Verksamhetsberättelse Stockholms arbetarekommun

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 Stockholms arbetarekommun 1

2

3 INNEHÅLL INLEDNING...5 STYRELSE OCH EXPEDITION Styrelse...6 Övriga utsedda av årsmötet...6 Anställda på expeditionen Styrelsens underorgan...9 UTSKOTT/MELLANLED...12 EN STARK FOLKRÖRELSE OCH POLITIKUTVECKLING Framtidsstaden...14 Ordförandeträffar...16 Särskilda projekt...16 ÖVRIG ÖVERGRIPANDE VERKSAMHET Jämställdhet och mångfald...17 EU-anknuten verksamhet...17 Rättsanknuten verksamhet...17 Digitalt kongressombudsval...17 Kampanjer...18 Kommunikation...18 EVENT STORA ARRANGEMANG Sommartalet...20 Första maj...20 Pride...22 Minnesdagarna...22 REPRESENTANTSKAP 2015 Representantskapsmöten...23 Redovisning av motioner till representantskapet med direkta uppdrag till styrelsen...24 Föreningsservice...26 MEDLEMSANTAL I GRUNDORGANISATIONERNA...27 GRANSKNINGSUTSKOTTETS RAPPORT...33 KOMMUNFULLMÄKTIGEGRUPPEN...39 LANDSTINGSFULLMÄKTIGEGRUPPEN...55 RIKSDAGSGRUPPEN...75 STIFTSFULLMÄKTIGEGRUPPEN...81

4

5 INLEDNING Vi lägger 2015 bakom oss med blandade känslor. Året började med de fruktansvärda terrordåden i Paris och den oro och de konflikter som följde i detta präglade hela våren. Samtidigt ökade strömmen av människor som i odugliga båtar försöker att ta sig till vår kontinent i hopp om ett liv. Många klarade inte resan. Döden på Medelhavet blev smärtsamt tydlig under sommaren, samtidigt som krig och förtryck inte ger människor andra val än att fly. Europa har än en gång visat att vi kan vara skådeplats för fasansfulla brott mot människors rätt till liv. Gränser stängs, hatet växer och den extrema högern vinner mark. Även i vårt lilla hörn av världen gör fascismen framryckningar och är ett reellt hot mot många människors trygghet och liv. I slutet av året känner sig även vår regering tvungen att genomföra åtgärder för att minska antalet flyktingar som söker asyl här. Samtidigt ska vi minnas att hela 2015 också präglats av en växande antirasistisk rörelse, av ett folkligt motstånd mot fascismen och av en enorm solidaritet med de människor som tvingas ta sin flykt till vårt land och vår stad, både i tanke och praktisk handling. För oss som tror på människan och på kraften i att göra saker tillsammans är det en enorm förtröstan. Tack, alla ni stockholmare som ger av er tid, kraft och engagemang. Vi är helt övertygad om att folkrörelse och människors vilja och förmåga till förbättring är vägen framåt. Därför valde Stockholms arbetarekommun att under 2015 fokusera vårt arbete på att bygga oss starka. Vi har ägnat stor kraft åt att strukturera stödet till grundorganisationen då den lokala partiföreningen alltid är det viktigaste ledet i vår organisation. Studieverksamheten har under året utvecklats och har en alltjämt viktig plats. Under våren startade vi det ambitiösa politikutvecklingsarbetet Framtidsstaden, som nu delrapporteras på årsmötet. Styrelsen är överväldigad av det gensvar som vi fått i organisationen och den enorma glädje i att delta i workshops och på andra sätt vara med och utveckla vår idé om ett bättre Stockholm för alla. Vi alla brinner av en längtan att vara med och bygga framtid och projektet Framtidsstaden är ett verktyg för att samla denna gemensamma kraft. Framför oss ligger ett år fyllt av utmaningar. Vi kommer att fortsätta utveckla vår folkrörelse och den socialdemokratiska politiken. Vi vet att det långsiktigt är den enda vägen för fortsatt förtroende hos både medlemmar, väljare och allmänhet. Och förtroende är en förutsättning för att få möjlighet att leda utvecklingen och tillsammans bygga staden, landet och världen bättre. Foto: Mattias Vepsä Veronica Palm 5

6 STYRELSE OCH EXPEDITION Styrelse Ordinarie ledamöter Vald till år Veronica Palm, ordförande 2017 Johan Sjölander, kommunsekreterare tillsvidare Mirja Räihä, facklig ledare 2016 Mattias Vepsä, studieledare 2017 Catarina Carbell 2016 Ylva Johansson 2017 Dag Larsson 2016 Johnny Naderus 2016 Karin Wanngård 2016 Lawen Redar 2017 Anders Österberg 2017 Ersättare 1. Emilia Bjuggren Stefan Johansson Kadir Kasirga Magnus Nilsson Inga Näslund Thomas Hammarberg Lowisa Anderzon Nanna Wikholm Stian Raneke Annika Strandhäll Salar Rashid 2016 Övriga utsedda av årsmötet Revisorer Ordinarie Amanj Mala Ali Anita Modin Gun Risberg Ersättare Robert Johansson Christina Ohlsson Sigurd Eliasson Fanbärare 6 Ordinarie Britten Lagerkvist Tranströmer Paul Trossö Estanislao Mboro Marie Ndow

7 Ersättare Alexis Asvestas Soma Amin Osseynou Krouma Elisabeth Härlin Erik Carenholm Nils Lampa Bengt Åke Bengtsson 25 direktvalda till representantskapet Lennart Björk Leni Björklund Joe Frans Inger Grufman Sara Gunnerud Carl Hamilton Ingela Håkansson Tomas Jansson Emil Johansson Dimitrios Karkamanis Per-Erik Kull Jenni Larsson Anne-Marie Lindgren Sylvia Lindgren Jens Lundberg Estanislao Mboro Galina Monsaves Leal Gun-Britt Mårtensson Milly Namiro Darlson Jens Orback David Pena Cesped Ebba Ringborg Rustan Rydman Maj Britt Theorin Paul Trossö Valberedning Ordinarie Rolf Lindell, sammankallande Andrea Törnestam Kristoffer Hernbäck Gun-Britt Mårtensson Roine Hangvar Moa Neuman Suleiman Said Ersättare Ebba Ringborg Moissis Nikolaidis Margrethe Höglund 7

8 Nicholas Smidhagen Gunilla Schöldström Christer Andersson Ingela Håkansson Granskningsutskott Ordinarie Gert Abelt, sammankallande Britten Lagerkvist Tranströmer Carolina Gomez Lagerlöf Elsemarie Bjellqvist Leif Krafft Norma Aranda de Gutiérrez Per Aldeborg Ersättare Christos Tsoukatos Inger Grufman Roine Hangvar Kyllikki Iroegbu Marie Jokio Roland Eliasson Ulf Walther Stadgekommission Vid representantskapets årsmöte beslutades om att tillsätta en stadgekommission för att revidera stadgan. Arbetet planeras att vara klart under 2016 då ett extra årsmöte ska hållas under hösten. Johan Sjölander, ordförande Salar Rashid Carina Fredén Robert Johansson Moa Neuman Kristoffer Hernbäck Maria Bosdotter Ellis Wohlner Sara Gunnerud Valberedning för nämnder och styrelser Valberedningen för nämnder och styrelser tjänstgjorde under 2015 för att bereda valet av ett nytt oppositionslandstingsråd efter Nanna Wikholm. Den som valdes till uppdraget var Talla Alkurdi. 8 Bosse Ringholm, ordförande Johan Sjölander, sekreterare Maria Bosdotter Juan Carlos Cebrian Arhe Hamednaca Kristoffer Hernbäck Emma Lindqvist Inger Segelström Katina Staf

9 Styrelsens representation i de stadgebundna utskotten Allmänna utskottet Fackliga utskottet Invandrarutskottet Kadir Kasirga, ledamot Stefan Johansson, ersättare Dag Larsson, ledamot Magnus Nilsson, ersättare Thomas Hammarberg, ledamot Lawen Redar, ersättare Anställda på expeditionen Johan Sjölander, kommunsekreterare Sven Almgren, hedersombudsman Linnéa Björnstam, kassör/kanslichef fr.o.m 7 april 2015 Eleonor Eriksson, ombudsman Ing-Marie Gidlööf, ombudsman, t.o.m 31 augusti 2015 Daniel Harc, ombudsman t.o.m 30 september 2015 Sophia Holm, verksamhetsassistent Benedict Hugosson, ombudsman t.o.m 30 september 2015 Ulla Löfven, ombudsman, kyrkopolitiskt projekt t.o.m 31 augusti 2015 Stian Raneke, ombudsman t.o.m 31 mars 2015 Tina Rönngren, ombudsman Annie Säll, ombudsman Lena Tiihonen, verksamhetsassistent Lasse Åsberg, ombudsman Styrelsens underorgan Till sin hjälp har styrelsen inrättat dels ett arbetsutskott, som bereder styrelsens möten och fattar vissa beslut på delegation, dels ett antal verksamhetsstödjande råd vars uppgift är att vara en länk mellan styrelsen, expeditionen och olika delar av arbetarekommunens verksamhet på stockholmsövergripande nivå. Arbetsutskottet Veronica Palm, ordförande Johan Sjölander kommunsekreterare Dag Larsson Karin Wanngård Mirja Räihä Internationella rådet Anders Österberg, ordförande Inga Näslund, ledamot Den internationella verksamheten består dels av internationella rådets aktiviteter, dels av internationella projekt. De internationella aktiviteterna har under 2015 ökat avsevärt jämfört med tidigare år. Främst har verksamheten fokuserat på seminarier samt utspel och uttalanden i aktuella frågor. Internationella verksamheten har också aktivt arbetat 9

10 med att skapa kontaktytor med andra organisationer, såväl systerpartier som organisationer som verkar i Sverige bland annat har möten genomförts med namibiska SWAPO, Turkiska CHP och studieförbundsinternationalen IFWEA. Det internationella projekt som arbetarekommunen har bedrivit under året är projektet Capital to Capital där verksamheten fokuserar på utbyte med Al-Fatah i Jerusalem och att stödja organisationsbygge. Ett nytt projekt, där samarbetet sker med Namibia, är i startgroparna vid årets slut och planeringen har kommit igång för ytterligare ett projekt som är tänkt att arbeta med Kurdistan. Ett urval av de internationella aktiviteterna under 2015: 25 april uttalande om Seyfo 20 juli uttalande angående bomben i Suruc 27 juli artikel mot Nato 28 juli artikel angående Turkiet och isis mm 27 augusti seminarium med Bengt Säve Söderbergh om södra Afrika 16 september frukostmöte om Balkan 30 september uttalande om Ali al-nimr 14 oktober frukostmöte om Israelisk inrikespolitik 29 oktober seminarium med S-kvinnor om Västsahara 4 november frukostmöte om Afrkas horn 9 december frukostmöte om ensamkommande flyktingbarn 9 december seminarium om Etiopien och mänskliga rättigheter Äldrerådet Äldrepolitiska rådet har bestått av de Äldreansvariga inom våra 14 Områdesorganisationer samt ett antal pensionärsansvariga inom de lokala föreningarna. Ordförande har varit Catarina Carbell och ansvarig ombudsman Sven Almgren. (Från 17/8 p.g.a. sjukdom). Rådet har haft fem ordinarie sammanträden. Vid sammanträdet den 11 februari medverkade kommunsekreterare Johan Sjölander. Vid mötet den 10 mars medverkade arbetarekommunens ordförande Veronica Palm. I samarbete med Stockholms läns partidistrikt har följande seminarier genomförts: 24/9 Äldreboenden och Sällskap med ca 30 deltagare 29/9 Fallolyckor bland Äldre med ca 30 deltagare På Äldremässan i Älvsjö i 20-22/10 fanns båda partidistrikten representerade vid en monter. Mässan besöktes av ca personer. Sex representanter från äldrerådet bemannade montern under de 3 dagarna mässsan varade och samtalade om olika politiska frågor med besökarna. En bostadspolitisk enkät genomfördes och en informationsfolder om äldrepolitiska frågor som även innehöll en inträdesansökan, delades ut. En positiv utvärdering gjordes efter genomförandet och man beslutade att även närvara på 2016 års mässa i Älvsjö (18-20/10.) Under senare delen av året har Rådet diskuterat och planerat kommande aktiviteter inom projektet Framtidsstaden. 10

11 Vid Stefan Löfvens sommartal i Vasaparken 16 augusti fanns Rådet närvarande med olika arbetsinsatser. En ny redaktör för hemsidan seniorsossarna.se utsågs i slutet av året. Kyrkopolitiska rådet Gemensamt med Stockholms läns partidistrikt Leni Björklund vice ordförande Catarina Carbell Pehr-Albin Edén Jan Forsell Ann-Sofie Nelstrand Studierådet Studierådet har under 2015 bestått av: Mattias Vepsä (studieledare) Petra Larsson Adnan Bozkurt Hans Kilsved Olea Huuska Anne-Marie Lindgren Sultan Kayhan Maria Elsa Salvo Alexander Sassan Akhlaghi Annie Säll (ombudsman) Ronnie Dahl (ABF) Arbetarekommunens studieverksamhet har fokuserats på tre saker. Fler medlemsutbildningar, fokus på att ta fram ledarutbildning och satsningar på utveckla idépolitiska samtal och möten. En studieplan arbetades fram där mål för studiearbetet har förtydligats. Inför 2016 har ytterligare steg för att höja ambitionerna tagits. Medlemsutbildningar genomförs tillsammans med Stockholms län och utöver steg 1-2 erbjuds varje månad en introduktionsträff. Det har varit 7 tillfällen för steg 1 med cirka 150 deltagare sammanlagt från både stad och län. En utmaning framåt är att bygga ett starkt handledarlag. Stockholm har utöver att erbjuda medlemsutbildning lokalt också haft deltagare på den particentrala steg 3-utbildningen. En större utbildning tillsammans med kommunfullmäktigegruppen har genomförts. Under en heldag i maj 2015 bjöds samtliga företrädare med uppdrag in för en inspirationsdag för socialdemokrater med uppdrag. Under 2016 är en fyrastegs utbildning för KF-gruppen och gruppledare planerad. Utöver dessa utbildningar i ledarskap erbjuds varje s-föreningsstyrelse utbildningar genom arbetarkommunens ombudsmän och funktionsutbildningar och särskilda träffar för kassörer, ordföranden och studieledare har genomförts under året. Idépolitiska samtal har genomförts i samarbete med ABF. Inför vårkampanjen om utbildningspolitik diskuterades socialdemokratisk skolpolitik med skolborgarråd Olle Burell och lärarfacken, inför socialdemokraternas partikongress genomfördes fem seminarier med olika teman som; folkrörelse, investeringar, klimat. Och under socialistiskt forum genomförde arbetarkommunen tre samtal; två på tema Framtidsstaden och ett om en antirasistisk folkrörelse i praktiken. Under 2015 har dessutom mycket av arbetarkommunens idépolitiska arbete inriktats på det stora framtidsarbetet med Framtidsstaden. I detta har vi tillsammans med ABF Stockholm tagit fram en studiecirkel. 11

12 AK har fortsatt föra ingående samtal med ABF för att konkretisera ett tydligare samarbete. Under 2016 kommer ABF och AK att jobba gemensamt för att göra fler medlemsstudier, fler funktionsutbildningar tillsammans och genom samarbetet kommer AK ges möjlighet att göra mer verksamhet i ABFs lokaler runt om i staden. UTSKOTT/MELLANLED Invandrarutskottet Ordinarie ledamöter: Salar Rashid, ordförande Zeinab Golmami Moissis Nikolaidis Sultan Kayhan David Peña Sirage De Tango Ornina Younan Sakib Hossain Hassan Said Nabaa Al-Kashwan Sheren Ansari Ersättare: Monir Shenouda Paraskevi Karazissi Alazar Hagos Arbetet med föreningsutveckling har fortsatt och en del föreningar har avvecklats under året. Att ena och stärka invandrarutskottet har varit ett pågående arbete samt att ge föreningarna stöd i föreningsarbetet. Under invandrarutskottets årsmöte togs riktlinjer fram för utskottets verksamhet, för att bli en väl fungerande organisation. Dessa följdes upp under en verksamhetskonferens i juni och ledde fram till tre områden att jobba inom: visions- och utvecklingsarbete, kommunikation och studier. Inom dessa tre områden har huvudansvariga tagits fram och planer för aktiviteter har påbörjats. Arbetet kommer att fortsätta under Fackliga utskottet Ordinarie ledamöter: Mirja Räihä, ordförande Jimmy Lindgren Mervi Mäkinen Andersson Johnny Naderus Eva Fagerhem Kadir Kasirga Robert Johansson Paula Thunberg Bertolone Lisa Carlsson Lowisa Anderzon Roland Eliasson 12

13 Ersättare: Andreas Narkun Marie Lorentzon Moa Neuman Johnny Ekdahl Marie Jokio Edgardo Luan Rivera Josefin Salminen Fredrik Boeke Medhi Arbab Jan Ejme Felix Edberg le Blanc Adjungerade: Kristoffer Hernbäck, LO-distriktet Magnus Nilsson, AK-styrelsen Dag Larsson, AK-styrelsen Annie Säll, ombudsman Stefan Johansson, SSU-distriktets styrelse Utskottet har arbetat med sina föreningar, att få igång de insomnade föreningarna eller lägga ner dem. Som vanligt arrangerade utskottet en årsmöteslördag då alla föreningar hade möjlighet att hålla sina årsmöten. Detta resulterade i att två föreningar, som inte har haft verksamhet, hade årsmöten och gjorde verksamhetsplanering för sina föreningar. Tre föreningar har lagts ner under året. Fackpuben har fortsatt att vara en bra utåtriktad verksamhet med intressanta gäster. Fackliga utskottet och Löftet kommer att fortsätta med den verksamheten fram till valet Medlemsvärvningen sker främst genom LO- distriktets tvärfackliga medlemsutbildningar. Men det stora arbetet för Fackliga utskottet är att utöka aktiviteterna gentemot föreningar. Syftet är att få medlemmar mer aktiva och att även få dem aktiva i sina stadsdelar. Allmänna utskottet Utskottet har till stor del en nyvald styrelse för 2015 vilket inneburit en omstart i verksamheten. Allmänna utskottet har haft tre prioriteringsfrågor under året. Det första har varit att inventera de s.k. vilande föreningarna. Vissa av utskottets föreningar har inte haft årsmöte 2014 eller 2015 och utskottets styrelse gjorde under våren och hösten en insats genom att kontakta alla dessa föreningar och därefter kalla till extra årsmöten. En handfull föreningar har därefter lagts ned, medan andra så som S-föreningen i Bryssel har återuppväckts. Den andra prioriteringen har varit att hitta nya former för gemensamma aktiviteter i utskottet. Under hösten bjöds därför samtliga styrelseledamöter i s-föreningar in till en träff, för att lära känna varandra men också för att höra om aktuella frågor i arbetarekommunen. Den tredje prioriteringsfrågan har varit det stadgearbete som Arbetarekommunen just nu genomför, utskottet har diskuterat frågan både på styrelsemöten samt vid två olika utskottsmöten. Allmänna utskottets föreningar har möjlighet att marknadsföra aktiviteter på en facebook-sida: 13

14 EN STARK FOLKRÖRELSE OCH POLITIKUTVECKLING Framtidsstaden 14 Huvudfokus för verksamhetsåret har varit att bygga en stark folkrörelse. Genom en stark grundorganisation har vi grunden att stärka socialdemokratin som politisk kraft i Stockholm för lång tid framöver. Vi har startat upp den politikutvecklande diskussionen och idédebatten så att vi aldrig stagnerar utan ständigt höjer blicken mot nya djärva mål. Förutsättningarna för våra föreningar har varit väldigt olika och därför har vi gjort prioriteringar anpassade till de lokala förhållandena i vårt arbete för att stödet till föreningarna ska vara de rätta. Vissa saker är dock genomgående. Det handlar om att stärka ledarskapet, att arbete med partikulturen, arbeta aktivt med medlemsvärvning och göra partiföreningsverksamhet till något lustfyllt och meningsfullt. Att utveckla föreningskultur- och struktur är ett långsiktigt arbete. Under året har vi skapat strukturer och byggt upp en verktygslåda med exempelvis workshops och utbildningar. Det skapar goda förutsättningar för att hålla i detta långsiktiga utvecklingsarbete i framtiden. Detta projekt handlar om att formulera en sammanhållen vision fylld av konkreta politiska idéer om vart socialdemokratin vill med Stockholm. Syftet är att lyckas tydliggöra vad den socialdemokratiska ideologin innebär konkret i vår moderna storstadsmiljö på ett sådant sätt att det dels ger politisk energi till oss partiaktiva, dels väcker respekt och engagemang och i förlängningen skapar politiskt förtroende även hos medborgarna. Projektgruppen utsågs av styrelsen den 9 maj och består av Veronica Palm, Johan Sjölander, Mattias Vepsä, Nanna Wikholm, Ylva Johansson, Emilia Bjuggren, Anders Österberg och Lawen Redar. Som underlag för arbetet togs en analysrapport fram som beskriver vårt utgångsläge för arbetet. Politikutvecklingsarbetet med Framtidsstaden utgår inledningsvis från tre huvudperspektiv. Dessa är: Modernisera staden Jämlikhet och sammanhållning Tid, frihet och livskvalitet Den här uppdelningen ger oss möjlighet att belysa politiska frågor som t.ex. kampen mot arbetslösheten, sjukvård, äldrepolitiken utifrån olika perspektiv. Projektgruppen har utifrån sina respektive områden genomfört ett antal rundabordssamtal under hösten. Till samtalen har de till exempel bjudit in forskare, experter och sakkunniga för att bidra med kunskaper kring specifika teman. Till varje rundabordssamtal har det även funnits två platser som medlemmar har kunnat söka.

