Mariannelund - Där sagan blev film

Transkript

1 SVENSKA

2 Mariannelund - Där sagan blev film Tillhör du dem som känner smaken av gammeldags hemkokta karameller när du hör talas om Mariannelund? Andra tänker kanske sågverksutrustning som levererats av Söderhamn Eriksson eller kanske på underhållsfria fönster från grannföretaget Leiab. På senare år har Mariannelund genom färgsprakande internationell samtida konst och filmfestivaler också fått en stark koppling till kulturen. Ändå är det nog till sagans värld som tanken flyger snabbast. - Jaså, du ringer från Mariannelund? Då har du nära till doktorn doktorn i Mariannelund! Rösten i telefonluren spricker upp i ett leende. Nej, det är sällan man behöver ge någon närmare förklaring på platsen Mariannelund. Den är redan bekant, en idyll som de flesta människor har en tydlig bild av, även de som aldrig varit här. Det har Astrid Lindgren sett till. För oss som bor och lever här är Mariannelund synonymt med ord som hemma, gemenskap, samverkan, engagemang, framtidstro och en stolthet över den bygd som en av världens främsta och mesta översatta författare gjorde till en del av sagan. En bygd som efter några omvälvande filmår på 1970-talet också blev en del av barnfilmens värld. Som förbipasserande i en bil på riksväg 40 kan Mariannelund kanske uppfattas som vilket litet svenskt samhälle som helst. Därför ber vi dig bromsa in vid välkomstskyltarna, svänga av från genomfartsleden och låta oss visa dig våra smultronställen i Barnfilmbyn Mariannelund!

3 Spilhammar Spilhammar I en skogsglänta, inramad av tre glittrande insjöar och ståtlig tallskog ligger en av Mariannelunds oaser, Spilhammars camping. I näst intill orörd natur finns 14 stugor och 100 campingplatser, alla onumrerade för att gästerna själva ska kunna välja ut sin favoritplats. Mitt i idyllen ligger Sommartorpet, restaurang och café med rättigheter, som serverar fika och mat. För den aktiva familjen finns möjlighet att spela minigolf, hyra trampbåt eller upptäcka de vackra omgivningarna från vattenytan i en kanot eller via vandringslederna Sevedeleden och Höglandsleden. Pensionat Solhöjden I idylliska Mariannelund, på behörigt avstånd från stadens sus och brus, ligger Pensionat Solhöjden. På Pensionat Kullagården Pensionat Solhöjden Solhöjden ska du känna dig som hemma, oavsett om du är på semester med familjen, reser i jobbet eller kommer för att äta god och vällagad mat. Kullagården Kullagården Bed & Breakfast och Vandrarhem har många rum och är lämpligt för små familjer, men också för större grupper. Alla rum har egen toalett och handfat, vissa rum har även egen dusch. Kullagården Bed & Breakfast erbjuder även; bastu, avslappningsrum med TV, en lekplats med leksaker och ritverktyg och aktiviteter som bordtennis, fotboll, air hockey & dart! Mariannelunds Karamellkokeri Historien om Mariannelunds Karamell-kokeri tar sin början vid köksbänken hemma hos auktionsförrättare Ernst Johansson och hans hustru Gerda på 1920-talet. En handfull sorter har nu blivit över 20, men än i dag görs varje godisbit för hand. Och i smaken finns en känsla av lyx. Originalrecepten och känslan för karamellerna har gått i arv och receptboken har genom åren kompletterats med godsaker som marmelad, klassisk teaterkonfekt, fudge och brända mandlar. Sedan år 2000 drivs företaget av Cecilia Johnsson och Johan Zedig, som under millenniets första årtionde dubblade försäljningen - till 200 ton godis per år! Men trots att både sortiment och efterfrågan växer sker tillverkningen på exakt samma sätt nu som för närmare 100 år sedan. Rena råvaror blandas i stora kokkärl, smeten rörs med träslev, knådas och bryts för hand eller skärs med en vanlig kökskniv. Maskinparken består av en degblandare till marsipanen och en gammal elvisp till nougaten! Karameller från Mariannelund är med andra ord hantverk från början till slut. Passa på att se det med egna ögon om du har vägarna förbi, sommartid är karamellkokeriet öppet för besök varje dag. I den lilla butiken finns förutom det ordinarie marknadsutbudet bland annat handgjorda praliner, gammeldags kokosbollar och kokeriets egen senap, som numera också säljs via Ridderheims delikatesser.

4 Foto: Smålands-Tidningen Barnfilmbyhuset I trakten runt Mariannelund spelades flera av Astrid Lindgrens filmer in. I bygdens kulturarv finns grunden till ett besöksmål i Emilfilmernas spår. Här kommer därför på sikt världens första innovativa och moderna barnfilmmuseum, Filmernas hus, att byggas. Tills Filmernas hus finns på plats har Emilkraften slagit upp portarna för ett nytt besöksmål, Barnfilmbyhuset. Barnfilmbyhuset är ett levande hus med betoning på information, och ska därför inte förväxlas med ett framtida Filmernas hus. I det 400 m² stora huset finns bland annat information om Katthult, Bullerbyn och övriga inspelningsplatser i Vimmerby- och Mariannelundsområdet, samt information om hur filminspelningarna gick till. Tillsammans med Erikshjälpens Fröken Retro har man skapat en känsla av 70-talet, då Emilfilmerna spelades in, och av 1910-talet i de scener som lyfts fram från Emilfilmerna. Barnfilmbyhuset rymmer även ett rum för barn med uppbyggd sminkloge, och möjlighet att klä ut sig och förbereda sig för en roll framför kameran. Filmerna om Emil i Lönneberga kommer att visas varje dag, och det kommer även att finnas information om den nya animerade Emilfilmen. För den som vill veta mer om de framtida planerna kan man som besökare också få information om, och en visualisering av, framtidens Filmernas hus. I Emilfilmernas spår Astrid Lindgren placerade Mariannelund på världskartan när hon lät Emil hissa upp sin syster i flaggstången för att se ända till Mariannelund och lät honom fastna i soppskålen så illa att ett besök hos doktorn i Mariannelund blev nödvändigt. När sedan filmerna om Emil spelades in blev hela bygden delaktig. När en av de mest populära barnfilmerna någonsin - Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga - skulle spelas in i början av 1970-talet hittade filmteamet den perfekta gården Katthult i Gibberyd, en knapp mil från Mariannelund. Där spelades de flesta utomhusscenerna in liksom tagningarna från drängstugan och ladugården. I februari 1971 anlände filmteamet till Mariannelund. Sedan följde filminspelningar de kommande tre åren. Totalt gjordes tre filmer. Nuvarande Mariannelunds folkhögskola blev filmteamets högkvarter. Här redigerades filmerna under sena sommarkvällar och här spelades också inomhusscenerna in. Tyska och svenska skådespelare spelade de stora rollerna, men Mariannelundare medverkade också, både framför och bakom kameran. Ortsbor lånade ut rekvisita och sina hus till medlemmar i filmteamet, deltog som statister, samt ställde sina lokaler till förfogande för inspelningarna. På följande sidor finner du en kartläggning om var och hur inspelningarna av Emil i Lönneberga gick till i Mariannelund med omnejd. Observera att flera av inspelningsplatserna, som till exempel Norrgården, Mellangården och Sörgården (Bullerbyn), är i privat ägo utan möjlighet att ta emot besök.

5 Filminspelningsplatser i Mariannelund Hässleby gård Fattigstugans röra av lort och löss och svält och elände byggdes upp på höskullen i ladugården vid Hässleby Gård. Fattighjonen var ortsbor med löständer som kunde plockas ut under tagning. Emils välsignade julmatsleverans spelades in mitt i sommaren. Fönstret som fattighjonen kliver ut genom är en del av kulissen. När de kommer ut på andra sidan befinner de sig i ett snöigt Kramfors. Hitta hit: Hässleby gata mot Karlstorp/Kråkshult 2. Folkhögskolan Mariannelundsskolan blev filmteamets högkvarter. Jan Emil Ohlsson bodde på internatet med en lärarinna som undervisade honom under inspelningsperioderna (för övrigt samma lärarinna som undervisat Inger Pippi Långstrump Nilsson). Om somrarna kom hela familjen Ohlsson ner från Uppsala till Mariannelund. Flera Mariannelundare var vänliga och inhyste medlemmarna i filmteamet. Hitta hit: Centralgatan Folkhögskolans aula Mariannelundsskolans aula blev huvudinspelningsplats för Katthults inomhusmiljö. Skickliga snickare och dekorationsmålare byggde upp en tidstrogen kuliss av kammare och kök, med uppförstorade foton av utsikten i Gibberyd utanför fönsterglasen. Hitta hit: Centralgatan 7 4. Smedjegränd Vi är ju i alle fall fästefolk. Vid den röda uthuslängan flanerade Alfred och Lina på marknaden för att titta efter ringar. Husen målades om för att likna skyltfönster. Hitta hit: Julles verkstad Östra Storgatan vid Bruzaån 5. Mariannelunds bio Urpremiären på Emilfilmerna förlades till Vimmerby och Mariannelund strax innan jul Drygt 2000 personer såg första Emilfilmen i december 1971 i Mariannelund. Inte så dåligt med tanke på att det då bodde 2000 personer i Mariannelund. Hitta hit: Östra Storgatan 6 6. Snickerboa Förgrömmade onge, nu blir det Snickerboa.... Snickerboscenerna spelades in i dessa oansenliga lokaler på Norra gatan som idag hyser ett verkstadsföretag. Jan Emil Ohlsson fick ett mjukt balsaträ att tälja i. Tälja trägubbar ur vanligt hårt trä är nämligen mycket svårt. I Gibberyd (Katthult) byggdes Snickerboa upp för utomhusscenerna. Hitta hit: Norra gatan 4 7. Doktorn i Mariannelund Inomhusscenerna om Emils besök hos doktorn i Mariannelund spelades in på Norra gatan i Mariannelund där man skapade interiören som föreställer doktorn i Mariannelunds mottagning. En rad unga och äldre statister satt i väntrummet utanför och agerade sjuka i behov av vård när Emil kom med soppskålen på huvudet. Hitta hit: Norra gatan 6

6 8 8. Gården Katthult Det självklara resmålet i Emils fotspår. Här i byn Gibberyd, en mil norr om Mariannelund, spelades de flesta utomhusscenerna från Katthult in. Några scener spelades även in i drängstugan och ladugården. Här finns bostadshuset, drängstugan, Trisseboa, snickerboa med flera byggnader. Här finns även varggropen och trädet som Emil och hans pappa hoppade från. GPS: , Mossjön Du och jag Alfred. Scenen där Emil och Alfred badar i Katthultssjön spelades in i viken vid Mossjön, Pelarne. Det handlade dock om ett filmtrick eftersom Jan Ohlsson inte kunde simma. En Mariannelundspojk som liknade Emil fick rycka in i den scenen. GPS: , Södra Bråta...om du någon gång varit i en skog i Småland. I Södra Bråta högt över Silverådalen filmades flera utomhusscener. Idag är de ålderdomligt brukade markerna ett naturreservat. GPS: , Skurusjön Smålands husarer går till attack. På ängarna vid Skurusjön anföll Emil på Lukas gökottefirarna från Hultsfred. GPS: , Grönshult, Nedrakulla Åh en kôrv. I en bod i Grönshult norr om Katthult kröp Emil in för att äta korv. Här spelades scener in med häst och vagn. Här gjordes skolgårds scenen med Mariannelundsbarn 11 som statister. I grannbyn Nedrakulla spelades andra utomhusscener in. GPS: , Hulta såg Det är Näcken som har tatt han. Vid Hulta såg vid Silverån letade Katthultsgästerna efter den försvunne Emil. Här tappade också Emil sin fars hatt i vattnet. GPS: , Fattigstugan i Rumskullahult Den pampiga röda 13 byggnaden i Hult (idag ett pensionat) byggdes i mitten av 1800-talet som Rumskulla fattigstuga. Härirån hämtade Astrid Lindgren stoff från verkliga händelser till berättelser i Emilböckerna. GPS: , Rölunds skola Har i hört, Emil i Katthult har supit sig full. I Rölunds skolbyggnad, några kilometer sydväst om Mariannelund, spelades Emils skolscener in liksom besöket hos Godtemplarna när Emil och Griseknoen skulle avlägga nykterhetslöfte. GPS: , Sevedstorp En knapp mil öster om Mariannelund ligger det riktiga Bullerbyn. Här växte Astrid Lindgrens pappa upp och det är byns tre hus som hon beskriver i sina böcker spelades filmen om barnen i Bullerbyn in här och på andra platser i Mariannelundsbygden. GPS: , Näs, Bastefall, Krogstorp, Hamphorva Den koa ä gâlen. Vid 1700-talsgården Näs välbevarade byggnader spelades scenen till auktionen i Backhorva in. Emil dricker sockerdricka, gör många bra inköp och avvärjer ett slagsmål. Inte långt från Näs ligger Bastefall dit Emil skulle driva korna från auktionen. I Krogstorp bodde bonden som var förtjust i Lina och bjöd på karameller så hon fick tandvärk. I Hamphorva, förlagan till Backhorva föddes Astrid Lindgrens far. GPS: , Vimmerby I Vimmerby, ca 20 km från Mariannelund, togs scener från Vimmerby marknad, Emils ridtur längs Storgatan till Borgmästargården samt gatuscenen när Emil besökte doktorn i Mariannelund. GPS: ,

