Föreläggande vid vite

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Jönköpings kommun Föreläggande vid vite efter riktad tillsyn i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 Beslut 2 (19) Föreläggande vid vite Sammanfattning Tillsynen visar att Jönköpings kommun inte följer skollagens bestämmelser om organisering av kommunens skolverksamhet och placering i särskild undervisningsgrupp. Tillsynen visar också brister i utredningarna av elevernas behov av särskilt stöd och i åtgärdsprogrammen. Lärarna saknar även kännedom om var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling och saknar därmed fullgoda förutsättningar för att ge eleverna den utbildning de har rätt till. Dessutom har kommunen inte gett tillräckliga förutsättningar för att det ska kunna skapas en lugn och trygg miljö för eleverna. Skolinspektionens beslut Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun att vid vite av kronor senast den 25 maj 2016 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. Säkerställa att organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering i särskild undervisningsgrupp följer skollagens bestämmelser. Säkerställa att det skyndsamt genomförs en utredning när det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Säkerställa att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd så ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och att åtgärdsprogram utarbetas, dokumenteras och beslutas. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Säkerställa att det en gång per läsår upprättas individuella utvecklingsplaner för samtliga elever i årskurs 1-5 där omdömen ges om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i samt sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Säkerställa att det vid Briljantens verksamhet finns sådana förutsättningar att eleverna tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

3 3(19) Föreläggandet gäller omedelbart. De vidtagna åtgärderna ska senast den 25 maj 2016 redovisas till Skolinspektionen. Om Jönköpings kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Skäl för beslutet Bakgrund och utredning Skolinspektionens har genomfört en riktad tillsyn i Jönköpings kommun utifrån signaler i anmälningsärenden (dnr :2226, :2227, :2228) om generella brister i arbetet med särskilt stöd samt trygghet och studiero i en av Jönköpings kommuns grundskolor, Stadsgårdsskolan. Signalerna har avsett den del av Stadsgårdsskolans verksamhet som kommunen benämner Briljanten. Skolinspektionen har besökt Briljantens verksamhet 15 till 17 september Skolinspektionen har haft löpande kontakt med Jönköpings kommun avseende verksamheten under hösten 2015 och under januari I Jönköpings kommun finns en verksamhet som kommunen benämner ASTklasser. AST-klasserna är, enligt kommunen, specialiserade för elever med diagnosen autism, Aspergers syndrom och andra tillstånd inom autismspektrat. Denna verksamhet i form av AST-klasser utgörs av två åldersblandade klasser. En för elever i årskurs 6-9, benämnd Herrgården, vilken har sina lokaler i Stadsgårdsskolan. Den andra klassen är benämnd Briljanten, vilken bedriver undervisning inom grundskolan och fritidshem för elever i årskurs 4 och 5 och har sina lokaler på den intilliggande Råslättsskolan. Båda klasserna är organiserade under Stadsgårdsskolan, vilket är en grundskola som bedriver utbildning i årskurserna 7-9. I detta beslut tar Skolinspektionen ställning om det sätt som Jönköpings kommun har organiserat sin skolverksamhet vid Stadsgårdsskolan är förenligt med skolförfattningarna, samt om verksamheten Briljanten inom Stadsgårdsskolan uppfyller skolförfattningarnas krav inom nedanstående områden. Då delar av signalerna avser verksamhet som faller inom Arbetsmiljöverkets tillsynsområde har Skolinspektionen överlämnat signaler om situationen i verksamheten till Arbetsmiljöverket.