15 Fotograf: Annie Säll 15

16 I oktober genomförde vi en stor politikutvecklingskonferens enligt open space-modell. Drygt 120 medlemmar deltog och det fördes totalt 18 diskussioner kring ämnen som bostadsbyggande, segregation och mötesplatser med mera. En workshop togs fram för att ytterligare underlätta möjligheten för medlemmar och föreningar att delta i politikutvecklingsarbetet och komma med inspel till projektgruppen. Ordförandeträffar Ett sätt att stärka grundorganisationen har varit genom öka frekvensen och utveckla innehållet i våra ordförandeträffar. Genom att erbjuda en regelbunden mötesplats för alla ordförande i partiföreningarna skapas en plattform för både informationsspridning, erfarenhetsutbyte och dialog. Träffarna ger också en viktig möjlighet för expedition och ledning att lyssna in tankar och synpunkter från organisationen och arbeta in dem i den löpande verksamheten. Särskilda projekt Lokal närvaro I år har vi haft fyra träffar: 18 februari Verksamhetsplan och den långsiktiga visionen 19 mars Vårkampanjen och stadgeförändringar 19 september Presentation av Politikutvecklingsprojektet Framtidsstaden 17 november Kommunikation, verksamhetsutveckling och inspiration Utöver programpunkterna har vi på samtliga träffar genomfört en ordförandemässa där deltagarna fick möjlighet att vid olika stationer få inspiration och kunskap. Bland annat: - Kampanj och utåtriktade aktiviteter - Studier och medlemsmottagande - Information och kommunikation - Föreningsservice - Samtalsforum Så blir vi fler! Projektet med lokal närvaro har byggt på att stärka samverkan med övriga folkrörelseorganisationer och förbättra vår närvaro runt om i Stockholm. Huvudfokus i arbetet har legat på Rågsved. Vi har bland annat tagit initiativ till politikercaféer i Rågsveds Folkets Hus. Inom ramen för projektet har också arbetet med Järvaakademin stötts. Syftet med projektet är att vi som partiorganisation ska arbete bättre tillsammans med såväl nya som gamla folkrörelser. Vi vill också stimulera spännande samarbeten när arbetarrörelsens olika grenar kan använda resurser gemensamt. Det handlar både om lokaler, vilket varit något av en utgångspunkt, och om andra typer av resurser som till exempel utbildning. Organisationskultur Tillsammans med partistyrelsen inleder vi ett projekt i Spånga-Tensta vars ambition är att utveckla metoder för att bygga stark folkrörelseorganisation i en mångkulturell och till vissa delar socialt utsatt miljö. Projektet handlar om att stärka det lokala ledarskapet utveckla vår förmåga att hantera konflikter och göra det möjligt för föreningarna att ta tillvara all den kompetens och engagemang som finns i områdena. Projektet pågår under hösten 2015 för att sen avslutas i juni

17 ÖVRIG ÖVERGRIPANDE VERKSAMHET Jämställdhet och mångfald Socialdemokraterna har som en av sina målsättningar att verka för jämställdhet i samhället. Det betyder att vi såväl i vår organisation som i den politik vi driver har en tydlig strävan för en ökad jämställdhet. Vi arbetar aktivt efter principen att välja jämställd representation i så många organ som möjligt, för att garantera att såväl kvinnor som män är delaktiga i de beslut vi fattar. Att vi har jämställd representation i våra organ garanterar däremot inte att det finns en kvalitativ jämställdhet, det vill säga att både kvinnor och män verkligen har samma delaktighet och reella makt. Därför bevakas ständigt frågan i vår verksamhet. EU-anknuten verksamhet I maj 2015 reste 15 medlemmar från HBT(S) Stockholm på en studieresa till Bryssel. Föreningen genomförde bland annat ett besök i EU-parlamentet. HBT(S) Stockholm hade ett spännande och givande möte med Anna Hedh som berättade om arbetet med mänskliga rättigheter i EU-parlamentet. En träff genomfördes även med Jytte Guteland för att höra om hennes arbete i EU-parlamentet och om vilka frågor som är aktuella. Under resan genomfördes vidare ett besök hos EU kommissionen med en genomgång av EU kommissionens arbete. Därefter träffade gruppen representanter från Directorate General for Justice och fick höra om EU kommissionens arbete när det gäller Equality for LGBT-People och Fundamental rights. HBT(S) Stockholm fick även berätta om det egna arbetet inom Socialdemokraterna och om Socialdemokraternas arbete nationellt och internationellt. HBT(S) Stockholm hade gjort en sammanställning av föreningens arbete som överlämnades till representanten för EU kommissionen. Under besöket arrangerades även ett möte med nätverket Rainbow Rose, ett nätverk för HBTQ-personer i den socialdemokratiska partigruppen i Europaparlamentet. Ordförande berättade om hur nätverket arbetar och hur situationen ser ut när det gäller mänskliga rättigheter och HBTQ-personers situation i en del europeiska länder. Vidare samtalades om hur HBT(S) och Rainbow Rose kan utveckla sitt samarbete. Rättsanknuten verksamhet Efter att några lagändringar trädde i kraft innebar det att en nomineringsprocess för nämndemän genomfördes under hösten. Fortfarande gäller att det är de politiska partierna som nominerar nämndemän. Föreningarna uppmanades att nominera partikamrater utifrån åldersspridning och mångfald. För att samla och stärka nya och gamla nämndemän anordnades en välbesökt utbildningsdag i början av november. Utbildningsdagen handlade bland annat om uppdraget, varför vi har nämndemän och några rättsområden. Inrikesminister Anders Ygeman var gäst och pratade om socialdemokraternas kriminalpolitiska program. Digitalt kongressombudsval I samband med valet till partikongressen genomfördes två större förändringar. Till att börja med gick vi över till flera valkretsar, 7 st. Vidare genomfördes valet den här gången digitalt. 17

18 Ambitionen var att öka valdeltagandet och få en bredare sammansatt kongressdelegation. Det första målet nådde vi inte, framförallt på grund av väldigt lågt valdeltagande i den så kallade sjunde valkretsen (som omfattar medlemmar ej boende i Stockholm). Vad gäller det andra målet kan dock konstateras att Stockholmsdelegationen fick en bred representation avseende till exempel ungdomar, ålderspensionärer, kandidater med utomnordisk bakgrund och så vidare. Kampanjer Vårkampanjen gick under temat framtiden börjar i skolan. Kampanjen inleddes med att Stefan Löfven besökte Bredängsskolan tillsammans med Aida Hadzialic, Lena Hallengren, Olle Burell och Johan Sjölander. Huvudmetod för vårkampanjen var dörrknackning och vi anordnade tre gemensamma superknackningar. Vi anordnade även gemensamma ringkvällar på expeditionen då vi kontaktade medborgare via telefon för att diskutera skolfrågor. En viktig del av skolkampanjen var de verksamhetsbesök som genomfördes av riksdagsledamöterna. Höstkampanjens tema var jobbpolitik och medlemsvärvning. I Stockholm vävde vi in höstkampanjen i vårt arbete med Framtidsstaden. För ändamålet tog vi fram en medlemsvärvarfolder med Stockholmsfokus. Huvudmetoden för höstkampanjen var dörrknackning. Till detta arbetade vi även med telemarketing men också med andra typer av aktiviteter som workshops och seminarier under temat Framtidsstaden. Den 14 oktober besökte Carin Jämtin Rågsved och genomförde ett antal företagsbesök samt deltog vid politikercaféet i Rågsveds Folkets hus. Riksdagsledamöterna genomförde ett antal företagsbesök. Bland annat gjordes en promenad från Akalla till Kista där de besökte ett antal företag längs vägen. Kommunikation Stockholms arbetarekommun, Socialdemokraterna i Stockholms län, Stockholms stadshus och Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har under 2015 fortsatt arbetet utifrån en regional plattform för kommunikationsarbetet. Detta har inneburit en fortsatt samordning av kommunikationsarbetet genom en kommunikationsansvarig för regionen. Efter valrörelsen har den del av personalstyrkan som arbetar med kommunikationsfrågor minskat mycket kraftigt, vilket är en naturlig utveckling. Förändringen har dock medfört att den del av verksamheten som tidigare var operativ i bemärkelsen producerade material på plats helt har avvecklats. Istället utgörs en övervägande del av arbetet av strategisk planering och samordning. De stora förändringarna har inneburit att man format nya strukturer och kanaler för att få en effektiv informationsspridning och informationsdelning på plats. För att stärka det regionala arbetet genomförs veckovisa press- och kommunikationsmöten där partidistrikten, stadshuset och landstinget håller varandra informerade och utbyter tips och råd. Strukturerna och formerna för arbetet lades i samband med en gemensam halvdagsöverläggning. Under året genomfördes en större kartläggning för att klargöra status på strategier och andra nyckeldokument som rör kommunikationsområdet. Kartläggningen utmynnade i att arbetet med att ta fram en ny kommunikationsstrategi påbörjades och även en ny strategi för sociala medier. Arbetet har också påbörjats 18

19 med att uppdatera strategin för internkommunikation. För att tydliggöra de behov och kompetenser som finns i organisationen påbörjades även en behovs- och kompetensanalys. Tidigt framgick ett stort behov att öka kompetensen inom bildhantering, varför åtta personer fick gå en tvådagarsutbildning i Photoshop. Press Sociala medier Partidistrikten, stadshuset och landstinget påbörjade under året ta fram former och struktur för att i större utsträckning samordna och skapa förutsättningar för planerade utspel och reaktiv presshantering. Under året testades en ny form av digital kampanj inom ramen för Rädda bussen-kampanjen, som var en kampanj för att upplysa och skapa debatt kring de neddragningar av busstrafiken som Moderaterna i landstinget genomfört. Syftet med upplägget var att skapa en regional kampanj där huvudsidan Rädda bussen på Facebook utgjorde en regional kappa. Den fick i sin tur ett antal lokala sidor som fokuserade på att uppmana till lokal aktion i en kommun eller i en stadsdel. På huvudsidan genererades regionalt material som kunde användas på alla lokala sidor och de lokala sidorna fokuserade på att lyfta det superlokala perspektivet, för att skapa närhet. Huvudsidan har genererat drygt gilla-markeringar och de lokala sidorna har genererat ett par hundra gilla-markeringar. Till detta kan läggas att kampanjen genererat drygt e-postadresser som kan användas för fortsatt dialog och för framtida dialog om kollektivtrafikhändelser i regionen. Utöver den konkreta större kampanjen har flera annonseringsinsatser gjort under året, bland annat i samband med att Socialdemokraterna i Stadshuset presenterade sin budget. Framtagandet av en strategi och plan för att öka närvaron på Facebook och få större genomslagskraft har påbörjats. Internkommunikation Veckonytt är den huvudsakliga kanalen för interninformation till våra förtroendevalda i partiorganisationen och kommun, landsting och riksdag. Varje vecka mottar ca 600 personer vårt digitala brev med Socialdemokraterna i Stockholmsregionen som avsändare med information om politik och kampanjinsatser. Organisationsnytt är ett nytt digitalt brev som vi skickar ut till partiorganisationen. Här samlar vi all information av organisatorisk karaktär, exempelvis nomineringsinformation, stadgefrågor, inrapportering av styrelser och ombud. Under året skickade vi fyra stycken. 19

20 EVENT STORA ARRANGEMANG Sommartalet Stefan, Löfven, Carin Jämtin och Magdalena Andersson lyssnar på Shima Niavarani. Foto: Anders Löwdin Shima Niavarani underhåller. Foto: Anders Löwdin Den soliga söndagen 16 augusti samlades runt 1500 personer för att lyssna på partiordförande Stefan Löfvens traditionella sommartal. Stefan Löfven talade om Sveriges nya jobbagenda. Innan huvudtalet höll SSU:s nya ordförande Philip Botström en kort appell och ett antal sånger framfördes av artisten Shima Niavarani. I parken fanns Unga Örnar på plats med sin hoppborg och andra barnaktiviteter, samt ett serveringstält med kaffe och bullar. Första maj Kunskap Frihet Framtid 20 Årets firande genomfördes traditionsenligt med samling i Humlegården och demonstrationståg till Norra Latins skolgård. Cirka deltog i arrangemanget. Dagen började som vanligt uppe vid La Mano monumentet på Söder där vi tillsammans med andra organisationer samlades för att hedra de frivilliga i spanska inbördeskriget mot general Franco. Veronica Palm talade för oss. Närmare 400 personer deltog. Vid två högtidliga ceremonier hedrades Anna Lindh, Olof Palme och Hjalmar Branting med kransnedläggning. På Adolf Fredriks kyrkogård medverkade Arbetarsångarna med körsång. Samlingen i Humlegården stöttades upp av speciell utsedda 1 maj värdar som fanns på plats för att hjälpa alla tillrätta och bistå med information. Aktiviteter för barnen och plakatmålning erbjöds. Vid Hötorget stod saxliften uppställd och bemannad, Andrea Törnestam och Signhild Petrén kommenterade och refererade tåget allt eftersom det gick förbi. Även i år hade vi en storbildsskärm på skolgården där vi bl.a. visade hälsningar från LO:s ordförande Karl-Petter Thorvaldsson och vice ordförande Tobias Baudin. I år hittade vi även ytterligare ett inslag för att knyta ihop samlingen i Humlegården, demonstrationståget och skolgården. Ett flygande-reporter team på motorcyklar intervjuade, filmade och sände live på storbildsskärmen på vägen mot Norra Latin.

21 Programmet hölls ihop av Tobias Gerdås. En panel bestående av Björn Wiman, kulturchef DN, Jonna Sima, kulturredaktör Arbetet och Sara Yazdanfar, SSU förbundsstyrelse, mötte tåget när de anlände till Norra Latin. Musikunderhållningen stod Julia Olsson för. Finansborgarrådet Karin Wanngård och finansministern Magdalena Andersson, talade. Foto: Lena Dahlström 21

22 Pride Bilder: Pride-paraden 2015, Hbt-S Stockholm Pride är Skandinaviens största Pridefestival. Festivalen är mycket välbesökt och samlar hundratusentals människor från när och fjärran. Detta gör att festivalen inte bara är en Stockholmsanglägenhet utan en nationell sådan där vi tillsammans sätter hat brott, fördomar och diskriminering på agendan. Socialdemokraterna har varit synliga på Stockholm Pride sedan starten och flera socialdemokratiska föreningar är medlemmar i föreningen Stockholm Pride. Än en gång så var hela arbetarrörelsen med och gjorde Stockholm Pride till ett lyckat arrangemang. Föreningen HBT socialdemokrater Stockholm var ansvarig förening och tillsammans med Stockholms Arbetarekommun, Partistyrelsen, LO, S-kvinnor, SSU, S-studenter, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och HBT socialdemokrater Sverige visade vi hur arbetarrörelsen är en stor del av HBTQ-communityt. Vi hade seminarier och flera av våra ledande företrädare och ministrar var på plats i tältet i Pridepark på Östermalms idrottsplats. Våra företrädare var även detta år väldigt synliga, både med att vara på plats på de olika arrangemangen samt i den politiska debatten i media. Festivalen avslutades med den stora Prideparaden där arbetarrörelsen gick tillsammans med nyblivna sidoorganisationen HBT Socialdemokrater i spetsen Paraden sågs av över personer. Minnesdagarna Även i år hedrades Olof Palme och Anna Lindh på deras minnesdagar genom att hedersvakter med fanor omgärdade gravarna. På Olof Palmes grav lades 28 februari kransar ned av partiordförande Stefan Löfven och Veronica Palm från Stockholms arbetarekommun. Det traditionella blomsterhjärtat med blå riddarsporre och vita rosor lades på Anna Lindhs grav 11 september där Södersossarna anordnade hedersvakt. 22

23 REPRESENTANTSKAP 2015 Representantskapsmöte den 25 januari i ABF-huset Till mötesordförande valdes Ingela Edlund, Gunnar Söderholm och Inga Näslund På dagordningen: Partikongressmotioner 145 registrerade ombud, 72 kvinnor och 73 män 46 registrerade deltagare, 21 kvinnor och 25 män Extra representantskapsmöte den 29 mars i ABF-huset Till mötesordförande valdes Petra Engman och Bosse Ringholm På dagordningen: Slussen 148 registrerade ombud, 73 kvinnor och 75 män 49 registrerade deltagare, 22 kvinnor och 27 män Representantskapsmöte, årsmöte, den april i ABF-huset Till mötesordförande valdes Petra Engman, Bosse Ringholm, Elisabeth Brandt Ygeman, Sylvia Lindgren, Ingrid Rudin och Börje Vestlund Partistyrelsens gäst var civilminister Ardalan Shekarabi. Vid mötet behandlades motioner som inkommit till årsmötet samt genomfördes sedvanliga årsmötesval. Det planerade tvådagars-mötet klarades av på en dag, som avslutades med trevligt mingel med god mat och musik. 18 april 151 registrerade ombud, 72 kvinnor och 79 män 52 registrerade deltagare, 24 kvinnor och 28 män Representantskapsmöte den 8 juni i Unionens hörsal Symfoni Till mötesordförande valdes Elisabeth Brandt Ygeman och Gunnar Söderholm. Första representantskapet med de nya ombuden. På dagordningen: Valanalys för Stockholmsregionen, presentation av projektet Framtidsstaden samt behandling av motioner. 154 registrerade ombud, 77 kvinnor och 77 män 42 registrerade deltagare, 21 kvinnor och 21 män Representantskapsmöte den 1 september i ABF-husets Z-salen Till mötesordförande valdes Petra Engman och Daniel Carlstedt. På dagordningen: Motionsbehandling av motion gällande fattiga EU-medborgare samt kommande kommunal budget 148 registrerade ombud, 67 kvinnor och 81 män 47 registrerade deltagare, 25 kvinnor och 22 män 23

24 Extra representantskapsmöte den 3 november i ABF-husets Z-salen Till mötesordförande valdes Elisabeth Brandt Ygeman och Daniel Carlstedt. På dagordningen: Val av landstingsråd efter Nanna Wikholm samt rapport om det pågående bostadsbyggandet i Stockholm. Talla Alkurdi valdes till nytt oppositionslandstingsråd. 161 registrerade ombud, 77 kvinnor och 84 män 44 registrerade deltagare, 20 kvinnor och 24 män Representantskapsmöte den 21 november i ABF-husets Z-salen Till mötesordförande valdes Börje Vestlund, Bosse Ringholm, Petra Engman och Ingela Edlund. 107 registrerade ombud, 47 kvinnor och 60 män 28 registrerade deltagare, 15 kvinnor och 13 män Jesper Bengtsson redogjorde för Socialdemokraternas valanalys. Ugglan-priset delades ut till Emil Mattson, STEK, S-studentklubben på KTH. Ett år efter valet uppföljning av vallöftena (utskottsarbete). Redovisning av motioner till representantskapet med direkta uppdrag till styrelsen Motioner vid arbetarekommunens årsmöte 2015 Motion A1 Motion A3 att uppdra åt styrelsen att ta ansvaret för att våra företrädare är väl informerade om representantskapets beslut Åtgärd Företrädare i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige samt riksdag kallas till alla representantskap som arbetarekommunen håller vilket innebär att företrädarna har möjlighet att följa och informera sig gällande representantskapets beslut. Det förs även en kontinuerlig samordning av politiken i de olika parlamenten där kommunsekreteraren är i ständig dialog med de förtroendevalda om partiets ståndpunkter i dagsaktuella samt strategiskt viktiga frågor. att arbetarekommunen påbörjar ett rekryteringsarbete för att skapa en kader av pensionärer som kan föra sina erfarenheter och sitt kunnande vidare som förtroendevalda Att ge våra valberedningar i uppdrag att särskilt beakta bristen på ålderspensionärer i beslutande församlingar när det kommer till fyllnadsval under den innevarande mandatperioden Åtgärd 2015 har ett utvecklingsarbete skett inom den äldrepolitiska verksamheten. Detta har lett till att den äldrepolitiska verksamhetens uppdrag inför 2016 har förtydligats till att arbeta särskilt med opinionsbildande arbete samt medlemsvärvning gentemot gruppen pensionärer. Vid fyllnadsval beaktas bristen på ålderspensionärer. 24

25 Motion A4 Motion A5 Motion A6 Motion B12 Motion C1, C2 Motion D16 att Stockholms arbetarkommun i samråd med HBT-S Stockholm och andra intresserade tar fram ett HBTQ-politiskt handlingsprogram Åtgärd En grupp för att ta fram detta program har utsetts bland styrelsens ledamöter. Ett förslag till program beräknas läggas fram till representantskapet under vårterminen att årsmötet beslutar att protokoll över representantskapets beslut blir tillgängliga på Stockholms arbetarekommuns hemsida Åtgärd Protokoll görs tillgängliga på hemsidan efter varje representantskapsmöte sedan juni att ändra stadgarna i Kapitel 4, 2, moment 5 från Alla till arbetarekommunen anslutna föreningar och klubbar med minst 5 huvudmedlemskap ska välja ombud till representantskapet. till Alla till arbetarekommunen anslutna föreningar och klubbar med minst 12 huvudmedlemskap ska välja ombud till representantskapet. Godkända partiföreningar med färre än 12 huvudmedlemskap erhåller enbart yttrande- och förslagsrätt. Åtgärd Stadgan har justerats efter godkännande från Partistyrelsen. att i medlemsutbildning och övrig studieverksamhet lyfta fram, stimulera och fördjupa diskussionen om ekonomisk demokrati som en av arbetarrörelsens ideologiska politiska huvuduppgifter. att styrelsen inom ett år återkommer med förslag på hur vi utvidgar den ekonomiska demokratin. Åtgärd Ekonomisk demokrati är naturligt ett inslag i arbetarekommunens studieverksamhet. En arbetsgrupp i styrelsen har ansvarat för att skriva fram ett förslag om hur den ekonomiska demokratin kan utvidgas. Förslaget behandlas vid representantskapets möte i februari att styrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för bättre samverkan kring äldres vård och omsorg Åtgärd En arbetsgrupp har tillsatts inom styrelsen och arbetar med frågan. att om företagets huvudägare, finska Fortum, inte accepterar en sådan begäran, arbetarekommunen startar en namninsamling bland företagets kunder inom Stockholms kommun med krav om att utsläppsrätterna annulleras (att de gratis utsläppsrätter företaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad tilldelats för perioden annulleras ( skrotas ). 25

26 Åtgärd Arbetarekommunens ledning har under året sänt en skrivelse samt fört dialog med kommunfullmäktigegruppen gällande motionens efterlevnad. Ytterligare redovisning av åtgärd med anledning av motionen finns i redovisning av motioner i kommunfullmäktigegruppens rapport. Motion till representantskapet i september 2015 Fattiga EU-migranter att arbetarekommunen engagerar sig i arbetet för fattiga EU-medborgare och under hösten genomför ett seminarium samt tar fram ett konkret handlingsprogram för Stockholm och Stockholms arbetarrörelse i frågan Föreningsservice Åtgärd En grupp i styrelsen har ansvarat för arbetet. Under höstens arrangerades ett seminarium där ett flertal aktörer bidrog. Arbetet fortskrider därefter med att ta fram ett handlingsprogram som planeras att föreläggas representantskapet för beslut under vårterminen De föreningar som behöver får hjälp med utskick och framtagande av medlemslistor. Vi arbetar aktivt med att förenkla och göra det billigare för föreningarna att göra dessa utskick själva via Mitt S och e-post. Vi har haft utbildningar i medlemsportalen Mitt S och på de sidor på hemsidan som är till stor hjälp inför föreningarnas årsmöten. Medlemsportalen underlättar för föreningarnas ordförande, kassörer, studieorganisatörer, medlemsansvariga och valledare att på ett smidigt sätt skicka e-postmeddelande, se nya medlemmar, registrera förändringar i styrelsen m m. De nya medlemsavgifterna som beslutades på partikongressen 2015 infördes under hösten. Införandet av partistyrelsens nya gemensamma medlemsregister, som kommer under första delen av 2016, har påbörjats under andra halvåret. Arbetet med förenklande rutiner, mallar och registervård är precis som tidigare en viktig del av vår föreningsservice. 26

27 MEDLEMSANTAL I GRUNDORGANISATIONERNA Vid årsskiftet 2015/2016 hade Stockholms arbetarekommun 197 anslutna grundorganisationer, vilket är en minskning med 23 organisationer från föregående år. Medlemsantal 2015 Vid utgången av 2015 redovisar Stockholms arbetarekommun medlemskap, vilket är en minskning av antalet medlemskap i våra samtliga grundorganisationer med 694. Av dessa medlemskap är huvudmedlemskap, vilket är en minskning med 436 huvudmedlemskap från föregående år. Medlemsantal 31/ (A = huvudmedlemskap, B = extramedlemskap, C = totalt) Bromma Områdesorganisation A B C Blackeberg s-förening Centrala Bromma Mariehäll-Bällsta s-förening Minneberg Traneberg s-förening Ängby s-förening Totalt Enskede-Årsta-Vantör Områdesorganisation A B C Bandhagen Högdalens s-förening Dalens s-förening Enskede s-förening Hagsätra s-förening Rågsveds s-förening Stureby s-förening Årsta Johanneshovs s-förening Örby s-förening Östberga s-förening Totalt Farsta Områdesorganisation A B C Farsta Strands s-förening Farsta-Fagersjö s-förening Gubbängen-Hökarängens s-förening Sköndals s-förening Tallkrogen-Svedmyra s-förening Totalt Hägersten-Liljeholmen Områdesorganisation A B C Aspuddens s-förening Fruängens s-förening Gröndal Liljeholmen s-förening Midsommarkransens s-förening Mälarhöjden-Axelsbergs s-förening S i Västertorp Hägerstensåsen Totalt

28 Hässelby-Vällingby Områdesorganisation A B C Grimsta s-förening Hässelby Gård s-förening Hässelby Strand s-förening Hässelby Villastad s-förening Vällingby s-förening Totalt Kungsholmens Områdesorganisation A B C Kungsholmen s-förening Totalt Norrmalm Områdesorganisation A B C Adolf Fredrik s-förening Johannes-Gustav Vasa s-förening Matteus s-förening Totalt Rinkeby-Kista Områdesorganisation A B C Akalla s-förening Husby s-förening Kista s-förening Rinkeby s-förening Totalt Skarpnäck Områdesorganisation A B C Bagarmossens s-förening Hammarbyhöjden- och Björkhagens s-för Kärrtorps s-förening Skarpnäcksfältet s-förening Totalt Skärholmen Områdesorganisation A B C Skärholmen/Vårbergs s-förening Sätra/Bredäng s-förening Totalt Spånga-Tensta Områdesorganisation A B C Bromstens s-förening Hjulsta s-förening Spånga s-förening Tensta s-förening Totalt Södermalms Områdesorganisation A B C Gamla Stans s-förening Hammarby Norra s-förening Högalid Hornstull s-förening Katarina s-förening Katarina Västra s-förening Maria-Södra Stations s-förening Reimersholme s-förening Sjöstadens s-förening Sofia s-förening Tanto-Zinken s-förening Totalt

29 Älvsjö Områdesorganisation A B C Herrängen s-förening Solberga s-förening Älvsjö s-förening Totalt Östermalm Områdesorganisation A B C Engelbrekts s-förening Värtans s-förening Östermalm-Gärdet s-förening Totalt Stockholms allmänna utskott A B C Akademikersossarna Allmänningen Bajensossen Franska s-föreningen Gnagarsossen i Stockholm HBTs Stockholm Idrottssossar Järnvägens s-förening Kampanjföreningen Kulturarbetarnas s-förening Migrationspolitiska s-föreningen Onsdagsklubben PES Aktivisterna Stockholm PES Hispano Sueco Andalucia S Palestinavänner i Stockholm S-föreningen Bryssel S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa S-föreningen för Sarajevo-Stockholm S-föreningen i Stockholm S-föreningen S Smedjan Socialdemokratiska föreningen Funktionshinder och Jämlikhet Socialdemokratiska säkerhetspolitiska klubb SSÄK S-Småföretagarföreningen Totalt Stockholms Fackliga utskott A B C AGGIS Agitationsklubben i Stockholm Arbetsförmedlingens s-förening Byggsossen i Stockholm El-sossen Facksossen i Kista FastighetsSossen Försäkringstjänstemännens s-förening Handels förbundskontors s-förening Handels-sossen Hotell och Restaurang Sossen Hyresgästanställdas s-förening IF Metallsossen Kommunal Stockholms läns s-förening Kommunalanställdas s-förening Kooperativa s-föreningen Livs avd 4 s-fackklubb LO-Borgens s-arbetsplatsförening LO-Fackens s-förening

30 30 LO-fackens S-förening i Farsta Lokaltrafikens s-förening Målarsossen Polstjärnans s-förening SEKO-sossen S-fackklubben Löftet S-klubben Kommunal Stockholm Mitt Smedernas Socialdemokratiska Fackklubb Socialdemokratiska skolföreningen Spånga-Tensta kommunala s-klubb Transport s-fackklubb Transports förbundskontors s-förening Tulltjänstemännens s-förening Tvärfackliga s-föreningen Sterky Totalt Stockholms Invandrarutskott A B C Afghanska s-föreningen Afrikanska s-föreningen Allmänna S-Integrationsför. i Stockholm Assyrisk Svenska s-föreningen i Sthlm Eritreanska s-föreningen Etiopiska s-föreningen Finska s-föreningen Grekiska s-föreningen i Stockholm Grekiska s-småföretagarföreningen Internationella sf i Hässelby Vällingby Internationella s-föreningen i Stockholm Internationella soc-dem Idrottklubben Irakiska s-föreningen i Farsta Irakiska soc.dem Rättviseföreningen i Skärholmen Irakiska s-föreningen i Norra Stockholm Koptiska s-föreningen Kurdiska s-föreningen i Stockholm Latinamerikanska socialdemokrater Libanesisk-Arabisk s-föreningen Ryska s-föreningen S Invandrarakademikers förening S-aktiva Invandrare i Stockholm S-Integrationsföreningen i Tensta S-kulturförening Solidaritet Socialdemokratiska Bengaliföreningen Socialdemokratiska Tunisiska föreningen Somaliska s-föreningen i Stockholm Turkiska S-föreningen i Kista Turkiska s-föreningen i Rinkeby Turkiska s-föreningen i södra Stockholm Turkiska S-föreningen i Tensta Totalt Stockholms SSU-distrikt A B C SEK SSK SSU SSU SSU Facklig SSU Farsta-Hökarängen SSU Front SSU Handels SSU Kista

31 SSU Kommunal SSU Kontakt SSU Kungsholmen SSU Lucidor SSU Norra Real SSU Tensta SSU Thoren SSU Wasastan SSU Västerort STEK Totalt Stockholms S-kvinnodistrikt A B C Alina s-kvinnoklubb Avantgarde s-kvinnoklubb Distriktsklubben Stockholms stad Hägerstens s-kvinnoklubb Hässelby s-kvinnor Norra Järva s-kvinnoklubb S-kvinnor i östra söderort Skärholmen s-kvinnoklubb Stockholms allmänna kvinnoklubb Södra s-kvinnoklubben Traneberg Ålsten Bromma s-kvinnoklubb Turkiska s-kvinnoklubb Unga S-kvinnor: Rebella Vasastadens-Östermalms S-kvinnor Vällingby s-kvinnoklubb Västerorts s-kvinnoklubb Älvsjö-Herrängens s-kvinnoklubb Totalt Tro och Solidaritet Stockholm A B C Hjärta Sydöst Hjärta troende socialdemokrater i Sthlm Norra Järva troende socialdemokrater Romska Kristna Socialdemokrater i Stockholm S för Tro och Solidaritet Södermalm Solidaritet i Västerort Stockholms Sydvästra KSG STS Bromma-Kungsholmen STS föreningen för världens kultur Tro och Solidaritet i Sthlm-Norra Innerstan Totalt Stockholms arbetarekommun A B C Direktanslutna Stockholms arbetarekommun Totalt Nya föreningar under 2015 Turkiska S-kvinnoklubb Nedlagda föreningar under 2015 BredbandsDemokraterna.a.a.se Barnomsorgspersonalens s-förening Bredängs S-kvinnoklubb Grekiska s-föreningen i södra Stockholm Grekiska s-föreningen norra Stockholm Internationella sf i Järva Rinkeby Kista 31

32 32 Irakiska Norra S-kvinnoklubb Irakiska Södra S-kvinnoklubb Nybyggarna Persiska s-föreningen Rumänsk S-förening i Stockholm S vid Sthlms universitet & högskolor S-föreningen Clara S-föreningen Polsk förening kraft S-föreningen Respekt S-föreningen vid Stockholmshem S-föreningen Viljan S-mansförbundet i Stockholm Somaliska s-föreningen i Husby SSU Livs SSU Seko SSU-klubben 163 Svensk Eritreanska S-samfundet Världspolitiska Föreningen

33 GRANSKNINGSUTSKOTTETS RAPPORT Granskningsarbetet Den huvudsakliga uppgiften för utskottet är uppföljning och granskning av hur uppdrag från representantskapet har hanterats av de olika parlamenten och styrelsen. Utskottets arbete har koncentrerats till granskning av verksamhetsrapporter, protokoll och andra relevanta skriftliga dokument avseende arbetarekommunens styrelses verksamhet och arbetet inom riksdags-, landstingsfullmäktige-, kommunfullmäktige- och stiftsfullmäktigegrupperna. En central del för granskningen har varit återrapporteringen av beslut tagna av representantskapet. Vi har även tittat på närvaron där så varit möjligt och aktiviteten inom respektive parlament samt parlamentens arbetsordningar, protokoll och minnesanteckningar mm. Utskottet har fört samtal med företrädare för arbetarekommunens styrelse avseende dess arbete och företrädare för de olika parlamenten vad gäller arbetet i de olika grupperna. Utskottet påpekade vid 2014 års granskning av gruppmötesprotokollen att dessa i för stor utsträckning är summariska och brister i stringens och tydlighet. Utskottet påtalar återigen att det är av största vikt att det ur protokollen framgår vilka beslut och ställningstaganden som gruppen tagit i olika frågor. Utskottet uppmanar återigen grupperna att se över sina arbetsformer och rutiner samt mötesformalia så att de påtalade bristerna åtgärdas. Utskottet har även tidigare påpekat brister i närvaroredovisningen från de parlamentariska grupperna. Utskottet noterar att redovisningen från landstingsgruppen är bra och för riksdagsgruppen tillfredsställande mot bakgrund av uppdragets karaktär. Närvaron från kommunfullmäktigegruppen har inte redovisats och kan därför inte bedömas av utskottet. Utskottet noterar att riktlinjerna för inbetalning av kansliavgift och valbarhet har förtydligats. Detta är angeläget för att likabehandlingsprincipen ska kunna gälla. Generellt angående återrapportering av representantskapets beslut Representantskapet är arbetarekommunens högsta beslutande organ. Återrapporteringen av hur beslut tagits om hand av styrelsen och de olika parlamentsgrupperna är därför av central betydelse för att visa hur de olika församlingarna arbetar för att genomföra partiets politik. Utskottet kan konstatera att den positiva utvecklingen av redovisningarna under de senaste åren från de parlamentariska grupperna fortsatt. Styrelsen och de olika parlamentariska gruppernas verksamhetsberättelser är de enda samlade redovisningarna till representantskapet och medlemmarna av hur de politiska uppdragen från representantskapet behandlas och hur våra företrädare arbetar med sina politiska uppdrag. Dessa dokument spelar därför en viktig roll som stöd i det politiska arbetet i alla led i organisationen. Utskottet har tidigare påpekat vikten av att politiska dokument och gällande politiska program finns tillgängliga på hemsidan så att medlemmarna lätt kan ta del av dem. Härvidlag kan utskottet konstatera att det skett en märkbar förbättring 33

34 34 och att förutsättningarna för medlemmarna att finna relevant information är tillfredsställande. Denna positiva utveckling förstärks vidare av att representantskapets protokoll numera finns tillgängliga på hemsidan. Särskild granskning Utskottet har via en skrivelse haft anledning att ta upp frågan om behandling av representantskapsbeslut som de parlamentariska grupperna av olika skäl, politiska och/eller formella, bedömer inte lämpliga eller möjliga att genomföra. Representantskapet är som ovan markerats arbetarekommunens högsta beslutande organ. Om det från någon av de parlamentariska grupperna eller från arbetarekommunens styrelse bedöms att ett representantskapsbeslut inte är lämpligt att genomföra så menar utskottet att det åvilar den ansvariga gruppen och styrelsen att snarast ta frågan till representantskapet och redogöra för orsakerna eller motiven till att beslutet inte kan eller bör genomföras i enlighet med representantskapets beslut. Riksdagsgruppen Granskningsutskottet har granskat alla relevanta handlingar som protokoll/ minnesanteckningar och verksamhetsberättelse samt fört diskussioner med bänkansvarig riksdagsledamot. I en bilaga till riksdagsgruppens rapport redovisas de motioner som arbetarekommunen behandlat och som hänvisats till riksdagsgruppen. Utskottet uppskattar att riksdagsgruppen redovisar också vad som hänt med de motioner från 2014 som på grund av en kommunikationsmiss mellan arbetarekommunen och riksdagsgruppen inte sändes över. Det är även tillfredsställande att det vidtagits åtgärder för att i möjligaste mån förhindra att en sådan miss upprepas. Det som dock till kommande redovisningar kan bli ännu bättre är informationen om vad man föreslagit och om det har kunnat genomföras, så att motionärerna kan följa ärendeutvecklingen. Önskemålet gäller såväl uppföljningen av frågorna direkt från representantskapet som riksdagsledamöternas egna motioner. Granskningsutskottet vill understryka att vi över lag fick mycket bra och informativ redovisning från stockholmsbänkens ansvarige ledamot om arbetet i riksdagen och bra svar på våra frågor. Utskottet ställer sig ändå fortsatt undrande till våra företrädares fördelning på olika utskott med flera dubbleringar. Stockholmsbänken är särskilt tung när det gäller justitiefrågor, en minister, två ledamöter i justitieutskottet och en suppleant. Konstitutionsutskottet är också väl täckt, en ledamot och två (icke arbetande) suppleanter. Det finns flera utskott, där vi inte är representerade, som har betydelse för stockholmstrakten. Även om utskottsfördelningen inte är en bänkfråga, utan avgörs för hela riksdagsgruppen, finns det fortsatt anledning för arbetarekommunen att uppmärksamma frågan. Inte minst mot bakgrund av riksdagsgruppens egen slutkläm: Det är dock vår övertygelse att det är i våra respektive utskott som vi måste förhandla med borgarna. Det är ändå glädjande att konstatera att ganska mycket kraft och satsningar har gjorts och planeras att göras för att i högre grad än tidigare få till stånd informationsutbyte och samarbete mellan våra representanter i riksdag, landsting och kommunfullmäktige. För ett bra utfall krävs dock att alla grupperna tar samar-

35 betet på allvar så att stockholmsfrågorna på bästa sätt kan komma fram i t.ex. debatter och motioner. Granskningsutskottet föreslår att riksdagsgruppens verksamhetsberättelse för 2015 godkänns. Kommunfullmäktigegruppen Granskningsutskottet har träffat ansvariga politiker och tjänsteman för (S) i Stadshuset för genomgång av det gångna året Granskningsutskottet har läst kommunfullmäktigegruppens (S) verksamhetsberättelse för år Utskottet är nöjt med berättelsen som både är välskriven och omfattande och ger en god bild av verksamheten i Stadshuset under det gångna året. En skattehöjning på 22 öre samt nödvändiga prioriteringar har möjliggjort satsningar på hjärtefrågor som skola för alla, ett Stockholm som bygger, 90-dagarsgaranti för unga vid jobb-torgen, ökat flyktingmottagande, kulturskola, miljöprogram mm. Budgeten tillägnas ett särskilt avsnitt vilket är bra. En social hållbarhetskommission har tillsatts för att synliggöra verkligheten i Stockholm av idag samt komma med åtgärdsförslag. Utskottet har granskat de åtgärder som vidtagits gällande godkända motioner från arbetarekommunens representantskap. Berättelsen redovisar dessa motion för motion samt vidtagna åtgärder. Fullmäktigegruppens styrelse har regelbundna möten på onsdagar. Dessa möten redovisas i protokoll och på samma sätt redovisas gruppens sammanträden. Gruppens mötesprotokoll är något summariska och ibland är det svårt att skilja mellan dagordning och protokoll. Gruppstyrelsens protokoll är bättre men gemensamt för alla protokoll är svårighet att se närvaron. Enligt uppgift från företrädare för gruppen är närvaron god förutom för ett fåtal enskilda ledamöter. Utskottet har dock inte fått tillgång till närvarolista och kan därför inte bedöma hur närvaron ser ut. Närvaroredovisning är viktig då demokrati förutsätter beslut av aktiva politiker. Utskottet noterar att berättelsen avslutas med ett slutord som tillika är en politisk kommentar. Verksamhetsberättelsens innehåll visar på ett tydligt sätt hur Stockholm efter valet 2014 bytt riktning och nu arbetar för ett Stockholm för alla. Granskningsutskottet föreslår att kommunfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse för 2015 godkänns. Landstingsfullmäktigegruppen Granskningsutskottet har granskat alla relevanta handlingar. Vi har gått igenom fullmäktigegruppens verksamhetsberättelse, läst protokollen och fört diskussioner med gruppledningen. Verksamhetsberättelsen är fyllig och redovisar på ett informativt sätt vad som hänt under året. Vad gäller de motioner som representantskapet beslutat bifalla, så har vi en del synpunkter på hur gruppen har behandlat dem. I något fall har gruppen missuppfattat representantskapets beslut. I ett annat fall redovisar gruppen att man har för avsikt att lägga förslag. Ett par motioner har man inte alls drivit frågan eller tagit initiativ men inte redovisat vilka. 35

36 Förslag finns nu till nya stadgar och arbetsordning, dock är förslaget inte förankrat i landstingsgruppen. Beslut ska tas under 2016 av de båda partidistriktens styrelser. Den nya gruppen har nu verkat under ett helt år. Den är mycket aktiv. Enskilda ledamöter behöver dock bli mer aktiva. En utvärdering pågår av gruppens och gruppstyrelsens arbetsformer. Protokollen från landstingsgruppens och gruppstyrelsens sammanträden är fortfarande mycket kortfattade. De redovisar i stort endast ärendets rubrik och att gruppen godkänt informationen. Däremot redovisas på ett bra sätt närvaron. Granskningsutskottet föreslår att landstingsfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse för 2015 godkänns. Stockholms arbetarekommun Utskottet har fört samtal med styrelsens ordförande och med kommunsekreteraren samt läst protokoll och tagit del av andra relevanta handlingar. 36 Styrelsens arbete har under 2015 fokuserat på att utveckla partiets politik och att stärka partiet genom bl.a. ett strukturerat stöd för att utveckla föreningar och klubbar. Arbetet med att utveckla kansliets organisation, funktion och arbetssätt har fortsatt. Det arbete mellan staden och länet som inleddes 2013 har ytterligare fördjupats och förstärkts. Man träffas regelbundet även under mellanvalsperioden. Utskottet kan konstatera att styrelsen tagit till sig av tidigare påpekande om vikten av tydliga rutiner så att de uppdrag som styrelsen fått av representantskapet åtgärdas och därmed kan redovisas i styrelsens verksamhetsberättelse. Några uppdrag att åtgärda kvarstår inte i balans för Styrelsen har även under 2015 arbetat med ett mindre arbetsutskott som är utsett av styrelsen, vilket granskningsutskottet menar stärker arbetsutskottets legitimitet. Arbetsutskottets möten protokollförs, inte minst viktigt då arbetsutskottet har en långtgående delegation, och redovisas muntligt på styrelsens sammanträden. Närvaroredovisningen är tillfredsställande. Utskottet har noterat att det fortfarande brister något vad gäller protokollsjustering. Styrelsen bör därför se över rutinerna för detta så att den påpekade bristen åtgärdas. Utskottet noterar att den positiva utvecklingen av representantskapets möten som påbörjades 2013 har fortsatt. Mötena har i huvudsak varit beslutsmöten och underlag har skickats ut i så god tid att ombuden hunnit inhämta synpunkter från sina föreningsmedlemmar och/eller via förmöten komma väl förberedda till mötena. Inte heller under 2015 nåddes målen för medlemsutvecklingen varför styrelsen bör överväga ett reviderat mål. Nya medlemmar kontaktas numera av ombudsman på expeditionen, nya medlemskurser har tagits fram, ett nytt medlemsregister utvecklas, systemet med autogiro utvecklas också. Dessa åtgärder kan förhoppningsvis bidra till att arbetarekommunen i vart fall inte tappar medlemmar p.g.a. brister i mottagandet och hanteringen av nya medlemmar. Granskningsutskottet föreslår att styrelsens verksamhetsberättelse för 2015 godkänns.

37 Stiftsfullmäktige Granskningsutskottet har tagit del av stiftsfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse som redogör för organisation, representation och viktigare frågor under året. Utskottet har inhämtat kompletterande information från vår arbetarekommuns representant i stiftsstyrelsen bland annat för att utröna närvaron vid fullmäktiges möten. Den information som utskottet fick var att närvaron är godtagbar även om anmälan av förhinder kunde vara bättre. Det förefaller finnas viss rutin för att ta tag i frågan om den skulle bli ett problem. Kvarstår sen tidigare är dock att stiftsfullmäktigegruppen och stiftsstyrelsen bör fundera över hur man tydligare skulle kunna presentera sitt kyrkopolitiska arbete. Granskningsutskottet föreslår att stiftsfullmäktigegruppens verksamhetsberättelse för 2015 godkänns 37

38 38

39 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA FULLMÄKTIGEGRUPPEN I STOCKHOLMS KOMMUN 2015 Inledning 2015 var det år då en socialdemokratisk politik fick genomslag och bröt åtta år av moderat-dominerat styre. Året har präglats av stora förändringar. Stockholm har utarbetat en ny vision om Ett Stockholm för alla. Det är ett visionsdokument som styr mot en inkluderande politik. Utifrån denna målsättning har en rad viktiga beslut fattats. Viktiga delar av välfärds- och samhällsbyggnadspolitiken har lagts om. Under året har initiativ tagits för att höja kvaliteten i skola och omsorg. Verksamheterna har fått ökade ekonomiska resurser, ideologiskt driven utförsäljning har avbrutits och en rad regelförändringar beslutats för att garantera allas rätt till en likvärdig utbildning och omsorg. De reformer som initierades direkt efter valet för att öka byggtakten syns nu i statistiken. Allmännyttan bygger betydligt mer, omvandlingen till bostadsrätter har upphört och planeringen av nya bostäder överstiger kraftigt de höjda målen. Målet att Stockholm ska vara en stad för alla kräver att klyftorna minskar. Under året har därför den sociala hållbarhetskommissionen fortsatt sitt arbete, beslut fattats om en social investeringsfond och stadsdelsnämnderna fått i uppdrag att jobba fram lokala utvecklingsprogram. Stockholm ska vara en stad som bidrar till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det har varit utgångspunkten för ett nytt upphandlingsprogram som antagits under året. Det är bara några av de många reformer som präglat årets arbete. Kommunfullmäktigegruppen avger härmed sin berättelse för år KF-gruppens möten KF-gruppen har hållit 17 möten inklusive årsmöte under Stora frågor som har diskuterats under året 2015 har varit: Budget 2016 Flyktingmottagande Skolfrågor Sociala frågor Slussen Jobbfrågor Stadsbyggnads- och bostadsfrågor Många ledamöter har mycket god närvaro, medan några av ledamöterna har deltagit på 5 möten eller färre. Budget 2016 Budgeten för år 2016 (som beslutades om i november 2015) innebar en tydlig satsning på skolan, förskolan och fritids. Verksamheterna kompenserades fullt ut för volymökningar och fick därutöver ytterligare påslag som var högre än kost- 39

40 nadsökningarna. Därtill fick de kommunala verksamheterna sänkta kostnader genom ett sänkt personalförsäkringstillägg. I förskolan höjdes det socioekonomiska tillägget. De ökade resurserna gör att utöver kvalitetsförstärkningar och minskade barngrupper (i exempelvis fritidsverksamheterna) kommer vi under 2016 kunna ge barn till arbetslösa och föräldralediga förskola på samma villkor som till övriga barn. Socialtjänsten, och inte minst arbetet med den sociala- barn och ungdomsvården, fick en stor ökning av anslaget för att kunna möta de växande behov som finns i staden och som under lång tid negligerats av den tidigare borgerliga majoriteten. Under året fortsatte också arbetet med en handlingsplan för att förbättra arbetsvillkoren inom socialtjänsten, vilket var ett uppdrag i förra årets budget. De stora satsningar som förra året initierades för att ge fler ett jobb eller utbildning fortsätter även under De tidsbegränsade anställningar som är avsedda att ge fler chansen att ta ett steg in på arbetsmarknaden eller in i trygghetssystem fortsätter att minska behovet av försörjningsstöd. De utökade investeringar i vuxenutbildning som initierades under 2015 fortsätter under Ytterligare medel tillfördes till Jobbtorg Ung och en särskild satsning på företagande i ytterstaden beslutades samtidigt som resurserna för feriearbeten utökades. Kapaciteten i bostadsplanerandet stärktes ytterligare samt insatser för att fler ska få ta del av kulturskolan och ett jämlikt idrottande beslutades. Allt detta kunde genomföras i ett besvärligt ekonomiskt läge till följd av ett nega tivt utfall av skatteutjämningen. För att klara dessa höjda ambitioner enades majoriteten om omprioriteringar och en skattehöjning om 22 öre. Sammantaget innebar det en stark budget som investerar i ett Stockholm för alla. En skola för alla Arbetet med att höja skolresultaten i Stockholms skolor fortsatte under året. Grunden i detta var den starka prioriteringen av skolan och förskolan i budgeten. Det genomsnittliga meritvärdet steg något men resultaten i Stockholms skolor visar samtidigt tydligt att arbetet att skapa en skola för alla behöver fortsätta. Fler måste lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det innebär också att klyftorna behöver minska mellan Stockholms skolor. Flera insatser har bedrivits under året för att uppnå detta. Ett gott exempel är det förstärkta samverkansarbete mellan skola och socialtjänst som genomförts. En viktig insats under året har varit att jobba med kompetensförsörjningen. För att klara behoven när Stockholm växer behövs fler lärare. Stockholm har jobbat både med kortsiktiga och långsiktiga insatser för att klara personalförsörjningen. Särskilt viktigt har varit att klara lärarbehoven i ytterstaden. Med fler elever ställs också krav på fler skolor. År 2015 investerade 1,4 mdr i nya och förbättrade skollokaler, vilket är en fördubbling jämfört med de borgerligas sista år. Efter flera år av underinvesteringar i Stockholms skolor har nu utvecklingen vänt på riktigt. Förskolan fick inte bara en stark budgetförstärkning, det socioekonomiska tillägget höjdes också. Möjligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid förstärktes och beslut har fattats om att barns rätt till förskola ska gälla lika även för barn till föräldralediga och arbetslösa. 40

41 Ett Stockholm som bygger Fler i arbete och studier Planeringen för nya bostäder i Stockholm når nya rekordnivåer. Genom satsningar på nya planhandläggare, bättre samordning och en mer resultatinriktad organisation kunde stadsbyggnadsnämnden under förra året anta lägenheter i start-pm och hela 6902 lägenheter i detaljplan. Även antalet markanvisningar och antalet påbörjade bostäder ökade kraftigt. Budgeten för 2016 lägger också grunden för ytterligare satsningar på bättre och snabbare planering av bostäder samt byggande av fler lägenheter i allmännyttan. Flera av stadens viktiga satsningar för ökat byggande och fler billiga hyresrätter kunde också sättas igång så som planeringen av Stockholmshusen och en ökad byggtakt för allmännyttan. Under 2015 påbörjades projektet Fokus Skärholmen. Målet är att minst 4000 nya bostäder ska byggas i Skärholmens stadsdelsområde. Detta ska ske genom större och mer generella detaljplaner som föregår markanvisning. På så sätt skapas förutsättningar för en bättre dialog med medborgarna, satsningar på social hållbarhet och en starkare roll för stadsplaneringen i stadsutvecklingen. Ett arbete med Östbergahöjden påbörjades även med målet att stärka området socialt och skapa nya bostäder. I budget 2016 gavs stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att börja arbetet med sociala konsekvensanalyser. Nämnden gavs också ett uppdrag att ta fram riktlinjer och att arbeta bättre med områdesplanering för att undvika ett fragmenterat stadsbyggande. Stockholms översiktsplan är aktualiserad. Arbetet med en ny översiktsplan inleddes under året och ska stärka stadens strategiska arbete med en socialt hållbar stad samtidigt som de tillägg som tidigare tagits av stadsbyggnadsnämnden, den gröna promenadstaden och arkitektur Stockholm, ska arbetas in i den nya planen. Arbetet med att nå unga som varken arbetar eller studerar har varit prioriterat under året. En 90-dagars garanti för unga har införts via stadens Jobbtorg och via verksamheten vid två nya Jobbtorg för unga i söderort som har startats under året. Vidare har en samverkansöverenskommelse träffats med Arbetsförmedlingen, inom ramen för regeringens Delegation för unga i arbete (DUA), med syfte att utveckla gemensamma insatser och metoder för unga som varken arbetar eller studerar. Rekordmånga unga stockholmare sökte sommarjobb hos kommunen under sommaren Närmare unga mellan år kunde erbjudas kommunala sommarjobb inom kommunen, hos upphandlade entreprenörer och hos olika föreningar. Stockholm har under året haft en god sysselsättningstillväxt med sjunkande arbetslöshet. Samtidigt som arbetslösheten sjunker finns det en grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden med behov av kompetenshöjande insatser och stöd för att närma sig självförsörjning. Under året har 917 personer som tidigare varit långtidsarbetslösa fått en kommunal visstidsanställning i staden. Genom att använda social hänsyn i upphandling har 59 ungdomar och tidigare långtidsarbetslösa kommit i jobb. En stor satsning genomfördes på vuxenutbildning med utökade resurser, fler platser och en större yrkesinriktning inom komvux. Under året kunde alla behöriga sökande antas till vuxenutbildning och ungefär 2000 fler stockholmare studera. 41

42 42 Under året har flera satsningar på SFI genomförts. Föräldrar har fått möjlighet att läsa SFI under föräldraledigheten. Ett närmare samarbete med vuxenutbildningen och jobbtorgen har gjort det lättare att kombinera SFI med vuxenutbildning och andra arbetsmarknadsinsatser. Arbetet med att yrkesinrikta SFI har utökats och en ny kombinerad svenska- och språkutbildning (YFI) riktad till personer som saknar tidigare utbildning har startat inom kök, vård & omsorg och bygg. Kraftigt ökat flyktingmottagande Under hösten 2015 såg Sverige och Stockholm kraftigt ökade flyktingströmmar. Stockholm och stockholmarna visade under denna höst en stor solidaritet med människor på flykt. Flyktingmottagandet innebär att en redan kraftig befolkningstillväxt förstärks ytterligare. På lång sikt är det en stor fördel för Stockholm. På kort sikt innebär det stora utmaningar för hela staden. Socialtjänsten har fått hantera ett kraftigt ökande antal ensamkommande barn och ungdomar. En stor utmaning för denna verksamhet har varit att klara personalförsörjningen och svara mot de behov som funnits. Genom ett heroiskt arbete av många medarbetare har staden klarat det. Framöver kommer samma utmaning att synas i skola och förskola, i bostadsbyggande och i förhållande till arbetsmarknadsåtgärder. Under året har ett arbete inletts i alla dessa verksamhetsområden för att klara utmaningen under kommande år. Utöver de kommunala verksamheterna kan nämnas att det etablerats flera samarbeten med civilsamhället för att skapa fler mötesplatser mellan nyanlända och etablerade Stockholmare. Svenska med baby, DuO Stockholm och Medpratare är bara några exempel. Utöver det flyktingmottagande som staden har legalt ansvar för tog staden under några intensiva höstveckor ett stort ansvar även för stöd till transitflyktingar. Några övriga viktiga politiska insatser under året Staden har beslutat om ett nytt visionsdokument för Stockholm Ett Stockholm för alla och gett stadsdelsnämnderna i uppdrag att arbeta fram lokala utvecklingsprogram för att säkerställa att staden kan växa och hålla ihop. Ett nytt upphandlingsprogram, med exempelvis krav på kollektivavtalsliknande villkor, har tagits fram. Beslut har fattats om att införa en social investeringsfond för att förstärka möjligheten för stadens verksamheter att jobba mer förebyggande mot social utsatthet. En kompetensutvecklingsfond har inrättats för att fler av stadens medarbetare ska få del av utbildningsinsatser och staden bättre ska klara kompetensförsörjningen. Staden har aktivt deltagit i förberedelserna för Sverigeförhandlingen med syfte att utveckla kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Arbetet mot våldsbejakande extremism och för trygghet har intensifierats under Lokala samverkansavtal med polisen och arbetet med en strategi mot extremism är exempel på insatser som genomförts. Ett nytt miljöprogram har arbetats fram under året för beslut och implementering under Utbyggnaden av idrottshallar och renoveringar av simhallar har tagit fart under året. Avgifterna till kulturskolan har sänkts och antalet platser har utökats för att svara mot behoven.

43 Behandlingen av motioner från arbetarekommunens årsmöte 2015 Fullmäktigegruppen redovisar här nedan hur gruppen jobbat med de motioner som arbetarekommunen ställt sig bakom eller beslutat att skicka över till kommunfullmäktigegruppen. I vissa fall är motionens krav sådant att motionen helt eller delvis inte har kunnat tillgodoses under året. I dessa fall redovisas de överväganden som gjorts nedan under rubriken åtgärd. I flertalet fall har dock motionernas intentioner till större delen kunnat tillgodoses. Redovisning av motioner till representantskapet med direkta uppdrag till styrelsen Motion B1, B2 Beslut: Åtgärd: Motion B5 Beslut: Åtgärd: Motion B6 Beslut: Åtgärd: att representantskapet uppmanar fullmäktigegruppen att verka för fri skolfrukost i årskurs F till nio. Inom ramen för en stram budget har det inte funnits utrymme att under året besluta om fri skolfrukost för alla skolbarn. Staden arbetar idag för visionen om en sammanhållen skoldag för Stockholms skolor. Inom ramen för detta utvecklingsarbete av fritidshems- och skolverksamheten finns ett arbete som syftar till att erbjuda måltider, hälsa, idrott, kultur och estetisk verksamhet samt stöd för lärande under en större del av dagen. Inom ramen för detta kan fri skolfrukost vara en insats som används av de skolor som tycker det har stor effekt. att se över fritidsverksamhetens situation beträffande bemanning som kompetens att särskilt beakta behovet av ökad personaltäthet och utbildning/kompetens i socioekonomiskt utsatta områden att tillgodose behov av verksamhet för de i yngre tonåren samt skapa särskild tjejverksamhet att grupperna på fritids måste minska, och att personalen har relevant kompetens. Fritidsverksamheten var ett prioriteringsområde i budgeten för Fritidshemmens budget ökade med 2,2 % i budget utöver volymeffekter. Därtill sänktes kostnaderna för kommunala fritidsverksamheter med 1,5% genom ett sänkt personalförsäkringstillägg. Utöver detta tillsköts sedan ytterligare medel i utbildningsnämndens budget. Medlem kommer användas till minskade barngrupper på fritids och ökad personaltäthet samt utveckling av den pedagogiska verksamheten för att bättre säkerställa att olika gruppers behov. I kompetensfonden som inom kort ska beslutas av kommunfullmäktige finns uppdrag om att erbjuda utbildning för barnskötare till fritidslärare, på liknande sätt som vi idag har som möjlighet för barnskötare som vill bli förskolelärare. att Stockholms stad startar företagarcentrum i ytterstaden. På Jobbtorgen finns information och stöd för de som vill starta företag. Arbetsmarknadsförvaltningen och SBR har inlett ett samarbete, där bland annat utökat stöd till de Jobbtorgsaspiranter som vill starta företag diskuterats. I budget för 2016 satsades ca 6 mnkr på Startup Stockholm för insatser till företagande i primärt ytterstaden. Stockholms Business Region har också fått tydligare uppdrag att arbeta med företagande i ytterstaden. 43

44 Motion B7 Beslut: Åtgärd: Motion B8 Beslut: Åtgärd: Motion B9 Beslut: Åtgärd: Motion B10 Beslut: Åtgärd: att Stockholm inför fler bilfria zoner. Under sommaren 2015 testades sommargågata på Swedenborgsgatan och delar av Skånegatan för att uppnå en trevligare och mer levande stadsmiljö utökas detta projekt bland annat med Rörstrandsgatan. Staden utreder också om det går att få till mer sammanhängande stråk med gågator. att Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att riksnormen för försörjningsstöd även inkluderar kostnaden för internetuppkoppling. att Socialdemokraterna i Stockholm, så länge som riksnormen inte inkluderar kostnaden för internetuppkoppling, verkar för att försörjningsstödet i Stockholm inkluderar kostnaden för internetuppkoppling. Riksnormen för försörjningsstöd är en nationell fråga som bör hanteras av riksdagen. Stadens arbete med ekonomiskt bistånd ska dock utgå från ett tydligt barnperspektiv. Sedan beslut i budget för 2015 tillgodoses därför barns tillgång till it, genom bredband och dator, inom ramen för Stockholms stads ekonomiska bistånd. Det handlar om att ge barn i familjer som uppbär försörjningsstöd samma möjligheter som andra barn att klara skolarbetet. Det ekonomiska utrymmet har under året varit begränsad då stadens kostnader för skatteutjämningen ökat kraftigt. Kommunfullmäktigegruppen har därför prioriterat de löften som partiet avgivit i valmanifestet. Personer som inte har barn bedöms ha större möjlighet att få tillgång till internet utanför hemmet. I budget för 2016 framgår att staden ska verka för att fler offentliga platser förses med wifi-lösningar som ger allmänheten lättillgänglig och fri tillgång till internet. att Stockholms stad gör en kartläggning av resursfördelningen mellan flickor och pojkar inom idrottsområdet att Stockholms stad gör en könskonsekvensanalys av tiden som olika idrottsföreningar spenderar i stadens idrottshallar. Staden har initierat en jämställdhetsanalys av idrottsinvesteringsbudgeten som redovisar könsfördelningen av kostnader i investerings- och reinvesteringsprojekt. Idrottsförvaltningen ingick i det projekt om jämställdhetsintegrerad budget 2015 som leddes av kansliet för mänskliga rättigheter. Kommande år kommer även könsfördelningen för medlemsaktivitetsbidraget som delas ut till föreningslivet att kunna redovisas. Fördelningen av halltider utgår idag ifrån föreningarnas medlemsantal. Under 2014 genomfördes en kartläggning av nyttjandet i idrottshallar, gymnastiksalar och motionsrum för att få en övergripande syn av könsfördelningen. Utöver det så visar forskningsprojektet Ung livsstil hur könsfördelningen ser ut inom olika specialidrotter och idrottsförvaltningen använder dessa rapporter i sitt arbete för se hur jämlika idrotterna är. att säkerställa bemanning på förskolor/fritids under sommartid och att man utarbetar en plan för att alla barn ska få en meningsfull sommar. För nyanlända elever kommer man anordna extra sommarskola, när den ordinarie sommarskolan slutat. Det är också tydligt uttalat i stadens budget att det ska finnas lovverksamhet av bra kvalitet i skolorna och fritidshemmens regi. 44

45 Motion B11 Beslut: Åtgärd: Motion B14 Beslut: Åtgärd: Motion B20 Beslut: Åtgärd: att Stockholm får en fungerande kulturskola för alla barn i alla stadsdelar och ökar antalet platser och sänker deltagaravgifterna för att nå nya grupper att kulturskolan och skolan möjligheter att samverka för att skapa en skola som genomsyras av kultur Kulturskolan har utökat antalet platser och sänkt avgifterna. Framförallt har utbudet och antalet kursplatser ökat i de prioriterade stadsdelarna Farsta, Hagsätra, Rågsved, Östberga, Skarpnäck, Skärholmen, Bredäng, Hässelby gård, Husby, Tensta och Rinkeby. Detta bland annat med nya kurser i musik, dans, konst och media och teater. Även antalet platser inom det så kallade resurscentret för elever med funktionsvariation har ökat. Höstterminen 2015 hade antalet ökat till 185, vilket innebär en ökning med 34 elevplatser. Totalt har kulturskolan kunnat erbjuda platser Inför höstterminen sänktes elevavgifterna med mellan 17 och 67 procent. Terminsavgiften för musikundervisningen är efter sänkningen 750 kronor och för dans, konst och media och teater 300 kronor. Det går redan se tydliga effekter av satsningarna genom en ökning av antalet barn och ungdomar bosatta i de prioriterade stadsdelarna. Här har både de sänkta avgifterna och det ökade utbudet haft betydelse för resultatet. att våra representanter arbetar för riktade insatser till skolorna i segregerade områden. Under 2015 höjdes det socioekonomiska stödet till stadens skolor. Ett omfattande arbete för att minska segregationen i Stockholm görs inom ramen för arbetet med en social hållbarhetskommission. Det tas fram riktade insatser med konkreta åtgärder för att öka likvärdigheten, minska skol- och bostadssegregationen och stärka lokalsamhällen och samarbetet mellan hem och skola. Kommissionens rapport och förslag på åtgärder kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet. Redan i år arbetar vi för att få fram åtgärder för att se till att motiverade lärare tas sig an ytterstadsskolorna och att lärarbehörigheten i de mest utsatta skolorna ökar. att uttala att kvinnojourernas verksamhet ej ska upphandlas enligt förslagen att ge kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att arbeta för att kvinnojourerna får dels ett verksamhetsanslag dels ett hyresbidrag Vi kan med stolthet säga att kvinnojourerna är ett område som uppmärksammats särskilt i stadens budget både för 2015 och 2016 genom kraftigt ökade ekonomiskt anslag. Bara i 2016 års budget ges utökat stöd om fem miljoner till kvinno- och tjejjourer och inom individ- och familjeomsorgen har arbetet mot våld i nära relationer getts en förstärkning på 3 miljoner kronor i budget för Till detta har flera viktiga åtaganden gjorts. Stadshusmajoriteten slår fast att organisationer som arbetar för frihet från våld, exempelvis tjej- och kvinnojourer, ska garanteras långsiktigt stöd och att arbetet för att angripa våldets ursprung ska utvecklas. I och med budget för 2016 finns beslut om att socialnämnden ska utarbeta långsiktiga och stabila förutsättningar för kvinnojourer, tjejjourer, skyddade boenden och mansmottagningar. Detta exemplifieras genom tillgång till övergångslägenheter, långsiktiga partnerskap och utökat ekonomiskt stöd. Det finns inga avsikter hos nuvarande majoritet att upphandla verksamheten vid kvinnooch tjejjourer. 45

46 Barn-konventionen (Repskap) Beslut: Åtgärd: Motion C3 Beslut: Åtgärd: Motion C4 Beslut: Åtgärd: att vi Socialdemokrater arbetar för att Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige fattar beslut om att införa barnkonsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i motionen och som ett första steg på vägen mot att göra barnkonventionen till lag att arbetarekommun verkar för att barnbilagan återinförs. att verka för att ett barnperspektiv baserat på barnkonventionens principer genomsyrar Stockholms Arbetarekommuns arbete både internt och externt. Motionens intentioner bör anses uppfyllda. I budget för 2016 anges följande. Det är viktigt att värden som barnets rätt till sin stad tas i beaktande vid exploatering. Därför ska exempelvis exploateringsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden implementera barnkonsekvens-analyser i samband med exploateringar. På samma sätt ska barnkonsekvensanalyser genomföras innan viktigare beslut inom andra områden. För trafiknämnden gäller exempelvis att andelen barn som kan gå och cykla säkert till skolan ska öka och farliga miljöer ska identifieras och byggas bort. att arbetarekommunen verkar för att anställda i Stockholms stad ges möjlighet att lämna blod på arbetstid. Rätt till ledighet regleras i kollektivavtal. Frågan om rätt till ledighet vid blodgivning har inte varit högt prioriterad varken av de fackliga organisationerna eller av Sveriges Kommuner- och Landsting. Frågan står inte heller på agendan inför den stundande avtalsrörelsen. Fullmäktigegruppen verkar trots detta för ökad blodgivning genom att i samråd med landstinget tillgängliggöra stora arbetsplatser för besök av de ambulerande blodgivningsstationerna blodbussarna. att kommunfullmäktigegruppen i samarbete med fullmäktigegruppen i landstinget verkar för att äldres fysiska träning främjas genom ekonomiskt bidrag för personella insatser samt lämpliga lokaler i närheten av allmänna kommunikationer. Äldreomsorgen ska främja en god folkhälsa bland alla äldre. Folkhälsoperspektivet ska vara integrerat i biståndsbedömningen och i omsorgsverksamheterna. Under året har ett utvecklingsarbete initierats för att utöka de öppna dagverksamheterna. Frivilligorganisationernas arbete är viktigt för att främja äldres fysiska träning. Bidraget för hyra för dessa organisationer har därför höjts. Under 2016 höjs även schablonen för paraplyorganisationerna. Micasa AB verkar därtill för en ökad tillgång till möteslokaler med rimliga avgifter för stadens pensionärs- och anhörigorganisationer. Motion D1, D2 Beslut: 46 att bostadsfrågan ges högsta prioritet med genomlysning av frågan i alla politiska led att arbeta för att fler bostäder byggs utifrån kriterier som välplanerade bostäder och bostadsområden som på lång sikt minskar social och ekonomisk segregation att fler hyresrätter byggs att fler hyresrätter med rimliga hyror byggs att se över kraven vid bostadsproduktion för att kunna minska kostnaderna att utröna samtliga möjligheter till att kunna få ned kostnaderna vid bostadsproduktion Åtgärd: Stockholms stad har satt det högsta mätbara bostadsbyggnadsmålet någonsin, nya lägenheter ska byggas till För att möjliggöra detta har mer stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden fått ökade resurser och en samordnare har tillsats. Stadens processer har styrts upp och uppföljningen förbättrats. Fler bostäder är högsta

47 prioritet. Detta har också fått effekt. Förra året nåddes rekordnivåer med 8181 lägenheter markanvisade, lägenheter i start-pm och 6902 lägenheter i antagna detaljplaner. Antalet påbörjade lägenheter var också rekordhögt. Stockholm stad har ett uttalat mål att fler hyresrätter ska byggas. Målet är att minst hälften av de bostäder som markanvisas ska vara hyresrätter. Förra året innebar det att 57 procent av alla markanvisningar var hyresrätter. Stockholm stad har satt igång ett arbete med så kallade Stockholmshus. Detta är en modern form av typhus som ska byggas av allmännyttan. Målet är att få ner byggkostnaderna utan att minska på kvalitén. Stockholm stad arbetar aktivt med att få ner byggkostnaderna. Bland annat genom att korta planprocesserna och att använda plan- och markanvisningsprocessen för att öka byggbolagens innovation. Motion D3, D4 Beslut: Åtgärd: Motion D5, D6 Beslut: Åtgärd: Motion D15 Beslut: Åtgärd: att Socialdemokraterna i Stockholm säger nej till en större handelsplats i Slakthusområdet och i dess område att Slakthusområdet reserveras för bostäder, service, kultur, fritid och arbetsplatser Slakthusområdet skickades under 2015 ut på samråd och i detta program finns inget IKEA-varhus eller annat varuhus med. Istället prioriteras bostäder liksom kultur och arbetsplatser. Slakthuset ska bli en levande och blandad stadsdel med en hög ambition både vad gäller stadsliv och arkitektur. att Socialdemokraterna i Stockholms stad ska ta ställning för en Förbifart Stockholm som konstrueras för ökad kollektivtrafik. att Socialdemokraterna i Stockholms stad ska verka för att Stockholms framtida infrastrukturinvesteringar görs utifrån premisserna att kraftigt öka bostadsbyggandet samt uppnå stadens klimatmål. att Stockholms Arbetarekommun verkar för att ytterligare delar av Förbifart Stockholm överdäckas vid Akalla, samt att Stockholms Arbetarekommun verkar för bullerdämpande åtgärder vid trafikplatserna i Hjulsta och Akalla. Staden kommer under våren ta fram ett nytt miljöprogram och en klimatfärdplan. Delar av dessa berör hur vi kan minska andelen personbilism. Stockholms stad har drivit på arbetet för att få in kollektivtrafik på ett bra sätt i Förbifarten. Vi har tillsammans med socialdemokraterna i landstinget bedrivit detta arbete och även särskilt diskuterat med Trafikverket, utifrån det regeringsdirektiv som finns i frågan. I Sverigeförhandlingen som just har inletts driver vi på för att i första hand få till mer kollektivtrafiksatsningar i Stockholmsregionen. Vi har också tagit upp med möjligheterna att utreda en överdäckning vid Akalla med Trafikverket. Svaret vi fick var att projektet var för långt gånget för att det skulle vara möjligt att göra den typen av förändringar. att verka för att ekonomiska styrmedel används för att ställa om matproduktionen och matkonsumtionen i miljövänlig riktning samt att verka för att Stockholms kommun, Stockholms läns landsting och statliga myndigheter slutar köpa buteljerat vatten och i stället använder kranvatten Staden strävar både i det nya upphandlingsprogrammet och miljöprogrammet efter att minska matavfallet i Stockholm samt att öka det insamlade matavfallet för att tillverka biogas. Staden försöker även minimera användandet av buteljerat vatten i den egna verksamheten. 47

48 Motion D16 Beslut: Åtgärd: Motion D21 Beslut: Åtgärd: att de gratis utsläppsrätter företaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad tilldelats för perioden annulleras ( skrotas ) Fullmäktigegruppen har under året ägnat motionen stor uppmärksamhet. Fullmäktigegruppen har låtit stadens expertis, i form av koncernledning och stadens juridiska kompetens, pröva möjligheterna att genomföra motionens förslag. Genomgången visar ett antal stora och principiella problem med att genomföra det som motionen kräver. Problemen är såväl av legal som politisk och ekonomisk karaktär och innebär att fullmäktigegruppens ledning valt att i dagsläget inte vidta åtgärder i enlighet med motionens intentioner. Problemen som redovisas är i korthet: Effekten av att lokalt försöka styra EU-systemet med utsläppsrätter har väldigt liten effekt för en för Stockholmarna väldigt stor kostnad. Reformering av systemet med utsläppsrätter bör ske på nationell och internationell nivå. Kostnaden för att avstå de utsläppsrätter som motionen kräver beräknas uppgå till cirka 250 miljoner kronor. I fråga om motioner som direkt kostar pengar och i värderingen av vad som ska hanteras först har fullmäktigegruppen ett ansvar i behandling av budgeten att göra denna prioritering utifrån det valmanifest som partiet gått till val på. Mellan 2011 och 2017 förlorar Stockholm stad ca 5 miljarder kronor (ca 11% av stadens omsättning) i utfall av det statliga utjämningssystemet. Det innebär att staden under dessa år måste strikt prioritera de vallöften partiet ställt ut. Fullmäktigegruppens bedömning har därför varit att det är viktigare att i ett ansträngt budgetläge investera i att klara de vallöften rörande skola, omsorg, jobb och bostadsbyggande än att lägga 250 miljoner kronor på att annullera utsläppsrätter. Tilldelningen av utsläppsrätter kommer minska i takt med att utsläppen från Fortums anläggningar minskar. Därför är det angeläget att göra investeringar i omställning av fjärrvärmesystemet. Därigenom tillgodoses successivt motionens ambitioner utan att skattebetalarna och välfärdsverksamheter får betala för detta. Omställningen av energisystemet kräver en långsiktig investeringsvilja från Fortums båda ägare. Att i det läget mot den ena ägarens vilja genomdriva eller kampanja för att bolaget ska avstå från tillgångar lär både skada förtroendet och beredvilligheten att investera i omställningen av Stockholms energisystem. att arbetarekommunen verkar för att en övergripande behovsanalys och utredning av banans framtida användning ställd i relation till samhälls- och miljönyttan av alternativa användningar av Vi har fört diskussioner om Värtabanan med experter inom staden och fått underlag som visar att det redan finns relevanta fakta om kapacitet och behov av anläggningen. För tillfället behövs Värtabanan för Fortums tåg med biobränslen, vilket tyvärr är svårförenligt med bra persontrafik. Alternativ som studerats är att koppla ihop med pendeltågen vid Tomteboda med Värtabanan, vilket dock är mycket svårt rent tekniskt och kapacitetsmässigt samt innebär stora störningar för befintlig pendeltågstrafik. En koppling till Tvärbanan har också varit uppe och utreds med dragning i Östlig förbindelse. 48

49 Gruppstyrelsen Gruppstyrelsen har haft följande sammansättning under år 2015: Gruppstyrelsens arbete Borgarråd och arvoderade Gruppordförande Vice gruppordförande Fem ordinarie ledamöter Två ersättare i gruppstyrelsen Adjungerade till gruppstyrelsen Karin Wanngård Roger Mogert Jan Valeskog Mirja Räihä Karin Gustafsson Bawer Kevir Anders Österberg (t.o.m ) Rana Carlstedt Stefan Hansson Emilia Bjuggren Olle Burell Eva-Louise Erlandsson Slorach Under år 2015 har Gruppstyrelsen haft 12 sammanträden. Mötena har som regel legat på onsdag eftermiddag före onsdagens KF-grupp. Borgarråd har under året varit: Karin Wanngård Finansborgarråd Roger Mogert Stadsbyggnads- och kulturborgarråd Emilia Bjuggren Arbetsmarknads- och idrottsborgarråd Olle Burell Skolborgarråd Arvoderade förtroendevalda var Eva-Louise Erlandsson Slorach, Jan Valeskog, Karin Gustafsson, Kadir Kasirga, Rana Carlstedt och Salar Rashid. Gruppledare i nämnder och bolag 2015 Arbetsmarknadsnämnden Exploateringsnämnden Idrottsnämnden Kulturnämnden Kyrkogårdsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastighetsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Trafiknämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden Bostadsförmedlingen Familjebostäder Emilia Bjuggren Jan Valeskog Emilia Bjuggren Roger Mogert Mathias Tofvesson Maria Östberg Svanelind Jan Valeskog Mervi Mäkinen-Andersson Rana Carlstedt Roger Mogert Jan Valeskog Olle Burell Mirja Räihä Gabriella Lavecchia Sune Gidgård Salar Rashid (fr.o.m ) Emilia Bjuggren Anders Österberg (fr.o.m ) Magnus Nilsson (fr.o.m ) 49

50 Fortum Värme Globen Micasa AB Mässfastigheter SISAB SIWI Stadsteatern Stockholmshem Stockholm Business Region Stockholms Hamn Stockholms Vatten Stockholm Parkering Stockholms Stadshus AB Stokab Stiftelsen Hotellhem Svenska Bostäder Storstockholms brandförsvarsförbund Bromma SDN Enskede-Årsta-Vantör SDN Farsta SDN Hässelby-Vällingby SDN Kungsholmen SDN Hägersten-Liljeholmen SDN Norrmalm SDN Rinkeby-Kista SDN Skarpnäck SDN Skärholmen SDN Spånga-Tensta SDN Södermalm SDN Älvsjö SDN Östermalm SDN Jan Valeskog Göran Långsved (fr.o.m ) Lena Dahlström Emilia Bjuggren (fr.o.m ) Berit Kruse Mirja Räihä (fr.o.m ) Karin Wanngård Abebe Hailu Olle Burell (fr.o.m ) Eva-Louise Erlandsson Slorach Roger Mogert Karin Gustafsson Kadir Kasirga (fr.o.m ) Maria Östberg Svanelind Karin Wanngård (fr.o.m ) Stefan Hansson Jari Visshed Karin Gustafsson (fr.o.m ) Ellinor Rindevall (fr.o.m ) Monika Lindh Bawer Kevir (fr.o.m ) Karin Wanngård Gunnar Sandell Mathias Tofvesson (fr.o.m ) Anders Göransson Karin Hanqvist Andrea Törnestam (fr.o.m ) Karin Gustafsson (fr.o.m ) Karin Wanngård Karin Gustafsson (fr.o.m ) Johan Heinonen Ulf Walther Eva Gustafson Kjell Backman (fr.o.m ) Kadir Kasirga Arvid Vikman Eva Fagerhem Ulla Sjöbergh Mia Päärni Claes Elmgren Salar Rashid Anna Jonazon Anders Göransson Majvi Andersson Birgit Marklund Beijer 50

51 S-kansliet Personalen på s-kansliet har under 2015 bestått av följande personer. Martin Nilsson, kanslichef Elin Nordmark, (biträdande kanslichef) Borgarrådssekreterare: Felix Antman Debels (fr.o.m ) Louise Callenberg Lina Glans (t.o.m ) Erik Hallonstén (t.o.m ) David Jonsson Karin Kolk Oscar Lavelid Magnus Ljungkvist Matilda Malmquist Glas Johan Mattsson (fr.o.m ) Mika Metso (fr.o.m ) Josefin Pasanen Borgarrådssekreterare med kommunikationsansvar: Tomas Gustavsson Ömer Oguz Biträdande borgarrådssekreterare: Jennie Hansson Åkerlind Sarah Heidenborg Björn Häll Kellerman Nova Kruth (fr.o.m ) Pia-Marie Wichmann Sdn-gruppledarträffar Under verksamhetsåret har gruppledarna i stadsdelsnämnderna träffats cirka en gång i månaden under ledning av Karin Gustafsson och Kadir Kasirga. Gruppen har i huvudsak diskuterat aktuella ärenden i nämnderna och budget. Det har också varit ett forum för reflektion och utbyte av idéer. Vid träffarna har också gruppledarna kunnat framföra synpunkter och ställa frågor till kansliet i Stadshuset. Under året har ett antal externa föreläsare bjudits in till SDN-gruppen för att djupare belysa ett politikområde. Till exempel har Staffan Moberg, ekonomidirektör i Stockholms stad föredragit det ekonomiska läget inför budgetprocessen. Även borgarråden har bjudits in för att diskutera olika frågor, till exempel Emilia Bjuggren om sommarjobb. Under våren hölls en workshop med temat Att styra i majoritet samarbetsformer och formalia med hela majoritetens gruppledare. Utbildningens syfte var att tydliggöra formerna för samarbetet med förvaltningen och hur man som politiker kan påverka verksamheten på bästa sätt. Det var också ett tillfälle för gruppledarna i majoriteten att utbyta erfarenheter och lära känna varandra. Under året har en seminarieserie sjösatts med syftet att alla rotlar och Fi ska hålla i en tematräff för gruppledare i majoriteten inom respektive politikområ- 51

52 de. Under hösten genomfördes första seminariet med äldre- och personalroteln och temat var arbetsvillkor i staden och utredningar på äldreområdet (hemtjänstutredningen och äldreboendeutredningen). Under 2016 finns sex temaföreläsningar inbokade. I januari höll finansroteln i ett seminarium om övergripande ekonomiska frågor och resursfördelningssystemets funktion. Kommunikation Prioriteringen för det kommunikativa arbetet under året har legat på de sakfrågor som vi gick till val på och som vi i majoritet har ansvar för under våra respektive rotlar: Stadsbyggnad, kultur, skola, arbete och idrott. Utöver det har infrastrukturfrågorna tagit stor plats i debatten och där har samordningen och samarbetet mellan Socialdemokraterna i Stad och Län i press- och kommunikationsfrågor fortsatt för att minimera riskerna för kommunikativa krockar. Flyktingsituationen har också präglat den mediala debatten i Stockholms stad. Kansliets pressavdelning har även ett samordningsansvar gentemot våra samarbetspartier i den styrande majoriteten. Kansliet bistår fortsatt borgarråden med kommunikativt stöd i deras arbete med sociala medie-plattformar som Facebook, där vi inte minst ser en positiv uppgång när det gäller antalet följare på finansborgarrådets sociala plattformar. Social medier blir allt viktigare i kommunikationen med väljarna. Pressavdelningen har stärkt upp med ytterligare en person som har särskild kompetens inom detta område. En sökning i mediearkivet visar att borgarråden har synts eller nämnts i media vid tillfällen under 2015 (för 2014 var siffran 2 293). STYRELSENS SLUTORD När socialdemokratisk politik genomförs och vi tar steg mot ett mer jämlikt Stockholm ska vi känna stolthet. Fler bostäder, fler i jobb och förstärkta insatser för att alla ska klara skolan är bara några områden där vi nu ser resultat. 52 Men behoven är fortsatt stora. Direkt efter valet initierade vi en Social hållbarhetskommission i Stockholm. Syftet var dels att synliggöra den verklighet som präglar Stockholm av idag. I de rapporter som kommissionen hittills redovisat framgår en bild av det som är skillnadernas Stockholm. Klyftor vad gäller utbildning, bostad och jobb är bara några exempel som håller Stockholm tillbaka. Men kommissionen var inte bara avsedd att analysera och synliggöra klyftor. Den ska också föreslå åtgärder som kan minska klyftor och det arbetet är redan igång. Det är en bra illustration både på ambitionen och arbetsuppgiften som ligger framför oss. Och arbetet för ett Stockholm för alla ska bedrivas i en tid som inte är utan utmaningar. Rasistiska krafter försöker skapa konflikter mellan Stockholmare. Våld och hot används för att skapa oro. Den globala utvecklingen med krig och extremistiska rörelser innebär stora utmaningar för de som vill jobba för ett samhälle där alla kan utvecklas och leva fria. Det är just i den miljön som arbetet för ett Stockholm som håller samman är som viktigast. Det är i den tiden som vi behöver arbeta för ett Stockholm för alla. Vi är bara i början på det arbetet.

53 Nu är det vårt ansvar att visa att vi kan leverera åtgärder som leder i den riktningen. Vår uppgift är fortfarande att skapa en stad där alla barn får en chans till en bra utbildning, där varje ung människa kan känna att hen behövs på arbetsmarknaden, där bostad inte är en handelsvara utan en rättighet och där varje äldre stockholmare kan känna trygghet i vardagen. Samtidigt ska vi styra staden långsiktigt hållbart ur såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Vi vill tacka alla gruppens medlemmar, kanslipersonal och engagerade partimedlemmar för arbetet under året. Karin Wanngård Roger Mogert Mirja Räihä Bawer Kevir Karin Gustafsson Jan Valeskog Anders Österberg 53

54 54

55 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Landstingsgruppens styrelse Ordinarie Dag Larsson, ordförande Erika Ullberg, vice ordförande Elof Hansjons Petra Larsson Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Anderzon Adjungerade Ersättare Staffan Holmberg Robert Johansson Christina Enocson Susanne Lund Jens Sjöström Tove Sander Malin Quick Oljelund (till feb) Nanna Wikholm (till sept) Tara Twana Fredrik Fällman Anders Lönnberg Victor Harju Åsa Karlberg Johan Sjölander Talla Alkurdi (från dec) Landstingsgruppens sammanträden Landstingsgruppen har haft 10 sammanträden och en heldags- och en tvådagarsöverläggning. Innehållet på gruppens sammanträden beskrivs under rubriken gruppens arbete. Landstingsgruppens styrelses sammanträden Gruppstyrelsen, har adjungerat landstingsstyrelsens S-grupp och har under året haft 9 möten. Landstingsråd och arvoderade politiker Erika Ullberg Landstingsråd i opposition med ansvar för allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Dag Larsson Landstingsråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor, vice gruppledare Nanna Wikholm Landstingsråd i opposition med ansvar för trafikfrågor t.o.m. september 2015 Talla Alkurdi Landstingsråd i opposition med ansvar för trafikfrågor fr.o.m. december 2015 Jens Sjöström Landstingsråd i opposition med ansvar för tillväxt och region- Planering Presidiet Mikael Sundesten 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige 55

56 Gruppledare Talla Alkurdi fr.o.m. december Christina Enocson Elenor Eriksson Conny Fogelström Victor Harju Adriana Haxhimustafa Staffan Holmberg Robert Johansson Dag Larsson Petra Larsson Rolf Lindell Tuva Lund Anders Lönnberg Alfonso Morales Krister Nilsson Trafiknämnden, AB SL och WÅAB Beredningen för utbyggd tunnelbana Programberedning Vårdval Sjukvårdsstyrelsen, Norr Patientnämnden Färdtjänstutskottet Färdtjänst- och tillgänglighetsberedning LS innovationsberedning Sjukvårdsstyrelsen, Söder Beredning för sjötrafik Kulturnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Programberedning Akutsjukvård Sjukvårdsstyrelsen, City och Ekerö Programberedning Stora folksjukdomar LS fastighets och investeringsberedning Locum AB Programberedning Äldre och multisjuka LS forskningsberedning Programberedning Folkhälsa och psykiatri LS miljöberedning Nina Portocarrero Flores Programberedning Barn, unga och förlossningsvård Tove Sander Framtidens hälso- och sjukvårdsutskott Jens Sjöström Tillväxt- och regionplaneringsnämnden LS personalutskott Hanna Stymne Bratt Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje Tara Twana Programberedning Tandvård Erika Ullberg Landstingsstyrelsen LS allmänna utskott LS ägarutskott Johan Wahlstedt Beredningen för trafikplanering Nanna Wikholm Trafiknämnden, AB SL och WÅAB t.o.m september Beredningen för utbyggd tunnelbana Personal på kansliet Niklas Domeij Fredrik Fällman Anna-Karin Grenninger (fr.o.m juni) Göran Gutierrez Aranda (fr.o.m oktober) Axel Ingvarsson Åsa Karlberg Jenni Larsson (fr.o.m mars) Malin Quick Oljelund (t.o.m februari) Signhild Petrén Therese Rosén (fr.o.m. februari) 56

57 Hanna Svensson (tjänstledig från maj) Ulrika Vestin (fr.o.m juni) Eric Vänerlöv (tjänstledig från november) Mandatfördelning S V MP C FP KD M Mandatfördelning S V MP C FP KD M SD Gruppens sammanträden Gruppens möten har haft följande innehåll, utöver sedvanliga punkter som motioner, interpellationer och frågor samt fullmäktiges föredragningslista: 15 januari Eftervalsundersökning TMR 6-7 februari Överläggning med medverkan av Göran Stiernstedt, Gabriel Wikström och Bettina Kashefi, SKL Oppositionsstrategin 12 februari Information om mediahantering 12 mars Anders Ekholm, Institutet för framtidsstudier Landstingsgruppens årsmöte Landstingets politiska strategi Budgetprocess april Vårpropositionen Peter Gerlach Budgetarbetet 12 maj RUFS och regionfrågan 21 maj Budget juni Budgetfullmäktige 5 september Heldagsöverläggning med medverkan; Anders Ekholm, Hans Winberg och Annelie Nordström 10 september Ann-Charlotte Frank Lindgren, Folktandvården 15 oktober Infrastruktur, Sverigeförhandlingarna 15 december Rinkeby-projektet, Åsa Heimer Landstingets beredskap och arbete med nyanlända, Monica Lindell Olsson Fyllnadsval inkl val av landstingsråd 57

58 LANDSTINGSPOLITIKEN UNDER är det första året på den nya mandatperioden i landstingets nämnder och styrelser (förutom Landstingsstyrelsen som tillträdde i oktober 2014). Årets politiska arbete i landstinget präglades inledningsvis av eftervalsanalys, och därefter att formera och sammansvetsa den nya landstingsgruppen, de olika nämnd- och styrelsegrupperna och det nya rådsgänget. På kansliet har en hel del arbete lagts på att genomföra ett antal nyrekryteringar med anledning av att flera av medarbetarna efter valet 2014 kom att rekryteras till olika positioner inom regeringskansliet. Under våren genomförde gruppen en överläggning på Bommersvik där bl.a. sjukvårdsminister Gabriel Wikström medverkade. Under hösten hölls en liknande överläggning men utan övernattning på Hotell Grand Central där bl.a. Kommunals ordförande Annelie Nordström medverkade, tillsammans med Hans Winberg från Leading Health Care och Anders Ekholm från Institutet för framtidsstudier. Trots ett komplicerat parlamentariskt läge nåddes under 2015 ett antal viktiga politiska resultat tack vare ett framgångsrikt och konstruktivt oppositionsarbete. Vi lyckades i Juni bl.a. stoppa alliansens planer på en betydande taxehöjning i kollektivtrafiken till lands och till sjöss. Under hösten lyckades vi nå en uppgörelse med alliansen om viktiga förändringar i ersättningssystemet i primärvården som skapar en mer jämlik resursfördelning. Efter förslag från oss socialdemokrater har under året moderaterna släppt sitt motstånd mot ett nytt akutsjukhus på södra sidan av staden. Regionfrågan har tagit viktiga steg framåt under året genom att moderaterna i landstinget efter många års motstånd nu ser ut att acceptera en regionbildning. Ett tydligare politiskt läge I landstingsvalet gick vi fram med två mandat medan Moderaterna gick kraftigt tillbaka och tappade 14 mandat. Ändå blev Alliansen med knapp marginal största block i fullmäktige sedan Feministiskt initiativ hamnat strax under spärren till landstinget. Sverigedemokraterna är med sina sex procent och nio mandat vågmästare i fullmäktige. De borgerliga partierna har under året styrt i minoritet med aktivt och passivt stöd av SD. I december 2015 valde fullmäktige 2016 års nämndorganisation och inför detta har vi lyft frågan om storlekarna på de tre större nämnderna Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Trafiknämnden. Under 2015 har dessa nämnder haft 20 ledamöter vilket inneburit att alliansen haft en egen majoritet i dessa nämnder, tvärtemot både valresultatet och den sammansättning som fullmäktige har. En ordning som möjliggjordes av att Sverigedemokraterna passivt gav sitt stöd till en sådan ordning. Moderaterna valde under året - i strid med den överenskommelse vi hade med dem - att inte låta fullmäktige pröva frågan om Landstingsstyrelsens storlek, men släppa fram prövningen av storleken på Hälsooch sjukvårdsnämnden och Trafiknämnden. Till skillnad från vid motsvarande omröstning 2014 gav Sverigedemokraterna 2015 sitt aktiva stöd till 20 ledamöter och därmed en konstruerad alliansmajoritet i dessa nämnder. Därmed har alliansen numera ett aktivt stöd av Sverigedemokraterna för sin politik, under minst ett år framåt. Detta innebär en ökad tydlighet och gör att vi Socialdemokrater tillsvidare fortsätter vara ett konstruktivt oppositionsparti. Socialdemokraterna har högst förtroende i sjukvårdsfrågan av alla partier. Samtidigt är okunskapen om landstinget stor hos väljarna, skillnaden mellan oss och Moderaterna upplevs som liten i sjukvårdsfrågan, och moderaterna har 58

59 högre förtroende i flera andra för väljarna viktiga frågor. En slutsats av detta är att väljarna i landstingsvalet värderar partierna bredare än de direkta ansvarsområden som landstinget har. Till bilden hör också att S traditionella väljarbas i Stockholmsregionen är liten. För att växa behöver vi därmed vinna väljare som inte har oss som ett naturligt förstahandsval utan som i regel röstar med andra partier. Allra viktigast för att skapa en blockmässig förskjutning är att vinna väljare som idag röstar på Alliansen. Landstingspolitisk strategi Under året har landstingsgruppen fastställt en landstingspolitisk strategi för den innevarande mandatperiodens politiska arbete. Strategin syftar till att maximera vårt inflytande under innevarande mandatperiod och bädda för ett nytt styre senast Som operativt stöd i arbetet med att förverkliga målen i strategin har ett arbete med opinionsmätningar initierats under året. Detta arbete sker tillsammans med Stadshuset, Stockholms arbetarekommun och Stockholms läns partidistrikt. Mätningarna är planerade att ske halvårsvis. MEDIA OCH KOMMUNIKATION Kommunikation under 2015 hade som syfte att understödja den oppositionsstrategi som antogs av landstingsgruppen under hösten Målen för strategin är att Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting ska framstå som kompetenta, framtidsinriktade, tydliga, och ekonomiskt ansvarstagande. Kommunikationen skulle även följa strategin genom att vara agendasättande med egna förslag, snarare än agera reaktivt gentemot alliansen. Sammanfattningsvis så följde det kommunikativa arbetet oppositionsstrategin. Inom trafiken gjorde vi flera avtryck under året som präglades av Moderaternas kraftiga besparingsåtgärder på kollektivtrafiken med aviserade taxehöjningar och nedskärningar. Med ett tydligt ställningstagande mot taxehöjningen under våren fördes debatt i så väl traditionella medier som med kampanjer i sociala medier. Vi fick i juni också stor uppmärksamhet för vår budget som innehöll flera investeringar i så väl nya sjukhus som kollektivtrafiksatsningar. Mediaarbetet genomfördes under en månads tid inför budgetfullmäktige med flera nyhetssläpp innan budgeten presenterades i sin helhet på pressträff i juni. Under våren skapade vi även flera nyheter om sjukhusinvesteringar. Dels om förslaget om nytt närsjukhus i Järfälla men också nya akutsjukhuset söder om Stockholm samt nytt sjukhus i Handen. Under hela året har vi också skapat nyheter om Nya Karolinska sjukhuset där bilden sattes av projektet som landstingets sämsta affär. Tack vare granskning av kanslipersonalen och offensiva krav på extern revision och omförhandling av avtalet med Skanska, kunde Svenska Dagbladet skapa nyheter om projektet under hela året. Höstens mediala topp skedde i samband med de aviserade nedskärningarna i busstrafiken där mediehistorien löpte under september-oktober. Tack vare egna utspel om bl.a alternativa besparingspaket, krav på extra nämndmöte och kampanjen Rädda bussen i sociala medier fick vi bra medialt genomslag. Under året har också fokus lagts på att öka samarbetet med partidistrikten och länskommunerna. I samband med bussnedskärningarna fanns också flera goda exempel på de positiva effekterna av det arbetet genom uppstart av lokala Facebooksidor, lokalt digitalt material och debattartiklar i lokalmedia med lokala företrädare. 59

60 Sociala medier och kampanjer Förutom kommunikation i traditionella pressarbetet gentemot tidningar, radio och TV, så har det satsats mer på kommunikation i sociala medier med både löpande kommunikation och kampanjer som kompletterats med traditionellt kampanjarbete. Under året så har artiklar och bilder lagts upp på Socialdemokraternas i Stockholm Facebooksida, i våra nishade Facebookgrupper så som Kom igen SL hur svårt ska det vara och Ingen ska behöva föda i en taxi samt att vi delar artiklar och budskap på Twitter. Utöver det har även särskilda kampanjer tagits fram. Inför budgetfullmäktige i juni så lanserade vi en kampanj mot taxehöjningen. Vi producerades bilder med vanliga Stockholmare som sade sin mening mot förslaget om höjd taxa som lades ut på Facebook, Twitter och Instagram med uppmaningen att säga nej till höjd SL-taxa. Även Facebookannonsering av bilderna genomfördes med gott resultat. I samarbete med partidistrikten skapades även Facebooksidan Nej till höjt pris på SL-kortet som har fått över likes. Under hösten startades kampanjen Rädda bussen med en egen Facebooksida som fått över 3600 likes. I samarbete med partidistriktet skapades även lokala versioner i Norrtälje, Huddinge, Botkyrka, Norrtälje och Fagersjö. Vi tog fram kampanjbilder med uppmaning att säga nej till nedskärningarna och att skriva under på kampanjsidan räddabussen.nu, en BSD-sida där medborgare kunde skriva under med sina mailadresser. Sidan har genererat över 1000 namnunderskrifter och tack vare insamlingen av mailadresser kunde vi kommunicera nya budskap om kollektivtrafiken med dessa personer via mailutskick. Vi tog även fram bilder med lokala budskap som kunde spridas på Rädda bussens lokala Facebooksidor. Kampanjen gjordes även traditionellt genom att partimedlemmar fysiskt samlade in namnunderskrifter som lämnades in till trafiknämndens ordförande. Inför fullmäktige 15 december producerades även flera bilder för Facebook för att uppmärksamma omröstningen om antal i nämnderna som gav Alliansen utslagsröst i flera nämnder. Budskapet till medborgarna var att vi önskar blocköverskridande samarbete framför Alliansens självutnämnda maktövertag. Även här annonserades bilderna på Facebook. Pressträffar/Seminarier Tvärgående linje, 18 december Inom ramen för Sverigeförhandlingen utreds ett flertal utbyggnader av tunnelbanan i Stockholm fram till En ny nord-sydlig förbindelse över Stockholms centrala snitt utgör ett av kärnförslagen. Getingmidjan behöver avlastas och tunnelbanesystemet bli mer robust genom fler alternativa resmöjligheter i centrala länet. Men hur ska en nord-sydlig linje utformas? Avgrening från befintlig linje eller helt ny linje? Ska linjen passera via Liljeholmen eller Södermalm? Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting ordnade ett seminarium för att belysa olika perspektiv på sträckningar för den nord-sydliga linjen. 60 SL:s ekonomi, 15 oktober Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har länge haft som ambition att både öka kollektivtrafikresandet och stärka SL:s ekonomi. För det krävs en kunskapsbaserad politik med utgångspunkt i en analys av orsakerna till att kollektivtrafiken kostar allt mer och den svaga resandeutvecklingen. Utan en förståelse för

61 de bakomliggande orsakerna finns heller inte möjlighet till långsiktiga lösningar. Vi bjöd därför in till ett samtal om hur vi får mer kollektivtrafik för pengarna. Pressträff kring S-budget, 1 juni Vi bjöd in media till pressträff för en presentation av budgetförslag för På dagordningen stod bland annat fler investeringar i kollektivtrafik och sjukvård för att kunna möta framtiden i en växande Stockholmsregion. Flera journalister var på plats, från olika medier. Forum för tunnelbana nästa steg, 20 mars Vad blir nästa steg i tunnelbaneutbyggnaden? Tunnelbanan håller på att byggas ut samtidigt som regeringen har inlett Sverigeförhandlingen, där utbyggnaden av tunnelbanan särskilt pekats ut. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har länge arbetat för en tvärgående lila linje och i Sverigeförhandlingen finns förslag på en liknande lösning i den gula linjen. Så vad blir då nästa steg? Kommer en tvärgående linje förverkligas och hur mycket och på vad sätt behöver tunnelbanenätet i Stockholm växa? Vi bjöd in till diskussion för att prata om hur vi vill möta Stockholmsregionens framtida behov av tunnelbana, om det är på längden, tvären, eller kanske till och med i en ring. Mingel Almedalsmingel, 29 juni Pressmeddelanden Socialdemokraterna i Stockholmsregion bjöd in till ett framtidsmingel i Almedalen där besökarna fick ta pulsen på stockholmspolitiken och framföra sina egna önskningar på politiken. Det blev ett välbesökt och uppskattat mingel. (S) Nollvision för förlossningsskador så vill vi använda regeringens satsning i Stockholmsregionen (S) Omförhandla avtalet för Nya Karolinska Sjukhuset och spara miljarder, Ökade hälsoklyftor i Stockholmsregionen, (S) Nytt bostadsbyggnadskansli ska leda till fler bostäder och ökad integration, (S): Talla Alkurdi nytt trafiklandstingsråd i opposition i Stockholms läns landsting, (S): Nytt monopol inom kritiserad färdtjänst riskerar tryggheten för resenärer och förare, (S): Minska kostnaden för hörselskadade - Inför hörcentral i landstingets regi, (S) Stoppa stängningen av Södra BB, (S, MP) Moderaterna stoppade det alternativa förslaget till bussnedskärningar, (S) Krismöte på måndag 5 oktober kan rädda busstrafiken, (S, MP) Alternativt besparingspaket kan rädda 133 busslinjer, (S i SLL) Regeringens höstbudget ger en och en halv miljard till sjukvården i Stockholm,

62 (S och MP i SLL): Vi kräver extra möte med Trafiknämnden med anledning av de kraftiga nedskärningarna i busstrafiken, (S) bjuder in vårdprofessionen till möte om krisen på akutsjukhusen, (S) Ett nytt ersättningssystem ska göra sjukvården i Stockholm mer jämlik, (S): Välkommet att SL sparar miljoner på konsulter år 2016, (S): Nya nedskärningar i busstrafiken - en panikåtgärd, (S) om ny alliansbudget: Nedskärningarna i vård och trafik kommer drabba Stockholmarna, (S) (MP) och (V) i Landstinget: Idag stoppade vi en höjning av priset på SL-kortet, S-budget 2016: Ny tunnelbanelinje och fem nya sjukhus, :16:18 (S) om pendeltoppmöte med ministern: Måste satsa på Stockholmsregionen, Pressinbjudan: (S) i Stockholms läns landsting presenterar budgetförslag för 2016, Väntad vårdbrist med NKS: Vi behöver bygga fler sjukhus, (S): Satsa på ett nytt sjukhus i Barkarbystaden, (S): Satsa på fler undersköterskor för att klara bemanningen i sommar, (S): Äntligen kan SL-resenärerna få enhetstaxa, (S): Stockholm behöver ta nästa steg i tunnelbaneutbyggnaden, Forum för tunnelbana vad blir nästa steg i tunnelbaneutbyggnaden?, S: Nytt beslut om privatisering av akutsjukhus och nedskärningar i vården slår mot patienter och vårdgivare, S ställer krav på kollektivavtal för kritiserad färdtjänst, Privatisering av Danderyd sjukhus inte lösningen för akutsjukvården, (S) vill införa nya uppgångar vid pendel- och tunnelbanetågen för att bygga fler bostäder, Nytt lagförslag kan lösa överbeläggningen på Stockholms läns akutsjukhus, Ny uppgörelse säkrar skärgårdstrafiken, Bokslut vårdval logopedi: ökade kostnader med över 300 procent, Ingen lösning på SL:s kris att höja priset, Finans- och allmänpolitiska frågor Landstingets ekonomiska läge Stockholms läns landsting omsätter drygt 80 miljarder kronor och prognostiseras i skrivande stund göra ett resultat på 150 mnkr Resultatet är knappt 100 mnkr bättre än budgeterat, men förklaras till övervägande del av engångsposter som förbättrar resultatet. En återbetalning av premier från AFA Försäkring, kollektivavtalsförsäkringar, ger ett engångsvis tillskott på 253 miljoner kronor samtidigt som ett tillskott från det statliga läkemedelsbidraget som avser 2014 ger ett engångsvis tillskott på 237 miljoner kronor. Utan dessa engångsposter hade resultatet blivit över 300 mnkr i underskott. Till den ekonomiska helhetsbilden hör också kostnader på ca 1 mdkr som lagts utanför denna beräkning efter- 62

63 som de kategoriserats som omställningskostnader inom ramen för den plan för framtidens sjukvård som är under genomförande. Utan oförutsedda engångsintäkter och kategoriseringen av vissa kostnader som omställningskostnader vid sidan av budgeten överstiger i själva verket driftskostnaderna under 2015 sannolikt intäkterna med över en miljard kronor. En omständighet som är ohållbar och mycket graverande för den moderatledda politiska ledningen mot bakgrund av förutsättningarna. Stockholms läns landsting har landets högsta landstingsskatt, den bästa skattekraften och en utveckling av skatteintäkterna som andra landsting inte är i närheten av. Året har inneburit stora ansträngningar att hålla tillbaka den flerårigt höga kostnadsutvecklingen inom framför allt sjukvården. Under slutet av året ser den ut att ha dämpats, framför allt inom akutsjukvården. Om denna dämpade kostnadsutveckling avspeglar en ökad produktivitet och effektivitet i vården är dock oklart varför det finns goda skäl att även fortsatt noggrant följa utvecklingen och överväga åtgärder för en vård som ger skattebetalare och patienter mer vård för pengarna. Att Stockholms läns landsting som ovan nämnts har Sveriges bästa skattekraft och högsta landstingsskatt, men ändå betydande brister i delar verksamheterna, understryker att orsakerna i första hand inte är en övergripande resursbrist utan orsaker av lednings-, styrnings- och organisatorisk karaktär. Vi socialdemokrater har under året därför fortsatt att argumentera och lägga förslag för olika typer av effektiviseringsåtgärder som syftar till att frigöra resurser och ge sjukvårdspersonalen mer tid för patienterna, och mindre åt olika byråkratiska och administrativa sysslor. Ökad befolkning och teknisk utveckling innebär fortsatt ett ökat investeringsbehov inom både hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Något som också ökar driftskostnaderna och ytterligare understryker behovet av att redan befintliga verksamheter bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt och att investeringar prioriteras på ett sätt som ger maximal samhällsekonomisk-, patient- och resenärsnytta. Framtidens hälso- och sjukvård De kommande fem åren innebär många och stora utmaningar för Stockholms län. Vi ser fortsatt att Framtidsplanen är behäftad flera strukturella brister och risker. Tidsglappet mellan NKS färdigställandet och genomförandet av Framtidsplanen är av största betydelse för ett lyckosamt genomförande. När NKS står klart är flera av akutsjukhusen med stor sannolikhet byggarbetsplatser som kommer att ha ytterst svårt att ta emot ökade antal akuta patienter. Det försvåras ytterligare då akutsjukhusen ska skifta vård med NKS och med varandra under samma tidsperiod. Vidare försvåras situationen av stora delar av specialistvården som idag bedrivs av akutsjukhusen samtidigt ska börja bedrivas av idag ännu icke kända aktörer. Försvårande omständighet är att det inte finns några mottagare av den specialistvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen. Det finns inte heller tillräckligt med lokaler färdigställda för att bedriva denna vård i. Bristen på friställda sjukvårdslokaler gör att den rockad av sjukvård som Framtidsplanen innebär är ytterst svår att genomföra då det saknas luft i systemet. Denna bristande planering av Moderaterna riskerar nu att ytterligare försena genomförandet av Framtidsplanen. Situationen har framför allt stor inverkan på patienternas möjlighet att få vård och var de ska få vård, men den för också stor inverkan på personalens arbetsmiljö. För att sjukvården ska gå mot en mer 63

64 patientcentrerad vård med ökad integration mellan sjukvårdens aktörer krävs att den offentliga vården deltar i specialistsjukvården utanför sjukhusen. En ökad integration mellan aktörer och den offentliga vårdens deltagande är nödvändiga förutsättningar för övergången av slutenvården till öppenvård. Den nuvarande inriktningen för Framtidsplanen tillåter inte detta vilket innebär att den kommer att bidra till ökad fragmentering och sämre vård för patienterna och sämre förutsättningar för forskning och utbildning. Detta är brister i Framtidsplanen hänförliga till ideologisk övertygelse snarare än vad som nyttigt för patienterna och sjukvården. Utbyggnad av tunnelbanan Vi har under året fortsatt att driva på i frågan om utbyggd tunnelbana. Inom ramen för de utbyggnader av nio nya stationer som ingår i den Stockholmsöverenskommelse som den tidigare regeringen träffade med Stockholms läns landsting och ett antal berörda kommuner i länet har under 2015 en diskussion förts om bl.a. stationsläget för Odenplan. I frågan om station Odenplan har vår utgångspunkt under de diskussioner som först under året varit att välja en sådan lösning som ger maximal nytta och effektivitet och som inte försvårar en framtida ytterligare utbyggnad. Vi socialdemokrater förordar att tunnelbanan utöver de nu påbörjade utbyggnaderna förstärks med en ny nord-sydgående linje över Saltsjö-Mälarsnittet från Hagsätra via Älvsjö och Fridhemsplan. Det vill säga början på Lila linjen. En sådan linje ingår på vårt initiativ också i den lista på prioriterade objekt som landstinget lämnat till Sverigeförhandlingen. Vi har också fortsatt arbeta för utbyggnader till Täby, en koppling mellan Hjulsta och Barkarby, förlängning till Kungens kurva och nya stationer, exempelvis Kymlinge. Tillväxt, miljö, och regionplanering Under 2015 har tillväxt- och regionplanenämnden (TRN) beslutat om aktualitetsprövning av RUFS 2010 samt programbeslut inför framtagande av ny regional utvecklingsplan för Stockholms läns landsting. Nämnden har också fört tematiska diskussioner inför framtagandet av en ny RUFS som kommer att gå ut på samråd i april Aktualitetsprövningen visade att det finns ett starkt stöd för RUFS 2010, dess mål och struktur men att det brister i genomförandet. Socialdemokraterna i SLL lanserade i budget 2016 förslag på ökat anslag till Tillväxt och regionplaneförvaltningen samt att ett bostadsbyggnadskansli som kan arbeta med genomförandet av RUFS, framförallt bostadsbyggandet, inrättas. S-gruppen i TRN har också drivit frågan om att social hållbarhet och jämlika livsförutsättningar ska stärkas och vara utgångspunkt och mål för en ny RUFS. I de dragningar som gjort för nämnden inför en ny RUFS ser detta ut att ha få genomslag i målformuleringarna. För att samla s-kommunerna i regionen och utveckla vår regionalpolitik genomförde kansliet under 2015 ett dialog och seminarieprogram för alla gruppledare, KSOer samt politiska sekreterare som resulterade en Gemensam regionalpolitisk s-agenda inför RUFS Kansliet har också startat ett politikutvecklingsprojekt på temat bostadsbyggande för tillväxt. Syftet är att ta fram konkreta förslag kring hur landstinget och länets kommuner tillsammans kan bidra till att öka och påskynda bostadsbyggandet. Vad det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor i regionplaneringen har vi drivit 64

65 frågan om cykel och gång som norm, vikten av att ta fram en grön och blå strukturplan för hela länet samt behovet att anlägga ett konsumtionsperspektiv på det regionala miljöarbetet. Socialdemokrater i Stockholms läns landsting har länge drivit frågan om att bilda Region Stockholm. Under året har SLL beslutat att skicka ut en remiss till länet kommuner om regionbildning. Regeringen har också lämnat ett lagförslag om Ny regional planering som bl a innebär att regioner och landsting föreslås överta bostadförsörjningsansvaret från länsstyrelsen. Detta sammantaget kommer att stärka regionplaneringens roll i framtiden. Miljöfrågor Skärgård Kulturfrågor Socialdemokraterna har under året drivit på för att stärka ambitionerna i RUFS vad det gäller klimatfrågor och efterfrågat en färdplan med konkreta mål. Under 2015 har landstinget arbetat med framtagandet av en ny miljöutmaning. Miljöutmaningen hanterar landstingets interna miljöarbete och bereds av miljöberedningen. S-gruppen har i diskussioner i miljöberedningen och i budgetförslaget för 2016 fört fram att ökade ambitioner och åtgärder för att öka kollektivtrafikens andel av resandet, halvera energiförbrukningen samt på ett tydligare sätt använda landstingets upphandlingar för att driva på arbetet med hållbar utveckling. Förslag till ny Miljöutmaning kommer att skickas ut på remiss till nämnder och styrelser i början av Socialdemokraterna har under en längre tid påpekat att skärgårdsstiftelsens verksamhet varit underfinansierad. Inför 2015 fick skärgårdsstiftelsen stärkta och mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar genom ett nytt avtal med SLL. Det nya avtalet ger stiftelsen möjlighet att arbeta mer strategiskt. Under året har S i SLL bland annat drivit frågan om att förlägga myndigheters, kommuners och landstingets verksamheter till skärgårdsområdet för att bidra till att fler fasta åretruntarbeten och samtidigt förbättra tillgången till offentlig service. Vi har också drivit frågan om bredbandsutbyggnad samt att landstinget tillsammans med övriga aktörer ska arbeta aktivt för att skapa servicekluster i skärgården där offentlig och kommersiell service kan samordnas på lämpliga platser. Kulturnämnden är framförallt ansvarig av fördelning av bidrag och verksamhetsstöd till olika kulturverksamheter i Stockholms län. I dessa frågor har vi traditionellt en samsyn med den styrande minoriteten. Under 2015 har vi bland annat lyft frågan om stödet till folkbildning. Folkbildningen i Stockholms län idag underfinansierad. Det finns idag ett stort behov av fler utbildningsplatser på folkhögskolor och övrig folkbildning i länet. En sådan satsning är angelägen då det skulle ge fler möjlighet till utbildning, stärka folkbildningens ställning och göra den tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. Den socialdemokratiska gruppen har också drivit frågan överlämna totalansvaret för konsten i vården till kulturförvaltningen för att låta proffs vara proffs och frigöra resurser i vården. 65

66 Hälso- och sjukvård Uppgörelserna om ersättningssystem i primärvården och närakuterna Under året har vi kommit förhandlat med Alliansen om ett nytt ersättningssystem för primärvården. Ersättningssystemet som nu ligger till grund för primärvården är en klar framgång för den politik som vi drivit länge. När Alliansen sjösatte Vårdval Stockholm innebar det en ordentlig kursändring från en politik som värnar om jämlik vård. Vi har länge sett, kritiserat och debatterat den kursändringen, som ledde till etablering av kostnadsdrivande vårdval och en primärvård som successivt har utarmats i socioekonomiskt mer utsatta områden. Därför är det glädjande att socialdemokratisk politik nu har gjort ordentligt avtryck inom detta område. Den viktigaste vinsten i förhandlingarna var att det nu återinförs en socioekonomisk justering av ersättningen. Något vi har drivit ända sedan Vårdval Stockholm infördes. En socioekonomisk viktning av ersättningen innebär att det är egenskaper hos de listade patienterna som avgör en större andel av ersättningen. En vårdcentral som har många patienter som är mer socioekonomiskt utsatta genererar en högre ersättning till enheten. Det är en förändring från tanken om att det ska vara antalet besök som genererar den största andelen ersättning till vårdcentralerna. Med en socioekonomisk parameter i ersättningen är förhoppningen att vårdcentralerna ges möjlighet att arbeta med de specifika utmaningar som finns hos just de patienter som är listade hos dem. Mer förebyggande arbete bör vara en naturlig del i ett sådant arbete. Dessutom har den rörliga ersättningen, som har drivit mot många korta besök och att ta emot företrädesvis friska patienter sänkts till förmån för en större del fast ersättning. Även detta är en viktig framgång för oss. Men utmaningarna för primärvården består. Den uppgörelse vi nådde var möjlig för att den var kostnadsneutral. Det var nödvändigt i ett landsting som trots att skattebasen växer på grund av befolkningsökning och en i grunden stabil tillväxt i länet befinner sig i ständigt ekonomiskt undantagstillstånd, på grund av det ansvarslösa alliansstyret. Vi måste fortsätta sträva efter att inte bara göra primärvården mer jämlik och arbetet mer hälsoförebyggande, utan också tillgänglig både geografiskt och i tid. Primärvården ska vara första linjens vård alla tider på dygnet och i länets alla hörn. Dessutom har Socialdemokraterna varit med om att återinföra närakuter i länet. När vi styrde senast i landstinget öppnade vi upp närakuter. När Alliansen tog över makten stängdes de successivt ner och de tillät även att begreppet förvirrades, genom att tillåta vårdcentraler som har öppet efter kontorstid att kalla sig för närakuter, trots att de inte uppfyllde något av de kriterierna som en närakut ska uppfylla. I den politiska överenskommelse som nu förhandlades fram finns, precis i linje med vår politik, en samsyn i att etablera riktiga närakuter. I beslutet framgår att de ska vara öppna mellan och ha tillgång till laboratorium, röntgen och barnkompetens. Var dessa närakuter ska ligga är ännu inte bestämt. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting kommer att driva att de ska finnas på platser där det finns ett gediget befolkningsunderlag, goda transportmöjligheter och med en geografisk spridning över länet. Detta så att närakuterna blir en vårdnivå som samtliga länsinvånare kan nyttja vid behov. Med en klok placering av dessa närakuter är vår förhoppning av dessa ska bidra till att uppfylla målet om en jämlik vård och en lämplig avlastning av vården på akutmottagningarna. 66

67 Krisen i akutvården Den kris som akutvården i Stockholms läns landsting upplever är ingenting nytt, utan har pågått under flera år. Ett vanligt mått på hur snabbt patienter får hjälp på akuten är att föra statistik över hur många som har blivit behandlade och därefter lämnat akutmottagningen inom 4 timmar från det att de kom dit. Utifrån föregående års resultat sätter man sedan mål- och miniminivåer inför nästa år. För sjukhusen i Stockholms läns landsting är resultaten för 2015 nedslående och följer en trend vi har sett under lång tid. De senaste fyra åren har varken Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, eller Karolinska (både Huddinge- och Solnasiterna) nått upp till miniminivån. Den enda akutmottagningen som har klarat målnivån under samma period är Norrtälje sjukhus. För barnakuterna syns samma nedslående resultat, och väntetidsstatistiken för de äldre som hamnar på akuten är likaledes oroande. Med den stora omställning som Stockholms läns landstings vårdorganisation nu genomgår när planen för Framtidens hälso- och sjukvård ska implementeras kommer situationen förvärras., Exempelvis ska NKS ska ta emot ungefär en tredjedel av de akutpatienter som Karolinska sjukhuset nu tar emot. Socialdemokraterna har krävt att landstinget på högsta nivå tar ett helhetsgrepp om akutvården och att vi tar de nödvändiga steg som krävs för att skapa bättre förutsättningar för akutvården att ge patienter hjälp i tid. Det är också angeläget att de som söker vård gör det på lämplig vårdnivå. Återetableringen av de socialdemokratiska systemen med närakuter innebär en vårdnivå för de som inte behöver akutsjukhusets alla specialistresurser eller intensivvård. Även en utbyggd primärvård kommer framöver kunna vara en lämplig vårdnivå för vissa patienter. Vi vill också se att ambulansen får möjlighet att direkt åka till geriatriken med äldre patienter. Vi har dessutom fortsatt uppmärksamma bristerna i användandet av de jourläkarbilar som landstinget betalar dyrt för men i mycket begränsad utsträckning nyttjar. Med ett maximerat användande av dessa skulle trycket på akutmottagningarna lätta och många barnfamiljer och äldre skulle slippa långa väntetider på akutmottagningarna. Så bör vi arbeta för minska väntetiderna på sjukhusens akutmottagningar. Privatiseringsutredningen och besparingar som drabbar vården Under det gångna året har Alliansen som numer styr landstinget i minoritet använt sin utslagsröst i en rad avgörande omröstningar i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta har lett till en rad kontroversiella beslut, där det mest talande är beslutet som togs i mars att tillsätta en utredning som ska undersöka förutsättningarna för att privatisera ytterligare ett akutsjukhus och då antagligen Danderyds sjukhus. Detta har Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kraftfullt argumenterat emot. Vi röstade mot att resurser ska läggas på sådant utredningsuppdrag, eftersom det saknas belägg för att en privatisering skulle kunna skapa effektiviseringar och bättre förutsättningar att driva en sådan komplex verksamhet som Danderyds sjukhus gör. Vi var också emot att man inom ramen för samma beslut klubbade ett antal drastiska besparingsbeslut, som vi vet har drabbat patienterna och medborgarna i Stockholms läns landsting, bara ett par månader efter att budget hade trätt i kraft. Exempelvis drog man ner på ersättningarna i ett stort antal vårdval, med fem procent, enligt en osthyvelsprincip, helt utan konsekvensanalys. 67

68 Strax därefter, i juni förra året, kom nästa besparingsförslag, som innebar att man la ned lättakuten som man hade öppnat bara några år tidigare på Danderyds sjukhus samt att alliansen beslöt att sluta ersätta primärvården för hälsokontroller för personer som är över 75 år. Istället för att ta ett ansvarsfullt grepp på hur man organiserar vården effektivt görs plötsliga och drakoniska besparingar, som förvisso sparar pengar i stunden, men som inte effektiviserar vården och som drabbar patienterna på ett oförutsägbart sätt. Trafikfrågor Trafikfrågorna under 2015 präglades av SL:s svaga ekonomi och därmed en debatt om biljettpriser, nedskärningar och stoppade investeringar. Socialdemokraterna i landstingsgruppen har sedan flera år arbetat för att uppmärksamma SL:s sakta utförsbacke där intäkterna ökar betydligt långsammare än kostnaderna. Alliansen har inte funnit lösningar på de ekonomiska problemen och deklarerade i februari 2015 att priset på SL-kortet skulle höjas och att nedskärningar skulle göras i samtliga trafikslag. Socialdemokraternas mål har under året varit att genom opinionsbildning uppmärksamma den kortsiktiga politiken som drabbar resenärerna och att stoppa nedskärningar samt prishöjning på SL-kortet. Tack vare massiva insatser blev resultatet lyckat, med hänsyn taget till det begränsade politiska inflytandet i opposition. Prishöjningen stoppades då Alliansen inte lyckades skapa en majoritet för att höja priserna. Detta fick också stor uppmärksamhet i media och vår politik stöttades av inflytelserika opinionsbildare. Våra landstingsråd debatterade vid flera tillfällen frågan i media. Trots kraftansträngningar genom debattartiklar, insändare och lokala utspel i media med våra företrädare gick det inte att stoppa nedskärningarna i pendeltågstrafiken och tunnelbanans entréer. För busstrafiken planerade Moderaterna ett större nedskärningspaket på drygt 100 miljoner kronor med kraftiga konsekvenser för länets medborgare. Socialdemokraterna lanserade ett kontraförslag på besparingar och effektiviseringar på 100 miljoner, där kärnan var den pendelbåtslinje som Alliansen planerat för 50 miljoner kronor per år. Genom ett extrainkallat nämndmöte presenterades förslaget som Alliansen till delar accepterade. Alliansen ville ändå gå vidare med besparingar i busstrafiken. En häftig opinion där ledamöter i landstingsgruppen spelade en mycket aktiv roll gjorde att några av nedskärningarna undveks men med begränsat resultat. Socialdemokraterna planerade därför ytterligare en kampanj som aktiverades i samband med att nedskärningarna skulle börja gälla i januari. Kampanjen fick också bra genomslag vilket stödjer vår strategi att gå i konflikt med medborgarnas problem och samtidigt försöka tydliggöra att det är Alliansen som har ansvar i Stockholms läns landsting. Fortsatt i centrum av tunnelbaneutbyggnaden Utbyggnad av tunnelbanan är fortsatt en fråga som väljarna är intresserade av, även efter att Stockholmsförhandlingen avslutats. Dels den starka kopplingen till ökat bostadsbyggande trängseln i tunnelbanan är något som Stockholmarna pratar om och som bara utbyggd tunnelbana kan råda bot på. Samtidigt har skillnaderna mellan Socialdemokraternas och Moderaternas politik flyttats sedan landstingsmoderaterna ställts sig bakom tunnelbanans utbyggnad till Nacka, Barkarby och Arenastaden. 68

69 Socialdemokraterna har mer långtgående ambitioner och i ju med Sverigeförhandlingen har frågan åter aktualiserats. Socialdemokraternas högst prioriterade utbyggnad som kräver statlig medfinansiering är en ny nord-sydlig linje, det vi kallat Lila linjen. Som parti i opposition med ambitioner om att förbättra Stockholms kollektivtrafik har partiet genom avvägd kombination av utspel och samverkan med andra partier försökt lyfta den nord-sydlig utbyggnaden till en självklar del av Sverigeförhandlingens satsning på Stockholm. Linjen finns nu med bland landstingets prioriterade utbyggnader inom ramen för Sverigeförhandlingen. Eftersom fortsatt utbyggnad behövs har vi under 2014 arbetat för att fortsätta vara en central spelare i frågan om tunnelbanans utbyggnad. Bland annat har kansliet fortsatt vår seminarieserie Forum för tunnelbana. Vi anordnade två seminarier under året, det första med fokus på vision för framtiden där VD för Köpenhamns Metrosällskap (motsvarande SL) var särskilt inbjuden talare. Seminariet var mycket uppskattat hos deltagarna. I december anordnades ett seminarium med syfte att ge lite närmare information om prioriteringar inför Sverigeförhandlingen. Detta anordnades tillsammans med bland annat Stockholms stad där Socialdemokraterna pekade ut inriktning för den kommande förhandlingsrundan under Superbusstrafik BRT Den Socialdemokratiska landstingsgruppen har tagit flera steg för att förverkliga superbussar, så kallad BRT (Bus Rapid Transit) som trafiksystem i Stockholm. Inför budgeten gjorde socialdemokraterna ett särskilt arbete för att kunna peka ut linjer där möjlighet finns att utveckla busstrafiken mot BRT. Efter maktskiftet i Stockholms stad har också samverkan med Stockholms stad om förbättrad framkomlighet skett. Busstrafikens kostnader har ökat kraftigt och en av våra lösningar är att effektivisera trafiken i stället för att skära ner. Effektivisering innebär både att resurser frigörs och att resenärerna kan få kortare restider. Därför anordnades ett seminarium med experter som där konkreta förslag på åtgärder presenterades. Evenemanget fick också genomslag i media. Facklig samverkan Inom ramen för den fackliga samverkan träffade trafiklandstingsrådet fackliga representanter vid regelbundna möten under våren. Aktuella frågor under våren var bland annat biljettvisering på lokalbanorna, upphandling av pendeltågstrafiken, upphandling av sjötrafiken och upphandling av färdtjänsten. Representanter från kansliet och också bistått fackliga organisationer genom att delta i aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om SL:s arbetsmetoder och upphandlingar. Kontakten med fackliga organisationer har inte fungerat smärtfritt under året. I vissa fall har fackliga medlemmar som representerar fackförbunden inlett samverkan med andra partier. Detta har lett till förvirring då den socialdemokratiska landstingsgruppen fått inbjudan att delta på fackliga möten från andra partier. Utfallet av sådana möten har också varit oorganiserat vilket lett till missförstånd. Socialdemokraterna kommer framöver att avgränsa de fackliga kontakterna till den egna fackliga-politiska samverkan inom ramen för arbetarrörelsen, inte via andra partier. Detta utesluter självfallet inte deltagande i debatter eller andra öppna evenemang. 69

70 Redovisning av inlämnade motioner, interpellationer och frågor Inlämnade motioner Inlämnade interpellationer 70 Victor Harju och Eleonor Eriksson om Patientnämndens erfarenhet i vårdvalen Victor Harju och Adriana Haxhimustafa om utökad pendeltågstrafik Robert Johansson om att göra Kobaneregionen till vänlän med Stockholms län Maria Kjellsdotter Rydinger och Nina Portocarrero Flores om att permanenta Rinkeby-projektet i socioekonomiskt utsatta områden Dag Larsson om en hörcentral i landstingets regi Kerstin Mannerquist om åtgärder mot vårdrelaterade infektioner inom sjukvård och kommunal omsorg Jens Sjöström om att ställa särskilda avtalsvillkor om personalövertagande i samband med köp av tjänster från externa leverantörer Jens Sjöström om hur vi gör akutvården till en arbetsplats där läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kan, vill och orkar jobba kvar Jens Sjöström och Robert Johansson om kartläggning av anledningarna till deltidssysselsättning inom Stockholms läns landsting Tara Twana, Ali Salad Ahmed och Ann Bly Lässman om tandhälsan hos bar i utsatta områden Tara Twana äldres hälsa Tara Twana, Nina Portocarrero Flores och Galina Monsalves Leal om fetma hos barn Tara Twana, Ali Salad Ahmed och Ann Bly Lässman om äldres tandhälsa Tara Twana om att barn och ungdomar med astma riskerar karies Erika Ullberg, Dag Larsson, Jens Sjöström och Nanna Wikholm om förbättrad vård för länets medborgare och ett bättre användande av landstingets resurser Erika Ullberg och Dag Larssom om extern revision av OPS-avtalet och upphandlingen av Nya Karolinska Solna (NKS) Erika Ullberg, Tove Sander, Parvin Araghi och Tara Twana om mäns våld mot kvinnor Parvin Araghi om behovet av ökad kunskap i vården m att upptäcka och behandla besvär i sköldkörtel Parvin Araghi om att säkerställa en patientsäker vård för nyanlända flyktingar Ing-Marie Elfström om behovet av ökad kunskap om och behandling av Endometrios Conny Fogelström om oacceptabelt långa handläggningstider inom färdtjänsten Freddie Lundqvist om utvecklingen av rehabiliteringsvård inom Stockholms läns landsting Curre Hansson om vaccinationsprogram för äldre Robert Johansson om krav att erbjuda psykologisk bedömning vid skador orsakande av vålds- eller sexualbrott Robert Johansson om vilka förväntningar man kan ha på en trygg resenärsmiljö Dag Larsson om rimligheten i att hörselskadade uppmanas att köpa dyra hörapparater

71 Dag Larsson om kostnadsökning inom vårdval Dag Larsson om rimligheten i att hörselskadade uppmanas att köpa dyra hörapparater Dag Larsson om behovet av åtgärder mot det hårda trycket på Astrid Lindgrens Barnsjukhus Jens Sjöström om rätt till deltid Jens Sjöström om behovet av snabb validering av utländsk kompetens Erika Ullberg om Handens närsjukhus Nanna Wikholm om nedskärningar i pendeltågstrafiken Ställda frågor Dag Larsson känner du dig trygg med att landstingets sjukhus kommer kunna leverera en cancervård som är patientsäker och håller högsta möjliga kvalitet trots tuffa besparingar? Dag Larsson är du nöjd med det nuvarande avtalet avseende jourläkarbilar? Dag Larsson mot bakgrund av DN:s avslöjande om stora skillnader i hälsa och livslängd mellan olika delar av vår region, anser hälso- och sjukvårdslandstingsrådet att vidta några åtgärder, i riktning att förbättra och inte försämra läget ytterligare? Dag Larsson Expressens artikelserie har uppmärksammat oss på den dåliga hygienen och bristen på städning på våra sjukhus. Avser du att vidta några åtgärder med anledning av detta? Dag Larsson - vi har identifierat att vi måste agera för att säkra tillgången till tolkar i hela sjukvårdssystemet och öka antalet hälsoundersökningar. Är du beredd att i samtal med oss diskutera vilka åtgärder som bör vidtas? Anders Lönnberg landstingets kostnader har under många år ökat i en oroväckande takt inom såväl vården som trafiken och landstingets förvaltning, och ökningstakten ligger fortsatt på en långsiktigt ohållbar nivå. Anser du, Torbjörn Rosdahl, att du som finanslandstingsråd har något ansvar för de ökade kostnaderna och följder för länets invånare? Tove Sander med hänsyn till den kommande sommarsituationen och det förändrade vårdutbudet till följd av sänkningarna i ersättningarna för vårdval specialiserad gynekologi undrar jag om du kan garantera att alla kvinnor som vill göra en medicinsk abort kommer att få möjlighet till det? Jens Sjöström har du för avsikt att tillsammans med akutsjukhusledningarna, förbereda och beredskapsplanera så att situationen i vården inte blir lika katastrofal under jul- och nyårsledigheterna, exempelvis genom att utöka öppettiderna på Närakuten för barn vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus (från till 24.00), så som Socialdemokraterna föreslagit? Jens Sjöström har du möjlighet att berätta om de åtgärder du vidtagit för att se till att situationen i vården inte blir riktigt lika katastrofal i år som tidigare juloch nyårshelger? Tara Twana anser du att SLL gör tillräckligt för att förebygga benskörhet hos kvinnor? Erika Ullberg kommer du att presentera en plan för hur borttagandet av effektiviseringskravet för akutsjukhusen ska finansieras? Erika Ullberg känner du dig trygg i att landstinget kommer att klara Kommunallagens balanskrav för 2015? 71

72 Erika Ullberg kan väljarna lita på att alliansen inte tar beslut om att privatisera något akutsjukhus före valet 2018? Erika Ullberg när kostnaden för att bygga NKS på kort tid ökat från 14,5 mdkr till 22 mdkr undrar jag om du kan garantera att kostnaden för att bygga NKS inte kommer att öka ytterligare innan sjukhuset står klart? Erika Ullberg kan du lova att landstinget kommer klara kommunallagens balanskrav utan ytterligare försämringar av vård och kollektivtrafik? Erika Ullberg Stockholmsregionen måste stå redo att göra allt vi kan i den svåra flyktingkatastrofen. Stockholms läns landsting likaså. Röda Korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade bedriver livsviktig verksamhet för de som till följd av krig, förföljelse och tortyr har problem att sova, har svåra minnen, känner stress, oro eller rädsla. Kan du garantera att de kommer få fortsätta att göra det? Erika Ullberg kommer du i god tid innan landstingsfullmäktige i december lämna besked om hur prövningen av landstingsstyrelsens storlek i likhet med Hälso- och sjukvårdsnämnden och Trafiknämnden ska kunna prövas i enlighet med avtalet mellan våra två partier och det löfte du gav i denna fullmäktigesal för ett år sedan? Erik Ullberg anser du att ditt brev till sjukvårdsministern med kritik mot regeringens tillskott på 177 miljoner till Stockholms läns landsting, samt dina uttalanden om paus i flyktingmottagandet är baserat på fakta, realism och ansvar? Nanna Wikholm vet du som ansvarig trafiklandstingsråd hur stort fusket i kollektivtrafiken var år 2013? Nanna Wikholm anser du att indragna busslinjer och minskad pendeltågstrafik skulle bidra till Stockholmsregionens tillväxt? Nanna Wikholm vet du vad konsekvenserna blir för arbetspendlingen av nedskärningarna i pendeltågstrafiken? Nanna Wikholm anser du att Trafikförvaltningen har den kompetens som behövs för att upphandla signalsystem? Stockholm den 11 februari 2016 Dag Larsson Erika Ullberg Elof Hansjons Petra Larsson Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Anderzon Staffan Holmberg Robert Johansson Christina Enocson Susanne Lund 72

73 MOTIONER Stockholms arbetarekommun Motion C4 Idrotten glömmer seniorer Bedömning är att Taras motion är ett steg på vägen mot den att-sats som repet beslutat. För att ett ekonomiskt bidrag ska få önskad effekt var tanken att en kartläggning skulle genomföras. Att-satsen i motionen fortsätter sedan med att kräva åtgärder för att analyserar om det finns behov att stärka äldres motionsvanor samt till och med komma med förslag om hur detta bäst görs. Visst hade motionen kunnat vara tydligare med att det var just ekonomiska bidrag som var lösningen. När nu svaret har kommit från förvaltningen på Taras motion lämnade vi in ett särskilt uttalande för vi inte tyckte att svaret var uttömmande. Socialdemokraterna i landstinget kommer att följa frågan kring äldrecentrums eventuella uppdrag och ytterligare föreslå just ekonomiska bidrag kring fysisk träning för äldre. Motion C5 Preventivmedel för alla sänk trösklarna till högkostnadsskyddet Den socialdemokratiska sexualpolitiken har som mål att alla preventivmedel för den enskilde ska vara kostnadsfria. Därför yrkade Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting att vi, i ett första steg till att uppnå avgiftsfrihet ska sänka egenavgiften till 60 kronor. Detta gjordes inom ramen för vårt budgetförslag inför I 2015 års budget höjde den styrande Alliansen avgiften från 60 kronor till 100 kronor och vi ansåg därför att en återgång till den ursprungliga nivån på 60 kronor var ett välavvägt och ekonomiskt ansvarigt första steg mot total avgiftsfrihet. Motion C8 Svårt traumatiserade får trots remiss ingen vård eller får vänta i flera år Psykiatrin i Stockholm har brister och konsekvenser av alliansens besparingar och styrning är oroväckande. Det var med bestörtning som vi i november nåddes av Folkhälsorapportens resultatet att den psykiska ohälsan nästan fördubblats i länet på fyra år. Vi har identifierat att psykiatrin har stora utmaningar i länet. Därför bör en satsning på psykiatrin genomföras. Det är en budgetsatsning som vi planerar för I Hälso- och sjukvårdsnämnden har vi under året beslutat om en ny upphandling av psykiatrisk specialistvård för vuxna med tortyrskador och/eller svåra krigstrauman. Till dess att den nya upphandlingen träder i kraft har de nuvarande upphandlade aktörer, Röda Korsets Center för tortyrskadade flyktingar och Krisoch traumacentrum Sverige AB, fått sina avtal förlängda. Vi har i tät dialog med framför allt Röda Korsets verksamhet undersökt och fått garantier på att de har möjlighet att utöka sina volymer när behovet så kräver det. På grund av den stora ökningen av antalet nyanlända finns det anledning att tro att landstinget kommer behöva utöka sin beställning, så att svårt traumatiserade inom detta område får den vård den behöver i tid. Vi kommer noga följa denna fråga nära för att se om de nu upphandlade platserna är tillräckligt för att möte de behov som finns. Motion C10 Tvångsvården av psykiskt sjuka ska vara helt gratis Vi har nu lagt en motion (Motion av Dag Larsson (S) och Alfonso Morales Barrera (S) om att utreda kostnaden för slopad avgift för patienter som tvångsvårdas 73

74 inom den psykiatriska vården) i fullmäktige vars att-sats lyder utreda kostnaden för att slopa avgiften för patienter som tvångsvårdas inom den psykiatriska vården. Syftet med det är att vi i Socialdemokraternas budget i landstinget ska kunna skriva att den framräknande kostnaden är rimlig att ta för att det är ju orimligt med en avgift för tvångsvård. Motion D15 Miljö, matproduktion, kranvatten mm Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har drivit frågan om att stärka konsumtionsperspektivet i landstingets miljöarbete och få in perspektivet i såväl landstingets interna miljöprogram som i den regionala utvecklingsplanen. Många av de faktorer som påverkar miljö och hälsa hänger ihop med våra konsumtions- och produktionsmönster. Speciellt angeläget är det att minska användningen av prefabricerade livsmedel där buteljerat vatten är exempel på det. De varor vi hanterar och många tjänster vi utnyttjar påverkar miljön och även sociala förhållanden i flera led; vid tillverkning, användning, återvinning och avfallshantering. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har också bland annat i vårt budgetförslag drivit frågan om att landstingets upphandlingar i ökad utsträckning ska användas för att driva på hållbar utveckling. Motion D21 Utred möjligheten till persontrafik på Värtabanan Någon utredning om Värtabanan har inte gjorts under året. Anledningen är att frågan lyftes genom en skrivelse från en ledamot i Sverigedemokraterna på vilken Trafikförvaltningen gav ett mycket bra svar. Förvaltningen utesluter inte möjligheten i framtiden men idag är det inte praktiskt möjligt. Banans utformning är begränsad av enkelspåret och klassningen som TEN innebär att godstrafiken inte kan ersättas med persontrafik. Möjligheten att kombinera trafik skulle leda till en mycket gles tidtabell och svagt resande. Socialdemokraterna i landstinget har därför bedömt att en konvertering till persontrafik inte är möjlig under överskådlig framtid. I ett senare skede där transportsystemet i den delen av Stockholm ses över i sin helhet skulle en sådan konvertering vara aktuell. Däremot finns behoven av förbättrad kollektivtrafik, inte minst mellan campusområdena och trafik till Norra djurgårdsstaden. Socialdemokraterna kommer att lyfta frågan inom ramen för Sverigeförhandlingen. Vi vill också titta på en utveckling av busstrafiken med laddhybridbussar från Ropsten om det pågående försöket faller ut väl. Motion Bygg ny vårdcentral i Tensta Landstingsgruppen har länge varit medveten om att bland andra Tensta vårdcentral skulle behöva bättre lokaler. Vi har vid upprepade tillfällen krävt att såväl landstingets som andra vårdgivares lokaler ska vara ändamålsenliga ur patientsom arbetsmiljösynpunkt. Vi har tagit initiativ för att få tillstånd bättre lokaler för Tensta vårdcentral. Motion Barnkonsekvensanalys ett första steg mot barnkonventionen som lag I Stockholms läns landsting har Socialdemokraterna genomgående drivit linjen att konsekvenserna av olika förslag som har beröring på barns situation och livsförutsättningar ska föregås av en gedigen analys av konsekvenserna för barn. 74

75 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR RIKSDAGSGRUPPEN LÄNSBÄNKEN I STOCKHOLM ÅR 2015 Den socialdemokratiska riksdagsgruppens länsbänk för Stockholms kommun vill härmed avge följande verksamhetsberättelse Inledning År 2015 präglades av det budgetkaos som utbröt efter att Sverigedemokraterna röstat för alliansbudgeten när ramarna till budgeten sattes. Det innebar vidare att regeringen förlorade ett förhållandevis stort antal omröstningar i kammaren vilket uppmanade regeringen att återkomma med nya förslag, s k tillkännagivande. Gruppens sammansättning Börje Vestlund EU nämnden, ledamot Statsrådsersättare Anders Ygeman Finansutskottet, arbetande suppleant t o m därefter Stefan Löfven Länsbänksansvarig Veronica Palm Carin Jämtin Arhe Hamednaca Emanuel Öz Konstititionsutskottet, suppleant t o m Partisekreterare Konstitutionsutskottet, suppleant Justitieutskottet, ledamot OSSE delegationen, ledamot Socialutskottet, suppleant Konstitutionsutskottet, ledamot Justitieutskottet, suppleant EU nämnden, suppleant Teres Lindberg Trafikutskottet, arbetande suppleant Statsrådsersättare Ylva Johansson t o m Interparlamentariska unionen, därefter Anders Ygeman ledamot Lawen Redar Statsrådsersättare Stefan Löfven t o m därefter ledamot Anders Österberg Statsrådsersättare Ylva Johansson fr o m Justitieutskottet, ledamot Konstitutionsutskottet, suppleant Skatteutskottet, suppleant EU nämnden, ledamot Nordiska Rådets Svenska delegation, suppleant Utrikesutskottet, arbetande suppleant I gruppen är också Stefan Löfven, Anders Ygeman och Ylva Johansson invalda men är enligt svensk grundlag lediga för att utföra uppgiften som statsråd, där Stefan Löfven är statsminister, Anders Ygeman är inrikesminister och Ylva Johansson är arbetsmarknadsminister. I uppdragen ovan finns några begrepp som bör förklaras. Arbetande suppleant deltar i utskottsarbetet på samma villkor som ledamöterna och har eget ansvarsområde. Suppleant innebär att man endast tjänstgör i utskottet vid något enstaka 75

76 Gruppens interna organisation tillfälle, detta gäller dock inte EU nämnden där både ledamöter och suppleanter är delaktiga i nämndens arbete och är ansvarig för ärenden i respektive utskott. Stockholmsbänkens tre personer i EU nämnden är ansvarig för rättsfrågor, konstitutionella frågor inkl hur tillämpning sker i riksdagen av EU:s arbetsformer, samt finansiella och ekonomiska frågor. De olika ledamöterna är vidare särskilt ansvarig i sina respektive utskott enligt följande: Börje Vestlund bank-, finans- och försäkringsfrågor samt EU frågor, Arhe Hmednaca har brottsförebyggande, ungas brottslighet samt terrorism. Emanuel Öz för EU frågor samt granskningen av regeringen, Teres Lindberg it-, post-frågor samt kollektivtrafik, Lawen Redar straffrätt samt EU frågor, Anders Österberg Mellanöstern. Länsbänksanvarig Ekonomiansvarig Gruppstyrelsen Valberedningen Kommunsekreterare Valkretsombudsman Börje Vestlund Arhe Hamednaca Carin Jämtin Yilmaz Kerimo (Stockholms län) Johan Sjölander Linnea Björnstam Tidigare har även gruppen biträtts av en politisk sekreterare från riksdagsgruppens kansli för mer allmänpolitisk material, efter valet togs denna funktion bort och det finns istället en del av kansliet där gruppen kan lämna in uppdrag för utförande. Motioner Inför den allmänna motionstiden beslutade bänken att lägga en bred urban motion som tog upp storstadsfrågor i allmänhet och Stockholmsfrågor i synnerhet den rymde såväl urban tillväxt, arbetsmarknadsfrågor, bostadsfrågor, migrationsfrågor, infrastruktur, utbildningsfrågor mm. Som vanligt hade ett antal motioner sänts över från arbetarekommunens årsmöte för behandling under främst allmänna motionstiden. Dessa redovisas i särskild bilaga. Det bör noteras att flera att-satser har fått ändras därför att vi är i regeringsställning och i flera fall är motionerna föremål för utredning eller beredning på regeringskansliet. Utöver de i bilagan redovisade motionerna fick riksdagsgruppen för kännedom efter representantskapet i juni en motion om nämndemän. Motionen förespråkade huvudsakligen ändrad mandatstart för uppdraget. Den föranledde ingen åtgärd då motion tidigare lagts i ärendet och ändring av mandattiden genomförts. 76

77 Ledamöternas aktiviteter Ledamot Motioner Interpellationer Antal debatter i kammaren Börje Vestlund Veronica Palm* Arhe Hamednaca 15-3 Teres Lindberg 18-5 Carin Jämtin Emanuel Öz 14-6 Lawen Redar 34-4 Anders Österberg* * Dessa ledamöter har inte varit ledamöter hela året, se gruppens sammansättning Det bör noteras att när gäller motioner kan flera ledamöter ha skrivit under samma men de räknas dock som att varje ledamot har lagt den. Detta ger självklart inte en totalbild vad ledamöterna gör. Ledamöterna arbetare även med att träffa olika grupper i partiet, medverka vid debatter och seminarier, delta i aktiviteter inom sitt ansvarsområde i utskottet, delta i aktiviteter i olika intresseorganisationer, träffa väljare enskilda eller i grupp, delta i olika typer av partiaktiviteter. Vidare deltar flera av ledamöterna i internationella sammanhang t ex seminarier och konferenser främst vad gäller EU, OECD och FN det kan också gälla särskilda internationella organ inom respektive utskott. Det läggs också ner tid på att skriva artiklar till olika medier och medverka i debatter mm i media, samt delta på sociala medier. Gruppens möten och träffar Bänkgruppen träffas varje tisdag får att gå igenom vad som kommer att hända under veckan, ev pressaktivitet, nomineringar, rapporter från gruppstyrelsen, arbetarekommunen och länsbänksansvariga. Vidare så träffas också varje tisdag den stora riksdagsgruppen. Närvaron vid dessa möten är relativt god, det finns en rutin där man måste anmäla frånvaro till länsbänksansvarig. Under året har riksdagsgruppen planerat att ha en mer regelbunden diskussion med stadshuset och landstinget kring aktuella Stockholmsfrågor. Vidare har gruppen delat in alla stadsdelsnämnder för att hålla kontakt med dessa. Politiska kommentarer Året har kanske inte varit det bästa i socialdemokratins historia. Då vi inte fick igenom vår budget så har vi haft en borgerlig budget att hålla oss till och därmed också till de borgerliga prioriteringarna. Emellertid så är ju inte allt reglerat i budgeten. Det andra verktyget vi fick som inte budgeten styrde var de s k regleringsbreven till de olika myndigheterna. Detta har inneburit att regeringens politik delvis fått genomslag. Dessutom ska läggas till, att den mest debatterade frågan i svensk politik, i varje fall under senare delen, var decemberöverenskommelsen. Det ska betonas att denna inte var en socialdemokratisk idé, utan väcktes av alliansens partier. Det var viktigt för alliansens partier att socialdemokraterna skulle, i varje fall passivt, släppa fram en alliansregering efter valet Alla vet att denna överenskommelse inte höll och den föll i november efter KD:s riksting. Vår bedömning är att det blir nödvändigt att på ett mer tydligt sätt göra överenskommelser i enskilda frågor med allianspartierna och vänsterpartiet. 77

78 Året bestod också av ett antal tillkännagivanden som vi beskrivit i inledningen. Detta har delvis gett ett bakslag för Stockholm, då ett av dessa gällde Bromma flygplats. Ett tillkännagivande krävde att utredarens uppdrag inte var att lämna förslag om nedläggning av Bromma flygplats. Hösten präglades i hög grad av den stora flyktingströmmen som kom bl a till Sverige. På många håll i vårt land upplevdes en stor påfrestning för lokalsamhället. Efter den överenskommelse som alliansens partier och regeringen slöt, så försökte man delvis lösa det stora inflödet av flyktingar. Senare beslutades om id-kontroller i främst Skåne men även på andra platser. Ingen av besluten kändes rätt och det var kanske det tyngsta beslut vi fattat under vår tid i riksdagen. Det finns dock några positiva saker som bör understrykas, när vi går ur 2015, så har regeringen genomfört 95 av 107 vallöften. Trots den debatt som varit kring svek mot vallöften. Det bör särskilt understrykas att flera av åtgärderna krävde särskilda budgetmedel som inte fanns i den borgerliga budgeten. Därför så var det en lättnad att efter vårbudgeten så kunde vi genomföra en del av vår politik, bl a en höjning av A-kassan och borttagande av bortre gränsen i sjukförsäkringen. SLUTORD Riksdagsgruppen kan se tillbaka på ett 2015 som präglades av rörig parlamentarisk situation. Den kommer att bestå. Det är dock vår övertygelse att det är i våra respektive utskott som vi måste förhandla med borgarna. Vi ber att få tacka för detta och hoppas på gott samarbete med arbetarekommunens olika delar under kommande år. Stockholm i januari 2016 Börje Vestlund Arhe Hamednaca Teres Lindberg Carin Jämtin Emanuel Öz Lawen Redar Anders Österberg 78

79 MOTIONER Riksdagsgruppens redovisning av motioner från årsmöten Från årsmötet 2014 B 10 Ett fungerande skydd för arbetstagare Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd B 14 Utöka platser på samhall Riksdagsgruppens åtgärd: Motionen var budgetdrivande och gruppen avstod från att lägga. Det kan noteras att motionen är tillgodosedd i budgeten för 2016 * B 15 Svensk järnväg är mitt i ett systemfel Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd i något omarbetat skick C 15 Jämställdhet i högre Riksdagsgruppens åtgärd: Motionen tillgodosedd med regeringens politik * C 18 Privatisering av högskolor Riksdagsgruppens åtgärd: Frågan är inte längre aktuell * D 12 Skuldsättning i privata välfärdsföretag Riksdagsgruppens åtgärd: Motionen skickad till den utredning som ska se över bl a vinster i välfärden * D 20 Resurser i psykiatrin Riksdagsgruppens åtgärd: Motionen är till stora delar tillgodosedd i regeringen politik den var också starkt budgetpåverkande * Från årsmötet 2015 B 20 Stoppa upphandling av kvinnojourer Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd B 24 Översyn av ränteavdragen Riksdagsgruppens åtgärd: Arbetas in i annan motion om skatter C 5 Preventivmedel för alla höjt högkostnadsskydd Riksdagsgruppens åtgärd: Delvis tillgodosedd i 2016 års budget. Motionen var besvarad och bevakas enbart av riksdagsgruppen * C 4 Idrotten glömmer seniorer Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd delvis omformulerad D 15 Miljö matproduktion, kranvatten mm Riksdagsgruppens åtgärd: Motion lagd i omarbetad form D 16 Minskade utsläpp av växthusgaser Riksdagsgruppens åtgärd: Överlämnad till näringsutskottsgruppen för att hänsyn ska tas till motionen i den kommande översynen av utsläppssystemet. Frågan behandlas också i Energikommissionen * D 19 Renovering av bostadsbeståndet i allmännyttan Riksdagsgruppens åtgärd: Är till stora delar tillgodosedd i 2016 års budget * 79

80 80

81 STIFTSFULLMÄKTIGEGRUPPENS RAPPORT Stiftets organisation Stockholms stift består av 13 kontrakt, 56 pastorat och 61 församlingar. Stiftsorganisationens uppdrag är att stärka och fördjupa församlingarnas förmåga att fullgöra Svenska kyrkans grundläggande uppgift: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Stiftsorganisationen finns primärt till för församlingarna i Stockholms stift och för deras behov av stöd, inspiration och utveckling. Med utgångspunkt i den kristna tron ska stiftsorganisationen också ha en aktivt samhällspåverkande roll. Till stiftet betalar varje kyrkotillhörig en stiftsavgift som 2015 var 3 öre per skattekrona. Stiftsorganisationens totala omslutning är ca 85 mnkr. Därutöver förvaltar stiftet de s.k. prästlönetillgångarna (jord, skog och värdepapper) omfattande totalt ca 500 mnkr. Stiftsorganisationen har ett främjande och förvaltande uppdrag och ska även utöva tillsyn över församlingslivet. Stiftsfullmäktige Stiftsfullmäktige är Stockholms stifts högsta beslutande organ med 91 valda ledamöter som mandatperiod representerar 11 nomineringsgrupper. Av dessa ledamöter representerar 26 socialdemokraterna, 13 från Stockholms partidistrikt och 13 från Stockholms läns partidistrikt. Därutöver finns 13 socialdemokratiska ersättare. Stiftsfullmäktiges ordförande: Jösta Claeson. Till den socialdemokratiska stiftsfullmäktigegruppens förfogande finns en gruppstyrelse bestående av Iréne Pierazzi, ordförande, Jan Forsell, vice ordförande samt ledamöterna Daniel Larson, Linnea Jensdotter och Jösta Claeson. Gruppstyrelsen inbjuder ledamöterna till samlingar kring gemensamma frågor kopplade till stiftets främjandearbete. Stiftsfullmäktige har haft två ordinarie sammanträden under året, i maj för fastställande av bokslutet för 2014 samt i november för fastställande av budget för I anslutning till dessa sammanträden, samt till sammanträdena med stiftsstyrelsen, domkapitlet och stiftsstyrelsens utskott har gruppmöten hållits inom gruppen i respektive organ. Våra representanter i av stiftsfullmäktige valda organ Stiftsstyrelsen: Iréne Pierazzi (2:e vice ordförande), Jan Forsell, Daniel Larson, Linnea Jensdotter, Jösta Claeson, (ersättare), Ann-Sofie Mattsson (ersättare) och Carl Johan Karlsson (ersättare) Domkapitlet: Valberedningen: Revisor: Kerstin Kyhlberg Engvall, Kristina Lejdström (ersättare) Eva Dazley Göran Dahlstrand 81

82 Viktigare frågor under 2015 Stiftsfullmäktige Stiftsstyrelsens arbete Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen som därutöver har 12 valda ledamöter. Genom valteknisk samverkan har Borgerligt Alternativ BA (4) tillsammans med Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK (2) och Fria liberaler i Svenska kyrkan FISK (1) en ledande ställning i styrelsen med totalt 7 mandat som ska ställas mot våra (4) och Miljöpartister i Svenska kyrkan MPSK (1) sammanlagt 5 mandat. Det har gjort de ideologiska skiljelinjerna tydliga vilket har resulterat i ett antal voteringar vid stiftsstyrelsens sammanträden. I de ärenden där enskilda ledamöter i den borgerliga alliansen haft en egen och gentemot den egna gruppen avvikande mening har vi socialdemokrater tillsammans med MPSK och med stöd av biskopen nått framgång vid voteringen. Kyrkoavgiften I stiftsstyrelsen har Borgerligt Alternativ (BA) med stöd av POSK och FISK föreslagit en sänkning av stiftsavgift med 0,5 öre. Ett förslag som vi socialdemokrater motsatt oss. Med stöd av MPSK och biskopen har vi yrkat på en oförändrad stiftsavgift om 3 öre per skattekrona. Efter votering, med sju röster mot sex, har stiftsstyrelsen föreslagit fullmäktige att fastställa kyrkoavgiften till 2,5 öre per skattekrona. Efter votering röstade 46 av stiftsfullmäktiges ledamöter för att fastställa kyrkoavgiften till 2,5 öre per skattekrona och 39 emot. En ordinarie ledamot var frånvarande. Samverkan Mötesplats Stockholm Tillsammans med nationell nivå fortsätter stiftets arbete med samverkan inom IT och telefoni (GIP) och annan administrativ samverkan (GAS). Alla församlingar som vill får del av gemensamma administrativa system vilket ger möjlighet till effektivare och flexiblare lösningar än nuläget. Intresset från församlingarna för de olika projekten är stort. Stiftstyrelsen har beslutat om att inrätta en stiftslevererad servicebyrå för GAS ekonomi och lön till vilken församlingarna kan teckna avtal om leverans. Byrån kommer att vara i drift från I samband med försäljning av Graninge stiftsgård inleddes ett arbete med att hitta en eller flera mötesplatser inom stiftet för att ersätta stiftsgården som plats för bland annat kurser och konferenser. I uppdraget att ta fram en stiftsgemensam mötesplats fanns också önskemål om att den ska ligga centralt, vara i eller i nära anslutning till en kyrka och att stiftskansliet ska vara en integrerad del i mötesplatsen. Arbetet har avslutats och stiftsfullmäktige har nu ställt sig bakom ett förvärv av fastigheten Orgelpipan 5 vid Klara kyrka. Stiftsstyrelsen kommer nu att upprätta ett etableringsprojekt där innehållet i programutredningarna tas tillvara och utvecklas tillsammans med församlingarna i Stockholms stift. Stiftsfullmäktige har också ställt sig bakom förslaget att avyttra fastigheten Atlas 6 i Gamla stan. Internationellt bistånd Stiftsstyrelsen har beslutat avsätta kronor till Svenska kyrkans internationella arbete för Det innebär att stiftet avsätter en procent av sin totala budget till det internationella arbetet. 82

83 Övrigt Stiftet präglas av många spännande Stockholmsutmaningar. Det finns en stor obalans inom stiftet både vad gäller tillhörighet och religiositet. Det finns ett ökat intresse för existentiella frågor i samhället och hur vi tar hand om vår kultur och våra församlingar. Hur vi tydliggör den kristna identiteten och det kyrkliga kulturarvet hör till de stora utmaningarna. 83

84