Verksamhetsberättelse. Stockholms arbetarekommun

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Stockholms arbetarekommun 1 1

2

3 INNEHÅLL INLEDNING...5 VERKSAMHETSINRIKTNING... 6 STRATEGI, KOMMUNIKATION & SAMORDNING... 6 Internkommunikation...6 Äldrepolitiska rådet...7 Fackliga rådet regionalt...7 POLITIKUTVECKLING... 8 Framtidsstaden... 8 Föreningsutveckling och föreningsservice... 8 Ordförandeträffar... 9 MEDLEMSUTVECKLING... 9 KAMPANJ & EVENT INTERNDEMOKRATI REPRESENTANTSKAP REDOVISNING AV MOTIONER TILL REPET MED UPPDRAG TILL STYRELSEN EKONOMI, LEDNING, STYRNING VALORGANISATION STYRELSE OCH EXPEDITION MEDLEMSANTAL I GRUNDORGANISATIONERNA GRANSKNINGSUTSKOTTETS BERÄTTELSE KOMMUNFULLMÄKTIGEGRUPPEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGEGRUPPEN RIKSDAGSGRUPPEN...79 STIFTSFULLMÄKTIGEGRUPPEN

4

5 INLEDNING Vi har ett dramatiskt politiskt år bakom oss. Britterna röstade för ett utträde ur den Europeiska Unionen och Donald Trump valdes till USA:s 45:e president och moderaterna beslutade sig gå högerut och inledde samtal med Sverigedemokraterna. Förändringarna i det politiska klimatet har till och med inneburit att Oxford Dictionaries har utnämnt Post-truth, till årets ord. Samtidigt som vår omvärld präglas av osäkerhet börjar vi se resultat av regeringens politik på hemmaplan. Arbetslösheten sjunker, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år och Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden som någonsin uppmätts i EU. Skolresultaten vänder, och bostadsbyggandet har inte varit såhär högt sedan miljonprogrammets dagar. I Stockholm förstärker den socialdemokratiska stadshusledningen den positiva utvecklingen. Här byggs fler bostäder än i övriga delar av landet, arbetslösheten är på en sådan nivå att behovet av försörjningsstöd är det lägsta på 50 år och insatserna för att bygga nya skolor fördubblas. Arbetet för ett Stockholm för alla fortsätter med starkt fokus på att utveckla hela staden och minska segregationen. Tyvärr har vi inte sett samma positiva utveckling i det moderatstyrda landstinget. Inte en meter ny tunnelbana har byggts, köerna i sjukvården växer och i förlossningsvården tvingas havande mödrar ut i landet för att föda. Året som gått har varit en viktig påminnelse om att politik gör skillnad. Det spelar roll för vår säkerhet, för ekonomin, för människor. Nu är det viktigare än någonsin att bedriva socialdemokratisk politik, globalt och lokalt. Från stadsdelsnämnden till FN:s säkerhetsråd. Förra året beslutade Socialdemokraterna i Stockholm att vända upp och ner på organisationen. Vi har nu slagit fast att föreningen är grundstenen i verksamheten. Att kretsarna skall stödja och samordna föreningarna. Våra mål är tydliga: vi ska bli fler, vi ska ha roligare, och vi ska se till att vinna val. Dessa mål ska vara vägledande för all vår verksamhet. Resurser och prioriteringar ska följa därefter. I år ska vi gå från ord till handling. Nu ska vi kraftsamla inför valåret Arbetet för ett Stockholm för alla har bara börjat. Anders Ygeman Ordförande Foto: Bill Nilsson/Regeringskansliet 5

6 VERKSAMHETSINRIKTNING För verksamhetsåret satte vi upp tre övergripande mål. De var: Ökat förtroende för socialdemokraterna bland stockholmarna Fler medlemmar Roligare partiverksamhet som når fler Trots ett politiskt turbulent år nåddes alla tre målen. I SCBs stora väljarundersökning ökade stödet försiktigt för socialdemokratin i Stockholm från 25,5 till 26,2 procent. Vi överträffade vårt värvarmål på 500 nya och sammanlagt 875 nya medlemmar kunde under året skrivas in i partiet. Under 2016 var Stockholm det partidistrikt som värvade flest medlemmar och nådde sitt medlemsvärvarmål bäst. Arbetet med utvecklingsledare och workshops ledde till mycket verksamhetsutveckling ute i föreningarna och vi kunde under året se många nydanande exempel som hemma hos-möten med ledande företrädare, cykelutflykter och öppna möten som i några fall kunde dra över hundratalet intresserade deltagare. STRATEGI, KOMMUNIKATION & SAMORDNING En av våra uppgifter är att samordna partiet inom Stockholms kommun, att samordna oss med partiet i andra delar av landet framförallt Stockholms län samt att företräda partiet i relation till andra parter. Partidistriktet har därmed också ett stort strategiskt ansvar. 6 En viktig målsättning var att den regionala samordningen med länets partidistrikt stärks. För att uppnå detta har regelbundna träffar mellan partidistriktens ledningar i form av ordförande och kommunsekreterare/försteombudsman genomförts. Tillsammans med S-kanslierna i stadshus och landstingshus har regelbundna opinionsundersökningar genomförts och analyserats. Dessutom har vi fortsatt arbeta utifrån en regional kommunikationsplattform. Tyvärr slutade regionens kommunikationssamordnare under året och det innebar att arbetet med strategisk planering och samordning fått stå på vänt. För att hålla i det regionala samarbetet genomförs veckovisa press- och kommunikationsmöten där partidistrikten, stadshuset och landstinget håller varandra informerade och utbyter tips och råd. Framtagandet av en strategi och plan för att öka närvaron på Facebook och få större genomslagskraft har påbörjats. Internkommunikation Veckonytt är den huvudsakliga kanalen för interninformation till våra förtroendevalda och anställda i partiorganisationen och kommun, landsting och riksdag. Varje vecka mottar ca 800 personer vårt digitala brev med Socialdemokraterna i Stockholmsregionen som avsändare med information om politik och kampanjinsatser. Organisationsnytt är ett digitalt brev som vi skickar ut till partiorganisationen. Här samlar vi all information av organisatorisk karaktär, exempelvis nomine-

7 ringsinformation, stadgefrågor, inrapportering av styrelser och ombud. Med anledning av beslut om nya stadgar med efterföljande organisationsförändring så var behovet av information stort så under året skickade vi åtta stycken. Äldrepolitiska rådet En annan viktig samordningsfråga handlar om den äldrepolitiska verksamheten. Under året har bra samarbete med länets Seniorutskott utvecklats, vilket bland annat inneburit att vi tillsammans deltagit i 2 mässor. Den i Solna var en mindre mässa, men väl besökt. Äldremässan i Älvsjö är en betydligt större mässa och här fanns flera av våra aktiva äldre-intresserade samt flera av våra politiker i landsting och kommuner. I syfte att öka värvningen av äldre personer till socialdemokraterna togs en ny folder fram till mässorna. Vi fortsätter bygga Sverige För att forma ett samhälle att vara stolta över behöver vi din erfarenhet och kunskap. Vi hade många bra samtal och fick många, 94 stycken, som besvarade vår enkät med frågor om önskemål om framtida boende mm. Sammanställningen av enkätsvaren överlämnades vid ett möte med Annika Strandhäll. Alla som anmält intresse för ytterligare information har sig sådan tillsänd. De utan mailadresser har kontaktats per telefon, samt att ett flertal blivit medlemmar. Under året har Catarina även deltagit i ett 20-tal möten kring vår äldrepolitik i både lokala s-föreningar över hela stan och en PRO-förening med ett diskussionsunderlag som tagits fram tillsammans med Magnus Wicén. Även möten i länet har genomförts. Rådet har haft 3 egna möten och 3 tillsammans med Seniorutskottet, där Dag Larsson, Jens Sjöström, Åsa Regner och Annika Strandhäll deltagit. Fackliga rådet regionalt Fackliga rådet består av ledningarna för LO-distriktet och de två partidistrikten, samt ansvariga ombudsmän och de fackliga ledarna för respektive partidistrikt. Helene Hellmark Knutsson ordförande Stockholms läns partidistrikt Anders Ygeman ordförande Stockholms stads arbetarekommun Marie Jokio ordförande LO-distriktet i Stockholm Karin Wanngård Stockholms stadshus Dag Larsson Stockholms landsting Mirja Räihä Facklig ledare för Stockholms stads arbetarekommun Stefan Leiding Facklig ledare för Stockholms läns partidistrikt Stefan Hansson Ombudsman LO-distriktet i Stockholm Joakim Johansson Försteombudsman Stockholms läns partidistrikt Johan Sjölander Kommunsekreterare Stockholms stads arbetarekommun Michaela Leo Regional facklig-politisk ombudsman Stockholms stad och län Kristoffer Hernbäck ombudsman LO-distriktet i Stockholm Fackliga rådet träffades en gång i juni. 7

8 På LO-distriktets höstmöte i oktober träffade flera förbundsavdelningars ledningar och facklig-politiskt ansvariga de förtroendevalda politikerna och arbetarekommunens ansvariga ombudsmän för samverkansarbete, diskussion kring aktuell politik och för att kunna börja ta avstamp i politiska frågor kring det kommande valåret. Arbetarekommunen bidrog till att stärka den facklig-politiska samverkan på regional nivå genom att anställa en regional facklig-politisk ombudsman från och med oktober, som endast arbetar med att öka och stärka samverkan mellan alla de facklig-politiska organen, t. ex. Fackliga Utskottet och dess S-föreningar, LO-distriktet och förbundsavdelningarna. En demonstration kring Schysta villkor vid offentlig upphandling genomfördes i november i samverkan med LO-distriktet och flera förbundsavdelningar. Talare vid manifestationen kom från Transport, Byggnads, SSU, Stockholms landsting och regeringen. POLITIKUTVECKLING Arbetarekommunen och partiorganisationen har i det parlamentariska läge vi befinner oss i ett särskilt stort ansvar för att driva på politikutvecklingen och hålla sikte på framtiden. Detta gäller både för att utveckla ny, konkret, framtidspolitik och att hålla den idépolitiska diskussionen levande. Framtidsstaden På årsmötet antogs delrapporten för Framtidsstaden och arbetet med att konkretisera visionerna och ta fram ett program för Framtidsstaden inleddes. Den 28 maj genomfördes en framtidsdag då arbetet förankrades i de politiska leden. Som hjälp i föreningarnas arbete med att komma med konkreta inspel till programmet togs en workshop fram. Under hösten genomfördes ett flertal workshops och andra möten för att medlemmarna skulle få möjlighet att delta i arbetet. Den 19 november bjöds alla ledamöter och ersättare i våra beslutande parlament i Stockholm in till en dag med seminarier och workshops på temana Hållbara städer och Mångfald och sammanhållning. Deltagarnas inspel och medskick togs tillvara i skrivprocessen av programmet som började i december. Föreningsutveckling och föreningsservice Basen i arbetarekommunens organisation är föreningarna. För att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med föreningsutveckling har expeditionen under året arbetat fram ett kategoriseringssystem från ett (bör läggas ner) till fyra (exemplarisk föreningsverksamhet). Att öka antalet välfungerande föreningar är en nödvändig investering i partiets folkrörelseorganisation och en förutsättning för allt från kommande valrörelser till rekrytering av framtida förtroendevalda. 8 Arbetet har under året fokuserat på att bygga relation med föreningsaktiva samt arbeta coachande gentemot föreningsledare för att på så sätt få fler välfungerande s-föreningar som bidrar till att vi uppfyller de övergripande målsättningarna. Under året har arbetet med att förbättra föreningskategorier gjorts, med syfte att ge rätt stöd till föreningarna baserat på deras olika förutsättningar och mål.

9 Ett flertal föreningar har genomfört roligare partiverksamhet och ansökt om medel för att värva fler medlemmar, nå ut till fler medborgare och bedriva roligare partiverksamhet. Nya föreningar inom fackliga utskottet och allmänna utskottet har startats. Vi har genomfört styrelseutbildningar och workshops i föreningar i syfte att stärka föreningen och utveckla verksamheten. Exempelvis har våra utvecklingsledare varit i Minneberg Traneberg s-förening som tillsammans med fler s-föreningar i Bromma inlett ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla föreningens kampanjarbete. Ett annat exempel är Johannes-Gustav Vasa s-förening som med hjälp av utvecklingsledarna arbetade fram riktlinjer och aktiviteter för kommande år. Med hjälp av expeditionens stöd har Kista S-förening och Tensta s-förening arrangerat varsitt stort öppet möte med trygghetsfrågor som huvudrubrik. Träffarna som lockade över 250 personer är bra exempel på hur våra partiföreningar med god planering och ambitiöst förankringsarbete kan arrangera stora engagerande mötesplatser som över tid gör viktig skillnad för området. Den 11 maj 2016 bytte partiet medlemsregister, det nya systemet heter Dynamics CRM online. Bytet av register har inte varit smärtfritt och expeditionen har lagt ner väldigt mycket tid för att få det att fungera utifrån de förutsättningar som varit. Vid årets slut fanns det fortfarande delar som inte fungerade fullt ut och behöver arbetas vidare med samt en hel del som måste justeras men vi ser ljuset i tunneln. Tyvärr försvann medlemsportalen mitt S med det nya systemet men en ny lösning kommer under Medlemsansvariga på expeditionen har genomgått tre medlemsutbildningar tillsammans med andra ansvariga från hela landet. Ordförandeträffar Vi har fortsatt vårt arbete med att stärka grundorganisationen genom att öka frekvensen och utveckla innehållet i våra ordförandeträffar. Genom att erbjuda en regelbunden mötesplats för alla ordförande i partiföreningarna skapas en plattform för både informationsspridning, erfarenhetsutbyte och dialog. Träffarna ger också en viktig möjlighet för expedition och ledning att lyssna in tankar och synpunkter från organisationen och arbeta in dem i den löpande verksamheten. I år har vi haft fyra träffar: 9 mars Vårkampanj budskap, metod, målsättningar 23 maj Organisationskultur och medlemsutveckling tillsammans med våra utvecklingsledare 28 september Nyvalda ordförande Anders Ygeman medverkade Stadgeförändringar i praktiken 6 december Mobilisering inför valen, tidplan inför kyrkoval, organisationsförändringar så påverkas föreningen MEDLEMSUTVECKLING 2016 års värvarmål på 700 nya medlemmar överträffades med god marginal. 875 nya partimedlemskap fördelat på 123 föreningar. Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla värvarkulturen i våra föreningar så att fler föreningar aktivt värvar nya medlemmar. Under året har expeditionen utvecklat rutinerna för välkomnande av nya med- 9

10 lemmar. Samtliga nya medlemmar har fått inbjudan till medlemsutbildningar som genomförts enligt planerat. Den internationella verksamheten har under året arbetat med att få en tydlig medlemsvärvande och engagemangsskapande prägel. Det har genomförts fem seminarium samt en välbesökt valvaka inför USA:s presidentval. Arbetet med de internationella projekteten kopplat till Serbien, Georgien Palestina och Turkiet har fortskridit enligt planerat. Att öka antalet medlemmar är bokstavligen en överlevnadsfråga för socialdemokratin som folkrörelse. Det övergripande målet är att långsiktigt öka medlemsantalet genom att fokusera på hela kedjan från värvning till mottagande, aktivitet och att hålla kvar. KAMPANJ & EVENT VÅRKAMPANJ Det regionala budskapet för vårkampanjen gick under rubriken Framtiden börjar här på temat bostadspolitik. Lokalt ville vi sätta bilden av att det är vi som ser till att det byggs bostäder i Stockholm. Det övergripande centrala kampanjbudskapet var Utveckla den svenska modellen. Kampanjen inleddes med en stor kampanjutställning på arbetarekommunens årsmöte. Ett viktigt syfte med vårkampanjen var att påbörja arbetet med det relationsskapande dialogarbetet och att samla in kontaktuppgifter. Under kampanjen bjöds därför bostadsintresserade stockholmare in till en panel. Där fick de möjlighet att komma med synpunkter på bostadspolitiken och fick även specialinbjudningar till exempel till ett bostadspolitiskt seminarium. Verksamhetsbesök var en viktig del av vårkampanjen och riksdagsledamöterna besökte flera företag och verksamheter. Bland annat besöktes Riksbyggen, Hyresgästföreningen, Einar Mattson, HSB Stockholm, Sveriges arkitekter, Veidekke, TAM Group Nacka strand och Byggnads. 10

11 SOMMARKAMPANJ HÖSTKAMPANJ SJUKVÅRDSKAMPANJ Under sommarmånaderna skruvade vi upp temperaturen och utmanade alla föreningar och medlemmar att värva så många nya medlemmar som möjligt. Vinnarna korades på extrarepet den 11 september Alexander Hallberg vann priset för den medlems som värvat flest medlemmar och Husby S och HBT-S Stockholm vann båda pris för den förening som värvat flest medlemmar under perioden. Höstkampanjens främsta syfte var att värva medlemmar genom att samtala om den svenska modellen och befästa partiets budskap. Vi skulle också identifiera personer som kan axla mer ansvar kampanjorganisatörer i framtida kampanjer. Kampanjens huvudbudskap var Vi investerar i jobb och framtidstro för alla. Ta ställning för den svenska modellen bli medlem i Socialdemokraterna!. Höstkampanjen inleddes med en kick-off då riksdagsledamöterna åkte röda linjen söder ut för att värva medlemmar och prata om den svenska modellen. Under kampanjen genomfördes två aktionsdagar då flera dörrknackningsinsatser genomfördes runt om i hela Stockholm. Stockholm vann den nationella medlemsvärvartävlingen med hjälp av bland andra Bawer Kevir som blev höstkampanjens supervärvare. Med halvtid i mandatperioden togs tillfället i akt att återta förtroendet för sjukvårdsfrågan i Stockholm. Syftet med denna kampanj var att lyfta fram sjukvårdsfrågan och visa på handlingskraftiga reformer för en bättre sjukvård i Stockholmsregionen. Kampanjbudskapet gick under rubriken Stå upp för en ny sjukvårdspolitik bli medlem! Kampanjen var till stor del digital och kompletterades med ett antal verksamhetsbesök genomförda av landstingsråden samt även riksdagsledamöter vid något tillfälle. Bland annat besöktes SÖS och Karolinska sjukhuset i Solna. En dörrknackning genomfördes också på temat i Vällingby. MEDLEMSVÄRVNINGSKAMPANJ HEMMA HOS Under hösten tog vi nya steg för att utveckla effektiva metoder för medlemsvärvning. Bland annat genomförde vi ett par hemma hos -kvällar som ett led i att bli fler medlemmar och i vårt arbete med relationsskapande dialog med stockholmarna. Genom att värva medlemmar i sina egna cirklar har vi dels en möjlighet att förbättra medlemsmottagandet och dels att snabbt få dem att känna sig välkomna och delaktiga i partiet. 11

12 FÖRSTA MAJ Tillsammans för Sverige Foto: Lena Dahlström 12 Årets firande genomfördes traditionsenligt med samling i Humlegården och demonstrationståg till Norra Latins skolgård. Närmare demonstranter deltog i arrangemanget. Dagen började som vanligt uppe vid La Mano monumentet på Katarinavägen på Söder där vi tillsammans med andra organisationer samlades för att hedra de frivilliga som slogs mot fascismen under spanska inbördes-kriget mot general. I år uppmärksammades även att det var 80 år sedan kriget bröt ut ( ). Dag Larsson talade för oss. Arrangemanget samlade närmare 400 personer. Vid två högtidliga ceremonier hedrades Anna Lindh, Olof Palme och Hjalmar Branting med kransnedläggning. På Adolf Fredriks kyrkogård medverkade Arbetarsångarna med körsång. Samlingen i Humlegården började kl och demonstrationståget avgick som vanligt kl Speciella 1 maj värdar fanns på plats för att vara hjälpa alla tillrätta och bistå med information om arrangemanget. Aktiviteter för barnen och plakatmålning erbjöds. Demonstrationståget flankerades av 1 maj-värdarna som delade ut rosor till människor som kantade demonstrationsvägen. Vid Hötorget stod saxliften uppställd och bemannad av två röst- och färgstarka tjejer, Signhild Petrén och Emma Lidell, som fick upp temperaturen genom att kommentera och referera från tåget som passerade. På Norra Latins scen hälsade dagens konferencier Tobias Gerdås, kommunikatör LO välkommen redan kl Till sin hjälp hade han telefonkontakt med Humlegården och Saxliften därifrån det presenterades direktsända rapporter via storbildsskärm. För den musikaliska underhållningen stod Abalone Dots. En panel bestående av Shaniaz Hima Ali, SSU, Anders Lindberg, Aftonbladet och Victor Barth Kron, DN, mötte tåget när de anlände till Norra Latin. När demonstranterna samlats hälsade Socialdemokraterna i Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård välkommen med ett tal som lade stor vikt vid det fortsatta arbetet att tillsammans bygga ett anständigt samhälle för alla. Hon avlöstes därefter av årets fackliga talare Lars Holmström som skickade ett budskap till de borgerliga partierna om att lämna den svenska modellen ifred. Efter ett avbrott med lite musikunderhållning äntrade huvudtalare Carin Jämtin scenen och inledde sitt anförande med konstaterandet att tillsammans finns det inget vi inte kan ändra på och att demokrati inte bara är ett mål, den är också ett medel. Väderleken var absolut den bästa tänkbara. Svag vind, solsken och uppemot 17 grader. Årets huvudtalare var Carin Jämtin, partisekreterare (S) och huvudparollen var Tillsammans för Sverige. Talade gjorde även Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård och Lars Holmström, LO-distriktets vice ordförande tillika ordförande i Stockholms Gotland.