4 L7,33 L: 4(19) Skolinspektionens bedömning Organisering av utbildningen Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Jönköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: - Organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering i särskild undervisningsgrupp ska följa skollagens bestämmelser (3 kap 7-9 och 11, 10 kap 30 skollagen). Motivering Rättslig reglering mm Lagstiftaren har gjort det möjligt för fristående grundskolor att inrätta skolor som är särskilt inriktade mot elever i behov av särskilt stöd genom att reglera en möjlighet att begränsa mottagandet till elever som är i behov av särskilt stöd (10 kap 35 skollagen). I förarbetena (prop. 2009/10:165 sid 743) framgår att bestämmelsen till viss del motsvarar tidigare 5 kap 5 grundskoleförordningen (1994:1194) som bland annat reglerade möjligheten för en kommunal huvudman att ge särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp. Motsvarande bestämmelser gällande särskilda undervisningsgrupper finns idag i 3 kap 11 skollagen. Någon bestämmelse som gör det möjligt för en kommunal huvudman att begränsa mottagandet till en skolenhet för elever i behov av särskilt stöd finns inte i nuvarande skollag. För kommunala grundskolor gäller att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå (10 kap 30 skollagen). Endast om den önskade placeringen skulle medföra en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts ska kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Vidare får kommunen frångå elevens vårdnadshavares önskemål, om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller att det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Huvudregeln för en kommunal huvudman är att elever i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning (3 kap 7 skollagen). Ett inkluderande perspektiv är viktigt för att främja förståelsen för alla människor och för att ge elever en likvärdig utbildning. Elever ska ges det

5 Beslut 5 (19) särskilda stöd som utredningen visar att de behöver och rektorn ska besluta om åtgärdsprogram (3 kap 11 skollagen). Endast om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges utanför den ordinarie undervisningsgruppen i en särskild undervisningsgrupp. Ett sådant beslut kan bli aktuellt först när det kan konstateras att särskilt stöd inte kan ges i den ordinarie undervisningsgrupp som eleven tillhör. Det är elevens rektor vid den skola som eleven går vid när stödbehovet konstaterats som ska fatta beslut om att eleven ska få sitt stödbehov tillgodosett genom placering i särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan innebära att undervisningen ges i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal. I förarbetena till bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp framgår att placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattas i samband med placeringen (se prop. 2009/10:165 s ). Skolinspektionens utredning Av Jönköpings kommuns insända dokumentation i samband med tillsynen framgår att vårdnadshavare aktivt ska ansöka om att deras barn ska placeras på Stadsgårdsskolan för att barnen ska få gå i de av kommunen benämnda AST-klasserna. Tanken är att klasserna ska fungera som en vanlig klass med extra anpassningar som passar målgruppen. Av dokumentationen framgår vidare att ansökningarna behandlas av en antagningsgrupp utifrån de utredningar som hemskolan gjort av varje elev stödbehov. Eleven ska av hemskolan ha bedömts vara i behov av särskilt stöd innan de kan erbjudas placering i en AST-klass. Kommunens dokumentation och intervjun med Stadsgårdsskolans rektor visar att det inte finns några beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i AST-klasserna. I Jönköpings kommuns redovisningar av vidtagna åtgärder med anledning av anmälningarna om skolsituationen för elever i Briljanten inkomna till Skolinspektionen uppger utbildningsdirektören att det aldrig har fattas några beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eftersom vårdnadshavarna själva har valt verksamheten. 1 stället, uppger utbild-

6 Beslut 6(19) ningsclirektören, placeras på Stadsgårdsskolan för att sedan inom skolenheten få en placering i någon av AST-klasserna. Intervjuade vårdnadshavare med barn i Briljantens verksamhet uppger att de har sökt placering för sina barn på Stadsgårdsskolan eftersom deras barn är i behov av särskilt stöd. De har fått informationen att verksamheten skulle vara som en vanlig klass, men att de inte uppfattar att verksamheten det är så i realiteten. Elevhälsans personal och intervjuade lärare uppger också att Briljanten inte fungerar som en vanlig klass vid skolan. Detta bland annat eftersom eleverna i Briljanten går i lägre årskurser än de som övriga skolan omfattar. Grundskolechefen uppger i e-postmeddelande till Skolinspektionen den 15 januari 2016 att det inte finns några beslut om placering i särskild undervisningsgrupp upprättade för eleverna i ASTklasserna i Stadsgårdsskolan. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen konstaterar att organiseringen av det kommunen benämner "AST-klasser" sker utifrån att de är tänkta att utgöra en ordinarie undervisningsgrupp på Stadsgårdsskolan. Samtidigt konstaterar Skolinspektionen att det som föranleder placeringen i "AST-klasserna" är att en utredning visar att de är i behov av särskilt stöd. De så kallade "ASTklasserna" bör därför rätteligen bör betraktas som särskilda undervisningsgrupper. Kommunens förfarande innebär att bestämmelserna i 3 kapitlet skollagen om särskilt stöd inte tillämpas på ett korrekt sätt. Som framgått ovan gäller att elever i behov av särskilt stöd ska som utgångspunkt få stödinsatser inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör, och det är elevens rektor vid den skola som eleven går vid när stödbehovet konstaterats som ska fatta beslut om att eleven ska få sitt stödbehov tillgodosett genom placering i särskild undervisningsgrupp. Så som kommunen har organiserat "ASTklasserna" hör eleverna inte till någon ordinarie undervisningsgrupp, och det är inte elevens rektor vid den skola som eleven går vid när stödbehovet konstaterats som fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Kommunen följer därmed inte skollagens bestämmelser i dessa delar. Förfarandet medför att eleverna inte successivt kan återgå till någon ordinarie undervisningsgrupp, därmed föreligger en risk för att placeringen blir en permanent lösning. Förfarandet medför också att det skapas otydligheter kring rektorns ansvar att utreda elevens särskilda stödbehov eftersom det inte är den mottagande

