BORRSVÄNGEN BORRENTREPRENÖRERNA 1/2006. nr. 53 årg.14. en branschtidskrift från SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION. Ledare. sid.

Transkript

1 BORRSVÄNGEN en branschtidskrift från SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION 1/2006 nr. 53 årg.14 Ledare De glömda elpannorna sid. 2 sid. 3 Får vi presentera Jan-Olof Arnbom sid. 9 Nya borrare på gång sid. 12 Värmepumpar och miljöpåverkan sid. 14 Konvertera mera numera sid. 18 Genomtänkt dimensionering = lönsam konvertering sid. 24 Styrud AB satsar stort i Skåne sid. 31 BORRENTREPRENÖRERNA

2 BORRSVÄNGEN 1/2006 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BORRSVÄNGEN utges av BORRENTREPRENÖRERNA Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation adress Box Höör telefon telefax e-post webbplats redaktion Henryk Rozenberg Tina Sjögren Anders Nelson Jan-Olof Arnbom ansvarig utgivare Johan Barth annonser Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: kr 1/2-sida: 6400 kr 1/4-sida: 3800 kr Moms och reklamskatt tillkommer. Rabatter 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% artiklar Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. Upplaga detta nummer: 5400 ex. Nästa nummer utkommmer vecka 23/2006 ledare Svenska Brunnsborrares Branschorganisation, Geotec har bytt namn till Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation. Namnbytet har gjorts för att mer stämma in på dagens verksamhet. När organisationen bildades 1977 var medlemmarnas verksamhet i huvudsak brunnsborrning för dricksvatten. Under åren som gått har medlemmarnas verksamhet ändrats och utvecklats till att idag även omfatta energibrunnar för värmepumpar, prospekteringsborrning efter mineraler med kärnborrning och RC, alla typer av grundläggningsborrning, olika typer av förankringsborrningar, horisontalborrningar i jord och berg samt div. specialborrningar och en del geotekniska undersökningsborrningar. Inom organisationen finns kapacitet att borra från 32 mm upp till grova dimensioner på 1,5 m. Varumärket Geotec kommer fortsättningsvis att vara med och vi kommer i dagligt tal att kalla oss för Geotec-borrare, men vi som arbetar centralt på kontoret kommer däremot att svara med Borrentreprenörerna i telefon. Vi kommer under innevarande år att succesivt föra in namnet Borrentreprenörerna i verksamheten och på reklammaterial m.m. Vi beräknar att vara klara med detta till år 2007 då vi firar 30 år som organisation. I och med namnändringen har vi öppnat upp för andra borrentreprenörer som sysslar med s.k. ren entreprenadborrning att bli medlemmar. Vi har redan några sådana medlemmar idag: Besab, Styrud och Drillcon. Alla andra företag är naturligtvis välkomna in i Borrentreprenörerna som medlemmar och driva branschen framåt och utveckla nya och befintliga borrmetoder. Inträdeskraven finns kvar med krav på minst 5 års erfarenhet i yrket samt vara kända som seriösa företagare som håller hög kvalitet på sina entreprenader. Totalt sett ser framtiden ljus ut på borrningsmarknaden även om villamarknaden för värmepumpar kommer att doppa något. Även om man tar hänsyn till Sahlin-effekten så tror jag att antalet levererade värmepumpar, baserade på vatten/vatten, under 2006 kommer att landa någonstans kring Detta är minst färre än rekordåret Fastighetsmarknaden har börjat rulla igång och det återstår att se om denna kommer att kompensera bortfallet på villamarknaden. Den övriga borrmarknaden tuffar på bra, vi har aldrig prospekterat efter så mycket mineral som idag och nu ryktas det dessutom att man skall leta efter uran på ett tiotal olika platser i landet. Nybyggnationen på fastighetssidan har tagit ordentlig fart och här kommer sannolikt en hel del grundläggningsjobb. Till sist så har vi den stora infrastrukturutbyggnaden som kommer att pågå ett 10-tal år framöver. Inom denna sektor kommer många olika typer av borrningsarbeten bli aktuella. Ja, framtiden ser ljus ut för borrningsbranschen även om vi periodvis kan få se att beställningarna minskar och då främst inom energiborrningssidan. Tycker du som vi att framtiden ser spännande ut och att du vill vara med och ta del av denna samt ingå i ett gäng seriösa borrentreprenörer som vill utveckla de olika borrteknikerna, då är du välkommen in som medlem i Borrentreprenörerna. Omslagsbild: konvertering från direktel till vattenburet bergvärmesystem innebär ett fullständigt byte av installationerna i huset. Med rätt huskontruktion och omsorgsfull rördragning kan installationen bli nästan lika osynlig som i ett nybygge. Anders Nelson ombudsman, Borrentreprenörerna ISSN Borrsvängen distribueras med hjälp av ett dataregister med följande innehåll: personnamn, företag/myndighet, adress, telefon-/mobiltelefon-/faxnummer. Inga andra uppgifter registreras. Du kan när som helst, om du så önskar, få ditt namn struket ur registret. Trycksak Lic.nr

3 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BORRSVÄNGEN 1/2006 De glömda elpannorna I slutet av förra året aviserade samhällsbyggnadsministern Mona Sahlin ett statligt konverteringsstöd för byte från oljeeller direktelbaserade uppvärmningssystem till s k miljövänliga alternativ. Här syftade man främst på pelletspannor och värmepumpsystem. Några klara detaljer presenterades inte. Värmepumpmarknaden reagerade direkt då flera villaägare beslutade sig för att vänta med sina ombyggnadsplaner och har t o m backat från redan gjorda beställningar. I mitten av december kom ytterligare detaljer, men de mera handfasta förutsättningarna blev kända först i mitten av januari i år då Boverket publicerade sina anvisningar. Det statliga konverteringsstödet har utformats så att endast konvertering från direktel- och villaoljebaserade system erbjuds ekonomiskt stöd. Bidragssummorna har maximerats till kr resp kr. Något bidrag för konvertering från elpannebaserat värmesystem ges inte, vilket väckt en hel del förvåning hos stora grupper av villaägare och värmepumpmarknadens aktörer. Bakgrunden till utformningen av konverteringsstödet finns i två olika målsättningar. Med stöd till konvertering från direktel vill regeringen sänka kostnaderna för fastighetsägare som satsar på ombyggnad av sitt värmesystem. Den höga kostnaden beror på att man måste bygga upp ett helt nytt uppvärmningssystem från grunden. I en sådan konvertering står själva bergvärmeanläggningen, alltså värmepumpen och energibrunnen, för cirka hälften av kostnaden (en grov uppskattning). I det fallet kan ett bidrag på kr utgöra ett bra incitament till systembytet. Medan diskussionerna om konverteringsstödets utformning pågick som bäst, har frågan om minskning av landets oljeberoende kommit upp på agendan. Visionen att helt arbeta bort landets oljeberoende fram till år 2020, vilket anses vara fullt möjligt att nå, skulle också vävas in i det kommande beslutet. Utöver ett klart ekonomiskt mål har därmed ett politiskt sådant kommit in i bilden. Detta politiska mål skulle på något sätt återspeglas i utformningen av konverteringsreglerna. Något förenklat kan sägas att konverteringsstöd för oljeuppvärmda hus är en konsekvens av ett politiskt resonemang, medan konvertering från direktel är ett resultat av ekonomisk omtanke om fastighetsägare som vill satsa på miljövänligare uppvärmning. I motsatt till vad många har trott fanns inte något resonemang om minskat elförbrukning med i bilden, i alla fall inte på ett uttalat sätt. Resultatet blev att villor med elpannebaserade system hamnade helt utanför bidragssystemet, vilket för många, inte minst de berörda villaägarna, ter sig fullständigt obegripligt. Inom Borrentreprenörerna har utelämnandet av elpannesystem i förstone uppfattats som en miss i kommunikationerna vilket säkerligen skulle rättas till i Boverkets kommande anvisningar. Det har dock visat sig att någon logisk kullerbytta var det inte alls fråga om. Anders Nelson, ombudsman hos Borrentreprenörerna, är besviken. För oss som dagligen via vår rådgivningsservice har kontakt med villaägare runtom i landet framstår utformningen av konverteringsstödet som klart bristfällig. Vi har i årtionden försökt övertyga fastighetsägare om att övergång till energisnålare värmesystem gagnar inte bara de själva utan även samhället i stort. Stängningen av Barsebäck, ett av landets viktigaste el-producerande enheter, sände en tydlig signal om att elförbrukningen måste minska om vi inte skall tvingas använda andra, mer miljöpåverkande produktionsmetoder, exempelvis kolkondenskraftverk. Ur detta perspektiv ter sig utestängning av fastighetsägare med eldrivna värmepannor fullständigt obegripligt. Ett vattenburet uppvärmningssystem som drivs med en elpanna är knappast energisnålare än ett direktelsystem. Driftstekniskt är det helt jämförbart med en villaoljeanläggning. En konvertering av båda dessa system kräver att pannan rivs ut och ersätts av exempelvis en värmepump med tillhörande energibrunn. Kostnaden för den enskilda villaägaren ligger på ungefär samma nivå oavsett om utgångspunkten är en olje- eller elpanna. Här hade regeringen ett lysande tillfälle att slå två flugor i en smäll, om jag får uttrycka det så, påpekar Anders. Genom att vidga stödet, kunde man stimulera villaägarna till att bli av med oljebaserade system, vilket leder till både bättre miljö, minskning av landets oljeberoende och samtidigt som konvertering från elpannor skulle bidra till minskning av elbehovet. Till viss del skulle vi få ett nollsummespel, då varje konverterad elpannevilla resulterar i sänkning av elförbrukningen till en tredjedel (lågt räknat). Man kan uttrycka det även på ett annat sätt: för varje elpanna som skrotas, sparas det lika mycket elkraft som krävs för att driva ytterligare 2 3 bergvärmeanläggningar. 3

4 annons

5 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BORRSVÄNGEN 1/2006 Det sammanlagda behovet av elenergi ökar alltså inte! Det verkar som om man inom regeringen inte orkat följa tankekedjan fullt ut. annons Regeringen avsatte 500 miljoner för de ovannämnda konverteringarna under de kommande 5 åren. Någon årlig begränsning av utbetalda bidragsbelopp finns inte. Länsstyrelserna, som fått i uppdrag att administrera systemet, skall förhoppningsvis även följa upp hur stödet praktiskt fungerar och om det eventuellt finns behov av justeringar med avseende på tillämpningsregler eller belopp. Men hur har man egentligen tänkt sig det hela? Låt oss utgå ifrån att var och en av de sökande får kronor (eventuella bidrag till solvärme oräknat). I verkligheten kommer många villaägare att få kr i bidrag, då konvertering från direktel är relativt kostsam. Om man räknar med kr i medelbidrag, lär pengarna räcka till installationer under dessa fem år, resonerar Anders. Antalet värmepumpanläggningar som ersätter gamla oljepannor stiger för varje år. Möjligheten att få en del av sin konverteringskostnad täckt med bidrag kommer säkert att påskynda denna process. Och om det avsatta beloppet inte kommer att räcka hela femårsperioden ut, hur skall stödpengarna fördelas så att hela konverteringsupplägget inte skall uppfattas som orättvist? Boverkets uppdrag var att ta fram informationsmaterialet och nödvändiga blanketter. Jag önskar att man även hade ålagts kontinuerlig statistisk uppföljning av inkomna ansökningar och beviljat stöd samt framtagning av uppskattade energi- och miljövinster som dessa konverteringar leder till. För min del är jag övertygad om att det fortfarande inte är för sent att utvidga stödet till att omfatta även elpannesystem och därigenom skapa bättre förutsättningar för minskning av elbehovet i landet. Då skulle vi också slippa den märkliga debatten om användning av smutsig el i värmepumpsammanhang, påpekar Anders. Henryk Rozenberg Kostnadsfritt informationsmaterial från Borrentreprenörerna! Finns att beställa på webbplatsen 5

6 annons

7 GEOTEC-anslutna företag utanför Sverige DANMARK: GEO LYNGBY, DANMARK tel FINLAND: TOM ALLEN BRUNNSBORRNING ANDERSBÖLE, FINLAND tel BRUNNSBORRNING P. DAHLBOM KG KIMITO, FINLAND tel SKÄRGÅRDENS BRUNNSBORR- NING AB KIRJALA, FINLAND tel ISLAND: ALVARR HF REYKJAVIK, ISLAND tel LETTLAND: SIA LEONIDA LOBANOVA RIGA, LETTLAND tel LITAUEN: KAUNO HIDROGEOLOGIJA KAUNAS REG.,LITAUEN tel NORGE: BRØNN OG SPESIALBORING A/S TERTNES, NORGE tel HALLINGDAL BERGBORING A/S ÅL, NORGE tel NORDENFJELDSKE BRØNN- OG SPESIALBORINGER A/S ÅSNES FINNSKOG, NORGE tel SØRLANDET BRØNNBORING A/S ARENDAL, NORGE tel VINJE BRØNNBORING VINJE, NORGE tel , Litet hus - stora besparingar! Stort hus - större besparingar! Värme och kyla från jord och berg är det självklara valet både för små och för stora fastigheter. Vi är specialister på borrning i jord och berg hör av dig så hjälper vi dig att få bra ekonomi i dina värme- och kylaprojekt. BORRENTREPRENÖRERNA fristående borrentreprenörer med lång erfarenhet av borrning i jord och berg tel e-post: info@borrare.se annons

8 BORRSVÄNGEN 1/2006 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Säkerhetsguide från FAB i ny upplaga I flera år nu har Föreningen för Avancerad Borrning (FAB) arbetat med frågor som rör säkerhet och arbetsmiljö i samband med borrningsarbete. För fyra år sedan publicerade man Sveriges första skrift som fokuserade på olyckor i borrningsbranschen Borrningssäkerhet en guide för säkrare borrning i jord och berg. Ambitionen var att varje borrare och övrig personal som berörs av borrningsarbete skulle få denna skrift. Den skulle även medfölja den övriga dokumentation som bör finnas på varje rigg. Det senaste året har det inträffat flera allvarliga olyckor vid borrningsarbete ett par av dessa med dödlig utgång. Såväl FAB som Arbetsmarknadsverket har genom korta seminarier sökt belysa riskerna och pekat på de områden som snarast måste åtgärdas. Här nämns höjning av borrarnas allmänna kompetens, tekniska lösningar och ombyggnad av befintliga riggar så att vissa typer av olyckor helt kan elimineras, krav på formella körkort för borrarna själva och lämplig utbildning för de andra som vistas i närheten av riggarna m m. Sedan den första säkerhetsguiden publicerats har en del ändringar skett inom den lagstiftning som berör borrningsarbete. Därför har FAB har nu tagit fram en reviderad upplaga av sin guide något mindre till formatet, mera fickvänlig, men minst lika aktuell och angelägen som förr. Guiden kan enklast beställas via FAB:s resp. Borrentreprenörerna:s webbplatser ( resp. www. borrare.se). Det finns även möjlighet att hämta hela dokumentet i PDF-fromat för den som vill inkludera det i företagets egen dokumentation. annons Det har nu gått drygt 25 år sedan jag för första gången hörde namnet Svenska brunnsborrares branschorganisation Geotec. Hösten 1980 hade jag just anställts som hydrogeolog hos Sven Anderssons Brunnsborrningar i Uppsala, där chefen själv, Sven-Göran Andersson, var en av initiativtagarna till branschorganisationen. Samma år samlades Geotec-borrarna i Åhus där Malmbergs i Yngsjö stod som värd för ett ålagille. Då träffade jag Anders Nelson för första gången. Han hade blivit utsedd att leda Geotec, som vid den tidpunkten bestod av medlemsföretag. För mig verkade det som om alla företag drog åt var sitt håll. Hur skulle Anders få ordning på dessa vilda borrare? I min verksamhet inom SGU har jag följt Geotecs utveckling under åren, inte minst genom ett gott samarbete med flera medlemsföretag och genom att läsa Borrsvängen. Jag har förstått att Anders och hans medarbetare har lyckats tämja vildingarna och byggt upp en väl fungerande organisation som numera har 75 medlemsföretag. Nu har jag själv fått förmånen att jobba inom, som organisationen numera heter, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation. Sedan februari är jag Borrentreprenörernas nye verkställande direktör, så jag tar nu tillfället i akt för att kort presentera mig själv och vad jag arbetat med under åren. Jag, hustrun och en dotter bor i Uppsala (två söner är utflugna ur boet sedan ett antal år tillbaka). På sikt har vi tänkt flytta på oss, men det är mycket som ska falla på plats innan dess. Under en tid framöver kommer jag därför att veckopendla till kontoret i Höör eller åka på tjänsteförrättningar till andra platser. Jag är ursprungligen geolog med berggrund som huvudinriktning. Under 70-talet jobbade jag med berggrundskartering i Södermanland och Jämtland samt undersökte borrkärnor för kärnavfallslager i Uppland. I början av 80-talet kom jag i kontakt med brunnsborrningsbranschen och vid Geotecmötet i Åhus 1980 fick jag mycket god kontakt med många brunnsborrare. Geotec köpte ganska snart in ett VLF-instrument, ett geofysiskt mätinstrument med vilket man kan lokalisera vattenförande sprickzoner 8

9 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BORRSVÄNGEN 1/2006 Får vi presentera... Ett nytt, men ändå i borrarkretsarna så välkänt ansikte syns nu dagligen på branschkontoret. Ansiktet tillhör Jan-Olof Arnbom som sedan februari är verkställande direktör hos Borrentreprenörerna. Här presenterar han sig själv. i berggrunden. Köp e t r e s u l t e r a d e i att jag fick många uppdrag att sätta ut brunnar med hjälp av detta instrument bland borrföretagen i Sverige. Det blev även en del besök hos Geotecs norska och finska medlemmar. På så sätt fick jag fick tillfälle att under flera år lära mig hur grundvattnet uppträder i olika typer av geologiska formationer, från den komplexa berggrunden i fjällen till Skånes sedimentära berggrund via gnejser och graniter däremellan. Som alla vet handlar brunnsborrning inte bara om att att borra ett hål i berget det krävs mycket mer än så för att få till en väl fungerande brunn. En erfaren brunnsborrare sa en gång att det här med vatten i berg, det blir man aldrig klok på. En annan förklarade att en bra brunnsborrare står inte vid borrmaskinen, han är nere i borrhålet - mentalt. Dessa sanningar tycker jag är bra sammanfattningar av de intryck jag fick då. Tiden bland Geotecborrarna blev en mycket intressant period då jag lärde mig mycket om geologi, borrningsteknik, vattenförsörjning, borrmaskiner, pumpar, slangar och mycket annat. Dessa erfarenheter var mycket värdefulla när jag efter min tid hos Sven Andersson AB arbetade inom konsultföretag i geobranschen och vid SGU (Sveriges geologiska undersökning) i Uppsala. Förutom projekt inom dricksvattenförsörjning, har jag under åren även arbetat med tunnlar och bergrum, berg- och grustäkter, avloppsanläggningar, markoch vattenföroreningar, berggrundskartering, mineralprospektering och mycket annat. De flesta arbetsuppgifter har varit intressanta och utvecklande, men de uppgifter som har varit mest utmanande har gällt vattenförsörjning på öar och i kustområden (begränsade tillgångar och saltvattenrisk) samt miljösäkring av tömda oljelager i berg (ny oprövad teknik, innefattande olika typer av borrningar). Med 30 års arbetslivserfarenhet inom geo- och grundvattensektorn och 53 års livserfarenhet, hoppas jag kunna tillföra organisationen något. Jag tycker att det ska bli mycket spännande att jobba hos Borrentreprenörerna och få närmare insikt i borrbranschen och både följa och leda dess utveckling. 9

10 BORRSVÄNGEN 1/2006 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Nystart för Svenska Värmepumpföreningen Värmepumpbranschen samlas återigen i en branschorganisation, precis som det var fram till år 1999 då en intern schism ledde till en splittring. De som lämnat SVEP vid den tidpunkten startade VET som sedermera ombildades till SEV (Svenska Energi- och Värmepumpföreningen). Både SEV och SVEP har arbetat med samma mål och vänt sig till samma grupper inom värmepumpbranschen. Flera värmepumpinstallatörer har till och med valt att både behålla medlemskapet i SVEP och ansluta sig till SEV. Många beklagade splittringen och tankarna om att återigen verka som en samlad organisation har aldrig helt övergivits. Sedan årsskiftet finns återigen bara en förening. Den nya organisationen behåller det sedan starten 1980 inarbetade namnet Svenska Värmepumpföreningen (SVEP), men markerar det nya avstampet med en förnyad grafisk profil. Beslutet att gå samman har föregåtts av ett år långa diskussioner både inom respektive organisation och i den arbetsgrupp som skulle förbereda sammanslagningen. Fram till den nya organisationens första ordinarie medlemsmöte leds arbetet av en interimstyrelse bestående av 14 personer. Martin Forsén, VD för det gamla SVEP behåller sin post i den nya organisationen. Den sammanslagna föreningen kommer att representera i stort sett hela den svenska värmepumpmarknaden med ett 25-tal ledande tillverkare och importörer av värmepumpar, ca 700 installatörsföretag och ett 20-tal så kallade övriga företag (kollektortillverkare,branschorganisationer och föreningar). Några större organisatoriska förändringar förväntas inte ske. Däremot hoppas Mats Forsén att sammanslagning skall göra det möjligt att öka bemanningen på kontoret. Under de senaste åren har SVEP satsat mycket resurser på utåtriktad verksamhet främst i form av informationsmöten hos kommunerna och tillsammans med lokala energirådgivare runt om i landet. Gensvaret har varit mycket positivt och många konsumenter anser det idag vara en självklarhet att anlita ett SVEP- anslutet företag i samband med köp och installation av en värmepumpanläggning. SVEP:s kommande medlemsmöte planeras äga rum kring halvårsskiftet, då en ny, niomannastyrelse skall väljas. annons 10

11 annons

12 På uppdrag av Länsarbetsnämnden i Skåne län och Arbetsmarknadsstyrelsen bedriver Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation (Borrentreprenörerna) en utbildning i vatten- och energiborrning samt borrad grund lägg ning. Utbildningen bedrivs på heltid i inter natform på Bollerups Lantbruks institut i närheten av Tomelilla. 1 Patrik Holmqvist Klövedal 2 Oskar Tarland Skövde 3 Michael Gustavsson Väse I årets utbildning deltar sjutton personer. Deltagarna kommer från hela landet. Utbildningens syfte är att ge kursdeltagarna goda yrkeskunskaper i vatten- och energiborrning samt borrad grundläggning för att bredda och marknadsanpassa deras yrkeskompetens. I utbildningen ingår även ADR, Heta arbeten och körkort för tung lastbil och släp. Utbildningen är uppdelad i en 21 veckor lång teoretisk del som består av föreläsningar och praktiska övningar samt en 9 veckor lång företagsförlagd praktik. Den teoretiska delen avslutas den 29 april därefter tar praktiken vid. Under hela utbildningen får kursdeltagarna utbildningsbidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen, som också ansvarar för deras försäkringsskydd. Är du intresserad av välutbildad arbetskraft, kontakta Anders Nelson, Borrentreprenörerna tel.: , fax: , e-post: anders@borrare.se Utbildning: vekstadsmekanisk utb. Tidigare arbetsområden: VVS-tekniker, maskinoperatör, NC-operatör Främmande språk: engelska Fritidsintressen: styrketräning, vandring, jakt, motorcykel Kan fl ytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: gymnasieskola Tidigare arbetsområden: bilverkstad Främmande språk: engelska Fritidsintressen: bilar Kan fl ytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: verkstadsmek.utb., kylmont.utbildning Tidigare arbetsområden: plastarbetare, kylmontör, processoperatör Språk: engelska Fritidsintressen: fi ske, motorcykel, båtar Kan fl ytta och arbeta även utanför Norden Utbildning: gymnasieskola, verkstadsutb. Tidigare arbetsområden: svetsare, verkstadsmekaniker Fritidsintressen: segling, konstmåleri, fotografering, fi lm Kan inte fl ytta. Utbildning: grundskola, komvux Tidigare arbetsområden: väktare, montör Främmande språk: engelska, tyska Fritidsintressen: teknik, alternativ energi Kan fl ytta inom landet. Kan arbeta även utanför Norden. Utbildning: gymnasieskola, datakurser Tidigare arbetsområden: betongproduktion Främmande språk: engelska, lite tyska Fritidsintressen: att meka i största allmänhet Kan fl ytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: gymnasieskola Tidigare arbetsområden: asfaltläggare Främmande språk: engelska Kan fl ytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: offi cersutb., geologi m m. Tidigare arbetsområden: offi cersaspirant, säljare, fotograf, varushuschef, ordningsvakt Främmande språk: engelska Fritidsintressen: resor, golf, friluftsliv Kan fl ytta och arbeta 9 Bernt Andersson Rundvik 10 Bertil Nyberg Finspång 11 Svante Phil Uppsala 12 Alexander Bergström Stensele 13 Thomas Segerlund Borgholm

13 4 Johnny Andersen Lövestad 5 Marcus Theland Lugnvik 6 Eddie Persson Landskrona 7 Bo-Arne Nimenius Eskilstuna 8 Marcus Grahn Blattnicksele Utbildning: grundskola (9 år), maskinförarutbildning Tidigare arbetsområden: betongarbetare inom byggbranschen (17 år) Främmande språk: något engelska Kan flytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: gymnasieutbildning Tidigare arbetsområden: plantsättning, vårdbiträde Främmande språk: engelska Fritidsintressen: friluftsliv, fiske Kan flytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: grundskola Tidigare arbetsområden: målning, blästring (9 år) Främmande språk: engelska Fritidsintressen: fiske, motorcross Kan flytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: gymnasieutbildning Tidigare arbetsområden: försäkringssäljare Främmande språk: engelska, finska Fritidsintressen: jakt, fiske Kan flytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: gymnasieutbildning Tidigare arbetsområden: FN-soldat, montör, redovisningsassistent Främmande språk: engelska Fritidsintressen: idrott, fiske, jakt Vill inte flytta inom Sverige, men gärna utomlands. Kan arbeta även utanför Norden. Utbildning: civ.ingenjör /gas- och oljeborrning (utl. examen) Tidigare arbetsområden: gas- och oljeborrningsind. (10 år, utomlands) Främmande språk: tjetjenska, ryska Fritidsintressen: fiske, fotboll Kan inte flytta, men kan tänka sig att arbeta inom Norden. Utbildning: grundskola, olika svetskurser Tidigare arbetsområden: svetsare, resemontör Främmande språk: engelska Fritidsintressen: friluftsliv Kan flytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: högskoleingenjör (miljöoch kvalitetsteknik) Tidigare arbetsområden: jordbruk, maskinförare Främmande språk: engelska Fritidsintressen: natur, teknik, lantbruk Kan flytta och arbeta även utanför Norden. Utbildning: skogsbruksgymnasium Tidigare arbetsområden: anläggare, borrvagnsförare, säsongarbete utomlands Språk: engelska Fritidsintressen: träning, fiske och musik Kan inte flytta, men kan tänka sig att arbeta inom Norden. utbildning i vatten- och energiborrning samt borrad grundläggning hösten 2005 våren Sulambek Chentiev Eslöv 15 Lennart Karlsson Härnösand 16 Fredrik Held Tomelilla 17 Jan Soldervik Västerås

14 BORRSVÄNGEN 1/2006 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Martin Forsén, SVEP Värmepumpar bidrar till minskad miljöpåverkan Sedan januari 2006 erbjuder staten ett konverteringsbidrag för övergång från direktel- resp. oljebaserat uppvärmningssystem till pellets- eller värmepumpbaserad uppvärmning. Tyvärr har informationen om detaljerna i stödet varit minst sagt förvirrande när nyheten släpptes i slutet av förra året. Nu har detaljerna klarnat men de villaägare som i höstas satsade på nya och miljövänligare uppvärmningsanläggningar kan tyvärr inte räkna med några pengar. Samtidigt har införandet av stödet gett upphov till några kraftfulla debattinlägg, främst från oljeleverantörers sida som sett sin villaoljemarknad sina i alltför snabb takt. Redan har flera mindre villaoljeleverantörer slagits ut. Inte desto mindre är det viktigt att debatten förs på ett sakligt och rationellt sätt då konvertering till miljövänliga uppvärmningskällor gagnar inte bara de enskilda villaägarna utan hela samhället i stort. Ett av ständigt återkommande argumenten mot värmepumpbaserade anläggningar är påståendet att dessa tvingar fram höjning av elbehovet vilket leder till ökad miljöbelastning. Martin Forsén, VD i Svenska Värmepumpföreningen, bemöter här dessa påståenden. Under lång tid har vissa villaoljeintressenter med Statoil i spetsen försökt påvisa att värmepumpar medför större miljöbelastning än oljeeldning och man vänder sig mot att det nyinrättade konverteringsbidraget kan beviljas för installation av värmepumpar. Argumentationen baseras på beräkningar som visar att värmepumpar ger upphov till större koldioxidutsläpp än oljeeldning. De redovisade beräkningsresultaten erhålls vid användning av beräkningsprogrammet EFFem som tagits fram inom ramen för kunskapsprogrammet EFFEKTIV och annons finns tillgängligt på programmets hemsida. I beräkningsprogrammet bestäms koldioxidbelastningen utifrån de verkningsgrader och den elproduktionsmix som användaren vill använda för sina beräkningar. Statoil har här valt att belasta värmepumpar med marginalel som utgörs av el producerad i kolkondensverk och är den elproduktion som ger upphov till högst koldioxidbelastning av alla i beräkningsprogrammet tillgängliga alternativ. Anledningen till att Statoil använt detta alternativ för sina beräkningar är att det tjänar deras syften bäst. Ett mer rättvisande resultat erhålls om vi använder oss av den faktiska elproduktionen i Sverige som underlag för beräkningarna. Då framträder en helt annan bild av värmepumparnas miljöbelastning koldioxidutsläppen blir då en bråkdel av de som orsakas av oljeeldning. Värmepumpar ersätter el- och oljepannor i mycket snabb takt och bidrar därmed i stor utsträckning till både minskat oljeberoende och dämpning av växthuseffekten. Åtgärder för att dämpa växthuseffekten är naturligtvis ett mycket högprioriterat område men det får inte ske på bekostnad av ökad försurning, övergödning av Östersjön och utsläpp av partiklar och marknära ozon. I ett av vårens debattinlägg hävdar Staoil att att beräkningar från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut visar att villaolja för ett årligt uppvärmningsbehov på kilowattimmar släpper ut cirka 5,2 ton koldioxid medan utsläppen från den el som en värmepump använder uppgår till cirka 5,5 ton. Motsvarande uppvärmning med pellets bidrar till utsläpp på cirka 0,36 ton koldioxid. Det är visserligen sant att man från ett ekonomiskt resonemang kan visa att det är den el som produceras på marginalen, men att utifrån det dra slutsatsen att alla svenska värmepumpar endast använder marginalel är verklighetsfrämmande. Det styrks t ex av det faktum att Sverige till och med vecka 49 förra året, stod för en omfattande nettoexport av el (7,5 TWh). Det är mot bakgrund av detta mer relevant att belasta alla elanvändande produkter med den svenska elproduktionsmixen vid beräkning av koldioxidutsläpp. Sverige har egen produktionskapacitet för att täcka årsbehovet av el, men vid effekttoppar räcker inte den svenska kapaciteten till för att täcka behovet och Sverige tvingas till att importera. Den importerade elen produceras i många fall i kolkraftverk med högre koldioxidutsläpp, vilket gör att beräkningarna bör korrigeras för detta. Ett sätt att hantera problemen vid effekttoppar är att göra som ett flertal energibolag i Österrike och Tyskland. Där erbjuds kraftigt rabatterade elavtal för värmepumpar med förbehållet att 14

15 annons

16 BORRSVÄNGEN 1/2006 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation värmepumparna kan kopplas ut under kortare perioder då effektbrist uppstår. På så sätt drar kunderna nytta av ett mycket förmånligt elavtal samtidigt som energibolaget minskar kostnaderna för att köpa in effekt under pristoppar. Vid en jämförande beräkning där vi använder svensk elproduktionsmix men alla övriga indata oförändrade visar det sig att värmepumpen bidrar med 0,22 ton koldioxid. Detta motsvarar nästan 40 % lägre koldioxidbelastning än eldning med pellets och ca 95 % lägre jämfört med oljeeldning. På mycket lång sikt, då alla flaskhalsar i distributionsnätet är eliminerade, kan det vara relevant att använda en europeisk elproduktionsmix. Att minska koldioxidbelastningen och därmed dämpa växthuseffekten står naturligtvis mycket högt på agendan, men vi får inte glömma bort de andra miljöeffekter vår energianvändning ger upphov till. Även om vi som i Statoils beräkningsexempel använder den orena marginalelen till värmepumpar ger den upphov till väsentligt lägre försurning, övergödning och utsläpp av partiklar och marknära ozon än jämförbara förbränningsalternativ inklusive moderna pelletspannor. Värmepumpar utgör redan i dag en viktig del av vårt energisystem och kommer att spela en ännu viktigare roll i framtiden. Den pågående omställningen av energisystemet är beroende av att ett flertal tekniker utvecklas på ett positivt sätt. En fortsatt ökning av användningen av biobränslen inom alla områden är en förutsättning för annons Känslighetsanalys: miljöbelastning Känslighetsanalysen är genomförd i beräkningsprogrammet EFFem ( med samma indata som Statoil använt i sina beräkningar. Förutsättningar: Uppvärmningsbehov kwh; årsverkningsgrad pelletspanna 0,59; årsverkningsgrad oljepanna 0,82; årsvärmefaktor värmepump 2,8 att omställningen ska lyckas. Vi ser redan idag en kraftigt ökad användning av biobränsle inom fjärrvärmen, men även småskaliga förbränningsanläggningar såväl som storskaliga kraftvärmeanläggningar och renodlad kraftproduktion bidrar till ökningen. Den starka ökningen av användning av biobränslen kommer att ställa allt högre krav på att råvaran används på mest effektiva sätt. Förekomsten av konkurrerande tekniker är viktig för att skapa incitament till fortsatt teknikutveckling. Det vilar ett stort ansvar på våra politiker att inte snedvrida denna konkurrens i utformningen av bidragsystem och beskattning. Eftersom värmepumpars miljöbelastning till stor del kan hänföras till elproduktionen är det viktigt att våra politiker stimulerar utbyggnaden av förnybar elproduktion och definierar krav på effektiv användning av primärenergi och minskad miljöbelastning. I egenskap av enskilda konsumenter kan vi aktivt påverka utbyggnaden av förnybar elproduktion genom att teckna avtal med leverantörer av miljömärkt el eller teckna andelar i vindkraftkooperativ. Inom värmepumpbranschen är vi övertygade om att vår teknik kommer att spela en framträdande roll i omställningen av energisystemet, men omställningen kan inte ske utan att andra teknikområden utvecklas i positiv riktning. Att företrädare för andra tekniker ser smutskastning av värmepumptekniken som främsta försäljningsargument är inte bara beklagligt utan skadar även trovärdigheten för sitt eget teknikområde. Gör som dina konkurrenter annonsera i Borrsvängen! 16

17 annons

18 BORRSVÄNGEN 1/2006 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Det finns alltid de som är nöjda och de som är missnöjda. Denna eviga sanning gäller inte minst konverteringen av uppvärmningssystem från direktverkande el till en bergvärmeanläggning. De som är nöjda är givetvis villaägare som minskat sin elförbrukning till nivåer de aldrig kunnat drömma om tidigare. Riktigt missnöjd är man förmodligen hos elbolagen som sett sin mjölkko magra i rasande tempo. Å andra sidan borde man där vara extra glad för att bidra till lägre elförbrukning i landet, vilket ju gagnar oss alla. Trivsam villa med dyr uppvärmning Ett bland många nöjda husägarpar fi nns i norra Lund, några minuters promenadväg från Lunds tekniska högskola. Här fi nns ett till ytan relativt stort bostadsområde bestående av radhus och villor byggda i slutet av 60-talet. På den tiden ansågs direktverkande el vara det bästa alternativet. Utvecklingen på elmarknaden har dock gjort att man idag, snart 40 år senare, får betala skyhöga räkningar för att hålla husen varma. Konvertera mera numera! Den dag vi hälsar på hos paret Jacob Jensen och Vibeke Ohrt Johansen är utetemperaturen -8 grader så har det varit i nästan en vecka. Det blir snart 3 år sedan vi fl yttade in i huset. Det är rymligt, drygt 150 kvadratmeter stort, och fram till september förra året var det uppvärmt med direktverkande el liksom de fl esta liknande hus här i området, förklarar Jacob. De åren vi bott här har vår årliga elförbrukning legat på ca kwh, så det har inte varit något billigt boende precis. Till detta tillkommer vedförbrukning motsvararande ca 6000 kwh. Vibeke och Jacob har fl yttat till Lund från Danmark. Vi kontaktade både kommunen och Lunds Energi och hoppades på att det åtminstone fanns några framtida fjärrvärmeplaner för området. Men nej, det var alldeles för dyrt att satsa på det i ett redan färdigbyggt område. I Danmark har nästan alla liknande stadsdelar fjärrvärme. 18

19 en branschtidskrift från Borrentreprenörerna, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation BORRSVÄNGEN 1/2006 Huset kan beskrivas som en välbyggd funkiskopia med mörk tegelfasad och en krypgrund på ca 1 meter. Innerväggarna är genomgående av gipsskivor. Boytan fördelas på två plan och det fi nns gott om plats för två vuxna och fyra barn. Vi är unga och ville ha något tillräckligt stort för en eventuellt växande familj, berättar Vibeke. Med en 11-åring, en 5-åring och våra precis nyfödda tvillingar kan man till och med tänka sig att bygga till i framtiden. Borrning pågår! Husfasaden skyddas med presseningar från nedsmutsning, då borrhålet ligger ganska nära husgaveln. (foto: Jacob Jensen) Familjen kan knappast beskrivas som elintensiv där fi nns inga datorer som står på dygnet runt, inga tonåringar som står i duschen i timmar. Den elförbrukning familjen haft hittills kan knappast hänföras till annat än just behovet att hålla huset varmt förutom sedvanlig förbrukning av hushållsel. Noggrann granskning av alternativen Elräkningarna blev allt högre för varje år, så Vibeke och Jacob var tvungna att göra något åt saken. Från början visste vi faktiskt inte vad vi skulle satsa på. Vi undersökte det där med ytjordvärme och luft/luft-pumpar. Vi kontaktade den kommunale energirådgivaren och började undersöka ett fl ertal olika alternativ. Först senare kom även bergvärme med i bilden, berättar Vibeke. Paret gick grundligt tillväga. De kontaktade ett antal installatörer och bad om offerter. Till och med golvvärme fanns med i de ursprungliga planerna. Vi hade tänkt oss att investera upp till kronor. Vi pratade med våra grannar som redan har satsat på en konvertering till bergvärme. Och så återigen ringde vi energirådgivaren. Till slut bestämde vi oss för att satsa på en Jacob Jensen (t.v.) och Göran Swenning (t.h), vars företag har utfört hela installationen, diskuterar återstående justeringar. bergvärmeanläggning. Golvvärmen gav vi upp då huset är byggt på torpargrund och det skulle bli alldeles för dyrt. Totalansvar fäller avgörandet När Vibeke och Jacob granskade offerterna insåg de snart att det är skillnad på installatörer och installatörer. Jag är inte den typen som jagar tekniska detaljer och kollar varje mätare som kan fi nnas, påpekar Jacob. Men vi har noga undersökt alternativen och kostnaderna. Priserna skilde kanske inte så mycket. Nästan alla har delat upp offerten på dels borrning inkl. värmepumpinstallation i ett paket och dels själva konverteringsjobbet inklusive radiatorer och rördragning. Så här var det inte så stor skillnad mellan offerterna. Det som avgjorde valet av installatör var något helt annat. Vi ville inte ha fl era olika företag springande i huset. Vissa installatörer hade uppenbarliga problem att få alla sina underentreprenörer att samspela vid samma tidpunkt. Det enda företaget som erbjöd en genomtänkt totalentreprenad var Göran Svennings fi rma, påpekar Vibeke. Han verkade ha allt under kontroll och kunde svara på alla våra frågor. Dessutom, till skillnad mot de övriga, tog han på sig hela risken för en eventuellt misslyckad borrning. Det skulle inte kosta oss något ifall projektet inte gick att genomföra. Och det kändes tryggt. När sedan energirådgivaren klart antydde att vi gjorde ett bra val, var saken klar. 19

20 annons