13 Talarna lyfte utvecklingen av den svenska modellen, jobben och vårt gemensamma ansvar för välfärden. Mötet avslutades traditionsenligt med att hela Norra Bantorget stämde upp i Internationalen. På skolgården fanns, förutom LO-distriktet och Socialdemokraterna, IF Metall, Kommunal, Transport, Handels, HRF, på plats med aktiviteter i hyrda tält. S-kvinnorna hade loppmarknad, Republikanska föreningen ett bord med information, Unga Örnar anordnade aktiviteter för barnen och CCC stod för caféservering. SOMMARTALET Den 21 augusti samlades vi för att lyssna på partiordförande Stefan Löfvens traditionella sommartal under parollen Den svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas. Dessutom lanserades läslov istället för höstlov för att uppmuntra unga att läsa mer. Karin Wanngård var konferencier och Abalone Dots stod för den musikaliska underhållningen. Foto: Ida Borg I parken fanns Unga Örnar på plats med sin hoppborg, ansiktsmålning och andra aktiviteter. Vi bjöd på kaffe och almedalsdrink, samt att våra sidoorganisationer fanns på plats. STOCKHOLM PRIDE Foto: Anders Löwdin Stockholm Pride är en av Nordens största festivaler. Den är mycket välbesökt och samlar hundratusentals människor från när och fjärran. Detta gör att festivalen inte bara är en Stockholmsanglägenhet utan en nationell sådan där vi tillsammans sätter hatbrott, fördomar och diskriminering på agendan. Socialdemokraterna har varit synliga på Stockholm Pride sedan starten och flera socialdemokratiska föreningar är medlemmar i föreningen Stockholm Pride. Sommaren 2016 var än en gång hela arbetarrörelsen med och gjorde Stockholm Pride till ett lyckat arrangemang. Föreningen HBT(S) Stockholm var ansvarig förening. Tillsammans med andra sidoorganisationer visade vi hur arbetarrörelsen är en stor del av HBTQ-communityt. Vi hade seminarier med fokus på HBTQ- frågor i kommunalpolitiken och i förorten. Flera av riks-landstings- och kommunalpolitiker var på plats i tältet i Pridepark på Östermalms idrottsplats. Våra företrädare var även detta år väldigt 13

14 Foto: Tina Rönngren synliga, både med att vara på plats på de olika arrangemangen samt i den politiska debatten i media. Till tältet i Pridepark kom också flera ministrar och hälsade på och pratade med besökare. Över 60 nya medlemmar värvades i tältet på 4 dagar och HBTs Stockholm vann arbetarekommunens medlemsvärvartävling. Festivalen avslutades med den stora Prideparaden där arbetarrörelsen gick tillsammans med HBT Socialdemokrater. Paraden sågs av över personer. Längst fram i arbetarrörelsens del av paraden gick statsminister Stefan Löfven, Annika Strandhäll (socialförsäkringsminister), Gabriel Wikström (folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister), Philip Botström (ordförande SSU) och Karin Wanngård, Stockholms finansborgarråd tillsammans med HBTS Stockholms ordförande Ulrika Palm. Vidare deltog många medlemmar, riks-, kommunal- och landstingspolitiker. MINNESDAGAR Även i år hedrades Olof Palme och Anna Lindh på deras minnesdagar genom att hedersvakter med fanor omgärdade gravarna. På Olof Palmes grav lades den 28 februari kransar ned av partiordförande Stefan Löfven och Veronica Palm från Stockholms arbetarekommun. I år var det 30 år sedan Olof Palme blev skjuten. Det traditionella blomsterhjärtat med blå riddarsporre och vita rosor lades på Anna Lindhs grav 11 september där Södersossarna anordnade hedersvakt. 14

15 INTERNDEMOKRATI En viktig del av att vara ett folkrörelseparti är att upprätthålla den interndemokratiska legitimiteten. Under året arbetades en ny stadga fram och antogs på ett extra årsmöte den 11 september Några av de större förändringarna var att de gamla invandrar- respektive allmänna utskotten avskaffades och ersattes med ett nytt, öppet utskott. Dessutom avskaffades områdesorganisationen som stadge bundet led och ersattes med nya partikretsar som kommer att börja fungera under Ombudsval till partikongressen Under året har även förutsättningarna för teknikutveckling av representantskapet utretts och förutsättningar finns nu för att under 2017 börja använda oss av digital teknik för att underlätta beslutsfattandet. Arbete har också gjorts för att tillgängliggöra representantskapets beslut via vår hemsida. En annan viktig målsättning är att våra val- och nomineringsprocesser präglas av tillit, tydlighet och återkoppling. En gedigen utvärdering av valprocesserna inför 2104 års val slutfördes och resultatet blev en omfattande rapport författad av Emil Johansson. En viktig slutsats var att kunskapen om och förståelsen för hur våra nomineringsprocesser är en oerhört viktig förklaring för hur legitima dessa processer uppfattas av medlemmarna. Slutsatserna från rapporten är ett viktigt underlag i arbetet med att ytterligare utveckla detta arbete inför valen Under december månad genomfördes kongressvalet. Precis som föregående val genomfördes röstningen digitalt och med totalt sju valkretsar. Årets målsättning som var att öka valdeltagande jämfört med föregående kongressval överträffades rejält. Valdeltagandet ökade från 18 till 27 procent. I valkrets 7 som vid föregående val enbart hade ett 8-procentigt valdeltagande ökade till 20 procent. Det är många som varit delaktiga för att höja valdeltagandet. Exempelvis har föreningarna gjort ett bra jobb med att påminna sina medlemmar om att rösta. Kandidaterna har skrivit ambitiösa kandidatpresentationer och delat dem flitigt på sociala medier. Slutligen har expeditionen också tillhandahållit omfattande support under hela röstperioden samt erbjudit sig att åka hem till medlemmar som inte har utrustning för att rösta digitalt. 15

16 REPRESENTANTSKAP 2016 Representantskapsmöte den 23 februari i ABF-huset Till mötesordförande valdes Ingela Edlund och Gunnar Söderholm. På dagordningen: Utvidgning av den ekonomiska demokratin behandling av förslag från arbetarekommunens styrelse. Emil Johansson föredrog utvärdering av Stockholms arbetarekommuns nomineringsprocesser. 133 registrerade ombud, 64 kvinnor och 69 män 40 registrerade deltagare, 18 kvinnor och 22 män Representantskapsmöte, årsmöte, den april i ABF-huset Till mötesordförande valdes Bosse Ringholm, Börje Vestlund, Teres Lindberg, Daniel Carlstedt och Ellinor Eriksson. Partistyrelsens gäst var utrikesminister Margot Wallström. 16 april 156 registrerade ombud, 75 kvinnor och 81 män 55 registrerade deltagare, 28 kvinnor och 27 män 17 april 122 registrerade ombud, 59 kvinnor och 63 män 30 registrerade deltagare, 14 kvinnor och 16 män Representantskapsmöte den 21 juni i ABF-husets Z-salen Till mötesordförande valdes Ingela Edlund och Börje Vestlund. Första representantskapet med de nya ombuden. 112 registrerade ombud, 56 kvinnor och 56 män 44 registrerade deltagare, 16 kvinnor och 28 män Extra årsmöte den 11 september i ABF-husets Z-salen Till mötesordförande valdes Daniel Carlstedt, Ellinor Eriksson, Teres Lindberg och Bosse Ringholm. På dagordningen: Val av ny ordförande. Anders Ygeman valdes till Stockholms arbetarekommuns nye ordförande efter Veronica Palm. Nya stadgar antogs. 145 registrerade ombud, 70 kvinnor och 75 män 67 registrerade deltagare, 27 kvinnor och 40 män Representantskapsmöte den 22 oktober i ABF-husets Z-salen Till mötesordförande valdes Ingela Edlund, Teres Lindberg och Gunnar Söderholm. På dagordningen: kongressmotioner, utdelning av Ugglan-priset till Akalla s-förening. 117 registrerade ombud, 60 kvinnor och 57 män 49 registrerade deltagare, 22 kvinnor och 27 män 16

17 REDOVISNING AV MOTIONER TILL REPET MED UPPDRAG TILL STYRELSEN Redovisas separat. EKONOMI, LEDNING, STYRNING Ska vi uppnå våra mål krävs en effektiv organisation. Det finns ingen motsättning mellan att vara en bred folkrörelse och att vara en modern och professionell organisation. Under verksamhetsåret har satsat på kompetensutveckling av de anställda framförallt avseende ökad användning av digitala verktyg. En omfattande upprustning av kansliets lokaler har genomförts tillsammans med Stockholms läns partidistrikt. Det har gett en bättre arbetsmiljö samt dessutom större flexibilitet och förmåga att i framtiden kunna expandera med fler tillfälliga arbetsplatser under exempelvis en valrörelse. VALORGANISATION Under verksamhetsåret genomförs ingen valrörelse. Däremot börjar förberedelserna inför valen 2017 (kyrkoval), 2018 (allmänna val) och 2019 (EU-parlamentet). En politisk valledning bestående av partidistriktens ordförande samt kommunsekreterare och försteombudsman har arbetat med att förbereda den kommande valorganisationen. Under detta har en operativ valledning bestående av personal från de två partidistrikten, stadshuset och landstingshuset bildats. 17

18 STYRELSE Arbetarekommunens styrelse Övriga utsedda av årsmötet Ordinarie ledamöter Vald till år Veronica Palm, ordförande till Anders Ygeman, ordförande, fyllnadsvald till 2017 Johan Sjölander, kommunsekreterare, tillsvidare Mirja Räihä, facklig ledare 2018 Mattias Vepsä, studieledare 2017 Ylva Johansson 2017 Lawen Redar 2017 Anders Österberg 2017 Catarina Carbell 2018 Kadir Kasirga 2018 Dag Larsson 2018 Karin Wanngård 2018 Ersättare Johnny Nadérus 2017 Emilia Bjuggren 2017 Stefan Johansson 2017 Inga Näslund 2017 Magnus Nilsson 2017 Lowisa Anderzon 2017 Thomas Hammarberg 2017 Nanna Wikholm 2017 Stian Raneke 2017 Annika Strandhäll 2017 Salar Rashid 2017 Revisorer Fanbärare Ordinarie Robert Johansson Amanj Mala Ali Gun Risberg Ersättare Christina Olsson Börje Linder Esme Güler Ordinarie Soma Amin Britten Lagerkvist Tranströmer Estanislao Mboro Paul Trossö Ersättare Osseynou Krouma 18

19 Elisabeth Härlin Erik Carenholm Nils Lampa Mohammed Marifa Bah Valberedning Ordinarie Rolf Lindell, sammankallande Petra Engman Roine Hangvar Kristoffer Hernbäck Moa Sahlin Suleiman Said Andrea Törnestam Ersättare Ebba Ringborg Moissis Nikolaidis Gerd Sjöberg Granlund Nicholas Smidhagen Gunilla Schöldström Christer Andersson Amne Ali 25 direktvalda till representantskapet Soma Amin Gun-Britt Andersson Nisha Besara Lennart Björk Leni Björklund Sven Britton Ellinor Eriksson Casper Flory Inger Grufman Sara Gunnerud Carl Hamilton Mats Hulth Ingela Håkansson Tomas Jansson Dimitrios Karkamanis Gunilla Källenius Anne-Marie Lindgren Sylvia Lindgren Calle Nathanson Jens Orback Rustan Rydman Daniel Suhonen Maj Britt Theorin Paul Trossö Natalie Wredfors 19

20 Granskningsutskottet Ordinarie Gert Abelt, sammankallande Elsemarie Bjellqvist Minette Kannerberg Leif Krafft Britten Lagerkvist Tranströmer Josefin Salminen Christos Tsoukatos Ersättare Inger Grufman Roland Eliasson Carolina Gomez Lagerlöf Alexander Petersson Kyllikki Iroegbu Lennart Björk Jörgen Gyllenblad Styrelsens underorgan Kyrkopolitiska rådet Fackliga utskottet Olle Burell, ordförande Wanja Lundby-Wedin Gunnel Monikander Inger Edvardsson Krister Nordin Ove Andersson Fredrika Holm Marie Lorentzon Carl-Michael Palmer Kyrkopolitiska rådet utsågs på hösten. Rådet påbörjade då arbetet med att ta fram en tidsplan för fastställande av listorna inför kyrkovalet 2017 och diskuterat mobilisering och valkampanj. Rådet har också haft kontakt med Stockholms läns partidistrikts kyrkopolitiska råd för att samråda kring gemensamma frågor i samband med det kommande valet. Ordinarie: Ordförande: Mirja Räihä Kommunals s-förening Lisa Carlsson Skolföreningen Johnny Nadèrus SEKO-sossen Bror Hellman Transportsossen Moa Neuman HRF:s s-förening Lowe Anderzon Kommunals s-förening Robert Johansson Hyresgästanställdas Jenny Schöldin Handelssossen Kadir Kasirga SEKO-sossen Roland Eliasson Lokaltrafiksossen Marie Lorentzon Kommunals s-förening 20

21 Ersättare: Felix Edberg leblanc Byggsossen Johnny Ekdahl Elsossen Marie Jokio Kommunals s-förening Edgardo Luan Rivera SEKO-sossen Fredrik Boeke Målarsossen Josefine Salminen Handelssossen Zia Lodin Fastighetssossen Alexander Lindholm SEKO-sossen Lotta Verstraate Kommunals s-förening Svante Haggren Skolföreningen Casper Flory Elsossen Adjungerade: Michaela Leo Ombudsman Stockholms stad och Stockholms län Annie Säll Ombudsman Stockholms stad Andreas Lind Stockholms stads SSU-distrikt Dag Larsson Stockholms arbetarekommun Kristoffer Hernbäck LO-distriktet Magnus Nilsson Stockholms arbetarekommun Förutom att jobba med att stötta de fackliga s-föreningarna har Fackliga utskottet bland annat organiserat tio träffar på Hubertus genom Fackpuben där de olika LO-förbunden kunnat diskutera dagsaktuella frågor, fackliga frågor och politiska frågor på ett avslappnat sätt, öppet för alla och mycket uppskattade och välbesökta. Anställda på expeditionen 2016 Johan Sjölander, kommunsekreterare Sven Almgren, hedersombudsman Linnéa Björnstam, kassör/kanslichef Eleonor Eriksson, ombudsman Daniel Hermansson, vik ombudsman Sophia Holm, verksamhetsassistent Michaela Leo, regional facklig-politisk ombudsman, fr o m (tjänsten delas med Stockholms läns partidistrikt) Niklas Lindmark, ombudsman fr o m Yvonne Malmström, assistent Tina Rönngren, ombudsman Annie Säll, ombudsman Lena Tiihonen, verksamhetsassistent Lasse Åsberg, ombudsman Lotta Wiklund Hedin, ombudsman fr o m

22 MEDLEMSANTAL I GRUNDORGANISATIONERNA Vid årsskiftet 2016/2017 hade Stockholms arbetarekommun 200 anslutna grundorganisationer, vilket är en ökning med 3 organisationer från föregående år. Medlemsantal 2016 Vid utgången av 2016 redovisar Stockholms arbetarekommun medlemskap, vilket är en ökning av antalet medlemskap i våra samtliga grundorganisationer med 747. Av dessa medlemskap är partimedlemskap, vilket är en ökning med 290 partimedlemskap från föregående år. Ombudsgrundande medlemmar Med anledning av partiets nya stadgar 2015 är endast betalande medlemmar ombudsgrundande. På sidan 8 finns därför en förteckning med enbart betalande medlemmar. Föreningarnas representantskapsombud beräknas enligt den. Medlemsantal 31 december 2016 Betalande medlemmar med partimedlemskap ombud ombud ombud ombud o s v A= partimedlemskap, B=extramedlemskap, C=totalt Bromma Områdesorganisation A B C Blackeberg s-förening Centrala Bromma Mariehäll-Bällsta s-förening Minneberg Traneberg s-förening Ängby s-förening Totalt Enskede-Årsta-Vantör Områdesorganisation A B C Bandhagen Högdalens s-förening Dalens s-förening Enskede s-förening Hagsätra s-förening Rågsveds s-förening Stureby s-förening Vantörs s-förening Årsta Johanneshovs s-förening Örby s-förening Östberga s-förening Totalt Farsta Områdesorganisation A B C Farsta Strands s-förening Farsta-Fagersjö s-förening Gubbängen-Hökarängens s-förening Sköndals s-förening Tallkrogen-Svedmyra s-förening Totalt

23 Hägersten-Liljeholmen Områdesorganisation A B C Aspuddens s-förening Fruängens s-förening Gröndal Liljeholmen s-förening Midsommarkransens s-förening Mälarhöjden-Axelsbergs s-förening S i Västertorp Hägerstensåsen Totalt Hässelby-Vällingby Områdesorganisation A B C Grimsta s-förening Hässelby Gård s-förening Hässelby Strand s-förening Hässelby Villastad s-förening Vällingby s-förening Totalt Kungsholmens Områdesorganisation A B C Kungsholmen s-förening Totalt Norrmalm Områdesorganisation A B C Adolf Fredrik s-förening Johannes-Gustav Vasa s-förening Matteus s-förening Totalt Rinkeby-Kista Områdesorganisation A B C Akalla s-förening Husby s-förening Kista s-förening Rinkeby s-förening Totalt Skarpnäck Områdesorganisation A B C Bagarmossens s-förening Hammarbyhöjden- och Björkhagens s-för Kärrtorps s-förening Skarpnäcksfältet s-förening Totalt Skärholmen Områdesorganisation A B C Skärholmen/Vårbergs s-förening Sätra/Bredäng s-förening Totalt Spånga-Tensta Områdesorganisation A B C Bromstens s-förening Hjulsta s-förening Spånga s-förening Tensta s-förening Totalt

24 Södermalms Områdesorganisation A B C 24 Gamla Stans s-förening Hammarby Norra s-förening Högalid Hornstull s-förening Katarina s-förening Katarina Västra s-förening Maria-Södra Stations s-förening Reimersholme s-förening Sjöstadens s-förening Sofia s-förening Tanto-Zinken s-förening Totalt Älvsjö Områdesorganisation A B C Herrängen s-förening Solberga s-förening Älvsjö s-förening Totalt Östermalm Områdesorganisation A B C Engelbrekts s-förening Värtans s-förening Östermalm-Gärdet s-förening Totalt Stockholms allmänna utskott A B C (S)nack Allmänningen Angelou Bajensossen Franska s-föreningen Gnagarsossen i Stockholm HBTs Stockholm Idrottssossar Kampanjföreningen Kulturarbetarnas s-förening Migrationspolitiska s-föreningen Onsdagsklubben PES Aktivisterna Stockholm PES Hispano Sueco Andalucia S Palestinavänner i Stockholm S-föreningen Bryssel S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa S-föreningen för Sarajevo-Stockholm S-föreningen i Stockholm S-föreningen S Smedjan Socialdemokratiska föreningen Funktionshinder och Jämlikhet Socialdemo säkerhetspolitiska klubb SSÄK S-Småföretagarföreningen Totalt Stockholms Fackliga utskott A B C AGGIS Agitationsklubben i Stockholm Arbetsförmedlingens s-förening Byggsossen i Stockholm El-sossen

25 Facksossen i Kista FastighetsSossen Försäkringstjänstemännens s-förening Handels förbundskontors s-förening Handels-sossen Hotell och Restaurang Sossen Hyresgästanställdas s-förening IF Metallsossen Kommunal Stockholms läns s-förening Kommunalanställdas s-förening Kooperativa s-föreningen Livs avd 4 s-fackklubb LO-Borgens s-arbetsplatsförening LO-Fackens s-förening LO-fackens S-förening i Farsta Lokaltrafikens s-förening Målarsossen Polstjärnans s-förening SEKO-sossen S-fackklubben Löftet S-klubben Kommunal Stockholm Mitt S-sjuksköterskor Smedernas Socialdemokratiska Fackklubb Socialdemokratiska skolföreningen Sosse i staten Spånga-Tensta kommunala s-klubb Transport s-fackklubb Transports förbundskontors s-förening Tulltjänstemännens s-förening Tvärfackliga s-föreningen Sterky Totalt Stockholms Invandrarutskott A B C Afghanska s-föreningen Afrikanska s-föreningen Allmänna S-Integrationsför. i Stockholm Assyrisk Svenska s-föreningen i Sthlm Eritreanska s-föreningen Etiopiska s-föreningen Finska s-föreningen Grekiska s-föreningen i Stockholm Grekiska s-småföretagarföreningen Internationella sf i Hässelby Vällingby Internationella s-föreningen i Stockholm Internationella soc-dem Idrottklubben Irakiska s-föreningen i Farsta Irakiska soc.dem Rättviseföreningen i Skärholmen Irakiska s-föreningen i Norra Stockholm Koptiska s-föreningen Kurdiska s-föreningen i Stockholm Latinamerikanska socialdemokrater Libanesisk-Arabisk s-föreningen Ryska s-föreningen S Invandrarakademikers förening S-aktiva Invandrare i Stockholm S-Integrationsföreningen i Tensta S-kulturförening Solidaritet Socialdemokratiska Bengaliföreningen Socialdemokratiska Tunisiska föreningen

26 Somaliska s-föreningen i Stockholm Tillsammans S-föreningen Turkiska S-föreningen i Kista Turkiska s-föreningen i Rinkeby Turkiska s-föreningen i södra Stockholm Turkiska S-föreningen i Tensta Totalt Stockholms SSU-distrikt A B C SEK SSK SSU SSU SSU Facklig SSU Farsta-Hökarängen SSU Front SSU Handels SSU Kista SSU Kommunal SSU Kontakt SSU Kungsholmen SSU Lucidor SSU Norra Real SSU Tensta SSU Thoren SSU Wasastan SSU Västerort STEK Totalt Stockholms S-kvinnodistrikt A B C Alina s-kvinnoklubb Avantgarde s-kvinnoklubb Distriktsklubben Stockholms stad Hägerstens s-kvinnoklubb Hässelby s-kvinnor Norra Järva s-kvinnoklubb S-kvinnor i östra söderort Skärholmen s-kvinnoklubb Stockholms allmänna kvinnoklubb Södra s-kvinnoklubben Traneberg Ålsten Bromma s-kvinnoklubb Tulpan s-kvinnor Unga S-kvinnor: Rebella Vasastadens-Östermalms S-kvinnor Vällingby s-kvinnoklubb Älvsjö-Herrängens s-kvinnoklubb Totalt Tro och Solidaritet Stockholm A B C Hjärta Sydöst Hjärta troende socialdemokrater i Sthlm Norra Järva troende socialdemokrater Romska Kristna Socialdemokrater i Stockholm S för Tro och Solidaritet Södermalm Solidaritet i Västerort Stockholms Sydvästra KSG STS Bromma-Kungsholmen

27 STS föreningen för världens kultur Tro och Solidaritet i Sthlm-Norra Innerstan Totalt Stockholms arbetarekommun A B C Direktanslutna Stockholms arbetarekommun Gamla Gardet Totalt Ombudsgrundande medlemmar 31 december 2016 Endast partimedlemskap (A) är ombudsgrundande till representantskapet Bromma Områdesorganisation A B C Blackeberg s-förening Centrala Bromma Mariehäll-Bällsta s-förening Minneberg Traneberg s-förening Ängby s-förening Totalt Enskede-Årsta-Vantör Områdesorganisation A B C Bandhagen Högdalens s-förening Dalens s-förening Enskede s-förening Hagsätra s-förening Rågsveds s-förening Stureby s-förening Vantörs s- förening Årsta Johanneshovs s-förening Örby s-förening Östberga s-förening Totalt Farsta Områdesorganisation A B C Farsta Strands s-förening Farsta-Fagersjö s-förening Gubbängen-Hökarängens s-förening Sköndals s-förening Tallkrogen-Svedmyra s-förening Totalt Hägersten-Liljeholmen Områdesorganisation A B C Aspuddens s-förening Fruängens s-förening Gröndal Liljeholmen s-förening Midsommarkransens s-förening Mälarhöjden-Axelsbergs s-förening S i Västertorp Hägerstensåsen Totalt Hässelby-Vällingby Områdesorganisation A B C Grimsta s-förening Hässelby Gård s-förening Hässelby Strand s-förening Hässelby Villastad s-förening Vällingby s-förening Totalt

28 Kungsholmens Områdesorganisation A B C Kungsholmen s-förening Totalt Norrmalm Områdesorganisation A B C Adolf Fredrik s-förening Johannes-Gustav Vasa s-förening Matteus s-förening Totalt Rinkeby-Kista Områdesorganisation A B C Akalla s-förening Husby s-förening Kista s-förening Rinkeby s-förening Totalt Skarpnäck Områdesorganisation A B C Bagarmossens s-förening Hammarbyhöjden- och Björkhagens s-för Kärrtorps s-förening Skarpnäcksfältet s-förening Totalt Skärholmen Områdesorganisation A B C Skärholmen/Vårbergs s-förening Sätra/Bredäng s-förening Totalt Spånga-Tensta Områdesorganisation A B C Bromstens s-förening Hjulsta s-förening Spånga s-förening Tensta s-förening Totalt Södermalms Områdesorganisation A B C Gamla Stans s-förening Hammarby Norra s-förening Högalid Hornstull s-förening Katarina s-förening Katarina Västra s-förening Maria-Södra Stations s-förening Reimersholme s-förening Sjöstadens s-förening Sofia s-förening Tanto-Zinken s-förening Totalt Älvsjö Områdesorganisation A B C Herrängen s-förening Solberga s-förening Älvsjö s-förening Totalt Östermalm Områdesorganisation A B C Engelbrekts s-förening

29 Värtans s-förening Östermalm-Gärdet s-förening Totalt Stockholms allmänna utskott A B C (S)nack Allmänningen Angelou Bajensossen Franska s-föreningen Gnagarsossen i Stockholm HBTs Stockholm Idrottssossar Kampanjföreningen Kulturarbetarnas s-förening Migrationspolitiska s-föreningen Onsdagsklubben PES Aktivisterna Stockholm PES Hispano Sueco Andalucia S Palestinavänner i Stockholm S-föreningen Bryssel S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa S-föreningen för Sarajevo-Stockholm S-föreningen i Stockholm S-föreningen S Smedjan Socialdemokratiska föreningen Funktionshinder och Jämlikhet Socialdemo säkerhetspolitiska klubb SSÄK S-Småföretagarföreningen Totalt Stockholms Fackliga utskott A B C AGGIS Agitationsklubben i Stockholm Arbetsförmedlingens s-förening Byggsossen i Stockholm El-sossen Facksossen i Kista FastighetsSossen Försäkringstjänstemännens s-förening Handels förbundskontors s-förening Handels-sossen Hotell och Restaurang Sossen Hyresgästanställdas s-förening IF Metallsossen Kommunal Stockholms läns s-förening Kommunalanställdas s-förening Kooperativa s-föreningen Livs avd 4 s-fackklubb LO-Borgens s-arbetsplatsförening LO-Fackens s-förening LO-fackens S-förening i Farsta Lokaltrafikens s-förening Målarsossen Polstjärnans s-förening SEKO-sossen S-fackklubben Löftet S-klubben Kommunal Stockholm Mitt S-sjuksköterskor Smedernas Socialdemokratiska Fackklubb

30 30 Socialdemokratiska skolföreningen Sosse i staten Spånga-Tensta kommunala s-klubb Transport s-fackklubb Transports förbundskontors s-förening Tulltjänstemännens s-förening Tvärfackliga s-föreningen Sterky Totalt Stockholms Invandrarutskott A B C Afghanska s-föreningen Afrikanska s-föreningen Allmänna S-Integrationsför. i Stockholm Assyrisk Svenska s-föreningen i Sthlm Eritreanska s-föreningen Etiopiska s-föreningen Finska s-föreningen Grekiska s-föreningen i Stockholm Grekiska s-småföretagarföreningen Internationella sf i Hässelby Vällingby Internationella s-föreningen i Stockholm Internationella soc-dem Idrottklubben Irakiska s-föreningen i Farsta Irakiska soc.dem Rättviseföreningen i Skärholmen Irakiska s-föreningen i Norra Stockholm Koptiska s-föreningen Kurdiska s-föreningen i Stockholm Latinamerikanska socialdemokrater Libanesisk-Arabisk s-föreningen Ryska s-föreningen S Invandrarakademikers förening S-aktiva Invandrare i Stockholm S-Integrationsföreningen i Tensta S-kulturförening Solidaritet Socialdemokratiska Bengaliföreningen Socialdemokratiska Tunisiska föreningen Somaliska s-föreningen i Stockholm Tillsammans S-föreningen Turkiska S-föreningen i Kista Turkiska s-föreningen i Rinkeby Turkiska s-föreningen i södra Stockholm Turkiska S-föreningen i Tensta Totalt Stockholms SSU-distrikt A B C SEK SSK SSU SSU SSU Facklig SSU Farsta-Hökarängen SSU Front SSU Handels SSU Kista SSU Kommunal SSU Kontakt SSU Kungsholmen SSU Lucidor SSU Norra Real SSU Tensta

