UBit, Utveckling av bredband och ITinfrastruktur. Bredbandssamverkan Västra Götaland

Transkript

1 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 1 (12) UBit, Utveckling av bredband och ITinfrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Status Augusti 09

2 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 2 (12) INNEHÅLL 1 UBIT VISION OCH IT-INFRASTRUKTURSTRATEGI UBIT ARBETSPROJEKT Upphandling kommunernas kommunikationstorg Kunskapsmaterial i GIS Samhällsutvecklingsaktivitet 25 augusti Minska antalet vita fläckar ytterligare Byalagsrådgivning FINANSIERINGSMÖJLIGHETER IDAG HANDLINGSPROGRAMMETS ÖVRIGA PUNKTER Upphandlingar så lokalt som möjligt Utreda kvalitet, säkerhet och miljöpåverkan Utveckla stadsnäten Verka för samsyn på all infrastruktur... 11

3 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 3 (12) 1 Ubit Huvudmännen för det regionsammanbindande nätet Västra Götalandsregionen och länets kommuner bildade från årsskiftet UBit, utveckling av bredband och IT-infrastruktur. Syftet var att förvalta och utveckla bredbandsnätet och IT-infrastrukturen i en gemensam organisation bestående av en politisk styrgrupp och en arbetsgrupp. UBit organiseras som en projektorganisation. Övergripande ansvarig för denna är Rolf Thor. Operativt genomförande ansvarar Tore Johnsson för. Arbetsgruppen består augusti 2009 av; Sjuhärad, Johannes Adolfsson, Borås Stad GR, Per Wikström, Partille kommun FyrBoDal, Jonas Berggren, Färgelanda kommun Skaraborg, Per Augustsson, Falköpings kommun VGR, Leif Ytterström, Systemägare VGRnet VGR, Linda Billberg, Kanalisationsstöd, bredbandshandläggare Per Torphammar, teknisk kompetens och GIS ansvarig Styrgruppen består av; Kent Johansson, VGR Jan-Erik Wallin, Vara kommun Mimmi von Troil, VGR Göran Johansson, Göteborgs Stad Den politiska samverkan mellan VGR och kommunerna sker i Beredningsgruppen för region utveckling. UBit s huvudsakliga input och önskemål hämtas från möten med kommunalförbund och enskilda kommuner. Marknadens aktörer i Västra Götaland är en annan grupp som erhålls information ifrån och som informeras om länets mål och behov. UBit har också sedan ca 1,5 år en referensgrupp som informeras och avger feedback till arbetet 2-3 ggr om året. I referensgruppen ingår; Chalmers Tekniska högskola, Sven Tavelin, Professor VGR, Hans Ekman, IT direktör VGR, Carl-Erik Johnsson, Styrgrupp Nätverk & Kommunikation Västsvenska Handelskammaren, Joacim Carlsson, vvd Västkom, Dan Gustavsson Västlänk, Mats Devert, Mikael Nyberg LRF, Erik Evestam GREAT, Göran Lundin, Volvo Cars, Financial Systems Företagarförening, ej klart

4 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 4 (12) Läns byalagsordförande, ej klart Lennart Olofsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Säkerhetsdirektör IT-Universitetet, Urban Nuldén, Prefekt GU, Krisberedskap 2 Vision och IT-infrastrukturstrategi I Västra Götaland finns en vision kallad Det goda livet. Den och länets ITinfrastrukturstrategi som fastslogs i februari 2009 av Regionstyrelsen är styrande för arbetet. Dessa är gällande för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. IT-infrastrukturstrategin bygger på kommunenkäter och ca 1,5 års diskussioner med kommunerna i Västra Götalands län. Arbetet avslutades med en formell remissrunda sommaren 2008 till kommunalförbunden innan den fastslogs. Länets 49 kommuner och VGR är överens om; - Mål - Prioriteringar - Bredbandssamverkan behövs - Lättare att samlat föra länets talan i diskussioner med ex PTS, Krisberedskapsmyndigheten, Näringsdepartement etc - Leverantörerna vet att vi är överens och vilka önskemål vi har. - Gemensamt handlingsprogram för fortsätt arbete Strategins handlingsprogram är genomförandeplanen för UBits arbete. 3 UBit arbetsprojekt 2009 Arbete i UBit indelas i olika områden. De som är aktuella under 2009 är de följande; 3.1 Minska antalet vita fläckar ytterligare Ansvarig, Tore och Linda Syfte - Minska antalet vita/gråa fläckar - Få fiberkapacitet längre ut på landet ökar möjligheterna för byalagsarbete.

