Inventering av spindlar och skalbaggar i 11 rikkärr i Uppsala län

Transkript

1 Inventering av spindlar och skalbaggar i 11 rikkärr i Uppsala län L Ä N S S T Y R E L S E N S M E D D E L A N D E S E R I E : 0 1 N A T U R M I L J Ö E N H E T E N I S S N

2 Omslagsfoto: Kärrspindeln Dolomedes fimbriatus, är den mest frekventa spindeln i rikkärren i Uppsala län. Foto Jonas Sandström. Strimmig sammetslöpare Chlaenius quadrisulcatus, foto Göran Liljeberg. Rikkärr (Ressaren i Florarnas naturreservat), foto Kalle Mälson. Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden Uppsala Tfn: (vxl) e-post: uppsala@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens Meddelandeserie 2011 ISSN Tryck: Länsstyrelsens reprocentral

3 Länsstyrelsens förord Denna rapport har tillkommit som ett led i arbetet med det nationella åtgärdsprogrammet för bevarande av rikkärr (Naturvårdsverkets rapport 5601, 2006). Åtgärdsprogrammet är framtaget i syfte att genom riktade åtgärder förbättra situationen för Sveriges rikkärr. Programmet syftar också till att stimulera kunskapsuppbyggnad om de arter som är knutna till rikkärren, bland annat genom inventeringar. Rikkärren är artrika myrar med en hög biologisk mångfald. Trots detta är rikkärren en naturtyp som hittills i naturvårdssammanhang fått bristande uppmärksamhet trots att dessa miljöer är hotade, speciellt i södra Sverige. Under 2005 utfördes en inventering av skalbaggar och spindlar i 11 rikkärr i Uppsala län. Många intressanta och sällsynta arter hittades. Undersökningarna har bidragit till ökad kunskap om två organismgrupper som tidigare varit dåligt undersökta i denna naturtyp. Resultaten visar på ett tidigare relativt outforskat biologiskt värde i dessa myrar. Medel för genomförande av inventeringarna och framtagandet av rapporterna har kommit från Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald. Uppdraget har genomförts av Mats Jonsell, Baggforsk, och Jonas Sandström. Uppsala mars 2011 Lennart Nordvarg Chef Naturmiljöenheten Kalle Mälson Koordinator Åtgärdsprogram för hotade arter

4 1

5 Innehåll Skalbaggar från rikkärr i Uppsala län Sammanfattning 5 Inledning 6 Material och metod 7 Studieområde och indata 7 Resultat 8 Totala materialet 8 Artantal i relation till lokalernas storlek 10 Rödlistade arter som indikatorer på mångfald 11 Diskussion och åtgärdsförslag 11 Relation till myrarnas storlek och indikatorer 11 Andra studier i rikkärr 11 Kommentarer till rödlistade arter 12 Tack 13 Referenser 13 Bilaga 15 Spindlar från rikkärr i Uppsala län Sammanfattning 23 Inledning 23 Material 24 Resultat och diskussion 25 Artantal 25 Artsammansättning generellt 26 Artsammansättning jämförelse mellan områdena 28 Artsammansättning jämförelse med andra undersökta myrar 29 Rödlistade arter funna i områdena 30 Övriga anmärkningsvärda spindlar i anknytning till våtmarker 31 Områden 33 Dragmossen 33 Dumdalsängar 33 Edskärret 33 Försätermossen 33 Gubbenhöllsjön 33 Hällefjärd södra 33 Komossen 33 Lerorna 33 Ressaren 34 Styggkärret 34 Tångsåmurarna 34 Tack 35 Referenser 35 Bilaga 37 2

6 3

7 Skalbaggar från rikkärr i Uppsala län Mats Jonsell, Håkan Ljungberg och Jesper Hansson 4

8 Sammanfattning Under 2005 utförde vi en inventering av skalbaggar i 11 rikkärr i Uppsala län, i allra första hand för att se hur utbredda sammetslöpararter (sl. Chlaenius) är. Vi använde oss av 6 fallfällor av ränntyp på varje lokal. Frågeställningarna var: Hur utbredda är sammetslöparna? Vilka andra arter (främst rödlistade) finns i myrar? Vilken betydelse har myrarnas storlek för skalbaggsfaunan? Kan rödlistade arter användas som indikatorer på artrikedom? Lokalerna valdes så att vi fick nio rikkärr med ytor i ett spann från 1,7 ha till 78,8 ha. Ytterligare två små rikkärr med lite speciella egenskaper inventerades. Totalt hittades 8200 skalbaggar i fällorna varav 6615 har artbestämts till 318 arter. 6 av dessa är rödlistade 2005, och 12 finns med i listan Strimmiga sammetslöparen Chlaenius quadrisulcatus fanns på tre av lokalerna och på en av dessa fanns dessutom träsksammetslöparen C. sulcicollis. Storleken på myrarna var positivt korrelerad med antalet rödlistade arter, medan det totala artantalet inte varierade med ytan. Förekomst av rödlistade arter eller av sammetslöpare hade inget samband med det totala artantalet. Slutsatserna är: * Sammetslöparna finns utbredda på rikkärr i norra Uppland. Det visar på ett tidigare okänt stort biologiskt värde med dessa myrar. * Större myrar tycks ha större värde (räknat i antal rödlistade arter) för skalbaggsfaunan än mindre. 5

9 Inledning Botaniskt sett är kärr välkända, och rikkärren har hög status som naturvårdsobjekt på grund av sin rika flora och eftersom en stor del av dem dikats ut. Rikkärren har därför fått ett eget åtgärdsprogram (Sundberg 2006). I kärren finns också en rik insektsfauna, men denna är däremot dåligt undersökt. För det första är kunskapen om vilka arter som förekommer i kärr bristfällig. Ännu färre studier finns om vilka faktorer som påverkar artsammansättningen i myrar (Spitzer & Danks 2006). I en inventering av myrar spridda över Norden karaktäriseras dock vilka arter som är typiska för mossar, öppna fattigkärr, rikkärr och skogskärr med inspiration från växtsociologins metoder (Krogerus 1960). En äldre studie av skalbaggsfaunan i skogskärr finns också (Renkonen 1938). Dessutom finns en del mindre inventeringar av enstaka lokaler, t.ex. (Fridén1963, Jonsell 1995, Ljungberg 2005, Palm 1934, 1956). Under och 90-talet hittades plötsligt nya lokaler för två arter av sammetslöpare i norra Uppland (Wallin m.fl. 1999, 2000). En annan art sammetslöpare hittades lika överraskande i Norrbotten lite tidigare (Lundberg1981). Detta visar hur pass dåligt undersökt denna fauna är, och att det kan finnas stora okända naturvårdsvärden i form av hotade och sällsynta arter i dessa marker. Sammetslöparna har graderats som VU och EN på rödlistan (Gärdenfors 2005) och de flesta fynden har gjorts i mer eller mindre kalkrika kärr. Därför har de även behandlats i åtgärdsprogrammet för rikkärr. Det är dock okänt hur utbredda de är, och ännu mindre vilka faktorers om bestämmer vad som är lämpliga habitat för dem. Storleken på habitat brukar ofta vara viktig, eftersom en stor habitatyta, till skillnad från en liten, kan innehålla mer variation, och därmed fler möjliga mikromiljöer att utnyttja. Dessutom kan ett litet habitat till stor del vara drabbat av kanteffekter, vilket gör att bara en liten del av habitatet är riktigt bra för specialister. Denna inventering av skalbaggar i 11 rikkärr i Uppland gjordes därför med följande frågeställningar: * Hur utbredda är sammetslöparna? * Vilka andra arter (främst rödlistade) finns i myrar? * Vilken betydelse har myrarnas storlek för skalbaggsfaunan? * Kan rödlistade arter användas som indikatorer på artrikedom? 6

10 Material och metod Studieområde och indata Elva rikkärr valdes ut inom Uppsala län (Fig. 1). De valdes med målet att få en stor variation i ytan på de olika objekten: sex av kärren var mindre än 6 ha och fem av dem var större än 9 ha (Tabell 1). Kärren är alla rikkärr och ganska lika till sin karaktär med undantag för de två minsta: Dumdals ängar och Edskärret. Dumdals ängar är en mycket näringsrik och fuktig ängs- eller betesmark nere i Mälarområdet. Edskärret karaktäriseras av ett källflöde. Styggkärret är också något avvikande eftersom det är något mer åt fattigkärrs hållet än de andra. Sex fallfällor sattes ut på varje lokal mellan den 3e och18:e maj. Fällorna tömdes en gång under juni månad och tömdes och plockades upp i slutet av juli. Tabell 1. De provtagna myrarna och deras totala yta. Lokal Yta (ha) Edskärret Dumdalsängar Dragmossen Försätermossen Lerorna Gubbenhöllsjön Hällefjärd södra Styggkärret Komossen Ressaren Tångsåmurarna 0,4 0,5 1,7 2,6 2,7 5,6 9,7 11,0 26,9 39,8 78,8 Fällorna (Fig. 2) bestod av en 77 cm lång Figur 1. Läget på de 11 inventerade rikkärren ränna i rostfri plåt med en plastbägare under vardera änden. Denna typ av fälla valdes eftersom den visat sig vara den enda effektiva för att fånga sammetslöpare (Wallin m.fl. 1999). Rännan var fyrkantig i tvärsnitt och mätte fyra cm på höjden och fyra cm på bredden. Den grävdes ned så att markytan kom i jämnhöjd med dess kant. Bägarna var av plast, 12 cm djupa med en mynnings diameter på 12 cm och rymde en liter. Bägarna hade dräneringshål (ø = 2 mm) ca 2.5 cm från kanten för att inte svämmas över av nederbörd. Änden på rännan slutade ovanför mynningen på bägarna, så att skalbaggar som fallit ner i rännan skulle falla vidare ner i bägarna. Ca tre deciliter 50 % lösning av vatten och propylenglykol hälldes i burkarna för att konservera fällfångsterna. Några droppar diskmedel tillsattes också för att 7

