer dock programmets utformning med fokus på samhällsutmaningar och innovation genom test- och demonstrationsverksamheter kräva att lärosätena och instituten bygger nya strategiska samverkanskonstellationer med aktörer de möjligtvis tidigare inte samverkat med. Även här kan VGR spela en viktig roll genom satsningar på strategiska och tvärvetenskapliga miljöer likt Produktionstekniskt centrum i Trollhättan som möter flera av de krav som kommer att ställas inom Horisont Målet om ett högt deltagande i Horisont 2020 innefattar även ett breddat deltagande. För Västra Götaland rör detta framförallt mindre högskolor i regionen, små och medelstora företag och VGR:s egna verksamheter, såsom till exempel hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, miljö och regionutveckling samt kommunala verksamheter och bolag. För de offentliga verksamheternas eget deltagande efterfrågas en intern stödfunktion inom VGR samt avsatta medel för att organisatoriskt möjliggöra deltagande i EU:s forsknings och innovationsprogram. En utgångspunkt rörande små och medelstora företag måste fortsättningsvis vara att deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram inte per automatik är gynnsamt eller relevant även för ett forskningsintensivt företag. I de flesta fall kommer nationella program likt VINNOVA:s Forska & Väx medföra ett större mervärde, samtidigt som det skapar en projektmognad för att framöver delta i ramprogrammen. En sådan insikt kräver att det främjande arbetet gentemot SMF grundar sig på en uppsökande modell gentemot företagen som genomförs av forskningsutförare likt institut eller universitet och högskola, vilka besitter resurser och kapacitet att författa ansökningar, har tillgång till forskningsinfrastruktur och själva har möjlighet att delta som forskningsutförare i framtida projekt tillsammans med målgruppen. I detta arbete är intermediärer likt Science Parks, klusterorganisationer, branschorganisationer, EEN och Industriell Dynamik centrala för att identifiera rätt företag och kontakter inom dessa. Ett sådant arbetssätt är avhängt finansiering från VGR för att minska kostnaderna för företagens initiala engagemang. I nästa steg är det planeringsanslag som VGR erbjuder samt efterföljande SMINT-bidrag från VINNOVA viktiga resurser att kommunicera gentemot företagen. Sammanfattningsvis pekar denna rapport på att Västra Götalandsregionen ur ett svenskt perspektiv är särskilt aktiva i arbetet för att nå ett högre, bredare och mer strategiskt deltagande i Horisont Utifrån lärdomarna kring centrala aktörers drivkrafter, utmaningar och behov för deltagande i EU:s forsknings och innovationsprogram finns goda möjligheter för att utveckla detta arbete ytterligare och lära av de insatser som redan sker.

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Regionutvecklingsnämndens handlingsprogram RMC:s uppdrag Studiens genomförande Disposition 3 2. Europeiska FoI-program Förändringar i Horisont Svenskt deltagande i FP Det befintliga främjandesystemet en överblick Nationella myndigheter Forskningsinstitut Universitet och högskolor i Västsverige Enterprise Europe Network Drivkrafter bakom deltagande i europeiska FoI-program Universitet och högskola Näringsliv Forskningsinstitut Barriärer för deltagande i europeiska FoI-program Universitet och högskola Näringsliv Forskningsinstitut Stödbehov för ökat deltagande i europeiska FoI-program Universitet och högskola Näringsliv Forskningsinstitut Påverkansvägar kommande utlysningar Tidigare insatser för ökat deltagande i EU:s FoI-program INNside Utvecklingsinsatser i SME genom EU:s 7:e Ramprogram Etablering av nationell samverkansgrupp Studiens inspel till handlingsprogrammet Planeringsanslag inför deltagande Stöd till internationella FoI-samarbeten Påverkans- och informationsinsatser Stödfunktion för offentliga aktörers eget deltagande Genomförda intervjuer Litteraturförteckning 55

12 Figur 1: RMC:s analysram för aktuell studie... 3 Figur 2: Trepelarstruktur i Horisont Figur 3: Budgetfördelning Horisont 2020 (cirka)... 6 Figur 4: Geografisk fördelning av svenska aktörers deltagande i de fem största länen... 8 Figur 5: Jämförelse av beviljade medel per typ av aktör i FP Figur 6: Andel beviljade medel till SMF i FP7 per land... 9 Figur 7: Fördelning av de nordiska ländernas deltagande i FP Figur 8:Topp 15 svenska aktörer inom FP Figur 9: Statliga anslag till forskningsfinansierade myndigheter i Sverige jämfört med FP7 medel till svenska aktörer under ett år. Jämförelseår 2011 (miljoner kronor) Figur 10: Vilken support vill du att EUSME skall erbjuda? (N=38) Figur 11: Långa ledtider vid påverkan på programutformning Figur 12: Aktörskonstellationer i påverkansprocessen Figur 13: Resultat INNside Figur 14: SMF-modellen (CIT)... 39

13

14 1. INLEDNING EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling hade en marginell betydelse för det svenska forskningsutförandet under perioden 1980 till 1990-talets mitt. Först i början av talet, inom EU:s dåvarande tredje ramprogram för forskning och utveckling (FP3), började nationella myndigheter systematiskt att bidra till svenska aktörers deltagande inom EU:s ramprogram. 1 Från svenskt håll låg fokus länge på att tilldelas medel i proportion till den nationella andelen av EU-budgeten. 2 Mot bakgrund av inte minst ramprogrammets ökade storlek, en femfaldig ökning i genomsnittlig årlig budget mellan FP3 och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7), har deltagandet i de europeiska ramprogrammen blivit allt mer konkurrensutsatt. Med ökad konkurrens följer antagandet att ramprogrammen attraherat än mer kvalitativa ansökningar och med detta större möjligheter till samverkan med de främsta forskargrupperna i Europa. Sedan lanseringen av FP och inom det befintliga ramprogrammet Horisont 2020 för perioden pågår ett strategiskt arbete bland framförallt nationella myndigheter, universitet, högskolor och forskningsinstitut över hela Europa att i större utsträckning delta i EU:s ramprogram. Till skillnad från EU:s strukturfonder finns däremot ingen regional fördelning av ramprogrammen, utan beslut om finansiering tas centralt på europeiskt nivå av EU-kommissionen utifrån framförallt kriteriet europeiskt mervärde. Samtidigt är deltagandet för västsvenska aktörer starkt koncentrerat till ett mindre antal lärosäten och företag, vilket medför att mervärdet av deltagande i europeiska ramprogram inte kommer ett stort antal aktörer i Västra Götaland till godo. Mot bakgrund av detta antog Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland i maj 2013 ett handlingsprogram för europeiska/internationella forsknings- och innovationssamarbeten med specifikt syfte att öka deltagandet i europeiska forsknings- och innovationsprogram. I detta uppdrag ingår såväl att stärka redan aktiva deltagares del i programmen som att främja ett mer diversifierat deltagande med fördel mindre högskolor, små- och medelstora företag samt offentliga aktörer. Det övergripande syftet med handlingsprogrammet är att fler västsvenska aktörer fortsättningsvis i hög grad ska delta i de europeiska forskningsprogrammen, och med detta främja regionens konkurrenskraft på sikt. Arbetet med att främja ett ökat deltagande i europeiska forskningsprogram pågår redan vid lärosäten, forskningsinstitut och nationella myndigheter i Sverige idag med fokus på såväl sitt egna som andra aktörers deltagande. Ett viktigt arbete för en aktör som Västra Götalandsregionen (VGR) blir därmed att utveckla sin roll inom ett sådant främjandesystem där man på bästa sätt kan stötta västsvenska aktörers deltagande i europeiska forskningsprogram. Ett första steg i att utforma en sådan roll ligger i att skapa sig en djupare förståelse för vilka drivkrafter, barriärer och stödbehov som främst universitet och högskola, forskningsinstitut och företag har kopplat till de europeiska forskningsprogrammen och klargöra vilken roll offentliga aktörer likt VGR själva bör och kan ta. Det sistnämnda skall inte minst ses utifrån de förändringar som Horisont 2020 bär med sig kopplat till samhällsutmaningar och ett stärkt fokus på innovation. Ramböll Management Consulting (RMC) har under hösten 2013 haft uppdraget att genomföra en behovsanalys för VGR avseende ökad medverkan i och påverkan på europeiska FOI-samarbeten, program och policy. Denna rapport avser att ge en tydligare bild av det stödsystem som finns tillgängligt för aktörerna företag, forskningsinstitut, offentliga organisationer samt universitet och högskola, respektive aktörs drivkrafter bakom deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram, potentiella barriärer samt stödbehov. I rapporten studeras även särskilt tre projekt med finansiering från VGR som haft i syfte att stärka deltagande i och påverkan på europeiska forskningsprogram. Avslutningsvis sammanfattas de resultat som framkommit i studien utifrån dess betydelse för Regionutvecklingsnämndens handlingsprogram för europeiska/internationella forsknings- och innovationssamarbeten. 1 VINNOVA (2011). Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7). Lägesrapport Fokus SMF. VA 2011:04 2 För svensk framgång inom forskning och innovation Underlag till forsknings- och innovationsproposition från Vetenskapsrådet, VINNOVA, Formas, FAS, Statens energimyndighet och Rymdstyrelsen. 1

15 1.1 Regionutvecklingsnämndens handlingsprogram Regionutvecklingsnämnden antog i maj 2013 ett handlingsprogram för europeiska/internationella forsknings- och innovationssamarbeten. Syftet med handlingsprogrammet är att stärka västsvenska aktörers internationella samarbeten generellt, och öka deltagande i europeiska forsknings- och innovationsprogram specifikt. Även om VGR tidigare medfinansierat projekt med syfte att öka västsvenska aktörers medverkan i främst FP7, har ett handlingsprogram med detta övergripande syfte tidigare inte funnits i regionen. Handlingsprogrammet är en del av Tillväxt- och utvecklingsstrategin (Västra Götaland 2020) för och därmed en viktig del i det framtida regionala utvecklingsarbetet. Målet med programmet är både att stimulera till ökat deltagande i europeiska FoI-program som att bidra till en ökad och koordinerad påverkan på program och policy. För det sistnämnda handlar det om att samordna påverkansinsatser inom regiongemensamma styrkeområden samt att bidra med kompetens och nätverk avseende beslutsprocesser och påverkanskanaler. En närmre genomgång av hur resultatet från denna studie spelar in i handlingsprogrammet presenteras i kapitel RMC:s uppdrag Den övergripande målsättningen med RMC:s uppdrag har varit att bidra med kunskapsunderlag avseende behovsbilden hos framförallt företag (såväl SMF som större företag), universitet och högskola, forskningsinstitut och offentliga aktörer för ökat deltagande i europeiska FoI-program. Fokus ligger således framförallt på EU:s nya ramprogram för forsknings och innovation, Horisont 2020, och i mindre utsträckning på EU:s strukturfonder, även om forskningsaktiviteter kan ske även inom ramen för strukturfondsprogrammen. Vidare är målsättningen att dra lärdomar från tre av VGR tidigare finansierade insatser med avsikt att öka medverkan i och påverkan på europeiska FoI-program och förstå vilka aktiviteter som varit mest framgångsrika. Syftet med framtaget kunskapsunderlag är sammantaget att bidra till implementeringen av Regionutvecklingsnämndens handlingsprogram för europeiska/internationella forsknings- och innovationssamarbeten. I stort handlar det om att för aktörstyperna företag, universitet och högskola, offentliga organisationer och forskningsinstitut besvara: Vilka är de generella drivkrafterna för att delta i europeiska FOI-program för respektive aktörstyp? Vilka utmaningar kan identifieras för ett ökat deltagande i europeiska FoI-program för respektive aktörstyp? Vilka typer av aktiviteter och stödinsatser från framförallt VGR:s sida krävs för ökat deltagande i och påverkan på europeiska FoI-program? Studiens genomförande för att besvara ovanstående frågor beskrivs närmre nedan följt av en redogörelse för studiens disposition. 1.3 Studiens genomförande Studien har fokuserat såväl på behovet hos centrala aktörer för det svenska deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram, liksom på tre specifika insatser som erhållit finansiering från VGR med syfte att stärka det västsvenska deltagandet i EU: s forsknings- och innovationsprogram. Datainsamling för behovsanalysen har skett utifrån genomgång av relevanta policydokument, sammanställning av befintlig kunskap på området samt intervjuer med centrala aktörer såväl regionalt som nationellt representerande framförallt universitet och högskola, forskningsinstitut, företag samt offentliga aktörer. För genomgång av de tre insatserna/casen har projektägareoch deltagare intervjuats samt genomförda utvärderingar och ansökningshandlingar granskats. Sammantaget har 38 intervjuer genomförts inom ramen för studien. Intervjuerna har genomförts under perioden november-december För datainsamling har en medveten prioritering gjorts av aktörer med verksamhet i Västra Götaland. I syfte att strukturera datainsamling har en analysram tagits fram för studien. Analysramen innefattar de olika aktörstypernas drivkrafter, utmaningar och behov för ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. För de tre studerade casen har genomförda aktiviteter värderats och resultat/effekter av dessa diskuterats. 2

16 Figur 1: RMC:s analysram för aktuell studie Drivkrafter Utmaningar/behov Aktiviteter/insatser Resultat/effekter Vilka drivkrafter för deltagande i EU:s FoI-program karaktäriserar respektive aktör? Vilken roll tenderar respektive aktör ha före, under och efter deltagande i EU:s FoI-program? Vilka utmaningar för ökat deltagande i EU:s FoI-program omger respektive aktörstyp? Vilket behov av stöd har aktörstyperna för ökat deltagande i EU:s FoI-program? Hur har insatser för ökat deltagande i/påverkan på EU:s FoI-program utformats i de tre casen? Vilka erfarenheter har aktörer i behovsanalysen av andra insatser? Vilka resultat/effekter kan vi härleda till insatserna i respektive case? Vilka insatser som genomförts på annat håll ter sig vara framgångsrika? Den övergripande analysramen ovan har i nästa steg applicerats på respektive aktörsgrupp för att belysa de skillnader som existerar dem emellan. Det är RMC:s syn att den logik som präglar deltagandet i europeiska FoI-program skiljer sig väsentligt åt mellan universitet och högskola, forskningsinstitut och företag samt hur offentliga myndigheter kan arbeta för att stötta dessa aktörsgrupper. 1.4 Disposition I följande kapitel presenteras de europeiska FoI-programmen kortfattat liksom viktiga förändringar i Horisont 2020 följt av en kort överblick av det svenska deltagandet i framförallt FP7. För en mer detaljerad redogörelse för det svenska deltagandet i FP7 hänvisas till de av VINNOVA återkommande rapporter i ämnet. I nästföljande kapitel presenteras en överblick över det befintliga främjandesystemet liksom viktiga förändringar i detta kopplat till Horisont I efterföljande tre kapitel redogörs för drivkrafter, barriärer och stödbehov för respektive aktörstyp. I kapitel 8 beskrivs potentiella påverkansvägar för europeiska FoI-program specifikt, följt av en genomgång av de tre insatser som VGR finansierat för ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram och en värdering av dess resultat i kapitel 9. I det avslutande kapitlet sammanställs de främsta lärdomarna från studien utifrån hur de spelar in i Regionutvecklingsnämndens handlingsprogram för internationella forsknings- och innovationssamarbeten