31 SSU Thoren SSU Wasastan SSU Västerort STEK Totalt Stockholms S-kvinnodistrikt A B C Alina s-kvinnoklubb Avantgarde s-kvinnoklubb Distriktsklubben Stockholms stad Hägerstens s-kvinnoklubb Hässelby s-kvinnor Norra Järva s-kvinnoklubb S-kvinnor i östra söderort Skärholmen s-kvinnoklubb Stockholms allmänna kvinnoklubb Södra s-kvinnoklubben Traneberg Ålsten Bromma s-kvinnoklubb Tulpan s-kvinnor Unga S-kvinnor: Rebella Vasastadens-Östermalms S-kvinnor Vällingby s-kvinnoklubb Älvsjö-Herrängens s-kvinnoklubb Totalt Tro och Solidaritet Stockholm A B C Hjärta Sydöst Hjärta troende socialdemokrater i Sthlm Norra Järva troende socialdemokrater Romska Kristna Socialdemokrater i Stockholm S för Tro och Solidaritet Södermalm Solidaritet i Västerort Stockholms Sydvästra KSG STS Bromma-Kungsholmen STS föreningen för världens kultur Tro och Solidaritet i Sthlm-Norra Innerstan Totalt Stockholms arbetarekommun A B C Direktanslutna Stockholms arbetarekommun Gamla Gardet Totalt Nya föreningar under 2016 Vantörs s- förening, Enskede-Årsta-Vantör OO Angelou, Allmänna utskottet S-sjuksköterskor, Fackliga utskottet Sosse i staten, Fackliga utskottet Tillsammans S-föreningen, Invandrarutskottet Nedlagda föreningar under 2016 Järnvägens s-förening, Allmänna utskottet Västerorts s-kvinnoklubb, S-kvinnodistriktet Namnbyte under 2016 Akademikersossarna - (S)nack Turkiska kvinnoklubben - Tulpan s-kvinnor 31

32 GRANSKNINGSUTSKOTTETS BERÄTTELSE Granskningsarbetet Sammanfattande synpunkter Den huvudsakliga uppgiften för utskottet är uppföljning och granskning av hur uppdrag från representantskapet har hanterats av de olika parlamenten och styrelsen. Utskottets arbete har koncentrerats till granskning av verksamhetsrapporter, protokoll och andra relevanta skriftliga dokument avseende arbetarekommunens styrelses verksamhet och arbetet inom riksdags-, landstingsfullmäktige-, kommunfullmäktige- och stiftsfullmäktigegrupperna. En central del för granskningen har varit återrapporteringen av beslut tagna av representantskapet. Vi har även tittat på närvaron där så varit möjligt och aktiviteten inom respektive parlament samt parlamentens arbetsordningar, protokoll mm. Utskottet har fört samtal med företrädare för arbetarekommunens styrelse avseende dess arbete och företrädare för de olika parlamenten vad gäller arbetet i de olika grupperna. Utskottet har i flera granskningsrapporter påpekat att det är av största vikt att det av protokollen från gruppmötena framgår vilka beslut och ställningstaganden som gruppen tagit i olika frågor. Utskottet konstaterar att det fortfarande brister i detta avseende och uppmanar återigen grupperna att se över sina arbetsformer/ rutiner och mötesformalia så att de påtalade bristerna åtgärdas. Utskottet har även tidigare påpekat brister i närvaroredovisningen från de parlamentariska grupperna. Utskottet noterar att redovisningen från landstingsgruppen är bra och tillfredställande för riksdagsgruppen mot bakgrund av uppdragets karaktär. Redovisningen från kommunfullmäktigegruppen är numera god men svår att överblicka. Utskottet rekommenderar kommunfullmäktigegruppen att ta del av den modell för närvaroredovisning som landstingsgruppen tillämpar. Representantskapet är Arbetarekommunens högsta beslutande organ. Återrapporteringen av hur beslut tagits om hand av styrelsen och de olika parlamentsgrupperna är av central betydelse för att visa hur de olika församlingarna arbetar för att genomföra representantskapets beslut. Utskottet vill därför återigen framhålla vikten av att om grupperna finner att ett beslut av representantskapet inte går eller lämpar sig att genomföra, ska detta så snart som möjligt återrapporteras till representantskapet. Utskottet kan konstatera att den positiva utvecklingen av redovisningarna under de senaste åren från de parlamentariska grupperna fortsatt. Styrelsen och de olika parlamentariska gruppernas verksamhetsberättelser är idag de enda samlade redovisningarna till representantskapet och medlemmarna av hur de politiska uppdragen från representantskapet behandlas och hur våra företrädare arbetar med sina politiska uppdrag. Dessa dokument spelar en viktig roll som stöd i det politiska arbetet i alla led i organisationen. 32

33 Riksdagsgruppen Kommunfullmäktigegruppen Utskottet vill därför särskilt peka på representantskapets beslut från februari 2016 om att samtliga ledamöter i de tre parlamenten ska avge en årlig skriftlig rapport. Det åligger styrelsen att se till att beslutet fullföljs inte minst mot bakgrund av att rapporterna är ett av flera underlag för valberedningens arbete med listorna inför valet Granskningsutskottet har granskat alla relevanta handlingar samt fört diskussioner med bänkansvarig riksdagsledamot. I en bilaga till riksdagsgruppens rapport redovisas de motioner som arbetarekommunen behandlat och som hänvisats till riksdagsgruppen. I verksamhetsberättelsen redovisas de principer som gäller för att lägga en motion. Samarbetet med länsbänken har förbättrats, vilket är bra. Det gäller också samarbetet med länets representanter i landstinget. Tyvärr fungerar inte samarbetet med Stockholms Arbetarekommuns representanter i landstinget lika bra. Utskottet konstaterar även att Stockholm numera inte har någon representant i riksdagsgruppens styrelse. Granskningsutskottet har tidigare tagit upp vilka utskott som Stockholms representanter finns representerade i. I justitieutskottet och konstitutionsutskottet är Stockholm väl representerade. Det finns dock flera utskott som har betydelse för Stockholm där vi inte är representerade. Eftersom det ofta är i utskotten som förhandlingar sker, så menar granskningsutskottet att det är viktigt att uppmärksamma detta. Granskningsutskottet har fått en mycket bra redovisning från ansvarig ledamot om gruppens arbete. Granskningsutskottet föreslår att riksdagsgruppens verksamhetsberättelse för 2016 godkänns. Granskningsutskottet har granskat våra förtroendevaldas arbete i Stadshuset. Det har inkluderat rotelbesök, genomläsning av alla protokoll från grupp- och gruppstyrelsemöten och studium av fullmäktigegruppens verksamhetsberättelse. Sist men inte minst har utskottet inhämtat information och fört diskussioner med ansvariga för gruppledningen. Utskottet kan beträffande protokollen notera att de, trots tidigare års påpekanden, fortfarande i hög grad påminner om dagordningar. Det är ofta svårt att utröna, utom i valärenden, vilken information gruppen/gruppstyrelsen egentligen behandlat och eventuellt kommit till beslut om. Dock redovisas nu närvaron vid varje tillfälle och det finns en strategi för att ta tag i ledamöter med anmärkningsvärd frånvaro. Utskottet anser ändå att det vore bra om närvaron fortsättningsvis kunde redovisas i samlad form. Verksamhetsberättelsen för år 2016 är, i likhet med tidigare års, informativ och ger en god bild av verksamheten i Stadshuset under det gångna året. I verksamhetsberättelsen redovisas samtliga motioner som representantskapet beslutat översända till kommunfullmäktigegruppen för åtgärd och i en kolumn med just den rubriken redovisas vad som gjorts eller varför ingenting gjorts. Utskottet 33

34 Landstingsfullmäktigegruppen 34 kan notera att en hel del har skett, vissa insatser planeras och andra har avslagits. Utskottet har förståelse för behovet av att ta fram program och planer men vill understryka att i en verksamhetsberättelse är det i första hand resultat som värderas och räknas. Särskilt viktig är sådan information på tunga områden som omvårdnad och bostadsbyggande. Vidare har utskottet tidigare framfört att om kommunfullmäktigegruppen finner att ett beslut av representantskapet inte går eller lämpar sig att genomföra, ska detta så snart som möjligt återrapporteras. Exempelvis kunde sannolikt svaret på kravet om försöksverksamhet med 6-timmars arbetsdag ha lämnats redan vid septembersammanträdet då SSU lyfte frågan. Utskottet kan avslutningsvis, vid en samlad bedömning, konstatera att Stockholm under nuvarande ledning aktivt och framgångsrikt arbetar för att genomföra ett Stockholm för alla och att ledningen också är uppmärksam på de hot som finns i vår delade stad. Granskningsutskottet föreslår att kommunfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse för 2016 godkänns. Granskningsutskottet har granskat alla relevanta handlingar. Vi har läst fullmäktigegruppens verksamhetsberättelse, studerat protokollen och diskuterat med gruppledningen. Verksamhetsberättelsen är fyllig och redovisar på ett informativt sätt vad som hänt under året och har en klar ideologisk inriktning. Vad gäller de motioner som representantskapet beslutat att bifalla finns klara ställningstaganden och redogörelser för vidtagna åtgärder. Några motioner tar upp frågor som endast kan beslutas på riksnivå och som därför inte kan eller endast delvis kan behandlas i landstinget. Detta betyder att några av dessa motioner behandlats och redovisats i VB medan åtminstone en lämnats helt oredovisad, vilket innebär att det av VB inte framgår om motionen behandlats eller inte. Behandlingen av motioner har under året tidigarelagts till hösten, vilket bidragit till bättre tidsutrymme för utlåtande. Nya stadgar har antagits. För att öka aktiviteten i gruppen har en ny verksamhetsform som kallas årshjulet införts. Arbetsmetoden ger intryck av att vara ett bra verktyg för att aktivt ta upp för perioden aktuella frågor inom de olika politikområdena och att även behandla framtidsfrågor. Hittillsvarande resultat syns leda till engagemang och framstår som bra. Protokollen från landstingsgruppens och gruppstyrelsens sammanträden är utformade som beslutsprotokoll och därför kortfattade. Utskottet menar dock att protokollen i vissa delar kan vara mer utförliga för att tydliggöra gruppens ställningstagande och därmed underlätta för läsaren. Närvaron redovisas på ett bra sätt med möjlighet till att följa upp förändringar från föregående år. Flertalet ledamöter anmäler förhinder, men ett antal gör inte detta. Utskottet noterar att ledamöternas närvaro varierar mellan valkretsarna. Utskottet vill på förekommen anledning särskilt poängtera att landstingsgruppens ledamöter är noggranna med att i god tid anmäla förhinder så att ersättare hinner kallas in samt att reglerna för utkvittning respekteras. Det har vid granskningen framkommit att vid åtminstone ett tillfälle har sen frånvaroanmälan, varvid ersättare inte hann kallas, och brott mot kvittningsregler medfört voterings-

35 Stockholms arbetarekommun Stiftsfullmäktige förlust i en viktig fråga där den socialdemokratiska gruppens förslag annars hade vunnit bifall. Granskningsutskottet föreslår att landstingsfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse för 2016 godkänns. Utskottet har fört samtal med förra ordförande och med kommunsekreteraren samt läst protokoll och tagit del av andra relevanta handlingar. Utskottet konstaterar utifrån sin rapport från 2015 att styrelsen haft fortsatt fokus på samordning av partiet och politiken såväl internt i staden som externt. Den facklig-politiska samverkan på regional nivå har också utvecklats. För att markera detta har bl.a. en regional facklig ombudsman anställts. Stödet för att utveckla föreningar och klubbar har stärkts. Arbetet med att utveckla kansliets organisation, funktion och arbetssätt har fortsatt. Utskottet har granskat styrelsens protokoll och konstaterar att tidigare påpekade brister avseende justering av protokoll har åtgärdats. Protokollen är i god ordning. Av protokollen framgår tydligt vilka beslut som fattats. Uppdrag som styrelsen fått av representantskapet har åtgärdats och inga uppdrag kvarstår i balans för Närvaron på styrelsemötena är god och frånvaro anmäls i god ordning. Utskottet vill dock särskilt peka på representantskapets beslut från februari 2016 om att samtliga ledamöter i de tre husen ska avge en årlig skriftlig rapport. Det åligger styrelsen att se till att beslutet fullföljs inte minst mot bakgrund av att rapporterna är ett av flera underlag för valberedningens arbete med listorna inför valet Utskottet noterar att medlemsvärvarmålet 2016 om 700 nya partimedlemskap har uppnåtts. De nya rutiner och strategier för att främja medlemsutvecklingen som tagits fram under året har sannolikt bidragit till att en negativ trend för medlemsutvecklingen brutits. Granskningsutskottet föreslår att styrelsens verksamhetsberättelse för 2016 godkänns. Granskningsutskottet har tagit del av stiftsfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse som redogör för organisation, representation och viktigare frågor under året. Utskottet kan med tillfredsställelse notera att stiftsfullmäktigerapporten detta år även omfattar den redovisning av gruppens kyrkopolitiska arbete som utskottet tidigare efterlyst. Någon strikt närvarokontroll vid gruppmötena sker inte. Gruppstyrelsen konstaterar att varje ledamot fullgör sitt uppdrag under eget ansvar och gentemot det organ av vilket ledamoten har blivit utsedd. Granskningsutskottet föreslår att stiftsfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse för 2016 godkänns. 35

36 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA FULLMÄKTIGEGRUPPEN I STOCKHOLMS KOMMUN 2016 Inledning Arbetet för ett Stockholm för alla fortsatte under Flera reformer genomfördes med målet att skapa ett Stockholm som håller samman samt ett Stockholm som är ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hållbart. Halvvägs in i mandatperioden gjordes en avstämning mot de mål som formulerades i valrörelsen och vi kan konstatera att vi kommit en bra bit på vägen mot att uppfylla de löften vi gav i valrörelsen Under 2016 fortsatte arbetslösheten att sjunka till följd av en god konjunktur och aktiva insatser för fler i arbete. Antalet hushåll i Stockholm i behov av försörjningsstöd är nu lägre än vad det varit på 50 år. Bostadsbyggandet har nått nya rekordnivåer. Arbetet med ökade ambitioner för bostadsbyggande, en ny samordnad process i staden och nya fokusområden leder till att det både byggs fler bostäder i allmänhet och fler hyresrätter i synnerhet. Arbetet med att förbättra alla barns möjligheter i skola och förskola har börjat nå resultat. Insatser har genomförts för att fler ska kunna ta del av förskolans pedagogiska verksamhet och för att fler ska kunna få det stöd som behövs i skolundervisningen. Antalet nybyggda skolor når historiska höjder under de kommande åren. Ett urval av de beslut som fattats under året har syftat till att skapa en mer sammanhållen stad. Etablerandet av en social investeringsfond, möjligheten att studera på prova-på-basis och nya regler för hemtjänsten är bara några exempel. Genom ett nytt upphandlingsprogram öppnas för, och genomfördes under året, upphandlingar med sociala krav där den tidigare underbudskonkurrensen ersattes med krav på kollektivavtalsliknande villkor. Stockholm är numera en Faritrade-city, hållbarhetskommissionen har fortsatt arbetet med att kartlägga, synliggöra och möta klyftor i staden. Under året har mycket energi ägnats åt att öka tryggheten. Riktlinjer har antagits för arbetet mot våldsbejakande extremism. Stort fokus har också riktats mot arbetet med att ge nyanlända en bra start i Stockholm. Idrott och kultur ska vara tillgängliga för fler. Därför har beslut fattats under året för att bygga flera nya idrottsanläggningar och rusta upp exempelvis stadsbiblioteket och Medborgarhuset. Ett ekologiskt hållbart Stockholm kräver högre ambitioner än under de borgerliga åren. De tidigare beslutade investeringarna i cykelinfrastruktur fortsätter nu med åtgärder för ökad framkomlighet genom en ny parkeringsplan. Denna bidrar också till det långsiktiga målet om ett fossilbränslefritt Stockholm som det under året antogs en strategi för. Det nya miljöprogrammet som antogs under året formulerar sex övergripande mål för arbetet i staden. Ett viktigt steg som togs under året för att uppnå detta är 36

37 beslutet om investering i Högdalens sorteringsanläggning. I Sverigeförhandlingen har Stockholm konsekvent verkat för ökade investeringar i kollektivtrafiken. Stockholm visar i dag upp en stark ekonomi som ger oss goda förutsättningar under kommande år. Samtidigt som staden nu arbetar av den skuld av uteblivna investeringar i bostäder, skolor, infrastruktur och idrottsanläggningar som de borgerliga partierna lämnade efter sig finansieras större delen av dessa av egna inkomster till följd av ett ökat bostadsbyggande. För att långsiktigt stärka tillväxten i Stockholm fortsätter de massiva satsningarna på jobb och utbildning. Stadens attraktivitet ska stärkas och ett nytt evenemangsprogram har under året kompletterats med genomförandet av Eurovision, beslut om Nobelcenter och en utredning om genomförande av de olympiska vinterspelen Med vetskapen om dessa positiva steg är det viktigt att konstatera att det finns fortsatt stora utmaningar i en alltför delad stad. Ojämlika villkor utgör det största hotet mot att alla Stockholmare kan utvecklas och leva ett fritt liv. Alltför många Stockholmare känner sig otrygga i sin vardag. Arbetet med att nyanlända ska ges möjlighet att bosätta sig och arbeta i Stockholm kommer kräva fortsatt stora insatser. Ännu är bostadsbrist och arbetslöshet högst reella verkligheter för många av Stockholmarna. Därför behöver nu arbetet för ett jämlikt Stockholm för alla intensifieras. Lokala utvecklingsprogram, investeringar i ytterstadens offentliga rum och program för levande lokala centrum är bara några inslag som kommer stå i fokus under kommande år. Tillsammans med fattade beslut om stärkt socioekonomiskt stöd i skolan, intensifierat socialt förebyggande arbete och riktade jobbinsatser kan staden hålla samman. Kommunfullmäktigegruppen avger härmed sin berättelse för år KF-gruppens möten KF-gruppen har hållit 17 möten inklusive årsmöte under Stora frågor som har diskuterats under året 2016 har bland annat varit: Budget 2017 Mottagandet av nyanlända Skolfrågor Socialt förebyggande arbete Nytt miljöprogram Investeringar i kultur- och idrottsanläggningar Stadsbyggnads- och bostadsfrågor Många ledamöter har mycket god närvaro, medan några av ledamöterna har deltagit på 5 möten eller färre. I de fall närvaron sviktat har fullmäktigegruppens ledning fört dialog med arbetarekommunens ledning. Budget 2017 Budgeten för år 2017 (som beslutades om i november 2016) innebar fortsatta satsningar på välfärden, bostadsbyggandet och att minska arbetslösheten. Budgetarbetet ställde fullmäktigegruppen inför stora utmaningar. Aldrig har elevökningen i Stockholms skolor varit så stor som i denna budget. Stockholm fortsätter att bidra aktivt till att hela landet ska växa genom en ökande skatteut- 37

38 jämningsavgift. Den kraftiga omställningen för att kunna ta emot nyanlända på ett bra sätt fortsätter. Eftersatt fastighetsunderhåll och investeringsnivå ska tas igen. Sammantaget innebar det en budget med begränsat utrymme för andra stora reformer. Trots det kompenserades välfärdens verksamheter fullt ut för volymökningar och fick därutöver ytterligare påslag för att klara kostnadsökningar. I budgeten ökas investeringarna i staden kraftigt. Jämfört med 2014 fördubblas investeringarna i nya skolor under ökar volymen ytterligare från 2,3 miljarder till 3,4 miljarder. Investeringarna i ökat bostadsbyggande fortsätter och en särskild satsning på att utveckla ytterstadens offentliga rum finns budgeterad. Satsningarna på att fler ska kunna ta del av förskolans pedagogiska verksamhet fortsätter under 2017, dels genom en satsning på introduktionsförskolor och dels genom ett nytt regelverk för rätten till förskola och rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid. Under 2017 ökar möjligheterna att utbilda sig vidare till förskollärare. I skolan görs särskilda satsningar på att öka digitaliseringen och kunskapen om programmering. Schablonen i hemtjänsten ökas kraftigt samtidigt som socialtjänsten för tredje året i rad ges betydande tillskott till den sociala barn- och ungdomsvården. Arbetsmarknaden utvecklas fortsatt positivt vilket innebär att behovet av försörjningsstöd är det lägsta på 50 år i Stockholm. Det skapar ett behov av insatser både av att öka bristyrkesutbildningar som insatser för att hjälpa de som står längst från arbetsmarknaden. Budgeten innehåller flera sådana förslag och är ett exempel där förslag från den sociala hållbarhetskommissionen nu börjar implementeras i budgeten. Betydande tillskott tillförs verksamheterna för att öka tryggheten i staden. Det handlar både om tryggheten på stadens badhus, i skolan, i samband med ungdomsfestivalen och avseende arbetet mot våldsbejakande extremism. Bostadsbyggandet har nått rekordhöjder under 2016 och i budget för 2017 tillförs dels nya medel för att kunna höja plankapaciteten ytterligare. Därtill fortsätter och utvecklas arbetet med fokusområdet för att stärka samhällsbyggnadsperspektivet i bostadsbyggandet. Som tydlig kontrast framstår högerns budgetalternativ som alla lovade större satsningar på välfärd kombinerat med skattesänkningar. Detta finansieras genom minskade reserver och utförsäljningar som långsiktigt skulle skada Stockholms ekonomi och förmåga att skapa en fungerande stad. När överbuden läggs åt sidan kvarstår i grunden konflikten mellan stora löften om skattesänkningar eller investeringar i välfärden. Mottagande av nyanlända Under hösten 2015 såg Sverige och Stockholm kraftigt ökade flyktingströmmar. Stockholm och stockholmarna visade under denna höst en stor solidaritet med människor på flykt. Under 2016 har staden ägnat stor energi åt att skapa ett bra mottagande av nya Stockholmare. Initialt under året handlade det mycket om att skapa ett bra boende för ensamkommande utifrån de nya förutsättningar som staten ställt upp. Arbetet med att ställa om från HVB-hem till stödboenden var en viktig insats. 38 Därefter vidtog ett intensivt arbete med att klara bostadsförsörjningen för de

39 som anvisats till Stockholm. Under 2016 fick Stockholm enligt tillämpningen av bosättningslagen ansvar för boende för drygt 2800 nyanlända. Det innebar att staden fick jobba med alla tillgängliga metoder för att klara boende. Flyktingmottagandet innebär att en redan kraftig befolkningstillväxt förstärks ytterligare. På lång sikt är det en stor fördel för Stockholm. På kort sikt innebär det stora utmaningar för hela staden. Socialtjänsten har fått hantera ett kraftigt ökande antal ensamkommande barn och ungdomar. En stor utmaning för denna verksamhet har varit att klara personalförsörjningen och svara mot de behov som funnits. Genom ett heroiskt arbete av många medarbetare har staden klarat det. Framöver kommer samma utmaning att synas i skola och förskola, i bostadsbyggande och i förhållande till arbetsmarknadsåtgärder. Under året har ett arbete inletts i alla dessa verksamhetsområden för att klara utmaningen under kommande år. Utöver de kommunala verksamheterna kan nämnas att det etablerats flera samarbeten med civilsamhället för att skapa fler mötesplatser mellan nyanlända och etablerade Stockholmare. Svenska med baby, DuO Stockholm och Medpratare är bara några exempel. En skola för alla En viktig uppgift har varit att klara den stora elevökningen i grundskolan. Flera år av försyndelser med för låga investeringsvolymer ska nu tas igen. Genom ökade investeringsvolymer och en ny mer samordnad planeringsprocess, SAMS, byggs det nu skolor och förskolor i stor skala. Parallellt med detta pågår ett arbete med att säkra kompetensförsörjningen i skolan. En viktig beståndsdel har varit att göra läraryrket attraktivt och under de tre senaste åren har Stockholms lärare varit ledande i löneutvecklingen. Men även andra insatser har gjorts för att tillförsäkra bra och utbildade lärare i alla Stockholms skolor. Arbetet med att höja skolresultaten i Stockholms skolor fortsatte under året. Grunden i detta var den starka prioriteringen av skolan och förskolan i budgeten för Bland de elever som gått huvuddelen av grundskolan i Sverige fortsatte resultaten stiga, men till följd av många nyanlända elever som började undervisningen sent i grundskolan och bara på något år förväntas klara grundskolans kunskapsmål, sjönk det aggregerade resultatet något. Det är ett problem inte minst för många ytterstadsskolor som genom ett mycket gott arbete stärker kunskapsinhämtningen samtidigt som det inte alltid syns i statistiken. Arbetet med att få fler barn att ta del av förskolans pedagogiska verksamhet fortsatte genom mer uppsökande arbete och introduktionsförskolor. Barnets rätt till förskolans pedagogiska verksamhet förstärktes genom att möjligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid värnades och barns rätt till förskola gäller lika även för barn till föräldralediga. Ett Stockholm som bygger Planeringen för nya bostäder i Stockholm når nya rekordnivåer. Genom satsningar på nya planhandläggare, bättre samordning, fokusområden och en mer resultatinriktad organisation kunde stadsbyggnadsnämnden under förra året anta lägenheter i start-pm och hela 7671 lägenheter i detaljplan. Även antalet markanvisningar och antalet påbörjade bostäder ökade kraftigt. 39

40 Under året arbetades det med projektet Fokus Skärholmen. Målet är att minst 4000 nya bostäder ska byggas i Skärholmens stadsdelsområde. Detta ska ske genom större och mer generella detaljplaner som föregår markanvisning. På så sätt skapas förutsättningar för en bättre dialog med medborgarna, satsningar på social hållbarhet och en starkare roll för stadsplaneringen i stadsutvecklingen. Arbetet med ett nytt fokusområde i Hagsätra-Rågsved-Högdalen initierades under året. Fortfarande kvarstår mycket av utmaningen kring att öka byggandet av billiga hyresrätter och bostäder för utsatta grupper. Arbetet med Stockholmshusen har fortsatt under året men det finns ett behov av att utveckla arbetet för att kunna klara bostadsförsörjningen för grupper med svagare ställning på bostadsmarknaden. Arbetet med en ny översiktsplan inleddes under året. Ambitionen är att den ska stärka stadens strategiska arbete med en socialt hållbar stad samtidigt som de tilllägg som tidigare tagits av stadsbyggnadsnämnden, den gröna promenadstaden och arkitektur Stockholm, ska arbetas in i den nya planen. I syfte att uthålligt förstärka stadens möjligheter att upprätthålla en hög byggtakt arbetades under året fram ett förslag på nya tomträttsavgälder. Det är ett förslag som långsiktigt garanterar en stark finansiering för byggandet av staden. Fler i arbete och studier Arbetslösheten fortsatte sjunka under 2016 och med den behovet av försörjningsstöd. Särskilt glädjande är den kraftigt sjunkande ungdomsarbetslösheten. Arbetet med att nå unga som varken arbetar eller studerar har varit prioriterat under året. En 90-dagars garanti för unga har tillämpats vid stadens Jobbtorg och verksamheten med Jobbtorg för unga har förstärkts. I vissa stadsdelar har ungdomsarbetslösheten mer än halverats sedan Samtidigt som arbetslösheten sjunker finns det fortsatt behov av kompetenshöjande insatser och stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller utbildningsväsendet. Under året har 894 personer som tidigare varit långtidsarbetslösa haft en kommunal visstidsanställning i staden. Genom att använda social hänsyn i upphandling har fler ungdomar och tidigare långtidsarbetslösa kommit i jobb Parallellt med insatser för grupper som står längst från arbetsmarknaden behövs också insatser för att bidra till bättre matchning och kompetensförsörjning. Därför initierades flera yrkesinriktade utbildningar och bristyrkesutbildningar prioriterades. Rekordmånga unga stockholmare sökte sommarjobb hos kommunen under sommaren unga mellan år kunde erbjudas kommunala sommarjobb inom kommunen, hos upphandlade entreprenörer och hos olika föreningar. Satsningen på vuxenutbildning fortsatte och under året kunde behöriga sökande antas till vuxenutbildning. Även satsningarna på SFI fortsatte. Samarbetet mellan vuxenutbildningen och jobbtorgen har gjort det lättare att kombinera SFI med vuxenutbildning eller andra arbetsmarknadsinsatser och arbetet med att yrkesinrikta SFI har utökats. 40

41 Några övriga viktiga politiska insatser under året Ombyggnad av Rinkeby allé, Ny Gångplan, Ny gymnasieskola på Kungsholmen, Ramtid i Hemtjänsten, Ny personalpolicy, Program för säkra och trygga skolvägar, Ny biblioteksplan, Äldreboendeutredningen, Rätt för personer med funktionsnedsättning att ta med medföljare vid semesterresa, Ny internationell strategi och ny EU-policy 41

42 Behandlingen av motioner från arbetarekommunens årsmöte 2016 Fullmäktigegruppen redovisar här nedan hur gruppen jobbat med de motioner som arbetarekommunen ställt sig bakom eller beslutat att skicka över till kommunfullmäktigegruppen. I vissa fall är motionens krav sådant att motionen helt eller delvis inte har kunnat tillgodoses under året. I dessa fall redovisas de överväganden som gjorts nedan under rubriken åtgärd. I flertalet fall har dock motionernas intentioner till större delen kunnat tillgodoses. Motion Beslut Åtgärd A1 1. vi i stockholmsregionen också deltar i pilotprojekt med 6 timmars arbetsdag på en eller flera platser, 2. skicka den till kommunfullmäktige/kommunstyrelsen/riksdagsledamöterna för genomförande 3. där minst en av de platser där pilotprojektet ska vara, är inom socialförvaltningen Stockholms kommun har under året noga följt andra kommuners försöksverksamheter avseende sextimmars arbetsdag. Dessa försök som varit begränsade och korta har hittills visat sig vara kostsamma för kommunen samtidigt som de samhällsekonomiska nyttorna tillfaller andra samhällsnivåer. Budgeten för 2017 var stram, bla till följd av ökade kostnader för nyanlända och negativt utfall i skatteutjämningen, och fullmäktigegruppen valde i det läget att prioritera ytterstadssatsningar samt kvaliteten i skola och omsorg framför försöksverksamheter. Delvis till följd av det stora mottagandet av nyanlända har socialtjänsten idag stora problem att rekrytera vilket ytterligare försvårar försök med kortare arbetstid. Fullmäktigegruppen avser att jobba vidare med frågan tillsammans med fackförbund som visar intresse för att via kollektivavtalslösningar bidra till kortare arbetstid. A3 1. Stockholms arbetarekommun verkar för en genomgripande arbetstidsreform med generell arbetstidsförkortning i Stockholm och Sverige, 2. försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag inom den kommunala verksamheten i Stockholm införs under innevarande mandatperiod. Stockholms kommun har under året noga följt andra kommuners försöksverksamheter avseende sextimmars arbetsdag. Dessa försök som varit begränsade och korta har hittills visat sig vara kostsamma för kommunen samtidigt som de samhällsekonomiska nyttorna tillfaller andra samhällsnivåer. Budgeten för 2017 var stram, bla till följd av ökade kostnader för nyanlända och negativt utfall i skatteutjämningen, och fullmäktigegruppen valde i det läget att prioritera ytterstadssatsningar samt kvaliteten i skola och omsorg framför försöksverksamheter. Delvis till följd av det stora mottagandet av nyanlända har socialtjänsten idag stora problem att rekrytera vilket ytterligare försvårar försök med kortare arbetstid. Fullmäktigegruppen avser att jobba vidare med frågan tillsammans med fackförbund som visar intresse för att via kollektivavtalslösningar bidra till kortare arbetstid. 42

43 A14 B1 1. arbetarkommunen beslutar att i enlighet med motionens intention arbeta för att preventionsprogram för hälsofrämjande insatser för gruppen korttidsutbildad vård- och omsorgspersonal utvecklas, 2. arbetarkommunen arbetar för att utbildning och traineeplatser för att möta behovet av undersköterskor säkerställs. 1. Arbetarkommunen verkar för att staden utreder hur NPM-tänkande kan fasas ut ur styret av stadens förskolor och skolor. 2. Arbetarkommunen verkar för att det tas fram nya kriterier för hur en pedagogisk verksamhet utifrån skollagens 3 kap 3 ska genomföras och kontinuerligt följas upp och utvärderas. Dessa kriterier ska vara konkreta och utvärderingsbara. 3. Arbetarekommunen verkar för att utbildning aldrig får ses som en handelsvara utan att utbildning ska vara fri och tillgänglig för den som önskar få den. 4. Arbetarekommunen verkar för att all pedagogisk personal i Stockholm stad får utöva och fokusera på sin yrkeskompetens efter det som hen är utbildad för. I den budget som beslutades i november 2016 gavs stadens verksamheter i särskilt uppdrag att intensifiera det hälsofrämjande arbetet i yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro och låg faktisk pensionsålder. Stadens verksamheter jobbar nu med detta uppdrag. Helhetslösningar för ökad hälsa ska utvecklas för yrkesgrupper med särskilt utsatta arbetsvillkor. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att sänka sjukskrivningstalen. I september förra året tog den första gruppen undersköterskor som utbildats inom ytterstadsprojektet Järvapiloterna sin examen. Av de som gick igenom utbildningen har idag över 95 procent arbete som undersköterska. Inom det EU-finansierade projektet YFI kan du läsa svenska samtidigt som du utbildar dig ett av tre bristyrken, varav ett av dem är undersköterska. Att vi gjort det möjligt för att behöriga att studera på Komvux gör också att fler kan utbilda sig till undersköterska på ett enkelt sätt. Vi arbetar nu för att få till fler extratjänster i välfärdsyrken, bland annat för att avlasta personal (däribland undersköterskor) i vård- och omsorgsyrken. Civilministern har i uppdrag av stadsrådsberedningen att utreda en förstärkt roll för yrkesprofessioner Låt proffsen vara proffs. Stockholm har under året reviderat sin personalpolicy, och andra relevanta styrdokument, för att tydliggöra professionens roll och att det är medborgarnas bästa som är utgångspunkten för kommunal verksamhet. I flera avseenden har staden sedan 2014 utökat rätten till pedagogisk verksamhet. Några sådana exempel är nya regelverk för förskoleverksamhet på obekväm arbetstid, rätt till förskola på lika villkor till barn till föräldralediga, introduktionsförskolor samt en massiv utbyggnad av förskolor, grundskolor, gymnasier samt vuxenutbildning syftande till att alla som vill ska kunna studera på en bra skola i närområdet. B2, B3 varje skola får tillgång till en bra elevhälsovård och studie- och yrkesvägledning på heltid, Utbildningsnämnden fattade beslut om reviderade riktlinjer för elevhälsan under året där det tydliggjordes att SYV är en del av elevhälsoteamet. Elevhälsan har under mandatperioden varit en prioriterad verksamhet och i både budget och verksamhetsplanen för utbildningsnämnden återfinns uppdraget att försäkra att varje skola ska ha ett fullvärdigt elevhälsoteam samt att det ska vara lätt för eleven att komma i kontakt med de professionerna som finns inom elevhälsan. 43

44 B5 1. Socialdemokraterna i Stockholms stad ska arbeta aktivt för att alla elever inom grundskolan ska erbjudas att läsa alla läxor i skolans regi. 2. motionen skickas till riksdagsgruppen Alla kommunala skolor i Stockholms stad erbjuder läxhjälp. Under året har även verksamheten för lovskola utvecklats och breddats till fler skolor. B14 Socialdemokraterna i Stockholms stad ska verka för att en närhetsprincip ska gälla vid val av förskola och tilldelning av förskoleplats. Närhetsprincipen gäller vid val av kommunala förskolor. Under 2017 kommer fullmäktigegruppen att behandla frågan om en centraliserad och gemensam kö för både fristående och kommunala förskolor där urval utifrån närhetsprincipen ska gälla. B17 B18 Varje skola ska ha tillgång till utbildningsstödjande bibliotek, antingen i egna lokaler eller i samarbete med kommunens bibliotek och/ eller fritidsverksamhet. Verkar för att: 1. att alla skolbarn i landet ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek i enlighet med lagens mening, 2. att lärar- och bibliotekarieutbildningarna ges uppdrag att utveckla ett tydligt samarbete med fokus på skolbibliotekets pedagogiska uppdrag och roll i elevernas kunskapsarbete. Syftet måste vara att lärare och bibliotekarier under utbildningen lär sig hur man samarbetar för att stimulera elevers läsning och kunskapsarbete i skolan, 3. Skolverket ges uppdraget att ansvara för skolbiblioteken som ska etableras i enlighet med gällande lagar och att Skolverket tilldelas särskilda resurser för att anpassa och utveckla skolbiblioteken och stimulera särskilda lösningar för skolor som befinner sig i förorter, glesbygd, landsbygd och storstad. 4. Skicka motionen till riksdagsgruppen och till den socialdemokratiska gruppen i Stockholms kommunfullmäktige och utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden fattade under året beslut om ett förslag till Skolbiblioteksplan. Det är stadens första skolbiblioteksplan och förtydligar lagkravet om att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek samt redogör för hur samverkan med folkbiblioteken ska utvecklas. Skolbiblioteksplanen utvecklar även den styrande majoritetens ambition att öka andelen fackutbildade bibliotekarier i grundskolan. Skolbiblioteksplanen kommer att under våren remitteras till berörda facknämnder och stadsdelar för att sedan beslutas om i kommunfullmäktige i slutet av andra kvartalet Utbildningsnämnden fattade under året beslut om en Skolbiblioteksplan. Det är stadens första skolbiblioteksplan och förtydligar lagkravet om att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek samt redogör för hur samverkan med folkbiblioteken ska utvecklas. Skolbiblioteksplanen utvecklar även den styrande majoritetens ambition att öka andelen fackutbildade bibliotekarier i grundskolan. Skolbiblioteksplanen kommer att under våren remitteras till berörda facknämnder och stadsdelar för att sedan beslutas om i kommunfullmäktige i slutet av andra kvartalet

45 C11 1. Stockholms Arbetarekommun verkar för att den utomordentliga satsning som nu ska genomföras i miljonprogramsområdena också inkluderar tillgänglighetsförbättringar, 2. motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Kommunfullmäktigegruppen, 3. motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Riksdagsgruppen I samband med de upprustningar som sker är huvudregeln att tillgängligheten ska förbättras. Bostadsförmedling AB har därutöver i uppdrag att tillsammans med Stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen och äldrenämnden ta fram en strategi för det ordinära bostadsbeståndet. Strategins syfte ska vara att underlätta för de äldre att kunna välja ett boende som har en tillgänglighet som medger ett aktivt liv även när rörelseförmågan blir sämre. I strategin ska ingå att verka för att fler inventeringar av tillgängligheten görs, att information om tillgänglighet finns med vid förmedling av lediga lägenheter samt att arbeta med effektiviseringar av bostadsanpassningen och bättre utnyttjande av anpassade lägenheter. C12 Stockholms arbetarekommun verkar för upprustning av miljonprogrammen. Stockholms stad har under många år arbetat med att rusta upp de av allmännyttan ägda miljonprogrammen. Detta börjar närma sig sin slutfas nu och snart har hela beståndet från miljonprogrammet rustats upp. Svenska bostäder som har ett stort bestånd av miljonprogramslägenheter i Järva har hittills rustat upp 65 % av sitt bestånd och de har planer för resten. C14 1. Stockholms Arbetarekommun verkar för att en inventering av tillgängligheten i flerbostadsbeståndet sker. Inventeringen bör ske i samarbete med fastighetsägarna och seniororganisationerna med syfte att man inför ett system för tillgänglighetsmärkning av flerfamiljshusen i Stockholms stad, 2 motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Kommunfullmäktigegruppen Stockholms stad har tillsatt en äldreboendeutredning. Den är antagen i KF och kommer successivt att implementeras. Bostadsförmedling AB har därutöver i uppdrag att tillsammans med Stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen och äldrenämnden ta fram en strategi för det ordinära bostadsbeståndet. Strategins syfte ska vara att underlätta för de äldre att kunna välja ett boende som har en tillgänglighet som medger ett aktivt liv även när rörelseförmågan blir sämre. I strategin ska ingå att verka för att fler inventeringar av tillgängligheten görs, att information om tillgänglighet finns med vid förmedling av lediga lägenheter samt att arbeta med effektiviseringar av bostadsanpassningen och bättre utnyttjande av anpassade lägenheter. 45

46 D8, D9 1. Socialdemokraterna i Stockholms stad aktivt ska arbeta för att gång- och cykeltrafikanter inte behöver ta omvägar i jämförelse med bilister vid resor inom kommunen, 2. Socialdemokraterna i Stockholms stad aktivt ska arbeta för att Stockholms läns landsting ska öka investeringarna i BRT-system, 3. Socialdemokraterna i Stockholms stad aktivt ska arbeta för att en digitaliseringsutredning för ett effektivare transportsystem tillsätts, 4. Socialdemokraterna i Stockholms stad aktivt arbetar för en mer sammanhållen stad genom förtätning av stadens villaområden, 5. Stockholms arbetarekommun ska verka för att intäkter från eventuell utökning av trängselskatter ska användas till kollektivtrafik, 6. att arbetarekommunen framhåller att planering av den s.k. östliga förbindelsen har inte någon prioritet i vår trafikplanering, samt att utbyggnaden av T-banan och annan kollektivtrafik har vår högsta prioritet, 7. att motion D8 och D9, jämte utlåtanden tillsänds kommunfullmäktigegruppen, landstingsfullmäktigegruppen och riksdagsgruppen. Trafiknämnden har under året fortsatt med kraftfulla satsningar på stadens cykelinfrastruktur. I Sverigeförhandlingen har stadens linje varit att staden ska prioritera medfinansiering i kollektivtrafik framför vägar. I förhandlingarna har vår hållning även varit att trängselskattepengarna ska gå till satsningar på kollektivtrafik. Utöver detta fortsätter staden sina åtaganden i Stockholmsöverenskommelsen. Under 2017 kommer fullmäktige fatta beslut om strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Inom ramen för detta arbete som kommer pågå under kommande år finns utrymme att skapa digitala lösningar som skapar effektivare transportsystem. I budget för 2017 har stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret fått i uppdrag att titta på hur man på ett strategiskt sätt kan jobba med förtätningar i stadens villaområden. Parallellt med detta fortsätter detaljplanarbeten där oanvänd mark i villaområden planläggs för bostäder. Staden arbetar även med en revidering av översiktsplanen där dessa frågor kommer behandlas. D10 Kommunikation mellan Hjorthagen och Ropsten Staden arbetar aktivt med tillgänglighet i Norra Djurgårdsstaden (och alla stadsutvecklingsprojekt). Det finns anledning att tillsammans med landstinget i det fortsatta arbetet studera även hur kollektivtrafiken kan bidra mer till ökad tillgänglighet till olika, nya och existerande, områden. E2 E3 arbetarekommunens styrelse driver frågan att öppna upp Tele2 Arena för allmänheten, särskilt unga fotbollsspelare. 1. tjänstemännen på stadens förvaltningar informeras om möjligheten att sluta IOP-avtal för att utföra tjänster åt staden, 2. målsättningen ska vara att antalet IOP-avtal ökar inom välfärdssektorn Tele2-arena öppnas idag vid ett flertal tillfällen per år för föreningslivet, med unga idrottspelare. Ett exempel på ett sådant tillfälle som arrangerades under 2016 var vid finalerna för S:t Eriks Cupen där 27 matcher för elvaåringar spelades. SGAF och SL arbetar med att utveckla en inomhusturnering för innebandy alternativt handboll för allmänheten under SGAF har även fått i uppdrag att införa ytterligare två dagar för att ge barn och unga möjligheten att idrotta på Tele2-arena. I budget för 2017 tydliggörande gjorts om att staden ska ingå fler samarbeten enligt modellen idéburet offentligt partnerskap (IOP) och att samarbetet med idéburen sektor ska stärkas. Under 2017 ska kommunstyrelsen i samråd med berörda nämnder ta fram fram stadsövergripande riktlinjer för IOP. Förhoppningen är att med riktlinjer blir det tydligare och enklare för stadens tjänstemän att kunskap om när det är möjligt och lämpligt att sluta IOP-avtal. 46

47 E4 E5 E7, E7B E9 att samtliga ledamöter och ersättare i styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag av kommunen inbjuds till sådan utbildning (barnkonvention) Besvarad, beslut om medskick gällande att styrelsen ska återkomma med information om nya lokaler som tillgängliggörs i staden 1. Att kommunfullmäktigegruppen ges i uppdrag att utveckla stadens möjligheter att bedriva skattefinansierad verksamhet i egen regi. 2. Att kommunfullmäktigegruppen ges i uppdrag att utveckla en strategi för ägandeoch driftsformer inom stadens skattefinansierade verksamheter. 3 Att i varje enskilt fall när avtalsperioden löpt ut pröva kommunal regi. 1. Stockholms Arbetarekommun arbetar för att biblioteken i Stockholms stad ska prenumerera på såväl digitala taltidningar som papperstidningar, 2. motionen sänds vidare till den Socialdemokratiska Kommunfullmäktigegruppen Fullmäktigegruppen har tillsammans med samarbetspartierna i stadshuset drivit på för att ett program för barns rättigheter ska tas fram. Programmet ska under året antas av kommunfullmäktige och kommer att gälla för samtliga nämnder och bolag i kommunen. Syftet med programmet är att stärka barns rättigheter i Stockholm stad. Utbildningsinsatser för förtroendevalda, tjänstemän och bolagsledningar kommer att vara en viktig del av programmet. Fullmäktigegruppen fortsätter arbeta för att flera lokaler ska tillgängliggöras till föreningslivet. Nytt för 2017 är att minst en skollokal per stadsdelsnämndsområde ska öppnas för föreningslivet. I budgeten ligger också uppdrag om att stadens lokaler ska finnas tillgängliga i stadens bokningssystem. Nämnderna har ett särskilt uppdrag att skapa mötesplatser i socioekonomiskt svaga områden. Varje gång en fråga om driftsform för upphandlad verksamhet behandlas sker en prövning i enlighet med motionens intentioner. Andelen kommunal verksamhet inom äldreomsorgen har utifrån denna prövning ökat kraftigt. Det har också bidragit till ambitionen att öka mångfald och valmöjlighet ökat genom att privata lokala monopol hävts. Fler stadsdelar har i dag kapacitet att bedriva verksamheter där kompetensen var helt avrustad under de borgerliga åren. Arbetet med att utveckla en strategi för ägande- och driftsformer har påbörjats och en fördjupad dialog med de stadsdelar som har ärenden på väg upp har initierats under året. Med start i januari i år, 2017, finns SvD och DN som taltidningar på Stadsbiblioteket på Odenplan samt på biblioteken i Farsta och Kista. Fungerar detta bra kan tekniken spridas till fler bibliotek. E13 1. Stockholms arbetarekommun ska arbeta aktivt för att öppna upp lokaler som kommunen redan har tillgång till för föreningslivet, 2. Stockholms arbetarekommun ska arbeta aktivt för ett användarvänligt bokningssystem av möteslokaler som görs tillgängliga för föreningslivet, 3. Stockholms arbetarekommun ska arbeta aktivt för sänka priset på möteslokaler för föreningar. Som ett första steg har staden i budget för 2017 beslutat att minst en skollokal per stadsdelsnämndsområde ska öppnas för föreningslivet. Nämnder och styrelser har getts i uppdrag att säkerställa att stadens lokaler finns tillgängliga i stadens bokningssystem. Särskilt fokus ska nämnderna rikta på att skapa mötesplatser i socioekonomiskt svaga områden. 47

48 E17 1. fullmäktigegruppen ges i uppdrag att undersöka möjligheten att ytterligare anpassa stadens toaletter i enlighet med motionens intentioner, 2. motion jämte utlåtande sänds till kommunfullmäktigegruppen, 3. I övrigt motionen avslagen Stockholms stad har en mängd offentliga toaletter placerade runt om i Stockholm. Ungefär 80 procent av toaletterna är anpassade för personer med rörelsenedsättningar. Från 2015 till 2018 så sätter Stockholm upp ytterligare 70 stycken självrengörande toaletter som samtliga är anpassade för rörelsehindrade utifrån boverkets riktlinjer. Det är en upphandling som är gjord och de tillgänglighetskrav som ställs är något som vi inte kan förändra i efterhand. Däremot är det en fråga som vi bevakar för ytterligare offentliga toaletter i stadens verksamheter och utemiljö. F6 vidareutbildning i HBTQ+-frågor genomförs för alla certifierade lärare. Utbildningsförvaltningen 4,3 miljoner kronor i extra anslag för att höja kompetensen inom området HBTQ, normkritik och värdegrund. Stadens skolor har haft möjlighet att söka utvecklingsmedel på tre nivåer: Inköp av litteratur, fortbildning och kompetensutveckling och HBTQ-certifiering. Ett antal grundoch gymnasieskolor har påbörjat arbetet med att bli certifierade och flertal skolor kommer att under 2017 att HBTQ-certifieras. Vi har i staden närmare 200 skolor, elever och anställda att HBTQ certifiera en skola kostar i dagsläget mellan kronor. Det långsiktigt målet är att alla berörda ska ha kunskaper om normkritik och värdegrund. F13 F19 motionen skickas till Stockholms kommunfullmäktige för åtgärd i enlighet med motionens anda. Stockholms arbetarekommun tydligt tar avstånd ifrån New Public Management i alla områden inom den offentliga sektorn. Stadens pågående hemtjänstutredning har till uppgift att öka den enskildes inflytande, förbättra samverkan runt den enskildes behov, samt att underlätta utförarens planering och möjliggöra handlingsfrihet för hemtjänstpersonalen. Samtliga stadsdelar ska, före sommaren, påbörja införandet av så kallad ramtid i hemtjänsten. Kommunfullmäktige har den 5 september 2016 beslutat om att ett nytt förfrågningsunderlag ska tas fram för upphandling av utförare till valfrihetssystemet för hemtjänst. Det nya förfrågningsunderlaget utgår från en rad stärkta kvalitetskrav på verksamheterna och krav på anställningsvillkor i nivå med kollektivavtal. Stockholm arbetar utifrån visionen om Ett Stockholm för alla. I detta och i de fördjupande målsättningarna om ett Stockholm som håller samman samt ett ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hållbart Stockholm ligger att utgångspunkten måste vara professionens kunnande och målet att ge medborgarna den bästa servicen. Utifrån denna ambition har personalpolicy och en rad andra styrdokument reviderats. 48

49 F22, F23, F24 F26 1. en särskild äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter införs, 2. Stockholms stads arbete med äldreomsorgen ska innebära förstärkta rättigheter för de äldre. 1. Socialdemokraterna i Stockholm verkar för ett system som säkerställer att biståndsbeslut fattas utifrån socialtjänstlagen och inte utifrån budget, 2. Stockholms stad ser över resursfördelningssystemet i äldreomsorgen som möjliggör likvärdig äldreomsorg i hela staden. Stadens äldreomsorg ska präglas av personligt inflytande, individualisering, trygghet och respekt. Värdighet och trygghet är utgångspunkten i den vård, omsorg och service som ges. Det nya regelverket kring hemtjänsten innebär införandet av så kallad ramtid vilket ger de äldre större inflytande över vad hemtjänsten gör under den tid som den enskilde beviljats. Den äldreboendeutredning som genomfördes 2016 tydliggör hur staden framöver ska tillgodose behovet av anpassade boende för äldre inom Stockholm Stad i syftet att höja trygghet och skapa gemenskap. Äldreförvaltningen ska ta fram utbildningar och föreläsningar för att förbättra biståndshandläggarnas och socialsekreterarnas arbetssituation och därigenom stärka förutsättningarna att ge de äldre en trygg ålderdom och en äldreomsorg med god kvalitet. I budget för 2017 beslutades att resursfördelningssystemet för äldreomsorgen ska ses över för att bättre svara mot behoven i olika stadsdelar. Revideringen är tänkt att vara i kraft från budget Biståndsbeslut ska fattas utifrån socialtjänstlagen. För att säkerställa detta har exempelvis riktlinjerna för ekonomiskt bistånd reviderats. G1, G2 1. Socialdemokraterna i Stockholm stad aktivt arbetar för att investeringar som för tillfället ägs direkt eller indirekt av Stockholm Stad inom fem år ska vara helt fria från ägande i fossilbränslebranschen, 2. Socialdemokraterna i Stockholm stad aktivt arbetar för att kommunen redovisar hur arbetet för att nå totalt fossilbränslefria investeringar fortgår på ett regelbundet och transparent sätt, 3. motion jämte utlåtande sänds till kommunfullmäktigegruppen Staden har under året ställt om till fossilfria fonder. Staden har även under året tagit fram en strategi för hur staden ska bli fossilbränslefri till år G3 projekt för insamling och raffinering av spillrester såsom matolja från restauranger för bränsleproduktion utreds. Spillolja som samlas in ska upparbetas. Arbetet med en ökad insamling behöver förstärkas och rymmas inom ramen för den övergripande målsättningen, som staden nu arbetar intensivt med, att 70% av matavfallet ska samlas in. Stockholm Vatten och Avfall AB har under året tagit fram ett inriktningsbeslut om en optisk sorteringsanläggning i Högdalen som möjliggör utsortering av matavfall. Detta beslut kommer att följas av ytterligare ett beslut om en biogasanläggning för att kunna öka möjligheten att utvinna biogas ur matavfall i Stockholm. 49

50 G4, G5 1. Stockholms stad, för att säkra att målsättningen om ett fossilfritt Stockholm 2040, ska verka för att försäljning av petroleumbaserad bensin och diesel i kommunen de facto förbjuds senast 2040, 2. detta sker antingen genom att kommunen ges rätt att fatta de beslut som leder till ett de facto-förbud eller genom motsvarande riksdagsbeslut, 3. detta bör ges regeringen och riksdagen tillkänna, 4. motion G4 och G5 jämte utlåtande sänds till riksdagsbänken Staden kommer under 2017 utreda möjligheterna till förbud mot försäljning av fossilbränslen i Stockholms stad. G6 I4 Socialdemokraterna verkar för att sopsortering av matrester ska vara obligatorisk för alla hushåll i Stockholm stad. 1. staden aktivt placerar flyktingbarn på kommunens skolor, privata och kommunala utan undantag, i syfte att få till stånd en jämnare fördelning, 2.staden skyndsamt utreder möjligheter till avsteg från ordinarie plan- och byggprocess för att snabbt kunna bygga tillfälliga flyktingboenden, 3. Socialdemokraterna i Stockholm gör ett uttalande för en solidarisk asylpolitik Staden verkar för att möjliggöra sortering av matrester. En åtgärd är beslut om att bygga en optisk sorteringsanläggning i Högdalen. Sedan hösten 2015 har utbildningsnämnden aktivt arbetat för en mer jämn fördelning av mottagandet av nyanlända. Det har gett resultat. Alla grundskolor i Stockholm har idag förberedelseklasser eller annan undervisning för nyanlända. Både forskning och tidigare erfarenhet visar på att en skola med heterogena grupper är positivt för såväl skolresultat och uppväxt. Med det i bakgrunden tror vi att om vi lyckas med ett bra mottagande så kommer det att vara en stor resurs för Stockholms stads skolor i framtiden. K1 Ang. våld i samkönade relationer I programmet Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck som staden tog fram 2016 är man tydlig med att våld i nära relationer ska tas på lika stort allvar oavsett vem det är som utsätts för det. Medarbetare i stadens verksamheter som kommer i kontakt med våldsutsatta ska ha kompetens om våldsutsatthet, särskilda sårbarhetsfaktorer och våldets konsekvenser. Stadsdelsnämnderna har i uppdrag att förbättra samordningen inom socialtjänsten och säkerställa att våldsutsatta får den hjälp och det stöd som de behöver. I budgeten för 2017 har fyra miljoner avsatts för genomförande av programmet. Vi har också satsat på att etablera ytterligare ett relationsvåldscentrum där ett samlat stöd under rättsprocessen ges till våldsutsatta som har gjort en polisanmälan. Under 2017 ska staden kartlägga nuvarande kostnader avseende arbete mot våld i nära relationer i stadsdelsnämnderna och utifrån denna kartläggning utreda förutsättningarna för att införa ett anslag för arbetet mot våld i nära relationer. 50

51 K2 Kvinnovåldet drabbar också barnen! I arbetet med framtagande av stadens program Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck har motionen och arbetarekommunsstyrelses utlåtande varit vägledande. Programmet gäller för stadens samtliga nämnder, bolag och verksamheter. K5, K6, K7, K8 K11 1. ingen form av surrogatmödraskap ska tilllåtas, 2. våldtäktslagstiftningen ska innefatta samtycke vid samlag och även oaktsamhet ska kriminaliseras. Lagföringen ska hanteras skyndsamt och prioriteras och kompentensen ska höjas hos polis, åklagare och domare. En förändrad lagstiftning bör ske under denna mandatperiod 3. straffsatser för sexköp ska ökas och även sexköp utomlands ska kriminaliseras 4. kvinnojourernas långsiktiga finansieras ska säkerställas och jourerna ska inte utsättas för upphandling 5. hämndporr, grooming eller andra sexuella övergrepp ska kriminaliseras. Den digitala utvecklingen förändrar förutsättningarna snabbt. Det är centralt att anpassning av lagstiftningen följer den tekniska förändringarna Svenska medborgare som utsätts för hedersbrott ska få bättre stöd av svenska myndigheter både i Sverige och utomlands. Hedersbrottslighet måste prioriteras. 7. kvinnor som fått asyl i Sverige i samband med samboende med svensk man men utsätts för misshandel ska inte utvisas om hon lämnar misshandelsförhållandet innan två år har gått Att se över om det finns skäl att betrakta HVB-hem i form av kvinnojour eller skyddat boende som en verksamhet som skiljer sig i karaktär från andra välfärdstjänster i vilken egenavgifter förekommer Arbetet som kvinnojourerna gör är viktigt och därför har socialnämnden i flera år sedan valet 2014 fått förstärkta anslag. I budgeten för 2017 ges därutöver ett uppdrag att utarbeta långsiktiga och stabila förutsättningar för kvinnojourer, tjejjourer, skyddade boenden och mansmottagningar. Våldsutsatta som är placerade på skyddade boende eller kvinnojourer och som har svårt att betala egenavgift i de fall när det förekommer har rätt att söka ekonomiskt bistånd. Utgångspunkten är densamma som för andra välfärdsverksamheter, behovet är styrande. Fullmäktigegruppen har inte funnit skäl för att ändringar ska göras. 51

52 Gruppstyrelsen Gruppstyrelsen har haft följande sammansättning under år 2016: Gruppordförande Vice gruppordförande Fem ordinarie ledamöter Två ersättare i gruppstyrelsen Karin Wanngård Roger Mogert Jan Valeskog Mirja Räihä Karin Gustafsson Bawer Kevir Stefan Hansson Rana Carlstedt Kadir Kasirga Adjungerade till Gruppstyrelsen Emilia Bjuggren Olle Burell Eva-Louise Erlandsson Slorach Gruppstyrelsens arbete Under 2016 har gruppstyrelsen haft 14 sammanträden. Mötena har som regel legat på onsdag eftermiddag före onsdagens KF-grupp. Borgarråd och arvoderade Borgarråd har under året varit: Karin Wanngård Finansborgarråd Roger Mogert Stadsbyggnads- och kulturborgarråd Emilia Bjuggren Arbetsmarknads- och idrottsborgarråd Olle Burell Skolborgarråd Arvoderade förtroendevalda var Eva-Louise Erlandsson Slorach, Jan Valeskog, Karin Gustafsson, Kadir Kasirga, Rana Carlstedt och Salar Rashid. Gruppledare i nämnder och bolag 2016 Arbetsmarknadsnämnden Exploateringsnämnden Idrottsnämnden Kulturnämnden Kyrkogårdsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastighetsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Emilia Bjuggren Jan Valeskog Emilia Bjuggren Roger Mogert Mathias Tofvesson Maria Östberg Svanelind Jan Valeskog Mervi Mäkinen-Andersson Rana Carlstedt Roger Mogert Jan Valeskog Olle Burell Mirja Räihä 52

53 Överförmyndarnämnden Gabriella Lavecchia t.o.m , därefter Rana Carlstedt AB Familjebostäder Magnus Nilsson t.o.m , därefter Arvid Vikman AB Stockholmshem Kadir Kasirga Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Salar Rashid Fortum Värme AB Göran Långsved Micasa Fastigheter i Stockholm AB Mirja Räihä Mässfastigheter i Stockholm AB Karin Wanngård SGA Fastigheter AB Emilia Bjuggren SIWI Eva-Louise Erlandsson Slorach Skolfastigheter i Stockholm AB Olle Burell Stockholm Business Region AB Karin Wanngård Stockholm Vatten AB Ellinor Rindevall Stockholms Hamn AB Stefan Hansson Stockholms Stads Parkerings AB Bawer Kevir Stockholms Stadshus AB Karin Wanngård Stockholms Stadsteater AB Roger Mogert AB Stokab Mathias Tofvesson Stiftelsen Hotellhem i Stockholm Anders Göransson AB Svenska Bostäder Karin Gustafsson Storstockholms brandförsvarsförbund Karin Gustafsson Bromma SDN Johan Heinonen Enskede-Årsta-Vantör SDN Ulf Walther Farsta SDN Kjell Backman Hässelby-Vällingby SDN Kadir Kasirga Kungsholmen SDN Arvid Vikman Hägersten-Liljeholmen SDN Eva Fagerhem Norrmalm SDN Ulla Sjöbergh Rinkeby-Kista SDN Mia Päärni Skarpnäck SDN Claes Elmgren Skärholmen SDN Salar Rashid Spånga-Tensta SDN Anna Jonazon Södermalm SDN Anders Göransson Älvsjö SDN Majvi Andersson Östermalm SDN Birgit Marklund Beijer S-kansliet Personalen på s-kansliet har under 2016 bestått av följande personer. Martin Nilsson, kanslichef Elin Nordmark, biträdande kanslichef, (föräldraledig fr.o.m ) Alaa Idris, biträdande kanslichef (fr.o.m ) Borgarrådssekreterare: Felix Antman Debels Erik da Silva (fr.o.m ) David Jonsson Karin Kolk Oscar Lavelid 53

54 Magnus Ljungkvist Mika Metso Sonja Pagrotsky (fr.o.m ) Amanda Schulin (fr.o.m ) Elin Sundin (fr.o.m ) Karl Sundin (fr.o.m ) Louise Callenberg (t.o.m ) Erik Hallonsten Wikström (t.o.m ) Elisabeth Lindberg (fr.o.m t.o.m ) Matilda Malmquist Glas (t.o.m ) Johan Mattsson (t.o.m ) Josefin Pasanen (t.o.m ) Borgarrådssekreterare med kommunikationsansvar: Ömer Oguz Tomas Gustavsson, (föräldraledig fr.o.m ) Mimmi Toreheim (fr.o.m t.o.m ) Biträdande borgarrådssekreterare: Sofie Canderyd Sarah Heidenborg Nova Kruth Olivia Skjöld (fr.o.m ) Pia-Marie Wichmann Ola Palmgren (fr.o.m ) Jennie Hansson Åkerlind (t.o.m ) Björn Häll Kellerman (t.o.m ) SDN-gruppledarträffar Under verksamhetsåret har gruppledarna i stadsdelsnämnderna träffats cirka en gång i månaden under ledning av Karin Gustafsson och Kadir Kasirga. Gruppen har i huvudsak diskuterat aktuella ärenden i nämnderna och budget. Det har också varit ett forum för reflektion och utbyte av idéer. Vid träffarna har också gruppledarna kunnat framföra synpunkter och ställa frågor till kansliet i stadshuset. Under året har ett antal externa föreläsare bjudits in till SDN-gruppen för att djupare belysa ett politikområde. Under 2016 hölls även ett antal temaföreläsningar för majoritetens SDN-gruppledare, bl.a. om bostadsbyggande, social investeringsfond och hållbarhetskommisionen. Kommunikation Prioriteringen för det kommunikativa arbetet under året har legat på att lyfta fram arbetet med att bekämpa segregationen i Stockholm, med utgångspunkt i årets budget Ett Stockholm för alla. Andra frågor som har präglat den mediala debatten i Stockholm har varit flyktingsituationen, rätt till heltid på förskolan samt ökad byggtakt. Kansliets pressavdelning har även ett samordningsansvar gentemot våra samar- 54

55 betspartier i den styrande majoriteten. Kansliet bistår fortsatt borgarråden med kommunikativt stöd i deras arbete med sociala medie-plattformar som Facebook, där vi ser en positiv uppgång när det gäller antalet följare på finansborgarrådets sociala plattformar. En sökning i mediearkivet visar att borgarråden har synts eller nämnts i media vid tillfällen under (för 2015 var motsvarande siffra 3 053). STYRELSENS SLUTORD Det är de beslut vi fattar i nämnder, styrelser och fullmäktige som successivt tar oss närmare Ett Stockholm för alla. Vi är nu lite drygt halvvägs in i mandatperioden och vi kan med stolthet redovisa vad vi gjort. På många områden har vi nått längre än vad vi trodde var möjligt i valrörelsen På andra områden återstår fortfarande stora utmaningar. Det är fortfarande en stor utmaning att bygga ett Stockholm som håller samman. Det är när vi kan skapa fler jobb, garantera en bra skola, en trygg närmiljö och säkra en bostad åt alla som staden verkligen blir ett Stockholm för alla. Och även om vi ser framsteg är utmaningen att alltid se när vi inte lyckas. Stolta men inte nöjda skildrar väl en reformistisk politik. Därför vill vi tacka, inte så mycket för det arbete som varit, utan mer för förtroendet att (tillsammans med gruppens medlemmar, kanslipersonal och engagerade partimedlemmar) få kämpa för ett mer jämlikt Stockholm. Det arbetet fortsätter varje dag. Karin Wanngård Roger Mogert Mirja Räihä Bawer Kevir Karin Gustafsson Jan Valeskog Stefan Hansson 55

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Landstingsgruppens styrelse 56 Ordinarie Dag Larsson, ordförande Erika Ullberg, vice ordförande Sven-Inge Nylund Petra Larsson Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Andersson Ersättare Staffan Holmberg Robert Johansson Christina Enocson Susanne Lund Adjungerade Jens Sjöström Tove Sander Mikael Sundesten Talla Alkurdi Tara Twana Joakim Johansson Anders Lönnberg Victor Harju Fredrik Fällman Johan Sjölander Åsa Karlberg Landstingsgruppens sammanträden Landstingsgruppen har haft 8 sammanträden och en tvådagarsöverläggning. Innehållet på gruppens sammanträden beskrivs under rubriken gruppens arbete. Landstingsgruppens styrelses sammanträden Gruppstyrelsen, har adjungerat landstingsstyrelsens S-grupp och har under året haft 7 möten. Landstingsråd och arvoderade politiker Erika Ullberg Landstingsråd i opposition med ansvar för allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Dag Larsson Landstingsråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor, vice gruppledare Talla Alkurdi Landstingsråd i opposition med ansvar för trafikfrågor Ej ledamot i Landstingsfullmäktige Jens Sjöström Landstingsråd i opposition med ansvar för tillväxt och regionplanering och personalfrågor Presidiet Mikael Sundesten 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige Gruppledare Talla Alkurdi Christina Enocson Trafiknämnden, AB SL och WÅAB Beredningen för utbyggd tunnelbana Sjukvårdsstyrelsen, Norr Programberedning Vårdval

57 Elenor Eriksson Patientnämnden Conny Fogelström Färdtjänstutskottet Färdtjänst- och tillgänglighetsberedning Victor Harju LS innovationsberedning Staffan Holmberg Beredning för sjötrafik Ola Hägg Programberedning Äldre och multisjuka Robert Johansson Kulturnämnden Dag Larsson Hälso- och sjukvårdsnämnden Programberedning Akutsjukvård Petra Larsson Sjukvårdsstyrelsen, City och Ekerö Programberedning Stora folksjudomar Rolf Lindell LS fastighets och investeringsberdning Locum AB Tuva Lund Sjukvårdsstyrelsen, Söder Anders Lönnberg LS forskningsberedning Alfonso Morales Programberedning Folkhälsa och psykiatri Krister Nilsson LS miljöberedning Nina Portocarrero Flores Programberedning Barn, unga och förlossningsvård Tove Sander Framtidens hälso- och sjukvårdsutskott Jens Sjöström Tillväxt- och regionplaneringsnämnden LS personalutskott Tara Twana Programberedning Tandvård Erika Ullberg Landstingsstyrelsen LS arbetsutskottet LS ägarutskott Johan Wahlstedt Beredningen för trafikplanering Personal på kansliet Niklas Domeij (föräldraledig del av året) Johanna Falk (från februari) Fredrik Fällman Anna-Karin Grenninger Göran Gutierrez Aranda Axel Ingvarsson (föräldraledig del av året) Åsa Karlberg Jenni Larsson (föräldraledig del av året) Signhild Petrén (till september) Therese Rosén Amanda Runsiö (från juni) Hanna Svensson (tjänstledig hela året) Ulrika Vestin (föräldraledig del av året) Eric Vänerlöv (tjänstledig hela året) Maja Zachrisson (från december) David Åhlén 57

58 Mandatfördelning S V MP C FP KD M Mandatfördelning S V MP C FP KD M SD Gruppens sammanträden Gruppens möten har haft följande innehåll, utöver sedvanliga punkter som motioner, interpellationer och frågor samt fullmäktiges föredragningslista: februari Tema: Cancervården Rapport/info; Sverigeförhandling och Macchiarini Nya stadgar för gruppen 10 mars Tema: RUFS 2050 Information från partidistrikten om vårkampanjen Budgetprocessen Landstringsgruppens årsmöte Närakuter 7 april Budget majnytt miljöprogram på remiss SL-taxan/taxeutredningen Beslut om ekonomiska ramar budget 2017 Info; aktuella frågor i kollektivtrafiken 19 maj Budget 2017 Årshjul 9 juni Budgetfullmäktige augusti Överläggning med medverkan av Göran Stiernstedt och Ardalan Shekarabi Valkretsträffar Årshjulsträffar 8 september Tema: trafikfrågor Närakuter 15 november Val av arbetsgrupp inom Stiernstedt-projektet Kort info om infraproppen och Sverigeförhandlingarna

59 8 december Tema: Regionfrågan Landstingets beredskap och arbete med nyanlända, Monica Lindell Olsson Fyllnadsval inkl val av landstingsråd Dessutom en extra träff den 27 januari Om ekonomisk styrning Ärendehantering Opinionsbildningsarbete LANDSTINGSPOLITIKEN UNDER 2016 Årets politiska arbete i landstinget präglades dels av granskning av den styrande alliansens ekonomiska missgrepp i hanteringen av Nya Karolinska Sjukhuset Solna (NKS) och ett antal uppmärksammade misslyckade upphandlingar, och dels av en tilltagande kris i vården i form av långa väntetider, missnöje bland personalen och problem kopplade till starten av verksamhet på NKS. På kansliet har arbetet med att följa upp den av fullmäktigegruppen beslutade strategin fördjupats och arbetet med politikutveckling har fortsatt. Som en del i detta arrangerade vi bl.a. ett seminarium i Almedalen, där den av den tidigare alliansregeringen tillsatte utredaren Göran Stiernstedt på vårt uppdrag presenterade en första genomgång av viktiga utmaningar för vården i Stockholm. Viss energi har under året också ägnats åt nyrekryteringar till kansliet då Regeringskansliet och Riksdagen även i år rekryterat personal från oss. Landstingsgruppen har under året bl.a. påbörjat arbetet med den s.k. årshjulsmodellen i syfte att aktivera och fokusera på i förväg bestämda politiska teman. I augusti genomförde gruppen en längre överläggning på Rönneberga där bl.a. civilminister Ardalan Shekarabi medverkade. Trots ett fortsatt ofördelaktigt parlamentariskt läge under 2016 innebar året ändå ett antal viktiga politiska framgångar. En stor framgång var bl.a. att vi lyckades få moderaterna att efter flera års motstånd backa och acceptera en enhetstaxa i kollektivtrafiken. Till framgångarna kan också räknas beslutet om att efter moderaternas förseningar och hot om ytterligare förseningar ändå acceptera byggandet av tvärbanans Kistagren. Efter hårt tryck från oss och övriga oppositionspartier tvingades moderaterna till slut att acceptera en extern granskning av hela hanteringen av NKS-affären, liksom en extern granskning av den misslyckade och medialt uppmärksammade upphandlingen av strumpor. Till listan över framgångar kan också läggas frågan om nya närakuter, som alliansen avskaffade efter sitt makttillträde efter valet 2006, men där de nu har svängt och ser ut att acceptera att dessa successivt återinförs under de kommande åren. Regionfrågan har tagit ytterligare ett viktigt steg framåt under året genom ett beslut i fullmäktige om att lämna in en regionansökan till staten. Beslutet kunde till sist fattas av en majoritet bestående av de tre rödgröna partierna samt Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Moderaterna valde trots tidigare signaler om motsatsen att tillsammans med Sverigedemokraterna rösta mot en ansökan om regionbildning. Det politiska året i landstinget avslutades med att moderaternas ledare i landstinget, finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl avgick och ersattes av Irene 59

60 Svenonius, Täbymoderat och tidigare stadsdirektör under moderaternas styre i Stockholms stad. Landstingsalliansen består i praktiken av fem partier Som bekant utgör alliansen trots sitt valfiasko och minoritetsställning det största blocket i landstingsfullmäktige. Alliansen har trots detta kunnat regera som om de haft egen majoritet i väljarkåren på grund av Sverigedemokraternas agerande. SD:s ambition att utmåla sig själv som ett tredje block i den nationella politiken finner inget stöd i hur partiet agerar i Stockholms läns landsting. Här utgör partiet istället det mest lojala stödpartiet till moderaterna. Sverigedemokraterna gav redan 2015 sitt stöd till alliansen i den till synes tekniska frågan om nämndernas storlek. Detta stöd bekräftades även vid omröstningen i fullmäktige i december 2016 och innebär att det gångna årets ordning med konstruerade alliansmajoriteter i de viktigaste nämnderna, i strid med valresultatet och fullmäktiges sammansättning, kvarstår även kommande år. Detta innebär en fortsatt tydlig och konstruktiv oppositionsroll för oss Socialdemokrater. Landstingspolitisk strategi Under året har landstingsgruppens och kansliets arbete utgått från den av landstingsgruppen fastställda landstingspolitiska strategin för den innevarande mandatperioden. Som operativt stöd i arbetet med att förverkliga målen i strategin har arbetet med opinionsmätningar tillsammans med de båda partidistrikten och Stadshuset fortsatt under året, bl.a. med en något större och landstingsfokuserad mätning. Genomförda mätningar är ett viktigt operativt verktyg och gör att vi står väl rustade inför det kommande årets arbete och den grund vi då ska lägga inför kommande valrörelse. MEDIA OCH KOMMUNIKATION Kommunikation under 2016 hade som syfte att understödja den oppositionsstrategi som antogs av landstingsgruppen under hösten Målen för strategin är att Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting ska framstå som kompetenta, framtidsinriktade, tydliga, tillväxtvänliga och ekonomiskt ansvarstagande. Kommunikationen skulle även följa strategin genom att vara agendasättande med egna förslag, snarare än agera reaktivt gentemot alliansen. 60 Sammanfattningsvis så har publicering och insälj ökat jämfört med året innan och vi har fått mer uppmärksamhet i både traditionella och sociala medier. Det har dock funnits perioder under året där kommunikationsarbetet inte följt oppositionsstrategin fullt ut gällande tydligheten med våra politiska förslag. Under våren ingicks förhandlingar mellan oss och moderaterna kring en eventuell uppgörelse om finansieringen av kollektivtrafiken och prioriteringar av investeringar i olika trafikslag. Det fick till resultat att vi uppfattades av den allmänna opinionen som otydlig gällande taxehöjningarna som vi tidigare konsekvent kampanjat emot. Vi krävde byggstart av tvärbanans Kistagren, återinförda busslinjer samt att göra kostnadsbesparingar i trafikförvaltnings ekonomi för att vara beredda att samtala om höjningar av taxan. Förhandlingarna strandade och moderaterna ingick istället en överenskommelse med Miljöpartiet där bara det första av våra krav tillgodosågs.

61 Under våren stängde också förlossningsklinikerna BB Sophia och Södra BB ned och cirka 3500 förlossningsplatser försvann. Under denna period uppfattades vi heller inte av den allmänna opinionen som ett parti som kom med konkreta förslag för att lösa förlossningskrisen. Inför budgetfullmäktige i juni uppmärksammade media striden om SL-taxan. Vi fick också stor uppmärksamhet för våra föreslagna satsningar på primärvården. Mediaarbetet genomfördes under en månads tid inför budgetfullmäktige med flera nyhetssläpp innan budgeten presenterades i sin helhet på pressträff i maj. Under hela året har vi fortsatt skapa nyheter om Nya Karolinska sjukhuset där bilden av projektet har satt sig som landstingets sämsta affär. Tack vare en granskning av kanslipersonalen och offensiva krav på extern revision och omförhandling av avtalet med Skanska, kunde Svenska Dagbladet skapa nyheter om projektet under hela året. Under hösten har också öppnandet av NKS kantats av problem då chefen för hjärtsjukvården sa upp sig i protest. Medierna har också rapporterat om de omfattande driftsproblemen inför och efter inflyttningen till NKS. Höstens mediala topp skedde i samband med strump-skandalen då SVT avslöjat att leverantören Onemed tagit uppemot 6000 kr för beställning av stödstrumpor av landstinget. Det fick till följd att andra riksmedier börjat intressera sig för landstingets verksamheter och rapporteringen om landstingets många upphandlingar. Inför julen har också länet befunnit sig i en akutvårdskris då vårdpersonal slutat sina jobb på grund av den dåliga arbetsmiljön. Det har resulterat i att sjukhusledningar varit tvungna att stänga vårdplatser som i sin tur skapat växande köer till akutmottagningarna. Vi har hållit i frågan genom att låta våra företrädare synas i medierna för att presentera konkreta politiska alternativ för att lösa vårdkrisen. Sociala medier och kampanjer Förutom det traditionella pressarbetet gentemot tidningar, radio och TV, så har vi satsat mer på kommunikation i sociala medier. Under året så har artiklar och bilder lagts upp på Socialdemokraternas i Stockholm Facebooksida och våra andra nischade Facebookgrupper. Eftersom utvecklingen av det digitala medielandskapet går mot publicering av rörlig bild på digitala plattformar så har vi satsat på att producera opinionsbildande filmer. Under hösten har våra två egna filmer om vårdkrisen och slöseriet i landstinget tillsammans fått över visningar på Facebook och nått ut till över stockholmare. Då sociala plattformar som Twitter fortsätter att minska i betydelse i jämförelse med Facebook och Instagram så har vi valt att prioritera arbetet med de sistnämnda plattformarna. Framöver kommer vi att fortsätta arbeta med rörlig bild, både när det gäller att producera egna filmer men också att filma våra företrädare när de gör nedslag i verkligheten och kan sätta problembilden samt presentera politiska alternativ. Utöver våra digitala satsningar så har även särskilda kampanjer tagits fram. Under våren fortsatte kampanjen Rädda Bussen med egen Facebooksida för att uppmärksamma bussnedskärningarna i trafiken som genomfördes av moderaterna Vi arbetade med att ta fram bilder med lokala budskap som kunde spridas på Rädda bussens lokala Facebooksidor. Inför budgetfullmäktige publicerade vi flera bilder på Facebook för att uppmärksamma det kommande beslutet om taxehöjningen i kollektivtrafiken. Budskapet till medborgarna var att bussnedskärningarna från 2015 skulle kvarstå samtidigt som taxan skulle höjas med moderaternas förslag. I samband med partidagarna under hösten så besökte infrastrukturminister Anna Johansson Järfälla kommun för att träffa väljare och 61

62 Pressträffar/Seminarier diskutera moderaternas bussnedskärningar. Bilder från det besöket lades upp på våra sociala kanaler. Under hösten startades kampanjen Vårdlyftet för att uppmärksamma vårdkrisen och vårdpersonalens situation. En sida togs fram där bilder på sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare visades upp med ett budskap om att införa arbetstidsförkortning, en modern lönesättning och betald utbildning för vårdpersonal som genomgår specialistutbildning. Vi har också löpande försökt lyfta vår kompetensförsörjningsstrategi som vi tagit fram tillsammans med Miljöpartiet. Förhandling om SL:s ekonomi, 2 maj Vi bjöd in media till pressträff för att presentera våra förslag till en rad satsningar och effektiviseringar av SL som en del i ett förhandlingsunderlag till moderaterna. De konkreta förslagen var bland annat att skjuta upp Roslagsbanans etapp 2, genomlysning av SL:s alla investeringar under 10 år och konsultbesparingar. Pressträff kring S-budget, 23 maj Vi bjöd in media till pressträff för en presentation av vårt budgetförslag för En satsning på 100 miljoner kronor till förlossningsvården, jourläkarbilar för barn för minskade köer på akuten, fler vårdplatser inom äldrevården och storsatsning på vårdcentraler och en satsning på 103 busslinjer var några av huvudförslagen i budgeten. Seminarium om framtidens sjukvård, 4 juli Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har gett Göran Stiernstedt i uppdrag att utreda effektiviteten i Stockholmssjukvården. På ett seminarium under Almedalsveckan presenterade han sina första slutsatser. I Göran Stiernstedts delrapport konstaterades att den totala kostnaden för sjukvården per invånare är för hög och som beror på vårdvalen. Erika Ullberg tillsammans med Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet och Capios VD Tomas Lundberg fick diskutera problematiken under ett fullsatt seminarium i Visby under almedalsveckan. FINANS- OCH ALLMÄNPOLITISKA FRÅGOR Landstingets ekonomiska läge Stockholms läns landsting omsätter 2016 ungefär 90 miljarder kronor och prognostiseras i skrivande stund göra ett resultat på 1150 miljoner kronor. Det förväntade resultatet är 1148 miljoner kronor högre än budgeterat och beror främst på ökade samlade skatteintäkter i form av generella statsbidrag, ökade resenärsintäkter och realisationsvinster. Utan dessa positiva tillskott utöver budgeterade intäkter hade resultatet blivit ett underskott om närmare 1,1 miljarder kronor eftersom verksamhetens kostnader väntas bli just så mycket högre än budgeterat. Den omständigheten är i längden ohållbar och, mot bakgrund av förutsättningarna, graverande för det moderatledda landstingsstyret. Stockholms läns landsting har landets högsta landstingsskatt, högsta skattekraft per invånare och en utveckling av skatteintäkterna som andra landsting inte är i närheten av. Till den ekonomiska helhetsbilden hör också kostnader på knappt en miljard kronor som lagts utanför denna beräkning eftersom de kategoriserats som omställningskostnader inom ramen för den plan för framtidens sjukvård som är under genomförande. 62 Året har inneburit stora ansträngningar för att hålla tillbaka den flerårigt höga

63 kostnadsutvecklingen inom framför allt sjukvården. Mot slutet av året ser den ut att ha dämpats, särskilt i den vård som landstinget bedriver i egen regi. Det finns emellertid anledning att tro att denna dämpning inte speglar ökad produktivitet och effektivitet utan besparingar för att klara budget. Vad gäller den köpta hälsooch sjukvården, som till stor del består av de så kallade vårdvalen, har kostnaderna fortsatt att utvecklas snabbt. I skrivande stund beräknas de landa ungefär 550 miljoner kronor högre än budgeterat, och över 8 procent högre än föregående år. Också framgent finns goda skäl att följa utvecklingen noggrant. Att Stockholms läns landsting trots utmärkta förutsättningar har betydande brister i delar verksamheterna, understryker att problemen inte främst beror på resursbrist utan på brister i ledning, styrning och organisation. Vi socialdemokrater har under året därför fortsatt att argumentera för och lägga förslag på olika typer av effektiviseringsåtgärder som syftar till att frigöra resurser och ge sjukvårdspersonalen mer tid för patienterna, och mindre åt olika byråkratiska och administrativa sysslor. En växande befolkning i länet och teknisk utveckling innebär fortsatt ett ökat investeringsbehov inom både hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Det är därför bekymmersamt att landstingsdirektören i sitt underlag till arbetet med budgeten för 2017 tvingades konstatera att utrymme saknas för ambitionshöjande investeringar med driftsättning före Ökade kostnader för drift, finansiering och avskrivningar ryms helt enkelt inte. Redan beslutade objekt måste omprövas eller prioriteras om. Detta understryker ytterligare behovet av att de befintliga verksamheter bedrivs så effektivt som möjligt och att investeringar prioriteras som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Framtidens hälso- och sjukvård De kommande fem åren innebär många och omfattande utmaningar för Stockholms län. Vi ser fortsatt att Framtidsplanen är behäftad med flera strukturella brister och risker. Stängningen av akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i januari 2018 medför att akutbesök per år inte överförs till Nya Karolinska utan ska absorberas av länets övriga akutsjukhus. Vid den tidpunkten kommer emellertid de två största, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset, fortfarande att vara byggarbetsplatser utan kapacitet att ta emot det ökade akutflödet. Först våren 2019 väntas arbetena vara färdiga. För att klara det glapp som uppstår har det moderatledda styret tidigarelagt driftsättningen av tre av de tolv närakuter som planeras (närakuterna infördes ursprungligen av Social demokraterna och Miljöpartiet), men även denna tidigarelagda driftsättning är försenad. Ytterligare en omständighet som riskerar att leda till svårigheter är att akutsjukhusen ska skifta vård både med NKS och med varandra under den kommande perioden. Vidare försvåras situationen av stora delar av specialistvården som idag bedrivs av akutsjukhusen samtidigt ska börja bedrivas av idag ännu icke kända aktörer. Försvårande omständighet är att det inte finns några mottagare av den specialistvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen. Det finns inte heller tillräckligt med lokaler färdigställda för att bedriva denna vård i. Bristen på friställda sjukvårdslokaler gör att den rockad av sjukvård som Framtidsplanen innebär är ytterst svår att genomföra då det saknas luft i systemet. Denna bristande planering av det moderatledda styret riskerar nu att ytterligare försena genomförandet av Framtidsplanen. Situationen har framför allt stor inverkan på patienternas möjlighet att få vård och var de ska få vård, men den får också 63

64 64 stor inverkan på personalens arbetsmiljö. För att sjukvården ska gå mot en mer patientcentrerad vård med ökad integration mellan sjukvårdens aktörer krävs att den offentliga vården deltar i specialistsjukvården utanför sjukhusen. En ökad integration mellan aktörer och den offentliga vårdens deltagande är nödvändiga förutsättningar för övergången av slutenvården till öppenvård. Den nuvarande inriktningen för Framtidsplanen tillåter inte detta vilket innebär att den kommer att bidra till ökad fragmentering och sämre vård för patienterna och sämre förutsättningar för forskning och utbildning. Detta är brister i Framtidsplanen hänförliga till ideologisk övertygelse snarare än vad som nyttigt för patienterna och sjukvården. Utbyggd tunnelbana och satsningar på infrastruktur Utbyggnaden av tunnelbanan har under 2016 präglats av Sverigeförhandlingen. Socialdemokraterna har haft som målsättning att maximera den statliga medfinansieringen för att möjliggöra utbyggnader av tunnelbanan, i synnerhet Lila linjen. Tack vare Socialdemokraternas långsiktiga kampanj med stöd från partidistrikten har Lila linjen varit en självklar del av förhandlingarna. Vi har också fortsatt arbeta för utbyggnader av tunnelbanan till Täby, en koppling mellan Hjulsta och Barkarby, förlängning till Kungens kurva och nya stationer, exempelvis Kymlinge. En annan viktig tvärförbindelse som landstingsgruppen har arbetat extra hårt med under 2016 är den så kallade Stockholmsbågen, en superbusslinje från Tyresö/Haninge i söder till Täby i norr via förbifarten. Socialdemokraternas företrädare har drivit frågan internt i Landstingets olika organ, lyft fram satsningen tillsammans med kommuner och företrädare från branschen och skapat uppmärksamhet kring satsningen i media. Arbetet har varit så pass framgångsrikt att vi trots oppositionsrollen drivit fram en initial utredning från förvaltningen som är ett mycket starkt stöd i det fortsatta arbetet. Att satsa på superbusstrafik ligger också i linje med behoven av att snabbt öka kapaciteten i nya tvärförbindelser i linje med avsikterna i RUFS. Socialdemokraterna har som målsättning att prioritera infrastrukturutbyggnader som möjliggör för kommunerna att bygga fler bostäder. Detta har varit ett rättesnöre i våra prioriteringar av vilka förslag vi ställer oss bakom, vilket också är viktigt att visa för allmänheten. Ett sådant arbete som är särskilt värt att lyfta är möjligheten att satsa på sekundäruppgångar i spårtrafiken och nya stationer där stor bostadspotential finns. Vi har under året samlat in data från kommunerna och har ett antal objekt som vi har kunnat peka på som sammantaget innebär stor bostadspotential till en relativt låg investeringskostnad. Tillväxt, miljö, och regionplanering Under 2016 har tillväxt- och regionplanenämnden (TRN) fattat beslut om remiss av förslag till ny regional utvecklingsplan, RUFS Remissen pågick mellan april och september. S-gruppen presenterade sina synpunkter i ett särskilt uttalande som grundande sig i den Gemensamma regionalpolitiska S-agenda som vi tagit fram tillsammans med länets kommuner. Vi menar att förslaget till ny RUFS tydligare bör beskriva orsakerna till och nycklarna ut bostadsbristen. För att skapa en hållbar och attraktiv region behöver andelen som åker kollektivt öka. I samrådshandlingen saknar vi prioriterade åtgärder på området. Det är också avgörande att bostadsbyggande och kollektivtrafiksatsningar går hand i hand därför efterlyser vi en strategisk kollektivtra-

65 Miljöfrågor Skärgård Kulturfrågor fikutredning som visar på nödvändiga kollektivtrafikinvesteringar fram till Den regionala utvecklingsplanen behöver även på ett tydligare sätt belysa och presentera åtgärder kring de regionala ojämlikheter som präglar Stockholms län. Under året har kansliet lagt ett ökat fokus på regionala tillväxtfrågor. I budget 2017 presenterade vi ett förslag att landstinget ska inrätta exportcentra i Stockholm. Stockholms län har en av Europas högsta BRP per invånare. Men konkurrensen från omvärlden hårdnar och Stockholmsregionen behöver stärka och utveckla företagens export-och internationaliseringsmöjligheter. Utöver detta har även ett antal företagsbesök genomfört för att utveckla vår regionala tillväxtpolitik och identifiera områden där landstinget kan göra mer för att stärka den regionala tillväxten. Kansliet har också fortsatt drivit politikutvecklingsprojektet bostadsbyggande för tillväxt. Under året har träffar med bostadsföretag, forskare och andra aktörer genomförts. Vi arrangerade ett seminarium för S-politiker om nycklar till ökat bostadsbyggande där bland andra Finansminister Magdalena Andersson medverkade. Arbetet och dess konkreta förslag finns nu samlade in en rapport. Socialdemokrater i Stockholms läns landsting har länge drivit frågan om att bilda Region Stockholm. På LF i december beslutade SLL att skicka in en ansökan till regeringen om att bilda region. Socialdemokraterna har under året drivit på för att stärka miljöambitionerna i nya förslaget till RUFS och i det nya miljöprogrammet. På landstingsfullmäktige i november fattades beslut om ett nytt miljöprogram. Vi socialdemokrater fick genom förhandlingar in delar av våra synpunkter i det nya miljöprogrammet resterande synpunkter presenterades i ett FTB. En viktig invändning är att vi beklagar att landstinget inte tagit fram den klimatfärdplan man fick i uppdrag att ta fram i budget 2014 innan man tar fram ett nytt miljöprogram. Nu blir processen bakvänd. Vi är också kritiska till att miljöprogrammet sänkt sitt klimatmål från den version som var på remiss. Vi vill se betydligt mer ambitiös politik kring energieffektivisering och menar att målen om kollektivtrafikandel måste relatera till att vi når de nationella miljömålen. Under året har S i SLL bland annat drivit frågan om att förlägga myndigheters, kommuners och landstingets verksamheter till skärgårdsområdet för att bidra till att fler fasta åretruntarbeten och samtidigt förbättra tillgången till offentlig service. Vi har också drivit frågan om bredbandsutbyggnad samt att landstinget tillsammans med övriga aktörer ska arbeta aktivt för att skapa servicekluster i skärgården där offentlig och kommersiell service kan samordnas på lämpliga platser. Kulturnämnden är framförallt ansvarig av fördelning av bidrag och verksamhetsstöd till olika kulturverksamheter i Stockholms län. I dessa frågor har vi traditionellt en samsyn med den styrande minoriteten. Året har präglats av ett omfattat förändringsarbete på kulturförvaltningen. En ny målstruktur har tagits fram för verksamheten. Kulturnämnden har även fattat beslut om en ny utformning av nämndens stödformer. Under året har kulturnämnden tagit initiativ till att samla länets alla S-ordföranden i kommunerna för att diskutera gemensamma frågor och politikutveckling. 65

66 Hälso- och sjukvård Den socialdemokratiska gruppen har drivit frågan om att överlämna totalansvaret för konsten i vården till kulturförvaltningen för att låta proffs vara proffs och frigöra resurser i vården. Höjd ersättning till primärvården och fem nya närakuter Under året har landstingsgruppen haft ett stort fokus på primärvården i länet inom ramen för politikprojektet Årshjulet. Syftet med Årshjulet har varit att ledamöterna ska kunna fokusera extra mycket på ett politikområde under en viss period av året. Detta har lett till ökat engagemang och delaktighet bland de förtroendevalda. Under oktober-december så arbetade Årshjulets sjukvårdsgrupp med att genomföra studiebesök på minst en vårdcentral i varje kommun i Stockholmsområdet. Totalt så besöktes cirka 30 vårdcentraler runt om i länet. Syftet med besöken var att ta pulsen på vårdcentralerna, prata med personal och patienter och få en överblick över hur väl primärvården i länet fungerar. I samband med besöken så gjordes kommunikationsinsatser och ledamöterna skrev insändare som publicerades bland annat i Nynäshamnsposten och Östermalmsnytt. I samband med Årshjulet har vi även lagt ett större arbete på motionsskrivande och arrangerat skrivarkvällar för de förtroendevalda vilket har lett till ett ökat antal inlämnade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor till Landstingsfullmäktige. Under hösten 2015 genomfördes en omfattande förändring av ersättningssystemet i primärvården. Vi socialdemokrater var med i en bred politisk överenskommelse för att göra primärvården i länet mer jämlik. Förändringen innebar att en större del av ersättningen till vårdcentralerna betalas ut utifrån vilka patienter som är listade och mindre andel per besök. Detta är en förändring som vi Socialdemokrater länge verkat för att få igenom och vi är glada över att detta första steg är genomfört. Nästa stora utmaning vi ser inom primärvården är att resurserna är otillräckliga. Trots att skattebasen växer på grund av befolkningsökning och en i grunden stabil tillväxt i länet så befinner sig landstinget i ständigt ekonomiskt undantagstillstånd, på grund av det ansvarslösa alliansstyret. Vårdcentralerna har idag alldeles för lite resurser för att kunna ge alla den bästa vården. Ersättningarna till vårdcentralerna har släpat efter och någon höjning har inte genomförts sedan 2008, trots att befolkningen och därmed antalet patienter - under samma period ökat kraftigt. I budgeten valde vi därför att satsa stort på höjd ersättning till primärvården. För att säkerställa att vårdcentralerna har tillräckliga resurser att kunna ta emot och ge alla den bästa vården så vill vi förstärka ersättningen till primärvården med 600 miljoner till år 2020, genom en första höjning om 300 miljoner 2017 och sedan ytterligare höjningar om 100 miljoner under 2018, 2019 och Vårdcentralerna är viktiga. De ger trygghet genom att snabbt kunna erbjuda vård nära hemmet eller jobbet. En väl fungerande primärvård avlastar också akutmottagningarna och kan arbeta förebyggande vilket bidrar till en mer jämlik hälsa mellan människor i länet. Utan denna satsning blir vården mer ojämlik, väntetiderna på akutsjukhusen längre och vården för patienter sämre. Vi socialdemokrater vill istället att det ska vara lättare och gå snabbare för länsinvånarna att få vård på sin vårdcentral. 66

67 Under året har arbetet för att återinföra närakuter i länet fortsatt. För Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har det länge varit en prioriterad fråga att länet ska ha en välfungerande närakutstruktur. När vi styrde senast i landstinget öppnade vi upp närakuter. När Alliansen tog över makten stängdes de successivt ner och de tillät även att begreppet förvirrades, genom att tillåta vårdcentraler som har öppet efter kontorstid att kalla sig för närakuter, trots att de inte uppfyllde något av de kriterierna som en närakut ska uppfylla. I den politiska överenskommelse som förhandlades fram 2015 finns, precis i linje med vår politik, en samsyn i att etablera riktiga närakuter. I beslutet framgår att de ska vara öppna mellan och ha tillgång till laboratorium, röntgen och barnkompetens. I maj beslutade landstinget om en tidigareläggning av starten gällande tre närakuter placerade i anslutning till Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Nya Karolinska Solna. När tidigareläggningen beslutades så krävde vi att inte bara tre, utan fem närakuter, skulle öppnas i anslutning till akutsjukhusen i Solna, Danderyd, Huddinge och Södertälje, samt i anslutning till Södersjukhuset. På så sätt täcks även de södra delarna av Stockholms län in i planen för den framtida närakutstrukturen Vi vill att landstinget så fort som möjligt öppnar upp dessa fem närakuter. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting kommer att driva att de ska finnas på platser där det finns ett gediget befolkningsunderlag, goda transportmöjligheter och med en geografisk spridning över länet. Detta så att närakuterna blir en vårdnivå som samtliga länsinvånare kan nyttja vid behov. Med en klok placering av dessa närakuter är vår förhoppning av dessa ska bidra till att uppfylla målet om en jämlik vård och en lämplig avlastning av vården på akutmottagningarna. Krisen inom akutsjukvården Den kris som akutvården i Stockholms läns landsting upplever är ingenting nytt, utan har pågått under flera år. Dock förvärras situationen för varje år Läget under jul- och nyårshelgerna var extremt med väntetider på upptill 40 timmar på akuten, och omkring 600 stängda vårdplatser, vilket är 250 fler än under motsvarande tid förra året. Insikten om att förändringar måste göras börjar gå upp för allt fler, dock inte för den styrande landstingsalliansen. Med den stora omställning som Stockholms läns landstings vårdorganisation nu genomgår när planen för Framtidens hälso- och sjukvård ska implementeras kommer situationen förvärras. Dessutom är den nya vårdstrukturen utanför akutsjukhusen är kraftigt försenad. Nya Karolinska sjukhuset öppnade i november 2016 och har haft stora problem med den nya tekningen för att övervaka patienter. Därför har färre vårdplatser än planerat kunnat öppna. Socialdemokraterna har fortsatt kräva att landstinget på högsta nivå tar ett helhetsgrepp om akutvården och att vi tar de nödvändiga steg som krävs för att skapa bättre förutsättningar för akutvården att ge patienter hjälp i tid. Ett sådant arbete har påbörjats, enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningen, men det är ju naturligtvis alldeles för sent. Det är också angeläget att de som söker vård gör det på lämplig vårdnivå, även om vi vet att stängda vårdplatser är den huvudsakliga orsaken till de långa väntetiderna på akuten. Återetableringen av det socialdemokratiska systemet med närakuter innebär en vårdnivå för de som inte behöver akutsjukhusets alla specialistresurser eller intensivvård. Även en utbyggd primärvård kommer framöver kunna vara en lämplig vårdnivå för vissa patienter. Vi vill också se att ambulansen får möjlighet att direkt åka till geriatriken med äldre patienter. 67

68 68 Vi har dessutom fortsatt uppmärksamma bristerna i användandet av de jourläkarbilar som landstinget betalar dyrt för men i mycket begränsad utsträckning nyttjar. Med ett maximerat användande av dessa skulle trycket på akutmottagningarna lätta och många barnfamiljer och äldre skulle slippa långa väntetider på akutmottagningarna. För att kunna öppna de närmare 600 stängda vårdplatserna i länet måste landstinget ändra personalpolitik. Vårdpersonalen slutar och söker sig till andra arbetsgivare på grund av en utebliven politik för god löneutveckling och moderna arbetstider. Vi har under hösten lagt fram ett eget förslag till kompetensförsörjningsstrategi tillsammans med Miljöpartiet, som föreslår fler försök av förkortad arbetstid inom dygnet-runt-verksamheter; en transparent lönepolitik där kompetensstegar kopplas till löneutveckling som främjar erfarenhet och utbildning; bättre introduktion av ny nyutbildad personal; krav på att även privata vårdgivare ska ta ett utbildningsansvar samt införandet av en akademisk specialistsjuksköterskeutbildning där bristen på personal är som störst. Så bör vi arbeta för att kunna öppna de stängda vårdplatserna och därmed minska väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar. Fler vårdval rullas ut samtidigt som besparingar drabbar vården Under 2016 har alliansen fortsatt att rulla ut nya vårdval, trots att det inte finns en fungerande kostnadskontroll inom befintliga vårdval. Under våren avslöjades att de tio dyraste av de så kallade vårdvalen kostade drygt en miljard kronor mer, bara under 2014, än vad de hade gjort om deras kostnader utvecklats i linje med Hälso- och sjukvårdsnämndens övriga kostnader. Vi har länge ställt oss frågande till klokheten i att införa nya vårdval när kostnaderna är okontrollerbara i befintliga vårdval och kommer vara så även inom nya vårdval. Under 2015 påbörjades försök i landstinget till att mildra de skenande kostnaderna, nämligen att skära i ersättningssystemen. Vi var mycket kritiska till att neddragningarna gjordes utan analys och efterfrågade mer strategisk kostnadskontroll. I maj beslutade alliansen i landstinget att införa vårdval för urologi, trots att det riskerar att splittra en fungerande prostatacancervård. När vårdvalet först beslutades så sänktes ersättningarna med 25 procent, vilket ledde till att endast en av 17 privata mottagningar ville ingå i vårdvalet. Situationen skapade stor oro och stress bland patienter som inte visste om deras mottagning skulle finnas kvar efter årsskiftet. Efter stor kritik från oppositionen och medialt intresse så backade alliansen och höjde ersättningen. Socialdemokraterna är djupt oroade över att fler panikbesparingar kommer att genomföras om fler vårdval införs. Under året har ytterligare revideringar av förfrågningsunderlag för en rad vårdval i syfte att stabilisera kostnadsökningarna. Vi anser fortsatt att inga nya vårdval bör införas förrän systemet är reviderat och utvärderat och det finns en fungerande kostnadskontroll i hela vårdvalssystemet. Vårdvalens skyhöga kostnader leder till besparingar inom den övriga landstingsdrivna vården, vilket drabbar våra allra svårast sjuka. Under det gångna året har landstinget, med hjälp av utslagsrösten i Hälso- och sjukvårdsnämnden, bland annat beslutat om att lägga ner länets hälsomottagningar. Nedläggningen är en del av kostnadsbesparande åtgärder eftersom nämnden har ett prognostiserat underskott på en kvarts miljard i år och även nästa år. Socialdemokraterna har reagerat kraftfullt mot nedläggningen av hälsomottagningarna och lämnat in en motion till Landstingsfullmäktige med förslag om

69 att återinföra dem. Motionen behandlas under Mot bakgrunden av de ökande skillnaderna i hälsa i vårt län så är det helt orimligt att landstinget väljer att lägga ner hälsomottagningarna som sitter på en enorm samlad kompetens i livsstils -och hälsofrågor. Istället för att ta ett ansvarsfullt grepp på hur man organiserar vården effektivt görs plötsliga och drakoniska besparingar, som förvisso sparar pengar i stunden, men som inte effektiviserar vården och som drabbar patienterna på ett oförutsägbart sätt. Krisen inom förlossningsvården fortsätter Tidigare utvärderingar och händelseutvecklingen under året visar tydligt att förlossningsvården inte utvecklas i rätt riktning av den förda allianspolitiken. Vi har därför under året krävt att Vårdval förlossning ska avskaffas. Valfriheten har minskat under året. I länet finns idag färre alternativ än innan vårdvalet infördes Dels fattade landstinget beslutet att lägga ner Södra BB på Södersjukhuset och när Praktikertjänst AB i början av året meddelade att de inte längre kunde få lönsamhet i förlossningskliniken BB Sophia stängde även den kliniken. Vi anser att en långsiktig planering av förlossningsvården inte fungerar i ett vårdvalssystem, och därför har landstinget nu en brist på tusentals förlossningsplatser. Vi har under året krävt att öppnandet av en förlossningsklinik på St. Görans sjukhus ska tidigareläggas men beskedet är att tidigast 2019, mer troligt 2020, är detta möjligt. Vi har även krävt att förlossningen på gamla Karolinska sjukhuset i Solna ska hållas öppen även när den nya förlossningsmottagningen på nya Karolinska sjukhuset öppnar, eftersom den kommer har färre förlossningsplatser. Trafikfrågor Trafikfrågorna under 2016 fortsatte att präglas av konfliktfrågan kring SL:s svaga ekonomi och därmed en debatt om biljettpriser, nedskärningar och stoppade investeringar. Socialdemokraternas mål har under året varit att genom opinionsbildning uppmärksamma den kortsiktiga politiken som drabbar resenärerna och att stoppa nedskärningar samt prishöjning på SL-kortet. Under våren fortsatta kampanjen Rädda bussen att uppmärksamma moderaternas bussnedskärningar i kollektivtrafiken. Fokus log också på våra egna förslag om att ta tillbaka bussarna och istället skära ned i trafikförvaltningen användning av konsulter. I samarbete med flera olika arbetarekommuner och partidistriktet besökte vårt trafiklandstingsråd kommuner som Järfälla, Norrtälje, Stockholm, Sigtuna. Kampanjbilder från dessa besök tillsammans med artiklar i lokalmedia delades på Rädda bussens Facebook-sida. Kampanjen fick stor uppmärksamhet i media och våra landstingsråd fick tillfälle att lyfta våra politiska alternativ och förslag. Under våren ingicks också förhandlingar med moderaterna kring finansiering av SL. Tyvärr strandade förhandlingarna och moderaterna ingick i en överenskommelse tillsammans med Miljöpartiet om taxehöjningar. På grund av den rådande bostadsbristen i Stockholms län har frågan om utbyggnationer av sekundäruppgångar vid tågstationer fått stor uppmärksamhet. Genom att peka ut konkreta t-bane- samt pendeltågsstationer lyckades vi få medial uppmärksamhet kring våra förslag att lösa bostadsbristen tillsammans med förbättringar av tillgängligheten i kollektivtrafiken. Under hela året har Socialdemokraterna hållit i frågan om att införa kollektivavtalsliknande villkor för taxiförare inom färdtjänsten. Under året har media rap- 69

70 porterat om flera fall där brukare inte fått sin beställda taxibil i tid och uteblivna körningar. Vårt trafiklandstingsråd deltog i flera demonstrationer för att uppmärksamma bristerna i moderaternas upphandling av färdtjänsten. I samband med regeringens lagförslag om att införa krav på sociala villkor i upphandlingar deltog trafiklandstingsrådet tillsammans med civilminister Ardalan Shekarabi i en omfattande demonstration. Frågan har fått stort medial uppmärksamhet där Socialdemokraterna synts mest och presenterat konkreta förslag för att erbjuda taxiförare och brukare goda villkor. I övrigt har Socialdemokraterna bland annat kritiserat delar av den sedan länge pågående sjötrafikupphandlingen som i omgångar blivit tvungen att göras om, drivit på för införande av plattformsbarriärer i de större tunnelbanestationerna, samt ställt krav på att biljettkontrollerna ska återtas i egen regi. Facklig samverkan Under 2016 valde Socialdemokraterna att avgränsa de fackliga kontakterna till den egna fackliga-politiska samverkan inom ramen för arbetarrörelsen och inte via andra partier. Inom ramen för den fackliga samverkan träffade trafiklandstingsrådet fackliga representanter vid regelbundna möten under vår och höst. Aktuella frågor under våren har bland annat varit ett pilotförsök med viseringsstolpar på lokalbanorna, upphandling av pendeltågstrafiken, upphandling av sjötrafiken och upphandling av färdtjänsten. Representanter från kansliet och också bistått fackliga organisationer genom att delta i aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om SL:s arbetsmetoder och upphandlingar. Redovisning av inlämnade motioner, interpellationer och frågor Inlämnade motioner Conny Fogelström och Dag Larsson om att begränsa ökningen av åldersdiabetes och prostatacancer Hanna Jokio och Parvin Araghi om att öppna en ungdomsmottagning i Rågsved Maria Kjellsdotter Rydinger och Tara Twana om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa bland barn och unga Dag Larsson och Alfonso Morales Barrera om att utreda kostnaden för slopad avgift för patienter som tvångsvårdas inom den psykiatriska vården Dag Larsson om åtgärder för att minska köerna till Stockholms akutmottagningar Dag Larsson om att införa en ny läkarbåt i Stockholms skärgård Dag Larsson om att återinföra hälsomottagningarna i handen, Järva och Södertälje Dag Larsson och Shapna Sharma om en väntetids-app för länets akutmottagningar Petra Larsson och Curre Hansson om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Emma Lidell om att uppdatera patientkläderna Tuva Lund om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting Elinor Odeberg om subventionering av menskoppar 70

71 Tove Sander om mobil vårdcentral Jens Sjöström och Swapna Sharma om kompetens och kunskap på rätt plats om att inrätta ett regionalt kompetens- och valideringscentrum i Stockholms läns landsting Jens Sjöström om åtgärder inom Stockholms läns landsting gör för lite för att få fler att vilja och orka jobba heltid Jens Sjöström och Robert Johansson om behovet av att öka antalet rekryteringsbostäder Jens Sjöström och Robert Johansson om behovet av att fortsätta utveckla undersköterskeutbildning Tara Twana och Tuva Lund om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholms län Tara Twana om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor Tara Twana och Swapna Sharma om kunskapen om kvinnors hälsa Erika Ullberg och Dag Larsson om behovet av mångfald i vården av allvarlig övervikt Inlämnade interpellationer Christina Enocson om tillgängligheten till ögonbottenfotografering för patienter med diabetes Dag Larsson om bemanningsbristen inom neonatalverksamheten i Stockholms läns landsting Rolf Lidell om tjänstemäns befogenheter i landstingets strategiska fastighetsinvesteringar Freddie Lundquist om jourläkarbilar Tove Sander om väntetider till screening för bröstcancer Jens Sjöström om gällande sammanställning av bristen på specialistsjuksköterskor inom landstinget Jens Sjöström om färdtjänsten Jens Sjöström om ansvaret för specialistsjuksköterskeutbildningen Tara Twana om att utrikes födda kvinnor får en sämre förlossningsvård Tara Twana om plattformsbarriärer i kollektivtrafiken Erika Ullberg om kostnadsökningar för Nya Karolinska Solna Erika Ullberg om åtgärder till följd av utredningarna kring Macchiarini Nina Unesi om den förestående bristen på BVC i Södertälje Ställda frågor Conny Fogerlström anser du att det är möjligt att leverera färdtjänst med hög kvalitet om chaufförer får en snittlön på 46 kr i timmen? Dag Larsson delar du landstingsrevisorernas bedömning att privata vårdgivare med landstingsavtal inte omfattas av Landstingets ömsesidiga försäkringsbolags ansvarsförsäkring? Dag Larsson den 1 april blir det lagligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning inom svenska hälso- och sjukvården. Landstinget beslutar om vilka avgifter som ska gälla. Kommer alliansen i Stockholms läns landsting 71

72 att kräva att ensamstående, till skillnad från heterosexuella och lesbiska par, ska betala hela avgiften för behandlingen? Dag Larsson kände du som ansvarig politiker till redan före sommaren att en stämningsansökan förbereddes mot företaget OneMed? Dag Larsson anser du att det är rimligt att Stockholms läns landsting har landets längsta väntetider till hjärtoperation? Dag Larsson tycker du som ansvarigt landstingsråd att det är rätt prioritering att sänka målen för vårdgarantin istället för att öka tillgängligheten och korta köerna? Dag Larsson tycker du att situationen på SöS är rimlig utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv? Jens Sjöström kan du garantera att nuvarande färdtjänstavtal inte förlängs och det i en ny upphandling kommer att ställas krav på svenska löner och villkor minst i nivå med gällande svenska kollektivavtal? Erika Ullberg kan du mot bakgrund av avvecklingen av Södra BB på SöS och nedläggningen av BB Sophia garantera att blivande föräldrar inte kommer stå inför ett kaos i förlossningsvården lagom till sommaren och semesterledigheterna? Erika Ullberg kommer du att ta initiativ till att avskaffa vårdval förlossning och den fria etableringsrätten för vårdföretag, så att tillräcklig förlossningskapacitet kan garanteras och all förlossningsvård samordnas med resurserna på våra akutsjukhus? Erika Ullberg har du dragit lärdom av BB Sophia och försöket med fri etablering inom s.k. vårdval förlossning och är beredd att ompröva den politiken för att lösa behovet av 4000 förlossningsplatser? Erika Ullberg skulle du stödja ett förslag om att genomföra en oberoende extern revision av hur upphandlingen av strumporna kan bli så ofattbart dålig? Erika Ullberg anser du att ni som ansvariga politiker har tillräcklig kontroll över Nya Karolinska, vårdkapaciteten och den höga konsultanvändningen? Erika Ullberg kommer en oberoende och extern granskning av den misslyckade upphandlingen av stödstrumpor att genomföras snarast? Stockholm den 9 februari 2017 Dag Larsson Erika Ullberg Sven-Inge Nylund Petra Larsson Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Andersson Staffan Holmberg Robert Johansson Christina Enocson Susanne Lund 72

73 Redovisning av motioner från Stockholms arbetarekommun Motion A14 Insatser för att förbättra arbetsförhållandena för korttidsutbildade kvinnor i vård- och omsorgsyrken Stockholms läns landsting är en av Sveriges största arbetsgivare, och över 80 procent av personalen är kvinnor. En betydande del av dessa tillhör gruppen korttidsutbildade inom vård- och omsorgsyrken. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har under året fokuserat på personalfrågorna och satsningar på bättre arbetsvillkor. Under hösten presenterade vi tillsammans med miljöpartiet ett eget förslag till kompetensförsöjningsstrategi med tydligt fokus på landstingets ansvar att skapa hälsosamma arbetsförhållanden för vårdpersonal. Strategin hade ett särskilt avsnitt om arbetsvillkoren för yrkesgrupperna undersköterskor, skötare och lokalvårdare. Följande förslag i strategin fokuserade på arbetsvillkor och löner för dessa yrkesgrupper: a) införa nya arbetstidsmodeller som ett aktivt verktyg för att förbättra arbetsmiljön, b) minimera treskiftsarbetsscheman och ta bort delade turer, c) införa en lönesättning som är baserad på kompetens, erfarenhet, utbildning och akademiska meriter och är kopplad till resultat och som bidrar till verksamhetens mål, d) tydligt koppla löneutvecklingen till kompetensstegar för respektive yrkesgrupp, e) höja den generella grundkompetensen inom undersköterskeutbildningen, f) bedriva egen undersköterskeutbildning inom ramen för vård- och omsorgscollege, g) verka för att införa fler specialiseringsutbildningar för undersköterskor. Arbetet med att sprida denna politik kommer att fortsätta. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har även lagt en motion om att landstinget ska starta en undersköterskeutbildning med särskilt fokus på sjukvård. Vi har även verkat för att landstingets nya folkhälsopolicy ska ha ett tydligare fokus på sociala skillnader i hälsa och göra satsningar på att förbättra arbetsvillkoren för kortutbildade kvinnor i vård- och omsorgsyrken. Motion D8/D9 Mindre asfalt, mer betong Den socialdemokratiska landstingsgruppen fick i uppdrag att verka för att öka investeringarna i BRT-system, att verka för att utökade trängselskatter ska användas till investeringar i kollektivtrafik och att utbyggnaden av tunnelbanan och annan kollektivtrafik har högsta prioritet. Socialdemokraterna i landstinget har drivit en offensiv agenda avseende investeringar i kollektivtrafik. Under året har dessa frågor främst berörts inom ramen för Sverigeförhandlingen och arbetet inför regeringens infrastrukturproposition. Satsningar på superbussar (BRT, Bus Rapid Transit) är en fråga som landstinsgruppen särskilt fokuserat på under Det finns idag en process och en modell i Stockholms läns landsting att bygga olika typer av spårtrafik, däremot finns inte superbusstrafik. Socialdemokraternas företrädare har drivit frågan internt i Landstingets olika organ, lyft fram satsningen tillsammans med kommuner och företrädare från branschen och skapat uppmärksamhet kring superbussar i media. Vi har också lagt skarpa förslag i vårt budgetalternativ. Ett viktigt stöd har varit och kommer att vara Trafikverkets inriktningsunderlag som slår fast att kollektivtrafiken måste öka, trots begränsade resurser och pekar på BRT som ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt att bygga ut kollektivtrafiken i Sverige. Landstingsgruppen kommer att fortsätta verka för att få till superbusstrafik i 73

74 Stockholms län. I detta arbete kommer landstingsgruppen behöva stöd från både lokal och nationell nivå. Inte minst är de nationella- och regionala infrastrukturplanerna avgörande då landstinget inte själva bygger vägar. Inom ramen för Sverigeförhandlingen har företrädare från den Socialdemokratiska landstingsgruppen fört fram utbyggd kollektivtrafik som högsta prioritet för Stockholmsregionen. Vi anser att statliga investeringar ska nyttjas till utbyggd tunnelbana som har hög kapacitet men kostar mycket att bygga initialt. Inom ramen för Sverigeförhandlingen har trängselskatter funnits med som alternativ i trafikstyrande syfte. Socialdemokraterna har fört fram att intäkter från utökning av trängselskatter ska gå till utbyggd tunnelbana. Motion D14 En kollektivtrafik för framtiden Under 2015 ville moderaterna i landstinget införa automatiska viseringsstolpar på alla lokalbanor. Socialdemokraterna fick till stånd en kompromiss där man, tillsammans med alliansen i landstinget, lät genomföra ett pilotprojektet med viseringsstolpar på tvärbanan. Under sommaren och hösten 2016 har trafikförvaltningen genomfört en pilotstudie på tvärbanan för att under nästkommande år utvärdera resultatet. Under hösten framkom uppgifter i media att den privata operatören Arriva frångått trafiknämndens beslut om att låta konduktörerna arbeta som stationsvärdar under pilotprojektet. Socialdemokraterna har varit drivande i att, tillsammans med facket, driva frågan om att låta konduktörerna arbeta med relevanta arbetsuppgifter under pilotprojektet i enlighet med trafiknämndens beslut från tidigare år. Under 2017 kommer frågan om införande av viseringsstolpar på lokalbanorna återigen aktualiseras efter att trafikförvaltningen fått möjlighet att analysera resultatet från pilotprojektet. Motion F1 Ambulansen i Stockholm i landstingets egen regi Under året har landstingsgruppen genom skrivelser till Hälso- och sjukvårdsnämnden belyst personalsituationen inom ambulansverksamheten samt bristande utrustning i ambulansen. Vi bad nämnden att återkomma med en redovisning över hur situationen ser ut inom ambulansvården, samt komma med förslag på åtgärder för att garantera patientsäkerhet och en god arbetsmiljö i ambulanssjukvården. I samband med snökaoset i november så krävde Socialdemokraterna att landstinget ska satsa 10 miljoner kronor för att byta ut Aisab:s ambulansflotta så att hälften av alla bilar har fyrhjulsdrift. När avtalen med vårdgivarna inom ambulansen förlängdes i april så ansåg vi att det rimligt att förlänga avtalen med utifrån det läge som landstinget nu befinner sig. Men vi la ett särskilt uttalande där vi underströk att avtalen idag inte är helt tillfredsställande och att ett större fokus måste läggas arbetsmiljön för ambulanspersonal. Vi föreslog även att avtalen borde förtydliga uppdraget om relationsskapande arbete, exempelvis i samverkan med skolor och idrottsföreningar, och att det i budgeten bör avsättas resurser för detta arbete. I samband med att det blir dags för en ny upphandling av ambulanssjukvården ska Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting undersöka möjligheten att samla ambulansverksamheten inom AISAB, samt utreda hur ambulansverksamheten kan kopplas närmare akutmottagningarna. Motion F7 Fotvård till diabetessjuka Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting anser att förebyggande fotvård för patienter med diabetessjukdom är mycket viktigt. Motionen föreslår att Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting driver frå- 74

75 gan om att förebyggande fotvård ska omfattas av alla diabetiker och innefattas i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet i öppen hälso- och sjukvård är nationellt. Det innebär att alla patientavgifter som är högkostnadsgrundande får räknas in, oavsett i vilket landsting patientavgiften har betalats. Högkostnadstaket kan variera i olika landsting. En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst kr för öppen hälso- och sjukvård. Högkostnadsskyddet regleras på nationell nivå vilket ger Stockholms läns landsting mindre möjligheter att påverka regelverket. I motionen beskrivs att förebyggande fotvård ingår inom ramen för högkostnadsskyddet i andra landsting och regioner men inte i Stockholms län. Dessvärre kan dessa uppgifter inte bekräftas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget. Enligt dem skiljer sig inte regelverket mellan olika landsting och regler för högkostnadsskyddet gällande fotvård har inte förändrats på nationell nivå. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har därför lämnat in en skrivelse till hälso- och sjukvårdsförvaltningen om att få en skriftlig redogörelse kring frågan gällande vilken fotvård som ingår i högkostnadsskyddet. Utifrån det skriftliga svaret kommer vi att agera för att säkerställa förebyggande fotvård för patienter med diabetes. Motion F11 Förbättring och ansvarsutkrävande inom barn och ungdomspsykiatrin Socialdemokraterna har under året drivit frågan om psykisk ohälsa hos unga och att landstinget ska prioritera etablering av liknande verksamheter som Horisonten barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning om skolbarns hälsovanor. Vi kommer nu att lägga en motion där vi kräver en extern genomlysning av barn-och ungdomspsykiatrin efter återkommande uppgifter om att verksamheten brister. Motion F16 Insatser för könsstympade Socialdemokraterna i läns landsting ska verka för att detta också tas med i landstingsbudgeten för Motion F17/F18 Jämlikare vård och hälsa Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting delar uppfattningen om att etableringsfriheten leder till geografiskt ojämlik vård. I områden där vårdbehoven är större etablerar sig inte lika många vårdgivare vilket missgynnar människor som bor där. Vi har i olika sammanhang framfört att lagen om valfrihet skapar stora problem och fördelar vården ojämlikt i länet. Detta gäller både vårdvalen inom husläkarmottagningar och specialistvården där vi t ex har 123 gynmottagningar i Stockholms län varav 94 av dem är etablerade innanför tullarna i Stockholms innerstad, samt att 45 hudmottagningar varav 26 ligger innanför tullarna. Förslagen i dessa två motioner förutsätter lagändringar på nationell nivå, eftersom lagen om valfrihet regleras nationellt och inte inom ramen för landstingets uppdrag. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting kommer dock fortsätta att driva en politik som i största möjliga mån skapar en mer jämlik vård i länet t ex genom att kräva att primärvården får ett mer uppsökande och hälsofrämjande uppdrag, både generellt och riktat till särskilt utsatta grupper. Motion F19 New Public Management Ett människovidrigt marknadsekonomiskt maskineri På nationell nivå pågår ett arbete för att främja nya styrnings- och uppföljningsmodeller bortom New Public Management. Detta är mycket viktigt. 75

76 76 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har gått före och förespråkat förändringar i ersättningssystemen till primärvården och verkat för sammanhållna ersättningar inom primärvården respektive inom sjukhusavtalen. Under året har en förändring av ersättningssystemet i primärvården trätt i kraft, efter att vi socialdemokrater ingick i en bred politisk överenskommelse för att göra primärvården i länet mer jämlik. Förändringen innebär att en större del av ersättningen till vårdcentralerna betalas ut utifrån vilka patienter som är listade och mindre andel per besök. Detta är en förändring som vi socialdemokrater länge verkat för att få igenom och vi är glada över att detta första steg är genomfört. Även inom akutsjukvården har socialdemokraterna i Stockholm läns landsting verkat för centrala avtal för sjukhusen istället för de DRG-baserade (Diagnosis related Groups) ersättningsavtalen som tidigare användes som ett instrument för kostnadskontroll och resursstyrning med dåliga konsekvenser. I dagsläget är vi dock kritiska till att sjukhusavtalen lagt på en för låg nivå. Motion F20 Satsningar på psykiatrins heldygnsvård Psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna ökar i vårt län. Förklaringar till denna utveckling är många. En förklaring är att stigmat kring psykisk ohälsa har minska och fler människor vågar idag söka vård. Det är bra. Det är viktigt att i diskussionen om psykisk ohälsa skilja på psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan ofta behandlas inom ramen för primärvård och öppen specialistvård. Vården för barn och unga behöver därtill samordnas med kommunens elevhälsa och även landstingets ungdomsmottagningar. Psykiatrisk slutenvård är däremot avsedd för personer med svår psykiatrisk sjukdom. Att psykiatrisk sjukdom ökar i samma omfattning som den psykiska ohälsan är mindre tydligt. Behovet av psykiatrisk slutenvård är stort och antalet vårdplatser behöver följa befolkningsökningen. Vi ser att psykiatrisk slutenvård är kraftigt underdimensionerad i Stockholms läns landsting idag vilket är orsakat av flera års felprioriteringar som gjorts inom landstinget. Förseningar av bygget av psykiatrins hus vid St. Görans sjukhus är en av orsakerna. Stockholm läns landsting ligger efter andra landsting och regioner. Både i Uppsala län och Västra Götalands region har psykiatrins hus öppnat med en modern vårdmiljö. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har återkommande i sin budget krävt fler slutenvårdsplatser inom psykiatrin genom att öppnandet av Psykiatrins hus på St. Görans sjukhus ska påskyndas. Socialdemokraterna har även i budget föreslagit fler mobila team som kan förebygga och minska behovet av slutenvård samt mindre vårdenheter inom slutenvården som skulle förbättra vårdmiljö- och kvalité. Motion F21 Subventionera miljövänliga och kostnadseffektiva mensskydd till menstruerande personer under 18 år Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har lagt en motion om att få en kostnadsberäkning av införandet av subventionering av menskoppar. Detta underlag kommer att användas i kommande arbete med budgetförslaget för Motion K1 Ang. våld i samkönade relationer och Motion K2 Kvinnovåldet drabbar också barnen! Socialdemokraterna i landstinget har under året arbetat för att belysa frågan om våld i nära relationer. Bland annat har vi har under året besökt det Kunskapscentrum som finns i Stockholms läns landsting sedan Deras främsta uppdrag är att bidra till kompetenshöjande insatser riktade till hälso- och sjukvården i