11 Figur 2. En fallfälla, dvs. en järnränna nedskuren i en tuva med plastbunkar under ändarna. minska ytspänningen. Fällorna placerades i skilda tuvor, dm över kärrplanet, i grupper om två eller tre. Avståndet inom gruppen var mellan m och m mellan grupperna beroende på kärrets storlek. Noteringar för varje fälla gjordes av tuvans längd, bredd, max höjd, täckning av fjolårsförna i procent, vegetationstäckning i 25 procents klasser där dominerande art (-er) angavs, avstånd till skog, skogsholmar, ensamma eller glesa träd, skogsholmar samt dess diameter. Avstånd mättes också till förekomst av grunt ytvatten och vattensamlingar större än tio meter i diameter. Materialet bestämdes av Mats Jonsell och Håkan Ljungberg enligt namnskicket i (Lundberg & Gustafsson 1995), förutom för Agonum hypocrita som urskiljts efter denna katalog. Alla skalbaggar som kan anses vara närmare knutna till kärr har bestämts, utom i vissa mer svårbestämda fall (svåra artkomplex eller trasiga exemplar). De skalbaggar som inte artbestämts fullt ut indikeras med ofullständiga namn i slutet av bilagan. Målet är att även det mesta av detta ska bli bestämt med tiden. Resultat Totala materialet Totalt hittades 8200 skalbaggar i fällorna (Tabell 2). Den del av materialet som bestämts till art består av 6615 individer tillhörande 318 arter. Av dessa är 6 rödlistade enligt 2005 års rödlista (Gärdenfors 2005) medan 12 var rödlistade enligt versionen från 2000 (Gärdenfors 2000). Sammetslöpare hittades på tre lokaler. Vid Gubbenshöllsjön hittades t.o.m. två arter: Chlaenius sulcicollis och Chlaenius quadrisulcatus. C. quadrisulcatus hittades dessutom vid Ressaren och Tångsåmurarna. Övriga rödlistade arter finns listade i Tabell 3. Antal arter per lokal varierade mellan 56 och 126 (Tabell 2). Den lilla och näringsrika lokalen, Dumdals ängar var klart rikast enligt alla mått. Det likaledes lilla Edskärret hade näst högst siffror. För de mer ordinarie rikkärren var det högsta artantalet 90. 8

12 Tabell 2. Antalet arter och individer av skalbaggar påträffade vid fallfälleinventering av 11 olika kärr i Uppland. Lokalerna är listade i storleksordning. Antal totalt Antal artbestämda Antal jordlöpare Antal rödlistade arter Lokal taxa individer arter individer arter individer Enl 2005 Enl Edskärret Dumdalsängar Dragmossen Försätermossen Lerorna Gubbenshöllsjön Hällefjärd Styggkärret Komossen Ressaren Tångsåmurarna Totalt Tabell 3. Rödlistade skabaggsarter som hittats på 11 kärrlokaler i Uppland För varje art anges antalet individer och (antalet fällor med förekomst). Lokalerna är: Dragmossen, Dumdalsängar, Edskärret, Försätermossen, Gubbenshöllsjön, Hällefjärd, Komossen, Lerorna, Ressaren, Styggkärret och Tångsåmurarna Rödlista Lokaler Art Drag Dumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Elaphrus uliginosus NT NT - 2(2) Panagaeus cruxmajor 0 NT (1) (4) - - Chlaenius sulcicollis EN CR (1) C. quadrisulcatus VU VU (1) (1) - 1(1) Euconnus rutilipennis 0 NT 2(2) (3) 1(1) 3(1) - - 1(1) 2(2) Silpha obscura NT VU - 1(1) Stenus glabellus DD VU (1) - 2(2) - 4(3) Aphthona euphorbiae 0 NT - 2(2) (1) Longitarsus holsaticus 0 NT - - 5(4) - 3(1) - 2(1) - 3(1) - - Longitarsus nigerrimus 0 NT (1) - 1(1) 2(1) 1(1) 5(2) Cassida vibex 0 NT - 2(2)

13 a) b) Antal rödlistade arter (2005) Artantal i relation till lokalernas storlek Det totala antalet taxa (de obestämda inräknade) var snarast negativt relaterade till kärrens storlek (Figur 3a). Det två minsta lokalerna är dock något speciella i sin karaktär (Dumdals ängar är näringsrik kulturbetesmark och Edskärret ett källkärr), varför regressionsanalysen gjordes bara på de nio mer ordinarie rikkärren. Den visar inte ens en tendens till samband mellan storlek och antal taxa. Samma totala avsaknad av samband blir det även om man bara tar upp bestämda arterna, eller enbart jordlöpararter. Antalet rödlistade arter var dock positivt relaterat till storleken på Med fynd av en Chlaenius (sammetlöpar-) art Med fynd av två Chlaenius (sammetlöpar-) arter kärren, både om man ser till 2005 års rödlista och den från 2000 (Figur 3 b, c). a) Med fynd av en Chlaenius (sammetlöpar-) art Med fynd av två Chlaenius (sammetlöpar-) arter c) Med fynd av en Chlaenius (sammetlöpar-) art Med fynd av två Chlaenius (sammetlöpar-) arter Antal rödlistade arter (2000) b) Med fynd av en Chlaenius (sammetlöpar-) art Med fynd av två Chlaenius (sammetlöpar-) arter Figur 3. Antalet arter av a) totalt, b) rödlistade enligt rödlistan 2005, c) rödlistade enligt rödlistan 2000 för kärr med olika yta. I a) saknas samband mellan axlarna då de två kärren uteslutits ur analysen (Regression p= 0,6, r 2 = 0,04). För de rödlistade arterna finns ett signifikant samband med regression: b) p=0,04, r 2 = 0,47; c) p=0,017, r 2 =0,58. Figur 4. Samband mellan antalet arter totalt och antalet rödlistade arter enligt a) rödlistan 2005, b) rödlistan Inget av sambanden är ens nära signifikant. 10

14 Rödlistade arter som indikatorer på mångfald Något samband mellan antalet rödlistade arter och det totala antalet arter gick inte att se (Figur 4). Uteslöts de två speciella lokalerna Edskärret och Dumdals ängar kunde en vag tendens till ett positivt samband skönjas. Det var dock långt ifrån signifikant och med mycket låg förklaringsgrad (Figur 4). Diskussion och åtgärdsförslag Relation till myrarnas storlek och indikatorer Storleken på myrarna var positivt relaterade till antalet rödlistade arter som påträffades. För bevarandet av arter betyder det att myrar med större yta ofta är mer värdefulla att bevara än små. Sambandet stämmer väl med teorierna inom klassisk öbiogeografi (Rosenzweig 1995) där en plats med en större yta innehåller mer variation, eller mikrohabitat, än en liten. Detta gör att fler arter kan existera på den större ytan. Specifikt för kärrlevande arter är det troligt att en större tillgång på mikromiljöer kan rädda arter från utdöenden under extrema år. Vilka delar av en myr som är lämpliga habitat för en insekt kan antagligen skilja sig mellan t.ex. torra och regniga år. I en stor myr är det större chans att det alltid finns någon fläck som är lämplig än i en mindre. Generellt sett ökar risken att populationer dör ut också ju mindre de är, bara beroende på antalet individer. Det totala artantalet hade inget samband med kärrens yta. Detta hade man dock förväntat sig enligt det resonemang som just förts för de rödlistade arterna. En svaghet i detta material är dock att vi inte delat upp arterna i kärrspecialister och andra arter. Detta borde göras och testet köras bara för arter som är specialiserade på kärr. Det är möjligt att de små myrarna kompenserar ett något lägre antal kärrspecialister med ett högre antal arter som kommer in från omgivande miljöer (skog främst) eftersom det på ett litet kärr aldrig är så långt till kanten. Att använda antalet rödlistade arter som indikatorer på en generell artrikedom av kärrlevande skalbaggar fungerade inte. Även denna analys borde även göras för enbart kärrspecialister av samma anledning som nämnts ovan. Andra studier i rikkärr I en studie av fyra våtmarker på Öland utmärkte sig de två undersökta rikkärren genom en påfallande artfattig fauna, med 27 respektive 14 arter i fällmaterialet. Artantalet är inte direkt jämförbart, eftersom en mindre effektiv typ av fällor användes, men även om man kompenserar för detta så förefaller de öländska rikkärren betydligt artfattigare. Också vid en jämförelse med tidigare studier av skalbaggar i rikkärr (Jonsell 1995, Wallin m.fl. 2000) är de två öländska lokalerna artfattiga. På båda lokalerna saknas även allmänna och anspråkslösa kärrarter bland de annars så dominerande jordlöparna. Fynden av kortvingar och andra evertebrater (t.ex. spindlar) gör att det inte går att förklara det fattiga materialet med bristande effektivitet hos fällorna, utan det är helt enkelt så att mycket få jordlöpare är aktiva i de öländska rikkärren. I en liknande studie av gotländska rikkärr har materialet ännu inte analyserats i sin helhet, men även de gotländska rikkärren förefaller vara relativt 11

