Vibrant Soundbridge (VSB) Mellanöreimplantatsystem

Transkript

1 3.6 Vibrant Soundbridge (VSB) Mellanöreimplantatsystem Vibrant Soundbridge (VSB) mellanöreimplantat har använts sedan 1996 för att behandla personer med mild till grav sensorineural hörselnedsättning, samt personer med ledningshinder och kombinerad hörselnedsättning. Den inre implanterade delen placeras i mellanörat och överför mekaniska vibrationer. De förstärkta vibrationerna anpassas individuellt för att kompensera optimalt för olika hörselnedsättningar. VSB är ämnat för personer som inte kan bära konventionella hörapparater på grund av medicinska anledningar, eller som inte har erforderlig nytta av dessa. VSB kan vara ett alternativ till konventionella hörapparater eller benförankrade hörapparater. Den del av VSB som opereras in består av en spole med magnet för att hålla audioprocessorn på plats över implantatet, en demodulator som behandlar signalen, en ledare för att överföra signalen och en vibratorenhet. Den yttre delen, audioprocessorn innehåller batteri, mikrofonerna och en kvalitativ digital signalbehandling. Källa och bilder: Möllerström Medical/MedEl 3-6

2 3.7 Elektro Akustisk Stimulering Hörapparat (EAS) En del hörselskadade har sin hörselnedsättning i de höga frekvenserna (ljusa toner) medan de hör lågfrekventa ljud (de mörka tonerna) bra. Personer med en grav diskanthörselnedsättning klarar ofta taltester bättre än en person som har sin hörselskada fördelad över alla frekvenserna. Elektroakustiska hörselimplantatsystem kan emellertid hjälpa personer med en grav diskanthörselnedsättning att höra högfrekventa ljud bättre. Detta är viktigt för att kunna förstå tal och kunna kommunicera. Om du inte har tillräcklig hjälp av hörapparater utan störs av bakgrundsljud när du lyssnar, har svårt att höra ljud på långt håll, har svårt att följa en dialog på TV:n, har svårt att uppfatta i telefon, då har du troligen en så kallad partiell hörselnedsättning (diskanthörselnedsättning) och kan vara hjälpt av en elektroakustisk hörapparat Funktion Elektrisk ljudväg 1. En extern ljudprocessor fångar upp ljud och omvandlar det till digitala signaler. 2. Ljudprocessorn skickar högfrekvent ljud med digitala signaler till implantatet. 3. Implantatet omvandlar signalerna till elektrisk energi som skickas till eletrodraden i snäckan. 4. Hörselnervens respons, som orsakas av elektrisk och akustisk stimulering, skickas till hjärnan. Akustisk ljudväg A. Den externa ljudprocessorn skickar lågfrekventa ljud till ljudkomponenten. B. Här förstärks de lågfrekventa ljuden och skickas vidare den normala ljudvägen. C. Det förstärkta ljudet aktiverar hörselnerven. D. Hörselnervens respons, som orsakas av både elektrisk och akustisk stimulering, skickas till hjärnan som kombinerar dem till det ljud du uppfattar. Källa och bild: Cochlear Mer information att tillgå finns hos leverantörerna Cochlear och MedEl. 3-7

3 5 Tillverkare av hörapparater, CI, Baha och andra hörhjälpmedel Mer information om hörhjälpmedel finner du direkt hos tillverkarna och via deras hemsidor Hörapparater GN ReSound AB, Oticon AB, Widex AB, Cochleaimplantat Cochlear Nordic AB, MedEl/Möllerström Medical AB, Advanced Bionics, Baha (Benförankrade hörselsystem) Cochlear Bone Anchored Solutions AB, Oticon Medical AB, Hörhjälpmedel Comfort Audio AB, GN ReSound AB, Oticon AB, Phonak AB, 5-1