5 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 5 (12) - Minska antalet nedlagda telestationer framöver. TeliaSonera utreder på hur de skall avveckla ett antal olönsamma telestationer (2.000 st kopparanslutna telestationer i Sverige främst) och fiberanslutna telestationer blir troligtvis ej nedlagda. - Ge fiberkapacitet för mobilmaster som passeras. Samarbeta offensivt med Vattenfall, Fortum och Eon. Möjliga telestationer i projekt just nu, tänkbara för samförläggning är; - Munkedals kommun, Medbön, Sanne, Gunnarsbo - Färgelanda kommun, Lerdal - Melleruds kommun, Varderud, Högtorp - Åmåls kommun, Movik, Mo, (Söderbodarne), - Borås, Tärby, (bara delsträcka) Det är tydligt att projektet att nå en telestation kan ses som två olika delar. Del ett är att nå fram med en grävning till telestationen. Finansiering kan ske via kanalisationsstöd och kommunal insats. Del två är att få dit själva fibern och att installera ADSL utrustning. Kan finansieras via landsbygdsutvecklingsprogrammet, kommunen och ev hushåll/näringsliv som bor i området. Om Västra Götalandsregionen skulle ta fram ett regionalt bredbandsstöd skulle vi kunna delvis avlasta kommunerna. Linda kommer att aktivt söka de kommuner som har telestationer med på listan för att aktivera dem att stödja en fiberanslutning till dessa telestationer. Tore kommer att fortsätta bearbeta eldistributörerna för att utöka listan. Vi är inte klara med någon av dem ännu. 3.2 Kunskapsmaterial i GIS Ansvarig, Per Torphammar Syfte Beskriva bredbandsbehov i resp kommun, fördelning av x kr stöd Kunna diskutera tänkbara nya anslutningspunkter med kommunen, aktörer etc Befolkningsregister är inköpt och ett stort antal telestationers koordinater erhållits från bl annat Borås Stad. Arbetet pågår parallellt i Västra Götaland och i Region Skåne. Samtal med TeliaSonera om telestationslönsamhet/luftledningar pågår. Kartläggningen har gått till så att en buffertzon på 1 km har lagts runt alla tätorter med fler än 3000 invånare eftersom man räknar med att marknaden här tillgodoser behovet. Vidare så har alla fiberutbyggda telestationer markerats och kring dessa har det också lagts en buffertzon på 2 km eftersom det är så långt från stationen som det är möjligt att få en bra ADSL-uppkoppling, d v s 2 Mbit/s symmetriskt= dubbelriktad kapacitet. Därefter har en befolkningsdatabas lagts på kartan på de ytor som inte täcks av buffertzonerna. Genom denna befolkningsdatabas har det varit möjligt att räkna ut var det finns störst befolkningskoncentrationer inom områden