15 artfattiga (Ljungberg opubl.). Tänkbara förklaringar till att de uppländska rikkärren var betydligt artrikare är att de öländska lokalernas är att deras yta var mindre än flertalet kärr i föreliggande studie och att de saknade öppet vatten och torkade ut mer eller mindre fullständigt under sommaren. Kommentarer till rödlistade arter Strimmiga sammetslöparen Chlaenius quadrisulcatus påträffades på tre lokaler. En av lokalerna, Ressaren ligger inom samma myrkomplex (Florarna) som Fillsartrusket, där det första uppländska fyndet gjordes för mer än 20 år sedan. Åren efter det första fyndet eftersöktes arten ganska intensivt med vanliga fallfällor utan resultat. Först då rännfällor användes några år senare uppdagades att det verkligen fanns en population på platsen (Wallin m.fl.1999). Vid Gubbenhöllsjön påträffades arten tillsammans med träsksammetslöparen C. sulcicollis. Att arterna kan förekomma tillsammans har visat sig tidigare, då C. quadrisulcatus hittades som bifångst under eftersöken av C.sulcicollis på Gustavsmyrarna (Wallin m.fl. 2000). Äldre fynd av C. quadrisulcatus är kända från spridda landskap från Skåne till Öster- och Västergötland, men aktuella lokaler är endast kända från Uppland och Gästrikland. Under en rikkärrsinventering på Gotland 2006 påträffades dock ett exemplar av arten (Ljungberg opubl.). Träsksammetslöparen Chlaenius sulcicollis påträffades på en lokal, Gubbenshöllsjön. Fynden på denna plats var något överraskande eftersom lokalen tidigare besökts vid upprepade tillfällen av en av oss (MJ). Detta belyser att denna art liksom den föregående är svår att hitta med konventionella insamlingsmetoder, trampning och vattenhåvning. Liksom föregående art är äldre fynd av C. sulcicollis kända från spridda landskap från Skåne till Småland, men aktuella lokaler är endast kända från Uppland och Gästrikland. Bred groplöpare Elaphrus uliginosus hittades bara på den i sammanhanget ganska udda lokalen Dumdals ängar. Det hade varit mer förväntat att hitta den på något av rikkärren i norra Uppland. Fynd finns från sådana miljöer både på Gustavsmyrarna i S. Gästrikland (Wallin m.fl.2000) och Prästflon i Ångermanland (Jonsell 1995). Annars överensstämmer artens krav ganska väl med den följande som båda påträffas också i hävdade våtmarker och på havsstrandängar. Större korslöpare Panageus cruxmajor påträffades på två lokaler. Den lever i olika typer av våtmarker med inte alltför högvuxen vegetation, såväl i myrar som på beteshävdade strandängar och även havsstränder. Den är tidigare påträffad i rikkärr såväl på Öland (Ljungberg 2005) som på Gustavsmyrarna (Wallin m.fl. 2000). Euconnus rutilipennis påträffades på sex lokaler. Det är en kärrart som tidigare varit rödlistad, men som på den senaste rödlistan avförts. Få lokaler är kända men mörkertalet är sannolikt högt. Artens miljökrav är dåligt kända. Silpha obscura är en rödlistad asbagge som hittades vid Dumdals ängar. Det är svårt att veta vad man ska dra för slutsatser av detta fynd. Det är dock inte en kärrart. En bättre gissning är att den är knuten till ett hävdat naturlandskap, dvs. ängs- och hagmarker, som Dumdals ängar är ett exempel på. Stenus glabellus påträffades på tre lokaler. Fynden av denna kortvinge är mycket intressanta. Det är en ovanlig art men dess status är så pass oklar att den klassats som DD på rödlistan. Arten är i landet sedan tidigare känd just från trakterna runt nedre Dalälven samt från Skåne. En av lokalerna i Skåne var också den lokal som arten en gång beskrevs ifrån av Thomson. Numer anses arten dock vara utgången från Skåne eftersom utdikningen varit ganska intensiv där (Mikael 12

16 Sörensson, pers komm.). Våra fynd i Tångsåmurarna och Komossen är inom det kända utbredningsområdet då de ligger intill eller nära Dalälven. Ressaren ligger däremot drygt 2,5 mil bort från den. Aphthona euphorbiae är en jordloppa (som i sin tur tillhör fam. bladbaggar) som påträffades på två lokaler. Den är ett exempel på en art som visat sig vara felaktigt rödlistad. Många bladbaggearter har kraftiga svängningar i sina populationsstorlekar helt naturligt, och denna art som varit mycket ovanlig har under de senaste åren haft en populationsexplosion och är numer mycket vanlig. Den är inte alls bunden till kärr. Longitarsus holsaticus påträffades på fyra lokaler. Det är en jordloppa som främst lever på kärrspira men också på Veronica-arter (Ljungberg 2005). Den påträffas regelbundet vid slaghåvning på kärrspira. Arten är utbredd över hela landet, och har därför strukits från rödlistan. Longitarsus nigerrimus påträffades på fem lokaler. Den lever på bläddror (Utricularia spp.). Den är i likhet med föregående art utbredd över hela landet, och liksom den struken från rödlistan. Betydligt färre fynd är kända, men sannolikt beror detta på att artens levnadssätt gör den svårare att finna. Den uppehåller sig mest under vattenytan, och påträffas därför sällan vid slaghåvning. Cassida vibex är en sköldbagge (också fam. bladbaggar) som påträffades vid Dumdals ängar. Det är ytterligare en art som tidigare varit rödlistad på felaktiga grunder. Arten lever på korgblommiga växter, t.ex. på rödklint, och är relativt vanlig i Uppland. Arten är inte knuten till våtmarker. Tack ArtDatabanken, gav tillåtelse att använda bilden på strimmig sammetslöpare, ur en kommande Nationalnyckelvolym. Referenser Fridén, A Ein Vergleich zwischen den Käferfauna oligotropher und mesotrofer Sphagnum- Biotope in Västergötland, Schweden. Opuscula Entomologica 28: Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Jonsell, M Skalbaggar på Prästflon, en myr i Ångermanland - Är floristiskt skyddsvärda myrar intressanta även ur insektssynpunkt? Ent. Tidskr. 116: Krogerus, R Ökologische studien über nordische Moorarthropoden. Societas Scientiarum Fennnica. Commentationes Biologicae 21. 3: Ljungberg, H. Skalbaggar vid alvarvätar och rikkärr på Öland. Länsstyrelsen Kalmar län, Meddelande 2005: 8. Lundberg, S Återfynd av jordlöparna Chlaenius costulatus och Harpalus nigritarsis i Sverige. Entomologisk Tidskrift 102: Lundberg, S. & Gustafsson, B Catalogus Coleopterorum Sueciae. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Palm, T Skalbaggsfaunan vid en sydsvensk Sphagnumtjärn. Entomologisk Tidskrift 55:

17 Palm, T Skalbaggar i en lappländsk skogsmyr. Entomologisk Tidskrift 77: Renkonen, O Statistische-ökologische untersuchungen über die terrestrische käferwelt der Finnischen bruchmoore. Annales zoologici societatis zoologicae-botanicae fennicae Vanamo 6, Helsinki. Rosenzweig, M.L Species diversity in space and time. University Press, Cambridge. Spitzer, K. & Danks, H.V Insect biodiversity of boreal peat bogs. Annual Review of Entomology 51: Sundberg, S Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr. Naturresursavdelningen, Naturvårdsverket, Stockholm. Wallin, H., Lindelöw, Å. & Nylander, U Träsksammetslöparen (Chlaenius sulcicollis (Paykull)) (Coleoptera: Carabidae) i södra Gästrikland - aktivitet, käkslitage och ålder. Entomologisk Tidskrift 121: Wallin, H., Lindelöw, Å., Roos, P. & Holmer, M Strimmiga sammetslöparen (Chlaenius quadrisulcatus (Paykull)) (Coleoptera: Carabidae) i norra Uppland - aktivitet, käkslitage och ålder. Entomologisk Tidskrift 120:

18 Bilaga Lista över arter som hittats på 11 kärrlokaler i Uppland För varje art anges antalet individer och (antalet fällor med förkomest). Lokalerna är: Dragmossen, Dumdalsängar, Edskärret, Försätermossen, Gubbenshöllsjön, Hällefjärd, Komossen, Lerorna, Ressaren, Styggkärret och Tångsåmurarna. Nederst i tabellen finns de taxa som ej bestämts till art Rödlista Lokaler Art DragDumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Leistus terminatus (1) 1(1) (3) - Leistus ferrugineus 0 0-1(1) Notiophilus palustris 0 0-1(1) Notiophilus germinyi 0 0-1(1) Loricera pilicornis 0 0-1(1) Carabus granulatus (6) 18(5) 42(6) - - 3(3) 3(2) 58(6) - - Carabus nemoralis 0 0-5(2) 3(2) Carabus hortensis (1) - - 3(2) Carabus glabratus (1) Carabus violaceus (1) Cychrus caraboides (1) (1) - Elaphrus uliginosus NT NT - 2(2) Clivina fossor 0 0-1(1) (1) - Dyschirius globosus (5) - - 1(1) - 1(1) - 1(1) - - Patrobus assimilis (1) - 2(2) Patrobus atrorufus 0 0-1(1) (1) - - Trechus secalis 0 0-1(1) 2(1) 12(2) (1) Trechus rivularis 0 0-7(3) (2) - 17(5) - 4(3) Bembidion lampros 0 0-4(2) - 1(1) - 1(1) - 1(1) Bembidion gilvipes 0 0-8(4) B. quadrimaculatum 0 0-1(1) Bembidion guttula 0 0-2(1) (1) - - Stomis pumicatus 0 0-1(1) Pterostichus cupreus 0 0-3(1) 1(1) Pterostichus versicolor (1) Pterostichus crenatus 0 0 1(1) 17(5) (1) Pterostichus aterrimus (4) - - 1(1) P. oblongopunctatus 0 0-4(2) 15(5) - - 1(1) - 1(1) 1(1) - - Pterostichus niger (5) 17(5) 2(1) 5(2) 2(2) - 6(5) Pterostichus melanarius 0 0 1(1) 6(2) 10(5) - - 1(1) Pterostichus nigrita 0 0 1(1) 34(5) 38(6) 4(3) 1(1) 2(2) 2(2) 6(5) 4(3) - 3(3) Pterostichus rhaeticus 0 0 8(5) 11(5) 24(6) 14(6) 8(3) 4(3) 12(5) 6(4) 11(6) 28(5) 5(2) Pterostichus minor (6) - 6(4) 8(4) 21(4) 3(2) 11(5) 10(6) 22(6) 1(1) 27(6) Pterostichus strenuus 0 0-3(2) 1(1) 4(2) 1(1) Pterostichus diligens (4) 63(6) 27(6) 29(6) 14(4) 26(4) 69(6) 16(5) 4(3) 13(4) 45(6) Calathus micropterus (6) 4(3) Platynus livens 0 0 2(1) (2) - - Agonum piceum (1) Agonum gracile (1) Agonum fuliginosum 0 0 1(1) 1(1) - - 7(3) - - 2(2) 11(6) 7(3) 2(2) Agonum thoreyi (3) 1(1) 1(1) - 10(2) 4(3) - Agonum ericeti (2) 2(2) 4(2) - - 2(2) - Agonum viduum 0 0-4(1) Agonum hypocrita (3) 1(1) - 1(1) 2(2) - - 1(1) 3(2) - 1(1) Amara nitida 0 0-1(1) 1(1) Amara communis 0 0-7(1) 1(1) Amara lunicollis 0 0-1(1) 2(2) 1(1) - 1(1) - 1(1) Amara eurynota (1) - Amara aulica 0 0-6(2) Panagaeus cruxmajor 0 NT (1) (4) - - Chlaenius sulcicollis EN CR (1) Chlaenius quadrisulcatus VU VU (1) (1) - 1(1) Oodes helopioides 0 0-1(1) - - 1(1) - - 1(1) 5(3) - 1(1) Badister sodalis 0 0 8(4) - 6(3) 14(3) - 1(1) 10(4) Badister peltatus (1) - - 1(1) Badister dilatatus (1)