4 Vilket stöd kan samhället erbjuda? Försäkringskassan ekonomiskt stöd Prisbasbelopp Prisbasbelopp är ett grundbelopp, som bestäms av regeringen för ett år i taget. Det ändras i takt med levnadsomkostnaderna. Prisbasbeloppet ligger till grund för beräkning av vissa bidrag och andra förmåner. År 2011 är prisbasbeloppet är kronor. Handikappersättning Den som är funktionshindrad kan få handikappersättning från den första juli det år man fyller 19 år. För att få handikappersättning krävs att personen är i behov av hjälp för att studera/arbeta eller har merkostnader. Gravt hörselskadade och döva personer kan ha rätt till ersättning med 36 % av prisbasbeloppet. Ansökan görs hos Försäkringskassan och läkarintyg krävs. Ersättningen är skattefri. För 2011 är handikappersättningen kronor per år. Föräldrapenning I samband med barnets födelse och upp till barnet fyllt åtta år har föräldrarna rätt till 480 dagars ersättning från föräldraförsäkringen. Tillfällig föräldrapenning utgår när förälder avstår från arbete för att vårda barnet När barnet är sjukt. När ordinarie vårdare är sjuk. Vid besök på BVC, folktandvården, habiliteringscenter, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP). Tillfällig föräldrapenning kan också betalas ut när en förälder till ett funktionshindrat barn besöker specialskola eller deltar i en föräldrautbildning som anordnas av hörselhabiliteringen. Båda föräldrarna har möjlighet att få tillfällig föräldrapenning samtidigt i särskilda fall. Intyg krävs från vårdgivaren. I de fall där förälder, som har vårdbidrag, ska delta i exempelvis föräldrakurs, kontaktas Försäkringskassan som prövar om tillfällig föräldrapenning kan utgå Tillfällig föräldrapenning för barn från 12 år upp till 16 år Gäller för barn med extra stort behov av vård och tillsyn. Läkarintyg behövs. Försäkringskassan kan i förväg pröva och ge förhandsbeslut för barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder. 6-1

5 Tillfällig föräldrapenning för barn som omfattas av LSS kontaktdagar De som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, får särskilda förmåner inom föräldraförsäkringen. Förälder till barn under 16 år har rätt till 10 kontaktdagar per år. Kontaktdagar kan användas vid föräldrautbildning, invänjning eller besök i förskola/skola. Det finns inget krav att barnet ska vara med vid besöken. Föräldrapenning kan utgå när förälder söker psykosocialt stöd för egen del. Kontaktdagar kan sökas även för barn som fyllt 16 men inte 21 år om barnet blir akut sjukt. Kontaktdagar söks hos Försäkringskassan, som gör en utredning om barnet omfattas av lagen. Barnet ska ha stora och varaktiga funktionshinder, vanligtvis döva eller gravt hörselskadade. Begär ett skriftligt besked, annars kan du inte klaga på besluten. Aktivitetsersättning Den som fyllt 19 år, är döv eller hörselskadad och har en nedsatt arbetsförmåga kan söka aktivitetsersättning. Man kan få 1/1, ¾, ½, eller ¼ aktivitetsersättning. För en 19-åring är hel aktivitetsersättning kr/månad. Ungdomar som inte avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning kan få aktivitetsersättning, dock inte vid högskolestudier. Sökes hos Försäkringskassan. Läkarintyg krävs. För mer information se Försäkringskassans hemsida. Assistansersättning Barn som är mycket vårdkrävande, med omfattande omvårdnadsbehov och flera funktionshinder kan få assistansersättning. Gäller när behovet av personlig assistans är mer än 20 timmar per vecka. Utgår vanligtvis inte när barnet är på förskola eller skola. Vårdbidrag Vårdbidrag kan utgå till förälder som har ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder. Ansökan görs av en av föräldrarna och skall kompletteras med läkarintyg. Vårdbidraget kan delas mellan föräldrarna. Försäkringskassan prövar barnets tillsyns- och vårdbehov och merkostnadernas storlek i varje enskilt fall. Rätten till vårdbidrag grundar sig på de döva och hörselskadade barnens behov av särskild vård och tillsyn i form av en trygg och säker kommunikationssituation, i form av teckenspråk, hjälpmedel och en anpassad miljö. Socialförsäkringsnämnden fattar beslut om vårdbidrag. Belopp per månad 2011 Helt vårdbidrag kr Tre fjärdedels vårdbidrag kr Halvt vårdbidrag kr En fjärdedels vårdbidrag kr Vårdbidrag kan utgå till 19 års ålder, men omprövas regelbundet. Vårdbidraget är skattepliktig inkomst. Det kan därför påverka andra bidrag som till exempel bostadsbidrag, studie- 6-2