17 2. EUROPEISKA FOI-PROGRAM EU förfogade fram till år 2014 över fem huvudsakliga finansieringsverktyg för att stötta forskning och innovation bland EU:s medlemsstater: Ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7), Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP), Strukturfonderna (ERUF/ESF och sammanhållningsfonden), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), samt Europeiska fiskerifonden (EFF). Svenska företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentliga verksamheter är exempel på organisationer som kan ingå partnerskap antingen regionalt, nationellt eller internationellt för att söka stöd för utvecklingsprojekt från ovan nämnda fonder/program. Samtliga program är till för att stödja olika aktörer inom samhället som verkar för att uppnå EU:s mål inom bland annat EU: s tillväxtstrategi, Europa I aktuell studie görs en avgränsning till att främst fokusera på FP7 och Horisont 2020, nämligen de insatser som berör EU:s forsknings- och innovationsprogram, vilka styrs direkt av EU-kommissionen och fokuserar på tematiska områden snarare än är geografiskt styrda. Studien innefattar därmed inte de olika programmen inom strukturfonderna, även om forsknings- och innovationsaktiviteter sker inom ramen för dessa program. I boxen nedan ges en kort bakgrundsförklaring till ett antal av EU:s forsknings- och innovationsprogram som fram till lanseringen av Horisont 2020 utgjorde centrala delar för det svenska deltagandet. Sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7) Bedrevs mellan 2007 och 2013 med en budget på mer än 50 miljarder euro, mestadels riktat mot anslag till forskningsaktörer och för att samfinansiera forskning och teknisk utveckling. FP7 utgjorde en av de viktigaste externa forskningsfinansiärerna av svensk forskning och har fungerat som ett komplement till nationella forskningsprogram. FP7 bestod av fyra huvudområden i form av Samarbete (utgjorde 2/3 av den totala budgeten med fokus på projekt bestående av europeiska konsortier av näringsliv och akademi), Idéer (genomfördes genom det Europeiska forskningsrådet ERC med fokus på spetsforskning utan krav på partnerskap över gränser), Människor (gav stöd för forskares rörlighet och karriärutveckling främst genom så kallade Marie Curie-åtgärder) samt Kapaciteter (fokus på forskningskapacitet i form av ex. forskningsinfrastruktur och forskning till förmån för SMF). Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan flera europeiska länder. Programmet har varit öppet för många olika typer av organisationer: universitet och högskola, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer, enskilda forskare med flera. FP7 ersattes 2014 av det nya ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) Pågick från med en budget på 3,6 miljarder euro och förde samman sju tidigare program kopplat till produktivitet, innovation, konkurrenskraft och energi med fokus på SMF. CIP utgjordes av tre delprogram i form av Entreprenörskap och innovation (EIP) (Inklusive Eco-innovation), Informations- och kommunikationsteknologi (ICT- PSP), samt Intelligent energi Europa (IEE). Inom Horisont 2020 (se vidare förklaring nedan) utgör det nya programmet COSME en fortsättning utav delar av CIP. I Sverige var tre myndigheter inblandade i CIP. VINNOVA var nationell kontaktpunkt (NCP) för ICT-PSP programmet, Energimyndigheten NCP för IEE II programmet och Tillväxtverket ansvarade för EIP och var tillika nationell CIP-koordinator. EUREKA EUREKA är ett samarbetsnätverk med 40 medlemsländer som skapats för att främja samarbete mellan forskare och företag i Europa. Vad som särskiljer EUREKA från övriga program är att organisationen inte är projektfinansierad samt har ett särskilt fokus på marknadsnära forskning och teknisk utveckling. Principen är att respektive deltagare själv finansierar sin del, eventuellt med hjälp av respektive lands nationella stödmöjligheter. Inom ramen för EUREKA återfinns Eurostarsprogrammet som finansierar utvecklingsprojekt i främst forskningsintensiva SMF, där företagen kan ta på sig projektledarrollen och i egen regi eller tillsammans med andra forskande SMF erhålla finansiering. EUREKA fortsätter att drivas parallellt med Horisont Europeiska partnerskapsprogram Nationella och regionala forskningsinvesteringar har i större grad kommit att knytas till europeiska prioriteringar genom olika typer av instrument och incitamentsstrukturer. En form är så kallade blandfinansierade program, vilket är en beteckning på instrument där olika konstellationer av medlemsstater skapar nya satsningar tillsammans med EU-kommissionen, vilken även står för en del av finansieringen. Exempel på sådana instrument via offentliga-privata partnerskap är Joint Technology Initiatves (JTI), Artikel 185 (ex. Eurostars), Joint Programming (JP) och ERA-NET. Dessa program förväntas bli fler och större inom Horisont

18 2.1 Förändringar i Horisont 2020 Horisont 2020 löper under perioden med en total budget på runt 70 miljarder euro. Till skillnad från FP7 består Horisont 2020 enbart av ett specifikt program och sammanför därmed de tre tidigare programmen FP7, Konkurrenskraft och Innovationsprogrammet (CIP) och det Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Ramprogrammets tre delar, kallat prioriteringar, består av: Spetskompetens (Excellent Science) med fokus på forskning och innovation innefattande ökad budget för Europeiska forskningsrådet (ERC), Marie Sklodowska-Curie Action för ökad forskarmobilitet, samverkansforskning inom framtida och nya tekniker (Future and Emerging Technologies, FET), samt på forskningsinfrastruktur. Industriellt ledarskap (Industrial leadership) innefattande ökad tillgång till riskkapital, stöd till innovation i SMF, samt satsningar på sk Key Enabling Technologies (mikro- och nanoelektronik, nanoteknologi, avancerade material, bioteknik och avancerad tillverkning och bearbetning) med fokus på demonstratorer och testbäddar. Samhälleliga utmaningar (Societal Challenges) med fokus på stora samhälleliga utmaningar ofta med krav på tvärvetenskapliga samarbeten inom sju identifierade utmaningsområden. 3 Fokuseringen på utmaningar medför att några av de tidigare tematiska områdena blir bredare samhällsutmaningar i Horisont 2020 (ex. Miljö, samhällsvetenskap och IKT är områden som blir horisontella delar i utmaningarna) Figur 2: Trepelarstruktur i Horisont 2020 Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar Europeiska forskningsrådet (ERC) Innovation i SMF Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande, Europeiska bioekonomiska utmaningar Marie Sklodowska-Curie Säker, ren och effektiv energi Tillgång till riskkapital Smarta, gröna och integrerade transporter Framtida och nya tekniker (FET) Klimatåtgärder resurseffektivitet och råvaror Forskningsinfrastruktur Key Enabling Technologies Europa i en föränderlig värld, inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen Trygga samhällen säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare Bland de tre prioriteringarna kommer Samhälleliga utmaningar stå för den största budgetposten, följt av Spetskompetens och Industriellt ledarskap. En viktig förändring är att innovationsaspekten går på tvärs genom de olika prioriteringsområdena och inkluderar hela innovationskedjan i projekten samt att somliga av de tidigare tematiska områdena i FP7 inkorporeras horisontellt i Samhälleliga utmaningar och Industriellt ledarskap medan somliga tematiska områden såsom nano- och bioteknologi blir Key Enabling Technologies (KET). 4 3 Se vidare: 4 För ytterligare information om utformningen av Horisont 2020 hänvisas till VINNOVA eller det av EU-kommissionen framtaget informationsmaterial, se ex. 5

19 Figur 3: Budgetfördelning Horisont 2020 (cirka) 3% 2% Spetskompetens 32% Industriellt ledarskap 41% Samhälleliga utmaningar European Institute of Technology (EIT) Övrigt 23% För tillfället pågår en diskussion vid forskningsinstitut, universitet och högskola och offentliga aktörer på regional, nationell och europeisk nivå kring vilka effekter utformningen av Horisont 2020 förväntas få på deltagandet i programmet samt hur det påverkar de i studien identifierade aktörstyperna. Generellt sett kan sägas att programmets förstärkta fokus, jämfört med tidigare ramprogram, på innovation och samhällsutmaningar utifrån ett nyttiggörandeperspektiv antas få en effekt på projektdeltagandet. Detta fokus kommer att ställa krav på fler tvärvetenskapliga projekt och att forskare vid universitet och högskolor har relevanta nätverk för att möta sådana krav. Horisont 2020 innebär vidare att fler aktörer, såsom kommuner, landsting och regioner, kommer att involveras i projekten såväl som projektägare som användare genom pilotprojekt, testbäddar, demonstratorer och innovationsupphandling. 5 Givet fokus på marknadsnära forskning förväntas forskningsinstituten kunna spela en än viktigare roll. Ett tydligt fokus kommer även fortsättningsvis ligga på SMF där minskade administrativa bördor i ansökningsförfarandet och ökat fokus på innovation antas öka attraktiviteten för ramprogrammet för företagen, liksom ökade krav på att involvera SMF i projekt. De finansiella instrumenten tillgängliga för SMF BERÖR inom Horisont 2020 företag i uppstartsfasen medan det nya programmet COSME riktas mot företagens tillväxtfas. 6 Parallella transnationella program med inriktning SMF såsom Eurostars (EU- REKA) kommer att fortsätta med liknande inriktning som under tidigare programperioder. Inom ramen för aktuellt uppdrag finns inte möjlighet att analysera på djupet förändringarna i Horisont 2020 och dess inverkan på universitet och högskola, forskningsinstitut, företag och offentliga aktörer. Detta uppfattas även bland aktörstyperna som att vara osäkert i dagsläget. Däremot kan en uppfattning bildas kring vilka förändringar i Horisont 2020 som upplevs ha störst inverkan på de olika aktörstyperna utifrån de intervjuer som genomförts inom ramen för studien. Utifrån samtal med centrala aktörer representerande de olika aktörstyperna framkommer att följande områden och förändringar i Horisont 2020 antas medföra en betydande inverkan på den egna organisationen: Fokus på innovation och samhällsutmaningar förväntas få ett antal tydliga effekter. För det första behöver svenska koordinatorer bli starkare på att beskriva effekt (Impact) och samhällsnytta i projektansökningar till ramprogrammet, något som Sverige historiskt varit mindre bra på, och vilket kommer utgöra ett större fokus för utvärdering av projektansökan. För det andra kommer fokus på samhällsutmaningar resultera i större krav på samverkan med avnämnare av projektresultat såsom offentliga aktörer för test- och demonstrationsverksamhet inom projektet. Programmets fokus på att inkludera projektpartners från hela innovationskedjan utifrån teknologimognadsgrad förväntas även medföra krav på nya samvekanskonstellationer. Fokus på innovation förväntas främja deltagandet av framförallt företag och forskningsinstitut. I Horisont 2020 ersätts samtliga direkt projektrelaterade och stödberättigade kostnader med upp till 100 procent utifrån en enskild nivå (bortsett kommersiella aktörer i marknadsnära innovationsaktiviteter som ersätts med upp till 70 procent) samt att samtliga 5 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). På gång inom EU. Hösten EU-kommissionen (2013). CIP Performance Report. JCM of 16 October 2013; Den nationella organisationen för Horisont 2020 (Ds 2013:52) 6

20 projektdeltagare är berättigat till 25 procents enhetlig ersättning av stödbeloppet för indirekta kostnader (overhead). Det görs därmed ingen skillnad mellan olika typer av omkostnader för aktiviteter såsom FoU, demonstration och management. Denna förändring anses vara en försämring för de svenska instituten, medan företagen ställer sig mer positiva. Kopplat till ovan minskar det finansiella incitamentet för att koordinera projekt genom att samtliga projektpartners får en platt ersättning för deltagande och att ingen extra stödfinansiering går till koordinatorn av projektet för exempelvis Management costs. Förutsättningarna är de facto inte sämre för koordinatorerna jämfört med i FP7, men relativt övriga projektdeltagare försvinner de direkt finansiella incitamenten att ta en koordinerande roll. 7

21 3. SVENSKT DELTAGANDE I FP7 Nedan ges en kort sammanställning över vad som karakteriserat det svenska deltagandet i framförallt FP7 i syfte att kontextualisera de diskussioner som förs i rapporten. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till VINNOVA:s lägesrapporter om det svenska deltagandet i FP7 och numera Horisont Generellt sett har Sverige varit framgångsrikt i FP7 och placerar sig på en topp tio placering mätt i beviljade medel. Om beviljade medel sätts i förhållande till antal invånare hamnar Sverige på en femteplacering. Största delen av det svenska deltagandet i FP7 återfinns i delprogrammet Cooperation, vilket står för 66 procent av de beviljade medlen till svenska aktörer. Det svenska deltagandet är koncentrerat till storstadsregioner med en eller flera lärosäten samt med framträdande deltagare från exempelvis näringslivet inom sitt geografiska område. Västra Götaland kan anses vara ett sådant fall som är beroende av ett litet antal aktörer för sitt deltagande i FP7 genom främst Chalmers, Göteborgs Universitet, Volvo Technology, SAAB och Volvo Aero (GKN). Även instituten SP, Swerea och SIK var framstående deltagare i FP7 med säte i regionen. I jämförelse med Skåne, som helt domineras av Lund universitet, ter sig därmed deltagandet i Västra Götaland som relativt diversifierat och innefattar även betydligt större deltagande från näringslivet än Stockholmsregionen. Figur 4: Geografisk fördelning av svenska aktörers deltagande i de fem största länen 7 45% 40% 35% 38% 41% 40% Andel deltaganden Andel koordinatorer 30% 25% 20% 15% 22% 20% 22% 12% 14% 12% 11% 13% 11% Andel beviljade medel 10% 5% 5% 6% 5% 0% Stockholm Västra Götalandsregionen Skåne Uppsala Östergötland Det svenska deltagandet i FP7 karaktäriseras av ett relativt övriga EU-27 stort deltagande av universitet och högskola medan forskningsinstituten deltar i betydligt lägre grad och SMF till en något lägre grad som andel av det nationella deltagandet. Detta beror inte på någon ovilja från de svenska institutens sida att delta i FP7, utan snarare på att forskarutförandet i Sverige i långt större utsträckning sker vid universitet istället för forskningsinstitut jämfört med övriga Europa. 8 7 VINNOVA (2013). Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7). Lägesrapport VA: 2013:15. 8 Sörlin, S. (2006). En ny institutssektor: En analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv. Rapport, KTH. 8

22 Figur 5: Jämförelse av beviljade medel per typ av aktör i FP7 EU27 Sverige UoH 44% 64% Forskningsorganisation 12% 27% SMF 14% 11% Näringsliv (ej SMF) 11% 10% Offentlig aktör 3% 4% Icke-vinstdrivande aktör 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% När det gäller SMF kan den relativt lägre andelen SMF utifrån beviljade medel nationellt jämfört med genomsnittet i EU27 bero på en rad faktorer. Exempel på faktorer innefattar andelen SMF i företagspopulationen, ett litet antal forskningsutförande småföretag inom vissa tematiska områden, tillgången till nationella forskningsprogram med mindre administrativa bördor eller helt enkelt att andra svenska aktörstyper är mer framgångsrika än i andra länder. 9 I figuren nedan presenteras senast tillgängliga data för SMF:s deltagande i FP7 utifrån beviljade medel. Figur 6: Andel beviljade medel till SMF i FP7 per land 10 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Om vi vänder blicken till de nordiska länderna är det tydligt att utformningen av det nationella forskarutförandet spelar stor roll för fördelningen av deltagandet i FP7, det vill säga andelen forskning som sker vid universitet och högskola res universitet och högskola för en dominerande andel av deltagandet i FP7 medan forskningsinstituten stod för en mindre andel i relation till situationen framförallt i Norge och Finland. För Norge och Danmark deltar SMF i en högre andel än i Sverige, Finland och Island. 9 Tillväxtanalys (2011). Uppföljning av EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP); MapPEeR SMF (2009). EU-level Analysis on the end users (SMFs and stakeholders) needs, requirements and feedback to overcome barriers for innovation activities 10 European Commission (2013). Tenth Progress Report on SMEs participation in the 7th R&D Framework Programme June

23 Figur 7: Fördelning av de nordiska ländernas deltagande i FP7 11 Organisationstyp/land Sverige Norge Island Finland Danmark Universitet och högskola 54% 27% 27% 36% 51% Forskningsorganisationer 13% 34% 18% 31% 12% SMF 14% 20% 14% 14% 17% Näringsliv 13% 10% 17% 10% 10% Offentliga aktörer 6% 8% 23% 6% 8% Icke-vinstdrivande aktörer 1% 1% 0% 2% 1% Ansökningar till EU:s ramprogram är generellt sett även behäftat med en lägre beviljandegrad än nationella program, även om Sverige har högre beviljandegrad än genomsnittet med 34 kontra 27 procent, samtidigt som deltagandet är koncentrerat till ett mindre antal lärosäten och storföretag. Svenska deltagare med små eller obefintliga tidigare erfarenheter av FP7 karaktäriseras av de mindre lärosätena, SMF, kommuner, kommunala bolag, landsting och organisationer i det civila samhället. Deltagandet är istället koncentrerat till ett antal aktörer, där exempelvis de tre största svenska aktörerna i FP7 Karolinska Institutet, Lunds Universitet och KTH tillsammans står för 30 procent av de beviljade medlen. Liknande tendenser kan ses på ett europeiskt plan där de 50 främsta lärosätena och forskningsorganisationerna står för en fjärdedel av det totala mottagandet av medel inom FP7. 12 Figur 8:Topp 15 svenska aktörer inom FP7 Horisont 2020:s fokus på samhälleliga utmaningar, den största budgetposten, för med sig en osäkerhet och potentiellt lägre framgångsgrad för svenska aktörer. Om man inte på ett framgångsrikt sätt lyckas beskriva projektets effekt bortom det enskilda forskningsområdet, vilket Sverige historiskt varit mindre bra på, samt för Samhällsutmaningar inte förmår bygga nödvändiga nätverk med användarna av projektets resultat, kommer det svenska deltagandet inom programmen att minska. Vidare kommer det ökade fokus på innovation i Horisont 2020 innebära fler demonstrations- och pilotaktiviteter inom projekten, vilket normalt sett kräver ett högre deltagande av industriella och offentliga aktörer samt forskningsinstitut VINNOVA, NRC, TEKES, RANNIS & DASTI (2013). FP7 and Horizon a comparative study of the support services in the Nordic countries. Vinnova Analysis VA 2013:16 12 European Commission (2010). Interim Evaluation of the Seventh Framework Programme. Report of the Expert Group 13 VINNOVA, NRC, TEKES, RANNIS & DASTI (2013). FP7 and Horizon a comparative study of the support services in the Nordic countries. Vinnova Analysis VA 2013:16 10