6 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 6 (12) med en kilometers radie. Dessa koncentrationer har färgkodats efter hur stort antal personer det finns inom varje kluster. På detta sätt har man fått fram nya punkter för var man når flest personer om man ska satsa på att bygga ut ytterligare anslutningspunkter för fiber. Nedanstående är våra egna beräkningar utifrån kunskapsmaterialet ADSL täckning idag: A: Täckning med ADSL2+, 2 km radie (3,6 km kabel) från telestationen och 1 km buffert kring större orter. 2 Mbit/s symmetriskt. 92,8 % ADSL täckning idag: B: Täckning med ADSL2+ annex M, 3 km radie (5,4 km kabel) från telestationen och 1 km buffert. D v s 2 Mbit symmetriskt. 98,5 % ADSL har successivt utvecklats kapacitetsmässigt och avståndsmässigt under talet. Med bra kopparkvalitet och inga bärvågsproblem kan man närma sig alternativ B s täckning Vad resultatet skulle bli med kapacitetskravet 10 Mbit/s har vi inte börjat titta på ännu. Men PTS bredbandskartläggning ER-2009:8 beskriver fibernåbarhet inom 350 meter till 29 % i Västra Götalands län. Sverigesnittet är drygt 34 %. Antalet faktiska abonnemang som kräver fiber, 10, 30 eller 100 Mbit/s symmetriskt finns hos ca % av hushållen i Västra Sverige. Men de ökar stadigt. 3.3 Byalagsrådgivning Ansvarig, Tore Syfte Hjälpa kommunerna med grundläggande information om; - Upplägg - Kontaktpersonslista som kan hjälpa till, leverantörer etc - Finansieringshjälp ex ROT-avdrag, Landsbygdsutveckling, Kanalisationsstöd Västlänks handbok är erhållen. Mindre justeringar från Västlänk skall göras och sedan läggs den ut på Västkoms hemsida. Sker under september. Kontakter inom denna bransch är tagna för att få ihop en kontaktlista bland tänkbara leverantörer för byalag ex. Västlänk, TeliaSonera, Bynet, Relacom, Elltel, Bravida, Comeva etc. Flera av dem har också tittat på handboken och gett ok på att den fungerar ur deras perspektiv. Kontaktlistan skall placeras ihop med handboken. 3.4 Upphandling kommunernas kommunikationstorg Ansvarig, Jonas Berggren Ansökan är ute sedan 3 juli angående VGR s egna behov av datakommunikation, fast och mobil telefoni samt 49 kommuners behov av datakomtjänsten kommunikationstorget. I ansökan finns också följande option;

7 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 7 (12) Den 10 februari 2009 fastslog regionstyrelsen i Västra Götaland en ITinfrastrukturstrategi. Vår vilja är genom denna upphandling åstadkomma en ytterligare bredbandsutbyggnad i Västra Götaland. Upphandlingen kan därför komma att omfatta även; Möjlighet att ansluta de av hushållen som idag inte har tillgång till varken kopparburet eller trådlöst bredband. Fiberförtäta länet för ökad kapacitet genom utbyggnad av fiber till icke fiberanslutna telestationer eller andra lämpiga anslutningspunkter. Nå mobil bredbandsutbyggnad i hela länet. Arbetet fortsätter under hösten med framtagande av kravspecifikation etc för att kunna lämna ut ett komplett upphandlingsunderlag till utvalda leverantörer i Oktober-November. 3.5 Samhällsutvecklingsaktivitet 25 augusti Inbjudan gick ut innan midsommar till detta seminarium/diskussionsforum. Målgruppen var kommundirektörerna i Västra Götaland. Tyvärr fick vi bara 8 anmälda fram tills 18 augusti. Arbetsgruppen inkl Rolf bestämde sig då för att ställa in denna aktivitet. Syfte IT-infrastrukturen är en samhällsutvecklingsfråga och inte en IT-fråga. Vi vill tydligare få in IT-infrastruktur, kanalisation och fiber, i kommunernas planeringsarbete och skapa avlastning på IT-cheferna i frågan. Agendan såg ut enligt nedan; Nuläge bredband och IT-infrastrukturstrategi i Västra Götaland Bredband/IT-infrastruktur är samhällsutveckling Bredband ger tillväxt, Patrik Regårdh, Head of Ericsson Strategic Marketing, Kunskapsmaterial i GIS som stöd för kommunernas planering Nationell ledningsredovisning, Post & Telestyrelsen Finansieringsmöjligheter för bredbandsutbyggnad Vi bad kommundirektörerna ta med sig ansvariga från översiktsplanering/samhällsplanering. Detta möte är en grund för framtida bredbandssatsningar i Västra Götaland. Vi hoppas kunna göra något liknande men kanske ytterligare konkretare i november istället.