6 lån och socialbidrag. Inkomsten från vårdbidrag räknas inte in när sjukpenning bestäms men däremot är den pensionsgrundande. Kom ihåg att vårdbidrag kan beviljas tidigast från den månad du lämnar in ansökan. För mer information se Försäkringskassans hemsida. Se dessutom Vad är merkostnader och hur ersätts jag för dem? Merkostnader kan vara kostnader för hälsa, vård, tvätt och slitage av kläder. Det kan också vara kostnader för hjälpmedel, särskild mat eller resor av olika slag. Du kan få ersättning för merkostnader med 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet. År 2011 ger det de här beloppen: merkostnader per år, kronor ersättning per år, kronor eller mer ersättning per månad, kronor Det betyder att om dina merkostnader är lägre än kronor per år, får du inte någon ersättning för de merkostnader du haft Landstinget Habilitering Landstinget har ansvar för hälso-och sjukvård, habilitering och rehabilitering, hjälpmedel samt tolkservice. Hälso-och sjukvårdslagen styr landstingens arbete. Här anges: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde i vården. 2 HsL I Hälso- och sjukvårdslagen anges också att vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 2a HsL Habilitering och rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå. 3b HsL. Dövblindteam Dövblindteamet i landstinget vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med kombinerad syn och hörselskada/dövhet. Teamet vänder sig även till anhöriga. 6-3

7 * * Dövteam Teamet är till för vuxna döva/gravt hörselskadade personer som använder teckenspråk. Teamet ger stöd i kontakter med myndigheter, samhällsinformation, ekonomiska frågor etc. Tolk På tolkcentralen finns tolkar till döva, hörselskadade, dövblinda och talskadade. Tolk är kostnadsfritt och du kan beställa teckenspråkstolk eller skrivtolk. Kommunen Socialtjänstens mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i arbetslivet. Avlösarservice Efter behovsprövning kan föräldrar till barn med funktionshinder få hjälp av avlösare. Regler varierar från kommun till kommun. Kontaktfamilj I vissa fall kan ett barn få stöd av en kontaktfamilj eller en kontaktperson. Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS LSS är en rättighetslag, som avser att komplettera annat stöd till personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Döva och gravt hörselskadade kan omfattas av detta. Råd och stöd ges av landstingen, övriga insatser av kommunen. LSS insatser är: Rådgivning och annat personligt stöd Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför egna hemmet Korttidsvistelse för skolungdom över 12 år Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn Daglig verksamhet Beslut om LSS kan överklagas. Kontakta kurator. 6-4

8 * * Överklaga Försäkringskassans beslut När du överklagar ett beslut från Försäkringskassan så riktar du överklagan till förvaltningsrätten, men lämnar den till Försäkringskassan. Om Försäkringskassan kommer fram till att beslutet inte ska omprövas hos dem, skickar de vidare den till förvaltningsrätten. Det finns alltså en möjlighet att din överklagan leder direkt till att ditt ärende omprövas av Försäkringskassan. På får du hjälp med en mall hur du ska skriva en överklagan! Högskole- och universitetsstudier Det finns vid de flesta universitet och högskolor centrala handikappsamordnare som verkar för att du ska få individuellt anpassat stöd under högskole- resp. universitetsstudier. Med samordnaren kan du diskutera studieplaner, behov av pedagogiska stödåtgärder eller anpassningar av studiesituationen. Du har t.ex. rätt till skrivtolk/teckenspråkstolk eller att få studielitteratur inläst som talbok. Du har också rätt till anteckningshjälp vid föreläsningar eller längre tid vid tentamen. Vid antagning till högskola/universitet kan man åberopa särskilda skäl vid intagning. Dessa skäl måste vara dokumenterade genom medicinskt intyg och behörighetskraven måste vara uppfyllda. För mer information se Arbetslivs- och studiefrågor Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade är arbetsförmedlingens särskilda resurs för stöd till funktionshindrade ungdomar upp till 24 år, men upp till 29 år om de har aktivitetsersättning eller sjukpenning. Du kan som hörselskadad få hjälp med yrkesinformation, vägledning och hjälp att finna en praktikplats. Du behöver ett intyg från läkare, kurator eller psykolog som styrker funktionshindret. 6.5 Fonder Det finns stora möjligheter för dig som förälder eller för dig som funktionshindrad högskole/ universitetsstuderande att ansöka om fondmedel för aktiviteter, studier etc. Sök på Internet eller köp/låna på bibliotek Stora fondboken eller Alla dessa fonder och stiftelser. För hjälp med sökning av lämpliga fonder (OBS kostar pengar) se 6-5