24 4. DET BEFINTLIGA FRÄMJANDESYSTEMET EN ÖVER- BLICK I syfte att kunna föra en diskussion över stödbehov bland företag, forskningsinstitut, universitet och högskola samt offentliga aktörer för att stärka sitt deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram presenteras nedan en översiktlig genomgång av det befintliga främjandesystemet för respektive aktör och möjliga förändringar i detta kopplat till Horisont Genomgången utger sig inte för att vara en fullständig kartläggning av det svenska främjandesystemet, men avser att beskriva de främsta aktörerna och genomförda insatser. 4.1 Nationella myndigheter VINNOVA har sedan 2006 haft det nationella ansvaret för att främja, utvärdera, samordna och informera om FP7. I dag finns NCP-funktionen på VINNOVA, med undantag för NCP för Europeiska Forskningsrådet (ERC) där ansvaret ligger på Vetenskapsrådet. Flera myndigheter erbjuder stöd till svenska aktörer som ska söka till EU:s forsknings- och innovationsprogram. Det gäller i dagsläget VINNOVA, Formas, Forte, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och MSB. 14 VINNOVA ansvarar också för programmen Eurostars och COST samt är svensk samordnare av EUREKA-nätverket. VINNOVA och flera andra svenska myndigheter har planeringsbidrag för ansökningar inom ramprogrammet. Det kan gälla både om man är koordinator för en ansökan vid universitet och högskola eller om man är ett småföretag. 4.2 Forskningsinstitut Forskningsinstituten deltar alltmer i EU:s ramprogram och RISE-instituten (SP, Swedish ICT, Swerea, Innventia) var den sjätte största svenska deltagaren i FP7, även om deltagande för svenska forskningsinstitut ligger under genomsnittet i EU. Forskningsinstituten bedriver en rad insatser för att stärka sitt deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Förutom en inom RISE central Grant Office-funktion finns vid enskilda institut interna Grants Office eller olika typer av forskningsservice som involverar även EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU/SME är en nationell satsning för att öka de små och medelstora företagens deltagande i EU:s sjunde ramprogram som bedrivits av RISE med finansiering från VINNOVA. Projektet innefattar kostnadsfri rådgivning till företag i alla branscher samt för RISE att samordna sin interna kompetens kring EU-finansierad forskning och för att göra denna tillgänglig även externt för små och medelstora företag. 15 Tjänster gentemot SMF innefattar bland annat: Identifiering av behov, program och möjliga ingångar Diskussion av idéer och formulering av ett projekt Råd kring sammansättning av konsortier Genomgång av ansökningsförfarandet, administrativa och finansiella modeller Råd kring hur man skriver ansökan och genomläsning Rådgivning under förhandling av ett godkänt projekt Rådgivning under projektgenomförandet, t ex rapportering En helpdesk för snabba svar på enkla frågor SwedenBio, en branschorganisation inom life science, har finansiering från VINNOVA för ett EU Support Office (EUSO). EUSO är en nationell satsning, med fokus på forskningsstöd för FP7, som erbjudit skräddarsydd och kostnadsfri rådgivning för företag inom life science. I Departementsskriften Den nationella organisationen för Horisont 2020 (Ds 2013:52) föreslås att VINNOVA istället lägger uppdraget att stödja svenska småföretags deltagande i Horisont 2020 på Enterprise Europe Network (EEN). Troligtvis kommer RISE EU/SME att fortsätta under 2014 för att sedan införlivas i EEN. Ett flertal institut är vidare engagerade i EEN-nätverket och inom områden som miljöteknik ingår Acreo i särskilda främjandeinsatser på uppdrag av Tillväxtverket. Allmänt för forskningsinstituten finns dock begränsade möjligheter att stötta SMF med ansökan till EU:s forsknings- och innovationsprogram om de inte ingår som en part i projekt där institutet själv ingår eller ifall insatsen inte sker inom ramen för ett engagemang i EEN eller EU/SME

25 4.3 Universitet och högskolor i Västsverige Ett flertal universitet och högskolor i Sverige har centralt belägna kontor för forskningsservice eller Grants Office. Dessa kontor arbetar i regel med stöd för såväl nationella som internationella och europeiska externfinansierade projekt. För lärosätena i Västra Götaland kan nämnas att betydelsen av externfinansiering skiljer sig åt både vad gäller utbildnings- och forskningsandelen av lärosätets budget liksom vad gäller förhållandet mellan den nationella och europeiska externfinansieringen, där de mindre högskolorna i större utsträckning söker externfinansiering från nationella forskningsfinansiärer. För de västsvenska lärosätena som utgjort fokus i aktuell studie i form av Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och SLU i Skara har ett flertal nyligen genomfört ökade satsningar på forskningsstöd med koppling till EU:s forsknings- och innovationsprogram. Dessa satsningar bör inte betraktas som ett resultat av Horisont 2020 och dess utformning utan är snarare en effekt av ramprogrammets ökade betydelse för såväl lärosätenas externfinansiering som forskarnas alltmer positiva syn på EU:s forsknings- och innovationsprogram kopplat till faktorer som nätverk, samverkan och erkännande av den egna forskningen. Enheten för forskningsservice vid Göteborgs Universitet (GU), vilken förutom nationella och internationella program även behandlar EU:s forsknings- och innovationsprogram, utökades 2010 till att nu innefatta tolv personer med uppgift att stötta forskare med rådgivning under ansökningsprocessen, kontraktsförhandlingar och under projektstadiet. Enheten tillhör den centrala förvaltningen vid GU och i arbetet fokuseras på att matcha EU-kommissionens utkast på utlysningar med relevanta forskare vid GU. På detta vis behöver de enskilda forskarna inte ägna tid att bevaka EU-utlysningar själva. I nästa steg erbjuds stöd till forskarna i framtagandet av ansökan såväl kopplat till innehåll och formalia liksom återkoppling på de ansökningar som tas fram. Ett potentiellt resultat av den utökade satsning på forskarservice som skett vid GU är att andelen projekt som koordineras har höjts (numera var tredje projekt) liksom att ansökningarnas success rate stärkts och att man nu ligger över genomsnittet såväl nationellt som i Europa i beviljandegrad. GU har även satt av betydande medel för att täcka de indirekta kostnader som omger projekt inom ramprogrammet i syfte att skapa incitament för forskare att ta en koordinerande roll i EU:s forsknings- och innovationsprogram. I de fall SMF:s ingår som en partner i ett projekt där forskare från GU medverkar erbjuds i regel stöd under projektet i de fall detta behövs. Forskningsservice tillhandahåller interna planeringsbidrag om SEK till de som koordinerar EU-ansökningar, i likhet med vad som finns vid ett antal universitet i landet. I syfte att öka mottagandet av European Research Council Grants, främst i form av fler ERC Starting Grant för lovande yngre forskare och ERC Advanced Grant för etablerade forskare, identifieras forskare vid GU med potential att ta del av dessa medel, för vilka det i nästa steg frigörs tid att skriva konkurrenskraftiga ansökningar samt medel för resa till Bryssel för intervju. Inom ramen för ansökningsprocessen erbjuds även träning inför intervjun med stöd av forskare som tidigare genomgått denna. Forskningsservice har vidare gått samman med Innovationskontoret vid GU och bildat det gemensamma Forsknings- och innovationskontoret i syfte att fånga in hela innovationskedjan i ansökningarna och på ett bättre sätt beskriva det samhälleliga nyttiggörandet med forskningen. Vid Chalmers finns sedan ,5 tjänst hos forskarservice som arbetar med stöd kopplat till EU:s forsknings- och innovationsprogram. Arbetet är inriktat på ansökningsförfarandet genom exempelvis utvärdering av projektansökningar för projekt som forskare vid Chalmers koordinerar och stöd under projektens gång. Forskarservice uppdaterar även forskarna kring relevanta utkast och utlysningar från ramprogrammet och utbildar/informerar forskarna kring dessa. Vid Chalmers erbjuds följande stöd till forskarna: information om aktuella ansökningsomgångar identifiera lämpliga teknikområden i forskningsprogrammen få fram lämpliga kontakter i Sverige och i Bryssel producera de formella handlingarna för ansökan och kontraktsförhandling upprätta nödvändiga projektbudgetar enligt Kommissionens regler korrekt process för förhandling och signering av EU:s kontrakt och "Consortium Agreement" 12

26 Chalmers har valt att särskilt fokusera på att öka deltagandet i ERC genom att exempelvis motivera till fler ansökningar och erbjuda intervjuträning inför presentation för EU-kommissionen. Liksom för GU kan forskningsservice stötta företag eller andra organisationer i projekt där Chalmers ingår som partner. Högskolan i Borås (HiB) har nyligen initierat ett arbete med att bygga upp en innehållsmässigt liknande forskningsservice som vid GU fast i mindre skala. HiB har som ett led i detta rekryterat en person som tidigare var verksam vid GU:s forskningsservice. Fokus kommer att ligga på att bevaka utkast och kommande utlysningar och matcha dessa med forskare samt utgöra ett stöd i ansöknings- och projektgenomförandet. Forskare vid HiB deltar främst som partners i ramprogrammen och har hittills aldrig varit koordinator för ett europeiskt projekt. Högskolan Väst har inrättat en ny organisation med forskningsstöd bestående av forskningsrådgivare och ett antal projektekonomer. Fokus ligger främst på nationella finansiärer då forskare vid Höskolan Väst sällan koordinerar projekt inom ramprogrammet och därmed behöver begränsat stöd i ansökningsförfarandet. Forskningsstöd informerar via nyhetsbrev, informationsträffar och institutionsdagar om kommande utlysningar i ramprogrammen och finns tillgängliga för stöd i ansöknings- och projektgenomförandet. Högskolan i Skövde har för närvarande inget Grants Office. Försök gjordes att etablera ett sådant under 2013 men rekrytering av personal har dragit ut på tiden. Högskolan avser att rekrytera en person som kan bygga upp verksamheten framöver då det efterfrågas av forskare vid högskolan. För Sverige Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara finns inom SLU enheten för externfinansiering i Umeå, Uppsala och Alnarp med uppgift att stötta deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram genom administrativt stöd, bevakning av utlysningar, rådgivning under projektets gång, utbildning samt tillhandahållande av planeringsbidrag för blivande koordinatorer och partners. 4.4 Enterprise Europe Network Enterprise Europe Network är ett europeiskt nätverk för företagsstöd som i Sverige koordineras av Tillväxtverket. Syftet med nätverket är att hjälpa SMF att bättre ta del av EU-medlemskapet och dra nytta av EU:s inre marknad. Detta görs genom att erbjuda kostnadsfri EU-rådgivning, möjliggöra europeiskt affärs- och tekniksamarbete samt forsknings- och innovationssamarbete. I Västra Götaland och Halland finns tre kontor, Business Region Göteborg AB, Swerea IVF och SIK. I Västra Götaland sker EEN:s arbete i nära samverkan med Industriell Dynamik. EEN kommer att spela en än viktigare roll i uppdraget att stödja svenska SMF deltagande i Horisont 2020 än för tidigare ramprogram. Arbetsgruppen på EU-nivå för EEN har nyligen tagit fram en rapport kring hur denna förändring kan komma att se ut. 16 EEN kommer att ha ansvar såväl för SMF-instrument inom Horiston 2020 som inom COSME, med start först I anslutning till de nya och utökade stödmekanismer som återfinns i programmen för att stärka SMF deltagande i Horisont 2020 och COSME förväntas EEN ha en förnyad roll, inte minst genom nya och formaliserade kvalitetssäkringsrutiner för sin personal och samarbetspartners för att säkerställa bäst lämpat stöd. Under 2014 kommer värdorganisationer för EEN-noderna behöva kvalificera sin personal utifrån EEN:s nya mandat och bevisa sin kapacitet att leverera relevanta tjänster och erhålla en viss utbildningsstatus (exempelvis Innovation Expert ). Ett företags behov kommer i nästa steg anges en särskild status som kopplas på relevant person inom EEN med motsvarande utbildning. EEN:s utökade stöd handlar delvis om att Horisont 2020 fullt finansierar arbetspaket om sju dagars stöd till SMF med internationell tillväxtpotential. Samtidigt är det osäkert ifall EEN:s förändrade roll kommer ske genom större samverkan med eller på bekostnad av insatser som EU/SME och det nationella EU Support Office (EUSO) som drivs av Sweden Bio. Den stora frågan blir därmed hur EEN:s roll kommer att förändras gentemot den nationella nivån. Nuvarande förslag gäller att EEN-kontoret kommer att bli en gemensam ingång för SMF oavsett om idén passar inom Horisont 2020 eller COSME. 17 EEN:s förändrade roll, bortsett utökade medel och krav på en typ av certifiering, uppfattas dock inte i genomförda intervjuer förändra i grunden hur EEN-kontoren arbetar gentemot SMF med fokus på uppsökande verksamhet och personligt företagsstöd. 16 EACI (2013). Outcome of the Working Group on the future innovation support services of the network. November 14 th Den nationella organisationen för Horisont 2020 (Ds 2013:52) 13

27 5. DRIVKRAFTER BAKOM DELTAGANDE I EUROPEISKA FOI-PROGRAM För att i förlängningen stärka det svenska deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram krävs insikt i vilka drivkrafter och incitament som styr valet att engagera sig i dessa program. Utifrån detta kan exempelvis framtida informationsinsatser anpassas på ett sätt att de i högre grad slår an till aktörernas intressen och motiv. Samtidigt skiljer sig rimligen drivkrafterna för deltagande i ramprogrammen åt för större företag, SMF, lärosäten och forskningsinstitut. Rapporten behandlar därmed nämnda aktörer var för sig i syfte att belysa såväl gemensamma som skilda drivkrafter bakom deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. I syfte att bygga på befintlig kunskap samt ge en uppdaterad bild av drivkrafter för deltagande i ramprogrammen presenteras för respektive aktörsgrupp en sammanställning av tidigare genomförda studier samt input från de intervjuer som genomförts inom ramen för uppdraget. Dessa intervjuer har genomförts under främst november och december månad Universitet och högskola Horisont 2020 är världens största forskningsprogram med en budget på drygt 70 miljarder euro för perioden FP7 hade en total budget om 53 miljarder euro för perioden Programmets storlek har växt betydligt framförallt från FP4 i slutet av 1990-talet till att under FP7 vara den näst största externa finansieringskällan för svenska forskare. Exempelvis dubblerades den sammanlagda budgeten för Göteborgs universitets del från FP4 till att nå över 300 Mkr i FP6, framförallt som ett resultat av deltagande i projekt med betydligt större budget. 18 En central drivkraft för universitet och högskola är därmed att ramprogrammet ses som en viktig finansieringskälla för lärosätena och ett betydande komplement till den övriga externfinansieringen och till basanslagen. 19 Figur 9: Statliga anslag till forskningsfinansierade myndigheter i Sverige jämfört med FP7 medel till svenska aktörer under ett år. Jämförelseår 2011 (miljoner kronor) 20 Vetenskapsrådet 4608 FP VINNOVA 1969 Energimyndigheten 1312 FORMAS 904 FAS 399 Rymdstyrelsen 95 De europeiska FoI-programmen ses inte enbart som en källa till externfinansiering utan anses bära med sig en rad mervärden som fungerar som drivkrafter för svenska lärosäten. Ett flertal lärosäten i Sverige ser därmed deltagande i europeiska FoI-program som en viktig komponent i lärosätets internationaliseringsstrategi, detta trots att de flesta svenska universitet fram till för några år sedan ej hade tydliga strategier för deltagande i europeiska forsknings- och innovationsprogram. 21 Göteborgs Universitet uttrycker exempelvis i sitt strategidokument för 2020 att universitetet skall arbeta för att förstärka den externa forskningsfinansieringen, särskilt från internationella finansiärer Göteborgs universitet (2009). Strategi för ökat deltagande i EU:s ramprogram (Dnr. H5 2440/09) 19 Vetenskapsrådet (2008). Det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling 20 VINNOVA (2013). Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7). Lägesrapport VA: 2013:15. Data för Rymstyrelsen är exklusive medel till European Space Agency. 21 VINNOVA (2008). Impacts of the framework programme in Sweden. VA 2008:11 22 Göteborgs universitet (2013). Vision