77 syfte att upptäcka och bemöta personer utsatta för våld av en närstående. Det sker genom utbildningar av personal och genom att information finns på olika webbplatser. Vi har även lagt en motion i Landstingsfullmäktige med förslag om att riktlinjer ska tas fram för arbetet med våld i nära relationer fram, så att hälsooch sjukvårdspersonal får förutsättningar att arbeta tillsammans med socialtjänst och kriminalvård vid misstanke om våldsutsatthet. 77

78 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR RIKSDAGSGRUPPEN LÄNSBÄNKEN I STOCKHOLM ÅR 2016 Den socialdemokratiska riksdagsgruppens länsbänk för Stockholms kommun vill härmed avge följande verksamhetsberättelse Inledning Början av år 2016 inleddes med att S-regeringen nu äntligen kunde börja genomföra sin politik med full kraft efter att vi nu fått igenom vår budget. Vi kunde konstatera att det gemensamma program som s och mp hade antagit kunde utvärderas våren 2016 där vi kunde konstatera att merparten av dessa förslag hade genomförts eller påbörjats. Tyvärr kunde vi redan till midsommar konstatera att britterna röstat för ett Brexit, Donald Trump blev vald till USA:s president samt därutöver ett antal terrorist attentat på flera håll i Europa. Gruppens sammansättning 78 Börje Vestlund Statsrådsersättare Stefan Lövén EU nämnden, ledamot Finansutskottet, arbetande suppleant Näringsutskottet, suppleant fr o m Riksbankens jubileumsfond, suppleant fr o m Länsbänksansvarig Carin Jämtin Partisekreterare t o m Utrikesutskottet, suppleant Konstitutionsutskottet, suppleant Arhe Hamednaca Emanuel Öz Teres Lindberg Statsrådsersättare Anders Ygeman Lawen Redar Anders Österberg Statsrådsersättare Ylva Johansson Justitieutskottet, ledamot OSSE delegationen, ledamot Socialutskottet, suppleant Konstitutionsutskottet, ledamot Justitieutskottet, suppleant EU nämnden, suppleant Trafikutskottet, arbetande suppleant Interparlamentariska unionen, ledamot Försvarsutskottet fr o m Justitieutskottet, ledamot Konstitutionsutskottet, suppleant Skatteutskottet, suppleant t o m EU nämnden, ledamot Nordiska Rådets Svenska delegation, suppleant Utrikesutskottet, arbetande suppleant

79 Gruppens interna organisation I gruppen är också Stefan Löven, Anders Ygeman och Ylva Johansson invalda men är enligt svensk grundlag lediga för att utföra uppgiften som statsråd, där Stefan Löven är statsminister, Anders Ygeman är inrikesminister och Ylva Johansson är arbetsmarknadsminister och etableringsminister I uppdragen ovan finns några begrepp som bör förklaras. Arbetande suppleant deltar i utskottsarbetet på samma villkor som ledamöterna och har eget ansvarsområde. Suppleant innebär att man endast tjänstgör i utskottet vid något enstaka tillfälle, detta gäller dock inte EU nämnden där både ledamöter och suppleanter är delaktiga i nämndens arbete och är ansvarig för ärenden i respektive utskott. D v s bänkens tre personer i EU nämnden är ansvarig för rättsfrågor, konstitutionella frågor inkl tillämpningen i riksdagen av EU:s arbetsformer i riksdagen, samt finansiella och ekonomiska frågor. De olika ledamöterna är vidare särskilt ansvariga i sina respektive utskott enligt följande: Börje Vestlund bank-, finans- och försäkringsfrågor samt EU frågor, Arhe Hamednaca brottsförebyggande, ungas brottslighet samt terrorism, Emanuel Öz EU frågor samt granskningen av regeringen, Teres Lindberg it-, post-frågor samt kollektivtrafik, Lawen Redar straffrätt samt EU frågor, Anders Österberg Mellan Östern frågor, Länsbänksanvarig Ekonomiansvarig Valberedningen Kommunsekreterare Valkretsombudsman Börje Vestlund Arhe Hamednaca Yilmaz Kerimo Johan Sjölander Eleonor Eriksson Tidigare har även gruppen biträtts av en politisk sekreterare från riksdagsgruppens kansli för mer allmänpolitisk material, efter valet togs denna funktion bort och det finns istället en del av kansliet där gruppen kan lämna in uppdrag för utförande. Motioner Inför den allmänna motionstiden beslutade bänken att lägga en bred urban motion som tog upp storstadsfrågor i allmänhet och Stockholmsfrågor i synnerhet den rymde såväl urban tillväxt, arbetsmarknadsfrågor, bostadsfrågor, migrationsfrågor, infrastruktur, utbildningsfrågor mm. Som vanligt hade ett antal motioner sänts över från arbetarekommunens årsmöte för behandling under främst allmänna motionstiden. Dessa redovisas i särskild bilaga. Det bör noteras att flera att satser har fått ändrats därför att vi är i regeringsställning och i flera fall är motionerna föremål för utredning eller beredning på regeringskansliet. 79

80 Ledamöternas aktiviteter Ledamot Motioner Interpellationer Antal debatter i kammaren Börje Vestlund 35 9 Arhe Hamednaca 29 4 Teres Lindberg 38 9 Carin Jämtin * 18 - Emanuel Öz Lawen Redar Anders Österberg * Har varit partisekreterare t o m Det bör noteras att när gäller motioner kan flera ledamöter ha skrivit under samma men de räknas dock som att varje ledamot har lagt den. Detta ger självklart inte en totalbild vad ledamöterna gör. Det gör åt avsevärd på att träffa olika grupper i partiet, medverka vid debatter och seminarier, delta i aktiviteter inom sitt ansvarsområde i utskottet, delta i aktiviteter i olika intresseorganisationer, träffa väljare enskilda eller i grupp, deltar i olika typer av partiaktiviteter. Vidare deltar flera av ledamöterna i internationella sammanhang t ex seminarier och konferenser främst vad gäller EU, OECD och FN det kan också gälla särskilda internationella organ inom respektive utskott. Det läggs också ner tid på att skriva artiklar till olika medier och medverka i debatter mm i media, samt delta på sociala medier. Gruppens möten och träffar Bänkgruppen träffas varje tisdag får att diskutera det politiska läget i Stockholm, ev pressaktivitet, nomineringar, rapporter från gruppstyrelsen, arbetarekommunen och länsbänksansvariga c:a en gång per månad har bänken gemensam bänk med Stockholms län, för att diskutera gemensamma frågor samt landstingsfrågor. Vidare så träffas också varje tisdag den stora riksdagsgruppen. Närvaron vid dessa möten är relativt god, det finns en rutin där man måste anmäla frånvaro till länsbänksansvarig. Politiska kommentarer Året började på ett sätt som vi socialdemokrater har all anledning att glädja oss åt. Fler och fler vallöften kunde vi pricka av som genomförda, eller låg långt fram i förberedelseprocessen. Visserligen gjordes flera s k tillkännagivanden, vilken är en beställning från riksdagen till regeringen t ex att skärpa någon lag. Men i allt väsentligt var det förslag på marginalen som var på väg fram och tillkännagivandet förlängde tiden innan en proposition skulle läggas, då regeringen skulle behandla tillkännagivandet innan propositionen kunde läggas. Det finns också två stora bakslag för regeringen under året, dels Sverigedemokraterna som stödde alliansen i ett avslag på att kunna kräva kollektivavtals liknande villkor vid offentlig upphandling. Det andra det är den negativa uppfattning Sverigedemokraterna har om vinster i välfärden. Den kommer sannolikt att behandlas i riksdagen under våren Det stora ämnet under året var problemen inom polisen som både anställda

81 i polismyndigheten men också allmänheten, var starkt kritiska till. Visserligen gjorde vår egen Anders Ygeman en hel del för att lugna dessa känslor. Tyvärr växte den organiserade brottsligheten i främst storstäderna men också i vissa förorter i andra städer. Detta är ingen bra utveckling för oss socialdemokrater då inte rättsfrågor är vår bästa gren. Ett annat besvärligt område har under året varit krisen i sjukvården kanske mest i Stockholms läns landsting, men även andra landsting och regioner har haft stora problem. Det är visserligen inte riksdagens och regeringens ansvar hur sjukvården organiseras och fungerar, det är ändå så att blir det större problem i kommuner eller landsting så tippar debatten över på regeringen och riksdagen. Tyvärr avslutades 2016 från sommaren med flera tråkiga händelser, dels britternas folkomröstning om att gå ur EU, och dels av valet i USA där populisten och den djupt konservativa och impulsiva Donald Trump vann. Det finns en stor risk att dessa båda händelser kan skapa problem med ekonomi, med handeln och världens syn på demokrati. SLUTORD Riksdagsgruppen kan se tillbaka på ett 2016 som ett år med en god utveckling på flera områden i Sverige och inte minst i Stockholms stad som visat att vi socialdemokrater kan styra både en stor kommun och landet. Det tråkiga med 2017 är det kaos vi kan se i Europa och i världen, vilket gör bilden mer dyster. Stockholm i januari 2017 Börje Vestlund Arhe Hamednaca Teres Lindberg Carin Jämtin Emanuel Öz Lawen Redar Anders Österberg 81

82 MOTIONER Riksdagsgruppens redovisning av motioner från årsmötet 2016 A1 6 timmars arbetsdag Riksdagsgruppens åtgärd: A3 6 timmars arbetsdag Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. A4 Heltid 30 timmar och 6 timmars arbetsdag Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. A6 Semesterlagen Riksdagsgruppens åtgärd: Tillgodosedd. Motionen är redan beslutad eller kommer att beslutas. A7, A8 Arbetstillfällen till flyktingar och arbetslösa ungdomar Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. A9 Körkort för nyanlända Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. A14 Insatser för att förbättra arbetsförhållandena för korttidsutbildade kvinnor i vård- och omsorgsyrken Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. A15 Ojämställd arbetsskadeförsäkring - ett strukturellt förtryck Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. A16 Ökad sjuknärvaro Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. A17 Inför kvotering och jämställd föräldraledighet Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. A18, A19 Kollektivavtal vid offentlig upphandling Riksdagsgruppens åtgärd: Proposition väntas. A20 Krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar Riksdagsgruppens åtgärd: Proposition väntas. A21, A22 Riv upp lex Laval! Riksdagsgruppens åtgärd: Proposition väntas. A25 Sanktionsavgifter vid arbetsmiljööverträdelser Riksdagsgruppens åtgärd: Bevakas av riksdagsgruppen. Finns t ex en utredning som arbetar med frågan, det finns andra motioner inlämnade på samma ämne mm. B1 Stoppa New Public Management-tänket i stadens skolor och förskolor/styrning av skolans verksamhet Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. B5 En jämlik skola för alla barn Riksdagsgruppens åtgärd: 82 Motion lagd.

83 B7, B8, B9 Friskolor Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. B13 Stärk Ungdomars arbetsrättsliga medvetenhet Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. B16 SFI för asylsökande Riksdagsgruppens åtgärd: B18 skolbibliotek Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. C5 Bostadsbristen - en fotboja för Stockholms unga Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. C11 Regeringens förslag om upprustning av och energieffektivisering av miljonprogramsområden GLÖM INTE TILLGÄNGLIGHETEN! Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. C12 Rusta upp miljonprogrammet Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. C13 Stoppa vinstuttagen ur allmännyttan Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. D8, D9 Mindre asfalt, mer betong Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. F11 Förbättring och ansvarsutkrävande inom barn och ungdomspsykiatrin Riksdagsgruppens åtgärd: Tillgodosedd. Motionen är redan beslutad eller kommer att beslutas. F19 New Public Management Ett människovidrigt marknadsekonomiskt maskineri Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. H4 FN-konvention om rättigheter för äldre Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. H6 Uteslut Ungern ur EU-gemenskapen Riksdagsgruppens åtgärd: Proposition väntas. H7 Vapenhandel med Israel Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. H8, H9, H10, H11 En jämställd värld är möjlig Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. H12 Nej till TTIP Riksdagsgruppens åtgärd: Bevakas av riksdagsgruppen. Finns t ex en utredning som arbetar med frågan, det finns andra motioner inlämnade på samma ämne mm. H14, H15, H16, H17, H18, H19, H20 Värdlandsavtalet och NATO Riksdagsgruppens åtgärd: Bevakas av riksdagsgruppen. Finns t ex en utredning som arbetar med frågan, det finns andra motioner inlämnade på samma ämne mm. 83

84 J1 Den ekonomiska politiken Riksdagsgruppens åtgärd: J4 Ränteavdrag Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande strider, mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. Motion lagd-avrådd. Innebär att utskottsgruppen inte medger att motionen får läggas skälen kan vara att motionen är budgetdrivande, strider mot partiets politik eller att utskottsgruppen får svårt att hantera frågan när den behandlas. J5 Skattereduktion för fackföreningsavgift Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. J6, J8 Skillnad mellan anställdas och arbetsgivares avgifter och skatter Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. J7 Avdragsrätt för fackavgiften Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. K1 Ang. våld i samkönade relationer Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. K2 Kvinnovåldet drabbar också barnen! Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. K3 Barnets rättigheter i vårdnadstvister Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera, oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. K4 Barns rätt till målsägarbiträde vid vårdnadstvister Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. K5, K6, K7, K8 Ett jämställt samhälle kräver respekt för kvinnors kroppsliga integritet Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. K11 Ta bort egenavgiften för personer placerade på HVB-hem i form av kvinnojour eller skyddat boende Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. L2 Dubbla fortkörningsböter och fler fartkontroller vid vägarbeten Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. L3 Fuck normer Riksdagsgruppens åtgärd: L6 Inget stöd till fascismen! Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. Motion lagd. L7 Förstatligande av apoteksmarknaden Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera, oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. L10 En ny maktutredning: Hos vem ligger makten? Riksdagsgruppens åtgärd: Motion ej lagd, skälen kan vara flera oftast att gruppen konstaterar att den kommer att bli avrådd. L12 Ta bort nämndemännen Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd. 84

85 STIFTSFULLMÄKTIGES RAPPORT Stiftets organisation Stockholms stift består av 13 kontrakt, 56 pastorat och 61 församlingar. Stiftsorganisationens uppdrag är att stärka och fördjupa församlingarnas förmåga att fullgöra Svenska kyrkans grundläggande uppgift: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Stiftsorganisationen finns primärt till för församlingarna i Stockholms stift och för deras behov av stöd, inspiration och utveckling. Med utgångspunkt i den kristna tron ska stiftsorganisationen också ha en aktivt samhällspåverkande roll. Till stiftet betalar varje kyrkotillhörig en stiftsavgift som 2016 var 2,5 öre per skattekrona. Stiftsorganisationens totala omslutning är ca 85 mnkr. Därutöver förvaltar stiftet de s.k. prästlönetillgångarna (jord, skog och värdepapper) omfattande totalt ca 500 mnkr. Stiftsorganisationen har ett främjande och förvaltande uppdrag och ska även utöva tillsyn över församlingslivet. Stiftsfullmäktige Stiftsfullmäktige är Stockholms stifts högsta beslutande organ med 91 valda ledamöter som mandatperiod representerar 11 nomineringsgrupper. Av dessa ledamöter representerar 26 socialdemokraterna, 13 från Stockholms partidistrikt och 13 från Stockholms läns partidistrikt. Därutöver finns 13 socialdemokratiska ersättare. Stiftsfullmäktiges ordförande: Jösta Claeson. Till den socialdemokratiska stiftsfullmäktigegruppens förfogande finns en gruppstyrelse bestående av Iréne Pierazzi, ordförande, Jan Forsell, vice ordförande samt ledamöterna Daniel Larson, Linnea Jensdotter och Jösta Claeson. Gruppstyrelsen inbjuder ledamöterna till samlingar kring gemensamma frågor kopplade till stiftets främjandearbete. Stiftsfullmäktige har haft två ordinarie sammanträden under året, i maj för fastställande av bokslutet för 2015 samt i november för fastställande av budget för I anslutning till dessa sammanträden, samt till sammanträdena med stiftsstyrelsen, domkapitlet och stiftsstyrelsens utskott har gruppmöten hållits inom gruppen i respektive organ. Våra representanter i av stiftsfullmäktige valda organ Stiftsstyrelsen: Iréne Pierazzi (2:e vice ordförande), Jan Forsell, Daniel Larson, Linnea Jensdotter, Jösta Claeson, (ersättare), Ann-Sofie Mattsson (ersättare) och Carl Johan Karlsson (ersättare) Domkapitlet: Kerstin Kyhlberg Engvall, Kristina Lejdström (ersättare) Valberedningen: Eva Dazley Revisor: Göran Dahlstrand 85

86 Stiftsstyrelsen Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen som därutöver har 12 valda ledamöter. Genom valteknisk samverkan har Borgerligt Alternativ BA (4) tillsammans med Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK (2) och Fria liberaler i Svenska kyrkan FISK (1) en ledande ställning i styrelsen med totalt 7 mandat som ska ställas mot våra (4) och Miljöpartister i Svenska kyrkan MPSK (1) sammanlagt 5 mandat. De ideologiska skiljelinjerna är tydliga. Viktiga frågor under 2016 Samverkan Mötesplats Stockholm Indelningsärenden Tillsammans med nationell nivå fortsätter stiftets arbete med samverkan inom IT och telefoni (GIP) och annan administrativ samverkan (GAS). Alla församlingar som vill får del av gemensamma administrativa system vilket ger möjlighet till effektivare och flexiblare lösningar än nuläget. Intresset från församlingarna för de olika projekten är stort. Stiftstyrelsen beslutade att inrätta en servicebyrå för GAS till vilken församlingarna kan teckna avtal om leverans. Servicebyråns enda uppgift är att underlätta, systematisera och kvalitetssäkra församlingens nödvändiga arbete med ekonomi och personal. Under året har servicebyrån flyttat in i hyrda lokaler i Vasastan. Stiftsstyrelsen har ställt sig bakom servicebyråns vision: Det självklara ledningsstödet för att frigöra så mycket resurser som möjligt till Svenska kyrkans kärnverksamhet. Vi hjälper till med det jordiska så att det himmelska blir mer tydligt. Under utvecklingsperioden står Stockholms stift för alla utvecklingskostnader och servicebyrån har inga vinstintressen. I samband med försäljning av Graninge stiftsgård inleddes ett arbete med att hitta en eller flera mötesplatser inom stiftet för att ersätta stiftsgården som plats för bland annat kurser och konferenser. I uppdraget att ta fram en stiftsgemensam mötesplats fanns också önskemål om att den ska ligga centralt, vara i eller i nära anslutning till en kyrka och att stiftskansliet ska vara en integrerad del i mötesplatsen. Under 2015 ställde sig stiftsfullmäktige bakom ett förvärv av fastigheten Orgelpipan 5 vid S:ta Clara kyrka som ägs av Stockholms stad. Samtal har därefter förts mellan stiftsstyrelsens presidium och företrädare för Stockholms stad. Stiftet har formellt tillskrivit staden om möjligheten att förvärva eller hyra Orgelpipan 5. För stadens del är det dock inte aktuellt att i nuläget vidta några förändringar vad gäller ägandet av fastigheten varför Orgelpipan 5 inte längre ses som det enda möjliga alternativ som mötesplats Stockholm. Arbetet inriktas nu på att utreda S:t Jacobs kyrka och församlingshus som ett alternativ samtidigt som det är viktigt att tills vidare behålla alternativet Orgelpipan 5 och S:ta Clara kyrka. Ändringar i församlings- och pastoratsindelning regleras i kyrkoordningens 37 kap. Av 5 framgår att Stiftsstyrelsen ska verka för en lämplig församlings- och pastoratsindelning. Innan beslut fattas ska utredning, samråd och remissförfarande ske. 86

87 Stiftsstyrelsen har under året berett indelningsärenden rörande Dalarö-Ornö-Utö församling, Österhaninge församling och Västerhaninge-Muskö församling belägna i Haninge kommun, Österö-Kulla församling och Österåker-Östra Ryds församling belägna i Österåker kommun samt församlingarna på Norrmalm inklusive Gamla Stan med Stockholms domkyrkoförsamling, Adolf Fredriks församling, Gustav Vasa församling, S:t Johannes församling och S:t Matteus församling. Stiftsstyrelsen har beslutat att församlingarna i Haninge kommun ska läggas samman till Haninge pastorat och att församlingarna i Österåker ska läggas samman till Österåker pastorat. Ett inriktningsbeslut har fattats vad gäller församlingarna på Norrmalm inklusive Gamla stan att till 2022 ändra indelningen samt att uppdra åt en grupp bestående av bl.a. biskopen att med berörda församlingar förhandla fram en lösning som ska vara klar senast under år Internationellt bistånd Övriga frågor Stiftsstyrelsen har beslutat avsätta kronor till Svenska kyrkans internationella arbete för Det innebär att stiftet avsätter en procent av sin totala budget till det internationella arbetet. Bidraget fördelas mellan Augusta Viktoria-sjukhuset i Jerusalem, jordbruksutveckling och hållbar försörjning i Etiopien, arbete mot könsstympning i Tanzania och till stöd för Svenska kyrkans arbete för människor på flykt med 200 tkr. per projekt. Stiftsstyrelsen har tillsammans med Domkapitlet besvarat remissen angående förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (Svenska kyrkans utredningar 2016:1). Remisstiden var satt till maj Stockholms stift har under året tecknat vänstiftsavtal med den Evangelisk-Lutherska kyrkan i Tanzania. Under året har också stiftstyrelsen sålt fastigheten Atlas 6, skolhuset, i Gamla stan till Stockholms stad. Inom förvaltningen av Prästlönetillgångarna har försäljning av Munsö Prästgård 1:1 och Lovö prästgård 1:1 båda belägna i Ekerö kommun genomförts. Kommande händelser Inför 2017 planeras en mängd aktiviteter som ryms inom projektet Reformationsåret Över hela världen och i Sverige uppmärksammas att det 2017 är 500 år sedan den lutherska reformationen på allvar tog fart med anledning av publiceringen av Martin Luthers 95 teser. Under 2017 firar Stockholms stift 75 år som eget stift. Jubileet sker i anslutning till det datum då stiftet bildades med jubileumsmässa i Storkyrkan i mars. Seminarium och möten för att uppmärksamma och fira jubileet kommer att genomföras. Kyrkovalet I stiftets förvaltande uppdrag ingår att hantera de kyrkliga valen inom det egna stiftet, i enlighet med bestämmelserna i 38 kap. kyrkoordningen samt övriga be- 87

88 stämmelser som reglerar valets genomförande. Stiftsfullmäktige har beslutat om valkretsindelning för kyrkovalet 2017 till elva valkretsar. Det kyrkopolitiska arbetet Stockholms arbetarekommun, Granskningsutskottet, har efterfrågat en tydligare presentation av det kyrkopolitiska arbetet för stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen. För stiftsfullmäktiges S-grupp finns gruppstyrelse som består av 5 ledamöter 3 från Stockholms läns partidistrikt och 2 från Stockholms arbetarekommun. Utöver att samla ledamöterna inför stiftsfullmäktiges sammanträden, två per år, organiserar gruppen aktiviteter av intresse för fullmäktiges ledamöter eller som initieras av ledamöterna i samband med gruppmöten. Mötesplatser där dessa kan genomföras diskuteras och beslutas vid samma tillfälle. Under våren 2016 inbjöds ledamöterna av kyrkorådets ordförande i Huddinge pastorat, tillika ledamot av stiftsfullmäktige, till ett möte med pastoratets ledning. Kyrkoherde Torbjörn Strand redogjorde för sin roll som kyrkoherde i ett stort pastorat och förvaltningschefen Ulf Ragnestam om övergången från samfälligheten till pastorat. Vi fick också en bild av församlingsrådens arbete. I september inbjöds ledamöterna till en diskussionskväll om förslag till budget Frågor att ta ställning till rörde bl.a. konvertering av projekttjänster till fasta tjänster, en för arkivfrågor och en för hållbarhets- och miljöfrågor samt en sänkning av kyrkobyggnadsbidraget med 800 tkr. Gruppen ställde sig bakom en utökning av stiftsorganisationen med två tjänster men inte den föreslagna sänkningen av kyrkobyggnadsbidraget vilket togs emot i den fortsatta beredningen i ekonomiutskottet och stiftsstyrelsen. Stiftsfullmäktige beslutade i enlighet med stiftsstyrelsens förslag. Under 2016 har två s-ledamöter avsagt sig sina uppdrag i Stiftsfullmäktige och är inte heller längre tillhöriga Svenska kyrkan. Stödet till enskilda ledamöter från gruppstyrelsens sida kan säkert utvecklas men varje ledamot fullgör sitt uppdrag under eget ansvar och gentemot det organ av vilket ledamoten har blivit utsedd. 88

89

90

91

92