Förord. Femte upplagan. Bokens disposition

Transkript

1 Förord Denna bok handlar om internationell ekonomi och internationellt företagande och vänder sig främst till studerande i gymnasieskolan/komvux och på folkhögskolor. Boken är i första hand skriven för kursen Internationell ekonomi. Vi har i boken försökt förena nationalekonomiska och företagsekonomiska synpunkter när det gäller internationella företag. Vi tar därför upp samhällsekonomiska orsaker till och konsekvenser av utrikeshandel och direktinvesteringar samtidigt som vi behandlar hur olika förhållanden påverkar förutsättningarna för det enskilda företagets verksamhet. Man kan inte täcka in allt inom ämnet internationell ekonomi i en bok, eftersom boken då skulle bli alltför tjock eller alltför ytlig. Vi har istället valt att fokusera på ett antal områden som vi tycker är viktiga. Femte upplagan I denna femte upplaga har Internationell ekonomi genomgått en allmän översyn och uppdatering, och övningsuppgifterna har blivit fler. I femte upplagan medverkar också Jonas Christensen, aktiv komvuxlärare, som bl.a. bidragit med övningsuppgifter. I övrigt följer boken samma beprövade struktur som föregående upplaga. Alla tabeller och figurer, med några få undantag, har uppdaterats till 2004 års siffror. Dessa tabeller och figurer finner du kontinuerligt uppdaterade på bokens hemsida på Internet ( Där hittar du bl.a. även länkar till internationella organisationer. Bokens disposition I kapitel 1 tas ett antal grundbegrepp upp, bl.a. förklaras skillnaderna mellan internationellt, multinationellt och transnationellt företagande. Begreppen illustreras med flera konkreta exempel ur svenskt näringsliv. I kapitel 2 förklaras varför utrikeshandel uppstår. Export ger större marknad och stordriftsfördelar, medan import ger bättre insatsvaror och skärper konkurrensen. Handel är bra för alla länder som deltar. I kapitlet tas både klassiska och senare handelsteorier upp. Observera att företag inte nationer bedriver utrikeshandel och fattar beslut därom. Förord 5

2 I kapitel 3 behandlas världshandeln med varor och tjänster. Den internationella handeln är motorn i världens utveckling och sedan länge växer den snabbare än produktionen. Marknadsekonomierna i Väst (WEST) spelar den avgörande rollen i världens ekonomi och handel. Tyngst väger Västeuropa, men också USA och Japan är gigantiska marknader. Kapitel 4 tar upp Sveriges utrikeshandel och visar den svenska ekonomins beroende av omvärlden att Sverige är starkt beroende av import och export. Färdigvaror och särskilt verkstadsprodukter dominerar alltmer den svenska utrikeshandeln. Västeuropa representerar två tredjedelar av den svenska utrikeshandeln. I kapitel 5 visas de viktigaste typerna av handelshinder. Alla länder reser importhinder i form av tullar och olika administrativa hinder. Dock har det internationella samarbetet lyckats avreglera många av hindren sedan andra världskriget. Detta sker globalt inom WTO och regionalt inom EU, medan handelsblock utanför Europa inte nått lika långt. Liberaliseringen främjar både produktionen och freden. Kapitel 6 visar hur internationella betalningar går till och vilka risker som är förknippade med dem. Därefter beskrivs valutamarknaden. Utbud/efterfrågan bestämmer priset på en valuta och påverkas av landets ekonomiska hälsa. Konvertibla mynt kallas för hårdvalutor, men alla är inte lika starka. Internationellt valutasamarbete har gått igenom flera faser. I kapitel 7 behandlas internationella kapitalrörelser. Direktinvesteringar innebär att företag gör investeringar i företag i utlandet som ger ägarkontroll. Svenska storföretag investerar utomlands för mångmiljardbelopp varje år, huvudsakligen i andra industriländer. Den största delen av utlandstillväxten har skett genom uppköp av utländska företag. Motiven för svenska företag att investera utomlands har bl.a. varit att komma närmare marknaden, undvika handelshinder och lokala politiska krav. I kapitel 8 visas olika sätt att etablera affärsverksamhet utomlands. Innan ett företag etablerar affärsverksamhet utomlands gäller det att göra en exportdiagnos dvs. bedöma företagets exportkompetens, välja marknad och marknadskanal samt upprätta en exportmarknadsplan. Marknadskanalerna kan delas in i indirekt export, export och lokal tillverkning. Vid indirekt export är det en mellanhand i hemlandet, som ombesörjer kontakten med exportmarknaden. Export kan delas upp i export utan mellan- 6 Internationell ekonomi