19 Rödlista Lokaler Art DragDumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Anisodactylus binotatus 0 0-1(1) Bradycellus ruficollis (1) Trichocellus placidus 0 0-6(1) Dromius sigma (2) - 2(2) Bidessus grossepunct (1) Hydroporus scalesianus (1) Hydroporus nigrita 0 0-3(1) Hydroporus glabriusculus (1) Hydroporus obscurus (1) - 1(1) (1) Hydroporus longicornis 0 0 2(1) - 1(1) Hydroporus tristis (1) Hydroporus umbrosus 0 0 1(1) Hydroporus palustris 0 0-1(1) Agabus bipustulatus (1) Agabus affinis (1) 1(1) - - 1(1) Agabus congener 0 0 1(1) 1(1) Ilybius crassus (1) Ilybius ater (1) 1(1) Ilybius guttiger 0 0 2(2) - 2(2) - 10(4) 6(5) - 4(3) 9(3) - 4(2) Ilybius aenescens (1) - - 1(1) - - Rhantus exsoletus (1) Hydaticus seminiger (1) Dytiscus circumcinctus (1) Georissus crenulatus 0 0-3(2) (2) - - Hydrochus brevis (1) - - Chaetarthria seminulum (6) 80(5) 5(2) 16(4) 6(2) 10(5) 29(6) 8(2) 1(1) - 32(6) Anacaena globulus (5) 1(1) Anacaena lutescens 0 0 3(3) 28(2) 4(2) 3(2) - 1(1) - - 1(1) - - Laccobius sinuatus 0 0-1(1) Enochrus ochropterus (1) Enochrus coarctatus (1) - - 1(1) Coelostoma orbiculare (5) 7(3) 2(1) - 29(6) 3(3) 4(4) 7(5) 4(3) - 10(3) Cercyon impressus (2) - - Cercyon melanocephalus 0 0-1(1) Cercyon lateralis 0 0-7(3) 15(2) 4(1) 1(1) - 1(1) 3(1) 1(1) 34(3) - Cercyon pygmaeus 0 0-1(1) Cercyon convexiusculus (5) - - 3(2) 2(2) Megasternum obscurum 0 0-1(1) Cryptopleurum minutum (1) - Margarinotus brunneus (1) - - Margarinotus obscurus NT (1) Ochthebius minimus 0 0-2(2) - - 1(1) Hydraena britteni 0 0-1(1) (1) Limnebius papposus DD DD (1) - - Limnebius aluta 0 0-1(1) (1) Colenis immunda (1) Amphicyllis globus (1) Sciodrepoides watsoni 0 0 2(1) - 8(3) 35(2) 3(2) 12(1) 18(3) 15(3) 1(1) - 1(1) Sciodrepoides fumatus (2) (3) - - Catops morio (1) 8(1) - - 8(3) - 2(1) - - Stenichnus collaris (1) Euconnus rutilipennis 0 NT 2(2) (3) 1(1) 3(1) - - 1(1) 2(2) Nicrophorus vespilloides 0 0 5(2) - 10(1) 24(1) 2(1) 8(4) 11(3) 6(2) 45(6) 24(6) 3(3) Thanatophilus rugosus (1) - - 1(1) Oiceoptoma thoracica (1) - 6(1) (1) - Silpha obscura NT VU - 1(1) Silpha tristis 0 0-3(1) Phosphuga atrata 0 0-7(5) 5(3) 1(1) 4(2) - - 1(1) 1(1) 3(3) 1(1) Erichsonius cinerascens 0 0 6(3) 1(1) - - 3(2) - 1(1) 3(3) - - 2(2) Gabrius trossulus 0 0-2(1) (1) Philonthus fimetarius (1) Philonthus puella (1) 1(1) (2) 1(1) - Philonthus politus (1) (1) - Philonthus succicola 0 0-2(2) 52(1) 8(1) (2) - Philonthus addendus (2) - - Philonthus nitidus (1) - - Philonthus decorus 0 0-7(2) Philonthus varians 0 0-1(1) (1) - Philonthus umbratilis (1) Philonthus nigrita (2) 1(1) 1(1) 1(1) 2(2) 1(1) 8(3) 1(1) Platydracus fulvipes (4) 8(3) - 1(1) (1)

20 Rödlista Lokaler Art DragDumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Platydracus latebricola 0 0 2(1) - 9(1) 27(6) - 3(2) (2) Staphylin. erythropterus (5) 442(6) 243(6) 147(6) 1(1) 33(6) 29(6) 16(4) 37(6) 128(6) 24(6) Staphylinus caesareus 0 0-2(2) (1) - - Ocypus fuscatus 0 0-2(2) Euryporus picipes (1) - 1(1) 1(1) - Quedius fuliginosus 0 0-6(3) 13(2) 1(1) (3) - 1(1) Quedius subunicolor (2) (1) - Quedius molochinus 0 0-2(1) 5(2) 1(1) - - 1(1) 1(1) Quedius boopoides 0 0-1(1) - - 1(1) (1) - Quedius boops 0 0 1(1) (1) - - Xantholinus linearis 0 0-3(3) Xantholinus tricolor 0 0 2(2) 1(1) 8(3) 2(1) 2(2) Othius punctulatus (1) Othius myrmecophilus 0 0-2(2) Paederus riparius 0 0 1(1) (3) - 2(1) - 14(6) 4(3) - Rugilus rufipes (1) (1) - 1(1) - - Rugilus erichsoni 0 0-4(2) Scopaeus laevigatus (1) 1(1) - - Lathrobium fennicum (1) L. sphagnetorum (1) - - 1(1) 2(2) - - 2(2) Lathrobium terminatum (1) (1) - 2(2) - - Lathrobium quadratum (2) Lathrobium rufipenne 0 0 2(2) (1) 1(1) 1(1) - - 1(1) - Lathrobium volgense 0 0-2(2) (1) - Lathrobium fulvipenne 0 0-1(1) Lathrobium brunnipes 0 0 1(1) 5(3) 3(1) - 1(1) - 4(3) 1(1) 3(3) - - Lathrobium impressum 0 0-8(3) 2(1) Lathrobium longulum 0 0-3(2) Ochthephilum fracticorne 0 0 1(1) 1(1) 1(1) - - 4(3) 1(1) 2(2) - - 2(1) Euaesthetus ruficapillus (2) - 2(1) - 28(6) 1(1) - Euaesthetus laeviusculus (1) - 1(1) Euaesthetus bipunctatus (1) Stenus juno 0 0-7(2) (1) - 1(1) Stenus lustrator (3) 3(2) - - 1(1) - 2(1) 1(1) 1(1) Stenus proditor (2) 2(2) - - 3(3) 2(2) 1(1) Stenus clavicornis (1) Stenus melanarius 0 0 1(1) (2) - - 1(1) - Stenus fuscipes (1) Stenus argus (1) - 2(1) - 8(5) - 1(1) Stenus europaeus (1) - - 6(2) - - Stenus cautus DD EN 4(2) (1) 4(1) (6) - - Stenus nanus (1) - Stenus pumilio 0 0 2(2) (1) - - 2(1) 2(1) - - Stenus humilis (1) Stenus carbonarius (1) - - 4(3) - - Stenus glabellus DD VU (1) - 2(2) - 4(3) Stenus crassus 0 0 1(1) (1) 5(2) 2(1) Stenus formicetorum (2) - 4(1) 6(3) 5(3) 2(2) - - Stenus nigritulus (1) (1) - - Stenus latifrons (1) - Stenus bifoveolatus (1) - Bryaxis puncticollis (2) Bryaxis bulbifer 0 0 4(3) 2(2) 3(3) 2(2) 10(3) 16(4) 2(2) 7(4) 5(4) 4(4) 2(2) Brachygluta fossulata 0 0-2(2) - 1(1) (6) - - Trissemus impressus (1) - - 1(1) - - Pselaphus heisei (5) 65(6) 22(5) 10(5) 26(5) 47(6) 53(5) 15(4) 39(6) 7(4) 32(6) Megarthrus denticollis (1) Pycnolypta lurida (1) (2) - - Omalium septentrionis 0 0-1(1) Deliphrum tectum (2) - - Olophrum assimile 0 0-2(2) Eucnecosum brachypter (1) - - Acidota crenata 0 0 7(4) 2(1) 10(5) 5(3) 3(3) 14(6) 1(1) 6(3) 2(1) - 6(2) Carpelimus rivularis (3) - Carpelimus corticinus 0 0 1(1) 2(1) - - 1(1) (2) - - Carpelimus elongatulus 0 0 4(3) 10(3) - 1(1) (2) Aploderus caelatus 0 0-5(1) Oxytelus laqueatus (1) - - Anotylus rugosus (6) (1)