8 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 8 (12) 4 Finansieringsmöjligheter idag Även om det inte blir något stort nytt bredbandstöd a la Hedéns utredning Bredband 2013 finns det faktiskt möjligheter som vi bör marknadsföra ännu mer aktivt. Dessa är; - Husavdrag för fiberindragning. Avdrag för arbetskostnader från tomtgräns. Innebär en möjlighet till avdrag med upp till kr för ett hushåll i villa. - Kanalisationsstöd, gemensam grävning i landsbygden får stöd med 50% av merkostnaden för bredbandsnedläggningen, extra grävning och kanalisationsrör. Fiber och elektronisk utrustning ingår ej. - Landsbygdsutvecklings programmet. Hanteras av Länsstyrelsen i Skara. Helena Ingvarsson är kontaktperson där. Kan ge projektledningsstöd och en liten pott pengar per abonnent/hushåll. - Kommunen, det kommer att krävas kommunala insatser. Både kanalisationsstöd och landsbygdsutvecklingsprogrammet kräver medfinansiering av någon inblandad part. - Staten kommer i sin höstbudget att lansera ett bredbandstöd på ca 250 mkr. Det mesta av pengarna kommer från EU jordbruksfond. Medfinansiering kommer att krävas. I övrigt är än så länge inte så mycket känt om stödet och dess fördelning. EU s dokument i ämnet har handlat i huvudsak om fiberförtätning. Med vår normala fördelning, om det blir en sådan, skulle Västra Götaland erhålla ca mkr. - VGR tar fram ett finansiellt förankrat flerårigt projekt för att 1. Minska antalet vita/grå fläckar, 2. Fiberförtätning till nya fiberpunkter och 3. Stödja kommuner med komplexa kanalisationsprojekt. Medfinansiering från kommunerna kommer att behövas där utbyggnad skall ske och förhoppningsvis kommer marknadens aktörer att vilja delta. Satsningarna bör vara konkurrensneutrala. Allt för att skapa förutsättningar för mer och kraftfullare bredband i länet. RUN, Regionala Utvecklings Nämnden tog beslut om 30 mkr för år 2010 den 15 september Diskussioner kring detta kommer att ske med kommunerna i länet med en inriktning på behov i form av befintliga bredbandsbrister, lämpliga fiberpunkter, andra nåbara punkter på vägen (mobilmaster, byalag, näringsliv etc) och kommunens ambition. 5 Handlingsprogrammets övriga punkter 5.1 Upphandlingar så lokalt som möjligt För de upphandlingar som kommer att ske med statligt stöd som delfinansiering är inte LoU tillämplig eftersom det inte upphandlas något för kommunens eller regionens eget bruk. Däremot skall affärsmässighet motsvarande principerna 1 kap 9 lagen 2007:1 091 om offentlig upphandling iakttas. Samtliga leverantörer skall

9 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 9 (12) behandlas på ett likvärdigt och icke diskriminerande sätt i ett öppet anbudsförfarande. Upphandlingar som sker utan statligt stöd skall hanteras inom ramen för LoU fullt ut. De tidigare förordningarna hade ett fokus att upphandla konkurrensneutrala lösningar som hela marknaden kan få tillgång till. Detta bör gälla i så stor utsträckning som möjligt även i framtida upphandlingar. Synpunkter på upphandlingar bl a vad gäller behovet att skapa en reell konkurrens och tydligt kommunalt inflytande har förts fram av flera remissinstanser. Detta kräver fortsatta diskussioner och kommer att hanteras i samverkan mellan regionen och kommunerna. I den centrala datakomupphandling som nu pågår kan det komma att dyka upp möjligheter till 1. Fiberanslutning av ett antal vita/gråa/radiolänkanslutna telestationer, 2. Fiberanslutning av mobilmaster på landsbygden, 3. Andra fiberanslutningar som ligger i linje med vår strategi, 4. Nya mobilmaster i landsbygden för ex 900Mhz bandet. Dyker sådana möjligheter upp kan det ge länet en bra utväxling av bredbandsutbyggnad till en rimlig kostnad tack vare upphandlingens värde på totalt ca mkr/året i intäkt för utvald leverantör. Snabbt utskick till kommunerna och rundtur till kommunalförbundsträffar kommer då att ske för att vi skall vara så överens det går om huruvida vi skall utnyttja eller inte utnyttja inkomna optionsförslag. Beroende på hur förslagen ser ut kan det bli aktuellt med kommunal medfinansiering och VGR s egna bredbandstöd skall kunna användas. 5.2 Utreda kvalitet, säkerhet och miljöpåverkan Kvalitet behöver kontrolleras gällande reservströmförsörjning och säkerhet i den uppbyggda och befintliga IT-infrastrukturen. Och hur miljöeffektiva är uppbyggda bredbandsnoder, telestationer och basstationer i Västra Götaland? En kartläggning över detta behöver göras. En samverkan med PTS, Krisberedskapsmyndigheten och Länsstyrelsens säkerhetsavdelning bör ske. Om behov finns bör en konkret förbättringsplan tas fram efter kartläggning. En diskussion kring finansieringsmöjligheter skall föras med PTS och Krisberedskapsmyndigheten där det kommersiella intresset inte finns. En förstärkning där eventuella behov finns är en mycket viktig och samhällsnödvändig åtgärd. Utgångspunkten är att detta skall kunna lösas via ovanstående parter. PTS kartläggning år 2008, PTS-ER 2008:13, av hur lagen om elektronisk kommunikation(lek) efterlevs visar att branschen sedan år 2005 har blivit betydligt bättre på detta område. Fortfarande innebär dock detta att telestationer i mindre tätorter och längre ut slutar leverera trådbundet bredband inom några timmar. 3G mobiltelefoni beter sig ungefär likadant. Någon leverantör har dock dieselaggregat på samtliga master i GSM nätet som har täckandefunktion men inte för att klara total kapacitet.