3 händer, export via utländska mellanhänder, exportsamverkan och export via egna försäljningsbolag. Kapitel 9 behandlar hur det är att göra affärer i främmande kulturer. I många länder är de personliga relationerna helt avgörande för affärens genomförande. Man gör bara affärer med dem man tycker om och har förtroende för. Första steget att lära sig att förstå andra kulturer är att förstå sin egen kultur. Förmågan att sätta sig in i andra människors situation, att se saker och ting ur någon annans perspektiv är en förutsättning för att klara av och arbeta i ett annat land. Det sista kapitlet, kapitel 10, utgörs av ett praktikfall, som behandlar flera av aspekterna, som tagits upp i kapitel 8 9. Det gäller att genomföra en exportdiagnos och ta ställning till hur ett mindre företag skall agera för att öka sina exportintäkter. I slutet av boken finns en kortare ordlista över centrala begrepp samt en bilaga över viktiga organisationer och en världskarta. November 2005 Claes Moberg Gunnar Palm Förord 7

4 4. Sveriges utrikeshandel Kapitlet understryker Sveriges beroende av omvärlden. Vår utrikeshandel fördelas efter varor och regioner. Betalningsbalansens poster, som kommersiella tjänster, utlandsinvesteringar och bistånd behandlas, liksom svensk handelspolitik och svenska multinationella företag

5 Allt mer förädlade varor Omkring 1870 var Sverige fortfarande ett u-land. Tre fjärdedelar av arbetskraften sysslade med jordbruk, men kunde ändå knappt försörja folket. Många utvandrade till Nordamerika. Resten fanns inom hantverk, handel och offentlig förvaltning. Läskunnigheten var låg, dödligheten hög. Industrier startade och blev nyckeln till ekonomisk utveckling. De var baserade på inhemska råvaror, särskilt skog och malm. Utländska impulser spelade också en viss roll. Britter, tyskar och valloner bidrog med kapital, sakkunskap och marknad. Gradvis under 1900-talet särskilt efter andra världskriget blev Sverige ett avancerat land med hög levnadsstandard. Vi drar nytta av den internationella arbetsfördelningen. Företagen kan koncentrera sig på sina specialiteter och sälja dem i långt större volymer än den inhemska marknaden efterfrågar. Därmed sjunker styckekostnaden och konkurrenskraften stiger. Samtidigt utgör också importen en styrkefaktor. Den medför att vi inte behöver slösa bort resurserna på sådan produktion som andra länders företag klarar bättre. I stället för att äta sura och dyra svenska apelsiner, odlade i oljeeldade växthus, får vi söta och billiga apelsiner från Sicilien. Det här resonemanget gäller inte bara privatpersoners konsumtion, utan även storföretagens förbrukning: Genom att importera bättre verktygsmaskiner, blir de bättre producenter. Sverige är ingen liten marknad, i ekonomiska termer, utan medelstor. Bland världens 200 länder ligger vi på plats 19 i ligorna för total BNP och export. Se tillbaka tusen år: slavar och pälsverk dominerade vår export, eller hundra år: timmer och järnmalm. Idag spelar råvarorna en mer blygsam roll, i morgon troligen ännu mindre. Nu dominerar verkstadsindustrin som representerar 52 % av exporten och 46 % av importen (= de två raderna Maskiner och Transportmedel i tabellen nedan). Det rör sig för övrigt inte om samma maskiner som förr, utan om gradvis mer avancerade produkter med en del tjänsteinnehåll. Skogsindustrin har gått tillbaka relativt sett men förblir viktig. Baserad på svensk råvara säljer den numera främst färdigvaran papper. Gruppen övriga färdigvaror rymmer alla möjliga produkter, t.ex. böcker, byggmaterial (men inte byggen) och möbler. Märk att tabellen över Sveriges export/im- Procentuell fördelning av Sveriges export och import 1960 Export Livsmedel & diverse råvaror 5 33 Skog: trä, massa, papper Malmer, stål, övriga metaller 9 22 Mekaniska & elektriska maskiner Transportmedel 15 9 Kemi & övriga färdigvaror 22 Summa miljarder SEK 900 Import 21 Livsmedel & diverse råvaror Bränslen Malmer, stål, övriga metaller 9 8 Textil & konfektion 5 21 Mekaniska & elektriska maskiner 34 9 Transportmedel Kemi & övriga färdigvaror 20 Summa miljarder SEK 730 Källa: SCB 4 4. Sveriges utrikeshandel 35

6 Öresundsbron, byggd av Skanska m.fl. och klar port visar skiften i procentandelar och inget annat. Mätt i kronor och löpande priser växte exporten utomordentligt snabbt, eller från 13 miljarder SEK år 1960 till 900 miljarder SEK år Den blev med andra ord 69 gånger större! Grovt räknat steg exporten åtta gånger i volym och åtta gånger i pris under perioden. Därmed ökade den 5 % per år i volym (genomsnitt) eller dubbelt så snabbt som vår totala produktion. Världshandeln expanderade ännu fortare och det gäller särskilt Västeuropa (dvs. länder jämförbara med Sverige). Exporten av tjänster är ännu begränsad. Svenska byggares projekt utomlands syns för övrigt bara delvis i statistiken. Störst i den här branschen är Skanska som köpt en rad konkurrenter under 90-talet, främst i USA. Dessa bolags lokala omsättning ingår i Skanskas koncernomsättning men utgör inte någon svensk export. På importsidan finner vi en liknande förskjutning från råvaror till förädlade industrivaror. Märk oljans ringa vikt, eller 9 % av det totala importvärde om övriga bränslen räknas in. Sverige kommer naturligtvis alltid att behöva importera vissa råvaror som saknas i landet, t.ex. citrusfrukter, kaffe, legeringsmetaller och olja, men deras relativa betydelse fortsätter sannolikt att sjunka. WEST betyder mest Sveriges viktigaste handelspartners är företag i de rika länderna. Marknaderna i västra Europa spelar en avgörande roll omkring två tredjedelar av hela vår utrikeshandel vilket har naturliga orsaker. De ligger nära, handlar tullfritt med Sverige, har stabila rättssystem och valutor, samt rymmer tekniskt avancerade (= in- 36 Internationell ekonomi

7 tressanta) kunder och leverantörer. En sådan katalog med fördelar möter de svenska företagen ingen annanstans. Därtill kommer en faktor som världskartan döljer: Var och en av Västeuropas fyra största marknader motsvarar en hel kontinent i tredje världen, mätt med total köpkraft eller produktion; se jämförelsen mellan Frankrike och Latinamerika i kapitel 3. Två industriländer utanför Europa utgör jättemarknader, nämligen USA och Japan. Sveriges handel med båda kommer säkerligen att växa och det gäller särskilt storföretagen. Dock finns svårbedömda problem i form av avstånd, handelshinder och konkurrens. Tjänster och kapital Handeln med kommersiella tjänster är betydligt mindre än handeln med varor, eller knappt en fjärdedel i Sveriges fall. Det beror på att de flesta tjänsterna är lokala till sin karaktär och inte kan flytta över gränsen. Viktiga typer av tjänstehandel är resor, transporter, försäkring, reklam, finansiering, byggentreprenader samt information som färdas elektroniskt. En del av tjänstehandeln kan vara knepig att förstå. När en svensk exportsäljare reser till Barcelona och bor på hotell, räknas detta som svensk import av tjänster. Därmed kommer vi in på de olika posterna i betalningsbalansen, ett slags resultaträkning över svenska företags och per i-topp (procent av summorna) år 2004 bland Sveriges exportländer importländer USA 10,8 Tyskland 18,8 Tyskland 10,2 Danmark 9,3 Norge 8,6 Storbritann. 7,7 Storbritann. 7,8 Norge 7,5 Danmark 6,6 Nederländ 6,8 Finland 5,7 Finland 6,2 Frankrike 4,8 Frankrike 5,5 Nederländ 4,8 Belgien 4,0 Belgien 4,6 USA 3,5 Italien 3,6 Italien 3,4 Spanien 2,9 Polen 2,6 Kina 2,1 Kina 2,4 Polen 1,8 Ryssland 2,2 Japan 1,7 Japan 2,1 Ryssland 1,5 Spanien 1,6 Canada 1,2 Irland 1,4 Schweiz 1,1 Schweiz 1,2 Australien 1,1 Österrike 1,1 Österrike 1,0 Hongkong 1,0 Indien 0,9 Estland 0,9 Summa export: Summa import: 900 miljarder SEK 730 miljarder SEK (Summor källa SCB) 4. Sveriges utrikeshandel 37

8 Sveriges betalningsbalans år 2003 miljarder SEK A Korrigerad handelsbalans Tjänstehandel (resor, licenser m.m.) + 15 Kapitalavkastning + 4 Transfereringar (bistånd, EU m.m.) 16 B Tjänstebalans + 3 C Bytesbalans (A + B) Direktinvesteringar 114 Portföljinvesteringar 73 Övriga kapitaltransfereringar + 24 Valutareservens ändring 16 D Finansiell balans 179 E Restpost + 23 F Betalningsbalans (C + D + E) 0 Valutareserv per 31 december 2003: 135 miljarder SEK Källa: Riksbanken soners transaktioner med utländska dito under ett år. Tabellen ovan visar betalningsbalansen år Tabellen är kraftigt förenklad, dels genom att några poster summerats, dels genom att den ger nettotal och inte flödenas storlek. Första posten handelsbalans, är skillnaden mellan varuexport och varuimport. Kalla inte överskottet positiv balans! Det ligger ingen ekonomisk vinst i det faktum att vi exporterade mer än vi importerade. Importen är en lika viktig motor bakom landets välstånd som exporten (se kapitel 2). Kapitalavkastning är skillnaden mellan ränta och utdelning från utlandet och motsatsen (utlänningars dito från lån till svenskar). Utlandsskulden, som inte står i tabellen, kräver ytterligare en precisering, för att undvika missförstånd. Vid slutet av år 2003 hade Sverige en nettoskuld till utlandet om 450 miljarder SEK, vilket är skillnaden mellan kort- och långfristiga utlandsfordringar samt dito utlandsskulder, hos privata och offentliga organ. Observera: förväxla inte utlandsskuld med statsskuld! Den senare är summan av offentliga sektorns skulder, där huvuddelen av långivarna är svenskar som lånat ut pengar till staten genom att köpa obligationer. Den samlade offentliga skulden vid samma årsskifte var miljarder SEK brutto så räknar internationella organisationer vilket motsvarade 59 % av BNP. Sveriges sammanlagda bistånd uppgick till 19 miljarder SEK under budgetåret = kalenderåret 2003, eller 0,8 % av BNP. En tredjedel av biståndet gick multilateralt genom organ som FN, EU och Världsbanken. Resten gick regionalt eller bilateralt till ett antal programländer (se nedan). Vår traditionellt största samarbetspartner Indien förlorade praktiskt taget all svensk, bilateral hjälp 1998 när landet skaffade kärnvapen. Begreppen Direktinvesteringar och Portföljinvesteringar definieras i kapitel 7. Restpost består dels av rena statistikfel (fel tidpunkt och därmed valutakurs när en transaktion noteras), dels av orapporterade kapitalflöden. Främsta mottagarna av svenskt bilateralt bistånd år 2003 MSEK Tanzania 604 Mozambique 441 Nicaragua 376 Västbanken/Gaza 272 Afghanistan 266 Bosnien 262 Källa: SIDA 38 Internationell ekonomi

9 Svensk handelspolitik När amerikanska och västeuropeiska statsmän började liberalisera världshandeln under decennierna efter andra världskriget, deltog Sverige först motvilligt men sedan mer aktivt. Konkurrensens demoner släpptes lösa och bidrog till rekordsnabb ekonomisk tillväxt under det gyllene kvartsseklet ( ). Därmed steg välståndet hastigt överallt, även i Sverige. Vi blev så småningom avtalspart i GATT/ WTO (se kapitel 5) och spelade en viss roll i de tre senaste förhandlingsrundorna. Frihandelsområdet EFTA tillkom under heta förhandlingar sommaren 1959, med Sverige som värd på Grand Hotel Saltsjöbaden. EFTA förlorade snart medlemmar till EG. Därför slöt Sverige frihandelsavtal med EG 1973 som betydde fri ömsesidig handel för allting utom jordbruksråvaror. År 1990 beslöt våra ledande politiker att ansöka om fullt medlemskap. Efter förhandlingar och en hetsig inhemsk debatt, höll Sverige folkomröstning i frågan Ja-sidan segrade (52 47) och vi inträdde vid början av 1995 som medlem i vad som nu kallades EU. Sedan dess för Sverige ingen egen handelspolitik, men deltar i EUs gemensamma politik. Följden av ovanstående blev att de svenska importtullarna nästan försvann: Nu uppgår de till noll inom EU/EFTA och genomsnittligen 4 % på varor från övriga världen. Övriga hinder har också blivit väsentligt mildare. Trots deklarationer till frihandelns stöd gör Sveriges regering (liksom alla andra) ibland praktiska undantag och böjer sig för särintressen. Två punkter är värda kritik: Jordbrukspolitiken är nästan lika inskränkt som förr (numera inom EU:s ram). Skyddstullar och subventioner ger externa exportörer sämre konkurrensläge och svenskarna dyrare mat än nödvändigt. Offentlig upphandling är fortfarande högst nationell i stället för rationell (här har EU hittills misslyckats). Kapitel 5 innehåller belysande exempel från svenska motorvägar. Exportföretagen Även om det finns exporterande företag i landet, enligt SCB, dominerar storföretagen i hög grad. De 12 koncernerna i tabellen på nästa sida representerar ungefär hälften av Sveriges export. Nio av dem tillhör verkstadsindustrin. Geografiskt ligger dessa företag främst inom triangeln Stockholm Göteborg Malmö. Märk skillnaden mellan export och utlandsförsäljning. Ericsson, exempelvis, noterade export om 73 miljarder SEK (exportvarornas värde vid Sveriges gräns) men mycket högre utlandsförsäljning. Leveranserna går vanligen till koncernens dotterbolag runtom i världen, där kostnaden för marknadsföring tillkommer. Dessutom säljer dotterbolagen även lokaltillverkade produkter. Omfattningen av multinationella storföretags offensiv på världsmarknaden illustreras med exemplet Atlas Copco (kapitel 1). Expansionen utomlands gemensam för alla storföretag sker delvis genom företagsköp, när någon konkurrent blir till salu. Därigenom får den svenska koncernen fabriker utanför Sverige, vilket nästan aldrig är syftet (man är främst ute efter kunderna). Med tiden glider hela koncernens 4 4. Sveriges utrikeshandel 39