21 Rödlista Lokaler Art DragDumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Anotylus hamatus (1) Ischnosoma longicornis 0 0 1(1) (1) Ischnosoma splendidus 0 0 2(2) 6(1) - 3(3) 1(1) (1) - 2(2) Bryoporus cernuus (1) 5(3) 1(1) - 1(1) - 1(1) - 3(2) Lordithon lunulatus (1) Bolitobius cingulatus (1) 1(1) (1) 2(1) Bolitobius inclinans (1) Sepedophilus testaceus (1) - Sepedophilus pedicularius 0 0-1(1) Tachyporus corpulentus (1) Tachinus rufipes 0 0 1(1) 2(2) Tachinus corticinus 0 0-5(1) Tachinus laticollis (1) Aleochara brevipennis 0 0-1(1) Aleochara fumata (1) Oxypoda alternans (1) Ilyobates subopacus (1) 1(1) Ilyobates nigricollis (2) (1) - - 2(1) 8(1) Geostiba circellaris 0 0-2(2) (1) Drusilla canaliculata 0 0 7(5) 8(2) 2(1) 5(3) 6(3) 6(3) 16(4) 10(3) 1(1) - 1(1) Zyras collaris 0 0 4(3) 1(1) 5(4) 2(1) 6(3) 4(3) - 4(3) 5(2) 3(3) 1(1) Zyras funestus (1) Zyras cognatus 0 0 1(1) - 3(2) - 2(1) 6(2) - 6(1) Bolitochara pulchra 0 0 1(1) - 12(2) Hygronoma dimidiata (1) Myllaena dubia (1) Myllaena intermedia 0 0 1(1) - - 1(1) 4(4) 1(1) 2(2) 5(2) - 3(2) 1(1) Myllaena minuta (1) - 3(3) - 1(1) Gymnusa brevicollis (2) 3(2) 2(2) 2(2) (1) Geotrupes stercorarius (3) Geotrupes stercorosus (1) - - 1(1) Aphodius depressus 0 0 1(1) Cetonia aurata (2) 5(1) Potosia cuprea metallica (5) - 10(4) 2(2) 18(5) 29(6) 24(5) 14(6) 13(5) 31(5) 2(2) Lampyris noctiluca (6) - 58(6) 23(6) 47(6) 14(4) 14(6) 9(4) 1(1) 20(6) 26(6) Phosphaenus hemipterus (1) Cantharis pellucida (1) - Cantharis figurata (1) - - 1(1) - 1(1) 2(2) - - Cantharis nigra (1) Cantharis paludosa (2) 2(1) 1(1) 5(4) 5(3) (5) 2(2) Rhagonycha lutea (1) Rhagonycha testacea 0 0-1(1) 5(2) (1) - - 1(1) Absidia rufotestacea (1) Malthodes brevicollis 0 0 1(1) Athous subfuscus (1) Actenicerus sjaelandicus 0 0 1(1) 4(2) 1(1) - 2(2) - - 2(2) 3(3) 1(1) 1(1) Selatosomus impressus (1) - - 1(1) Ampedus pomorum (1) - Ampedus balteatus (1) - 1(1) Ampedus nigrinus (1) Sericus brunneus 0 0 2(1) - 2(1) 2(2) - 1(1) - 1(1) Dalopius marginatus (1) - 1(1) Trixagus dermestoides (5) 1(1) 2(1) 1(1) - 11(5) 3(2) 1(1) - - 1(1) Trixagus carinifrons (1) Trachys troglodytes 0 0-1(1) Cytilus auricomus (3) - 5(3) 1(1) 12(4) 2(2) 3(3) 6(3) 22(6) 1(1) 3(3) Byrrhus pilula (1) - - Dasytes niger (1) (1) Kateretes pedicularius (1) Nitidula bipunctata (1) Arpidiphorus orbiculatus 0 0 1(1) - 2(1) (1) Airaphilus elongatus (1) (1) Phalacrus caricis 0 0-1(1) Olibrus aeneus (2) Scymnus nigrinus (1) Chilocorus bipustulatus (1) Chilocorus renipustulatus (1) 1(1) - - Propylea quatuordecimp (1) Coccinella hieroglyphica (1) 1(1) 1(1) - 1(1) - 18

22 Rödlista Lokaler Art DragDumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Corticarina fuscula 0 0-2(2) (1) Byturus tomentosus 0 0 1(1) Cis lineatocribratus 0 0-1(1) Oedemera virescens 0 0-1(1) Lagria hirta 0 0 2(2) (1) Plateumaris braccata (3) Lilioceris merdigera (1) Chrysolina polita 0 0-1(1) Chrysolina staphylea 0 0-1(1) Prasocuris phellandrii 0 0-1(1) Chrysomela populi 0 0-2(1) Galerucella calmariensis (1) - - 1(1) (1) Lochmaea caprea 0 0 1(1) - 11(4) 4(2) 20(3) 32(6) 24(5) 17(5) 5(3) 12(4) - Lochmaea suturalis (2) 5(2) - - 5(2) - 6(2) 3(1) Phyllotreta undulata 0 0-2(1) Aphthona lutescens 0 0 4(1) - 7(3) 26(4) 175(6) 65(6) 93(6) 55(6) 103(6) 47(4) 64(6) Aphthona euphorbiae 0 NT - 2(2) (1) Aphthona nonstriata 0 0-1(1) Longitarsus holsaticus 0 NT - - 5(4) - 3(1) - 2(1) - 3(1) - - Longitarsus nigerrimus 0 NT (1) - 1(1) 2(1) 1(1) 5(2) Batophila rubi 0 0 1(1) - 1(1) - - 3(2) Lythraria salicariae 0 0 2(1) - 3(2) 1(1) 2(2) - - 2(2) 1(1) 12(3) 1(1) Chaetocnema concinna 0 0-1(1) Chaetocnema hortensis (1) - 1(1) Psylliodes affinis 0 0-1(1) Psylliodes dulcamarae 0 0-1(1) Cassida vibex 0 NT - 2(2) Platystomus albinus 0 0-1(1) Anthribus nebulosus (1) Deporaus betulae 0 0-1(1) Apion onopordi 0 0-1(1) Apion fulvipes (1) Apion violaceum 0 0-1(1) Apion simile 0 0-1(1) Otiorhynchus nodosus (1) - - 1(1) Otiorhynchus scaber 0 0 3(3) - 2(2) - 5(3) 4(2) - 3(2) Sciaphilus asperatus 0 0-5(3) 8(1) Brachysomus echinatus 0 0-3(2) 1(1) 3(2) 1(1) 1(1) Barypeithes pellucidus 0 0-5(3) Sitona lepidus (1) Hypera adspersa (1) - - Grypus equiseti 0 0-4(3) 1(1) 2(1) Bagous frit (4) - 7(3) - 3(1) 17(5) (2) 26(4) 4(2) Bagous lutulentus (4) - - Rhyncolus ater (1) (1) Hylobius abietis 0 0 1(1) (2) - - 5(3) Pissodes pini 0 0 1(1) Trachodes hispidus (2) Cryptorhynchus lapathi 0 0-1(1) Limnobaris dolorosa (1) - - Rhinoncus bruchoides 0 0 1(1) Micrelus ericae (1) Ceutorhynch. obstrictus 0 0-1(1) C. asperifoliarum (1) Orobitis cyaneus 0 0 1(1) Hylastes cunicularius 0 0 1(1) Acrotrichis - 32(3) 6(1) 1(1) - 1(1) - - 1(1) - - Agabus (2) - - Agathi - - 1(1) Agathidium (1) - 1(1) Agonum - 1(1) (1) Agriotes - 1(1) Aleochara - 1(1) Amara (1) Amischa (1) 1(1) - - 1(1) - Ampedus (1) Anaspis (1) - Anthobium? (1) Anthribidae (1)

23 Rödlista Lokaler Art DragDumd Edsk Förs. Gubb. Hälle. Komo. Lero Ress Stygg Tångs Astenus 1(1) (2) - - Atheta 2(2) 11(5) 45(5) 23(3) 6(4) 5(2) 10(5) 3(3) 25(5) 68(5) 5(3) Atomaria - 5(2) 2(1) Bagous (1) - - Bibloplectus 9(3) 4(2) 1(1) - 1(1) 28(3) - 4(3) 1(1) 1(1) 3(1) Brayxis 1(1) 3(2) 4(2) - 1(1) 1(1) 3(2) 13(4) - 1(1) - Byrrhus (1) Calodera 1(1) 1(1) Cantahris (1) Cantharis 2(2) (2) - Carpelimus - 5(1) 1(1) - - 1(1) - - 7(3) 1(1) - Catopidae 1(1) - 9(1) - - 1(1) - - 8(2) 91(5) - Cercyon - 19(2) (1) 25(5) - - Ceutorrhynchus (1) Chaetocnema - - 1(1) Clambus - 14(4) - - 1(1) (1) - - Conosoma 1(1) (1) Cryptophagidae - - 2(2) (1) - - Cyphon 47(6) 2(2) 25(6) 4(1) 131(6) 116(6) 23(5) 160(6) 12(4) 151(6) 42(6) Dryops 1(1) Dytiscidae 1(1) 2(2) 2(1) - 3(3) 5(4) 2(1) 2(2) 3(2) 10(5) 1(1) Elateridae (3) - Enochrus (1) - 1(1) - 1(1) Euconnus 1(1) 3(1) 1(1) 1(1) - 1(1) - - 3(3) - 1(1) Gabrius 3(3) 2(2) 5(1) - - 1(1) - 1(1) 1(1) - 1(1) Gyrophaena - - 1(1) Haltica 1(1) 15(1) 1(1) - 3(3) Helophorus - 1(1) Hydrophilidae (1) - Hydroporus 1(1) 1(1) Laccobius - - 1(1) Lathridiiae - - 1(1) - - 1(1) Lathrobium (1) Leiodes - 8(2) - 29(5) 1(1) Limnebius - 1(1) Longitarsus - 1(1) Magdalis - 1(1) - 1(1) Malthodes (2) Mordella - - 1(1) Mycetoporus - 6(3) 2(2) 4(2) 1(1) - 1(1) - - 3(1) - Myllaena 2(2) 3(2) - - 2(1) 6(3) - 5(2) 2(2) 1(1) - Omalium - - 1(1) Otiorhynchus 1(1) Philonthus - - 1(1) Phratora (1) Phyllotreta - 1(1) 1(1) (2) - - Pissodes (1) Plateumaris (1) 1(1) Pselaphidae (1) - - Ptiliidae - - 1(1) (1) - - Ptiliolum (1) Quedius - 7(2) 1(1) - - 1(1) - - 3(2) - - Rhagonycha (1) - - Rybaxis (1) 2(2) - 4(3) Scaphisoma 1(1) - 1(1) Scydmaenidae - - 3(3) (1) 1(1) - 1(1) - Scymnus (1) Sitona - 6(3) (1) Skalbagge sp (1) Staphylinus - 2(2) Stenus 1(1) 3(2) - - 1(1) - - 2(2) - 1(1) - Tachyporus - 2(2) - - 2(2) 3(3) - 1(1) - 3(2) 2(2) Trixagus - - 2(1) (2) - Trypodendron (1) Vivel sp 1(1) Xantholinus - - 2(1)

24 21

25 Spindlar från rikkärr i Uppsala län Jonas Sandström 22

26 Sammanfattning Under 2005 utförde vi en inventering av skalbaggar och spindlar i 11 rikkärr i Uppsala län inom åtgärdsprogrammet för rikkärr. Syftet var att dokumentera faunan i rikkärren. Djuren fångades i fallfällor av ränntyp på varje lokal. Lokalerna valdes så att ett stort spann i storlek och andra kvalitéer erhölls. Totalt bestämdes ca spindlar fördelat på 111 arter. Av dessa 111 arter är ca 75 arter ofta funna i kärr och mossar och kan således betraktas som mer eller mindre myrbundna arter. Tre av dessa är rödlistade 2010, Baryphyma gowerense, Ozyptila gertschi och Hypomma fulvum. Ett flertal sällsynta och intressanta arter hittades, exempelvis Robertus ungulatus som nu endast hittats i tre myrar i Sverige. Undersökningen har bidragit med ökad kunskap om de spindlar som lever i rikkärr och deras status. Inledning Myrar indelas i mossar och kärr beroende på om vatten- och näringstillförseln sker med regn (mossar) eller yt- eller grundvatten (kärr). Rikkärren hör till de botaniskt sett artrikaste myrarna med många specialiserade arter. Namnet rikkärr syftar just på florans artrikedom. En orsak till denna rikedom är höga mineralhalter, i synnerhet kalk, i vattnet vilket ger ett nära neutralt ph. De öppna rikkärren kan antingen vara naturliga eller skapade genom avskogning och långvarig hävd (slåtter). Rikkärren är en naturtyp som hittills fått relativt lite uppmärksamhet i naturvårdssammanhang, trots att de är hotade i främst södra Sverige. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram som ska försöka förbättra situationen (Sundberg, 2006). Botaniskt sett är rikkärr väl undersökta medan de ryggradslösa djuren ofta har förbisetts. För att råda bot på denna brist föreslås i åtgärdsprogrammet att riktade inventeringar görs i ett antal utvalda län (Sundberg, 2006). I denna inventering har spindelfaunan undersökts. Vi har i Sverige ca 730 spindelarter. Av dessa är ca 1/3 regelbundet funna i olika typer av myrar även om de ofta återfinns, eller har sin huvudsakliga förekomst, i andra typer av habitat. Spindelfaunan i rikkärr är relativt dåligt undersökt, i såväl Sverige som i övriga Nordeuropa. Bäst undersökt i Sverige är rikkärr på Gotland (Sandström, 2007) och Knisa myr (Öland), som delvis är ett rikkärr (Almquist, 1984) och kärrmiljöer vid sjön Möckelmossen (Öland) (Kronestedt, 1983). De flesta undersökningarna från myrar härrör annars från mossar. Koponen (2002) undersökte en gradient av mossar i Skandinavien där ett antal sydsvenska lokaler ingick. Likaså har Schikora (2003) gjort en omfattande jämförelse av en gradient av mossar där ett flertal svenska lokaler ingick. Ett flertal mossar i Norrland har ingått i de undersökningar Holm gjort av olika lokaler i västra Norrland (tex Holm 1950, 1983). I Finland finns ett antal undersökningar av spindelfaunan i mossar av Koponen (tex 2002) och i Litauen av Relys m.fl. (2002). 23

27 Material Elva rikkärr i Uppsala län valdes ut för inventering av skalbaggar (Jonsell et al., manuskript) och spindlar. De flesta av kärren ligger i den kalkrikare norra delen av Uppsala län och endast två av kärren har ett sydligare läge, Dumdals ängar och Styggkärret (Figur 1). Storleken på de utvalda kärren varierade stort från 0,4 ha till ca 80 ha (Tabell 1). De flesta kärren var relativt likartade med undantag för tre, Dumdals ängar som är näringsrik och betad, Edskärret som påverkas av ett källflöde, och Styggkärret som är något fattigare. Mer information om tillståndet i de aktuella rikkärren finns i länsstyrelsens rapport (Sundberg m.fl. 2006). På varje lokal sattes sex fallfällor med fångstrännor ut. Fällorna sattes ut 3-18 maj 2005, tömdes i juni och togs bort i juli. Period 1 är ca första hälften maj - första hälften juni, period 2 är ca första hälften juni andra hälften av juli. Fällorna bestod av en ca 80 cm lång fångstränna i rostfri plåt med en fallfälla (plastbägare) i var ände. Bägarna var fyllda med en 50 % lösning av propylen glykol med tillsats av en detergent (diskmedel). Fällorna var anpassade för fångst av större skalbaggar, i synnerhet sammetsjordlöpare (Wallin m.fl. 1999). Fällorna placerades i tuvor 0,5-3,0 dm över kärrplanet. Avståndet mellan fällorna var m beroende på kärrets storlek. Växtsamhället kring varje fälla undersöktes och för varje fälla noterades tuvans storlek, täckning av fjolårs-förna, vegetationstäckning, dominerande arter. Avståndet till skog, skogsholmar, enstaka träd, ytvatten och vattensamlingar större än tio meters diameter mättes. Alla observationer av spindlar i denna inventering är inrapporterade till Artportalen (ArtDatabanken, Figur 1. Karta över Uppsala län med de undersökta områdena markerade. SLU, Uppsala). 24

28 Tabell 1. Sammanställning av de 11 lokalerna. Historiskt slåtter utifrån kartmaterial 1860-tal. Uppgifter hämtade från Sundberg et al, Lokal areal ha kärrtyp hävd idag historisk rikkärrsindikatorer slåtter kärlväxter mossor Edskärret 0,4 källpåverkat extremrikkärr ohävdad Dumdalsängar 0,5 extremrikkärr betat ja Dragmossen 1,7 extremrikkärr ohävdad Försätermossen 2,6 extremrikkärr ohävdad ja 13 7 Lerorna 2,7 extremrikkärr ohävdad 9 10 Gubbenhöllsjön 5,6 extremrikkärr ohävdad Hällefjärd södra 9,7 extremrikkärr ohävdad ja Styggkärret 11,0 medelrikkärr ohävdad ja Komossen 26,9 extremrikkärr ohävdad ja Ressaren 39,8 medelrikkärr/extremrikkärr ohävdad ja Tångsåmurarna 78,8 extremrikkärr ohävdad ja Resultat och diskussion Artantal Totalt har drygt individer artbestämts fördelat på 111 arter av spindlar från de olika områdena, jmf med drygt 730 kända arter för hela Sverige. Av dessa 111 arter är ca 75 arter ofta funna i kärr och mossar i andra undersökningar och kan således betraktas som mer eller mindre myrbundna arter. De övriga 35 arterna kan vara bundna till fukt mer generellt eller vara bundna till ej rena kärr biotoper som legat nära fällan, t.ex. löv- och barrskog. Dessa arter utgjorde ca 10-25% av spindelfaunan på alla lokaler utom i Dragmossen där de nästan saknades helt. I varje område fångades olika arter (Tabell 2). Många arter är funna i endast 1 ex i ett eller flera områden. Sannolikt skulle fler arter hittats om provtagning gjorts även tidig vår och höst och kompletterats med sållning. Placeringen av fällorna kan dessutom ha spelat in, då 6 fällor är relativt få och slumpen kan gjort att vissa arter inte fångats på en viss lokal. På stora lokaler kan det vara svårt att täcka in variationen med bara 6 fällor. I andra undersökningar i liknande biotoper (mossar och kärr) har man funnit ca arter, ofta har även sållning använts under en större del av året. Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att kärr verkar ha en rikare spindelfauna än mossar (Almquist, 1984) och fallfällor ger generellt ett lägre antal arter än sållning. Tabell 2 Generell artsammansättning av spindlar på de olika lokalerna. Lokal totalt antal bundna till myrar % myrarter rödlistade övriga sällsynta Edskärret % Dumdalsängar % Dragmossen % 1 1 Försätermossen % Lerorna % 3 Gubbenhöllsjön % 1 2 Hällefjärd södra % 1 2 Styggkärret % 1 3 Komossen % 1 3 Ressaren % 1 3 Tångsåmurarna % 1 25

29 Storleken på habitat brukar ofta vara viktig, eftersom en större habitatyta kan innehålla mer variation, och därmed fler möjliga mikromiljöer att utnyttja. Risken för utdöende minskar också med ökad yta. I fallet med spindlar och rikkärr tycks det finnas en korrelation för de mindre och mellanstora kärren medan de tre största tycks ha en oproportionerligt fattig spindelfauna (Figur 2). För skalbaggarna var de även svårt att se en korrelation (Jonsell et al., manuskript) Figur 2. Förhållandet mellan antalet funna spindlar bundna till myrar och storleken på lokalerna. Artsammansättning generellt Insamling med hjälp av fallfällor under en relativt snäv period ger inte en heltäckande bild av spindelfaunan i området. Däremot kan materialet från en sådan insamling ge en relativt objektiv utsnitt av spindelfaunan i olika områden och därför lämpa sig för jämförelser. Fallfällor fångar främst spindlar som inte bygger nät och har en relativt stor rörlighet, tex Lycosidae (vargspindlar), och Gnaphosidae (plattbuksspindlar). Nätbyggare och spindlar med aktivitetsoptimum under andra tider på året är därför underrepresenterade i denna undersökning, tex nätbyggande Araneidae (hjulspindlar), och Linyphiidae (mattvävare) som ofta har aktivitetsoptimum tidig vår och höst. Generellt sett ger fallfälle-fångst relativt stor andel hanar jämfört med honor och juveniler, eftersom könsmogna hanar är rörligare i sitt sök efter honor. Hur arrangemanget med fångstrännor har påverkat fångsten av spindlar är okänt. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Lycosidae Hahniidae Gnaphosidae Pisauridae Linyphiidae Thomisidae Theridiidae Figur 3. Fördelning av individer på olika spindelfamiljer. 26

30 Figur 4. Vargspindeln Pirata insularis. Alla prover i denna undersökning domineras av familjen vargspindlar, Lycosidae (71% av alla individer) (Figur 3). Här förekommer arter som är bundna till fuktiga miljöer, som släktet Pirata (Figur 4) samt arterna Hygrolycosa rubrofasciata, Pardosa amentata, Pardosa sphagnicola, Trochosa spinipalpis. Vanliga är även arter som har lägre krav på habitat såsom Alopecosa pulverulenta, Pardosa nigriceps, Pardosa pullata. I vissa fällor förekommer familjen Hahniidae (13%) i stort antal, med den dominerande arten Antistea elegans. En annan vanligt förekommande familj är plattbuksspindlar, Gnaphosidae (9%) men inte i lika stora antal. Flera arter förekommer i flera av områdena och är mer eller mindre bundna till fuktiga miljöer, tex Drassodes pubescens, Haplodrassus moderatus, Zelotes latreillei (Figur 5), Drassyllus lutetianus. Vissa andra plattbuksspindlar kan förekommer mer sporadiskt och är inte direkt bundna till kärrbiotoper, tex Callilepis nocturna och Zelotes praeficus. En vanligt förekommande familj är Pisauridae (5%) med en dominerande art Dolomedes fimbriatus (kärrspindel) som hittats i nästan alla fällor (se bild på omslag). En annan familj som ofta förekommer fällorna men i ganska få exemplar är krabbspindlar, Thomisidae (2%). Xysticus ulmi återfinns ofta medan de andra arterna är mer sporadiska. Betydligt mer sporadiskt förekommer arter av familjen mattvävare, Linyphiidae (3%), endast en art förekommer regelbundet Walckenaeria alticeps, medan det stora flertalet förekommer mycket sporadiskt. Detta är delvis ett resultat av att dessa arter har ett aktivitets optimum utanför fångstperioden och att fallfällor fångar relativt få Linyphiidae. Vid sållning är det inte ovanligt att Linyphiidae utgör 30-60% av individerna i fuktiga biotoper. Figur 5. Plattbuksspindeln Zelotes latreillei. 27

31 Artsammansättning jämförelse mellan områdena Analyser av spindelfaunan försvåras av att mer än hälften av arterna påträffades i mindre än 3 exemplar totalt, dessutom är det svårt att kategorisera spindel-arterna då många arters biologi är bristfälligt känd. En enklare analys av likheterna i artsammansättningen gjordes (Figur 6). Artsammansättningen av spindlar tycks vara likartad i en löst sammanhållen grupp bestående av Dragmossen, Gubbenhölsjön, Försätermossen, Edskärret, Hällefjärd södra och Tångsåmurarna. Starkast band inom gruppen finner man mellan Dragmossen - Gubbenhölsjön och Försätermossen - Gubbenhölsjön. Flera av dessa områden är relativt kustnära och ligger geografiskt nära varandra. Ett kustnära läge har betydelse för vinterklimatet och kan vara en förutsättning för vissa spindlars överlevnad. De områden som tycks avvika något från de övriga är Dumdalsängar, Lerorna, Ressaren, och Styggkärret. Dessa fyra områden visar relativt sett få likheter med varandra. Dumdalsängar och Styggkärret är de områden som avviker även i den växtbiologiska delen av undersökningen (Sundberg m.fl., 2006) och ligger geografiskt avskilda från de flesta övriga områdena (Figur 6). Dumdals ängar är betat med en avvikande flora, Styggkärret är ett medelrikkärr med en avvikande flora Dragmossen Gubbenhölsjön Försätermossen Tångsåmurarna Edskärret Hällefjärd södra Lerorna Komossenn Dumdals ängar Ressaren Styggkärret Figur 6. Likhet i artsammansättning mellan lokaler. Utifrån spindelfaunan intar Dragmossen, Gubbenhöllsjön, Hällefjärd södra, Komossen, Ressaren, Styggkärret, och Tångsåmurarna en särställning och kan anses ha en högre bevarandestatus. I alla dessa områden fångades våtmarksspindlar som är rödlistade och/eller är mycket sällsynta och eventuellt även hotade. I Lerorna fångades även en del sällsynta spindlar. En mer ordinär fauna av spindlar fångades i Dumdalsängar, Edskärret, och Försätermossen. Flera av de rödlistade/hotade spindlarna är dock tagna i relativt få exemplar så det kan inte uteslutas att arterna finns i andra områden än där de är funna i denna undersökning. Exempelvis så hittades Robertus ungulatus i flera exemplar i Styggkärret vid ett senare besök 2009 trots att den enbart är funnen i Hällefjärd södra i denna undersökning. 28

32 Artsammansättning jämförelse med andra undersökningar av myrar I tabell 3 är typiska/dominanta arterna listade och jämförda med de funna i rikkärren på Gotland. I de gotländska rikkärren är det flera arter av vargspindlar som återkommer regelbundet tillsammans med enstaka representanter för några av de andra familjerna. De typiska arterna skiljer sig i flera avseenden från spindlarna funna i rikkärren i Uppsala län. Jämför man de dominerande spindelarterna i Uppsala län med de sydsvenska mossar som undersöktes av Koponen (2002) finns det flera likheter. Dominerande arter i Koponens studie var (Pirata uliginosus, Antistea elegans, Alopecosa pulverenta, Pardosa pullata, Pardosa sphagnicola, Trochosa spinipalpis) och samma arter hör till de dominerande även i denna studie. De mossar i Norrland som undersökts av Koponen (2002) och Holm (tex 1950, 1983) visar tydliga avvikelser jämfört med denna studie. Spindelfaunan i rikkärren i Uppland verkar således ha en sammansättning som liknar mer den i södra Sverige och även den i sydvästra Finlands kusttrakter, än den nordligare. I de gotländska rikkärren dominerar Arctosa leopardus, Ozyptila trux, Pardosa pullata, Pirata hygrophilus, Trochosa spinipalpis. De gotländska rikkärren avviker därför från mossar och rikkärr på Syd- och Mellansveriges fastland, inklusive denna studie. Gotländska rikkärr visar vissa likheter med de undersökta på Öland, d.v.s. det kustnära Knisa myr (Almquist, 1984) och Möckelmossen, Stora alvaret (Kronestedt, 1983). Vid jämförelse med Schikoras (2003) studie så framstår de gotländska rikkärren mer lika mossarna i norra och mellersta Tyskland än de sydsvenska mossarna på fastlandet. Den i mellansvenska mossar vanliga vargspindeln Pardosa sphagnicola saknas helt i rikkärren på Gotland då dessa saknar vitmossa (Sphagnum). Tabell 3. Jämförelse av typiska spindlar i rikkärr. Alla spindlar som är funna i minst 9 av 11 områdena för Uppsala län respektive 8 av de 10 för Gotlands län. - = saknas, Uppsala Gotland Art Antal Antal Antal Antal individer områden individer områden Trochosa spinipalpis Antistea elegans Pardosa sphagnicola Alopecosa pulverulenta Pardosa pullata Pirata hygrophilus Pardosa nigriceps Dolomedes fimbriatus Drassyllus lutetianus Pirata piraticus Zelotes latreillei Xysticus ulmi Ozyptila trux Walckenaeria atrotibialis Arctosa leopardus

33 Rödlistade arter funna i områdena Baryphyma gowerense (Linyphiidae, Mattvävare) Nära hotad (NT) En liten art av underfamiljen dvärgspindlar. Arten beskrevs på material från Wales så sent som 1965, och är sedan dess funnen i England, Irland, Polen, Estland, Ryssland och Sverige. I Sverige är arten tidigare endast påträffad i södra Uppland vid Vallentuna (Angarnssjöängen) och Färingsö (Igelviken) (Kronestedt, 1979). De båda uppländska lokalerna är eutrofa sjöstränder. Vid Angarnssjöängen, Skesta hage insamlades ett antal exemplar under på det våta substratet i och under tuvtåtel-tuvor (Deschampsia caespitosa). Det bedöms att arten påverkas negativt av igenväxning men att arten kan vara förbisedd och behöver eftersökas. Den har därför klassificerats som Nära hotad (NT). I England är de flesta fynden gjorda vid fuktiga kustnära biotoper. I denna undersökning har arten hittats i 2 ex (hanar) vid Ressaren under period 1 i fälla 3 och 5. Fälla 3 var placerad på en sphagnumtuva omgiven av sphagnum, pors, blåtåtel, starr sp., fräken sp., kärrsilja. Fälla 5 var placerad på starrmatta omgiven av starr sp., pors, vass, fräken sp., kärrsilja. En miljö som inte skiljer sig så mycket från de tidigare kända i Sverige. Ozyptila gertschi (Thomisidae, Krabbspindlar) Nära hotad (NT) En relativt liten krabbspindel är från Sverige tidigare enbart känd från ett strandnära rikkärr i Södermanland, Nyköping, Stigtomta (Lohmander, 1955) (Figur 7). Arten är generellt sällsynt och det finns endast få fynd i flertalet länder där den är påträffad (Finland, Tyskland, Polen, Estland, Ryssland, Kanada). Sedan dess har arten påträffats på Åland 1971 i rikkärret Bredmossen (Lehtinen m.fl. 1979), och i Estland har den hittats på ett tiotal lokaler som enligt uppgift var kärr (Vilbaste, 1980). Den är påträffad i ett starrkärr i Tyskland (Wunderlich, 1973) Se även Sandström & Hedman (2009). Sommaren 2009 återfanns arten i ytterligare ett rikkärr, Rocksjön, i Jönköping (pers. komm. Anders Ahlstrand). Att det rör sig om en specialiserad våtmarksart är tydligt, och sannolikt är den ganska strikt bunden till öppna kärrmiljöer med starr. Arten är upptagen på den finska rödlistan som hotad (endangered) med habitat: rikkärr, och hotfaktor: utdikning och torvtäkt ( Arten är i Sverige ofullständigt eftersökt varför det kan finnas ett betydande mörkertal. Arten är relativt lätt att särskilja (hanar) från närbesläktade arter. Således är det anmärkningsvärt att finna den på 5 nya lokaler i Uppland. Arten har kanske ett snävt krav på biotop och ett relativt begränsat utbredningsområde i Sverige? Arten bör eftersökas antingen genom sållning eller direkt insamling i Juni-Juli. Figur 7. Krabbspindeln Ozyptila gertschi (exemplar i etanol) 30