28 Universitets och högskolas incitament kan ses som en vilja att delta i forskningssamarbeten med världsledande parters för att stärka det egna lärosätets status och internationella kontaktytor. På samma vis som att ett fåtal lärosäten som Chalmers och Göteborgs Universitet är bland de största deltagande aktörerna i FP7 på ett nationellt plan, står de främsta 50 lärosätena och forskningsorganisationerna för en fjärdedel av det totala mottagandet av medel inom FP7. 23 Ett högt deltagande i exempelvis FP7 bär därför med sig en kvalitetsstämpel på forskningen som stärker lärosätets internationella profilering samt ökar möjligheterna att marknadsföra lärosätets forskning. I de flesta fall söker forskare finansiering från EU:s forsknings- och innovationsprogram för möjligheten att samarbeta och positionera sig internationellt, och inte i första hand för finansieringen som sådan. I en av Vetenskapsrådet genomförd studie 24 bland svenska lärosäten kring deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram sammanfattas följande fördelar med att delta i programmen, bortom tillgången till externfinansiering: Nätverk Tillgång till ett större kontaktnät med goda möjligheter till långsiktiga samarbeten är ett av de främsta motiven bakom deltagande för svenska forskare. Deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram ger också möjlighet till forskarrörlighet och rekrytering av unga forskare. Samverkan industri-akademi Deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram underlättar för tvärvetenskaplig forskning inom framförallt teknikvetenskaperna och bidrar till ökade möjligheter att utveckla och förbättra tillämpningen av forskningen genom ökat samarbete med, och finansiering från, näringslivet. Erkännande av forskning - Att delta i och koordinera projekt inom EU:s forskningsoch innovationsprogram ses som en viktig kvalitetsstämpel på forskningen som stärker lärosätets internationella profil och pågående internationaliseringsarbete. Svenska lärosäten använder statistik kring deltagande och koordinering av projekt inom EU:s ramprogram i sin marknadsföring och genomförda projekt ses som en indikation på bra forskning. Kopplat till det sistnämnda bör nämnas att etableringen av Europeiska forskningsrådet (ERC), vilket introducerades under FP7, bidragit än mer till att stärka svenska lärosätens incitament för deltagande i europeiska forskningsprogram genom det erkännande som finansiering från ERC medför givet den stora konkurrensen med europeiska aktörer. Inom ramen för aktuellt uppdrag har intervjuer genomförts med framförallt avdelningarna för forskningsstöd vid Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde samt SLU i Skara. Urvalet har gjorts för att fånga upp synpunkter från lärosäten i Västra Götaland. En tydlig bild är att faktorer såsom nätverk, möjligheter att arbeta med andra framstående forskargrupper, erkännande av den egna forskningen (inte minst inom ERC) och möjligheten att kunna delta i större projekt med inte minst industriella partners utgör viktiga drivkrafter bakom deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Lärosätena själva ser inte sällan det egna deltagandet i ramprogrammen som ett led i att stärka lärosätets renommé, även om nationella forskningsfinansiärer tenderar att snarare fokusera på vetenskapliga publikationer än deltagande i EU-projekt i sina beslut om forskningsanslag. Generellt sett finns två huvudspår kring hur man som forskare kan bli involverad i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Antingen blir den enskilda forskaren inbjuden som partner eller tar forskaren själv initiativ till att koordinera ett projekt. För det sistnämnda utgörs en primär drivkraft av möjligheten att forma projektet utifrån sina egna och sin forskargrupps kärnkompetens och strategiska inriktning. Att framgångsrikt koordinera ett projekt bidrar vidare till att säkerställa sitt deltagande i kommande utlysningar. Insatser med syfte att koordinera fler projekt bör därmed ses som viktigt såväl för att stärka befintliga regionala styrkeområden som att öka deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram än mer på sikt. Kopplat till att de finansiella incitamenten för att koordinera projekt försvinner med Horisont 2020, tror somliga att detta kommer att leda till att koordinatorn utkräver extra medel från övriga projektpartners för att axla denna roll. 23 European Commission (2010). Interim Evaluation of the Seventh Framework Programme. Report of the Expert Group 24 Vetenskapsrådet (2008). Det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling 15

29 5.2 Näringsliv Som tidigare belysts präglades det västsvenska deltagandet i FP7 av ett starkt deltagande av ett fåtal företag, däribland Volvo Technology AB, SAAB AB och Volvo Aero AB (GKN). Även Astra Zenecas forskningsavdelning i Mölndal bör inkluderas till denna lista, trots att deltagandet registreras på annan ort i landet. Erfarenheten, kompetensen och kapaciteten att delta i EU:s forskningsoch innovationsprogram skiljer sig åt för SMF och större företag liksom möjligheterna att påverka de utlysningar som sker inom programmen. Detta har naturligt en inverkan på drivkrafterna bakom att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. En analys av företagens drivkrafter för deltagande i dessa program bör därmed särskilja mellan SMF och större företag. Dock är det tydligt att det för gruppen större företag finns inbördes väsentliga skillnader i kapacitet och strategisk vikt som läggs vid deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Nationellt sett är det ett litet antal storföretag såsom Volvo, Ericsson, Saab, Vattenfall och Telia/Teliasonera som dominerat det svenska deltagandet historiskt i ramprogrammen. Generella drivkrafter för företag som väljer att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram kan sammanfattas som nedan, utifrån genomförda intervjuer och genomgång av tidigare studier på området: Tillgång till nya marknader Etablera nya nätverk Stärkt samarbete med lärosäten/forskningsinstitut såväl nationellt som internationellt Uppväxling av det interna FoU-arbetet genom samverkan och delad risk, resurs och tid Stärkt kompetensutveckling inom företaget och tillgång till komplementär expertis Tillgång till projektfinansiering i linje med det interna FoU-arbetet Finansiering för långsiktiga och mer riskabla forskningsinsatser Komplement till deltagande i nationella FoU-program, utveckling av standarder Möjlighet att profilera företaget Företagens motiv bakom deltagande i europeiska FoI-program, vilket även bör beaktas när deltagande mellan olika länder jämförs, styrs vidare av en rad faktorer såsom tillgång till relevant forskningskompetens/kapacitet nationellt samt tillgången till nationella finansieringsmöjligheter i nationella program. 25 Samtidigt kan företagens motiv för deltagande i nationella program (ex. Forska & Väx) före europeiska motsvarigheter styras av mindre administrativa bördor, mer flexibla samarbetsformer med andra partners, tätare calls samt en trygghet i att vända sig till myndigheter man tidigare arbetat med. I förlängningen kan dock deltagande i nationella program fungera som en språngbräda för att stärka drivkraften för deltagande företag att söka sig till EU:s forsknings- och innovationsprogram. En studie från 2013 bland drygt 170 miljöteknikföretag i Sverige visade exempelvis på att två tredjedelar av dem som sökt EU-medel också sökt nationella medel innan de sökte EU-medel. Undersökningen visar även att en majoritet av företagen som söker EU-medel planerar att söka igen, vilket tyder på positiva erfarenheter från programmen. 26 En drivkraft för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram utgörs även av förfrågningar om att delta i ansökningar från europeiska partners, vilket främst är förbehållet företag som tidigare deltagit i EU-projekt. Drivkraften för större företag att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram behöver nödvändigtvis inte vara för att stärka kompetensen inom det egna företaget, utan kan utgöras av att involvera underleverantörer och partners som har en större kompetensutväxling av deltagandet och vilket kommer de större företaget till nytta i nästa steg. Intervjuer som genomförts inom ramen för studien pekar på att större företag inte sällan uppmuntrar lärosäten, institut eller SMF att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogrammen för att i ett senare skede ta del av den kompetens som utvecklas. 25 MaPER SME (2010). EU-level Analysis on the end users (SMEs and stakeholders) needs, requirements and feedback to overcome barriers for innovation activities. 26 Oxford Research (2013). Svenska miljöteknikföretag i EU-program. Möjligheter och hinder för svenska miljöteknikföretag i EU-program. 16

30 Drivkraften för deltagande i nationella och europeiska program tenderar även att skilja sig åt. När det gäller nationella program är problemformuleringen ofta relativt snäv och man arbetar i regel tillsammans med nationella forskargrupper kring frågor som ligger nära tillämpning i företagets produktutveckling. I EU:s forsknings- och innovationsprogrammen är projekten däremot bredare och mer långsiktiga samt att de inom somliga områden som framtaganden av standarder för branschen som helhet kräver att det är europeiska projekt, vilket exempelvis Ericsson varit mycket framgångsrika med. 27 En tidigare studie av FP6, baserat på en storskalig enkätundersökning bland deltagande företag, summerar på ett bra sätt den strategiska vikt som deltagande i ramprogrammen bär med sig: "...the average research project funded under FP6 [concerns] long-term, strategically highly important, technically highly complex R&D in a core technological area of the organisation. It is tightly linked with other in-house projects but mainly considered only feasible with external collaborators". 28 Tillgång till finansiella medel för FoU är ingen framträdande drivkraft bakom deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram för större företag. Drivkraften handlar snarare om att företagen anser sig få en stor utväxling på insatt kapital genom tillgång till kompetens och nätverk som stärker företagets konkurrenskraft på sikt. Huvudmantrat lyder att företagen enbart går in i projekt som de själva på sikt tänkt genomföra själva. Att delta i projekt för projektmedlens skull anses vara en förlustaffär om kunskaper från projektet inte omsätts i den egna organisationen. En utgångspunkt som blir tydlig i genomförda intervjuer i frågan kring deltagandet av SMF är att det är relativt få SMF som på kort sikt lämpar sig för att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Knappt 100 SMF från Västra Götaland hade deltagit i FP7 fram till i juni 2013 enligt icke bekräftade uppgifter. Erfarenheter av tidigare program som Research for the benefit of SMEs (REBES) är tämligen negativ. För en stor andel SMF är nationella program mer relevanta och antas på kort sikt ha större inverkan på företagets konkurrenskraft. Inom FP7 stod SMF dock för drygt 16 procent av deltagandet inom FP7-Cooperation generellt sett, vilket är högre än det satta målet om 15 procent. I genomsnitt erhöll SMF som deltog i något av de tematiska programmen inom FP euro per projekt, vilket i sig utgör en tydlig drivkraft för att engagera sig i projekt av denna typ sett att motsvarande finansieringsnivåer är svåra att erhålla i nationella eller regionala program. Deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogrammen för SMF skiljer sig vidare beroende på vilka tematiska områden som åsyftas. Bortsett de specifika SMF-programmen deltog SMF i absoluta tal främst i det tematiska området ICT inom FP7-Cooperation. Sett till andelen SMF i de tio tematiska prioriteringarna inom Cooperation deltog SMF främst i NMP (Nanovetenskap, material och produktionsteknologi), SEC (Security research) samt inom Energi och Transport sett till beviljade medel. 29 SMF:s incitament att söka sig till ramprogrammet bör därmed ses vara beroende inte enbart av interna drivkrafter utan även skilja sig åt beroende på såväl vilka tematiska områden som utlysningen sker inom (Samhälleliga utmaningar i Horisont 2020 eller Key Enabling Technologies), vilket behov SMF har av specifika instrument (ex. Innovation i SMF i Horisont 2020, COSME, EUROSTARS, etc.) eller ifall nationella program likt Forska & Väx är bäst lämpade. Att stärka SMF:s drivkrafter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogrammen bör därmed grunda sig på en grundlig förståelse för företagens behov utifrån teknologimognadsgrad och bransch sammankopplat med relevanta program/instrument inom ramprogrammet. 5.3 Forskningsinstitut Instituten inom RISE har lång erfarenhet av att delta i EU:s forskningsprogram och var den sjätte största svenska mottagaren av EU-finansiering inom FP7. Detta skiljer sig dock bland instituten och SP var den enskilt största deltagaren i FP7 bland RISE-instituten. Detta bör ses som ett resultat av institutets storlek och kompetens, men även att dess verksamhetsområde legat i linje med de utlysningar som kommit från programmen. Även institut utanför RISE har varit framgångsrika i FP7, såsom IVL Svenska Miljöinstitutet där enbart Lunds universitet och SLU är mer kontrakterade på miljöområdet. I en europeisk kontext deltar svenska forskningsinstitut dock i 27 VINNOVA (2008). Impacts of the framework programme in Sweden. VA 2008:11 28 IDEA Consult (2009), Participation Survey and Assessment of the Impact of the Actions Completed under the 6th Framework. Programme, Report for the European Commission, Directorate-General for Research. 29 European Commission (2013). SME participation in FP7. Report June

31 betydligt lägre utsträckning, med runt 5 procents deltagande för RISE-instituten liksom för övriga institut. Detta beror framförallt på att forskarutförandet i Sverige i långt större utsträckning sker vid universitet istället för forskningsinstitut jämfört med övriga Europa. 30 Det bör med andra ord inte tolkas som en oförmåga eller avsaknad av intresse från institutens sida att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogrammen. Tvärtom har instituten ökat sin aktivitetet i EU:s forsknings- och innovationsprogrammen och en generell bild är att utformningen av Horisont 2020 med tydligare fokus på samhällsutmaningar och marknadsnära forskning kommer att stärka drivkrafterna att öka deltagandet ytterligare. Flera institut bedriver därför utbildningar av den egna personalen kring EU:s forsknings- och innovationsprogram, författandet av ansökningar samt deltar aktivt i påverkansorganisationer på ett europeiskt plan såsom EARTO, en sammanslutning av europeiska forskningsinstitut där SP är vice ordförande. RISE-gruppen deltog även aktivt i förarbetet inför sjösättningen av Horisont Bland annat deltar instituten i Knowledge Innovation Communities (KIC), Public Private Partnerships (PPP) och Joint Technology Initiatives (JTI) inom relevanta områden. Flera projekt till förberedelser för EU:s kommande forsknings- och innovationsarbete, bl.a. för deltagande i EIT, har tilldelats stöd liksom projekt för utvecklad samverkan mellan RISE-instituten. 31 En viktig drivkraft för institutens deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram utgörs av att bygga nätverk med akademi och näringsliv såväl nationellt som internationellt i genomförandet av framförallt multidisciplinära forskningsprojekt som ligger nära marknaden och främjar den nationella industrin. Instituten har som vision att vara internationellt ledande institut inom sina respektive verksamhetsområden, vilket deltagande i större och europeiska projekt anses vara en förutsättning för. Förutom den externfinansiering som följer av deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram utgör deltagandet och inte minst koordinering av projekt inom dessa program en kvalitetsstämpel för de enskilda instituten. Att de svenska instituten deltagit i flera ramprogram historiskt medför även att forskarna upparbetat nödvändiga nätverk och blir tillfrågade att delta som partners i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Det finns vidare uttalade mål att koordinera fler projekt inom ramprogrammen för ett flertal av RISE-instituten. Med koppling till VGR är det av särskilt intresse att instituten i genomförd intervjustudie visar ett stort intresse av att samverka med offentliga verksamheter i Västra Götaland i frågor rörande främst test- och demonstrationsprojekt inom Horisont Horisont 2020 förväntas föranleda ett arbete hos instituten att samverka med nya typer av aktörer, däribland verksamheter inom VGR. Att etablera forum inom strategiskt viktiga områden där EU:s strategiska program, VGR:s prioriteringar och institutens samt universitetens styrkeområden sammanfaller kan utgöra en viktig drivkraft för att sätta samman gemensamma projektansökningar. Ett antal sådana möten har redan initierats av VGR, men det efterfrågas att detta arbete fortsätter i än större grad framöver. Inte minst då en tidig konsortiebildning av nationella och europeiska partners medför en stor konkurrensfördel i ansökningsprocessen till EU:s forsknings- och innovationsprogrammen. Här bör nämnas att instituten delvis deltar i ramprogrammen för att inte bli för smala i sin forskning, varför ett användardrivet innovationsperspektiv där offentliga verksamheter i Västra Götaland såsom VGR och kommunala bolag och verksamheter ingår som en avnämnare av projektresultat och utgör ett tydligt incitament för båda parter att engagera sig i nya och gemensamma insatser. 30 Sörlin, S. (2006). En ny institutssektor: En analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv. Rapport, KTH. 31 RISE (2013). Delårsrapport januari-september