10 De främsta utlandsägda industrierna och var de har säte i ABB Volvo Personvagnar Stora-Enso AstraZeneca Pharmacia & Upjohn Saab Automobile Akzo Nobel Avesta Sheffield Aga IBM Schweiz USA Finland England USA USA Nederländerna England Tyskland USA tyngdpunkt utomlands egentligen ingen kritik mot det svenska samhället utan på grund av det enkla faktum att Sverige är litet och världen är stor. Svensk produktion utomlands ligger huvudsakligen i länder med högre löner än de svenska, som framgår av kapitel 7. Det beror på att sådana länder utgör intressantare marknader och nästan definitionsmässigt effektivare producenter än andra. Totalt sysselsätter Sveriges tillverkande industri cirka personer hemma och utomlands. Av den förra summan arbetar hälften i utlandsägda bolag. De utlandsägda företagen bidrar till Sveriges sysselsättning, export, forskning och välstånd i lika hög grad som svenskägda koncerner. Sveriges största internationella koncerner år 2003, miljarder SEK Koncern Utlands- Totalförsäljning omsättning Volvo Lastvagnar 168,4 183,3 Electrolux 122,3 124,1 Ericsson 111,9 117,7 Skanska 98,1 132,9 Volvo Personbilar 87,2 101,0 SCA 78,4 85,3 Vattenfall 72,4 111,9 Securitas 54,0 58,9 H & M 49,0 53,7 Sandvik 47,5 48,8 Scania 47,1 50,6 Atlas Copco 43,8 49,6 Källa: Ekonomisk Litteratur AB Sammanfattning Utrikeshandel och specialisering utgör starka motorer bakom det svenska välståndet. De ger vår ekonomi tillväxtimpulser via både exporten och importen. Självförsörjning är i praktiken otänkbar. Råvaror förlorar betydelse och färdigvaror vinner, särskilt verkstadsprodukter. Tjänstehandeln är mycket mindre än varuhandeln. Sverige är världens 19:e exportland. Västeuropa svarar för ungefär två tredjedelar av vår utrikeshandel. Utanför Europa finns hundratals små marknader och några jättestora, främst USA. Svensk handelspolitik har blivit liberalare än förr, parallellt med trenden i övriga västvärlden. Vi har deltagit aktivt i globalt/regionalt handelssamarbete och blev EU-medlemmar Storkoncerner svarar för huvuddelen av Sveriges export, men blir gradvis allt mindre svenska i olika avseenden. 40 Internationell ekonomi

11 Instuderingsfrågor 1 Förklara varför importen är lika viktig som exporten! 2 Varför minskar oljans betydelse i Sveriges import? 3 Ta fram de främsta enskilda varorna i svensk export, med hjälp av SCB eller Exportrådet! 4 Hur mycket betyder Västeuropa i Sveriges utrikeshandel? 5 Förklara skillnaden mellan utlandsskuld och statsskuld? 6 Vilka internationella organ har hjälpt Sverige liberalisera handeln sedan andra världskriget? Fundera på 7 Varför bedriver Sverige så pass begränsad handel med USA världens största ekonomi knappt 11 % av vår export och långt mindre av vår import? Uppgifter 8 Ta reda på vilka av företagen i tabellen på s. 40 som tillhör den s.k. Wallenbergsfären. (Se ekonomisk press och årsredovisningar). 9 Hur ser din kommun eller region ut när det gäller internationell handel? Gör en sammanställning över företag med export. Vilka företag exporterar och var går exporten? Ta fram statistik från SCB och Internet. Skaffa årsredovisningar från olika svenska företag eller gå in på företagens hemsidor på Internet. 10 Sök via Internet upp några av följande organisationer, t.ex. Exportrådet, Kommerskollegium, Sida (se bokens hemsida för länkar och tips på ytterligare organisationer). Beskriv muntligt och skriftligt respektive organisation och organisationens syfte. 11 Exportkreditnämnden har bl.a. till uppgift att bistå svenska företag när dessa gör affärer i vissa länder. Beskriv EKN, och ta reda på vad slags hjälp ett svenskt företag kan få av EKN när det önskar exportera till a) Syrien b) Nigeria c) Makedonien. Vilka regler gäller? 12 Det har skett många förändringar i Sveriges utrikeshandel under efterkrigstiden, och det finns flera orsaker till detta. Försök att kort beskriva några av dessa förändringar. Bestäm den period du vill studera, och utgå gärna från några av följande punkter när du gör din beskrivning: Utrikeshandel Industristruktur Varor och tjänster EU IT-utveckling BNP Konjunktur Levnadsstandard 4 4. Sveriges utrikeshandel 41