7 7(19) skolans rektor som ansvarar för den utredning som visat på behovet av placeringen. Genom förfarandet frångår kommunen även kravet på att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas på ett rättssäkert sätt. Detta eftersom beslut om placering i en klass inte går att överklaga vilket gäller för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Kommunen följer därmed inte heller i dessa avseenden skollagens bestämmelser. Att vårdnadshavarna själva ansökt om placering vid skolenheten föranleder ingen annan bedömning. Detta eftersom vårdnadshavarnas ansökan är direkt föranledd att kommunens rutiner. Kommunen måste därför säkerställa att organiseringen av kommunens skolverksamhet och placering i särskild undervisningsgrupp följer skollagens bestämmelser. Om kommunen vill behålla "AST-klasserna" måste den organisera sin grundskoleverksamhet så att elever i dessa klasser, utöver en placering i särskild undervisningsgrupp, också är placerade i en ordinarie undervisningsgrupp vid den grundskoleenhet som utgör elevens hemskola. Vidare ska det vara rektorn vid elevens hemskola som ansvarar för utredningen av eventuella behov av särskilt stöd och som, i de fall när det finns särskilda skäl att ge stöd utanför den ordinarie undervisningsgruppen, fatta beslut om placering i särskild undervisningsgrupp där det framgår att beslutet kan överklagas. Den särskilda undervisningsgruppens verksamhet ska utformas så att eleven får sina stödbehov tillgodosedda och så att beslutet om placeringen regelmässigt omprövas med syfte att eleven ska återvända till sin ordinarie klass. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Jönköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga (3 kap. 8 skollagen). Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap g skollagen, Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

8 srl- k,pr: 8(19) Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Skolinspektionens utredning Elevhälsans personal uppger i intervjuerna att de ursprungliga utredningarna som gjordes på elevernas hemskola inte lett till att det upprättats åtgärdsprogram för några elever, trots att utredningarna visade på att eleven var i behov av särskilt stöd. Detta eftersom de fått informationen att åtgärdsprogram inte behövs inom ramen för Briljantens verksamhet, då åtgärderna är i form av extra anpassningar. Rektorn uppger vid intervju att det inte fanns åtgärdsprogram för samtliga elever när hon övertog ansvaret för verksamheten. Elevhälsans personal och rektorn uppger vidare att de, utifrån att få elever når målen, har kartlagt samtliga elever och att det under hösten upprättas åtgärdsprogram för dem. Skolinspektionen har tagit del av dessa utredningar och åtgärdsprogram för eleverna. När det gäller de inskickade utredningarna saknas i de flesta av dem en bedömning av vilken typ av stöd eleven är i behov av sett mot respektive ämne och omfattningen av detta, i stället framgår att ytterligare utredningar behövs för att klargöra aktuell elevs behov av stöd. Det framgår inte heller hur eleven uppfyller målen och kunskapskraven sett mot respektive ämne. När det gäller de åtgärder som anges i redovisade åtgärdsprogram omfattar de inte elevernas hela skolsituation och det saknas kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De åtgärder som om-nämns är i de flesta fall inte konkreta och relaterar inte heller till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. Till exempel anges i ett åtgärdsprogram att en elev ska ha tillgång till

9 9 (19) resurs. Det framgår inte i vilken omfattning resursen finns i klassen och hur resursen ska arbeta med berörd elev för att vara ett särskilt stöd för just den eleven. Det framgår heller inte vem som är ansvarig för respektive åtgärd utan det hänvisas till samtliga undervisande pedagoger i arbetslaget. Flera av åtgärderna som omnämns har mer karaktären av extra anpassningar, såsom att en elev ska börja senare vissa dagar samt att en elev ska ha fem minuters paus. Vidare saknas i samtliga åtgärdsprogram ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Av inskickade handlingar framgår också att flera elever har enskild undervisning och att en elev har anpassad studiegång. Det framgår dock inte av åtgärdsprogrammet om rektorn har fattat beslut om dessa åtgärder. Skolinspektionens bedömning De dokumenterade utredningarna och åtgärdsprogrammen uppfyller enligt Skolinspektionens bedömning inte författningarnas krav. Detta eftersom det inte framgår vilka särskilda stödbehov eleverna har inom respektive ämne, vilka åtgärder i form av särskilt stöd som ska vidtas för att eleverna ska kunna nå kunskapskraven samt vem som ansvarar för åtgärden eller utvärderingen av desamma. Åtgärdsprogrammen är inte tillräckligt tydliga för att de ska uppfylla sitt syfte att vara ett pedagogiskt instrument för planering och samarbete. En annan följd av att åtgärderna inte är tillräckligt preciserade är att åtgärderna inte heller är utvärderingsbara. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att verksamheten inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen har ingen anledning att ifrågasätta bedömningen att det för vissa elever har funnits skäl att fatta beslut om enskild undervisning eller anpassad studiegång. Skolinspektionen förutsätter dock att det i sådant fall finns sådana beslut som är fattade av rektorn. Individuell utvecklingsplan och utvecklingssamtal Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Jönköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling (3 kap. 4 och 10 kap. 12 och 13 skollagen, Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg)

10 Beslut 10(19) Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskap skraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Vidare ska läraren en gång per läsår i årskurs 1-5, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i samt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Enligt läroplanen ska läraren genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Läraren ska även, med utgångspunkt i vårdnadshavarnas önskemål, fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. Skolinspektionens utredning Intervjuade vårdnadshavare med barn i placerade i Briljanten beskriver att de inte har fått någon information om sina barns kunskapsutveckling vare sig i form av en skriftlig individuell utvecklingsplan eller i ett utvecklingssamtal under föregående eller innevarande läsår. De beskriver att de inte vet hur deras barn ligger till i förhållande till kunskap skraven i något ämne. Intervjuade lärare uppger att de inte kunnat ge information till vårdnadshavarna om var eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven, eftersom de inte själva har denna kännedom. De beskriver att all tidigare dokumentation om elevernas kunskapsutveckling försvunnit i samband med att kommunen bytte digitalt uppföljningssystem och att de därför inte har tillgång till bedömningar om elevens kunskap sutveckling som tidigare lärare har gjort. Intervjuade lärare beskriver vidare att de inte heller har någon dokumentation från innevarande läsår avseende elevernas kunskapsutveckling. Även om personalen diskuterar elevernas kunskapsut-

11 BeskA 11(19) veckling med varandra under skoldagen har omsättningen på personal varit stor varför de intervjuade lärarna uppfattar att deras kunskap om var eleverna befinner sig nästintill är obefintlig. Rektorn uppger att det tidigare har saknats individuella utvecklingsplaner för eleverna och uppger att utvecklingssamtalen inte heller fungerat under föregående läsår. Rektorn uppger att vårdnadshavarna kommer erbjudas utvecklingssamtal under innevarande läsår. Rektorn uppger vidare att det upprättats individuella utvecklingsplaner för samtliga elever under höstterminen. Skolinspektionen har tagit del av planerna för samtliga elever. Av dessa framgår omdömen i förhållande till kunskapskraven i vissa ämnen. I andra ämnen står kommentarer som att eleven inte deltar i undervisningen eller genomför arbetsuppgifterna och att det därför är svårt att bedöma hur eleven ligger till kunskapsmässigt. Det framgår heller inte av de individuella utvecklingsplanerna vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven i de ämnen där omdömet är att det är otillräckliga kunskaper. I stället hänvisas till att de generellt i Briljanten finns en mängd anpassningar. Skolinspektionens bedömning Intervjuer och dokumentation visar att eleverna och elevernas vårdnadshavare inte en gång per läsår i en skriftlig individuell utvecklingsplan får omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i samtliga av de ämnen eleverna får undervisning i. Skolinspektionen bedömer därför att verksamheten inte uppfyller författningarnas krav. En skolmiljö präglad av trygghet och studiero Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Jönköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: - Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen). Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

12 73(-52:rh 12 (19) Skolinspektionens utredning I kommunens interna granskningsrapport avseende Briljantens verksamhet från den 25 mars 2015 anges att skolsituationen är otrygg för eleverna. Intervjuade vårdnadshavare uppger att det varit mycket stökigt under vårterminen 2015 vilket tagit sig uttryck i att deras barn kommit hem med huvudvärk flera gånger i veckan. De uppger att lokalerna utgör en försvårande faktor eftersom det saknas ett ordentligt utrymme där deras barn, utan att skada sig själv eller andra, kan avreagera sig. Det finns vårdnadshavare som uppger att de har fått ha sina barn hemma eftersom rektorn har kontaktat dem och sagt att skolan inte kan garantera barnets säkerhet. De har dock inte sett något beslut på detta och vet inte vilka åtgärder skolan har vidtagit för att kunna garantera elevernas säkerhet. Intervjuade lärare och fritidspedagoger säger att det dagligen uppstår allvarliga incidenter som leder till att eleverna och de själva hamnar i affekt. De menar att detta sker eftersom de som personal känner sig otrygga varje gång de ska vidta drastiska åtgärder, som exempelvis att ta en dator från en elev som inte vill sluta spela datorspel, då de befarar att de ska bli anmälda av vårdnadshavarna. Skolinspektionens observationer visar att det under längre stunder av de besökta skoldagarna råder otrygghet för enstaka elever och bristande studiero för samtliga. Det kan exempelvis handla om att en elev i effekt kan springa runt i rummen på ett sådant sätt att eleven kan hålla sig undan den lärare som försöker skapa kontakt med eleven. Innan personalen lyckas få kontakt med eleven går det en längre tid, under vilken övriga elever inte har studiero. Personalen kan heller inte säkra trygghet under denna period för eleven som är i affekt. Lärarna ger exempel på att elever har rymt flera gånger och att de fått tillkalla polis. Lärarna beskriver vidare att de rutiner som under vårterminen 2015 skulle implementeras inte fungerar eftersom lokalerna är så öppna. Elevhälsans personal uppger att det ofta blir oreda, att eleverna kan bli våldsamma vilket påverkar övriga elever. Deras bild är också att lokalerna är en direkt bidragande negativ orsak till att det inte går att skapa en miljö som präglas av trygghet och studiero i dessa situationer. Rektorn uppger vid intervju att det inte råder trygghet och studiero, även om skolans personal arbetar aktivt för att skapa en god studiemiljö. Rektorn framhåller att det i dagsläget är ett arbetsmiljöproblem för både elever och personal. Problemet med lokalerna, enligt rektorn och elevhälsans personal, är att det finns för många