7 Fenomenala naturfenomen Här finns den småländska naturen med skogar, ängar, röda stugor och sjöar. Upplev den på nära håll via vandringsleden mellan Mariannelund och Lönneberga eller ta en tur i Rumskullaskogarna, där inlandsisen efterlämnat extrema spår i landskapet. Här finns världens största Runkesten, ett klippblock som kan sättas i gungning med mänsklig kraft. Under isens avsmältningsperiod för över år sedan placerades klippblocket stående på sin egg, på en berghäll i Rumskulladalen. Att få Runkesten i rörelse är en upplevelse stor nog för hela utflykten men med matsäck i bagaget finns betydligt mer att upptäcka. Passa på att titta på Urkons håla och förkastningssprickan Diket. Ta en promenad genom Klyvesten och upplev Trollegata. I närheten finns också naturreservatet Norra Kvills nationalpark med Sveriges äldsta träd. Kvilleken bedöms vara över 1000 år gammal och en av de grövsta ekarna i Europa. Via upptrampade stigar, gröna ängar, bygator och slingriga vägar i storskog går Emilleden, vandringsleden som knyter ihop Mariannelund och Lönneberga. Längs vägen stiftar du bekantskap med byarna på landsbygden. Du passerar också huset där Albert Engström föddes, Ulfwedals kvarn och varggropen i Hult. Hela sträckan är fyra mil och övernattningsmöjligheter finns utmed leden. Herrgårdsparken Fem minuters promenad från torget ligger Herrgårdsparken med Tempelbron, som gjord för en romantisk utflykt eller bröllopsfotografering. Inte så konstigt kanske, eftersom parken bokstavligt talat är sprungen ur just förälskelsen Generallöjtnant Gustav Adolf von Siegroth hade tjänstgjort i den franska armén och blivit befordrad vid Kalmar regemente med majorboställe Hessleby innan han 1755 köpte gården Strömstorp. På gården uppförde Siegroth nya mangårdsbyggnader i form av herrgårdens två flygelbyggnader. Den pampiga huvudbyggnaden kom dock aldrig längre än till ritbordet innan han befordrades och flyttade från orten. Unika fiskevatten Med Put and take -sjön Skruven, som med sitt grova fiskebestånd är känd i fiskekretsar, kan Mariannelund erbjuda ett av Sveriges bästa öringvatten. Den del av Brusaån, som rinner förbi både förskola, restaurang och karamellkokeri erbjuder osedvanligt fina uppväxtområden och ståndsplatser för öringen. Sträckan är dessutom klassad som Natura 2000-område. Fagersjön och Åsjöarna, som är en del av Silveråns vattenflöde, bjuder på traditionellt fiske av gädda, abborre och mört. Fisketraditionen i Mariannelund är lång, redan 1958 bildades fiskeklubben som oförtrutet fortsätter att utveckla det unika fisket i de kommunägda vattendragen i och runt orten. Sitt hjärta har dock klubben Däremot hann Siegroth, till sin hustru Mariana Makeleers ära, anlägga både en praktfull trädgård och den lustgårdsliknande parken med alléer, dammar och vattendrag. De snirkliga vattenspeglarna lär ha formats efter parets initialer och som ytterligare en kärleksförklaring döpte von Siegroth om hela gården till Marianalund. Ett namn som hela orten så småningom fick ärva, sedan 1913 omskrivet till det vackert klingande Mariannelund. vid sjön Skruven. Här finns den vackra grillplatsen, och här har klubben investerat i fem stora kastbryggor, varav en är handikappanpassad. På lättillgänglig strandtomt med formidabel sjöutsikt finns också föreningens klubbhus. Fiskestugan kan hyras för övernattning via Spilhammars camping, som också hyr ut båtar.

8 1900-talets industrihistoria mitt i byn Tiden är tidigt 1900-tal och vi befinner oss mitt i industrialismens genombrottstid. Maskinerna i verkstaden står visserligen stilla, men det beror väl bara på att arbetarna är på lunchrast... När som helst kommer de tillbaka, tar upp verktygen, slår på maskinerna och fortsätter jobba. Eller...? Det är åtminstone den känslan man får när man kliver över tröskeln till museet Julles verkstad. Produktionen vid Julles omfattade i huvudsak utrustning till sågverksindustrin, men Julles blev också samhällets egen bysmed som lagade och tillverkade allt som efterfrågades, stort som smått. När produktionen slutligen lades ned hösten 2000 överlämnades nyckeln till ortens hembygdsförening. Nyckeln till 1900-talets industrihistoria, verkligare än så här kan den knappast presenteras. Radionostalgi Rune Peterson var bara nio år när han 1930 byggde sin första egna kristallmottagare. Under hela sitt liv följde han noga den tekniska utvecklingen och som radiohandlare i Värnamo blev han Radio-Pelle med folket i bygden. Genom åren hann han samla på sig ett 80-tal radioapparater från olika epoker och under sina sista levnadsår skapade han själv utställningen Från kristallmottagare till satellit-tv. Sommaren 2010 hittade samlingen hem till 1950-talsmiljön i Mariannelunds stationshus. Dock & Leksaksmuseum För dig som tycker om nostalgi och gamla saker är utställningen på Mariannelunds Dock & Leksaksmuseum väl värt ett besök. Vid torget i Mariannelund väntar en riktig nostagitripp för besökarna till Dock & Leksaksmuseet. Där har du möjlighet att göra en fantastisk resa i tiden och uppleva tusentals dockor och leksaker från förr. Samlingen på Dock & Leksaksmuseet sträcker sig från 1860-talets porslinsdockor fram till 1980-talets Star Warsfigurer. I Barbiedelen av museet hittar du en stor samling Barbiedockor, mestadels från 60-talet, men också från 70- och tidigt 80-tal, med mängder av kläder och tillbehör. Här finns också Gingerdockorna från 50-talet. I utställningen kan du också hitta teddybjörnar, trähästar, bilar, tåg, spel, elastolinfigurer, barnkläder, barnböcker och många dockvagnar i olika modeller. Museet visar även mode från förr. För dig som vill ta med dig något hem erbjuder museibutiken gamla och nya dockor och leksaker, handgjorda gammaldags nallar, bokmärken, klippdockor och filmisar. Foto: Håkan Falk Foto: Håkan Falk

9 Turistinformation Mariannelunds medborgarkontor och turistinformation Verdandigatan 5, 2:a våningen, Mariannelund Tfn: E-post: Mer information om vad området kan erbjuda finns på: