SPRÅKINRIKTAT ARBETSÄTT, SKOLVERKET 5 AUGUSTI

Transkript

1 SPRÅKINRIKTAT ARBETSÄTT, SKOLVERKET 5 AUGUSTI

2 JAG SER. JAG TÄNKER. JAG UNDRAR. Peter Tillberg

3 TEXT HILLARY CLINTON BLOMMAN Ni är personer med olika kompetenser. Era olika erfarenheter och intressen i det privata såväl som ert yrkesliv påverkar vilka ni är som yrkesmänniskor. Vad har ert bord gemensamt? Ringa in. Vad är unikt? Ringa in. Unikt Unikt Unikt Unikt Gemensamt Unikt Interaktion Unikt Unikt Unikt

4 TEXT HILLARY BLOMMAN Skriv individuellt, 3 minuter. Dela med grannen 3 minuter. Prata i helgrupp 3 minuter. 1. Hur fungerade den här övningen? Beskriv vad som hände i gruppen. 2. Vilka kompetenser krävs av deltagarna för att uppgiften ska fungera? 3. För vilka olika syften och situationer skulle man kunna använda den?

5 TEXT VAD HÄNDE I GRUPPEN? Vad hände? En tog kommandot, minne, ledarkänsla, ordförråd. Lyssna på varandra. Samarbeta. Hitta likheter och skillnader. Lära känna varandra. Tänka om ett ämne eller skivuppgift, synliggöra tankar, få folk att våga prata med varandra. Få känslan av samhörighet. Visa att vi har mycket gemensamt. Alla får talutrymme. Alla blir sedda. Värdegrund.

6 Språket är avgörande för vår socialisation Vem har jag rätt att vara i den här gruppen? Är jag en person som har rätt att tala? Är jag en person som man lyssnar på? Är jag en person som har respekt? Är jag en person som är tyst? Helt tyst? Läraren förväntar sig att vissa elever tar ordet, läraren vänder sig automatiskt till de som brukar prata. Beroende på olika strukturer så skapas olika roller.

7 VAD SÄGER LÄROPLANEN? Ett språkligt fokus i kursplanens alla ämnen. Höga krav på elevernas förmåga att tillgodogöra sig och producera text i olika ämnen. Skolan förväntas undervisa eleverna i modeller och strategier för hur man utvecklar en god läsförståelse och kunskaper om hur man producerar olika sorters text.

8 ÄMNETS ANSVAR FRAMGÅR AV KURS- OCH ÄMNESPLANERNA I nästan alla kurs- och ämnesplaner finns olika ämnesspråkliga aspekter angivna. Alla lärare ska med utgångspunkt i läroplansmålen, ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskvaliteterna planera, organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

9 GENRERNA FINNS I ALLA ÄMNEN I ALLA KUNSKAPSKRAV berätta, beskriva, förklara, informera, övertyga, argumentera, motivera, uttrycka en åsikt, ta ställning, redogöra, resonera, analysera osv. Textaktivitet=del av text Genre=hel text

10 TEXTTYPERS SYFTE OCH SPRÅKLIGA DRAG Typ av text Återgivande text Vad jag/de gjorde Berättande text Beskrivande text Instruerande text Diskuterande Argumenterande text Ställningstagande Syfte Att berätta vad som hänt Att underhålla, att förmedla kunskap Att förmedla information Att förklara hur någonting görs Att övertala andra, att välja sida och komma med argument. Att utreda något och ta ställning. Struktur Inledning, orientering, berättar vem, var, när. En serie händelser. Personlig kommentar/slutsats Orientering, berättar vem, var, när. En serie händelser. Problem Upplösning Allmänna upplysningar Karaktäristiskt, hemvist, utseende, föda. Kan ha underrubriker. Målinriktat Stegvisa moment Inledning Bakgrund Personliga ställningstaganden Argument och bevis Motargument och motbevis Slutstats Inventera Definiera generalisera Sammanlänkande ord Tidsord. Först, sedan, därefter, vid dagens slut Tidsord. En dag, det var en gång, senare, efteråt, till slut Inte så vanligt att det förekommer. För det första, för det andra, för det tredje, till slut, etc. För det första, för det andra, för det tredje, till slut. Dessutom, därför, emellertid, å andra sidan Andra språkliga drag Dåtid, preteritum, berättar vad som hände, beskrivande ord, utvärderande avslutning Dåtid, berättar vad som hände. Handlingsverb. Beskrivande ord Kan innehålla dialog och sägeverb Skrivs i presens. Verben att vara att ha förekommer ofta. Specifikt ordförråd. Den har.. Ofta imperativformer. Tidsföljd. Verb som ger instruktioner. Ta, blanda, ge, lägg till, hacka, läs, skriv, hoppa, tänk.. Orsaks och bindeord/ sambandsord. Utbyggda nominalfraser. Språk för att övertyga. Det är uppenbarligen fel, det är utan tvekan dumt att

11 CENTRALT INNEHÅLL, SVENSKA, TEXTTYPER Åk 6 Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Åk 9 Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

12 KUNSKAPSKRAV, SVENSKA, SKRIVA ÅK 6 OCH 9 Åk 6: Betyget A Åk 6: Betyget E Åk 9: Betyget A Åk 9: Betyget E Innehåll, struktur, språkdräkt Skrivkonventioner Berättelse Utredande texttyper Text och bild Olika slags texter med tydligt innehåll väl fungerande struktur god språklig variation tillämpar grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet Välutvecklande gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor, välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp kombinera text med olika estetiska uttryck så att de på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan förstärka och levandegöra texters budskap. olika slags texter med begripligt innehåll i huvudsak fungerande struktur viss språklig variation använder grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval och källor, enkla resonemang enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord- och begrepp kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt. Innehåll, struktur, språkdräkt Skrivkonventioner Berättelse Utredande texttyper Text och bild Olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer Välutvecklande gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och föra ett välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Sammanställningarna innehåller Välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och förstärker och levandegöra texters budskap. olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklariningar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt och förstärker och levandegör texters budskap.

13 OLIKA TEXTTYPER MED OLIKA TEXTAKTIVITETER Berättelse-händelseförlopp och poäng Återberättelse-situation och händelseförlopp Beskrivning-heltema och deltema Förklaring/Utredande-problem-utredning-slutsats Ställningstagande-åsikt-skäl-slutkläm Instruktion-mål-handling-resultat Vilka texttyper/genrer får era elever på er skola tillgång till?

14 KAFFE Vilka texttyper/genrer får era elever på er skola tillgång till?

15 VAD ÄR SKRIFTSPRÅKLIG FÖRMÅGA? LÄSA OCH SKRIVA I VÅR TID Meningsskapande genom texter Kodning av texter Textanvändning Kritiskt textutforskning The Four Recourses Model (Alan Luke & Peter Freebody, 1999) 15

16 VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT SKRIVA I SKOLAN? Inget syfte Ingen mottagare Bedömas efter skolnormer Inget sammanhang Texttyperna fungerar i stort endast som skoltexter!

17 HUR KLARAR ELEVERNA ATT SKAPA EN OBEGRIPLIG TEXT? Författaren förstår inte att läsarens mottagarsituation utan förutsätter att den är den samma som skribentens. Författaren hänvisar hela tiden till förhållanden som ligger utanför texten genom att använda pronomen som sådan, dessa.

18 SPRÅKLIG STÖTTNING Att explicit ta upp de språkliga målen för temat Att kontrollera begrepp och rätta till missuppfattningar Att uppmärksamma viktiga ord och uttryck Att aktivera eleverna att själva söka efter definitioner Att hjälpa eleverna att formulera sig

19 OLIKA TYPER OCH FUNKTIONER AV PROCESSHJÄLP I EN SKRIVPROCESS Vilka tanke- och skrivmoment kommer att bli svåra för eleverna? Hur ska de ta sig från ett steg i tänkandet och skrivandet till ett annat? Hur ska skrivinstruktionerna formuleras? Inventio

20 RETORIK OCH TEXTTYPER SÄNDARE-MEDDELANDE-MOTTAGARE

21 KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE ÄR EN PÅVERKANSPROCESS Jag vill att du ska bli intresserad, Jag vill att du ska tycka om, förstå, Vilja göra, BUDSKAP Logos KANAL Du måste förstå mina önskemål, värderingar och kunskaper Intressant? Tillgängligt? SÄNDARE Hur trovärdig? Begripligt? Användbart? Snabbt? Effektivt? MOTTAGARE Hur mottaglig? REAKTION Ethos Berätta mer! Pathos

22 BERÄTTANDE TEXT Berättande text kan vara fiktion och faktion. Berättande text Syfte: Vad vill du säga med din text? Vad vill du få läsaren att uppleva eller lära sig? konflikt/problem 1. Rubrik 2. Inledning som talar om: Vem det handlar om Var det händer När det händer Händelse Händelse 3. En serie händelser som blir mer och mer spännande Händelse 1: Händelse 2: Händelse 3: 4. En konflikt eller ett problem Beskriv konflikten eller problemet: 5. En upplösning (hur konflikten löser sig) Hur löser sig konflikten eller problemet? Skriv kort här: Händelse Inledning Upplösning/lösning Avslutning 6. En avslutning Hur avslutas det hela?

23 HUR LÄR MAN ELEVERNA ATT SKRIVA? Ethos-Logos-Pathos 1. Inventio, innehåll 2. Dispostio, disposition och sammanhang 3. Elocutio, språkdräkt 4. Memoria, actio, skrivkonventioner Hoel 2001

24 UTREDANDE TEXT Att utreda betyder att klargöra, förtydliga, förklara, utveckla och redovisa ett ämne. Strukturen er ut så här: Inventio Definiera - formulera innehållet Generalisera - gå från det konkreta till det allmänna Jämföra - att upptäcka samband Specificera - att gå från det allmänna till det konkreta Exemplifiera - att använda sig av källor Ta ställning - att diskutera och problematisera Dispositio och elocutio Processhjälp och stöd under skrivandet

25 SKRIVPROCESSEN Ethos-Logos-Pathos 1. Inventio, innehåll 2. Dispostio, disposition och sammanhang 3. Elocutio, språkdräkt 4. Memoria, actio, skrivkonventioner

26 1. INVENTIO, INNEHÅLL De antika retorikerna tänkte sig att man hämtade synpunkter genom att hålla upp sitt ämne mot en topikhorisont, ungefär såhär: Topik, är som en hållplats, en intellektuell utkikspunkt. definiera generalisera specificera jämförelse möjlighet hinder orsak följd tid, rum kvantitet funktion värde

27 2. DISPOSITIO, DISPOSITION OCH SAMMANHANG Inledning och avslutning Hur inleds och avslutas texten? Hur är styckeindelningen? (Visar skribentens logiska tankegång, varje stycke ska motsvara en tankegång. Varje stycke kan sammanfattas i en kärnmening) Ett stycke, en tanke, en kärnmening, gärna långt fram i stycket, ofta allra först. Om en text har en lämplig styckeindelning ska man kunna läsa enbart kärnmeningarna och få fram textens huvudbudskap!

28 TEXTEN SKA OCKSÅ HÄNGA IHOP SPRÅKLIGT Referensbindning Temaupprepning Sammanhangssignaler/sambandsord/bindeord

29 REFERENSBINDNING Referensbindning handlar om hur sammanhang skapas i en text, hur substantiv ersätts med pronomen men också med andra substantiv. Referensbindning gäller även användandet av bestämd form. En företeelse måste vara presenterad innan den omtalas i bestämd form i en text, om inte texten vänder sig till en grupp där begreppet är vedertaget. Ex. Rödluvan, den lilla flickan med den röda luvan, hon, flickan. Den äter dom måsen äter fisken

30 TEMA-REMA OCH TEMAUPPREPNING De ord eller ordgrupper som inleder en sats utgör själva utgångspunkten för den betydelse som satsen vill förmedla och kallas för satsens tema. Resten av satsen kallas för rema. Temat omfattar antingen den första deltagaren eller den första omständigheten i satsen. Temat skapar förväntningar hos läsaren. Beroende på texttyp skiljer sig temaupprepningarna åt. Temaupprepningen skiljer sig åt mellan berättande texter, faktatexter och utredande texter. Björnen är ett rovdjur. (Förväntningar om att resten ska handla om björnen) Rovdjur är djur som äter andra djur. (Förväntningar om mer information om rovdjur) Några timmar senare fanns det inte en enda svamp kvar. (kronologi, berättelse)

31 TEMA, UPPREPNING

32 samtidigt SAMMANHANGSSIGNALER Sammanhangssignaler/sambandsord eller bindeord används för att binda ihop delar av språket, satser och större textstycken eller för att ordna idéer i ett resonemang. Därför att alltså så eftersom annars även om medförde ledde till därefter för att därför för det första berodde på bidrog till medförde sedan trots att på grund av

33 SKRIVANDE SOM PROCESS, ATT SAMLA STOFF GENOM GUIDAT SKRIVANDE 1. Vad är det första du tänker på när du hör ordet stad? Skriv enskilda ord hela meningar! (Skriv 3-4 minuter) Skriv så mycket du kan, bara för att samla material 2. Lyssna till när jag läser. (Skriv i 3-4 minuter till) Inventio

34 SKRIVANDE SOM PROCESS, GUIDAT SKRIVANDE Läs nu igenom vad du har skrivit. Stryk under ord eller meningar som du tycker innehåller starka bilder eller stämningar. Arbeta i 2-3 minuter

35 ATT ANVÄNDA TEXTER SOM SKRIVINSPIRATION ( Läs texter/romanutdrag som handlar om städer) Stryk under ord/rader som ni fastnar för, som ger starka bilder. (Titta på bilderna och beskriv det ni ser.) Ni kommer inte behöva motivera era val. Arbeta i 3-4 minuter-

36 TEXTBAD Vi ska nu lyssna till varandras understrykningar, bara till dem och inget annat. Alla ska läsa upp sina understrykningar och vi gör det gemensamt i klassen. Tänk på att läsa högt och tydligt så att alla hör. Vi har ingen speciell ordning. Ge plats åt varandra och ha tempo.

37 FORTSATT SKRIVANDE.. Välj nu ut några bilder i din egen text, klasskompisens text eller inspirationstexterna. Skriv en text om staden i löpande text. Syftet är att du ska träna på att göra miljöbeskrivningar Skriv nu i 10 minuter.

38 GENSVARSINSTRUKTION Sitt i grupper om tre. Ni får 9 minuter på er. Utse någon som håller tiden i gruppen och ser till att varje text får max 3 minuter. Ni ska titta på följande i varandras texter: 1. Något eller några (ord eller rader) som ger en tydlig och/eller levande beskrivning 2. Frågor: Vad skulle ni behöva veta mer om?

39 ARBETSGÅNG En person i gruppen börjar med att läsa upp sin text långsamt och tydligt. Eventuellt läses texten två gånger. De övriga lyssnar uppmärksamt. Efter uppläsningen får gensvarsgivarna en stund på sig för att skriva ned kommentarer i sina egna papper. 1. Dessa ord/rader gav en tydlig levande beskrivning. 2. Dessa frågor har jag/detta skulle jag vilja veta mer om. Gensvarsgivarna läser sedan ordagrant (obs!) upp sina nedskrivna kommentarer för skribenten. Inga andra kommentarer får ges! Skribenten stryker i sin egen text under det som gensvarsgivarna tycker var tydliga bilder och skriver upp deras frågor. Får bara säga tack!

40 HUR VAR DET ATT FÅ OCH GE GENSVAR? Skriv i 3-4 minuter.

41 JAG LÄSER OCH LÄSER MEN JAG FATTAR INGENTING

42 Vi löser det så här... Läs bara lite mer, så blir du en bättre läsare! Skriv bara lite mer, så blir du en bättre skribent!

43 Goda och självständiga läsare Svaga och osjälvständiga läsare Före läsningen Aktiverar tidigare kunskap Förstår vad som är målet och avsikten med läsningen Väljer lämpliga strategier Börjar läsa utan att förbereda sig Läser utan att veta varför Läser utan att bedöma hur texten ska angripas Under läsningen Efter läsningen Är fokuserade och uppmärksamma kommer med antaganden och förslag Använder förklarande strategier när de inte förstår Använder sammanhanget i texten för att förstå nya ord och uttryck Använder textens struktur för att förstå bättre Organiserar och kopplar ny information till tidigare information Kontrollerar sin egen förståelse Är medvetna om när de förstår Är medvetna om att de har förstått Reflekterar över vad de har läst Uppfattar framgång som ett resultat av insats. Sammanfattar det viktigaste. Söker kompletterande information från andra källor. Blir lätt distraherade Läser för att få det gjort Förstår inte när de eventuellt inte har förstått Förstår inte vilka ord och begrepp som är viktiga Förstår inte hur texten är strukturerad Lägger till ny information, i stället för att koppla den till tidigare information Begriper inte att de inte förstår Slutar att tänka på innehållet i texten när de har läst färdigt Uppfattar framgång som ett resultat av tur

44 KURSPLAN SVENSKA Centralt innehåll årskurs 9 Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Kunskapskrav för betyg E, årskurs 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters innehåll och särdrag Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.

45 ALLA LÄRARES ANSVAR, HUR TAR DU ANSVAR? Det finns inga ämnen där elever helt kan undgå att använda symboler eller skrift för att visa vad de kan. Vilka texttyper och förmågor får eleverna chans att utveckla i ditt ämne?

46 HUR SER DU PÅ ELEVEN? Att förhandla om betydelse Eleverna har redan en viss kunskap De viktiga samtalen