9 6.6 Barnförsäkringar Föräldrar bör teckna en barnförsäkring som innehåller ersättning vid sjukdom och olycksfall. Samhällets skydd räcker inte. Barn i förskola och skola omfattas av en olycksfallsförsäkring som kommunen tecknat. Försäkringarna kan variera mellan kommunerna och försäkringsbolagen. Undersök hur försäkringsskyddet ser ut i den kommun du bor i. Gäller den dygnet runt, inklusive skollov, eller enbart under skoltid? En skolförsäkring är inte ett tillräckligt försäkringsskydd för barn eftersom den endast gäller vid olycksfallsskada. Barn behöver också försäkringsskydd vid sjukdom. Barnet kan drabbas av sjukdom eller olycksfallsskada som för med sig en arbetsoförmåga som vuxen. Försäkringsbolagen erbjuder individuella sjuk- och olycksfallsförsäkringar. När ett barn med individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring blir vuxen brukar det finnas möjlighet att övergå till en vuxenförsäkring utan hälsoprövning. Detta är bra eftersom ju äldre vi blir ökar risken för skada eller sjukdom. En barnförsäkring gäller vanligen upp till 25 års ålder, ibland upp till 30 år. I vuxen ålder är det både svårt och dyrt att teckna en sjukförsäkring. Individuella försäkringar är dyrare än gruppförsäkringar. Om någon i familjen har möjlighet att för sin familj teckna en gruppförsäkring via sin arbetsgivare eller fackförbund så är det en prisvärd och bra försäkring. I gruppförsäkringen hälsoprövas inte barnen men man kan inte heller få ersättning för sjukdom eller skada som fanns redan vid inträdet. Eftersom alla försäkringar ser olika ut så är det viktigt att noga läsa igenom vad försäkringen omfattar. Det är svårt att hitta en komplett försäkring för ett barn med en funktionsnedsättning. Försäkringsbolagen bestämmer själva vilka de vill försäkra. Ge inte upp! Kontakta alla försäkringsbolag. Vid vissa skador/sjukdomar kan försäkringsbolaget göra en begränsning av den nuvarande funktionsnedsättningen från försäkringen. Försäkringsbolagen har blivit hårdare både i riskbedömning och skadereglering. En skolförsäkring innehåller en olycksfallsdel och gäller under skoltid. Vissa skolförsäkringar täcker fritiden. En privat barnförsäkring innehåller både sjukdom och olycksfall och gäller dygnet runt. En gruppförsäkring kan tecknas via arbetet eller facket. Den har ett bra skydd till låg kostnad. Gäller dygnet runt. Den hälsoprövar inte personerna som ingår i försäkringen, men tidigare skador/sjukdomar ersätts ej. Konsumenternas Försäkringsbyrå har en bra sammanställning av barnförsäkringar på webbsidan Det är viktigt att det i försäkringen ingår ersättning både för medicinsk invaliditet (nedsatt funktionsförmåga) samt ekonomisk invaliditet (nedsatt arbetsförmåga). Alla barnförsäkringar innehåller begränsningar för medfödda sjukdomar. Vissa försäkringsbolag har tilläggsförsäkringar som ger ett visst skydd även för dessa sjukdomar. Mer information om försäkringsfrågor finns även på Aj Personskadors hemsida på Läs även Föräldrakrafts ( guide till barnförsäkringar. 6-6

10 6.7 Försäkring av CI-processorer Idag uppmanas föräldrar direkt på CI-klinikerna att tillse att barnets CI-processorer försäkras till exempel genom hemförsäkringen. Om olyckan är framme; genom att en processor försvinner eller (inte helt ovanligt) familjens hund biter sönder den, så är det viktigt att du känner till vad som gäller i familjens försäkringsvillkor eller att du har tecknat en tillläggsförsäkring till hemförsäkringen. Kostnaden för detta kan du ta upp som merkostnad till vårdbidraget. Glöm inte att ange denna kostnad i vårdbidragsansökan med andra ord. Är olyckan framme kan det ta tid att utreda vem och hur som ska bekosta en ny processor till ditt barn. Kom ihåg att ditt barn aldrig kan förväntas att vara utan sin hörsel, d.v.s. utan CI-processor under utredningstiden. Barnet har naturligtvis rätt till en så kallad låneprocessor under tiden. 6-7