32 6. BARRIÄRER FÖR DELTAGANDE I EUROPEISKA FOI-PRO- GRAM Samtidigt som drivkrafterna och den roll aktörerna tar i europeiska FoI-samarbeten skiljer sig åt, skiljer sig även deras utmaningar för deltagande i programmen. Forskare vid svenska lärosäten, vars arbete präglas av en tydlig ansöknings- och tilldelningslogik, har exempelvis helt andra förutsättningar och behov än exempelvis företag när det kommer till författandet av ansökningar. Erfarenhet av forskningsinriktad samverkan med internationella partners skiljer sig vanligtvis åt mellan större och mindre företag liksom de praktiska möjligheterna att bilda sig en uppfattning om och engagera sig i europeiska ramprogram. Nedan presenteras de huvudsakliga barriärer som identifierats i genomförda intervjuer och utifrån en genomgång av relevanta rapporter på området. 6.1 Universitet och högskola De främsta hindren för forskare vid universitet och högskola att söka sig till EU:s forsknings- och innovationsprogram kan sammanfattas som nedan, utifrån en enkätstudie 32 genomförd av Vetenskapsrådet bland forskare i Sverige: Tung administrativ hantering på grund av EU:s höga formaliakrav Ansökningsfasens höga omkostnader EU:s medfinansieringskrav 33 I studien framkommer även en bild av att ramprogrammen karaktäriseras av begränsade medel i förhållande till arbetsinsatsen. Den låga beviljandegraden inom vissa forskningsområden anses vidare medföra att investeringar i en ansökan ses omgärdas av betydande risk. Vidare anses EU:s ersättning för indirekta kostnader inte fullt ut täcka upp för de faktiska kostnaderna. Detta medför att universitet och högskolor måste avsätta medel för att täcka upp för de projektkostnader som deltagande genererar, vilket givet projektens storlek och antal kan innebära betydande summor. Betydelsen av rätt kontakter och uttryckssätt lyfts ofta fram som avgörande för en framgångsrik ansökan. Detta bekräftas även i de intervjuer som genomförts med universitet och högskola inom ramen för aktuell studie. Svenska forskare anses vara framgångsrika med att skriva den vetenskapliga delen av ansökningarna, men betydligt mindre framgångsrika när det kommer till beskrivningar av projektets effekter och det europeiska mervärdet. Sett till fokus på samhällsutmaningar i Horisont 2020 innefattar detta en potentiell stor barriär för svenskt deltagande i ramprogrammet. Ett sätt att möta denna utmaning genomförs vid ett antal lärosäten i landet. Lunds Universitet har exempelvis nyligen gjort en viktig organisatorisk förändring där LU Innovation System, LU Open, Forskningsservice, Etikprövningsnämndens kansli, Donatorrelationer samt Regional samverkan, från och med årsskiftet 2013/2014 samlas i den nya sektionen Forskning, samverkan och innovation. Bakgrunden är ramprogrammets krav på att inkludera innovationsaspekten redan i forskningsansökningarna. Liknande utveckling kan observeras vid GU där Forskningsrådgivning och innovationsrådgivning slagits samman och skapat en större enhet under benämningen Forsknings- och innovationsservice. Utifrån de intervjuer som genomförts med lärosäten i Västsverige utkristalliseras ett antal centrala barriärer för att nå ett ökat deltagande i europeiska FoI-program. Dessa kan sammanfattas som följer: Det existerar ett stort förstagångsmotstånd för att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram, även om den generella bilden är att yngre forskare i större utsträckning är villiga att närma sig EU:s forsknings- och innovationsprogram. För forskare vid de mindre lärosätena handlar det inte nödvändigtvis om en bristande vilja utan om en avsaknad av internationella nätverk och referenser som tar tid att bygga upp. För att bli tillfrågad som partner är det till stor fördel om man deltagit i tidigare program. Samtidigt 32 Vetenskapsrådet (2008). Det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling 33 EU-program är de facto sällan fullt finansierade utan de indirekta kostnaderna överstiger i regel de totala kostnaderna, vilket skapar problem för såväl lärosäten som enskilda forskare. EU:s regler för Horisont 2020 tillåter ett enhetligt påslag om 25 procent på projektbidraget för att täcka de indirekta kostnaderna, varför ett flertal lärosäten, däribland GU, istället centralt står för de kostnader som EUbidraget inte täcker. För GU rör sig detta om drygt 30 miljoner kronor. För de mindre lärosätena är detta ett särskilt stort problem då dess budget nedbruten på fakultetsnivå blir så pass begränsad att deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram inte blir ekonomiskt möjligt för att täcka upp de faktiska indirekta kostnaderna. 19

33 finns det en begränsad vilja vid de större lärosätena med stor erfarenhet av EU:s forsknings- och innovationsprogram att i egenskap av koordinatorer prioritera forskare från de mindre högskolorna i regionen som partners på basis av geografisk närhet. Fokus ligger istället på att finna etablerade partners, inte sällan internationellt. Goda exempel finns på det motsatta finns dock i regionen. En generellt sett låg kunskap om ramprogrammen medför att en betydande grupp forskare istället uteslutande vänder sig till nationella finansiärer där man har erfarenhet av forskningsfinansiären sedan tidigare, känner till de administrativa kraven samt inte minst ges möjlighet att föra en aktiv dialog kring utlysningarna. På motsatt vis upplevs EU:s forsknings- och innovationsprogram som icke-relevanta, administrativt tunga och till viss del tvingande för vilka partners man behöver samverka med. Den till viss del negativa bilden av programmen ses i stort som en kvarleva från tidigare ramprogram samtidigt som det finns ett behov av att avdramatisera deltagandet i dessa och upplysa om det stöd som faktiskt tillhandahålls av forskarservice vid lärosätena. För mindre lärosäten som Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst står forskningsandelen för en betydligt mindre andel än utbildningsdelen jämfört med de större lärosätena, varför det för enskilda forskarna saknas incitament eller behov av att söka externfinansiering från EU:s forsknings- och innovationsprogram bortom de nationella forskningsfinansiärerna. En trend är dock att dessa högskolor, i likhet med trenden för svenska lärosäten generellt, 34 ökar forskningsandelen av sin totala budget. För att lyckas med detta är externfinansiering från EU en viktig framtida finansieringskälla, varför kunskapsuppbyggnad och stöd för forskare vid främst de mindre lärosätena är avgörande för om så ska ske. Minst lika viktigt är att hålla universitets- och högskoleledning uppdaterade om EU:s forsknings- och innovationsprogram i syfte att få dem att uppmuntra ett aktivt deltagande på olika nivåer. Kopplat till ovanstående punkter kan tilläggas att många forskare uppges ha en felaktig bild över att det egna forskningsområdet inte har någon plats i ett projekt inom ramprogrammet för att det inte nämns på rubriknivå i utlysningen. Det förefaller därmed finnas en informationsbarriär kring relevansen för ens eget forskningsområde i de europeiska ramprogrammen, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora. GU och Chalmers har stärkt sitt deltagande i ramprogrammen under en längre period. En potentiell barriär för ett fortsatt högt deltagande framöver ligger i utformningen av Horisont 2020 och dess fokus på samhällsutmaningar och innovation som lärosätena i likhet med samtliga universitet och högskolor i Europa kommer att behöva förhålla sig till. Baserat på den erfarenhet som finns uppbyggd vid framförallt GU och Chalmers från tidigare ramprogram och de mindre lärosätenas etablering av forskningsstöd med koppling till EU:s forsknings- och innovationsprogram, ses den främsta barriären för att nå ett ökat deltagande i Horisont 2020 bestå i att nå ut och motivera de forskare som ännu ej deltar, men har potential att delta, i ramprogrammet. Detta handlar ej om att underskatta de krav som ställs på att koordinera ramprogramsprojekt, utan snarare om att informera och utbilda kring ramprogrammet på ett sätt som möjliggör för enskilda forskare att i ett första steg bygga upp kunskap och nätverk för att ingå som partner i framtida projekt eller söka ERC-medel alternativt delta i Marie-Curie program. 6.2 Näringsliv Bland större företag (+250 anställda) kan vi i Sverige enbart observera knappt tio företag som i någon nämnvärd utsträckning deltagit i FP7, varav en majoritet av deltagandet sker bland storföretag med säte i Västra Götaland. Deltagandet för SMF utifrån beviljade medel är även lägre i Sverige jämfört med det europeiska genomsnittet, även om faktorer som antal SMF och tillgång till nationella program bör tas i beaktande för sådana jämförelser. Trots de drivkrafter och upplevda effekter av deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram för näringslivet som beskrevs i avsnittet ovan, och de insatser som sker över hela Europa och utformningen av framförallt SMF-specifika instrument och program, är det en utmaning att engagera företag att söka sig till dessa. Utifrån de intervjuer som genomförts inom ramen för studien och resultat från tidigare rapporter på området kan faktorerna som listas nedan generellt sett sägas utgöra barriärer för företags deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Notera att utgångspunkter för barriärerna 34 Universitetskanslerämbetet (2013). Universitet och högskolor. Årsrapport Rapport 2013:2 20

34 nedan är företag som i teorin har potential att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram, men ändå inte gör det av olika anledningar. Barriärerna är även till viss del giltiga för företag som deltar i ramprogrammen, men där drivkrafterna som listades i föregående avsnitt uppenbarligen överväger barriärerna. Låg kunskap om EU:s forsknings- och innovationsprogram generellt och dess möjligheter och avsaknad av stöd för att välja rätt program och utlysning, samt bristande kunskap om urvalskriterier och krav. IPR/sekretess, okända samarbetspartners, ovana att samarbeta kring utveckling med andra aktörer (vilket utgör krav av EU i FoI-programmen) särskilt om projektet avser företagets kärnverksamhet Bristande möjligheter att sätta av tid och resurser/kärnkompetenser från löpande verksamhet för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram Administrativa bördor och långa ledtider, framförallt kontra nationella program Låg beviljandegrad/osäkerhet kontra nationella program, kan ej hämta in nedlagd tid/resurser trots eventuella planeringsanslag För SMF kan följande barriärer antas vara särskilt relevanta: Avsaknad av internationella nätverk för att ingå som partner i EU:s forsknings- och innovationsprogram Internationalisering ingår inte i företagets interna strategi Fokus på kortsiktiga intäkter/kassaflöde och vilja att delta utifrån en beställar-utförare logik, problem att ligga ute med medel i väntan på utbetalningar från EU, svårigheter att räkna hem investerad tid/medel på kort sikt En uppfattning om att EU:s forsknings- och innovationsprogram ligger utom räckhåll för det egna företaget För att deltagande i ramprogrammet ska bli en tillgång för företagen är det centralt att projektet i fråga är en del av företagets strategiska kärnverksamhet. Om inte blir deltagandet en belastning utan mervärde för företaget i fråga. Det handlar därmed om att finna en balans mellan att identifiera projekt som ligger i linjer med företagets kärnverksamhet samtidigt som det är just denna verksamhet som företagen är mest motståndskraftiga att dela med sig av i samverkansprojekt med andra aktörer. Idealt deltar företag i EU:s forsknings- och innovationsprogram inom områden där man vill bli konkurrenskraftig på sikt. Ericsson uppges exempelvis ha implementerat innovationer med grund i FP3 i sin verksamhet så sent som 2008 och andra från senare ramprogram ligger i pipeline för framtiden. 35 För SMF är detta särskilt viktigt. Programmen kan möjligen utgöra en viktig komponent i utvecklingsarbetet av en produkt men i regel återstår ytterligare produktutveckling och att ta produkten till marknaden, vilket är associerat med betydande kostnader. Att informera SMF om hur de strategiskt ska använda EU:s forsknings- och innovationsprogram på mest effektiva vis är därmed en viktig faktor för att få utväxling för deltagande och skapa incitament för detta. Den främsta barriären för företag att delta i ramprogrammet utgörs samtidigt av bristande information om programmen och tillvägagångssätt att engagera sig. Utgångspunkten är att företag med potential att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram inte aktivt söker sig till dessa utan att pro-aktiva informationsinsatser är avgörande. För mindre företag är det även vanligt att man uppfattar EU-medel som utom räckhåll för det egna företaget och att de enbart riktar sig till större företag. 36 Viktiga intermediärer blir här regionala Science Parks, där studier bland deltagande SMF i programmen visar att en stor del av deltagande företag i Norra Europa är lokaliserade i just teknikparker. 37 Erfarenheter från insatsen RISE EU/SME visar även att en barriär ligger i att nå rätt personer på företagen, där större events sällan är det mest framgångsrika tillvägagångssättet. En barriär för företag som deltagit i REBES framförs inte sällan som att kompetensutveckling sker hos deltagande forskningsutförare istället för hos företaget i fråga. Enligt intervjuade storföretag är SMF dock främst intresserade av att samarbeta via beställningar där de 35 VINNOVA (2008). Impacts of the framework programme in Sweden. VA 2008:11 36 Fundetec (2008). Comparison and Assessment of Funding Schemes for the Development of New Activities and Investments in Environmental Technologies. 37 MaPER SME (2010). EU-level Analysis on the end users (SMEs and stakeholders) needs, requirements and feedback to overcome barriers for innovation activities. 21

35 tar en slags underleverantörsroll, vilket medför att de inte tar del av resultat eller det mervärde som följer av deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Även för större företag ses en låg beviljandegrad i EU:s forsknings- och innovationsprogram som en barriär för ett utökat deltagande, trots att Sverige legat klart över genomsnittet sett till beviljandegrad i FP7. Då ansökningsprocessen är kostnadsintensiv och kräver att resurser frigörs för författande av ansökan uppgår detta snabbt till stora kostnader som skall motiveras internt. För större företag finns vidare inga planerings- och ansökningsbidrag att tillgå för att underlätta ansökningsprocessen. En återkommande uppfattning från offentliga myndigheter är att större företag inte är i behov av stöd för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. De intervjuer som genomförts i aktuell studie pekar dock på en motsatt bild där även storföretag är i behov av stöd. Bortsett Volvo Technology har storföretagen i Sverige koordinerat få projekt inom FP7. Även storföretag föredrar att ingå som partner i EU:s forsknings- och innovationsprogram då man i regel saknar personella eller ekonomiska resurser att koordinera sådana. Ett företag anger att de har ett större intresse och behov av att delta i ramprogrammet än vad de har resurser till att göra i praktiken då personal som är involverade i dessa fort blir överbelagda. Kompetensutveckling för att ta koordinatorrollen efterfrågas vidare och här har VGR en viktig roll i att förmedla de resurser som finns tillgängliga vid framförallt lärosäten och institut i regionen och främja samverkan dem emellan, alternativt finansiera kompetensutvecklingsprojekt. 6.3 Forskningsinstitut De forskningsinstitut som utgjort fokus för aktuell studie har generellt sett stärkt sitt deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram under det senaste ramprogrammet. Bland RISE-instituten har en majoritet valt att använda delar av sina strategiska kompetensmedel (SK-medel) till att medfinansiera projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram, erbjuda stöd för ansökningar eller som i SP:s fall till stöd för SP-koncernens gemensamma Grants Office och insatser för att främja koordinering av EU-projekt. Resultatet av kompetensutvecklingsinsatser och stöd har visat sig vara givande och något som kan antas vara gällande även för andra aktörsgrupper såsom universitet och högskola, näringsliv och även offentliga verksamheter i Västra Götaland såsom VGR och kommunala bolag och verksamheter. Erfarenheten från SP är att stödet varit framgångsrikt och bidragit till fler och större projekt samt en högre beviljandegrad. SP-koncernen har även under de senaste åren kunnat se en fördubblad omsättning för projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram, vilket delvis anses beror på en medveten satsning på internationalisering med stöd av SK-medlen. 38 Barriärer för fortsatt framgångsrikt deltagande i Horisont 2020 för instituten ter sig vara kopplat till främst utformningen av ramprogrammet som sådant. De mål som internt funnits vid ett antal institut att koordinera fler projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram kan komma att omformuleras på basis av att det inte utgår extra ersättning för koordinatorer i Horisont Det förefaller här finnas en begränsning i vilken utsträckning SK-medel kan användas för att främja att fler tar en koordinerande roll för projekt inom Horisont De i ramprogrammet nya ersättningsmodellerna för framförallt indirekta kostnader förväntas vidare utgöra en klar försämring för instituten och sätter en finansiell begränsning i antal EU-projekt som instituten har möjlighet att delta i. Vilka konsekvenser detta i praktiken kan komma att få på deltagandet är för tidigt att i dagsläget uttala sig om och beror delvis på hur instituten väljer att bokföra kostnader i EU-projekt. Ett flertal av instituten ser ramprogrammets fokus på samhällsutmaningar och tvärvetenskapliga grupperingar som utgöra en utmaning med att finna nya samarbetspartners att formera projekt kring, även om fokus på samhällsutmaningar ses som positivt bland instituten. Samverkan mellan instituten och med lärosäten, Science Parks, regioner och andra aktörer kommer att krävas för att sätta ihop de konsortiums och kompetenser som efterfrågas i projekten. Ramprogrammets fokus på innovation och marknadsnära projekt antas utgöra en barriär på två sätt. För det första måste instituten liksom övriga svenska aktörer ytterligare förbättra sin förmåga att beskriva impact och hur projektet ska lösa specifika utmaningar i projektansökan. Interna utbildningar sker inom instituten för att stärka kompetensen inom detta område framöver, vilket kan antas vara relevant även för andra aktörstyper. För det andra kommer Horisont 2020 på flera områden kräva att aktörer med högre teknologimognadsgrad inkluderas i projekten, vilket kommer med- 38 Tillväxtanalys (2013). Kartläggning av SK-medel inom Rise AB struktur, användning och uppföljning. PM 2013:15 22

36 föra att instituten behöver inkludera exempelvis företag man tidigare inte arbetat med som befinner sig närmre marknaden. Det finns även en bild av att forskningsutförare likt instituten inte har samma möjligheter att delta som partner i SMF-relaterade program i Horisont 2020 samt COSME som i föregående instrument likt REBES på grund av de kommande SME-instrumentens fokus på marknadsnära forskning och produktutveckling. Här kan det utvecklas till att bli institutens egna avknoppningsbolag som kommer att utgöra de främsta intressenterna för SMF-instrumenten snarare än att instituten själva deltar som forskningsutförare. 23

37 7. STÖDBEHOV FÖR ÖKAT DELTAGANDE I EUROPEISKA FOI-PROGRAM Vid svenska universitet och högskolor och forskningsinstitut har resurser byggts upp internt för att underlätta enskilda forskares deltagande i EU:s ramprogram. Stödinsatser kopplat till forskares deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram kan hävdas ha ökat i takt med att EUfinansiering ökat sin andel av lärosätenas externfinansiering. Positiva effekter på beviljandegrad och deltagande kan även observeras utifrån genomförda kompetensutvecklings- och stödinsatser vid lärosäten och institut. Idag kan ett ökat fokus på EU:s forsknings- och innovationsprogram vid enheter för forskningsservice observeras även bland mindre högskolor, inte sällan som ett resultat av att möjliggöra strategiska beslut att öka lärosätets forskningsandel. För instituten, som i stort är externfinansierade, är deltagandet i programmen ett viktigt strategiskt område inte bara av finansiella skäl utan även som ett led i den interna kompetensutvecklingen och internationaliseringen. Gemensamma och separata Grants Office-funktioner kan därmed observeras vid RISEinstituten och SK-medel har avsatts särskilt för kompetensutveckling i detta syfte. Även andra institut som IVL har byggt upp interna kompetenser för att stötta medarbetarnas deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. För näringslivet, framförallt SMF, har ett antal stödfunktioner byggts upp för att främja ett ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Förutom NCP-funktionen spelar en rad intermediärer såsom EEN, RISE (EU/SME) samt bransch- och arbetsgivarorganisationer liksom lärosäte och institut själva och separata regionala/nationella initiativ olika roller i att stödja företagens deltagande i programmen. En kortare genomgång av detta främjandesystem gavs i kapitel 4. Utifrån genomförda intervjuer och genomgång av insatser kopplat till aktörstyperna universitet och högskola, institut och företag kan dock en rad stödbehov utkristalliseras, vilket befintligt stödsystem möter till olika grad. I följande avsnitt presenteras det stödbehov som respektive aktörstyp efterfrågar, med tyngpunkt på VGR:s roll i stödsystemet. 7.1 Universitet och högskola Ett framgångsrikt deltagande i EU:s ramprogram för ett enskilt lärosäte förutsätter förutom en hög forskningsnivå även kunskap bland individuella forskare om aktuella program, ett etablerat europeiskt nätverk med andra forskargrupper och inte sällan erfarenhet av deltagande i tidigare ramprogram. Generellt sett har de universitet som ligger i topp vad gäller antal projekt i EU:s forsknings- och innovationsprogram, antal koordinatorer och mängd erhållna EU-medel alla en väl fungerande Grants Office eller forskningsservice som stödjer lärosätets forskare med att delta i europeiska ramprogram. Universitet och högskolornas resurser för att främja deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram varierar samtidigt med lärosätenas storlek, till fördel de större lärosätena som har mer utbyggda stödstrukturer och har involverat fler deltagare än de mindre lärosätena. En ytterligare framgångsfaktor som identifierats i en studie framtagen av Vetenskapsrådet ligger i att forskarna från de lärosäten som är framgångsrika i EU-sammanhang uttrycker att deras universitetsledning skickar tydliga signaler om att de vill ha ett starkt deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. 39 Givet resonemanget ovan är det positivt att satsningar på utbyggd forskningsservice med koppling till EU:s forsknings- och innovationsprogram nyligen genomförts vid flera västsvenska lärosäten. En central fråga utifrån syftet med denna rapport är dock vilket stödbehov lärosäten i Västsverige uppges ha av Regionutvecklingsnämnden i VGR. Baserat på de intervjuer som genomförts inom ramen för studien kan ett antal centrala stödbehov för universitet och högskola identifieras: Synliggöra ingångar till offentliga verksamheter i Västra Götaland - Det tydliga fokus på nyttiggörande och samhällsutmaningar i Horisont 2020 kommer till viss del kräva att forskarna har de kontakter som krävs bland avnämnare i projekten i form av brukare vid exempelvis sjukhus, inom kollektivtrafiken eller i skolan för att bedriva testoch demonstrationsprojekt. Relativt få forskare besitter dessa nätverk idag och det finns generellt sett en bild hos respektive aktörstyp att man har en begränsad kunskap om vem som gör vad i respektive verksamhet. VGR bör därmed arbeta för att synliggöra ingångarna till offentliga verksamheter samt lyfta fram prioriterade tematiska områden 39 Vetenskapsrådet (2008). Det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling 24

38 där enheter inom VGR och kommunala verksamheter och bolag i Västra Götaland ser en reell möjlighet att delta. Nyttiggörandet i Horisont 2020 kommer inte ligga på universitet och högskolorna utan måste främst realiseras av slutanvändaren, det vill säga användaren av innovationen i form av näringsliv och inte minst offentlig sektor. Finansiering av samverkansprojekt ses i sammanhanget som ett särskilt efterfrågat instrument för att stärka kontaktytorna mellan aktörer som kan komma att ingå i framtida utlysningar inom Horisont Stötta formering av internationella konsortier Från framförallt de större lärosätena efterfrågas från VGR att bistå med kontakter och intresserade partners i andra länder snarare än med regionala motsvarigheter. En framgångsfaktor för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram är att det redan i samband med utlysningen finns ett tänkbart konsortium på plats. VGR är sedan tidigare involverad i en rad samverkansprojekt med andra europeiska regioner genom exempelvis olika ERA-Net projekt, utifrån vilka samarbeten med europeiska regionala aktörer kan byggas. Diversifierat deltagande genom satsningar på strategiska forskningsmiljöer - Ett tydligt mål i VGR:s handlingsprogram för internationella forsknings- och innovationssamarbeten är att diversifiera deltagandet med fokus på SMF och mindre lärosäten i regionen. Den sistnämnda kategorin präglas av ett generellt sett lågt deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram som ett resultat av få upparbetade nätverk på europeiskt plan med få inbjudningar att delta i konsortiums som resultat, ett dominerande fokus på nationella forskningsfinansiärer och begränsade ekonomiska möjligheter att medfinansiera de faktiska indirekta kostnader som deltagande i programmen bär med sig. Exempel på hur ett sådant förhållande kan vändas finns dock i satsningen på forskningsmiljöer som Produktionsteknik Väst vid Högskolan Väst där resursen i Produktionstekniskt Centrum, vilken VGR delvis finansierar, utgör en särskilt bra grogrund för framtida deltagande i Horisont 2020 tillsammans med andra lärosäten och institut i regionen. Även insatser som projekt INNside, vilket beskrivs på annat håll i denna rapport, visar på den effekt kompetensutvecklingsprogram kan få på deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram för mindre högskolor på sikt. Kommunicera tydligare VGR:s Brysselkontor som en resurs: Ett ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram är delvis avhängt möjligheterna att påverka utformningen av framtida utlysningar genom direkta kontakter med relevanta aktörer för ramprogrammet vid EU-kommissionen. Lärosätena själva har i uppgift att motivera de egna forskarna att delta som experter, granskare eller rådgivare i olika advisory groups. Samtidigt finns det en generellt sett låg kännedom om den resurs som VGR:s Brysselkontor utgör och vad man kan förvänta sig av denna. Utifrån regionens representation i Bryssel förväntas att kontakter med relevanta representanter för ramprogrammets olika delar byggts upp som vore värdefulla för regionens lärosäten att bygga vidare relationer med. VINNOVA:s Brysselkontor kan, och har, använts i detta syfte men det finns en tydlig efterfrågan på att kunna bygga relationer baserat på regionala styrkeområden och prioriteringar genom VGR:s motsvarighet. Kommunicera tillgången till förstudie- och planeringsanslag VGR erbjuder lärosäten att söka medel för att formera internationella konsortier och författa ansökningar till EU:s forsknings- och innovationsprogram. Att sådana anslag kan sökas löpande även fortsättningsvis lyfts fram som särskilt viktigt. RMC uppfattar att det finns en låg kännedom om planeringsbidragen vid universitet och högskola, vilket troligt kan kopplas till att de nyligen inrättats. Att kommunicera tillgången till dessa planeringsbidrag, inte minst gentemot yngre och mer oerfarna forskare, ses som en viktig insats för att stärka deltagandet i programmen på sikt i Västra Götaland och en konkurrensfaktor gentemot övriga regioner. Att ansökningsförfarandet är tidseffektivt understryks särskilt, givet att planeringsstöd från andra nationella myndigheter uppfattas som att kräva alltför lång framförhållning. 7.2 Näringsliv Undersökningar bland framförallt SMF visar att de har begränsade kunskaper om EU:s forsknings- och innovationsprogram och dess möjligheter samt att företagen har dålig insyn i vilket stöd som finns att tillgå för att välja rätt program och utlysning. Även vetskap om tillgången till 25

39 planeringsbidrag förefaller vara låg. En nyligen genomförd studie bland drygt 170 SMF inom miljöteknikbranschen visade exempelvis att enbart 28 procent kände till existerande planeringsbidrag, varav 18 procent redan sökt medel ur EU:s forsknings- och innovationsprogram. Främsta informationskanaler kring EU:s forsknings- och innovationsprogram utgjordes här av VINNOVA, Tillväxtverket samt intermediärer som bransch- och klusterorganisationer. 40 I de för studien genomförda intervjuer understryks att EU:s forsknings- och innovationsprogram har ett dåligt rykte bland företagen, som anses ta mycket av företagets resurser i anspråk och inte vara relevanta för det egna företaget. Sammantaget finns ett stort behov av informationsinsatser gentemot företagen, inte minst med stöd från SMF som deltagit i programmen tidigare och kan delge positiva erfarenheter från detta. Liksom för forskare vid universitet och högskolor finns ett behov av att avdramatisera programmen för de företag som har en potentiell möjlighet att delta i dessa. Inom ramen för EU/SME har Swerea IVF nyligen genomfört en enkätundersökning bland SMF kring deras syn erhållet stöd, vilket är intressant att belysa utifrån vilka typer av stödinsatser som SMF generellt sett efterfrågar av liknande stödfunktioner. På frågan om det är värdefullt att det finns kostnadsfri support för SMF som vill söka till, eller redan deltar i, EU:s forsknings- och innovationsprogram svarar i princip samtliga Ja och det framkommer i efterföljande fritextsvar att erhållet stöd varit helt avgörande för det egna deltagandet. Att exempelvis bekosta en ansökan på egen hand hade inneburit en ekonomisk risk som företaget inte vore villig att ta. Värt att notera är att en majoritet av respondenterna antingen har sökt och/eller deltagit i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Figur 10: Vilken support vill du att EUSME skall erbjuda? (N=38) 41 Framförallt efterfrågas individuella möten bland SMF för att ha en realistisk chans att fullfölja en ansökan till EU:s forsknings- och innovationsprogram. En utmaning med EU/SME som framkommit i intervjuer med instituten är att identifiera rätt personer vid företaget. Intermediärer som branschorganisationer, klusterorganisationer, Science Parks, etc. är bra resurser att använda sig av för att skapa ett engagemang och deltagande bland företagen. Även att använda sig av de enheter inom instituten som arbetar direkt gentemot SMF är viktiga resurser. Ett stödbehov kan här identifieras för VGR i att understödja för att samtliga aktörer i främjandesystemet blir mer medvetna om vad andra aktörer besitter för kompetens, nätverk och vilket arbetssätt de tillämpar i kontakten med SMF för att kunna lotsa varandra rätt. En liknande undersökning som ovan till drygt 40 SMF genomfördes även nyligen av SwedenBio kring organisationens SME Life Science Support Office. Drygt sju av tio respondenter ansåg att 40 Oxford Research (2013). Svenska miljöteknikföretag i EU-program. Möjligheter och hinder för svenska miljöteknikföretag i EU-program. 41 Swerea IVF (2013). EUSME enkätsvar uppdaterad. Presentation av Swerea IVF

40 Support Office underlättat för det egna företaget att delta i FP7. Stöd som efterfrågades var framförallt: generell information om nuvarande och kommande europeiska forsknings- och innovationsprogram, bollplank inför ansökningar, diskussion kring företagets behov och identifiering av EU:s forsknings- och innovationsprogram, bevakning av utlysningar, samt helpdesk för snabba svar på enklare frågor 42 Mindre efterfrågat i undersökningen var administrativ hjälp med ansökan och hur man påverkar kommande utlysningar, varav det förstnämnda skiljer sig från bilden i EU/SME:s undersökning. I genomförda intervjuer poängteras genomgående behovet av att avdramatisera EU:s forskningsoch innovationsprogram för SMF och ha förmåga att delge information om kommande utlysningar och hur dessa kan tänkas vara relevanta för företaget i fråga. Generella informationsinsatser fylller ett syfte, men framförallt finns en bild av att uppsökande verksamhet med stöd från forskare som tidigare deltagit i programmen är en framgångsrik metodik för att stärka intresset för dessa bland framförallt SMF. Samarbetet med instituten lyfts ofta fram som en viktig resurs i att stötta i genomförandet av EU-projekt och hantera delar av ansökningsprocessen, i de fall instituten själva ingår i projektet. Av denna anledning finns det behov att stärka incitamenten för instituten att inkludera SMF (från Västra Götaland) i egna projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram i ännu större utsträckning. Kopplat till behovet av ökade informationsinsatser kan dessa kategoriseras som följer utifrån de intervjuer som genomförts: Generell information om nuvarande och kommande forsknings- och innovationsprogram Information om vilka program/utlysningar som är relevanta för ett specifikt företag/grupp av företag samt för- och nackdelar med respektive program Information om EU:s regelverk och ramar för deltagande (urvalskriterier och krav) Information och tips om vad som krävs för att skriva ansökningar/delta i EU:s forskningsoch innovationsprogram för företag och vägar för att komma in som partner/bilda konsortium samt kompetensutveckling kring detta Information om vilka resultat/effekter som företag kan förvänta sig och hur de strategiskt bör arbeta för att uppnå dessa (ex. hur deltagande kan ingå i företagets interna marknads- och FoU-strategi baserat på erfarenheter från andra företag/goda exempel) Ett flertal företag menar att de bästa råden inte sällan kommer från möten med andra företag, varför forum för erfarenhetsutbyte efterfrågas. Instituten, såväl i egenskap av institut som deltagare i EEN, utgör här en viktig funktion för att hitta ett partnerföretag till ett utländskt konsortium, utbilda företag kring EU:s forsknings- och innovationsprogram samt involvera dem som partners i egna projekt. Viktigt i sammanhanget är att även belysa de plattformar som delger information till deltagande företag. Ett sådant är Manufuture.se där Teknikföretagen, VINNOVA, IF Metall, Svenska Produktionsakademin och Swerea IVF gått samman och bildat en neutral plattform som länkar svenska aktörer inom produktion med särskilt mål att öka det svenska deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram för företag. Manufuture.se har genomfört workshops med deltagande företag där tidigare ansökningar till programmen granskats och erfarenheter kring hur man bäst skriver en ansökan förmedlats, exempelvis kopplat till att beskriva samhällseffekter och impact av ett projekt. Att uppmuntra företag i Västra Götaland att engagera sig i sådana och andra teknikplattformar är en viktig uppgift för regionen framöver baserat på de tillväxtområden som regionen identifierat. Det stödbehov som beskrivits ovan har varit av mer generell karaktär och innefattas delvis av befintligt främjandesystem i form av NCP, EEN och insatser likt EU/SME, men är likväl av stor relevans även för utformning av framtida stödinsatser i Västra Götaland. Av särskild relevans för uppdraget är dock att lyfta fram det stödbehov som kommit fram i intervjuerna kopplat till VGR 42 Sweden Bio (2013). Enkät från EU Support Office 27

41 specifikt. Nedan presenteras uppslag på framtida stödinsatser som aktörsgruppen företag förmedlat. Främja samverkan mellan intermediärer i stödsystemet regionalt Oavsett hur utformning av den nationella organisationen (NCP) blir på sikt kommer ett flertal aktörer som universitet och högskolor, forskningsinstitut, Science Parks, klusterorganisationer, branschorganisationer, EEN, myndigheter och regionala initiativ ha i uppdrag/eller kapacitet till att främja eller bidra till företags deltagande i ramprogrammet. En utmaning som ofta framkommer i insatser gentemot företag är både att hitta lämpliga företag och i nästa steg identifiera rätt person vid dessa företag. Detta är inte sällan en tidsödande uppgift som bäst löses genom användandet av intermediärer med lokal kunskap om företagspopulationen och dess möjligheter och behov samt kring vilka stöd- och informationsinsatser som är bäst lämpade. Det finns över företag i Göteborgsregionen, att nå ut till de för ramprogrammet relevanta företag med relevant information och kompetens kräver att aktörerna i stödsystemet använder sig av varandra. Ett utifrån intervjuerna uppskattat forum och verktyg för detta är Industriell Dynamik, vars uppdrag kopplat till framförallt SMF:s deltagande i ramprogrammet kan stärkas ytterligare för att möjliggöra den uppsökande verksamhet hos företagen som flera aktörer vittnar om som avgörande för att informera om EU:s forsknings- och innovationsprogram. Planerings- och koordineringsanslag en efterfrågad insats VGR introducerar som en del av handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten möjlighet för SMF att söka förstudiemedel och/eller planeringsanslag. Generellt pekar genomförda intervjuer på att dessa instrument kompletterar VINNOVA:s SMINT-bidrag på ett bra sätt och att ekonomiskt stöd för framtagande av ansökan är viktigt för att förmå SMF att ta den risk som ansökan till EU:s forsknings- och innovationsprogram faktiskt innebär. Detta bekräftas även i de av forskningsinstituten genomförda enkätundersökningar bland SMF. En central uppgift för VGR framöver är att via intermediärer som Science Parks, Industriell Dynamik, EEN, myndigheter, etc. kommunicera ut både att anslag finns att söka och på vilket sätt de kompletterar planeringsbidrag som erbjuds av andra myndigheter. Här är det av stor vikt att anslagen är flexibla och har korta ledtider. Ett flertal respondenter representerande lärosätena ger uttryck för att nationella myndigheters planeringsbidrag ibland väljs bort på grund av den långa handläggningstiden. Tidigare undersökningar har visat på att kunskapen om planeringsbidragen är begränsad bland företagen. Samtidigt är det centralt att understryka att planeringsbidragens roll för ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram för SMF inte kommer vara en avgörande faktor. Länder som Holland där planeringsbidrag av principiella skäl slopats uppvisar fortfarande en hög andel deltagande bland SMF. Även den av VGR finansierade insatsen Utvecklingsinsatser i SME genom EU:s 7:e Ramprogram visar att förstudiemedel inte är avgörande för ett företags deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Förstudiemedel och koordineringsanslag bör framförallt ses som smörjmedel avhängt att man lyckats väcka företagens intresse och motivation för deltagande i EU:s forskningsoch innovationsprogram i första hand. Fokusera även på större företag Förstudieanslag och andra typer av företagsstöd kopplade till deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram är tillgängliga främst för SMF men inte för större företag. Det finns en utbredd bild av att större företag besitter kapacitet själva att engagera sig i programmen. När det gäller enskilda företag som Volvo Technology och Volvo Aero (GKN) är detta troligtvis en korrekt uppfattning. Däremot är det för en rad andra större företag som Volvo Personvagnar, vilka deltar i viss utsträckning i EU:s forsknings- och innovationsprogram, och företag med verksamhet i Västra Götaland likt STENA Metall och SKF med ett högst begränsat deltagande i programmen mer osäkert. I genomförda intervjuer uppges det finnas ett kompetensutvecklingsbehov kring hur man exempelvis koordinerar projekt även hos de större företagen som inte har uppbyggda Grants Office funktioner. Utvecklingsmedel från VGR till lärosäten och institut med vana att koordinera projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram som större företag kan ta del av är ett stödbehov som särskilt efterfrågas. Det är vidare efterfrågat att de planeringsanslag som erbjuds SMF även inkluderar större företag, vilka till antalet är relativt få. De större företagen står för en stor del av deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram i Västra Götaland och är även aktör som inte sällan inkluderar andra regionala aktörer i deltagandet, exempelvis som Volvo Aero med Högskolan Väst och mindre underleverantörer. Deltagandet i programmen är för 28

42 flera av dessa aktörer ingen självklarhet givet den risk som avsatta resurser för projektansökningar faktiskt medför. Fördela kontakter från utländska konsortier till SMF i regionen VGR kan spela en roll som förmedlare av kontaktinformation till relevanta företag i regionen på förfrågan från utländska konsortiums, vilket har skett historiskt. I stort handlar det om, baserat på utformningen av Horisont 2020, att visa sig aktiv för andra regioner som avser delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram genom att profilera unika företagskompetenser i regionen. Underlätta för företagen att se verksamheter inom VGR, samt kommunala verksamheter och bolag, som potentiella projektpartners Horisont 2020 kommer som tidigare nämnts medföra att nya aktörstyper som verksamheter inom VGR liksom kommunala verksamheter får större möjligheter att delta i projekt. För företagen, framförallt större sådana, finns ett behov av att hitta regionala/kommunala verksamheter såsom exempelvis Trafikkontoret (Göteborg Stad) för att testa lösningar för kommande projekt i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Det är önskvärt att VGR är drivande i detta arbete och initierar diskussioner inom prioriterade områden redan nu. Incitament för koordinatorer vid lärosäten och institut att inkludera SMF från regionen - Sett till den uppsjö insatser som genomförts för att öka andelen SMF i EU:s forsknings- och innovationsprogram kan man med fog hävda att detta sällan rör sig om några kostnadseffektiva insatser, åtminstone på kort sikt. En framgångsfaktor för att uppnå detta kan ligga i att förmå fler koordinatorer av projekt vid Västsvenska lärosäten och institut att inkludera SMF från regionen. Ett effektivt sätt för VGR att få utväxling på insatta medel vore på kort sikt att skapa incitamentsstrukturer genom samverkansbidrag, vilket redan finns på plats, men även att frigöra substantiella extra medel till de koordinatorer som inom de av VGR identifierade områden kopplar på SMF från regionen i en projektansökan till EU:s forsknings- och innovationsprogram. 7.3 Forskningsinstitut Arbetet med att öka institutens deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram på både kort och lång sikt avses ske genom ett antal olika insatser som att påverka utformningen av arbetsprogram genom ett aktivt arbete i Programkommittéernas referensgrupper; bevakning och stöd inför utlysningar genom utbildning och informationsinsatser; fortsatt utveckling av stöd för forskare som vill delta i programmen genom Grants Office eller liknande funktioner. Av intresse för aktuell rapport är däremot framförallt det stödbehov som identifierats bland instituten kopplat till Västra Götaland och vilka möjliga insatser som efterfrågas för att öka deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram framöver. Följande stödbehov kan identifieras bland forskningsinstituten: Främja samverkan och konsortiebyggande inför kommande utlysningar Horisont 2020:s fokus på tvärvetenskap, samhällsutmaningar och innovation förväntas medföra krav om nya samarbetskonstellationer för instituten. Instituten har upparbetade kontakter främst inom sina egna huvudområden och måste därför samverka internt inom olika fält och med andra partners i Sverige likt delar inom VGR, kommunala bolag och verksamheter samt nya industripartners man tidigare inte samverkat med. De Science Parks som VGR delfinansierar utgör här viktiga intermediärer för relationsbyggande insatser gentemot framförallt SMF liksom att Grants Office vid universitet och högskolor utgör viktiga intermediärer gentemot forskarna. VGR efterfrågas här ta en samordnande roll för att öka kunskapen om vilka stödresurser respektive aktörstyp besitter. Inom de styrkeområden VGR prioriterat i Västra Götaland 2020 bör diskussioner med instituten (och övriga aktörtyper) kring mobilisering och konsortiebyggande (även internationellt) för kommande utlysningar ske. Ett första steg i detta är att ingångarna för instituten till VGR och kommunala bolag och verksamheter måste tydliggöras i syfte att etablera regionen som en attraktiv samarbetspartner kontra övriga svenska regioner. Vidare anses villkoren för instituten att samverka med VGR vara mer gynnsamma inom ramprogrammen än inom Strukturfonderna. VGR en fortsatt aktiv partner i nationella utlysningar Det finns positiva erfarenheter av VGR bland instituten kopplat till VINNOVA:s tidigare utlysningar inom exempelvis programmet Test, demonstration och verifiering där regionen varit aktiv och med 29

43 korta ledtider fattat beslut om medfinansiering. Inom VINNOVA:s nuvarande strategiska områden såsom Utmaningsdriven Innovation, Transport och miljö samt Samverkansprogram och även utlysningar inom VINNOVA:s kommande SIO-program finns en förhoppning om att VGR:s positiva arbete fortsätter utifrån vilka konsortier och kompetens för framtida EU-utlysningar kan byggas. Stärk kunskapen om EU:s forsknings- och innovationsprogram inom VGR, kommunala bolag och verksamheter Inom områden som Hållbara städer arbetar instituten i regel med en stor mängd offentliga aktörer. Dessa uppfattas i regel ha en låg kunskap om EU:s forsknings- och innovationsprogram och ingångar för att formera projekt blir problematiskt för enskilda forskare vid instituten med avsikt att diskutera möjligheter att ingå i konsortium. I de fall svenska forskningsinstitut är koordinatorer finns stora möjligheter att involvera VGR och kommunala verksamheter och bolag om kontaktytor finns uppbyggda, samt kapacitet och resurser för att ingå i gemensamma projekt är beslutade på förhand. Skapa incitament för samverkan med mindre högskolor i Västsverige För de projekt som instituten avser koordinera kan incitamentsstrukturer skapas där extra ersättning för den administrativa börda som följer av koordinerings- och ansökningsarbetet utbetalas av VGR avhängt att en partner från de mindre lärosätena i Västsverige ingår i projektansökan. Erfarenheter från exempelvis Högskolan Väst visar tydligt att den initiala barriären att inkluderas i EU:s forsknings- och innovationsprogram är hög, men att sannolikheten att delta i kommande utlysningar genom exempelvis förfrågningar från andra partners ökar betydligt om man har erfarenhet från tidigare projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram. Inkludera instituten för påverkansinsatser gentemot EU-kommissionen - Instituten har god insikt i vilka forskningsområden som Horisont 2020 fokuserar på. Genom att föra en diskussion om VGR:s identifierade styrkeområden välkomnas att tillsammans med universitet och högskolor genomföra gemensamma påverkansinsatser gentemot EUkommissionen. I detta arbete ses gärna att VGR:s Brysselkontor spelar en central roll och stöttar i relationsbyggandet med EU-kommissionen. 30

44 8. PÅVERKANSVÄGAR KOMMANDE UTLYSNINGAR Samarbetet inom EU och utveckling av dess olika policies och finansieringsinstrument bygger på att det finns verktyg för att synliggöra resultat, dela erfarenheter och konkret föreslå insatser som gynnar vissa utvecklingsområden. Påverkansarbetet kan påstås ha utvecklats både utifrån ett överstatligt perspektiv där Europeiska kommissionen och andra EU-institutioner aktivt bjuder in till olika typer av samrådsprocesser, men också från ett aktörsperspektiv där olika typer av deltagare i finansieringsprogram och utvecklingsprocesser under många års tid utvecklat former för att strukturera insatser kring påverkansvägar. Dessutom kan det påstås att sätten att påverka är indelade i formella och informella tillvägagångssätt. När det gäller strukturerade påverkansvägar inom ramen för de europeiska forsknings- och innovationsprogramen utgör European Technology Platforms (ETP) ett av de viktigaste exemplen. ETP är industriledda grupper med syfte att definiera långsiktiga forsknings- och utvecklingsprioriteringar inom ett flertal teknologiområden. Syftet är också att ta fram strategiska forskningsagendor för ökad europeisk konkurrenskraft. ETP har varit framgångsrika i att lyckas få genomslag för sina olika prioriteringar inom EU:s ramprogram för FoI. I dagsläget finns ett 35-tal olika ETP etablerade och aktörer såsom Volvo, Chalmers m.fl. deltar i dessa plattformar. Inom ramen för ETP:s arbete har ett antal arbetsgrupper skapats. Chalmers är aktiv i att uppmuntra deltagande i dessa grupper och påminner att för att kunna påverka utformningen av programmen så behövs ett aktivt deltagande i dessa grupper. På Chalmers hemsida står att läsa att alla som vill påverka programutformningen uppmanas att delta i ETP:s arbetsgrupper 43. Europeiska kommissionens förslag till det nya programmet Horisont 2020 uttrycker explicit att dessa ETP:s utgör en viktig extern rådgivning i det samhälleliga engagemanget som behövs för att implementera Horisont Andra viktiga strukturerade påverkansvägar är de nationella påverkansplattformar för ökat deltagande i Horisont Fördelningen av EU:s forskningsmedel mellan olika områden bestäms genom diskussioner på Europanivå. VINNOVA erbjuder genom finansiering möjligheten att forma denna typ av nationella plattformar. För att svenska forskare och organisationer ska kunna få tillgång till de stora forskningsmedel som finns i Horisont 2020 är det viktigt att svenska aktörer deltar i dessa diskussioner. Påverkansplattformarna erbjuder stöd till nätverk av aktörer som vill driva svenska intressen på Europanivå och riktar sig främst till företag, universitet och högskolor och forskningsinstitut. Idén är att mobilisera och genom samverkan tydliggöra de svenska prioriteringarna på ett antal områden i syfte att påverka förutsättningarna för finansiering på EU nivå. Andra strukturerade sätt att delta i utformningen av EU-policy och dess olika finansieringsinstrument är att etablera ett fysiskt representationskontor i Bryssel. Ett sådant kontor är oftast resultatet av en genomtänkt strategi för hur deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram förväntas se ut för aktörer i frågan. Västra Götaland har en representation i Bryssel i form av ett kontor. 44 Intervjuerna som ligger till grund för denna rapport menar dock att kännedom om detta kontor är relativt låg. Förutom VGR:s Brysselkonor har andra typer av aktörer även etablerat en närvaro på plats för att säkra sina intressen. Volvo Group 45 har till exempel fem personer på plats som arbetar med bevakning av EU:s agenda. Förutom att denna typ av formell påverkansväg som en fysisk representation utgör i Bryssel öppnar det upp för de mer informella kontakterna som har visat sig vara avgörande för att uppnå en ökad påverkansgrad. Genom att delta i olika formella nätverk och konstellationer ger det ringar på vattnet och skapar förtroende och kännedom mellan olika aktörer som i sin tur bereder vägen för gemensamma projekt men även insatser att mobilisera kring olika frågor. Rent praktiskt kan det enklare skapas relationer till exempel på informell men även formell väg som innebär att man rent konkret kan förklara för beslutande tjänstemän på kommissionen som ansvarar för att förbereda FoI programmen t.ex. betydelsen av forskning på olika områden, vilka mervärden denna typa av forskning kan ge och behovet av finansiering och europeiska samarbeten