34 Arten är funnen vid 5 lokaler; Dragmossen (1 hane, period 2 i fälla 2, omgiven av skvattram, kråkbär, björnmossa, glesa tallar (<1m), en), Gubbenhöllsjön (1 hane, 1 hona, båda period 2 fälla 2, omgiven av trådstarr, axag, späd skorpionmossa, vass, guldspärrmossa), Hällefjärd södra (1 hane, period 2 fälla 3 se R. ungulatus), Komossen (1 hona, period 2 fälla 3, omgiven av trådstarr, pors, gran (0.8m), tall (0.4m), ljung.), Styggkärret (1 hane, period 2 fälla 3, omgiven av björnmossa, vass, Sphagnum fallax/subfulvum, odon, pors, tranbär, trådstarr). Hypomma fulvum (Linyphiidae, Mattvävare) Nära hotad (NT) En liten art av underfamiljen dvärgspindlar. Tidigare funnen i Södermanland, Torshälla (Tullgren, 1955) och i Uppland, Igelviken (Tullgren, 1955), vid Hjälstaviken av Åke Holm (Wallin, 1990) och vid Södra Långholmen nära strandkant (Sandström, 1991 Artportalen.). Arten är ofta funnen vid fuktiga strandbiotoper, typ strandängar. Arten är funnen i större delen av Europa, dock sällsynt. I detta material är arten funnen vid Ressaren 1 hane period 1 fälla 3. Fällan placerad på tuva av sphagnum, omgiven av pors, blåtåtel, starr sp., fräken sp., kärrsilja. Övriga anmärkningsvärda spindlar med anknytning till våtmarker Robertus ungulatus (Theridiidae, Klotspindlar) Arten är ny för Sverige och är tidigare känd från Finland, Baltikum, Tyskland och Östeuropa (Figur 8). Arten har nyligen även hittats i två mossar i norra Skåne (2003, Lars Jonsson, Artportalen). Den verkar förekomma mycket sparsamt överallt i sitt utbredningsområde. Arten är bunden till mossar och kärr, och är beroende av fukt och öppna lokaler. Arten har i Finland sållats fram från rödbrun vitmossa från en myr i sydvästra Finland, Ekenäs i maj-aug (Palmgren, 1974); I Estland från två lokaler, högmosse resp starrkärr (Relys, 2000). Denna art tillhör samma släkte som den eftersökta och rödlistade Robertus insignis. Båda arterna är mycket sällsynta och båda tycks vara bundna till mycket fuktiga miljöer, med möjligtvis den skillnaden att R. insignis föredrar kalkrika kärr med brunmossor medan R. ungulatus mest är funnen i vitmossa. Spindlar av släk-tet Robertus fångas sällan i fallfällor, de flesta fynden är gjorda genom sållning (Jonsson, 2005). Arten bör därför eftersökas vid lokalen Hälle-fjärd södra med sållning. Eftersök gjordes sommaren 2009 vid Stygg-kärret och arten hittades då i stort antal vid sållning av vitmossa (rödaktig). Arten uppehöll sig flera centimeter ner i mossan i en mycket fuktig miljö. Arten är upptagen på hotlistan för Nordtyska delstaten Brandenburg. I denna undersökning är arten är funnen i 1 ex (hane) från lokalen Hällefjärd södra under period 1 i fälla 3. Fällan var placerad på en tuva av Sphagnum subfulvum? omgiven av pors, trådstarr, tall (3st; 1.5, 0.5, 0.5m höga), vass, ljung, tranbär, vattenklöver. Nära ytvatten (0,5m) och ca 30 m från öppet vatten. Figur 8. Robertus ungulatus 31

35 Satilatlas britteni (Linyphiidae, Mattvävare) En liten art av underfamiljen dvärgspindlar. Tidigare känd från ett fynd i Sverige på Öland, Torslunda (1961). Då funnen bland vassrester i strandkanten (Holm, 1968). Arten är även funnen i Finland på öppen sphagnum myr på ett fåtal lokaler (Palmgren 1975, Lethinen m.fl. 1979). I Norge finns ett fynd (Hauge & Tingstad, 1999). På agmyr i Schweiz (Maurer & Hänggi, 1989). Arten är annars funnen ytterst sällsynt i England på kustnära lokaler, samt på Irland, i Mellaneuropa och i Ryssland. Fynden tycks fördela sig dels på sphagnum/myr och dels på fuktiga kustnära biotoper. Arten är upptagen på den finska rödlistan som sårbar (vulenerable) med habitat: rikkärr och hotfaktor: utdikning och torvtäkt ( Även upptagen på den norska hotlistan som declining, care demanding (Aakra & Hauge, 2000). Arten är i detta material funnen på Komossen (1 hane under period 1 i fälla 4) och Tångsåmurarna (3 hanar under period 1 i fälla 4). Fällan placerad på en tuva med väggmossa, ljung, axag, vass, tallar (3 dm) omgiven av trådstarr, ljung, axag, starr sp., tall (2 m, 0.3 m höga), rosling, ängsull, vass, pors. Glyphesis cottonae (Linyphiidae, Mattvävare) En av Sveriges minsta spindlar, med en längd på ca 1 mm. Den har tidigare bl.a. hittats i Skåne, Östergötaland, Uppland, Norrbotten, Lule lappmark (Wallin, 1990; Artportalen). Har utanför Sverige hittats i Finland, och ett fåtal lokaler i Tyskland och England. Alla fynd hittills är gjorda i kärr eller mossar på sphagnum. Arten kan vara förbisedd pga av dess litenhet och undanskymda levnadssätt Arten har i detta material funnen vid lokalen Hällefjärd södra i 1 ex (hane) under period 2 i fälla 3 (mer info om fällan se R ungulatus). Arten kan vara förbisedd pga sin litenhet och sin aktivitetstopp som infaller under höst och vinter. På en lokal (mosse) i Finland har arten förekommit i relativt stort antal (Koponen, 2000). Taranucnus setosus (Linyphiidae, Mattvävare) En art bunden till olika fuktiga habitat tex myrar och kärr. Arten förekommer sällsynt i Nord- och Västeuropa. Är i Sverige tidigare funnen i Uppland, Ryggmossen (Wallin, 1990) och ett kärr i Täby (Torbjörn Kronestedt, pers. komm.) och dessutom i Skåne och på Öland (Artportalen, Lars Jonsson). Arten har i detta material hittats i 1 ex (hane) vid Komossen under period 2 fälla 1, och 1 ex (hane) vid Lerorna under period 1 i fälla 2. 32

36 Områden Här redovisas område för område med de ovan beskrivna arterna plus ytterligare ett antal arter som förekommer sällsynt i våtmarker. Dragmossen Relativt få arter (25) har fångats i fällorna, men hög andel myrbundna arter. De flesta arterna är allmänna till mindre allmänna med undantag av två arter, den rödlistade mycket sällsynta krabbspindeln Oxyptila gertschi och den sällsynta mattvävaren Hypselistes jacksoni. Den förstnämnda är i denna undersökning funnen i fem andra kärr medan den sistnämnda endast vid Dragmossen i 1 ex (hane). H. jacksoni lever i olika fuktiga habitat och är sällsynt funnen i Nordeuropa. I Sverige framförallt funnen i norr (Wallin, 1990) men ett fåtal fynd från södra delen av landet finns (Artportalen). Dumdalsängar Antalet arter i detta område (31) är nära medelvärdet. De flesta arterna är allmänna till mindre allmänna. Edskärret Antalet arter i detta område (26) är relativt lågt. De flesta arterna är allmänna till mindre allmänna. Försätermossen Antalet arter i detta område (32) är nära medelvärdet för de olika områdena. De flesta arterna är allmänna till mindre allmänna. Gubbenhöllsjön Antalet arter i detta område (33) är nära medelvärdet för de olika områdena. I detta område fångades 3 ex av den rödlistade mycket sällsynta krabbspindeln Oxyptila gertschi, och 1 ex (hona) av den sällsynta mattvävaren Centromerus levitarsis, även funnen i Hällefjärd södra och Styggkärret. C. levitarsis är i Sverige funnen på ett antal lokaler i östra Svealand, och är i övrigt funnen sällsynt i nord- och mellan-europa. Arten är ofta funnen i fuktig mossa i skogar. Hällefjärd södra I detta område hittades flest arter (45). Även antalet rödlistade och potentiellt hotade arter var störst. Den mycket sällsynta klotspindeln Robertus ungulatus är här tagen i 1 ex. Arten har nyligen hittats i Sverige (se artbeskrivning). Vidare hittades 2 ex av den rödlistade mycket sällsynta krabbspindeln Oxyptila gertschi. Den sällsynta mattvävaren Centromerus levitarsis hittades i 2 ex (hane, hona), den likaså sällsynta mattvävaren Glyphesis cottonae hittades i 1 ex. Den sistnämnda endast funnen i detta område i denna undersökning. Komossen Antalet arter i detta område (25) var relativt lågt. Dock hittades 1 ex av den rödlistade mycket sällsynta krabbspindeln Oxyptila gertschi, 1 ex av den sällsynta mattvävaren Satilatlas britteni, och 1 ex av den likaså sällsynta mattvävaren Taranucnus setosus. S. britteni är även funnen vid Tångsåmurarna och T. setosus är också funnen vid Lerorna. Lerorna Antalet arter i detta område (32) är nära medelvärdet för de olika områdena. I fällorna hittades den relativt sällsynta hjulspindeln Araneus alsine i 1 ex (hane). Denna art framförallt bunden till fuktiga skogskanter och är egentligen inte en ren kärrart. Två olika sällsynta mattvävare hittades 1 ex av Taranucnus setosus och 1 ex (hona) av Walckenaeria nodosa. Den senare endast funnen i detta område. W. nodosa är bunden till 33

37 mycket fuktiga habitat, framförallt mossar. Sällan funnen i hela Sverige och övriga Europa. Ressaren Antalet arter i detta område (35) är något över medelvärdet för de olika områdena. I fällorna hittades 4 olika sällsynta mattvävare; den mycket sällsynta och rödlistade Baryphyma gowerense i 2 ex; den mycket sällsynta Hypomma fulvum i 1 ex; den sällsynta Trichopterna thorelli i 1 ex (hane); den sällsynta Centromerus semiater i 6 ex (hanar i 5 olika fallfällor!). Alla fyra arterna är endast funna i detta område. Både T. thorelli och C. semiater lever i mycket fuktiga habitat. De är funna mycket sällan i nord och mellan-europa. Styggkärret Antalet arter i detta område (42) är klart över medelvärdet för de olika områdena. I fällorna hittades den rödlistade mycket sällsynta krabbspindeln Oxyptila gertschi i 1 ex, och den sällsynta mattvävaren Centromerus levitarsis hittades i 1 ex (hane). Båda är funna i flera andra områden. Dessutom hittades den relativt sällsynta hjulspindeln Araneus alsine i 1 ex (hane), som även hittades vid Lerorna (se ovan). Figur 9. Styggkärret Tångsåmurarna Antalet arter i detta område (23) var mycket lågt och innehöll vanligtvis allmänna arter. Dock hittades 4 ex av den sällsynta mattvävaren Satilatlas britteni, som även hittades vid Komossen. 34