11 Hörselklass En hörselklass är en liten klass som består av hörselskadade/döva (CI) elever, hörselteknisk utrustning och hörselutbildade lärare. En hörselklass kan förekomma som en extern klass på en skola för normalhörande. Vanligast är emellertid hörselklasser vid hörselskolor. Följande hörselskolor finns Silviaskolan i Hässleholm Kannebäcksskolan i Göteborg Alviksskolan i Stockholm Solanderskolan i Piteå Statlig specialskola Vid de statliga specialskolorna sker undervisningen på teckenspråk. Viss undervisning förekommer på talad svenska. Skolorna har en tvåspråkig profil i en teckenspråkig miljö som målsättning. De statliga specialskolorna har vissa anpassningar i sin läroplan som t.ex. ämnet rytm och drama på schemat istället för musik. Vissa elever ska enligt specialskolans nya timplan erbjudas musik på schemat. Det här gäller enligt Skolverket språkstörda elever. Möjligheter finns att gå tio år i specialskolan. Några specialskolor har internat för elever. Följande statliga specialskolor finns Östervångskolan i Lund Vänerskolan i Vänersborg Birgittaskolan i Örebro Manillaskolan i Stockholm Kristinaskolan i Härnösand Åsbackaskolan i Gnesta (10-årig grundskola för döva barn med tilläggshandikapp) För mer information se Specialpedagogiska Skolmyndighetens hemsida 7-2

12 Särskolan För hörselskadade/döva elever med behov av ytterligare stöd som av olika skäl inte kan gå i grundskolan/specialskolan/gymnasieskolan finns den obligatoriska särskolan. Grundsärskolan ske ge elever en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen och därmed ej kan tillgodogöra sig utbildningen vid grundsärskolan. Istället för enskilda ämnen rymmer träningsskolans kursplan de fem ämnesområdena; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Både grundsärskolan och träningsskolan innebär nio års skolplikt för barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde, frivilligt år för att komplettera utbildningen. För bedömning i grundsärskolan och träningsskolan samt kursplaner se Gymnasieskolan Inför val av gymnasieskola är det viktigt att få stöd av hörselhabiliteringens specialpedagog och hörselingenjör för dialog med gymnasieskolor på hemorten. Riksgymnasiet för hörselskadade och döva RGH/RGD i Örebro tar emot döva och hörselskadade elever från hela landet. Utbildningstid är 3 4 år. I Göteborg finns hörselgymnasium på Katrinelundsgymnasiet. Mer information se webbadressen: 7-3

13 8 8.1 Styrdokument för förskola och skola Förskoleverksamhet och skolbarnomsorgen ingår i ett målstyrt system med stort lokalt ansvar. Huvudansvaret ligger hos kommunerna. Det finns olika styrdokument som utarbetats på olika nivåer; Skollagen (riksdagen), Grundskoleförordningen, Specialskoleförordningen (regeringen) samt föreskrifter och råd från Skolverket. I egenskap av förälder bör du vara åtminstone delvis insatt i dessa styrdokument för att kunna tillvarata ditt barns intressen vid dialog med ansvariga inom förskola och skola. För mer information se Regler för målstyrning avseende grundskola resp. gymnasieskola gällande skollagen, grundskoleförordningen, läroplaner, kursplaner och betygskriterier bör du införskaffa för att under ditt barns hela skolgång kunna vara en aktiv part vid dialog/samtal med rektorer, lärare och andra berörda. Du kan beställa Regler för målstyrning genom Svensk Facklitteratur AB tel eller via Internet, webbadress: Läroplan för förskolan Lpfö 98 samt nya skollagen bör du införskaffa för att under ditt barns skolgång vara en aktiv part vid dialog/samtal med rektorer, lärare och andra berörda. Du kan beställa Lpfö 98 (reviderad 2010) samt skollagen via eller ladda ned dem från Förskolans värdegrund och uppdrag Enligt Läroplanen för förskolan (reviderad 2010) ska förskolan ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning. Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. (Skollagen kap 8, 15 ) Varje barn ska ges möjlighet att göra val utifrån de egna förutsättningarna. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska också vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Stor vikt ska också läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och intresse för skriftspråket. 8-1