13 Beskrk 13(19) öppna rum som eleverna kan springa omkring i, samt att det finns för mycket löst material som eleverna kan skada sig själv och andra med. Företrädare för huvudmannen uppger i intervjun att de är medvetna om att skolpersonalen bedömer att lokalerna inte är ändamålsenliga och att det därför under vårterminen 2015 vidtagits vissa anpassningar i form av ommöbleringar. Dessa åtgärder gjorde att huvudmannen fick intrycket att lokalerna var mer fungerande. Huvudmannens företrädare beskriver dock att ytterligare åtgärder för att förbättra lokalerna ska vidtas. Grundskolechefen uppger i samtal till Skolinspektionen den att det inte vidtagits några större åtgärder avseende lokalerna annat än att några dörrar har blivit låsbara, samt att några elever har sin undervisning i andra lokaler. Grundskolechefen uppger att de åtgärderna ännu inte gett avsedd effekt. Skolinspektionens bedömning Ovan redovisade intervjuuppgifter tillsammans med Skolinspektionens observationer visar att skolmiljön inte präglas av trygghet, och att lärarna saknar de förutsättningar som krävs för att skapa en lugn och trygg miljö för eleverna. Skolinspektionen bedömer mot denna bakgrund att utbildningen skolenheten inte utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. Att huvudmannen har vidtagit vissa åtgärder föranleder ingen annan bedömning, eftersom dessa åtgärder inte har haft någon effekt på verksamheten. Motivering till föreläggande med vite som ingripande Skolinspektionen får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 skollagen förenas med vite. Skolinspektionen ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Skolinspektionen konstaterar brister avseende att rektor inte fattar beslut om särskild undervisningsgrupp i enlighet med författningarnas krav. Vidare att åtgärdsprogrammen inte tillräckligt tydligt beskriver de åtgärder

14 Beslut 14 (19) som behövs för att eleverna ska nå kunskapskraven i de olika ämnena. Dessa brister är allvarliga eftersom de åtgärder som vidtas inte sker på ett för eleverna rättssäkert sätt då de inte dokumenteras korrekt. Den bristande dokumentationen bidrar också negativt till möjligheterna att följa upp om åtgärderna ger eleverna det särskilda stöd som de behöver. Skolinspektionen konstaterar också brister beträffande att lärarna inte i en skriftlig individuell utvecklingsplan ger omdömen om elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i och inte heller sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. Att lärarna saknar kännedom om var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling är en allvarlig brist eftersom det är grunden för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Skolinspektionen konstaterar brister beträffande att eleverna inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Då detta är grundläggande förutsättningar för all utbildning får även denna brist betraktas som allvarlig. Eftersom bristerna påtagligt är av sådan art att elevernas möjlighet att nå målen försvåras, samt eftersom dessa brister funnits under föregående och innevarande läsår finner Skolinspektionen att föreläggandet ska förenas med vite. I beslutets slutgiltiga handläggning har avdelningsjuristen Staffan Opitz, enhetschefen Maria Kärrman, juristen Maria Permarker och utredaren Viveka Berglund deltagit.

15 Beslut 15 (19) På Skolinspektionens vägnar ') ; I) Björ4 Persson Avd lningschef I i Helna Olivestam Torold Föredragande/Undervisningsråd

16 Skolinspektionen Bilaga 1 16(19) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

17 Skolinspektionen Bilaga 1 17(19) Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

18 Skolinspektionen Bilaga 2 18(19) Bilaga 2: Fakta om verksamheten Briljanten, Stadsgårdsskolan i Jönköpings kommun Stadsgårdsskolan är en grundskola som erbjuder undervisning för elever i årskurs 7-9. Till skolenheten är det kopplat en verksamhet som är specialiserad för elever med diagnosen autism, Aspergers syndrom och andra tillstånd inom autismspektrat. Denna verksamhet utgörs av två klasser. En för elever i årskurs 6-9, benämnd Herrgården, vilken har sina lokaler i Stadsgårdsskolan. Den andra klassen benämnd Briljanten, vilken bedriver undervisning inom grundskolan och fritidshem för elever i årskurs 4 och 5 och har sina lokaler på den intilliggande Råslättsskolan. Dessa klasser benämner kommunen som AST-klasser. Detta beslut omfattar enbart verksamheten i Briljanten. I Briljanten går det sju elever. Personalen består av tre lärare och fyra fritidspedagoger. Till verksamheten är det knutet en specialpedagog på 40 procent och en kurator på 10 procent. Rektorn för Stadsgårdsskolan har sin halva tjänst för att leda verksamheten i Briljanten. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

19 Skolinspektionen Bilaga 3 19 (19) Bilaga 3: Överklagandehänvisning Skolinspektionens beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 156, Lund. Överklagandet ska ha inkommit till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax: