SOSFS 2005:29 (M) Föreskrifter. Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript

1 (M) Föreskrifter Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling

2 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax , e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN Artikelnr Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB, Kungälv 2005

3 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.; beslutade den 13 december SOSFS (M) Utkom från trycket den xx december 2005 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1 och 2 och 3 1 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m., förordningen (1988:1366) om utredning i ärenden om förordnande av god man och förvaltare, 19 2 begravningsförordningen (1990:1147), 18 förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, 13 förordningen (1991:1413) om rättspsykiatrisk undersökning samt 17 anställningsförordningen (1994:373). Föreskrifterna är i vissa delar utarbetade efter samråd med Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Skatteverket. 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter skall tillämpas på intyg som grundas på en bedömning av någons hälsotillstånd, behov, förmåga eller annat förhållande orsakat av hälsotillståndet och som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125). Föreskrifterna skall även tilllämpas på intyg om någons vård. Som intyg skall räknas även utlåtanden och andra liknande handlingar, oavsett hur de benämns. Föreskrifterna skall i tillämpliga delar även gälla i den verksamhet som bedrivs av Rättsmedicinalverket enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. och lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 2 I dessa föreskrifter avses med vårdgivare fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård. Med verksamhetschef avses befattningshavare som svarar för verksamheten enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inom tandvården utser vårdgivaren någon som fullgör motsvarande uppgifter. 3

4 2 kap. Kvalitet och säkerhet 1 Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa 4 1. att det finns ändamålsenliga rutiner för intyg som utfärdas inom hälsooch sjukvården, 2. att hälso- och sjukvårdspersonalen genomgår utbildning och fortbildning i frågor som gäller personalens skyldigheter och ansvar vid utfärdande av intyg, och 3. att det finns etablerad samverkan med den lokala polismyndigheten i frågor om biträde av polisen vid genomförande av undersökningar i vissa fall. 2 Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för de intyg som utfärdas inom verksamhetsområdet. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras. Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen uppfyller kvalitetsoch säkerhetskraven i dessa föreskrifter. 3 kap. Begäran om att intyg skall utfärdas 1 Verksamhetschefen skall svara för att det finns rutiner som säkerställer att 1. intyg om någons vård, på begäran av den som vårdats, utfärdas enligt 10 patientjournallagen (1985:562), 2. intyg om orsaken till någons intagning på sjukhus och om tiden för intagningen och utskrivningen, på begäran av den som varit intagen, utfärdas enligt 2 2 förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården, och 3. undersökningar och utlåtanden, på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet och i vissa fall polisman, utförs och avges enligt 2 kap. 3 förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 2 Vårdgivaren skall ge direktiv i frågan om intyg skall utfärdas på någons begäran i andra fall än de som avses i 1. Det skall framgå om intyg skall avges på begäran av någon annan myndighet än de som avses i 1 3, t.ex. socialnämnd, eller av ett försäkringsbolag eller en annan juridisk person. Begäran om att intyg skall utfärdas i andra fall än som avses i 1 skall prövas enligt vårdgivarens direktiv. 4 kap. Samtycke och information, m.m. 1 Verksamhetschefen skall svara för att det finns rutiner som säkerställer att 1. intyg inte utfärdas utan att den som intyget gäller, intygspersonen,

5 informerats om de undersökningar, uppgifter och upplysningar som behövs för att kunna avge intyget, 2. intyg utfärdas med respekt för intygspersonens självbestämmande, integritet och värdighet, och 3. intyg som utfärdas oberoende av intygspersonens samtycke avges med stöd av lag. SOSFS 5 kap. Kompetens för att utfärda intyg 1 Verksamhetschefen skall svara för att det finns rutiner som säkerställer att hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar intyg, intygsutfärdaren, har tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften med hänsyn till ändamålet med intyget. Om det enligt lag, förordning eller myndighetsföreskrifter krävs särskild kompetens för att få utfärda ett intyg, skall rutinerna säkerställa att sådana intyg avges av yrkesutövare med föreskriven kompetens. Läkarintyg i ärenden om anordnande av godmanskap och förvaltarskap 2 Läkarintyg enligt 11 kap. 17 föräldrabalken skall utfärdas av en legitimerad läkare. Läkarintyg i ärenden om fullmaktsanställning 3 Läkarintyg enligt 11 lagen (1994:261) om fullmaktsanställning skall utfärdas av en legitimerad läkare. Vårdintyg 4 I 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård finns bestämmelser om undersökning för vårdintyg och krav på att ett sådant intyg skall utfärdas av en legitimerad läkare. Socialstyrelsen får enligt 14 förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård medge undantag från kravet på läkares legitimation. Verksamhetschefen skall ansöka om ett sådant undantag hos Socialstyrelsens tillsynsenhet i respektive region. Rättsintyg 5 I förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott finns bestämmelser om krav på kompetens för att en läkare skall få avge rättsintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. Verksamhetschefen skall svara för att det finns rutiner som säkerställer att rättsintyg som hämtas in enligt 2 andra stycket ovan nämnda lag utfärdas av en legitimerad läkare eller tandläkare. Rättspsykiatriska utlåtanden, m.m. 6 Utlåtanden enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersök- 5

6 ning och intyg enligt 7 första stycket andra meningen lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. får avges av 1. läkare som har specialistkompetens i rättspsykiatri, och 2. läkare med erfarenhet från rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet som har specialistkompetens i allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri och som av Rättsmedicinalverket förordnas att avge rättspsykiatriska utlåtanden. Socialstyrelsen får, efter samråd med Rättsmedicinalverket, medge undantag från kravet på specialistkompetens. Verksamhetschefen skall ansöka hos Socialstyrelsens tillsynsenhet i respektive region om att läkare med annan kompetens får avge rättspsykiatriska utlåtanden m.m. 6 kap. Biträde av polis för att utfärda vårdintyg 1 I 47 andra stycket 1 och 2 jämförd med 4 andra stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 27 jämförd med 5 första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård finns bestämmelser om vissa intygsutfärdande läkares rätt att få biträde av polismyndigheten för att läkaren skall kunna genomföra en undersökning för vårdintyg och för att föra en patient till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats. Verksamhetschefen skall svara för att det finns rutiner som säkerställer att förutsättningarna för att få biträde av polismyndigheten kan uppfyllas av den som begär biträde av polisen och att biträde endast begärs 1. av legitimerade läkare i allmän tjänst eller legitimerade läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg, och 2. i de fall läkaren har beslutat att omhänderta patienten för undersökningen. 7 kap. Jäv och andra hinder mot att utfärda intyg 1 Inom den allmänna hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen svara för att det finns rutiner som säkerställer att bestämmelserna om jäv i 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) kan iakttas av hälsooch sjukvårdspersonal som utfärdar intyg. 2 Inom den enskilda hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen svara för att det finns rutiner som säkerställer att hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar intyg endast avger sådana intyg som innebär en opartisk bedömning. Rutinerna skall säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen 1. noga överväger, om det finns någon särskild omständighet som kan innebära att det finns skäl att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet som intygsutfärdare, och 6

7 2. avböjer att utfärda ett intyg, om det föreligger en sådan särskild omständighet. SOSFS Av rutinerna skall det framgå vilka särskilda omständigheter som kan innebära att en intygsutfärdares opartiskhet kan ifrågasättas. Rutinerna skall säkerställa att bestämmelserna om jäv i 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) kan iakttas av legitimerad läkare inom den enskilda hälso- och sjukvården som utfärdar 1. vårdintyg enligt 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, och 2. rättsintyg enligt 2 andra stycket lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 8 kap. Intyg i särskilda fall 1 Verksamhetschefen skall svara för att det finns rutiner som säkerställer att de intygsblanketter som avses i 2 5 och andra intygsblanketter som fastställs av Socialstyrelsen eller någon annan statlig myndighet används. Motsvarande gäller för intyg som enligt Sveriges internationella åtaganden skall avges på en blankett som fastställs av en internationell organisation. Läkarintyg i ärenden om anordnande av godmanskap och förvaltarskap 2 Läkarintyg enligt 11 kap. 17 föräldrabalken skall utfärdas på blanketterna SoSB (bilaga 1) eller SoSB (bilaga 2). Dödsbevis och dödsorsaksintyg 3 Dödsbevis och dödsorsaksintyg enligt 4 kap. 2 begravningslagen (1990:1144) skall utfärdas på blanketten SoSB (bilaga 3) respektive SoSB (bilaga 4). Vårdintyg 4 Vårdintyg enligt 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall utfärdas på blanketten SoSB (bilaga 5). Läkarintyg i ärenden om fullmaktsanställning 5 Läkarintyg enligt 11 lagen (1994:261) om fullmaktsanställning skall utfärdas på blanketten SoSB (bilaga 6). Läkarintyg i ärenden hos Socialstyrelsens rättsliga råd 6 Socialstyrelsen har fastställt blanketter för läkarutlåtande m.m. i ärenden som rör abort och sterilisering i 1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2004:4) om abort, och 7

8 2. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:1) om verkställigheten av steriliseringslagen (1975:580). Läkarintyg i faderskapsärenden 7 Socialstyrelsen har i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2004:16) om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap fastställt blanketter för läkarintyg m.m. som skall ges in till socialnämnden i faderskapsärenden. Läkarintyg om skyddsympning 8 Socialstyrelsen har i Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1977:64) angående internationella intyg om skyddsympning mot kolera, smittkoppor och gula febern meddelat föreskrifter om läkarintyg om skyddsympning, som enligt International Health Regulations (WHO) för att äga giltighet skall utfärdas på särskilda av WHO fastställda blanketter. 9 kap. Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter 1 Hälso- och sjukvårdspersonal som avser att utfärda ett intyg skall noga överväga om 1. det enligt lag eller förordning eller med hänsyn till ändamålet med ett intyg krävs särskild kompetens och erfarenhet för att utfärda intyget, och 2. det finns någon särskild omständighet som kan innebära att det finns skäl att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet som intygsutfärdare. Den som inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet eller som inte kan iaktta kraven på opartiskhet skall avböja att utfärda ett intyg. Om intygsutfärdaren ändå måste utfärda intyget, skall skälet till detta anges i intyget. 10 kap. Att utfärda ett intyg Utredningen 1 Den som avser att utfärda ett intyg skall vara objektiv vid insamlingen av det material som skall ligga till grund för intyget. Ett intyg skall som regel utfärdas efter en personlig undersökning av intygspersonen. Om ett intyg inte grundas på en personlig undersökning, skall skälen till detta anges i intyget. Intygsutfärdaren skall med hänsyn till ändamålet med intyget noga överväga om 1. det enligt lag eller förordning eller av andra skäl krävs en personlig undersökning av eller kontakt med intygspersonen, 2. särskilda undersökningar och tester behöver göras, 3. uppgifter ur intygspersonens patientjournal eller annat skriftligt material behöver hämtas in, och 8

9 4. upplysningar från myndigheter eller andra personer behöver hämtas in. SOSFS 2 Intygsutfärdaren skall informera intygspersonen om de undersökningar, uppgifter och upplysningar som krävs för intyget. Informationen skall uppfylla kraven i 2 kap. 1 och 2 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Utredningen skall genomföras med respekt för intygspersonens självbestämmande, integritet och värdighet. 3 I 4, 5, 11 och 47 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och i 5 och 27 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård finns bestämmelser om de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att få företa och genomföra en undersökning för vårdintyg. 4 I 28 kap. rättegångsbalken finns bestämmelser om vissa tvångsmedel som får användas vid en undersökning för rättsintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott när undersökningen avser den som är misstänkt för brott. Om särskilda undersökningar och tester behöver göras, skall läkaren svara för att åtgärderna inte utförs i strid med 28 kap. 12 andra stycket rättegångsbalken. Utformningen 5 Ett intyg skall 1. utformas på ett sådant sätt att intygspersonen och mottagaren av intyget kan förstå förhållandena och värdera innebörden av uttalandena, 2. vara fullständigt och entydigt, och 3. skrivas med en läslig text och på ett begripligt språk. Medicinska termer skall som regel inte användas. Om ett intyg innehåller sådana termer, skall innebörden av dem förklaras. Ett intyg skall ges ett innehåll som inte kan uppfattas som nedsättande eller kränkande för intygspersonen eller någon honom eller henne närstående. Om uppgifter av det slaget måste användas, skall intygsutfärdaren endast ta med sådana uppgifter som är nödvändiga för den bedömning som skall göras. Uttalanden som kan uppfattas som uttryck för nedsättande moraliska, sociala eller andra värderingar får inte förekomma. 6 Ett intyg skall innehålla uppgifter om 1. ändamålet med intyget, 2. intygspersonens namn, personnummer och adress, 3. hur identiteten styrkts, 4. intygsutfärdarens namn, kompetens och tjänsteställning eller befattning, och 9

10 5. intygsutfärdarens tjänsteställe eller mottagningslokal, adress och telefonnummer. Om intyget skall åberopas vid en domstol eller i ett annat offentligt eller enskilt rättsförhållande, skall detta särskilt anges i intyget. Om uppgifter i enlighet med punkterna 2 och 3 inte kan lämnas, skall intygspersonens identitet beskrivas på ett sådant sätt att han eller hon inte kan förväxlas med någon annan person. Om intygsutfärdaren har flera befattningar eller är verksam vid olika mottagningar, skall det anges i vilken egenskap respektive vid vilken mottagning som intyget har utfärdats. Om intyget enligt lag eller förordning skall vara avfattat på en blankett som fastställs av Socialstyrelsen eller någon annan myndighet, skall intygsutfärdaren svara för att intyget avges på en sådan blankett. Intyget skall dateras och undertecknas av intygsutfärdaren. Bedömningen 7 Intygsutfärdaren skall beakta att intyget kan få avgörande betydelse i offentliga och enskilda rättsförhållanden och noga se till att endast uttala sig om förhållanden som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Det skall tydligt framgå vad som är intygsutfärdarens egna uttalanden och vilka uppgifter som härrör från intygspersonen, andra personer och myndigheter. 8 Ett intyg skall innehålla noggranna uppgifter om de undersökningar, upplysningar, journalhandlingar och andra handlingar som ligger till grund för bedömningen. Symtom och iakttagelser som framkommit vid en personlig undersökning skall redovisas. Det skall anges vilka av dessa och i vilket eller vilka avseenden som de ligger till grund för bedömningen. Om intyget inte grundas på en personlig undersökning, skall detta anges i intyget. 9 En läkare som enligt 5 kap. 5 får avge rättspsykiatriskt utlåtande är självständigt ansvarig för undersökningen och utlåtandet. Om en läkare med annan kompetens än som anges i ovan nämnda bestämmelse arbetar med en rättspsykiatrisk undersökning, skall en läkare med formell kompetens vid den rättspsykiatriska undersökningsenheten utses att vara ansvarig för undersökningen och utlåtandet. Han eller hon skall ge handledning till den läkare som deltar i arbetet och skall underteckna det rättspsykiatriska utlåtandet ensam eller tillsammans med denne. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1981:25) för hälso- och sjukvårdspersonalen om avfattande av intyg m.m. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1985:15) om bedömningen 10

11 inom hälso- och sjukvården av rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1986:42) om förenklat utlåtande för tillfällig föräldrapenning vid läkarbesök för barn mellan 12 och 16 år Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1989:14) om bedömningen inom hälso- och sjukvården av rätt till ersättning och ledighet för närståendevård Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:27) om läkarintyg i asylärenden m.m. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:16) om sjukskrivning Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:5) Rättsintyg vid utredning av vålds- och sexualbrott Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:3) om läkarintyg för utredning i ärenden om anordnande av godmanskap och förvaltarskap Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:13) om kompetenskrav för läkare som får avge utlåtande enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning och intyg enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2003:12) om dödsbevis och dödsorsaksintyg SOSFS I SOSFS 2005:30 upphävs bilaga 1 och ändras 3 kap. 1 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:12) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Socialstyrelsen KJELL ASPLUND Ingmar Hammer (Hälso- och sjukvårdsavdelningen) 11

12 Bilaga 1 LÄKARINTYG för utredning i ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken (FB) 1 : Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Personuppgifter för den som intyget avser Efternamn och förnamn Personnummer Utdelningsadress Postnummer Postort Yrke/titel Telefon (inkl. riktnr) Folkbokföringsort Identiteten styrkt genom Underlag för bedömningen Nuvarande hälsotillstånd SoSB pee 1 Kompletterande bestämmelser finns i 11 kap. 17 FB: Innan rätten anordnar förvaltarskap skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäller även i ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4, när den enskilde inte har lämnat sitt samtycke. 12

13 Efternamn och förnamn Personnummer Underlag för bedömningen (forts.) Omständigheter som talar för att den enskilde behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person Inför handläggningen i tingsrätten Har den enskilde lämnat sitt skriftliga samtycke till anordnande av godmanskap? Om "ja" skall det skriftliga samtycket från den enskilde bifogas ansökan. Ja Nej Kan den enskilde höras muntligen utan att detta medför skada för honom eller henne? Ja Nej Är den enskildes tillstånd sådant att han/hon uppenbarligen inte förstår vad saken gäller? Ja Nej Utlåtande Jag intygar att jag efter utredning som innefattar personlig undersökning och med stöd av inhämtade uppgifter har funnit att (Den enskildes namn) behöver hjälp med att bevaka sin rätt på grund av sjukdom förvalta sin egendom psykisk störning sörja för sin person försvagat hälsotillstånd liknande förhållande Underskrift Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr) Faxnr E-post 13

14 Bilaga 2 LÄKARINTYG för utredning i ärende om anordnande av förvaltarskap enligt 11 kap. 7 föräldrabalken (FB) 1 : Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning. När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Personuppgifter för den som intyget avser Efternamn och förnamn Personnummer Utdelningsadress Postnummer Postort Yrke/titel Telefon (inkl. riktnr) Folkbokföringsort Identiteten styrkt genom Underlag för bedömningen Nuvarande hälsotillstånd SoSB pee 1 Kompletterande bestämmelser finns i 11 kap. 17 FB: Innan rätten anordnar förvaltarskap skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäller även i ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4, när den enskilde inte har lämnat sitt samtycke. 14

15 Efternamn och förnamn Personnummer Underlag för bedömningen (forts.) Omständigheter som medför att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom Inför handläggningen i tingsrätten Kan den enskilde höras muntligen utan att detta medför skada för honom eller henne? Ja Nej Är den enskildes tillstånd sådant att han/hon uppenbarligen inte förstår vad saken gäller? Ja Nej Utlåtande Jag intygar att jag efter utredning som innefattar personlig undersökning och med stöd av inhämtade uppgifter har funnit att (Den enskildes namn) är ur stånd att vårda sig på grund av sjukdom sin egendom psykisk störning försvagat hälsotillstånd liknande förhållande Underskrift Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr) Faxnr E-post 15

16 Bilaga 3 Var dödsbeviset utfärdas (klinik, mottagning etc. samt adress, telefonnr och ev. telefaxnr) ➊ DÖDSBEVIS Personuppgifter (efter- och förnamn, adress) ➊➋ Den avlidnes personnummer (12 siffror) ➌ För barn under 7 dygn anges ålder Dödsdatum Datum (8 siffror) år, mån, dag Klockslag (t.ex. 06:20) Dödfött Under 24 tim 24 tim t.o.m. 6 dygn Säkert Sannolikt Typ av dödsplats ➍ Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd Dödsort ➎ Bar den döde något implantat som kan explodera? ➏ Ja, och det har avlägsnats Ja, men det har inte avlägsnats Nej Finns skäl för polisanmälan (yttre påverkan m.m.)? Har yttre undersökning gjorts? datum (8 siffror) år, mån, dag Ja, polisen skall genast kontaktas Nej (sjukdom) Ja Nej, senast undersökt före döden : UNDERSKRIFT AV UTFÄRDANDE LÄKARE Ort Datum (8 siffror) år, mån, dag Läkarens namnteckning Tjänsteställe Telefonnr (inkl. riktnr) Namnförtydligande Befattning Hur man fyller i blanketten ➊ För klinik- och personuppgifter kan tydliga avtryck med stämpelbrickor godtas. ➋ För dödfött barn eller barn som avlidit inom 28 dygn efter födseln skall inte stämpelbricka användas. Ange kön och eventuellt namn. Ange dessutom moderns personnummer, namn och adress. ➌ Den avlidnes personnummer måste fyllas i, även för barn som avlidit inom 28 dygn efter födseln. Ange födelsedatum, om personnummer inte finns. ➍ Typ av dödsplats Sjukhus: Vårdinrättning för sluten vård Sjukhem eller särskilt boende: innefattar äldrebostäder och servicehus med tillgång till vård- och omsorgspersonal, gruppboenden, gruppbostäder, institutioner etc. Privat bostad: utesluter sådant eget boende som ingår i föregående kategori. ➎ Ange kommun där dödsfallet inträffade eller om dödsplatsen är okänd den kommun där den döda kroppen anträffades. ➏ För att tillåta kremering kräver krematorierna regelmässigt att implantat som kan explodera har avlägsnats. Exempel på explosiva implantat är hjärtstimulatorer, defibrillatorer, insulin- och infusionspumpar. SoSB PEE Polismyndighetens TILLSTÅND till gravsättning eller kremering Polismyndigheten i Namnteckning Datum Dnr Namnförtydligande Polismyndigheten sänder dödsbeviset med tillståndet till det lokala skattekontoret 16

17 Information I begravningslagen (1990:1144), begravningsförordningen (1990:1147) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas vid dödsfall. Dödsbeviset skall utfärdas av den läkare som har konstaterat dödsfallet (15 begravningsförordningen). Den läkare som utfärdar dödsbeviset får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstående till den avlidne (4 kap. 2 begravningslagen). Dödsbeviset skall lämnas till det lokala skattekontoret senast första vardagen efter det att dödsfallet konstaterades (4 kap. 3 begravningslagen och 15 begravningsförordningen). Polisanmälan skall göras snarast möjligt om förhållandena vid dödsfallet är sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning. Dödsbeviset skall då i stället utan dröjsmål lämnas till polismyndigheten (4 kap. 4 begravningslagen). Polisanmälan skall göras: 1. När dödsfallet har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning) och alltså inte enbart av sjukdom, dvs. av någon annan person, olycksfall eller självmord. 2. När det är svårt att avgöra om dödsfallet har orsakats av yttre påverkan. Detta gäller när någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, dvs. vid helt oväntade dödsfall hos både barn bl.a. vid plötslig spädbarnsdöd och vuxna när det finns anledning till tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker, när en missbrukare anträffas död, vid framskriden förruttnelse. 3. När dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. 4. När den döde inte har kunnat identifieras. (SOSFS 1996:29, avsnitt 5) Innan dödsbeviset utfärdas, skall en läkare göra en noggrann yttre undersökning av kroppen om det inte står klart att rättsmedicinsk undersökning skall göras. Den yttre undersökningen får också underlåtas om en läkare har undersökt den döde så kort tid före dödsfallet att det föreligger ett tillförlitligt underlag för att utesluta att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning (15 begravningsförordningen). Den yttre undersökningen skall särskilt inriktas på frågan om det kan finnas skäl för polisanmälan. Om det kan ske, skall kroppens läge inspekteras. Vidare skall hela hudytan, ögonens bindehinnor, öron- och näsöppningarna samt munhålan undersökas. Vid undersökningen skall också, om detta inte är känt för läkaren, efterforskas om den avlidne bar något explosivt implantat (SOSFS 1996:29, avsnitt 8). Om implantatet inte är avlägsnat vid tidpunkten för utfärdande av dödsbeviset, skall läkaren underrätta skattekontoret så snart det har avlägsnats (SOSFS 1996:29, avsnitt 7). Den läkare som har utfärdat dödsbeviset skall även ansvara för att dödsorsaksintyget utfärdas. När den läkare som har utfärdat dödsbeviset begär det, är den läkare som har vårdat den avlidne för den sjukdom eller det tillstånd som ledde till dödsfallet skyldig att utfärda dödsorsaksintyget (16 begravningsförordningen). Den läkare som har utfärdat dödsbeviset skall behålla en tydligt läsbar kopia av handlingen. Kopian skall behandlas som en journalhandling (SOSFS 1996:29, avsnitt 4.3, jämförd med 5 patientjournallagen (1985:562)). Om en rättsmedicinsk undersökning har gjorts, svarar Rättsmedicinalverket för att dödsorsaksintyget utfärdas och sänds in (16 begravningsförordningen). 17

18 Bilaga 4 Var dödsorsaksintyget utfärdas (klinik, mottagning etc. samt adress, telefonnr och ev. telefaxnr) ➊ DÖDSORSAKSINTYG Personuppgifter (efter- och förnamn, adress) ➊➋ Den avlidnes personnummer (12 siffror) ➌ För barn under 7 dygn anges ålder Dödsdatum Datum (8 siffror) år, mån, dag Klockslag (t.ex. 06:20) Dödfött Under 24 tim 24 tim t.o.m. 6 dygn Säkert Sannolikt Typ av dödsplats ➍ Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd : LÄKARENS UTLÅTANDE OM DÖDSORSAKEN Intyget ersätter ett tidigare utfärdat I Det sjukdoms- eller skadeförlopp som lett till döden ➀ A Den terminala dödsorsaken var Ungefärlig debut eller varaktighet B C D som var en följd av som i sin tur var en följd av som i sin tur var en följd av Ungefärlig debut eller varaktighet Ungefärlig debut eller varaktighet Ungefärlig debut eller varaktighet II Andra sjukdomar och skador som bidragit till dödsfallet (ange även ungefärlig debut eller varaktighet) ➁ SoSB PEE Dödsorsaksuppgifterna grundas på Klinisk obduktion ➂ Undersökning före döden Yttre likbesiktning Rättsmedicinsk obduktion Rättsmedicinsk likbesiktning Opererad inom 4 veckor före döden ➃ Operationsdatum (8 siffror) Tillstånd som föranledde ingreppet Ja Nej Uppgift saknas Vid missbruksrelaterat dödsfall, ange typ av drog/droger ➄ Alkohol Läkemedel Narkotika Annat, ange vad: Vid skada/förgiftning, ange orsak och eventuell avsikt ➅ Avsiktligt Avsiktligt tillfogad Olycksfall självtillfogad av annan Oklart om avsikt förelegat Kort beskrivning av hur skadan/förgiftningen uppkommit ➆ Plats för skadehändelsen ➇ Bostad/ Skola, offentlig lokal, bostadsområde institutionsområde Aktivitet vid skadetillfället Idrotts-/motionsanläggning Gata/väg Lantbruk/ industriområde Idrott/motion Fritidsverksamhet/lek Förvärvsarbete Utbildning Annan/okänd Datum för skada/förgiftning Annan/okänd UNDERSKRIFT AV UTFÄRDANDE LÄKARE Ort Datum (8 siffror) år, mån, dag Läkarens namnteckning Tjänsteställe Telefonnr (inkl. riktnr) Namnförtydligande Befattning 18

19 Hur man fyller i blanketten ➊ För klinik- och personuppgifter kan tydliga avtryck med stämpelbrickor godtas. ➋ För dödfött barn eller barn som avlidit inom 28 dygn efter födseln skall inte stämpelbricka användas. Ange kön och eventuellt namn. Ange dessutom moderns personnummer, namn och adress. ➌ Den avlidnes personnummer måste fyllas i, även för barn som avlidit inom 28 dygn efter födseln. Ange födelsedatum, om personnummer inte finns. ➍ Typ av dödsplats Sjukhus: Vårdinrättning för sluten vård Sjukhem eller särskilt boende: innefattar äldrebostäder och servicehus med tillgång till vård- och omsorgspersonal, gruppboenden, gruppbostäder, institutioner etc. Privat bostad: utesluter sådant eget boende som ingår i föregående kategori. ➀ Uppgifter om dödsorsak används huvudsakligen i medicinsk forskning. Ange därför diagnosen så specifikt som möjligt. Undvik förkortningar. Skriv inte kodnummer. Uppgifter om debut eller varaktighet är mycket väsentliga för en korrekt klassificering av dödsorsaken. Ange för tumör: malign, benign samt primärtumörens läge, diabetes mellitus: typ och komplikationer, njursjukdomar: komplikationer (t.ex. hypertoni), etiologi till njursvikt. Ange det sjukdoms- eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet. Skriv en diagnos per rad och ange debut eller varaktighet. Om förloppet kan beskrivas med en enda diagnos anges denna på rad A. Rad B D lämnas då tomma. Krävs flera diagnoser för att beskriva förloppet skrivs den terminala dödsorsaken på rad A. Det eller de tillstånd som ledde fram till den terminala dödsorsaken skrivs på raderna nedanför. Det tillstånd som inledde förloppet skrivs nederst, så att det bildas en kedja av orsaker och komplikationer från det inledande tillståndet på den nedersta raden upp till den terminala dödsorsaken på rad A. Akuta patologiska förlopp kan ingå i en sådan kedja men också att ett tidigare tillstånd berett vägen för ett senare, t.ex. genom vävnadsskador eller funktionsnedsättning. För hjärtsvikt och lunginflammation anges eventuella bakomliggande tillstånd, t.ex. rad A: hjärtsvikt; rad B: lårbensbrott, rad A: lunginflammation; rad B: influensa. Socialstyrelsen begär ofta komplettering av dödsorsaksintyg som verkar ofullständigt ifyllda. Ange därför tydligt om någon uppgift inte kan lämnas, t.ex. rad A: hjärtsvikt, rad B: okänt (patienten avböjde utredning). ➁ Sjukdomarna anges i rangordning efter den betydelse de haft för dödsfallet, med den allvarligaste sjukdomen först. Ange tlllståndens debut eller varaktighet inom parentes efter varje diagnos. ➂ Om obduktion görs, fylls inte uppgifterna om dödsorsaken i förrän obduktionsresultatet föreligger. ➃ Som operation räknas åtgärder enligt Socialstyrelsens Klassifikation av kirurgiska åtgärder ➄ Ett dödsfall anses vara missbruksrelaterat om drogmissbruk uppenbarligen framkallat eller bidragit till dödsfallet, t.ex. genom akut förgiftning, beteenderubbningar eller långtidsskador. Vid missbruk av narkotiska läkemedel upptagna i FASS väljs alternativet läkemedel. Vid missbruk av preparat som normalt inte har medicinsk användning, t.ex. amfetamin, väljs alternativet narkotika. Flera rutor kan fyllas i, t.ex. vid blandmissbruk. ➅ Välj det alternativ som är mest sannolikt även om omständigheterna inte är klarlagda. Alternativet Oklart om avsikt förelegat väljs endast om man inte kan avgöra om olycksfall eller avsiktligt tillfogad skada är det mest sannolika uppkomstsättet. ➆ Ange för trafikolycka: om den döde var t.ex. förare, passagerare eller fotgängare och vilka typer av fordon som var inblandade (personbil, lastbil, motorcykel etc.), förgiftning: vilken eller vilka substanser, fall: t.ex. i trappa, från stege, halkat på mattkant, drunkning: naturlig eller konstgjord vattensamling (t.ex. vattendrag, sjö, brunn, badkar), fall ned i vatten (t.ex. genom brunnslock) eller på annat sätt (fått kramp under simtur). ➇ För definition av plats och aktivitet vid skadetillfället hänvisas till avsnitten om plats- och aktivitetskoder i Kapitel XX i Socialstyrelsens Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem Information I begravningslagen (1990:1144), begravningsförordningen (1990:1147) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas vid dödsfall. Den läkare som har utfärdat dödsbeviset skall även ansvara för att dödsorsaksintyget utfärdas. När den läkare som har utfärdat dödsbeviset begär det, är den läkare som har vårdat den avlidne för den sjukdom eller det tillstånd som ledde till dödsfallet skyldig att utfärda dödsorsaksintyget (16 begravningsförordningen). Den läkare som utfärdar dödsorsaksintyget får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstående till den avlidne (4 kap. 2 begravningslagen). Dödsorsaksintyget skall sändas in till Dödsorsaksstatistiken, Socialstyrelsen, Stockholm, inom tre veckor från det att dödsbeviset utfärdades. Om tidsgränsen tre veckor undantagsvis behöver överskridas, skall Socialstyrelsen skriftligen underrättas om förseningen och skälen för denna (16 begravningsförordningen). Den läkare som har utfärdat dödsorsaksintyget skall behålla en tydligt läsbar kopia av handlingen. Kopian skall behandlas som en journalhandling (SOSFS 1996:29, avsnitt 4.3, jämförd med 5 patientjournallagen (1985:562)). Om en rättsmedicinsk undersökning har gjorts, svarar Rättsmedicinalverket för att dödsorsaksintyget utfärdas och sänds in (16 begravningsförordningen). Om polismyndigheten beslutar att någon rättsmedicinsk undersökning inte skall göras, skall myndigheten underrätta den läkare som har lämnat dödsbeviset om detta (4 kap. 4 begravningslagen). Den läkare som har lämnat dödsbeviset ansvarar då för att dödsorsaksintyget utfärdas och kan från polisen få sådana uppgifter som behövs för intyget, t.ex. uppgifter om omständigheterna vid dödsfallet (SOSFS 1996:29, avsnitt 9.3). 19

20 Bilaga 5 VÅRDINTYG enligt 4 och 11 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Detta intyg avser 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård Vårdintyget utfärdat den 5 lagen om rättspsykiatrisk vård Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer Utdelningsadress Postnummer Postort Folkbokföringsort Identiteten styrkt genom Läkarens redogörelse för de omständigheter som föranleder vårdbehovet ANAMNES BAKGRUND Ange relevanta uppgifter för bedömning av vårdbehovet, t.ex. tidigare ohälsa och vård samt sociala förhållanden SoSB pee 20

21 Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer ANAMNES (forts.) NUVARANDE TILLSTÅND Redogör för den psykiska störningen, dess utveckling och huvudsymtom enligt den undersöktes och/eller andra personers beskrivning (om andra personer lämnat uppgifter, anges detta). Ange de förhållanden som nödvändiggör intagning på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård STATUS SOMATISKT Redovisa resultatet av den somatiska undersökningen PSYKISKT Ange vid undersökningen iakttagna avvikelser som är av betydelse för bedömningen av vårdbehov och diagnos, t.ex. vakenhetsgrad, orientering, uppträdande, tal, sinnesstämning, minne, förvirring, tankeförlopp, tankestörningar, hallucinationer, vanföreställningar, självmordstankar och/eller självmordsplaner. Ange även den undersöktes insikt om behov av vård och stöd 21

22 Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer SAMMAN- FATTNING De uppgifter och iakttagelser som ligger till grund för läkarens bedömning om förutsättningarna för tvångsvård. Avser vårdintyget 4 eller 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård skall förutsättningarna redovisas under 1, 2a och 3 samt även under 4 om vårdintyget avser 11. 1) Den undersökte lider av allvarlig psykisk störning p.g.a.: 2 a) Den undersökte är i oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård och går inte att behandla i öppenvård (t.ex. i hemmet, i särskilda boendeformer, på behandlingshem eller på en sjukvårdinrättning för somatisk vård) p.g.a.: 2 b) Den undersökte är i behov av rättspsykiatrisk vård och går inte att behandla där denne nu är frihetsberövad (häkte, särskilt ungdomshem eller kriminalvårdsanstalt) p.g.a.: 3) Den undersökte har följande inställning till erbjuden vård: 4) Den undersökte kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan p.g.a.: 22

23 Den undersökte Efternamn och förnamn Personnummer Intygsutfärdande läkarens utlåtande Jag intygar att jäv enligt 11 och 12 förvaltningslagen (1986:223) 1 inte föreligger och att jag av iakttagelser vid den personliga undersökningen funnit att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Har svensk legitimation Har inte legitimation, men Socialstyrelsens dispens att utfärda vårdintyg Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr) Faxnr E-post 1 Bestämmelserna har följande lydelse: Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 23

24 Bilaga 6 LÄKARINTYG för utredning i ärende enligt lagen (1994:261) om fullmaktsanställning Till Statens ansvarsnämnd Denna blankett skall användas av läkare som Socialstyrelsen på begäran av Statens ansvarsnämnd utser enligt 17 anställningsförordningen (1994:373) för att utföra läkarundersökning av arbetstagare som är anställda med fullmakt hos myndighet under regeringen. Enligt 11 lagen (1994:261) om fullmaktsanställning får beslutas att en arbetstagare skall undersökas av läkare som anvisas honom, om arbetstagaren inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande och det är sannolikt att den bristande arbetsförmågan beror på sjukdom eller något jämförligt förhållande. Personuppgifter för den som intyget avser Efternamn och förnamn Personnummer Utdelningsadress Telefon (inkl. riktnr) Postnummer Postort Yrke/titel Arbetsgivare (namn, utdelningsadress, postnr och postort) Folkbokföringsort Identiteten styrkt genom Underlag för bedömningen Anamnes Nuvarande hälsotillstånd SoSB pee 24

25 Efternamn och förnamn Personnummer Underlag för bedömningen (forts.) Omständigheter som talar för att den undersökte på grund av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan som beror av sjukdom är för framtiden oförmögen att fullgöra sina arbetsuppgifter i fullmaktsanställningen tillfredsställande (jfr 6 första stycket 1 lagen om fullmaktsanställning) Utlåtande Jag intygar att jag i förhållande till den undersökte har en oberoende ställning och att jag efter utredning som innefattar personlig undersökning och med stöd av inhämtade uppgifter har funnit att (Den undersöktes namn) på grund av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan som beror av sjukdom är är inte för framtiden oförmögen att fullgöra sina arbetsuppgifter i sin fullmaktsanställning tillfredsställande. Underskrift Ort och datum Den legitimerade läkarens namnteckning Den legitimerade läkarens efternamn och förnamn Befattning Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnr) Faxnr E-post 25

26

27

28