14 8.1.2 Mål och riktlinjer De mål som anges i förskolans läroplan är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga till att ta hänsyn till andra samt vilja att hjälpa andra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över olika livsfrågor i vardagen. Förståelse för att alla människor har lika värde. Respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. Förskolan ska ansvara för att: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda. Förskolan erbjuder ett demokratiskt arbetssätt där barnen deltar. Utveckla normer för arbetet och samvaron i den egna arbetsgruppen. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolan ska Ge föräldrar möjlighet till delaktighet i verksamheten. Ansvara för utvecklingssamtalens innehåll, utformning och genomförande. Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. När det gäller övergång till skolan är det förskolans uppgift att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till ny verksamhet (skola) ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd Förskolechefernas ansvar Som pedagogisk ledare och chef för all personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har därmed bland annat ett ansvar för: Att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i samverkan med personal på förskolan samt att barnens vårdnadshavare får möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och utmaningar de behöver. Att formerna för samverkan mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrar får information om förskolans mål och sätt att arbeta. Att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Mer information Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) 8-2

15 Skollagen Den nya skollagen (2010:800) börjar tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från och med den 1 juli Viktiga förändringar i skollagen Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts kunna överklagas. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Kapitel 1 Inledande bestämmelser I utbildningen ska ( 4) hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. ( 2) Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. ( 4) Huvudmän ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Det betyder att vederbörande måste ha någon typ av lärarexamen eller förskollärarexamen samt ha fått ett behörighetsbevis. ( 13, 20) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta 8-3

16 medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska därmed finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. ( 25) Kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen Om det genom resultat på ett nationellt prov, genom undervisningen eller genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, elev eller vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor. Rektorn ska skyndsamt tillse att elevens behov av särskilt stöd utreds. Samråd ska ske med elevhälsan. Om en utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. ( 8) Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Där ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utformas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. ( 9) Kapitel 6 Åtgärder mot kränkande behandling En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. ( 10) Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning det innebär. ( 12) Kapitel 7 Skolplikt och rätt till utbildning Barn som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de är dövblinda eller synskadade med ytterligare funktionsnedsättning, är döva eller hörselskadade, har en grav språkstörning. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Kapitel 26 Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering Med tillsyn avses i skollagen en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. ( 2) 8-4

17 Tillsynens omfattning Statens skolinspektion har tillsyn över: skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, hur en kommun uppfyller sina skyldigheter, hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar. En kommun har tillsyn över: förskola och fritidshem vars huvudman kommunen godkänt, pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25:e kapitlet 10 i skollagen. Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning specialskolan viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten Ytterligare information om uppföljning och konsekvenser se skollagen kapitel Kapitlen 27 och 28 Skolväsendets överklagandenämnd För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut av en kommun eller ett landsting kan, till exempel enligt kapitel 28 5 rörande skolskjuts, överklagas hos allmän författningsdomstol. Några av de beslut av en kommun eller landsting som kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd är: barns mottagande i grundsärskolan, placering vid annan skolenhet än den som vårdnadshavare önskar. Beslut av rektor får överklagas i fråga om: åtgärdsprogram (enligt skollagen kap 3, 9 ), särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt (enligt skollagen kapitel 3, 11 ), anpassad studiegång. Om du anser att ett beslut i en skolfråga är felaktigt så ska du vända dig till Skolväsendets övarklagandenämnd. Gör en skriftlig överklagan. Tala om vilket beslut som du överklagar och vilken ändring du begär. Motivera! På får du hjälp med hur du utformar en överklagan. Skollagen (2010:800) träder i kraft den 1 augusti Tillämpning på utbildning och annan verksamhet sker från den 1 juli

18 8.3 Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) SPSM ger råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. Inom några funktionsnedsättningsområden ger SPSM utbildning för föräldrar/vårdnadshavare. Stödet ges på individ-, grupp- och organisationsnivå. SPSM finns att kontakta i hela landet I SPSM:s uppdrag ingår att: erbjuda specialpedagogisk rådgivning kring enskild elev och elevgrupper. erbjuda utredningar kring dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning, dövblindhet, syn samt tal och språk. främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. anordna och medverka i kompetensutveckling. sprida information till skolhuvudmän och föräldrar. bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet. För mer information se 8-6

19 11.2 Läromedel Genom Barnplantornas hemsida får du up-to-date-information antingen du är förälder eller personal som vill förkovra dig och hänga med i utvecklingen. Du kan också beställa våra broschyrer eller köpa läromedel. Nedan har du ett axplock av läromedel. Mer information finns på Informationsbroschyrer Några exempel på våra informationsbroschyrer nedan. BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer föräldrar Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Vi följer utvecklingen och informerar om hörhjälpmedel Kurser för både föräldrar och professionella Filippa fick höra vid tre månaders ålder