10 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 10 (12) 5.3 Utveckla stadsnäten. De 17 kommunalt ägda stadsnäten inom föreningen Västlänk samt de 5 stadsnäten utanför Västlänk i länet har en mycket viktig strategisk roll genom sina accessnät ute i kommunerna. Stadsnäten i länet är de enda stora fiberaccess ägarna utöver TeliaSonera. Utbyggnaden av stadsnäten har till stor del bidragit till att Sverige har en ledande position avseende höghastighetsförbindelser med fiber till hushåll. Framväxten av stadsnäten har inneburit en konkurrens avseende lokala förbindelser och därmed prispress. Det har också inneburit att mindre orter har kunnat få tillgång till internet tidigt. Deras totala investeringar var fram till år 2007 i IT-infrastruktur, mkr, Det har grävt ner km fiberkabel och nådde år st av våra tätorter. Stadsnäten omsatte år 2007 tillsammans 300 mkr och sysselsatte drygt 110 personer. Sedan 2002 finns också ett regionalt Västlänknät som binder samman stadsnäten och där kapacitetsförbindelser erbjuds marknaden. Stadsnäten i vårt län har därmed varit framsynta och redan på ett tidigt stadium samarbetat för att erbjuda marknaden en homogen produkt. Deras utmaningar är; -Stadsnäten verkar i en av de branscher med tuffast konkurrens som finns. Beroende på tjänster är konkurrenterna regionala och multinationella företag med mångmiljardomsättning. - Deras samarbete utvecklas men är fortfarande efter många år förekommande på få verksamhetsområden. - Ca 50 % av dem levererar ett positivt resultat till sina ägare. D v s de har inte tillräckliga intäkter i förhållande till sin organisation och storlek. - Stadsnät generellt får från stora operatörer, PTS och andra kritik för att några av dem, inte alla, saluför slutkundserbjudanden istället för att fokusera på att erbjuda rena svartfiber och kapacitetstjänster på ett öppet och konkurrensneutralt sätt. Detta kan anses strida mot kommunallagen samtidigt som det gett dem extra intäkter i en besvärlig ekonomisk situation. En ny konkurrenslag börjar gälla från mitten av år 2009 som gör det lättare för aktörer att anmäla kommunala bolag för snedvridning av konkurrensen. Förändringar för att minska andelen slutkundtjänster pågår hos nästan alla stadsnät i länet men verkar ta tid att genomföra och en del stadsnät verkar inte intresserade av att anpassa sig till detta. - Marknaden upplever att stadsnäten ibland, när jämförande erbjudande från TeliaSoneras grossistverksamhet Skanova finns, är dyrare eller teknikmässigt mer komplicerade att samarbeta med. - Stadsnäten gemensamma beställningsplattform Ceasar, mot tjänsteleverantörer och operatörer, får mycket beröm och ger de involverade stadsnäten större intäkter. - Stadsnäten får ibland ta samhällsnyttiga uppdrag i form av IT-infrastruktur till nya områden inom sina kommuner. Dessa är dock inte alltid en kommersiellt god affär i ursprungsläget och skapar därmed en grund för dålig lönsamhet för dem. Sådana investeringar bör till största andelen tas av kommunen/ägaren eftersom lönsamhetskrav finns på stadsnätet.