45 Påverkan på hur policy utformas är ett långsiktigt arbete och kräver fokuserad mobilisering där både den politiska nivån involveras för att markera prioriteter samt industri och andra aktörer för att förklara innehållet i olika insatser. Figur 11 nedan illustrerar de långa ledtiderna i att nå de olika instrumentella milstolparna för EU finansieringen. Med början i att de politiska prioriteringarna förs fram till att det de facto kommer med i de strategiska programmen och sedan slutligen utgör föremål för konkreta ansökningsomgångar (call for proposals). Figur 11: Långa ledtider vid påverkan på programutformning (Mc Carthy, 2013) 46 Figur 12 nedan förklarar påverkansprocessen utifrån hur olika underlag och aktörskonstellationer formas och påverkar utformningen av det slutgiltiga programmet. Att vara aktiv i denna typ av grupper som visas i schemat nedan har visat sig vara helt avgörande för att lyckas föra fram prioriteringar och sakfrågor. Deltagande i dessa grupper är med andra ord en förutsättning för att kunna påverka. För VGR:s del blir det i allt väsentligt att förstå i vilka av dessa grupper aktörer från regionen sitter med och undersöka var behov av representation saknas. Figur 12: Aktörskonstellationer i påverkansprocessen (Mc Carthy, 2013) Mc Carthy, S. (2013). Getting Ready for Horizon EARTO Conference Dubrovnik. 47 Mc Carthy, S. (2013). Getting Ready for Horizon EARTO Conference Dubrovnik. 32

46 Vikten av deltagande i dessa typer av grupperingar som beskrivits ovan bekräftas av aktörer som intervjuats i denna studie. Som exempel kan nämnas Chalmers som berättar att de tycker sig ha hyggligt goda möjligheter att påverka programutformningen. Chalmersforskare som är involverade i koordineringsrollen i olika projekt blir ibland inbjudna av Europeiska kommissionen till olika planeringsgrupper. Chalmers har bland annat bidragit i viss omfattning med inspel till svenska referensgrupper såsom den gruppen som kallas för Rules for Participation. Göteborgs universitet (GU) har varit med och påverkat programmet inom till exempel de för universitetet prioriterade områdena marina området eller vårdforskning. ERC-arbetet (European Reserach Council 48 ) är även en prioritet då medverkan i detta har visat sig vara en viktig merit. GU förklarar att om man talar om FP7 finns det cykler för när man får påverka ramprogrammen. Om man koordinerar finns bättre möjligheter att påverka och det är viktigt att få försöka få in folk i expert- och referensgrupper där man kan sitta med och ge inspel. GU menar att det behövs en långsiktig strategi för att öka GU:s deltagande i EU:s ramprogram för forskning men även dess kontakter med nyckelpersoner för påverkan av framtida utlysningar. En långsiktig strategi ska visa vägen framåt för att öka kontakterna med det internationella forskarsamhället och sålunda universitetets inflytande både nationellt och internationellt. Det upplevs som svårt att engagera forskare eftersom tiden är knapp för dem och det saknas ekonomiska incitament att åka till Bryssel. Ett första steg är att informera och uppmuntra forskarna att bli så kallade utvärderare av EU projekt. Dessa ersätts i dagsläget med 450 Euro/dag från kommissionen. Det andra steget är att bli koordinator för ett projekt och på så sätt bli bekant med kommissionens tjänstemän som har en nyckelroll vid framtagande av nya arbetsprogram inom ramprogrammet. GU arbetar även bland annat aktivt med att påverka prefekterna för att uppmuntra till detta. Utkast på kommande ramprogram presenteras och samkörs med GU:s styrkeområden. Även här kan forskningssekreterarna, med hjälp av ett uppbyggt kontaktnät på fakultets- och institutionsnivå, uppmuntra och stödja forskare att öka sitt deltagande i EU:s ramprogram. Det är även ett allmänt känt fenomen att det är viktigt att delta i workshops och konferenser anordnade av Europeiska kommissionen. Att medverka i EU:s forsknings- och innovationsprogram är en bra början men att göra sig bekant med ansvariga inom kommissionen är en förutsättning för att vara med och påverka innehållet i framtida arbetsprogram och utlysningar inom EU:s ramprogram. 49 Att öka forskarnas deltagande och engagemang i EU:s ramprogram ligger också i linje med rektors mål att öka externa forskningsbidrag och internationalisering. GU konstaterar att de personliga kontakterna är viktiga och ger exempel på en tredagars konferens som rektor bland annat deltog i, som nyligen ägde rum i Bryssel där nya kontakter knöts med personer som är centrala bland de som skriver programmen, Sådant måste man arbeta med, konstaterar representanter för GU. Ledningen för Högskolan i Borås har besökt Bryssel tre gånger och presenterat lärosätet. Med andra ord man har således varit och lobbat för kommande utlysningar på en hög nivå och nästa steg är att påverka skrivningarna i texterna i de kommande arbetsprogrammen (Work Programmes, WP) i Horisont HiB menar att de arbetar både pro-aktivt och reaktivt bland annat genom att ta vara på de rundor för kommentarer som Kommissionen erbjuder och en aktiv användning av det personliga kontaktnätet. Volvo berättar att deras engagemang i ETP är ett sätt att ta fram vägkartor för framtiden. Ett antal personer är aktiva i dessa och utgörs framförallt av experter hos Volvo. Medverkan i olika grupperingar har gett goda kontakter och Volvo representanter sitter med i gruppen som rådgivare till kommissionären. Volvo menar att man måste vara beredd att bygga upp detta långsiktigt och man måste vara på plats också Andrée, Dan. (2008). A rough guide to the FP7 Work - Who can be involved in the preparation? What to do, when and how? 33

47 9. TIDIGARE INSATSER FÖR ÖKAT DELTAGANDE I EU:S FOI-PROGRAM I syfte att dra lärdomar från av VGR tidigare finansierade insatser för ökad medverkan i och påverkan på EU:s forsknings- och innovationsprogram har fallstudier av tre typer av projekt genomförts. De tre projekten utgörs av INNside vid Produktionstekniskt Centrum (PTC), Etablering av nationell samverkansgrupp för ökad EU-finansiering inom området energieffektiv bebyggelse som drevs av SP, samt Utvecklingsinsatser i SME genom EUs 7:e Ramprogram med Chalmers Industriteknik (CIT) som projektägare. De tre insatserna har haft tydligt skilda logiker, upplägg och omfattning. Fallstudierna har fokuserat på att besvara ett antal frågeställningar som kan sammanfattas som nedan: Vilka aktörer omfattades av projektet och vilken typ av deltagande/påverkan bidrog insatsen till för deltagande projektpartners? På vilka sätt fungerade insatserna som drivkrafter för att förmå nya aktörer att söka sig till europeiska FOI-samarbeten samt öka deras förståelse och insyn i relevanta program? Till vilken grad bidrog insatsen till att skapa hållbara samverkansformer mellan olika aktörstyper? I vilken utsträckning bidrog insatserna till påverkan på EU:s program och policy? Då de tre insatsernas omfattning och inriktning skiljer sig åt är ovanstående frågeställningar mer/mindre relevanta för respektive insats. Fokus har därför legat på att utröna ifall insatserna, eller delar av dessa, kan fungera som idealtyper för framtida insatser med avsikt att öka medverkan i och påverkan på relevanta EU-program och policy. I de tre följande avsnitten beskrivs insatserna i mer detalj liksom de resultat och effekter de givit upphov till och vilka lärdomar som kan kopplas till respektive insats. 9.1 INNside Projektperiod: Projektägare: Innovatum AB Budget: Drygt 51 miljoner kronor Bakgrund Projektet INNside Innovativ svetsning och bearbetning för lättviktsdesign inom FP7 grundades i den erfarenhet som byggts upp av Volvo Aeros deltagande i EU:s ramprogram, i vilka det i många avseende visats sig svårt att involvera SMF samt andra kompetenser i regionen som därmed inte haft möjlighet att konkurrera med leverantörer i andra delar av Europa. Projektet hade som avsikt att stärka denna samverkan för kommande ansökningar i FP7. Projektet skulle i tre steg etablera en projektportfölj som möjliggör deltagande i planerade och kommande projekt inom FP7 där tidigare erfarenheter tas tillvara samt utvecklas till att omfatta andra bolag. Aktiviteterna skulle begränsas till att endast omfatta teknologiutveckling och demonstration inom det produktionstekniska området. Projektet skulle även komplettera den satsning som gjordes inom det nationella FLUD-programmet. INNside syftade till att skapa en miljö, teknologi och kompetens som möjliggör deltagande i FP7 inom området Transportation Aeronautics samt att stärka samverkan mellan forskningserfarna företag, SMF, akademi och samhälle. Projektet definierade i projektansökan ett huvudmål för verksamheten; skapa nästa generations utvecklingsmiljö där små och stora företag, akademi, institut och samhälle gemensamt kan utveckla framtida produktionstekniska lösningar för fogning och skärande bearbetning med fokus på lättviktskonstruktioner för flygmotorbranschen. Vidare definierades även en målbild att möjliggöra ett aktivt deltagande i level 1 och level 2 projekt inom FP7 samt leverera teknologier och kompetens som kan implementeras inom ramen för Joint Technology Initiativet Clean Sky. Fokus var att genom ett aktivt arbete med detta generera en högre kompetens hos de deltagande företagen. Det planerade resultatet av projektet på kort och lång sikt var att öka deltagarnas möjlighet att aktivt bidra i planerade och kommande projekt inom FP7. Projektet delades in i sju delar som 34

48 skulle fokusera på att bidra med leveranser viktiga för de mätetal som angavs i projektbeskrivningen. Målgruppen för projektet var framförallt regionens tillverkande industri med fokus på att stärka dess förmåga och kompetens att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. I ett andra steg avsåg projektet generera en infrastruktur (Innovatum Teknikpark) och en kompetens (akademin) som ges möjlighet till initiering av nya projekt inom projektets olika delområden. Genomförande Projektet genomfördes genom så kallade årliga loops där teknologier utvecklades, förfinades och lyftes in i större projekt allteftersom. På detta sätt skapades också en attraktiv miljö för framförallt internationella deltagare inför kommande FP7-projekt. De tre delarna i loopen var; teknologiutveckling, cellbyggnad och FP7-arbete. Projektet genomfördes på årsbasis med målet att löpa parallellt med det nationella projektet FLUD (Flygteknisk utveckling och demonstratorprojekt) som beräknades vara klart Arbetet förväntades möjliggöra position för både projekt inom EU:s öppna call men även inom JTI Clean Sky. Under INNside del 2 (andra loopen) arbetades det intensivt med ansökan till FLEXA och ACCENT samt EU:s call 2 och 3. INNside del 3 fokuserade på call 4 och INNside del 4 på call 5. Projektet genomfördes i Innovatum Teknikpark genom samlokalisering av ovan nämnda utförare, det vill säga Saab Automobile, Volvo Aero och Högskolan Väst. En naturlig koppling till pågående forsknings- och innovationsaktiviteter kan därmed sägas ha skett i och med att det genomförts på Innovatum Teknikpark. Vilka aktörer nåddes av insatsen? En rad aktörer har involverats i projektet. Parter valdes utifrån vilka Högskolan Väst (HV), Volvo Aero och Innovatum ansåg vara centrala kompetenser ur ett EU-perspektiv, om det var relevanta för nationella program samt vilka teknologier som avsågs att utveckla på PTC. Förutom de aktörer som ingick i styrgruppen och referensgruppen samarbetade aktörerna bland annat med företag som Midroc, Volvo Cars och Saab samt en rad SMF som till exempel Sköntorps produktionsteknik. Att engagera SMF i projektet upplevdes dock inte alltid som lätt uppgift, det upplevs finnas en inbyggd rädsla när det kommer till forskning och att söka extern finansiering för denna. Det är även långa ledtider och krav på att ligga ute med finansiella medel vilken inte alltid passar SMF. Både vad gäller Högskolan Väst och de SMF som deltog i projektet kan INNside med fog hävdats ha nått aktörer med tidigare begränsad erfarenhet av att dela i EU:s forsknings- och innovationsprogram samt med uppbyggnad av PTC givits möjlighet att framgent nå ytterligare aktörer med intresse av att utveckla och testa teknologier av intresse i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Projektets resultat I diskussionen om de resultat som INNside genererat är det viktigt att här understryka att aktuell utvärdering enbart fokuserar på de frågeställningar som angavs i Kap 9 ovan. INNside, givet dess betydande budget, har med stor sannolikhet givit uppkomst till en rad andra effekter inte minst kopplat till att bygga upp en forskningsmiljö i syfte att stärka Produktionstekniskt centrum vid Innovatum. Det senare har här ej berörts bortsett kopplingen till Horisont 2020 specifikt. Projektet angav som förväntat resultat 30 miljoner kronor från nationella/internationella finansiärer samt 10 deltagande företag i FoU-samarbete, och deltagande i två FP7-ansökningar. Det förstnämnda målet har uppnåtts genom en uppväxling av projektmedel med en faktor fyra från nationella och internationella finansiärer. Projektet har även lämnat in två FP7-ansökningar som helt byggde på INNside, dock med avslag. Projektet har samtidigt å ena sidan handlat om att utveckla den egna verksamheten bland de aktörer som deltagit genom att samarbeta och dela erfarenheter. Detta innefattar även möjligheten att utveckla den kompetens som krävs för att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram samt att få möjligheten att utveckla och testa produkter i en icke-produktionsmiljö. En deltagare säger: Annars när vi kör projekt är det alltid en produktion, det får inte gå fel, här fick vi pröva oss fram, helt andra möjligheter att utveckla funktionen än när du gör det i en labbmiljö. Å andra sidan syftade projektet till att bredda aktörernas kontaktnät för att kunna öka samarbete med olika företag, organisationer och högskola samt att ha möjligheten att stärka sin position för kontinuerlig forskning och utvecklingssamarbete, till fördel för deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. 35

49 Högskolan Väst har efter projektet genomfört en egen intern slututvärdering. Denna visar bland annat att ett flertalet projekt, såväl EU:s forsknings- och innovationsprojekt som nationella projekt har genomförts som har sin utgångspunkt i INNside. Denna bild målas även upp av de deltagare RMC pratat med. Det finns flera nationella projekt som drivs eller har drivits direkt utifrån teknologier utvecklade inom projektet. INNside har varit en viktig del i att säkra deltagandet i andra EU:s forsknings- och innovationsprogram/projekt exempel Flexa och Accent vilket var en målsättning. Två ansökningar inom FP7 lämnades in som helt byggde på INNside, dessa avsolgs dock. En deltagare nämner dock att de under projektets gång har varit med och tagit fram teknologier som kommer att vara av stor betydelse för framtida utlysningar. När det gäller ansökningar visar både den interna utvärdering samt intervjuer som RMC genomfört att det finns ett ökat och bättre fokus just på ansökningsförfarandet. Aktörerna har byggt upp både utrustning och kompetens för att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram och byggt upp en bas att utgå ifrån för framtida projekt. Goda förutsättningar för att lyckas har således getts till tre EUprojekt (VERDI, AFFIX, VITAL) och två nya projekt startades under projekttiden (FLEXA, MERLIN) med bas i teknologier som utvecklades i INNside. Dessa kan sammanfattas som i figuren nedan. Figur 13: Resultat INNside 50 Hållbara samverkansformer mellan olika aktörstyper Projektet hade som mål att stärka samverkan mellan forskningserfarna större företag, SMF, akademi och samhälle. Det är RMC:s bild att detta mål har uppnåtts. Det har bland annat förekommit en ökad samverkan med GKN och Chalmers samt finns exempel på SMF som tidigare främst arbetade med partners inom bilindustrin påbörjat samverkan med företag som GKN inom flygindustrin. INNside har genom deltagande i EU-projekt som VITAL, där i princip samtliga flygplanstillverkare i Europa är engagerade, och kontakter inom flygtillverkarklustret Aeronautics bidragit till att öka kontaktytorna inom den europeiska flygindustrin till fördel för framtida projekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram. Det har även skapats kontakter med universitet i England och ökade kontakter bland projektdeltagare som Högskolan Väst och regionala SMF som RDS Robotics och Permanova Lasersystem. Med det sistnämnda samverkar exempelvis just nu Högskolan Väst i ett nationellt program. Utformningen av INNside har även främjar samverkan på ett sätt som traditionella utvecklingsprojekt har svårt att bidra till på samma sätt. Har vi något som är finansierat av ett program är fokus på forskningen medan vårt industriella ritade projekt ska leverera teknik och som vi måste hålla hemligt. INNside blev ett bra smörjmedel och komplement. Det var inte strikt akademiska resultat utan något mittemellan. Det var faktiskt mycket bra på det sättet. Att stärka samverkan i regionen handlar även om att ha möjligheten att få ut information om det specifika företaget till andra aktörer. I den slututvärdering som Högskolan Väst genomfört konstateras det även att de partners som kom in under projektets gång har kompletterat varandra och det har varit positivt att ta in nya aktörer som tillfört ny kompetens. Sådana här projekt 50 Innovatum Teknikpark, I5 Demo (Industrialisering av grön FlygMotor Demo) 36