11 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 11 (12) I princip är samtliga länets stadsnät anslutna till Skanovas regionnät och kan därifrån, utöver sitt eget Västlänknät, nås av nya kunder. De flesta har också konton hos Skanova och kan då lättare köpa färdiga tjänster istället för att producera egna. Arbetsgruppen anser att stadsnäten kan vara en viktig aktör i flera av nämnda åtgärder för att nå våra mål exempelvis; - Fortsatt bidra till konkurrens avseende lokala accesser - Skapa valfrihet och mångfald genom att driva öppna stadsnät. - Delta i samförläggningsprojekt. - Sammanbinda byalags projekt och leverera sina tjänstepaket till byalagets medlemmar. - Vara en av aktörerna som kan genomföra uppdrag för att uppnå beskrivna mål. En utveckling av stadsnäten skulle kunna ske genom renodling av verksamheten till att endast erbjuda marknaden svartfiber och kapacitetstjänster. Exempelvis skulle en gemensam organisation för hela länet kunna ge lägre kostnader och därmed ökad konkurrenskraft. En grundlig utredning bör göras kring vilka möjligheter som finns inklusive olika förslag på hur olika alternativ skulle kunna genomföras. Stadsnäten genomför just nu själva en egen benchmarking om hur andra regionala kluster har organiserat sig samt vilka för och nackdelar respektive modell har. De ser positivt på ett utökat samarbete inom länet. Ett möte genomfördes i början av juni 2009 för att diskutera vad Västlänk själva åstadkommit inom detta område. Arbetsgruppen kommer att starta en egen professionell utredning i någon form själva när resurser för detta finns. 5.4 Verka för samsyn på all infrastruktur Ett tydligt förbättringsområde enligt egna enkäter och PTS bredbandsstrategi för Sverige, [2], är att öka gemensam planering för både IT-infrastruktur och annan infrastruktur. Länet behöver verka för att samförläggning av IT-infrastruktur blir en naturlig del av planeringsprocessen för all ledningsdragning på bl a följande vis; - Säkerställa att ett bra diskussionsklimat råder mellan aktörerna i länet genom olika typer av träffar och möten mellan parterna. Länet har ett stort intresse av att se ett bra samarbete mellan aktörer som gräver ned IT-infrastruktur. Detta för att dels nå längre ut i landsbygden och dels för att få tätare fibernedläggning runt våra tätorter. - Påverka kommunerna att agera mer enhetligt och inte ligga över 5 kr/meter/år i ledningsrättskostnad. - Informera marknadens parter kontinuerligt om de av oss och kommunerna uppfattade behoven av fibernedläggning som finns för att underlätta samförläggning. Ett tydligt exempel är att informera om att de kvarvarande telestationerna utan fiberanslutning bör tas med om dragningar av infrastruktur av något slag sker i närheten.

12 Status UBits arbete augusti 2009 Sida 12 (12) Enligt PTS bredbandsstrategi för Sverige, [2] samt betänkande Bredband 2013 [4] bör kommunerna ha ansvaret för samhällsutveckling inom ITinfrastrukturområdet. Aktörer som verkar på den kommersiella marknaden kan inte ha eller ta detta ansvar. Det är denna punkt som ledde till startandet av Samhällsutvecklingsaktiviteten den 25 augusti. Arbetet kommer kontinuerligt att fortsätta. Seminariet Terminstart Telekom kommer att besökas den 1 september och UBit hoppas kunna skicka någon representant till Ssnfs Bredbandsbåten september.