Sjukpension

Transkript

1 Sjukpension

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Ålder Bosättning i Finland Krav på bosättningstid (karenstid) Arbetsoförmåga Sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Sedvanligt arbete och därmed jämförbart arbete Skälig utkomst Helhetsbedömning Personer som fyllt 60 år Arbetskarriärens längd Påfrestning och slitage som arbetet orsakar Åldrande Sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Rehabiliteringsstöd sjukpension som beviljas för viss tid Blinda och rörelsehindrade Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Krav på bosättningstid (karenstid) Rätt och villkor Rätt till pension för unga arbetsoförmögna personer Nordiska konventionen om social trygghet Bilaterala överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Förtida ålderspension enligt folkpensionssystemet Studiestöd Förmåner vid arbetslöshet Handikappbidrag för personer över 16 år Dagpenningsförmåner Bedömning av arbetsförmågan vid sjukdagpenning och sjukpension Rehabiliteringsförmåner Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning för unga Rehabiliteringspenning till pensionstagare Andra ersättningar under tiden för rehabilitering Vårdbidrag för pensionstagare Bostadsbidrag för pensionstagare Barnförhöjning Garantipension Familjepension i

3 Pensioner och ersättningar som betalas från annat håll Ansökan Utredning av rehabiliteringsbehovet Ny ansökan Medicinska utredningar Förordnande om undersökning Utlåtande om sjukdagpenning Utredning gällande rehabiliteringspenning för unga (under 20 år) Tilläggsutredningar Ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd Ersättning för fortsatt utlåtande Hur ett ärende inleds Hur en pensionsansökan inleds (blir anhängig) Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar vid sjukpension Återtagande av ansökan Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i Finland Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet Återtagande av en EU-ansökan Nordiska konventionen om social trygghet Ansökan om grundpensioner när den sökande bor i Finland Ansökan till Finland från ett annat nordiskt land Bilaterala överenskommelser om social trygghet Ansökan om pension från ett annat avtalsland Ansökan till Finland från ett annat avtalsland Belopp Bestämningsgrunder Familjeförhållanden Separat hushåll Gemensamt hushåll Samboförhållande Skyddad familjeklass ii

4 1.7.2 Inkomster Arbetspensioner Lagstadgade arbetspensioner och familjepensioner Frivilliga tilläggspensioner Rehabiliteringsförmåner Olycksfallspensioner Trafikskadeersättningar Militärskadeersättningar Avträdelseersättningar Förmåner som beaktas som inkomst i begränsad utsträckning Pension från utlandet Frysning av pensionsinkomster Folkpensionen börjar eller senare Folkpensionen har börjat före Pensioner som fryses utan frysningstid Pension eller förhöjning av pensionen som underskridit den justeringsgräns som gällde Grundändring och upphävande av frysning Frysning vid inställd pensionsutbetalning Utredande av pensions- och ersättningsbelopp Utredande av utländska pensions- och ersättningsbelopp Hur utlandsvistelse påverkar pensionsbeloppet (avvägning) Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet Avvägning Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet Pensionsinkomster Hur familjeförhållandena inverkar Beräknande av pensionens belopp Nordiska konventionen om social trygghet Bilaterala överenskommelser om social trygghet Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för internationella pensionsärenden Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Förhandsbesked och överläggningar Begynnelsetidpunkt Efter maximitiden för sjukdagpenningen Efter den kalkylerade sjukdagpenningsperioden Sjukdagpenning för tilläggsdagar och sjukpension Om begynnelsetidpunkten för arbetspensionen Efter rehabiliteringspenning Om ansökan 6 månader retroaktivt Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande iii

5 När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Avgörande och meddelande av beslut i sjukpensionsärenden Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan E 205-intyg över försäkringsperioder Interimistiskt avgörande Slutligt avgörande E 211-beslutssammandrag Överenskommelser om social trygghet Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakningsfullmäktig Intressebevakare Kommun Institutions- eller familjevård Vård utom hemmet och eftervård Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl En fånges familj Dödsbo Utsökning Inkomstbas Skyddat belopp Åtgärder på byrån Utsökningsmyndighets rätt till uppgifter Regressbetalning Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd Utbetalning till den som betalar en arbetslöshetsförmån Betalningsperiod och belopp som ska betalas Åtgärder på byrån/vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden Som ersättning för rehabiliteringspenning Som ersättning för sjukdagpenning Som ersättning för särskilt stöd till invandrare Betalning som ersättning för felaktigt utbetalt studiestöd Åtgärder vid försäkringsdistriktet Betalning som ersättning för felaktigt utbetald familjepension (förskott) Betalning som ersättning felaktigt utbetald garantipension Betalning till Patientförsäkringscentralen Åtgärder på byrån/vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan iv

6 Betalning med regressyrkande Betalning som återkrav Inverkan av överenskommelser om social trygghet Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid Tremånadersregeln Enmånadsregeln Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) Särskilda situationer Räntesats Ingen dröjsmålsförhöjning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Verkställande av förskottsinnehållning Folkpension Kvittning mellan pensionssystemen Inkomstutjämning och periodisering Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Inställelse av förmånsutbetalning från banken Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Justering Omprövning av rätten till pension Justering av grunden för beviljande Förändrade familjeförhållanden Makes eller pensionstagares egen institutionsvård Makes fängelsevistelse Förändrade årsinkomster Justeringstidpunkt Pensionsslaget ändras Pension eller pensionsförhöjning som understigit årsinkomstökningsgränsen före och 1984 års skydd Kontroll av förhållandena för utomlands bosatta Permanent flyttning till Finland Internationella bestämmelser v

7 EU-bestämmelser Övergång till beräknande enligt särbestämmelsen i förordning 883/ Övergångsbestämmelser vid utvidgningen av Europeiska unionen Bilaterala överenskommelser om social trygghet Utbetalningen avbryts Temporärt avbrott i utbetalningen Avbrott på grund av fängelsevistelse Permanent flyttning till utlandet Internationella bestämmelser EU-bestämmelsernas inverkan Bilaterala överenskommelser om social trygghet Sjukpension lämnas vilande Avgörande Utbetalning av vilande pension Indragning av pension som lämnats vilande Arbete som varar mindre än 3 månader Giltighetstid för särskild lag Andra förmåner under den tid då pensionen är vilande Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Pension som lämnas vilande enligt folkpensionslagen Andra förmåner under den tid då pensionen är vilande Indragning Internationella bestämmelser Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande Besvär över pension som beaktas som inkomst är under behandling Retroaktiv höjning av pension som ska beaktas som inkomst Betalning av familjepension från arbetspensionsystemet i ersättning för FPA-pension Betalning av SOLITA-försörjningspension och familjepension i ersättning för FPA-pension Betalning av garantipension i ersättning för folkpension Förskott Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan FPA:s regressyrkande Återkrav av FPA-förmåner Sökande av ändring EU-lagstiftningens inverkan vi

8 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med sjukpensionen är att trygga utkomsten för den som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning inte själv kan skaffa sin utkomst genom arbete. Den som är arbetsoförmögen en viss tid kan beviljas rehabiliteringsstöd. Förutom att trygga personens utkomst är syftet med rehabiliteringsstödet att underlätta återgången till arbetet och att genom vård eller rehabilitering under stödtiden förhindra att personen blir permanent sjukpensionerad Rätt och villkor Rätt till sjukpension har personer i åldern år som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning inte förmår skaffa sig en skälig utkomst. Sjukpension kan beviljas förutsatt att personens övriga pensionsinkomster inte överstiger den inkomstgräns som berättigar till den lägsta folkpensionen. 1

9 Personer under 20 år kan beviljas sjukpension först efter att man utrett att personen inte har möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Vid bedömningen av rätten till sjukpension för personer över 60 år läggs även vikt vid arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär. Den som är permanent blind eller rörelsehindrad är däremot alltid berättigad till sjukpension även om han eller hon skulle klara av att arbeta. Sjukpension beviljas antingen tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid Ålder Sjukpension kan beviljas tidigast från ingången av månaden efter den då personen fyller 16 år. Sjukpension kan betalas högst till slutet av den månad under vilken man fyller 65 år. (FPL 568/ mom.) Personer under 20 år beviljas dock inte sjukpension förrän möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering har blivit utredda. (FPL 568/ ) Bosättning i Finland Pensionen kan beviljas personer som är bosatta i Finland. En person anses vara stadigvarande bosatt i Finland (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Suomeen muutto> Asumisen perusteella vakuuttaminen > Vakinainen asumistarkoitus > Vakinaista asumista osoittavat olosuhteet) om han eller hon har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här och ständigt huvudsakligen vistas här. En sökandes tidigare utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och pensionsbeloppet, om den sökande inte har bott i Finland hela den tid som förflutit mellan16 års ålder och pensionens början Krav på bosättningstid (karenstid) För den sökande (folkpension) och för den sökande och förmånslåtaren (efterlevandepension) intjänas försäkringstid för den tid personen bott i Finland och för sådan utlandsvistelse då personen alltjämt är försäkrad i Finland i enlighet med tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Suomesta muutto). Försäkringstid intjänas för två ändamål, d.v.s. rätt till pension (karenstid) uträkning av pensionsbeloppet, dvs. avvägning (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Ulkomailla olo > Suhteutus). Med karenstid avses den tid under vilken den sökande och förmånslåtaren, innan pensionen började, måste ha bott i Finland eller varit försäkrade här trots sin utlandsvistelse. Exempel 2

10 En arbetstagare som är utsänd från Finland till Kina intjänar försäkringstid i Finland under den tid för vilken han eller hon enligt FPA:s beslut fortsätter att vara försäkrad i Finland. Att man fyller 65 år eller att man får en pension från utlandet hindrar inte att karenstid intjänas. Som karenstid beaktas även en sådan bosättningstid i Finland under vilken personen tidigare har fått pension eller pensionsstöd för långtidsarbetslösa. För en tillfällig, d.v.s. i allmänhet kortare än ett års vistelse i Finland, intjänas inte försäkringstid eftersom den tillfälliga vistelsen inte betraktas som bosättning. Karenstiden är tre år. Den uppfylls när den sökande och förmånslåtaren har intjänat sammanlagt minst tre år försäkringstid efter att ha fyllt 16 år och tills pensionen börjar. Karenstiden för en efterlevande måste ha uppfyllts före förmånslåtarens död. Tiden behöver inte vara sammanhängande (FPL 568/ ). För barn finns ingen karenstid. Det räcker att barnet är bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttar till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död (FPL 568/ ). För en person som blivit arbetsoförmögen som ung och som söker sjukpension förutsätts inte uppfylld karenstid. Med en ung arbetsoförmögen person avses en person som medan han eller hon bott i Finland har blivit arbetsoförmögen före 19 års ålder eller som när han eller hon fyllde 16 år haft handikappbidrag för personer under 16 år (FPL 568/ ). Utred bosättningen i Finland och försäkringstiden här för karenstiden utifrån uppgifterna om den sökandes och förmånslåtarens försäkringsperioder (Vakuutusjaksot). Om uppgifterna är bristfälliga, kompletteras de vid centret för internationella ärenden (Vanhuuseläke > Hakeminen > Kv-säännökset > EU-säännökset > Hakeminen Suomessa > Toimintaohje KV-keskuksessa). Läs mer om karenstid i EU-fall (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset > EUsäännökset > Karenssiaika) Arbetsoförmåga Personen har rätt till sjukpension förutsatt att han eller hon på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning inte klarar av att utföra sitt sedvanliga arbete eller ett annat därmed jämförbart arbete. Vid bedömningen beaktas personens ålder, yrkesskicklighet och förmåga att utföra ett arbete som är lämpligt och som kan trygga en skälig försörjning. (FPL 568/ mom.) Vid bedömningen av rätten till sjukpension för personer över 60 år läggs även vikt vid arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär (FPL 568/ mom.). Läs mer om bedömningen av arbetsförmågan hos personer som fyllt 60 år Sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Arbetsoförmågan ska grunda sig på sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. I allmänhet beror arbetsoförmågan på samverkan av flera sjukdomar. Avgörandet om sjukpension fattas inte på basis av invaliditetsgraden eller invaliditetsprocenten för sjukdomen, skadan eller funktionsnedsättningen. 3

11 Sedvanligt arbete och därmed jämförbart arbete Personen ska vara oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller därmed jämförbart arbete. Som sedvanligt arbete betraktas det arbete som personen utförde innan arbetsoförmågan började och/ eller som personen är kvalificerad att utföra. Arbete som är jämförbart med det sedvanliga arbetet ska vara lämpligt med beaktande av personens arbetsförutsättningar och trygga en skälig utkomst. Vid bedömningen av lämpligheten beaktas bland annat den sökandes ålder och yrkeskunskap. Ju äldre den sökande är, ju längre han eller hon har utövat sitt yrke och ju mera specialiserad han eller hon är inom sin bransch, desto svårare är det att hitta arbete som kan betraktas som jämförbart med det tidigare arbetet Skälig utkomst Beviljande av sjukpension kräver inte full arbetsoförmåga. Det räcker att arbetsförmågan är nedsatt om personen med den arbetsförmåga som återstår inte klarar av att utföra ett arbete som tryggar en skälig utkomst. Om personens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning så att han eller hon inte förmår skaffa sig en skälig utkomst, beviljas sjukpension. En person anses ha en skälig utkomst om han eller hon förtjänar över 743,84 euro per månad för sitt arbete (5 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete 738/2009) Helhetsbedömning En viss sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan inverka på arbetsförmågan på mycket olika sätt, eftersom också andra än medicinska faktorer inverkar på arbetsförmågan. Vid bedömningen av arbetsförmågan beaktar man utöver de medicinska faktorerna även den sökandes ålder och yrkeskunskap. Dessutom kan också andra omständigheter, såsom utbildning, beaktas. Sjukpensionsavgörandet grundar sig på en bedömning av den sökandes totalsituation. Vid avgörandet beaktas den sökandes återstående arbetsförmåga och vilken typ av arbete han eller hon ännu skulle klara av med denna arbetsförmåga Personer som fyllt 60 år I 12 3 mom. i folkpensionslagen finns en särskild bestämmelse om bedömningen av arbetsförmågan hos personer som fyllt 60 år. Enligt bestämmelsen läggs tyngdpunkten på arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan hos dessa personer. När en person som fyllt 60 år ansöker om sjukpension utreder man först om villkoren i 12 2 mom. i folkpensionslagen uppfylls. Om de inte uppfylls utreder man om sjukpension kan beviljas med stöd av 12 3 mom. i folkpensionslagen. Personer som endast gjort hushållsarbete 4

12 i hemmet (hemmamammor och -pappor) kan inte beviljas sjukpension enligt 12 3 mom. i folkpensionslagen. Arbetsförmågan hos sådana personer över 60 år som inte har förvärvsarbetat eller vars arbetslivserfarenhet är kort, bedöms enbart på basis av 12 2 mom. i folkpensionslagen. Arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas när den 60 år fyllda personens arbetskarriär är lång och den påfrestning och det slitage som arbetet förorsakat i kombination med faktorer förknippade med åldrandet gör det oskäligt att fortsätta i arbetet. När en person som fyllt 60 år ansöker om sjukpension bedöms hans eller hennes återstående arbetsförmåga alltid i förhållande till det egna arbetet. Vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan hos personer som fyllt 60 år beaktas utöver de omständigheter som avses i 12 2 mom. i folkpensionslagen dessutom hur lång arbetskarriären är den påfrestning och det slitage som arbetet orsakar åldrandet hur svårartad sjukdomen, skadan eller funktionsnedsättningen är. Vid den helhetsbedömning som görs på basis av dessa omständigheter kan balansen mellan de olika delfaktorerna variera från fall till fall. Läs mer i 12 2 mom. i folkpensionslagen. Sjukpension enligt 12 3 mom. i folkpensionslagen kan beviljas också i form av rehabiliteringsstöd för viss tid Arbetskarriärens längd I lagen nämns inte hur lång arbetskarriären ska vara. I praktiken har man dock krävt minst 10 år i förvärvsarbete för att den särskilda bestämmelsen i 12 3 mom. i folkpensionslagen ska kunna tillämpas på sökande som fyllt 60 år. När man uppskattar arbetskarriärens längd beaktar man hela arbetslivserfarenheten i Finland och utomlands. Karriären får också innehålla avbrott som kan bero på olika orsaker. Sjukpension kan beviljas på basis av 12 3 mom. i folkpensionslagen också då den sökande har slutat förvärvsarbeta redan flera år före ansökan om pension. Arbetskarriärens längd och huruvida den inverkar på arbetsförmågan bedöms alltid som en del av en helhet. De olika delfaktorernas vikt kan variera mycket från fall till fall Påfrestning och slitage som arbetet orsakar Den påfrestning och det slitage som arbetet orsakar framträder i allmänhet som en följd av en längre tid i arbete. Utöver fysisk påfrestning och fysiskt slitage beaktas också psykisk påfrestning och psykiskt slitage. Uppgifter om den sökandes arbete och förutsättningar att klara av arbetet får man genom ett utlåtande från arbetsgivaren. Arbetspensionsanstalten skickar en kopia av utlåtandet till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden om det finns en aktuell ansökan om sjukpension enligt folkpensionslagen. Om rätten till sjukpension kan fastställas utan arbetsgivarens utlåtande, begär arbetspensionsanstalten inte något utlåtande. 5

13 Åldrande När man blir äldre försämras förmågan att klara sitt arbete individuellt. Enbart ålder eller åldersrelaterade sjukdomsfynd är därför inte nog för att pension ska beviljas. Hur åldrandet inverkar på en persons förmåga att klara sitt arbete beror också på de krav som arbetet ställer och på arbetsmiljön. Den sökandes återstående arbetsförmåga uppskattas alltid i relation till hans eller hennes arbete eller till ett arbete som motsvarar hans eller hennes yrke. Att klara av arbetet ska vara svårare för sökanden än för andra i samma ålder. Hur slitsamma och påfrestande arbeten sökanden haft i sitt liv har också betydelse för bedömningen som helhet Sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Sjukdomens inverkan bedöms i kombination med övriga faktorer. Den sökandes arbetsförmåga ska vara så pass nedsatt att fortsatt förvärvsarbete är oskäligt. Sålunda saknas förutsättningar för pension om arbetsförmågan bara är något nedsatt Rehabiliteringsstöd sjukpension som beviljas för viss tid Rehabiliteringsstöd beviljas för viss tid åt personer som är arbetsoförmögna men vars arbetsförmåga bedöms kunna återställas med lämplig vård och rehabilitering. Ett villkor för rehabiliteringsstöd är att det har gjorts upp en vård- eller rehabiliteringsplan för personen. Rehabiliteringsstöd kan beviljas också för tiden för beredningen av vård- eller rehabiliteringsplanen. (FPL 568/ mom.) Blinda och rörelsehindrade Personer som är permanent blinda eller oförmögna att röra sig eller som varaktigt är i ett tillstånd av hjälplöshet på det sätt som avses i folkpensionslagen betraktas alltid som arbetsoförmögna, även om de arbetar och försörjer sig själva. (FPL 568/ mom.) Som blinda betraktas personer som saknar ledsyn och därför kan röra sig bara i bekant miljö. Tillståndet ska vara bestående. Ledsyn saknas vanligen om synskärpan är högst 0,04 eller om synfältet på alla sidor krympt till under 10 grader eller i motsvarande situationer. Om det är fråga om ett gränsfall när det gäller den centrala synen eller synfälten är det väsentligt att veta om personen kan röra sig med hjälp av synen i en främmande miljö, om personen använder tekniska hjälpmedel för blinda (vit käpp) när han eller hon rör sig och om det är fråga om en progredierande sjukdom. 6

14 Mörkerseendet kan vara ett stort problem, men enbart detta räcker inte. Om likväl andra kriterier håller sig just på gränsen (sjukdomen är progredierande, utvecklingstakten kan dock vara olika för olika sjukdomar) kan helhetssituationen tala för att pension ska beviljas på grund av blindhet eftersom personen inte klarar av att röra sig med hjälp av synen. Som rörelsehindrad anses den som inte kan använda sina nedre extremiteter för att röra sig Internationella bestämmelser En utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och familjepension samt pensionsbeloppet och utbetalningen, om den pensionssökande eller förmånslåtaren inte har bott i Finland hela tiden efter fyllda 16 år eller den sökande bor utomlands då pensionen söks eller förmånslåtaren bor utomlands vid sin död. Europeiska unionens förordningar om social trygghet 883/2004 (grundförordning) och 987/2009 (tillämpningsförordning), som tillämpas från , och de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 samt de avtal som Finland ingått om social trygghet har jämfört med folkpensionslagen fördelaktigare bestämmelser om villkoren för rätt till pension när en sökande eller en förmånslåtare varit försäkrad i länder där de nämnda internationella bestämmelserna tillämpas. På basis av internationella förordningar och överenskommelser kan även en person som är bosatt i ett annat land beviljas pension, vilket inte är möjligt enligt nationell lag EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 artiklarna 44 59) (1408/1971 artiklarna 37 49) (859/2003 artikel 1) (1231/2010 artikel 1) (EU:s blandkommittés beslut 1/2012) (EES blandkommittés beslut 76/2011) På FPA-pensioner tillämpas från grundförordningen 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009 beträffande de EU-medborgare som varit pensionsförsäkrade i Finland och i minst ett annat EU-land (EU-länder) Maasta- ja maahanmuutto > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Työvoiman vapaa liikkuvuus > Alueellinen soveltamisala). Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har genom förordning 1231/2010 utsträckts att fr.o.m även gälla tredjelandsmedborgare. Före tillämpades mellan EU-/EES-länderna de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972, som gällde arbetstagare och deras familjemedlemmar och som Finland började tillämpa Med undantag för Danmark har EU-länderna från och på basis av förordning 859/2003 tillämpat EUförordningarna 1408/1971 och 574/1972 även på arbetstagare i tredje land och 7

15 dessa arbetstagares familjemedlemmar, förutsatt att de vistas lagligt inom EU:s territorium. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein började från , genom beslut 76/2011 av EES blandkommitté, tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009 på EU- och EESmedborgare, men inte på medborgare i tredje land. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein tillämpade inte heller förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på tredjelandsmedborgare. Island och Norge tillämpar emellertid dessa förordningar på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna, detta tills den nya nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft. Schweiz, som inte är medlem i Europeiska unionen, tillämpar från förordningarna 883/2004 och 987/2009 på schweiziska medborgare och EU-medborgare, detta genom beslut 1/2012 av EU:s blandkommitté. Schweiz tillämpar inte förordningarna på EES- eller tredjelandsmedborgare. Före tillämpade Schweiz, på basis av ett separat avtal mellan EU och Schweiz de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på EUmedborgare, men inte på bulgariska eller rumänska medborgare eller på EESeller tredjelandsmedborgare. Varje land handlägger pensionsansökningarna enligt sin nationella lagstiftning och beaktar dessutom pensionsbestämmelserna i förordningarna. Exempelvis är det möjligt att en sökande inte betraktas som arbetsoförmögen i alla länder där pension har sökts Krav på bosättningstid (karenstid) Enligt EU-förordningarna om social trygghet intjänas försäkringstid för såväl pensionsrätt som för pensionsbelopp genom arbete och i regel från endast ett land åt gången. Genom bosättning intjänas försäkringstid i de länder där den sökande även har pensionsskydd som grundar sig på bosättning. Om en person arbetar i ett land och bor i ett annat, intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet. Arbete i ett land åsidosätter således samtidig bosättning i ett annat land. Exempel En i Sverige bosatt gränsarbetare som arbetar i Finland tjänar under tiden i arbetet in försäkringstid för folkpension enbart i Finland. Vissa länder uppger i sina intyg över försäkringsperioder (E 205, P5000) huruvida försäkringstid har intjänats för pensionsrätt eller för pensionsbeloppet eller för bägge. Om detta inte har meddelats, tolkas försäkringstiden som intjänad för båda två. I Finland intjänas försäkringstid för pensionsrätt (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Suomessa asuminen > Karenssiaika) genom bosättning och arbete här enligt samma principer som enligt nationell lag. Under tiden har en arbetstagare intjänat försäkringstid även för sådan arbetsgrundad tid i Finland som är omfattad av arbetspensionsförsäkringen och för vilken arbetstagaren på basis av tillämpningslagen inte skulle ha ansetts bosatt i Finland för att tiden varit så kort. Efter juli 2004 måste arbetstagaren oberoende av om han eller hon är arbetspensionsförsäkrad ha arbetat i Finland i minst fyra månaders tid för att intjäna försäkringstid för folkpension och familjepension. 8

16 Kom ihåg att vid utredning av bosättningstid i Finland beakta vad som bestäms i förordningarna 1408/71 och 883/2004 om lagval, d.v.s. vilket lands lagstiftning som tillämpats på arbetstagare under tiden och på personer från och med samt vad som stadgas i tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71 > Lainvalintamääräysten periaatteet ja Maastaja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > kansallinen lainsäädäntö). Beakta även FPA:s beslut om försäkringstillhörighet. Då du utreder bosättningstiden i Finland före år 1994 ska du iaktta de bestämmelser som vid varje särskild tidpunkt enligt folkpensionslagen varit i kraft i fråga om boende i Finland samt föreskrifterna i den nordiska konventionen om social trygghet och föreskrifterna i de bilaterala socialskyddsavtalen om val av lag som ska tillämpas. Beakta vid handläggning av pensionsansökningar också de försäkringsperioder som fastställts av Norge, Island, Liechtenstein, Danmark och Schweiz, även när dessa länder inte tillämpar förordning 883/2004 eller 1408/71 på grund av avtalet mellan EU och Schweiz förordning 859/2003 som gäller tredjelandsmedborgare som är arbetstagare förordning 1231/2010 som gäller tredjelandsmedborgare. I den nordiska konventionen om social trygghet, som i EU-fall - utöver EU-förordningarna om social trygghet - tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna, finns en bestämmelse om retroaktivtider med följande innehåll: Om en pensionssökande före år 1994 hade intjänat rätt till grundpension genom att bo i ett nordiskt land och samtidigt hade intjänat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, betraktas också grundpensionen som intjänad i samma land som arbetspensionen. Om den sökande samtidigt har arbetat i två nordiska länder och även varit bosatt i det ena, har grundpension intjänats endast i bosättningslandet. (Nordiska tryggh. konv. art. 18) Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ska för pensionsrätten vid behov även beaktas de tider som intjänats för beräkning av pensionsrätt och pension i ett annat land. Försäkringstiden i Finland måste ändå uppgå till minst ett år. Om en kund inte i något land intjänat ett års försäkringstid, har personen i alla fall rätt till folkpension, om han eller hon senast har varit försäkrad i Finland och den sammanlagda försäkringstiden från alla länder uppgår till minst tre år. (FPL 568/2007 9, 1408/1971 artikel 48, 883/2004 artiklarna 6 och 51) Om en arbetstagare vid tillämpning av förordning 1408/1971 inte har varit försäkrad i Finland minst den lagenliga tiden på tre år ska vid beräknandet av karenstiden, förutom försäkringstiden i Finland, även beaktas de försäkringstider som intjänats endast för pensionsrätt i andra länder som tillämpar EUförordningarna Rätt och villkor (883/2004 artiklarna 51 och 52) (1408/1971 artiklarna 45 och 46) Beräknandet av beloppet av folkpension och familjepension (Vanhuuseläke/Työttömyyseläke/ Työkyvyttömyyseläke > Määräytymisperusteet > Kv-säännökset > EU-säännökset > Määrän laskeminen) påverkas av den grund på vilken pensionsrätten i EU-fall uppkommer. Skriv in grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet. (linkki RAKEn teknisiin ohjeisiin) Rätt med stöd av folkpensionslagen Även i EU-fall uppkommer rätt till folkpension med stöd av folkpensionslagen när bägge villkoren uppfylls, ifall 9

17 den sökande är bosatt i Finland då pensionsrätten börjar och den treåriga karenstiden uppfylls med den finska försäkringstiden utan att försäkringstid som intjänats i andra länder beaktas. Rätt med stöd av pensionsbestämmelserna i förordningen om social trygghet Rätt till folkpension uppkommer enbart med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004 och 1408/1971), ifall den sökande är bosatt utomlands då pensionsrätten börjar eller en i Finland bosatt sökandes treåriga karenstid uppfylls endast om man beaktar även de försäkringstider som intjänats i andra länder (för rättighet och belopp). Dessutom förutsätts (1408/1971) att den sökande är eller har varit arbetstagare eller företagare, d.v.s. självständig yrkesutövare, förutom i Finland har varit pensionsförsäkrad i minst ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet, bor i Finland eller ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet, och efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland i minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om karenstiden på tre år inte uppfylls genom tiden i Finland, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. Villkoren i det föregående stycket iakttas från också vid tillämpningen av förordning 883/2004, dock så att den sökande även kan vara s.k. icke-aktiv, d.v.s. en person som inte är eller inte har varit arbetstagare eller företagare. När en icke-aktiv person är bosatt i ett annat land vid ansökan om pension, räcker det att han eller hon varit försäkrad endast i Finland. Den bosättningsrelaterade försäkringstid som intjänats för beräkning av pension i ett annat land kan också användas för kompensering av en resterande del av den för pensionsrätt erforderliga treårstiden i Finland. Om en icke-aktiv person är medborgare i ett tredje land börjar rätten till pension tidigast Den sökandes medborgarskap saknar betydelse när förordning 1408/1971 tillämpas på arbetstagare. Rätt till pension har även tredjelandsmedborgare som är arbetstagare och som uppfyller ovannämnda villkor Rätt till pension för unga arbetsoförmögna personer (883/2004 artiklarna 5 och 44) Vid tillämpning av förordning 883/2004 är den finska pensionen för unga personer en pension av s.k. typ A, dvs. en pension vars belopp inte beror på försäkringstidens längd och som nämns i bilaga VI. Om den sökande är bosatt i ett land som har en pension av typ A när arbetsoförmågan börjar, får han eller hon pension endast från bosättningslandet om villkoren för pension i övrigt uppfylls. Om pension inte beviljas från bosättningslandet får personen den från det land där han eller hon senast varit försäkrad, ifall också detta land har pensioner av typ A. Rätt till pension för unga arbetsoförmögna personer på basis av folkpensionslagen har en sökande 10

18 som är bosatt i Finland då pensionsrätten börjar och vars arbetsoförmåga börjat före 19 års ålder vid bosättning i Finland eller som vid fyllda 16 år har haft handikappbidrag för personer under 16 år. Rätt till pension på basis av förordningen om social trygghet har en sökande som är EU-medborgare som är bosatt i Finland då pensionsrätten börjar och vars arbetsoförmåga börjat före 19 års ålder vid bosättning i ett annat EU-land eller som vid fyllda 16 år har haft handikappbidrag för personer under 16 år. Sjukpension för unga personer börjar i regel senast från ingången av månaden efter den då personen fyller 19 år. Pensionen kan börja senare om personen har fått sjukdagpenning som börjat före 19 års ålder och pensionen beviljas omedelbart efter sjukdagpenningen. Den som är bosatt i ett annat land och som inte har någon bosättningstid alls i Finland efter fyllda 16 år beviljas inte pension för unga arbetsoförmögna personer. Om bosättningstiden i Finland är minst ett år kan personen beviljas pro rata-pension Nordiska konventionen om social trygghet Den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft Med stöd av konventionen utsträcks tillämpningsområdet för förordning 883/2004 och 987/2009 till att omfatta alla personer som omfattas av konventionen och som är bosatta i ett nordiskt land, om inte annat bestäms i konventionen. Bara de bestämmelser som avviker från förordningen har skrivits in i konventionen. Den nya konventionen ersätter den tidigare konvention som gällt sedan För Färöarnas och Grönlands del gäller den tidigare konventionen emellertid ända tills den här konventionen träder i kraft där. Den nya konventionen kommer inte att ha någon större inverkan på pensionerna. Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har tillämpats i Finland, Sverige och Danmark sedan och i Norge och Island sedan I praktiken har konventionen betydelse för Färöarna och Grönland som inte är medlemmar i EU och som inte omfattas av EES-avtalet samt för tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna. Konventionen tillämpas på all lagstiftning inom EU-förordningens tillämpningsområde. Rätt och villkor Rätt till folkpension har en sökande som har bott i minst ett annat nordiskt land förutom i Finland, bor i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet, och har bott i Finland i minst tre år efter fyllda 16 år. Vid beräknandet av om kravet på tre års bosättning uppfylls kan man emellertid beakta försäkringsperioder som uppfyllts i andra länder som tillämpar förordningarna, förutsatt att den finländska försäkringstiden är minst ett år. Den sökandes medborgarskap har ingen betydelse. Personens bosättning i ett nordiskt land bygger på landets nationella lagstiftning. Om det inte är klart vilken lagstiftning som ska tillämpas anses en person vara bosatt i det land där han eller hon är folkbokförd (Nordiska konventionen artikel 5). 11

19 Bilaterala överenskommelser om social trygghet Finland har gällande bilaterala överenskommelser om social trygghet med USA, Kanada, Chile, Israel och Australien. Finland har också en överenskommelse om social trygghet med Indien. Till skillnad från de övriga överenskommelserna tillämpas överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Indien endast på pensioner enligt arbetspensionssystemet. Överenskommelsen inverkar inte på folkpensionen. Den som är bosatt i Finland och söker folkpension får alltid pensionen med stöd av folkpensionslagen, eftersom överenskommelserna inte längre innehåller bestämmelser som är mer fördelaktiga än de lagstadgade bestämmelserna. Överenskommelserna innehåller följande pensionsslag respektive artiklar Avtalsland Ikraftträdelsedatum Pensioner från FPA Artiklar USA ( ) ålderspension och familjepension Kanada ålderspension och familjepension Chile ålderspension och familjepension Israel ålderspension och familjepension artikel 6 artikel 10 artikel 12 artikel 14 Australien ålderspension artikel 15 Rätt och villkor Rätt till folkpension har en sökande som är medborgare i Finland eller ett annat avtalsland, bor i det andra avtalslandet och har bott i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med Australien behöver treårstiden inte vara fortlöpande. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. Flyktingar och statslösa jämställs med finska medborgare Förhållande till andra förmåner Den som får sjukpension har inte rätt till studiestöd eller arbetslöshetsförmåner. Pensionstagaren kan inte heller beviljas handikappbidrag. Sjukpension och sjukdagpenning betalas i regel inte samtidigt. Rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering är däremot primär i förhållande till sjukpension. Rehabiliteringspenning för unga är också primär för personer under 20 år. Den som är blind eller oförmögen att röra sig kan dock få sjukpension och rehabiliteringspenning samtidigt. Vårdbidrag för pensionstagare, bostadsbidrag för pensionstagare och barnförhöjning kan på vissa villkor beviljas mottagare av sjukpension. 12

20 Mottagare av sjukpension har rätt till garantipension om pensionsinkomsterna ligger under den inkomstgräns som berättigar till garantipension. Också invandrare kan ha rätt till garantipension på grund av arbetsoförmåga Förtida ålderspension enligt folkpensionssystemet Sjukpension beviljas inte personer som har förtida ålderspension enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.). En person som har förtida ålderspension enligt folkpensionssystemet kan dock beviljas sjukpension om arbetsoförmågan har inträtt redan innan den förtida ålderspensionen började. Det förutsätts ytterligare att rätten till sjukpension uppkommer senast vid den tidpunkt då den förtida ålderspensionen beviljats. Läs mer om förtida ålderspension Studiestöd Studiestöd kan inte beviljas en person som har sjukpension. Däremot kan studiestöd beviljas när sjukpensionen upphört. Om en person får sjukpension med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen (permanent blinda eller rörelseoförmögna) kan personen inte heller i detta fall få pension och studiestöd samtidigt. Läs mer om studiestöd Förmåner vid arbetslöshet Den som får sjukpension har inte rätt till grunddagpenning arbetsmarknadsstöd utbildningsstöd utbildningsdagpenning alterneringsersättning. Om en person får sjukpension med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen (permanent blinda eller rörelseoförmögna) dras pensionen av från arbetslöshetsförmånen/alterneringsersättningen. Om sjukpension beviljas retroaktivt för en tid för vilken det betalats en arbetslöshetsförmån driver FPA in den grundlöst utbetalade förmånen, dvs. grunddagpenningen, arbetsmarknadsstödet, utbildningsdagpenningen eller utbildningsstödet ur den pension som betalas retroaktivt. Läs mer om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd Handikappbidrag för personer över 16 år Handikappbidrag för personer över 16 år kan inte beviljas en person som har sjukpension. Vårdbidrag för pensionstagare kan däremot beviljas förutsatt att villkoren uppfylls. Handikappbidrag och vårdbidrag kan inte betalas samtidigt. En bedömning av vad som är förmånligast för den sökande, handikappbidrag för personer över 16 år eller folkpension och vårdbidrag för pensionstagare, måste därför göras i vissa situationer. 13

21 T.ex. när den sökande är blind eller rörelsehindrad och förvärvsarbetar kan man bli tvungen att jämföra handikappbidraget med sjukpension och vårdbidrag. Den som är blind eller rörelsehindrad har enligt lagen alltid rätt till handikappbidrag med högsta belopp. Å andra sidan har blinda och rörelsehindrade rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen och till åtminstone vårdbidrag med grundbelopp. Läs mer om förmånlighetsbedömning. Om en person får sjukpension och ändå väljer handikappbidrag indras pensionen. Begäran om indragning ska i regel göras skriftligt Dagpenningsförmåner Sjukdagpenning När en sjukdom leder till arbetsoförmåga tryggas utkomsten i regel först av sjukdagpenning i ungefär ett år och först därefter, om arbetsoförmågan fortgår länge, kan det bli fråga om tidsbundet rehabiliteringsstöd eller sjukpension. Det som nedan sägs om sjukpension gäller även rehabiliteringsstöd. Sjukpension enligt folkpensionslagen och sjukdagpenning betalas i regel inte samtidigt. Sjukdagpenning utgör hinder för beviljande av sjukpension enligt folkpensionslagen tills maximitiden för sjukdagpenningen gått ut. Sjukpension som beviljas retroaktivt dras av från sjukdagpenningen. Detta är fallet till exempel när sjukdagpenning har beviljats för tiden efter maximitiden i form av tilläggsdagar, läs mer i anvisningen om sjukdagpenning. på grundval av en ny sjukdom, till exempel operationsåtgärd och kortvarig behandling av den Sjukpension från FPA beviljas från samma tidpunkt som invalidpension från arbetspensionsanstalten från ingången av månaden efter att arbetsoförmågan inträdde. Den som får sjukpension kan beviljas sjukdagpenning om han eller hon blir arbetsoförmögen för ett arbete som han eller hon utfört under tiden med pension. Sjukdagpenningen inverkar inte på beloppet av den pension som betalas ut. När sjukpensionen lämnats vilande kan man få sjukdagpenning om man blir arbetsoförmögen för det arbete som man utfört medan pension varit vilande. På meddelande från kunden kan man börja betala ut sjukpensionen på nytt, och sjukdagpenningen dras inte av från pensionen. Om en permanent blind eller rörelsehindrad person som får pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen är i arbete och insjuknar kan han eller hon utöver pensionen få sjukdagpenning. Partiell sjukdagpenning Partiell sjukdagpenning kan beviljas en arbetstagare eller företagare som har arbetat heltid och fortfarande är arbetsoförmögen, men återgår till sitt arbete på deltid. Partiell sjukdagpenning betalas för högst 120 vardagar. Partiell sjukdagpenning inverkar inte på sjukdagpenningens maximi- eller primärtid. Läs mer om villkoren för beviljande av partiell sjukdagpenning. Om sjukpension/rehabiliteringsstöd beviljas retroaktivt för en period för vilken redan beviljats partiell sjukdagpenning, se betalning som ersättning för sjukdagpenning. Anvisningarna gäller också partiell sjukdagpenning. Eftersom en person som har partiell sjukdagpenning arbetar ska man då man beviljar pension/rehabiliteringsstöd utreda om arbetsinkomsten överskrider den gällande inkomstgränsen, dvs. om pensionen/rehabiliteringsstödet ska lämnas vilande. 14

22 Föräldradagpenning Beviljad sjukpension hindrar inte utbetalning av moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Också partiell föräldrapenning samt specialvårdspenning kan betalas samtidigt som sjukpension. Föräldradagpenning betalas med minimibelopp om sjukpension/rehabiliteringsstöd betalas med stöd av 12 1 mom. i folkpensionslagen. (SFL 1224/ kap. 10 ) Om föräldradagpenningen på basis av arbetsinkomsten är större än pensionerna och föräldradagpenningens minimibelopp, kan sjukpensionen/rehabiliteringsstödet dras in på kundens begäran. Om sjukpension betalas med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen (permanent blinda eller rörelsehindrade) kan föräldradagpenningen betalas med fullt belopp Bedömning av arbetsförmågan vid sjukdagpenning och sjukpension Definitionen på arbetsoförmåga är olika i fråga om sjukdagpenning och sjukpension. Rätt till sjukdagpenning på grundval av arbetsoförmåga föreligger om en kund på grund av sjukdom är oförmögen att utföra sitt vanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete (Sjukförsäkringslagen 8 kap. 4 ). För att kunna få sjukpension från FPA ska kunden på grund av sjukdom vara oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete (Folkpensionslagen 12.2 ). Som arbete som kan jämföras med det sedvanliga arbetet räknas arbete som med beaktande av kundens arbetsförutsättningar kan anses vara lämpligt och trygga en skälig försörjning. Till skillnad från sjukdagpenningen bedöms arbetsförmågan hos sjukpensionssökande under 60 år också i relation till annat arbete än det egna arbetet. Sjukdagpenningen är avsedd att trygga försörjningen under kortvarig arbetsoförmåga, medan sjukpensionen är avsedd för långvarig arbetsoförmåga. Om en sjukpensionssökande har en lång arbetshistorik, bedöms arbetsförmågan hos personer som fyllt 60 år i förhållande till det egna arbetet, på motsvarande sätt som vid sjukdagpenning. På grund av de olika definitionerna av arbetsoförmåga i fråga om sjukdagpenning och sjukpension kan en kund vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och ha rätt till sjukdagpenning, men får inte sjukpension eftersom han eller hon inte är arbetsoförmögen på det sätt som avses i folkpensionslagen. Sådana situationer kan uppkomma t.ex. om en yrkeschaufför under 60 år har epilepsi men bedöms ha tillräcklig resterande arbetsförmåga för något annat arbete Rehabiliteringsförmåner FPA ordnar rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning, yrkesinriktad rehabilitering och rehabilitering enligt prövning. Det primära målet med yrkesinriktad rehabilitering är att återställa arbetsförmågan. Läs mer om yrkesinriktad rehabilitering. Se även Krävande medicinsk rehabilitering och Rehabilitering enligt prövning. 15

23 Rehabiliteringspenning Innan sjukpension beviljas ska alltid kundens möjligheter att återgå i arbete eller komma in i arbetslivet med hjälp av rehabilitering utredas. Rehabilitering är det primära alternativet i förhållande till sjukpension. Under rehabilitering tryggas försörjningen i första hand genom rehabiliteringspenning. Även under tid av rehabiliteringsstöd eller sjukpension är rehabiliteringsåtgärder (yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, utbildning, arbetsprövning) möjliga. För att kunna få rehabiliteringsstöd eller sjukpension ska kunden dock vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i folkpensionslagen (FPL 568/ ) Under rehabilitering tryggas försörjningen i första hand genom rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering är primär i förhållande till sjukpension och rehabiliteringsstöd (FPL 568/ mom.). Sjukpensionen/ rehabiliteringsstödet börjar i regel först när rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering upphört. Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Rehabiliteringspenning som betalas av en arbetspensionsanstalt utgör hinder för beviljande av sjukpension och rehabiliteringsstöd. Om en person har beviljats rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna kan sjukpensionen börja tidigast när rehabiliteringspenningen har upphört. Om kunden får rehabiliteringsunderstöd från arbetspensionsanstalten börjar sjukpensionen och rehabiliteringsstödet från FPA först efter att rehabiliteringsunderstödet upphört. På rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna tillämpas inte regress. En arbetspensionsanstalt betalar inte arbetspension för den tid som kunden har fått rehabiliteringspenning från FPA. Från ingången av 2017 ändras detta så att arbetspensionsanstalten betalar arbetspension till den del som pensionen överstiger rehabiliteringspenningen från FPA. Detta gäller dock inte för rehabiliteringspenning för pensionstagare. FPA-rehabiliteringspenning Under tiden av yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA tryggas försörjningen i första hand genom rehabiliteringspenning. Sjukpension eller rehabiliteringsstöd kan inte beviljas en kund vars yrkesinriktade rehabilitering pågår och som får rehabiliteringspenning. Sjukpensionen eller rehabiliteringsstödet kan börja tidigast från ingången av månaden efter den då utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör. Om en kund har haft rehabiliteringspenning från FPA under en kort period av yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering, kan sjukpension eller rehabiliteringsstöd beviljas retroaktivt för samma tid som rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenning som betalats ut felaktigt för samma tid regressindrivs ur folkpensionen (FPL 568/ ). Åtgärder i regressituationer Om pension beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning beviljats, ska pensionshandläggaren kontrollera följande: avgörandet om rehabiliteringspenning, betalningsuppgifterna och uppgifterna för betalningsposten och beakta dem vid avgörandet av pensionsärendet när beslutet meddelas ska man registrera regressuppgifterna (Maksunsaajat > Maksunvaatija. Som grund (Peruste) anges Regressi /kuntoutusraha KRL 39 och de tidsperioder under vilka rehabiliteringspenning har betalats samt rehabiliteringspenningens bruttobelopp). 16

24 Efter pensionsbeslutet går uppgift om ärendet till rehabiliteringspenningen (Oiwa > Tarkistettava asia). Om man förutom rehabiliteringspenning betalat ersättning för uppehälle drivs ersättningen inte in från folkpensionen. Läs mer i anvisningen om rehabiliteringspenning. Blinda och rörelsehindrade Om FPA-sjukpension har beviljats en permanent blind eller rörelsehindrad person med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen, kan pension betalas samtidigt som rehabiliteringspenning. Läs mer om rehabiliteringspenning från FPA Rehabiliteringspenning för unga Enligt folkpensionslagen är rehabiliteringspenning för unga primär i förhållande till sjukpension enligt samma lag. Personer under 20 år kan beviljas sjukpension först när man utrett att möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering inte finns, eller om den yrkesinriktade rehabiliteringen avbrutits på grund av sjukdom eller avslutats som resultatlös (FPL 568/ mom.). Personer under 20 år som får rehabiliteringspenning för unga enligt lagen om FPArehabilitering kan inte samtidigt beviljas sjukpension. Sjukpensionen kan börja först när rätten till rehabiliteringspenning för unga har upphört (FPL 568/ mom.). Om betalningen av rehabiliteringspenningen fortsätter när personen fyller 20 år kan pension inte heller då beviljas innan betalningen av rehabiliteringspenningen upphör (FPL 568/ mom.). Rehabiliteringspenning för unga kan inte dras in på kundens begäran medan rehabiliteringen pågår även om kunden önskar få sjukpension och garantipension i stället. En person som är under 20 år kan inte välja mellan rehabiliteringspenning för unga och sjukpension. Om sjukpension har beviljats en permanent blind eller rörelsehindrad person med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen kan personen samtidigt få rehabiliteringspenning för unga och sjukpension. Läs mera i villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga om för vilken tid rehabiliteringspenningen kan beviljas och om beloppet Rehabiliteringspenning till pensionstagare Till pensionstagare som genomgår rehabilitering kan utöver pension betalas rehabiliteringspenning om rehabiliteringen varar i över 30 dagar. För pensionstagare är rehabiliteringspenningen 10 % av de sammanlagda pensionerna. Läs mer om rehabiliteringspenning till pensionstagare i anvisningen om rehabiliteringspenning Andra ersättningar under tiden för rehabilitering Sjukpension kan betalas även när den beviljas retroaktivt för samma tid som rehabiliteringstidsersättning har betalats för med stöd av bestämmelserna om rehabilitering från olycksfalls- eller trafikförsäkringen. Rehabiliteringstidsersättningar som börjat eller senare beaktas som inkomst i samband med folkpension. 17

25 Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidrag för pensionstagare kan beviljas en person som har sjukpension. Vårdbidrag beviljas om pensionstagarens funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom i minst ett år utan avbrott och sjukdomen medför återkommande behov av hjälp eller extra kostnader. Läs mer om villkoren för beviljande av vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidrag och handikappbidrag kan inte betalas samtidigt. En bedömning av vad som är förmånligast, folkpension plus vårdbidrag eller handkappbidrag för personer över 16 år, måste därför göras i vissa situationer. När den sökande är blind eller rörelsehindrad och förvärvsarbetar kan man t.ex. bli tvungen att jämföra handikappbidrag med sjukpension och vårdbidrag. Den som är blind och rörelsehindrad har enligt lagen alltid rätt till handikappbidrag med högsta belopp. Å andra sidan har blinda och rörelsehindrade rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen och till åtminstone vårdbidrag med grundbelopp. Läs mer om förmånlighetsbedömning Bostadsbidrag för pensionstagare Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas en person som har sjukpension. Ett villkor för bidraget är att boendeutgifterna uppgår till ett visst belopp per år. För utgifterna gäller dock vissa maximibelopp som är beroende av i vilken kommun bostaden är belägen och som utgör den gräns efter vilken de överstigande utgifterna inte beaktas. På bidragsbeloppet inverkar utöver boendeutgifterna den sökandes familjeförhållanden samt årsinkomster och förmögenhet. Läs mer om villkoren för beviljande av bostadsbidrag för pensionstagare Barnförhöjning Barnförhöjning kan beviljas en person som har sjukpension. Barnförhöjning beviljas för en pensionstagares eller pensionstagares makes barn och fosterbarn som är under 16 år och som bor i samma hushåll som pensionstagaren. Läs mer om villkoren för beviljande av barnförhöjning Garantipension Garantipension kan beviljas en i Finland bosatt person som har fyllt 16 år och som har pension som berättigar till garantipension (t.ex. sjukpension enligt folkpensionslagen) eller är en i lagen om garantipension avsedd invandrare. För att garantipension ska kunna beviljas förutsätts dessutom att den sökandes pensionsinkomster inte överskrider inkomstgränsen för garantipension. Garantipension kan beviljas på basis av arbetsoförmåga till invandrare i åldern år som är arbetsoförmögna enligt folkpensionslagen. Med invandrare avses en person som inte får pension som berättigar till garantipension från Finland eller något annat EU- eller EES-land eller Schweiz. 18

26 En invandrare har inte rätt till garantipension enbart på grund av att han eller hon är blind eller rörelsehindrad. Läs mer om garantipension Familjepension Sjukpension och familjepension från FPA (efterlevandepension, barnpension) kan i regel inte beviljas för samma tid. Däremot kan man få efterlevande makes begynnelsepension samtidigt med sjukpension. I begynnelsepension betalas skillnaden mellan pensionsförmånerna. En efterlevande make kan välja den pension som är fördelaktigare för honom eller henne, om han eller hon skulle ha rätt till såväl fortsättningspension för efterlevande make som sjukpension. Man gör en förmånlighetsjämförelse mellan efterlevande makes fortsättningspension och sjukpension. Den som får fortsättningspension för efterlevande make kan alltid beviljas folkpension. Dra in efterlevandepensionen på basis av ansökan om folkpension. Indragning förutsätter inte en skriftlig begäran. Den som får folkpension kan beviljas efterlevande makes fortsättningspension, om den sökande skriftligt begär att folkpensionen ska dras in. Eftersom pensionerna inte betalas samtidigt, avdras från den folkpension som beviljas familjepensionen för motsvarande tid. Registrera på betalningsyrkandet FPA-byrån, koden (Kela/Palautustiimi/eläke). På motsvarande sätt avdras från den fortsättningspension som beviljas folkpensionen för motsvarande tid Pensioner och ersättningar som betalas från annat håll I samband med sjukpension räknas arbetspensioner, olycksfalls-, trafikskade- och militärskadeersättningar och avträdelseförmåner samt motsvarande förmåner från utlandet som inkomster. Läs mer om inkomstinkludering av pensioner och ersättningar som betalas från annat håll Ansökan Sjukpension söks med egen blankett (ETK/Kela 7002r). Med samma blankett kan man ansöka om både pension från FPA och från arbetspensionsanstalten. Dessutom kan man också ansöka om sjukpension från EU-/EES-länder, Schweiz och länder med överenskommelse om social trygghet med blanketten. Ett aktuellt läkarutlåtande ska fogas till ansökan, i regel läkarutlåtande B. Vid ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd räcker det med endast ett läkarutlåtande B, blanketten för fortsatt rehabiliteringsstöd (ETK/Kela 7008r) behövs inte. Det går inte att ansöka om sjukpension från FPA via e-tjänsten ( En del arbetspensionsanstalter har egna program med vilka man kan ansöka om invalidpension elektroniskt. 19

27 I vilket skede ansöker man? Hur ska du gå till väga vid försäkringsdistriktet? Om sjukdomen blir långvarig får kunden i regel först sjukdagpenning i ungefär ett år och först därefter sjukpension eller tidsbundet rehabiliteringsstöd. I samband med handläggningen av sjukdagpenningen ska möjligheterna till rehabilitering utredas, och ännu vid handläggningen av ansökan om sjukpension ska detta säkerställas. Ett brev om rehabiliteringsmöjligheter och om att ansöka om pension skickas från FPA till kunden när sjukdagpenning har betalats för 150 vardagar (ca 6 mån.). I regel är det ändamålsenligt att ansöka om pension först när sjukdagpenning betalats ut minst 150 dagar och arbetsoförmågan fortsätter även efter primärtiden för sjukdagpenningen (ca 1 år). Om sjukdagpenning beviljas fram till maximitiden (300 dagar) efter att primärtiden fastställts, påminner man i beslutet om sjukdagpenning (beslutsfras PRW07) om att pension ska sökas. Om sjukpension inte har sökts under perioden av sjukdagpenning, men ett läkarutlåtande som sträcker sig över en tid som är längre än primär-/ maximitiden finns tillgängligt, ska du kontakta kunden och kartlägga hans eller hennes situation. Har rehabiliteringsmöjligheterna utretts, är ansökan om sjukpension enda alternativet eller skulle kunden ha nytta av arbetsförmågerådgivning? Innan du kontaktar kunden ska du bl.a. kontrollera om den som handlägger sjukdagpenningsärendet redan har utrett frågan. Efter maximitiden kan kunden få sjukdagpenning på grund av samma sjukdom när han eller hon har varit arbetsför i minst 12 månader utan avbrott. Om kunden blir arbetsoförmögen på grund av en annan sjukdom kan sjukdagpenning komma i fråga även om maximitiden har uppnåtts. Om kunden igen efter maximitiden arbetar minst 30 dagar utan avbrott och sjukdomen återkommer kan sjukdagpenningens tilläggsdagar (50 dagar) komma i fråga. Läs mer om rätten till sjukdagpenning i förmånsanvisningen om sjukdagpenning. Om kunden inte ansöker om sjukdagpenning utan direkt om sjukpension har förfarandet inverkan på begynnelsetidpunkten för den sjukpension som eventuellt beviljas. Innan sjukpensionen kan börja måste kunden ha en kalkylerad sjukdagpenningstid, ifall kunden inte också har arbetspension. Förfarandet är det samma som när en ansökan om sjukdagpenning avslagits och primärtiden inte är fastställd. Läs mera om begynnelsetidpunkten för sjukpension under Begynnelsetidpunkt. Särskilda situationer en mottagare av delinvalidpension söker full invalidpension/sjukpension Arbetspensionsanstalten beviljar full invalidpension från ingången av månaden efter förändringen i arbetsförmågan, förutom om primärtid för sjukdagpenningen har fastställts för mottagaren av invalidpension. Om primärtid har fastställts börjar den fulla arbetspensionen efter att primärtiden upphört. Delinvalidpension betalas tills den fulla invalidpensionen börjar. FPA-pension kan vid situationer med delinvalidpension börja från samma tidpunkt som arbetspensionen. ett läkarutlåtande för någon som har rehabiliteringspenning kommer in, vad uppmanar du kunden att söka? Rehabiliteringspenning har kunnat betalas ut av arbetspensionsanstalten eller FPA. Om rehabiliteringsåtgärderna avbryts på grund av hälsotillståndet kan det bli aktuellt med sjukdagpenning ifall den inte betalats ut för den maximala tiden. Om läkarutlåtandet som kommit in är skrivet för sjukdagpenning och sjukpension kan sjukdagpenning komma i fråga 20

28 ännu före eventuell sjukpension. Läs mera om begynnelsetidpunkten för sjukpension efter rehabiliteringspenning i avsnittet Begynnelsetidpunkt. en ny ansökan om sjukpension kommer in medan besvär är under behandling Kartlägg alltid först kundens helhetssituation, se också eventuella uppgifter om ändringssökande. En ny ansökan om sjukpension med bilagor som kommer in medan besvär gällande sjukpension är under behandling behandlas i samband med ändringssökande. Skapa ett Lisäselvitys muutoksenhakuasteelle-arbete och överför arbetet till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. ett läkarutlåtande kommer in (beslut om rehabiliteringsstöd ligger som grund) Kartlägg kundens helhetssituation. Om utlåtandet är skrivet för en tid som sträcker sig längre än det beviljade rehabiliteringsstödet, och den tidigare ansökan inte har avslagits, ska du skapa ett Työkyvyttömyyden selvittäminen-arbete (TKS-arbete) och överföra det till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Om det föregående beslutet gällande rehabiliteringsstöd varit ett avslagsbeslut och läkarutlåtandet kommer in efter att besvärstiden gått ut, förutsätter behandlingen av sjukpensionsärendet en ansökan. Kontakta kunden för ansökan om sjukpension. Förfrågan om arbetspensionsuppskattning (Työeläkearvion kysely, Oiwa) och rätt till folkpension När ansökan om sjukpension har inkommit gör försäkringsdistriktet en förfrågan om arbetspensionsuppskattning (Työeläkearvion kysely, Oiwa) för att ta reda på om det skulle återstå någon folkpension att betala ut ifall den beviljas. Arbetspensionsuppskattningen är tillgänglig i fall där personen har fått sjukdagpenning i 150 dagar och primärtiden för dagpenningen har fastställts. Vid fortsatt rehabiliteringsstöd görs ingen ny arbetspensionsuppskattning. Kontrollera också tidigare beslut om folkpension samt uppgifter om arbetspensioner och ersättningar (Cics/ HEKY) för att bedöma rätten till folkpension vad gäller de inkomster som inverkar på den. Om det på basis av uppskattningen av arbetspensionen ser ut som om det inte skulle återstå någon folkpension att betala ut, ska du lämna kvar ansökan hos försäkringsdistriktet i väntan på ett beslut om arbetspension. Skapa inte något Työkyvyttömyyden selvittäminen-arbete (TKS) i Oiwa för Handläggningscentret för sjukpensionsärenden (TK-ratkaisukeskus) om den uppskattade arbetspensionen överskrider gränsen för folkpension (i fråga om internationella ärenden ska du dock flytta ansökningsarbetet (Hakemus) till centret för internationella ärenden). Anteckna detta i kommentarfältet i Oiwa. Om det efter att beslutet om arbetspension meddelats kommer fram att det trots allt återstår folkpension att betala ut, ska du för bedömning av arbetsförmågan skapa ett TKS-arbete för Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Om arbetspensionen avslås ska du överföra TKSarbetet till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden för avgörande. Före överföringen ska man alltid försäkra sig om att kunden också har ansökt om sjukpension/rehabiliteringsstöd enligt folkpensionslagen. Om kunden lämnar in sin ansökan till FPA eller t.ex. skickar den per post och uppger att han eller hon endast söker arbetspension, men det på basis av arbetspensionsuppskattningen kommer fram att kunden vad inkomsterna beträffar skulle ha rätt också till folkpension, ska du informera och vid behov kontakta kunden gällande ansökan om folkpension. Om det först efter att beslutet om arbetspension (positivt) har meddelats kommer fram att kunden också har rätt till folkpension, ska du informera kunden om att han eller hon kan ansöka om folkpension. Vid behov kan du använda kundbrev TKH09. Om kunden har ansökt om endast arbetspension och det enligt arbetspensionsuppskattningen inte skulle återstå någon folkpension att betala ut ifall den beviljas, kontaktar man inte kunden 21

29 gällande ansökan om folkpension om arbetspensionsanstalten avslagit ansökan om invalidpension (ej arbetsoförmögen). Personer under 20 år Rehabiliteringspenning för unga, som betalas till personer under 20 år, är primär i förhållande till sjukpension. Läs mer om villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga i förmånsanvisningen för rehabiliteringspenning. Personer under 20 år kan beviljas sjukpension om förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering inte finns eller om den yrkesinriktade rehabiliteringen avbrutits eller avslutats på grund av sjukdom (FPL 568/ mom.). Om en person under 20 år ansöker om sjukpension ska du i försäkringsdistriktet gå till väga enligt följande: Skapa ett uppdragsarbete (Toimeksianto) i försäkringsdistriktets arbetskö för rehabiliteringspenning (Kuntoutusraha-työjono) i Oiwa och be om att möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering för den unga utreds. försäkringsbolaget ansvarar för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid trafikolycka eller olycksfall i arbetet i regel ber man inte om ett utlåtande om möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering rehabiliteringspenning för unga kan ändå beviljas om utbetalningen av ersättning enligt olycksfallsförsäkrings- eller trafikförsäkringslagen fördröjs av skäl som inte beror på klienten om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga beviljas, antecknar handläggaren av rehabiliteringspenningen det i Oiwa (Työkykyarvioinnin muistiinpano). Pensionshandläggaren vid försäkringsdistriktet flyttar ansökan om sjukpension till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden, som avslår ansökan. om villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga inte uppfylls, skriver handläggaren av rehabiliteringspenningen ett utlåtande med motiveringar gällande ärendet i Oiwa (Työkykyarvioinnin muistiinpano). Pensionshandläggaren vid försäkringsdistriktet flyttar ansökan om sjukpension till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden, som prövar rätten till sjukpension. om den yrkesinriktade rehabiliteringen avbryts eller avslutas på grund av sjukdom ska du överföra ansökan om sjukpension med hänvisning till avbrytandet eller avslutandet från försäkringsdistriktet till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden (TK-ratkaisukeskus) för bedömning av arbetsförmågan. om en ansökan om rehabiliteringspenning för unga har avslagits och kunden överklagat beslutet ska du överföra ansökan om sjukpension till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden för bedömning av arbetsförmågan. Läs mera om begynnelsetidpunkten för sjukpension efter rehabiliteringspenningen för unga i avsnittet Begynnelsetidpunkt Utredning av rehabiliteringsbehovet För att behov av rehabilitering ska upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt ska möjligheterna till rehabilitering utredas i samband med handläggningen av sjukdagpenning och ännu före ett avgörande om sjukpension. Läs mer om utredning av rehabiliteringsbehovet medan sjukdagpenning betalas i förmånsanvisningarna om sjukdagpenning. När sjukdagpenning har beviljats för 150 dagar får kunden brevet PRI02 från FPA med information om rehabiliteringsmöjligheter och om hur man söker pension. 22

30 I anslutning till handläggningen av sjukpensionsärendet (som inletts eller senare) utreds vid FPA den sökandes förutsättningar att få rehabilitering enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (lagen om FPA-rehabilitering). Både yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering ska bedömas. Om det är en arbetspensionsanstalt som ska utreda och ordna yrkesinriktad rehabilitering för den sökande kan det likväl falla på FPA att utreda den sökandes rätt till annan rehabilitering enligt lagen om FPA-rehabilitering, t.ex. rehabilitering enligt prövning eller rehabiliterande psykoterapi. Dessutom ska den sökande vid behov hänvisas till rehabilitering enligt annan lagstiftning. Det kan då bli fråga om att hänvisa den sökande till hälso- och sjukvården när det gäller medicinsk rehabilitering eller till det primära rehabiliteringssystemet när det gäller trafikskada eller olycksfall i arbetet. (Folkpensionslagen 13 ) En närmare utredning av rehabiliteringsmöjligheterna behövs i regel inte om invalid-/sjukpension beviljas tillsvidare den sökande kan återvända till arbetet med hjälp av någon annan rehabilitering, t.ex. då personen återfår arbetsförmågan redan under den medicinska rehabiliteringen så att yrkesinriktad rehabilitering inte behövs man i anslutning till handläggningen av sjukpensionsärendet ännu inte kan bedöma hur ändamålsenligt det är med rehabilitering rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna utreds senare utifrån en ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd eller en separat ansökan om rehabilitering Då FPA är den pensionsanstalt som svarar för rehabiliteringen Redan i början av handläggningen, före beredningen för sakkunnigläkaren, ska du ta reda på vilken institution som ska svara för rehabiliteringen (en arbetspensionsanstalt, FPA eller exempelvis ett försäkringsbolag). Gör detta genom en Kuntouttava eläkelaitos-förfrågan och genom att kontakta arbetspensionsanstalten utifrån den ytterligare information som ges i förhandsmeddelandet eller uppgifterna i arbetspensionsbeslutet. Om det är FPA som ska utreda rehabiliteringsmöjligheterna och ordna rehabiliteringen utgår man ifrån att rehabiliteringsbehovet utreds utifrån de utredningar som FPA har till sitt förfogande. Förutsättningarna för rehabilitering av den som ansöker om sjukpension ska utredas samtidigt som man bedömer den sökandes rätt till sjukpension/rehabiliteringsstöd. Den sökandes rehabiliteringsmöjligheter bedöms via en medicinsk bedömning (sakkunnigläkaren) och en helhetsbedömning (en pensionshandläggare vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden) och om det behövs ska den sökande hänvisas till yrkesinriktad rehabiliteringsutredning med tanke på uppgörandet av en rehabiliteringsplan. En muntlig ansökan om yrkesinriktad rehabiliteringsutredning räcker. Ett rehabiliteringsbeslut gällande yrkesinriktad rehabiliteringsutredning kan du meddela från Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. En rehabiliteringshandläggare vid försäkringsdistriktet fattar beslut om andra rehabiliteringsåtgärder, gör en bedömning av deras ändamålsenlighet samt gör upp rehabiliteringsbeslut. Om du tillsammans med sakkunnigläkaren gör den bedömningen att den som ansöker om pension skulle ha nytta av rehabilitering ska du ringa till kunden och uppmana honom eller henne att ansöka om rehabilitering. Information om detta ges också i beslutet om rehabiliteringsstöd. När ansökan om rehabilitering har inkommit fortsätter en rehabiliteringshandläggare vid försäkringsdistriktet handläggningen av ärendet, utom då det är fråga om en utredning gällande yrkesinriktad rehabilitering. Då kan du meddela beslutet via Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Om kunden inte svarar efter att ha blivit kontaktad och uppmanad att ansöka om rehabilitering eller delta i en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning ska du skicka kunden brev TKH20 eller TKH21. Om inget svar kommer från kunden ska du ringa kunden efter en uppföljningstid (ca 1 månad) och höra dig för om situationen. Om kunden inte är villig att ansöka 23

31 om rehabilitering eller genomgå en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning avslutas handläggningen av ärendet. Om det inte finns förutsättningar för rehabilitering av den som söker pension (det anses inte aktuellt med rehabilitering, den sökande anses inte ha nytta av rehabilitering) meddelas detta i beslutet gällande sjukpension/rehabiliteringsstöd. Särskilda situationer En rehabiliteringshandläggare vid försäkringsdistriktet ger kunden vägledning i hur man ansöker om medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA (rehabiliterande psykoterapi eller åtgärder som hänför sig till rehabilitering enligt prövning, exempelvis rehabiliteringskurser). Handläggare vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden: skapa ett Toimeksianto-arbete i försäkringsdistriktets arbetskö för rehabiliteringsärenden om det i läkarutlåtandet (B-utlåtande) finns en rekommendation om medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA man i samband med handläggningen av ansökan om sjukpension annars märker att den sökande skulle ha nytta av medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA Om man i anslutning till sjukpensionsärendet märker att vård- och rehabiliteringsplanen måste preciseras (kunden skulle ha nytta av terapi) ska du ringa till kunden och ge honom/ henne rådet att diskutera saken med den behandlande läkaren. Rådgör vid behov med en förmånsspecialist vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden om du är osäker på de observationer eller slutledningar du gjort i rehabiliteringsärendet. Förmånsspecialisten rådfrågar efter behov en rehabiliteringshandläggare vid försäkringsdistriktet och eventuellt en specialist vid kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden med en begäran om sakkunnigutlåtande (Asiantuntijalausunto) i Oiwa (Förmånstjänster, Juridiska enheten/arbetskön Asiantuntijat). Om arbetsförmågan hos den som ansöker om sjukpension eller rehabiliteringsstöd inte går att bedöma med de utredningar som finns till förfogande och sakkunnigläkaren vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden föreslår en undersökning för bedömning av arbetsförmågan (Folkpensionslagen 61 ) ska du ringa till kunden och hänvisa honom eller henne till undersökning. Läs mer om undersökningar för bedömning av arbetsförmågan i avsnittet Förordnande om undersökning. Rehabiliteringspenning för unga, som betalas till personer under 20 år, är primär i förhållande till sjukpension. Läs mer i denna anvisning under Utredning gällande rehabiliteringspenning för unga Ny ansökan Sjukpension söks med FPA:s och Pensionsskyddscentralens gemensamma blankett Ansökan om sjuk-/invalidpension (ETK/Kela 7002r). Om den sökande har bott eller arbetat utomlands ifylls blanketten Boende och arbete utomlands, Bilaga U (ETK/Kela 7110r). Lantbruksföretagare fyller dessutom i blanketten Lantbruksföretagares utredning, bilaga TM (LPA/FPA001r). Ansökan om sjukpension används vid avgörandet av den sökandes rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen. På basis av samma ansökan avgörs också rätten till sjukpension enligt 12 3 mom. (personer över 60 år) och 12 4 mom. (permanent blinda och rörelsehindrade) i folkpensionslagen. Ansökan om sjukpension används också när personen som ansöker om pension redan fyllt 63 år. FPA kan bevilja en person som fyllt 63 år och som har ålderspension enligt arbetspensionslagarna sjukpension om han eller hon betraktas som arbetsoförmögen enligt folkpensionslagen. 24

32 Ansökan om invalidpension enligt arbetspensionslagarna Invalidpension enligt arbetspensionslagarna söks också med blanketten Ansökan om sjukpension (Invalidpension) (ETK/Kela 7002r). Ansökan kan lämnas till FPA-byrån. Läs mer om Arbetspensionsservice. Ansökan om tilläggspension utomlands I ett flertal länder finns utöver de lagstadgade pensionssystemen tilläggspensionssystem som bekostas av arbetsgivarna. Det mest typiska exemplet utgörs av tilläggspensionssystemet i Sverige, som grundar sig på arbetsmarknadsavtal och från vilket avtals- och tjänstepensioner betalas som tilläggspension till personer som arbetat i Sverige. Du kan uppmana kunden att söka svensk arbetsmarknadsavtalspension med brevet VEL51, som åtföljs av ansökningsblanketten Y10sr. Kunden kan returnera ansökan till FPA. Pensionsskyddscentralen vidarebefordrar inte dessa ansökningar, eftersom det är fråga om pension som inte omfattas av förordningarna. Kontrollera med en pensionssökande som arbetat utomlands om han eller hon har omfattats av ett sådant tilläggspensionssystem. Om den sökande redan har tilläggspension ska du be att få pensionsbeslut och betalningskvitto. I annat fall ska personen uppmanas söka tilläggspension och vid behov ges råd och hjälp med ansökan. I punkt 5 i bilaga U kan den pensionssökande ge sitt samtycke till att den utländska institution som betalar tilläggspension får ge FPA information om tilläggspensionen. Registrera med hjälp av HEMU / Henkilön yleistiedot > Ulkomaiset lisäeläkelaitokset den sökandes samtycke, den institution som betalar tilläggspensionen och uppgift om huruvida anstalten betalar den sökandes egen pension eller familjepension som tilläggspension. Uppgifter om tilläggspension som registrerats i kundens namn kan efterfrågas med HEKY. Om tilläggspension betalas ut av en inrättning om vilken inga uppgifter ännu förekommer i registret över utländska tilläggspensionsinrättningar, ska uppgifterna meddelas t.ex. med e-post till brevlådan för internationella pensionsärenden vid Juridiska enheten vid Resultatenheten för förmånstjänster, ETTKVELMA Medicinska utredningar Ett läkarutlåtande ska fogas till ansökan om sjukpension (FPL 568/ mom.), i regel läkarutlåtande B (SV 7r) för vars kostnader kunden själv står för. Också ett annat läkarutlåtande kan godkännas, t.ex. läkarutlåtande C eller E, om det innehåller tillräckliga uppgifter för att arbetsförmågan ska kunna bedömas och man i det tagit ställning till hur länge arbetsoförmågan varar. Läkarutlåtandet behöver inte vara skrivet av en specialistläkare och det kan vara från en hälsovårdscentral eller från en privat läkarstation. Av utlåtandet ska framgå kundens aktuella hälsotillstånd och därför får det vara högst ett halvt år gammalt. Den sökandes arbetsförmåga ska kunna bedömas utgående från utlåtandet också efter primärtiden för sjukdagpenningen. För beviljande av rehabiliteringsstöd förutsätts dessutom en vård- eller rehabiliteringsplan som i regel ingår i läkarutlåtandet B, men planen kan också vara separat. 25

33 Om läkarutlåtandet saknas från sjukpensionsansökan ber försäkringsdistriktet om det av kunden innan man överför ansökan till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Vid behov kan du använda kundbrev TKH08. Ett läkarutlåtande kan skaffas också på FPA:s bekostnad om den sökande vårdas på sjukhus eller institution eller om det finns något annat särskilt skäl för detta (FPL 568/ mom.). Sakkunnigläkaren vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden avgör om man ska be om ett läkarutlåtande. Sakkunnigläkaren kan vid behov även be om medicinska tilläggsutredningar. I läkarutlåtandet kan det t.ex. hänvisas till en undersökning som gjorts, men från vilken undersökningsresultat inte finns tillgängliga. Eller så nämns i ansökan ett läkarbesök utan närmare utredning om besökets innehåll. Om kunden inte lämnar in de medicinska utredningar som behövs har FPA enligt lag rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra pensionsärendet, t.ex. journalhandlingar från arbetspensionsanstalten eller sjukhuset. Ett utlåtande kan mot betalning bes av den behandlande läkaren. Enligt lag betalar Folkpensionsanstalten ett skäligt arvode för utlåtandet. (FPL 568/ ) Handläggningscentret för sjukpensionsärenden ber om de medicinska tilläggsutredningarna av vårdenheten med brev TKL05 om sakkunnigläkaren anser det nödvändigt. Sakkunnigläkaren namnger vilka utredningar som behövs. När du fått den medicinska tilläggsutredningen ber du sakkunnigläkaren om en bedömning av sjukpensionsärendet. Om man kommer till att ansökan ska avslås ska du ge kunden en möjlighet att framföra sin syn på ärendet innan beslutet meddelas. Vid behov kan du använda kundbrev TKS04. Läs mer om hörande av kunden. Andra medicinska utredningar Försäkringsdistriktet fogar därtill till ansökan om sjukpension följande tillgängliga utredningar: läkarutlåtanden B (som gäller sjukdagpenning/rehabilitering/specialersättningsgilla läkemedel) från de 2 föregående åren samt bilagorna till dem, t.ex. patientjournaler och röntgenutlåtanden utlåtande från rehabiliteringsundersökning, arbetsprövning eller motsvarande rehabiliteringsrapporter utlåtanden av psykolog Förordnande om undersökning När ska kunden hänvisas till undersökning för bedömning av arbetsförmågan? Om det på grundval av de medicinska utredningar som fogats till ansökan inte går att avgöra om kunden är arbetsoförmögen eller arbetsför och frågan inte heller klarnar även om tilläggsutredning har begärts, t.ex. utlåtande av en specialistläkare av kunden eller kopior av patientjournalerna av den behandlande instansen. Om kunden har lämnat in ett utlåtande av en specialistläkare, men det för att ärendet ska kunna avgöras ännu behövs tilläggsuppgifter av en specialistläkare inom en annan specialitet. Bedömning av arbetsförmågan med stöd av 11 kap. 61 i folkpensionslagen används endast i situationer där en sådan bedömning är nödvändig för verkställigheten av lagen, dvs. för att utreda rätten till förmånen. Kunden ska ändå inte hänvisas till undersökning först i situationer då ändring söks. Om det i situationer när ändring söks verkar nödvändigt att hänvisa kunden till undersökningar ska du kontakta gruppen för arbetsförmågefrågor vid Kompetenscentret för arbetsoch funktionsförmågeärenden (TEOS-TKYLEISET). I dessa fall ska behovet av en undersökning bedömas speciellt noggrant. 26

34 Behovet av en undersökning bedöms alltid av en sakkunnigläkare. För utredning av hälsotillståndet och bedömning av arbetsförmågan måste kunden delta i de undersökningar som FPA bestämmer (undersökning för bedömning av arbetsförmågan). Om kunden inte talar eller förstår finska/svenska ska det ordnas med tolk för honom eller henne. Tolkning ordnas för de situationer som är centrala för att undersökningarna ska kunna genomföras, dvs. på mottagningarna hos läkare och andra sakkunniga. Om kunden vägrar iaktta undersökningsförordnandet avgörs ansökan utgående från tillgängliga uppgifter. I sådana fall kan rehabiliteringsstöd beviljas eller avslås helt eller delvis (FPL 568/ kap. 62 ). Huvudregeln är att rehabiliteringsstöd beviljas fram till dess att ett utlåtande fås från undersökningen. I vissa fall är det inte ändamålsenligt att bevilja rehabiliteringsstöd (kunden har exempelvis en arbetslöshetsförmån), så du ska överväga vilket alternativ som är det bästa med tanke på kundens situation som helhet. Handlägg sjukpensionsärendet när resultaten från undersökningen inkommit. Om rehabiliteringsstöd/sjukpension inte kan beviljas ska kunden beredas tillfälle att bli hörd med anledning av utlåtandet (kundbrev TKS04). Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Sakkunnigläkaren tar i sin bedömning ställning till vilken typ av undersökning kunden ska remitteras till. De serviceproducenter som FPA har ingått avtal med utför bedömningar av arbetsförmågan i tre olika omfattningar: 1. Undersökning för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialistläkare Undersökningen utförs av en av de nedannämnda: specialist i fysiatri specialist i psykiatri specialist i lungsjukdomar specialist i ögonsjukdomar specialist i kardiologi och internmedicin specialist i internmedicin (allmän internmedicin eller endokrinologi) 2. Begränsad multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan Fokus på mental hälsa (MT-painotus) Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) 3. Omfattande multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan Fokus på mental hälsa (MT-painotus) Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) De olika typerna av undersökning presenteras närmare i servicebeskrivningen. I samband med undersökningarna är det möjligt att utföra ytterligare undersökningar (se servicebeskrivningen, sid. 3). För dessa behöver serviceproducenten lov av Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Be alltid om en sakkunnigläkares bedömning när det gäller behovet av ytterligare undersökningar. Om det i det urval av undersökningar som står till buds inte finns någon sådan typ av undersökning som är lämplig med tanke på kundens hälsotillstånd, ska du kontakta 27

35 sjukdagpenningsgruppen vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden (TEOS- TKYLEISET). De olika faserna vid remittering till undersökning (Se också Oiwa-processen) 1. Val av serviceproducent För undersökningar för bedömning av arbetsförmågan använder sig FPA av serviceproducenter med vilka avtal har ingåtts. Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialistläkare När en lämplig typ av undersökning har hittats väljs serviceproducenten i enlighet med ramavtalet utgående från kundens hemkommun och födelsedatum. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en möjlig avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. I ramavtalet förutsätts det dock att kunden även i dessa fall styrs till en serviceproducent i första hand utgående från födelsedatumet. Multidisciplinära undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Serviceproducenten väljs i enlighet med ramavtalet utgående från kundens boendekommun. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en möjlig avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. Beakta också, att om serviceproducenten inte kan utföra/påbörja undersökningen inom den tid som anges i avtalet ska en annan serviceproducent väljas för att utföra undersökningen, enligt förfarandet som beskrivs ovan. 2. Kontakt Försäkra dig om att kunden går med på att gå på undersökningen i fråga. Om kunden inte går med på att gå på undersökning ska du avgöra sjukpensionsärendet utifrån de inlämnade utredningarna. Om det vid kontakterna med den försäkrade framgår att hans eller hennes språkkunskaper inte räcker till för att det ska vara möjligt att genomföra undersökningen bokas en tolk för undersökningen. Enligt förvaltningslagen är FPA skyldig att ordna tolkning i ärenden som inleds på FPA:s initiativ. Med stöd av förvaltningslagen och språklagen har en försäkrad rätt att använda sitt eget språk, finska eller svenska, vid de undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som förordnas av FPA. Med stöd av den samiska språklagen har samiskspråkiga försäkrade rätt att använda samiska. När det gäller andra språk ombesörjer FPA tillräcklig tolkning eller i nödvändiga delar så att den försäkrade förstår avsikten med undersökningsförordnandet och dess innehåll. Beställningen av tolk sköts av Centret för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (VATU). Om du märker att den försäkrade behöver tolk för undersökningen för bedömning av arbetsförmågan ska du göra så här: redogör för tolkningsbehovet för serviceproducenten per telefon och i undersökningsförordnandet skapa arbetet Tulkkauksen järjestäminen i Oiwa. anteckna det språk som tolkningen gäller om du känner till detta, när undersökningen börjar, om du vet, samt uppgift om hur många timmar tolkning som ska beviljas. 28

36 antalet tolkningstimmar som kan beviljas framgår av den här tabellen Oiwa-processen för ordnande av tolkning När kunden har gett sitt samtycke till undersökningen ska du kontakta serviceproducenten per telefon och försäkra dig om att undersökningen kan inledas vid den tidpunkt som anges i avtalet: Undersökning av specialistläkare inom 2 veckor Multidisciplinära undersökningar inom 3 veckor Om serviceproducenten inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan av en specialistläkare ska du i första hand enligt rangordning välja en annan serviceproducent inom samma upphandlingsområde (landskap). Om t.ex. serviceproducent nr 1 inte tar emot kunden ska du välja serviceproducent nr 2 eller om serviceproducent nr 3 inte tar emot kunden ska du välja serviceproducent nr 1 osv. I andra hand använder man sig av serviceproducenter inom det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. Om en serviceproducent inte kan ordna en multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan ska du från ett annat upphandlingsområde (specialupptagningsområde = erva) välja den serviceproducent som finns närmast kunden. Skicka kunden uppgifterna om undersökningen med kundbrev TKI04. Bifoga reseräkningsblankett TK 221r. Skicka serviceproducenten ett meddelande om att kunden ålagts att delta i en undersökning med brev TKV03. I brevet ska du också specificera de frågor som man vill ha svar på genom undersökningen. Om specialistläkaren redan i sin bedömning föreslår ytterligare undersökningar som behövs, ska du anteckna dessa i brevet. Be vid behov en sakkunnigläkare precisera vilka målen för undersökningen är. Lägg med följande som bilagor till brevet: läkarutlåtandena gällande kunden och andra uppgifter som är viktiga med tanke på undersökningen för bedömning av arbetsförmågan Fakturaspecifikationsblankett (TKV03L). Den instans som utför undersökningen behöver bakgrundsuppgifter om kundens yrke och arbetsuppgifter samt om läkarutlåtanden och övriga utredningar i anslutning till ärendet (t.ex. ansökan om sjukpension) som finns hos FPA. 3. Skapa ett Työkyvyn arviointitutkimus-arbete i Oiwa Allt material och alla kontakter som har att göra med remitteringen till en undersökning ska fogas till arbetet i Oiwa. (Se också Oiwa-processen) 4. Betalning av kostnaderna för undersökning Kostnaderna för undersökningen, både kundens och serviceproducentens, betalas ur posten för förmånsutgifter i Tahti-systemet. Pappersfakturorna skickas till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, Helsingfors. Betalningen av fakturor är koncentrerad till Södra försäkringsdistriktet. Kostnader som betalas till kunden Ersättning för resekostnader i anslutning till undersökningen betalas till kunden utan avdrag för självrisk. Resekostnaderna ersätts enligt det billigaste till buds stående färdsättet (i enlighet med SFL 4 kap.). För att kostnader för användning av egen bil eller taxi ska ersättas behövs det ett läkarintyg (Intyg för reseersättning, SV 67r) eller en utredning om att kollektivtrafikförbindelser saknas. Taxin ska inte beställas via den regionala beställningscentralen och man får inte utnyttja FPA:s direktdebitering för taxiresan. Kunden har dessutom rätt att för den tid han eller hon deltar i en undersökning få 29

37 logiersättning (t.ex. övernattning på hotell) dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 10 tim.) eller partiellt dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 6 tim.) nattresepenning (förutsatt att resdygnet berättigar till dagtraktamente och att minst 4 timmar av det infaller mellan klockan och klockan och att kunden övernattar t.ex. hos en släkting). Bestämmelser om ovanstående finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (A202/200/2014) Verohallinto > Skatteförvaltningen > läs mer i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under Om det på grund av kundens hälsotillstånd varit nödvändigt med en följeslagare ersätts även följeslagarens resekostnader enligt samma grunder som kundens. Rätt till dagtraktamente, nattresepenning eller logiersättning föreligger inte för den tid kunden på grund av undersökningen varit intagen på en undersökningsinrättning eller haft helpension som ordnats av serviceproducenten och där vistelsen varit avgiftsfri. Kunden anger resekostnaderna på reseräkningsblankett TK221r och sänder räkningen i ett svarskuvert till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, Helsingfors. Reseräkningsblanketten ska inte lämnas till FPA-byrån. Kunden kan även betalas förskott på resekostnaderna utgående från de uppskattade kostnaderna om han eller hon ber om det. Om kunden ber om förskott på resekostnaderna kan du muntligen komma överens om att betala ut ett förskott. Utred om det är nödvändigt med ett förskott och om kostnaderna är skäliga. Rätten till dagtraktamente och nattresepenning (skattefria ersättningar för resekostnader) utreds först i samband med handläggningen av reseräkningen. Skicka kunden ett sammandrag över det avtalade förskottsbeloppet skriftligen med kundbrev YHX01 eller med funktionen Meddelanden i e-tjänsten. I sammandraget ska följande uppgifter för FPA:s fakturering ingå: kundens namn, adress och betalningsadressen Datum Reserutten (t.ex. Kajana Uleåborg), fordon som används och förskottsbetalningens belopp Förskottsbeloppet för logi Förskottsutbetalningens totalbelopp Anteckningen "KAVA", som anger för utbetalaren att förskottsbeloppet ska betalas ur folkpensionsfonden. Skicka kundbrevet (eller sammandraget av uppgifterna i e-tjänsten och de ovannämnda uppgifterna) till fakturahandläggningen som en pdf-fil per e-post till adressen ostolaskut@kela.fi, kirjanpito@kela.fi och vantaan-porvoon.tutkimuslaskut@kela.fi. Skriv i meddelandets ärendefält (Aihe) "Matkaennakko" (Reseförskott) och kundens namn. Uppgifterna förs in i systemet för att handläggas hos Södra försäkringsdistriktet. Efter resan ska också den kund som fått ett förskott göra upp en reseräkning. Om resekostnaderna ersätts enligt inlämnad reseräkning behöver inget beslut meddelas till kunden. Om FPA inte kan ersätta resekostnaderna enligt den reseräkning som kunden lagt fram eller om kunden i övrigt särskilt begär att få ett beslut om ersättningen av resekostnaderna ska kunden ges ett beslut som gjorts upp i brevhanteringssystemet (beslutsformulär TKP02). 30

38 Utlåtande om sjukdagpenning Ett utlåtande om den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenningen, dvs. den så kallade kalkylerade maximitiden, behövs för att begynnelsetidpunkten för sjukpensionen ska kunna avgöras ifall den som söker sjukpension inte har rätt till sjukdagpenning eller han eller hon inte sökt sjukdagpenning, och den sökande inte har rätt till arbetspension. Försäkringsdistriktet fastställer i samband med ansökan en beräknad maximitid för sjukdagpenning och skriver ett utlåtande om ärendet i Työkyvyttömyyden selvittäminen -arbetets (Folkpension) fält för kommentarer i Oiwa. När det gäller personer som bor utomlands kan Handläggningscentret för sjukpensionsärenden fastställa sjukdagpenningens kalkylerade tid. Läs mer om hur maximitiden för sjukdagpenningen räknas ut i förmånsanvisningen om sjukdagpenning: Kalkylerad sjukdagpenningperiod behövs inte i följande fall: den som söker pension beviljas invalidpension enligt arbetspensionslagarna den sökandes arbetsoförmåga har börjat före fyllda 15 år. den sökande har fyllt 63 år och får ålderspension enligt arbetspensionslagarna. rehabiliteringen av en pensionssökande som fått rehabiliteringspenning för unga avbryts eller avslutas som resultatlös. Mer information om när sjukpensionen börjar efter den kalkylerade sjukdagpenningstiden finns under punkten Begynnelsetidpunkt. Dagpenning från utlandet och lön för sjukdomstid Om den sökande från utlandet har fått en förmån som motsvarar sjukdagpenning eller lön för sjukdomstiden omedelbart innan ansökan om pension i Finland, reder Centret för internationella ärenden ut (när det gäller pensionstagare som är bosatta i Finland) för vilken tid förmånen eller lönen betalats och fram till när den eventuellt ännu kommer att betalas, samt fastställer den kalkylerade maximitiden för sjukdagpenning. Om det är frågan om en pensionssökande som bor utomlands utreder Handläggningscentret för sjukpensionsärenden om sjukdagpenning eller lön för sjukdomstiden betalats utomlands. Något avgörande från en utländsk myndighet eller den sökandes arbetsgivare behövs inte om den pensionssökande meddelar att han eller hon inte har fått och inte ens har möjlighet att få sjukdagpenning från utlandet eller lön för sjukdomstiden Utredning gällande rehabiliteringspenning för unga (under 20 år) Personer under 20 år kan beviljas sjukpension först när man utrett att möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering inte finns eller om den yrkesinriktade rehabiliteringen avbrutits på grund av sjukdom eller avslutats som resultatlös (FPL 568/ mom.). Om villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga inte uppfylls, ger försäkringsdistriktet ett motiverat utlåtande om detta för handläggningen av pensionsansökan. Om personen har ansökt om rehabiliteringspenning, men inte kan rehabiliteras, avslår försäkringsdistriktet ansökan genom beslut. Försäkringsdistriktet lämnar en utredning om personens situation för handläggningen av pensionsärendet också när rehabilitering som personen inlett avbryts eller avslutas som resultatlös. Innan man vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden påbörjar handläggningen av pensionsansökan för en ung person ska förutsättningarna för rehabilitering alltid först 31

39 utredas vid försäkringsdistriktet. Pensionshandläggaren vid försäkringsdistriktet skapar ett uppdragsarbete (Toimeksianto) i försäkringsdistriktets arbetskö för rehabiliteringspenning (Kuntoutusraha) i Oiwa och ber att möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering för den unga utreds. Pensionshandläggaren antecknar utlåtandet om möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering i Oiwa (i Työkykyarvioinnin muistiinpano), motiveringarna och uppgifter om hur saken har utretts Tilläggsutredningar Försäkringsdistriktet fogar dessutom till Työkyvyttömyyden selvittäminen -arbetet (TKS) i Oiwa följande tillgängliga utredningar: beslut från besvärsinstanserna gällande sjukpension (inom det senaste året) utredning från arbets- och näringstjänsterna om den sökandes sysselsättningsmöjligheter personlig studie- och rehabiliteringsplan för personer under 20 år utredning om arbetsförhållandena, som begärts t.ex. för ansökan om sjukdagpenning utdrag ur anställningsregistret från Pensionsskyddscentralen utlåtande från yrkesvägledningen Läkarutlåtanden eller andra utredningar som kommer in medan pensionsansökan behandlas bifogar försäkringsdistriktet till alla Folkpensions-arbeten i Oiwa (Hakemus-arbete, Työkyvyttömyyden selvittäminen-arbete samt Asiantuntijalääkärin arvio-arbete) Ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd För att kunna ansöka om fortsatt rehabiliteringsstöd behövs ett aktuellt läkarutlåtande, i regel ett utlåtande B (SV 7r). I punkten Ersättning för fortsatt utlåtande kan du läsa mer om ersättning för kostnader. Också ett annat läkarutlåtande kan godkännas, t.ex. läkarutlåtande C eller E, om det innehåller tillräckliga uppgifter för att arbetsförmågan ska kunna bedömas och man i det tagit ställning till hur länge arbetsoförmågan varar. Läkarutlåtandet behöver inte vara skrivet av en specialistläkare och det kan vara från en hälsovårdscentral eller från en privat läkarstation. Läkarutlåtandet ska ge information om kundens aktuella hälsotillstånd. Utgående från utlåtandet ska man kunna bedöma om arbetsoförmågan fortsätter efter att rehabiliteringsstödet upphör. Om läkarutlåtandet är skrivet högst för den tid rehabiliteringsstöd beviljats ber försäkringsdistriktet kunden om ett nytt utlåtande innan de förflyttar ärendet till Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Vid behov kan du använda kundbrev TKH12. Handläggningscentret för sjukpensionsärenden ber om eventuella tilläggsutredningar, som t.ex. patientjournaler, ifall sakkunnigläkaren anser det nödvändigt. Se även Medicinska utredningar. För att ansöka om fortsatt rehabiliteringsstöd finns en blankett, Utredning om arbetsförmåga för fortsatt rehabiliteringsstöd (ETK/Kela 7008r), men den krävs inte då fortsättningen avgörs. Blanketten används väldigt litet. Arbetspensionsanstalterna skickar blanketten till sina kunder, men de förutsätter inte heller att den returneras. 32

40 Ersättning för fortsatt utlåtande Den som har pension från FPA kan få ersättning för kostnaderna för ett läkarutlåtande som är avsett för ansökan om fortsatt utbetalning av rehabiliteringsstöd om utlåtandet är skrivet senast Försäkringsdistriktet har hand om ersättningen av kostnaderna. Ersättandet av kostnaderna för läkarutlåtanden som gäller fortsatt utbetalning upphör hos FPA Läkarutlåtanden som skrivits efter detta ersätts inte av FPA. Arbetspensionsanstalterna ersätter fortsatta utlåtanden och kostnader för inhämtande av dem. Om kunden får arbetspension kan man uppmana honom eller henne att vara i kontakt med arbetspensionsanstalten för ersättning av kostnaderna. Som kostnader för ett läkarutlåtande ersätts läkarens arvode en separat avgift som tagits ut för läkarutlåtandet kostnader för eventuella undersökningar förutom den avgift som tagits ut för utlåtandet också poliklinikavgiften, om läkarutlåtandet har skaffats på ett sjukhus förutom den avgift som tagits ut för utlåtandet också den besöksavgift som hälsovårdscentralen tagit ut, om läkarutlåtandet har skaffats på en hälsovårdscentral Expeditionsavgifter som en privat läkarstation tagit ut ersätts inte. I regel ersätts endast kostnaderna för ett läkarutlåtande. Beslut om ersättning av flera utlåtanden tas av Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Om kunden ansöker om flera förmåner med samma läkarutlåtande, till exempel sjukpension och vårdbidrag för pensionstagare, ersätts kostnaderna bara en gång. Kostnader för läkarutlåtanden som lämnats in för sökande av ändring och för utförda undersökningar ersätts inte. Kostnaderna för det läkarutlåtande som behövs för ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd registreras i LM-systemet med koden V5. Resekostnaderna ersätts enligt sjukförsäkringslagen. Se även Förordnande om undersökning. Se även inhämtande av medicinska tilläggsutredningar och ersättande av kostnader Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. 33

41 Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan. 34

42 Hur en pensionsansökan inleds (blir anhängig) En pensionsansökan blir anhängig när den inkommit till FPA-byrån. Pensionsansökningar blir anhängiga även vid FPA då de når en arbetspensionsanstalt eller ett av arbetspensioneringssystemets serviceställen eller en utländsk försäkringsinrättning Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hans eller hennes handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat honom eller henne omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. 35

43 intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men han eller hon har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta) Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. 36

44 FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret för förmyndarskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver han eller hon inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras med sökordet "advokat" på Advokatförbundets webbsidor ( Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) 37

45 rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att söka förmåner för barnet Dödsbo Ett dödsbo kan inte ansöka om pension. Pensionen är en personlig förmån som inte kan sökas på en annan persons vägnar efter hans eller hennes död. Läs även om utbetalning av pension till dödsbo (Maksaminen > Maksunsaajat > Kuolinpesä) Ansökningstid Sjukpension kan beviljas från början av månaden närmast efter den då pensionsrätten uppkom, dock högst för sex kalendermånader före ansökan (FPL 568/ ). Ansökningsmånaden beaktas inte vid beräkningen av den retroaktiva ansökningstiden. Av särskilda skäl kan pensionen beviljas retroaktivt för en längre tid än sexmånaderstiden. Som särskilda skäl räknas emellertid inte t.ex. sökandens ovetskap eller en intressebevakares eller annan ansökningsberättigad persons försummelse att sköta ansökan. Exempel Sjukpension har sökts Pensionen kan beviljas retroaktivt från Läs mer om begynnelsetidpunkten för sjukpension Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har 38

46 tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. 39

47 Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med honom eller henne om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Tilläggsutredningar vid sjukpension Du kan be kunden komplettera en ofullständig ansökan om sjukpension med följande brev om du inte får tag på kunden med ett meddelande eller per telefon: Du behöver en ansökan TKH01 Begäran om ansökan om sjukpension TKH06 tillägg till brev TKH01 om bilaga U behövs Du behöver ett läkarutlåtande Läs mer om medicinska utredningar. 40

48 TKH08 Begäran om läkarutlåtande Du kan begära läkarutlåtande två gånger. Om den sökande inte lämnar in ett utlåtande efter detta kan ansökan avgöras utgående från de uppgifter som finns till förfogande och avslås (FPL 568/ ). TKH12 Begäran om läkarutlåtande när det utlåtande som inkommit getts för tid för vilken förmån redan beviljats TKH17 Begäran om läkarutlåtande om arbetsförmågan inte kan bedömas utgående från utlåtande för en längre tid än den tid för vilken förmån redan beviljats TKL04 Begäran om läkarutlåtande/sjukjournal om du begär en kopia av sjukjournalen av den vårdande enheten ska du använda brev TKL05 Du behöver komplettering TKH09 Förfrågan om huruvida kunden ansöker om folkpension TKH10 Förfrågan om huruvida kunden ansöker om arbetspension TKH15 Begäran om komplettering av ansökan om du behöver flera av följande: aktuellt Läkarutlåtande B om du endast begär ett aktuellt läkarutlåtande ska du använda brev TKH08 bilaga U om du endast begär bilaga U ska du använda brev TKL50 ansökan om barnförhöjning för pensionstagare om du endast begär en ansökan om barnförhöjning ska du använda brev LAH01 beslut om pension från utlandet om du endast begär ett beslut om pension från utlandet ska du använda brev TKL07 kontonummer om du endast begär kontonummer ska du använda brev YHL01 När du använder brev TKH15 ska du skriva ut brevet och bifoga de nödvändiga blanketterna och ifyllningsanvisningarna Återtagande av ansökan En pensionssökande kan återta sin ansökan om beslut inte ännu har meddelats. Återtagandet ska i allmänhet göras skriftligt. I klara fall kan återtagandet också göras muntligt. Registrera i så fall kontakten som Yhteydenotto i Oiwa och skapa ett uppdragsarbete (Toimeksianto) med Selvitettävä asia som precisering (tarkenne) och Peruutus som tilläggsuppgift till preciseringen. Handläggningscentret för sjukpensionsärenden avgör återtagandet av sjukpensionsansökningar. Radera ansökningsuppgifterna (Hakemistiedot) för pensionen ur systemet. Meddela kunden om återtagandet av ansökan på lämpligt sätt (sms, meddelandetjänsten eller i sista hand ett kundbrev). Du kan använda brevformulär YHI39. Läs mer om att ta bort registreringen av anhängighetsdata. Om den som söker pension har en intressebevakare eller om en intressebevakningsfullmakt är gällande, kan den sökande inte återta sin ansökan utan samtycke av sin lagliga företrädare. Läs mera om återtagande av EU-ansökan. Se även Indragning på begäran. 41

49 Internationella bestämmelser En person som varit försäkrad i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet eller i ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet har i regel rätt till både finländska pensioner och pension från det andra landet. Detsamma gäller också den familjepension som betalas efter honom eller henne. Den sökandes totala pensionstrygghet består alltså av summan av de pensioner som beviljas på basis av försäkringstider som intjänats i olika länder. Vid tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 987/2009 behöver förutom ålderspension inte heller sjukpension eller familjepension sökas från alla länder och pensionsanstalter samtidigt, eftersom den sökanden ändå kan återta sin ansökan. Enligt förordningarna 1408/1971 och 574/1972 skulle sjukpension sökas samtidigt i alla de länder där den sökande varit försäkrad. Detsamma gällde ansökan om familjepension. Endast ansökan om ålderspension kunde skjutas upp. I ansökan ska uppges de länder där pension söks. Pension från FPA behöver inte heller sökas samtidigt med de andra pensionerna. Ansökan handläggs vid FPA om en i Finland bosatt sökande har kryssat för att han eller hon söker folkpension. Om en sökande efter att ha lämnat in en ansökan kompletterar sin ansökan genom att meddela ett nytt försäkringsland blir ansökan anhängig i detta land den dag då ansökan kompletteras. Ansökningar om sjukpension och familjepension kan också återtas i endast ett land eller hos endast en institution. Läs mer om återtagande (Vanhuuseläke > Hakeminen > Kv-säännökset > EU-säännökset > Hakemuksen peruminen). En ansökan från utlandet handläggs vid FPA, ifall den inte innehåller en entydig anteckning om att folkpension inte söks. Ålderspension behöver inte heller sökas i alla länder samtidigt. Detta beror på att åldern för ålderspensioner i olika länder kan variera eller på att den sökande kan ha rätt till en uppskovsförhöjning, om han eller hon inte går i pension vid den egentliga pensionsåldern i landet i fråga. Den sökande ska meddela för vilket lands ålderspension han eller hon söker uppskov EU-lagstiftningens inverkan (987/2009 artiklarna 45 46) (574/1972 artiklarna 35 38) I förordningarna 987/2009 och 574/1972 föreskrivs om pensionsanstalternas förfarande sinsemellan då pension söks från olika länder. Utifrån en nationell ansökan som inlämnats till en pensionsanstalt tas ärendet upp för handläggning i varje land där den sökande eller förmånslåtaren varit försäkrad, om inte den sökande har återtagit sin ansökan eller medvetet låtit bli att söka en pension. Vid tillämpningen av förordning 987/2009 sker informationsutbytet mellan ländernas pensionsanstalter elektroniskt. En övergångsperiod på några år tillämpas dock i fråga om övergången till elektronisk informationsöverföring. Under den här perioden förmedlas uppgifter på de tidigare E-blanketterna om de skapas elektroniskt eller på SED-handlingar i pappersform. Från FPA förmedlas uppgifterna med E-blanketter. Övriga länder kan även förmedla uppgifter med SED-handlingar i pappersversion. 42

50 Förbindelseorgan handläggande institution (987/2004 artikel 47) (574/1972 artiklel 41) För 'handläggande institution' enligt förordning 574/1972 används vid tillämpningen av förordning 987/2009 benämningen förbindelseorgan. Förbindelseorganets uppgifter är i det närmaste desamma som den handläggande institutionens. Särskilt före övergången till elektroniskt informationsutbyte försöker man hålla sig till de nuvarande processerna. Förbindelseorganet/den handläggande institutionen koordinerar handläggningen av pensionsansökan. Förbindelseorgan/handläggande institution är vanligtvis pensionsanstalten i arbetstagarens bosättningsland, även då det är fråga om en person från Norden som arbetar som sjöman eller gränsarbetare. Om personen inte varit försäkrad i sitt bosättningsland eller om han eller hon inte bor i ett land som tillämpar förordningarna, är förbindelseorganet/den handläggande institutionen en institution i det land där han eller hon senast varit försäkrad eller vars medborgare han eller hon är. Uppgifterna som förbindelseorgan/handläggande institution sköts av Pensionsskyddscentralen när den sökande bor i Finland. I de allmänna uppgifterna om den sökande registreras Pensionsskyddscentralen (ETK) automatiskt som handläggande institution då en EESpensionsansökan anhängigregistreras i QE-systemet eller i RAKE-systemet. Enligt förordning 987/2009 är förbindelseorganets uppgift att handlägga förmånsansökan enligt den lagstiftning som förbindelseorganet tillämpar delta i informationsutbyte informera om beslut och åtgärder som behövs för att ansökan ska kunna handläggas vid de behöriga institutionerna på begäran ge den sökande de uppgifter som anknyter till gemenskapsaspekten vid handläggningen av ärendet hålla den sökande à jour med hur ärendet framskrider skicka ett sammandrag av besluten till den sökande och till andra berörda institutioner. Varje institution som deltar i handläggningen ska enligt förordning 987/2009 inhämta och sända uppgifterna till alla andra institutioner och endast för kännedom till förbindelseorganet. Finland strävar efter att under övergångstiden iaktta det gamla förfarandet enligt förordning 574/1972, enligt vilken informationsutbytet mellan institutionerna ägde rum via den handläggande institutionen, men en del länder kan redan nu tillämpa förfarandet enligt förordning 987/2009. Den handläggande institutionen/förbindelseorganet kvarstår även om pensionstagaren eller den som ansöker om pension byter bosättningsland. Nytt beslut om institution kan fattas ifall kunden söker pension av annat slag (t.ex. familjepension) eller den tidigare pensionen har upphört (t.ex. rehabiliteringsstöd). I fall som gäller Finland-Sverige fattas nytt beslut om handläggande institution när en sjukpensionstagare som söker ålderspension inte längre bor i samma nordiska land. När den sökande bor utomlands är det en institution i bosättningslandet eller i det land där personen senast varit försäkrad eller där personen är medborgare som sköter förbindelseorganets/ den handläggande institutionens uppgifter. Landskoden för den handläggande institutionen och institutionsnumret enligt FPA:s register över utländska institutioner (OSKY/Viranomaiset ja laitokset > Ulkomaan laitokset) registreras av centret för internationella ärenden bland de allmänna uppgifterna om den sökande. Centret för internationella ärenden fungerar som finländskt förbindelseorgan för utländska parter och som hembyrå för utomlands bosatta pensionssökande och pensionstagare. Övriga institutioner/ifrågavarande institutioner 43

51 Med övriga institutioner/ifrågavarande institutioner avses alla andra enheter och institutioner som deltar i handläggningen. Det kan t.ex. vara centret för internationella ärenden, arbetspensionsanstalterna, försäkringskassor och pensionsmyndigheter i Sverige eller pensionsoch försäkringsanstalter i andra länder som tillämpar förordningarna. Vid centret för sjukpensionsärenden tar man ställning till arbetsoförmågan hos en person som är bosatt i Finland och utomlands. Också fall där utomlands bosattas sjukpension lämnas vilande handläggs vid centret för sjukpensionsärenden Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i Finland Blanketter E 205-intyg över försäkringsperioder E 207-försäkringshistorik i andra länder som tillämpar förordningarna Hur ett ärende inleds Begäran om tilläggsutredningar Ansökan till ett annat land Handläggningsställe Anvisning för hantering av bilaga U vid centret för internationella ärenden Vid tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 987/2009 används de gamla E-blanketterna under övergångsperioden. Blanketter och psed-handlingar (574/1972 artiklarna 36 och 37) uri=celex:01972r &qid= &from=fi Med FPA:s och arbetspensionsanstalternas gemensamma nationella blanketter kan man förutom pensioner i Finland även söka pension i andra länder som tillämpar förordningarna om social trygghet genom att man fyller i punkten för ansökan om utländsk pension. En integrerad del av ansökan är blanketten Bosättning och arbete utomlands (bilaga U) där den sökande så noggrant som möjligt ska ange alla de perioder (längre än vanliga semesterresor) som han eller hon vistats utomlands efter fyllda 16 år. Också vistelseperioder i länder där pension inte söks ska uppges. Då ansökan gäller familjepension behövs alltid bilaga U för förmånslåtaren och för alla sökande som har vistats utomlands. Det är viktigt att den sökande också fyller i punkt 6 Suostumus (Samtycke) i U-bilagan. Samtycket gör det möjligt för FPA att hos utländska institutioner begära upplysningar om de pensioner som inte omfattas av förordningarna om social trygghet. Pensionsskyddscentralen förmedlar i egenskap av förbindelseorgan/handläggande institution ansökningsuppgifterna till ett annat land på blanketterna i E 200-serien (psed-numren inom parentes): E 202 ålderspension (P2000) E 203 familjepension (P2100) E 204 invalidpension (P2200) 44

52 E 205 intyg över försäkringsperioder i Finland (P5000) E 207 försäkringshistorik i andra länder som tillämpar förordningarna (P4000) E 210 beslutsuppgifter (P6000) E 211 sammanfattning av beslut (P7000, P1 för kunden) E 213 läkarutlåtande E205-intyg över försäkringsperioder ( 574/1972 artiklarna 42 och 43) Eftersom Finland har två pensionssystem, sänds också två intyg över försäkringsperioder till det andra landet. FPA:s center för internationella ärenden fastställer bosättningsperioderna i Finland och Pensionsskyddscentralen fastställer arbetsperioderna och använder redan SED P5000. Även vid tillämpningen av förordning 987/2009 sänder vardera institutionen sitt eget intyg över försäkringsperioder. Senast på Pensionsskyddscentralens begäran ska centret för internationella ärenden sända ett intyg över bosättningsperioderna även i sådana fall där FPA-pension inte söks. E207-försäkringshistorik i andra länder som tillämpar förordningarna ( 574/1972 artiklel 42) Pensionsskyddscentralen fyller i försäkringshistoriken utifrån uppgifterna i bilaga U. Läkarutlåtande E 213 (endast sjukpension) Som bilaga till ansökan om sjukpension/invalidpension finns i allmänhet ett nationellt läkarutlåtande B som betalas av den sökande själv. Om det andra landet ber om ett E 213- läkarutlåtande i stället för ett B-utlåtande ska också det betalas av den sökande. Om det andra landet ber om annan ytterligare medicinsk utredning om den sökandes hälsotillstånd eller vill låta undersöka pensionstagarens arbetsförmåga, är det Pensionsskyddscentralen som i egenskap av handläggande institution debiterar kostnaderna för tilläggsutredningen av det land som begärde utredningen. Ifall Finland har kommit överens med det andra landet om att avstå från ersättning för dylika medicinska utredningar, ersätts kostnaderna av arbetspensionsanstalten eller, om personen inte har arbetat i Finland, av FPA. Då behandlas kostnadsersättningsärendet vid hälsoavdelningen. Finland har avtalat med de övriga nordiska länderna och med Förenade kungariket (Storbritannien och Nordirland) om att slopa betalningen av ersättning för kostnaderna för medicinska utredningar. Hur ett ärende inleds (987/2009 artikel 45) ( 574/1972 artiklel 36) En EU-pensionsansökan blir anhängig (inleds) samma dag i Finland och i de länder där den sökande ansöker om pension. Anhängighetsdatumet för en ansökan som lämnats in i Finland är både vid FPA och vid arbetspensionsanstalten den dag då ansökan först lämnades in. Om en ansökan kommer till FPA från en arbetspensionsanstalt inleds ärendet också vid FPA den dag då ansökan lämnades in till arbetspensionsanstalten. Pensionsskyddscentralen meddelar det andra landet när pensionsansökan lämnats in i Finland, eftersom ansökan blir anhängig i alla länder samma dag. Om en person vid tillämpning av förordning 883/2004 senare separat söker en egen pension från något land, och det är fråga om en pension som personen tidigare inte sökt eller nämnt, är anhängighetsdatumet i det ifrågavarande landet den dag då denna senare ansökan 45

53 eller en komplettering till den ursprungliga ansökan lämnats in. En komplettering av en familjepensionsansökan medför emellertid ingen senareläggning av anhängigheten. Den som söker familjepension får inte åsamkas förmånsförluster för att han eller hon först senare får kännedom om förmånslåtarens utlandsvistelse. En ansökan som ska handläggas hos FPA anhängigregistreras i QE-systemet som ett EESärende. Registrera samtidigt i den sökandes FPA-uppgifter också numret för centret för internationella ärenden, då kunden är bosatt i Finland. Begäran om tilläggsutredningar Be av kunden alla handlingar som verifierar utlandsvistelsen, till exempel skolbetyg, studieoch arbetsintyg, kommenderingsförordnanden, sjöarbets- och arbetsböcker, gamla pass och eventuella färdbiljetter. Utredningarna behövs som bilagor till en ansökan som sänds till ett annat land. En kopia av alla sidor i arbetsboken behövs alltid då man ansöker om pension från följande länder: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien, Ungern, Kroatien och Grekland. FPA ska med underskrift, namnförtydligande och datum intyga riktigheten av kopian av arbetsboken. Den sökande kan ha rätt till tilläggspensioner från andra länder som beaktas vid beräknandet av pensionsbeloppet. Läs mer om tilläggspensioner (Ratkaisutyö > Eläkeläiset: oikean puoleinen navi Tärkeää tietää > KV-asiat > Eri maiden eläkejärjestelmät). En ålderspensionssökande som arbetat i Sverige har i allmänhet rätt till en tilläggspension från Sverige enligt arbetsmarknadsavtal. Den beaktas som inkomst vid beräknandet av folkpension, vilket gör att FPA behöver få uppgifter om tilläggspensionens begynnelsetidpunkt och bruttobelopp. Säkerställ att kunden söker tilläggspension (Ratkaisutyö > Eläkeläiset: navigatorn till höger Tärkeää tietää > KV-asiat > Eri maiden eläkejärjestelmät > EU-/ETA-maat > Ruotsi > EUasetuksen ulkopuoliset eläkkeet > Sopimuseläkehakemus) och be att han eller hon lämnar in det svenska pensionsbeslutet jämte betalningskvitto till FPA. Ansökan till ett annat land En vid FPA emottagen nationell ansökan jämte bilagor ska via OIWA skickas till centralstället Santra för arbetspensionssystemet som ett Asiakirjojen siirto-arbete. Därifrån styrs ansökan på basis av Asiakirjojen siirto-uppgifterna till en arbetspensionsanstalt, om en Ja-anteckning ingår i punkten för arbetspension till Pensionsskyddscentralen, om en Ja-anteckning ingår i punkten för EU-pension Pensionsskyddscentralen skickar ansökan till de länder som tillämpar förordningarna om social trygghet med EU-blanketter i serien E 200. Handläggningsställe Ansökningar om folkpension och familjepension i EU-fall har koncentrerats till centret för internationella ärenden. Styr pensionsansökan via OIWA till centret för internationella ärenden och där enligt förmånen till arbetskön för personer bosatta i Finland. Styr vid behov bilaga U via OIWA som Vakuutusjaksojen rekisteröinti-työ till arbetskön Yhteyslaitos vid centret för internationella ärenden, om detta inte har skett automatiskt. 46

54 Anvisning för hantering av bilaga U vid centret för internationella ärenden Jämför uppgifterna i Bilaga U med de uppgifter som man får fram på datorn och som ger belägg för utlandsvistelsen. Om kunden har uppgett oklara uppgifter om flyttning till och från Finland ska uppgifterna kontrolleras, till exempel i befolkningsdatasystemet hos adressbyrån hos magistraten hos församlingen. Försök att tillsammans med kunden reda ut större avvikelser i de uppgifter som han eller hon har gett. Det är viktigt att tiderna reds ut, så att man kan räkna ut en pension av rätt storlek åt den sökande och så att den försäkringstid som han eller hon har tjänat in utifrån bosättningstiden i Finland kan meddelas till utlandet så exakt som möjligt. Bl.a. följande uppgifter kan tyda på utlandsvistelse: utländskt medborgarskap födelsekommun eller tidigare hemkommun utomlands hemkommun utomlands i kommunhistoriken utlandsadress i adresshistoriken uppgifter om uppehållstillstånd ett annat nordiskt lands personnummer eller ett utländskt försäkringsnummer uppgifter om försäkringsperioder uppgifter om försäkringshistorik uppgifter om försäkringsperioder utomlands (arbetshistorik i Sverige eller Norge) uppgifter om utlandspension bland beskattnings- eller arbetspensionsuppgifterna. Den sökandes anställningar i Finland fås också i förvärvsarbetsregistret för arbetspensionssystemet. När du reder ut och registrerar uppgifter om flytt- och försäkringshistorik ska du beakta vad som sades om bosättning i Finland i de lagar och överenskommelser om social trygghet som gällde vid tidpunkten för flyttningen. Läs mer om flytt- och försäkringshistorik (Ratkaisutyö > Eläkeläiset: oikeapuolinen navi Linkkejä ratkaisutyön tueksi Koulutus > Eläkkeenhakijan muutto- ja vakuutushistoria) Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet Handläggningsställe Ansökningar om ålderspension och familjepension i EU-fall har koncentrerats till centret för internationella ärenden. Gällande utredningen av arbetsoförmåga handläggs ansökningar om sjukpension vid centret för sjukpensionsärenden, till vars arbetskö de kommer från centret för internationella ärenden. När rätten till sjukpension har avgjorts vid centret för sjukpensionsärenden meddelar centret för internationalla ärenden beslut om pensionen. Centret för internationella ärenden fungerar som hembyrå för sökande i andra länder som tillämpar förordningarna om social trygghet och som kontaktorgan för förbindelseorganen/ 47

55 de handläggande institutionerna i dessa länder. Centret för internationella ärenden förmedlar således ansökningsuppgifterna till de finska arbetspensionsanstalterna och uppgifter om försäkringsperioder och beslut till alla institutioner som deltar i handläggningen. För kännedom och för registrering bland uppgifterna om arbetspension vidarebefordrar centret för internationella ärenden till Pensionsskyddscentralen slutligen den sammanfattning av besluten (E 211) eller den sammanfattning (SED P7000, PD P1) enligt artikel 48 i förordning 987/2009 som enheten fått från förbindelseorganet/den handläggande institutionen i det andra landet. Blanketter och psed-handlingar ( 574/1972 artiklarna 36 och 37 ) Ansökningar som inkommer till centret för internationella ärenden från andra länder som tillämpar förordningarna om social trygghet är skrivna på blanketter i EU:s blankettserie E 200, där det efter blankettkoden finns en landskod på två bokstäver (OSKY > Valtiot ja valtioiden väliset järjestöt > Valtiotiedot). Vid tillämpningen av förordning 987/2009 kan ansökningsuppgifterna från ett annat land även inkomma i form av en SED-handling i pappersversion (psed-numren inom parentes). E 202 ålderspension (P2000) E 203 familjepension (P2100) E 204 invalidpension (P2200) och E 213 läkarutlåtande eller ett utlåtande som används i landet i fråga E 205 intyg över försäkringsperioder i bosättningslandet (P5000) E 207 försäkringshistoriken i andra länder än bosättningslandet som tillämpar förordningarna om social trygghet (P4000). Hur ett ärende inleds (987/2009 artikel 45) (574/1972 artiklel 36 ) En ansökan blir anhängig vid FPA samma dag som den inlämnats till en institution i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet. När en ansökan har inkommit från ett sådant land ska du registrera såväl den dag då ansökan inkom till FPA som den dag då ansökan lämnades in i det andra landet. Den retroaktiva ansökningstiden på sex månader räknas från ansökningsdagen i det andra landet. Dröjsmålsförhöjning räknas tidigast från den dag ansökan inkom till FPA. Om det inte angetts i ansökan när den inlämnats i landet i fråga, betraktas den dag då institutionen undertecknat ansökan som inlämningsdag. Meddela den sökande med brev VEL55r att pensionsansökan har tagits emot. Vid tillämpningen av förordning 987/2009 anses kunden ha sökt både folkpension och arbetspension från Finland ifall det inte antecknats i ansökan vilken pension som inte söks. När en person inte har sökt FPA-pension samtidigt, är anhängighetsdatumet för en senare inlämnad ansökan det datum då den lämnats in i bosättningslandet. Om familjepension från FPA söks senare anses ansökan ha blivit anhängig den dag då den ursprungliga ansökan lämnades in. Om det gått mer än ett år från det att en pensionsansökan lämnades in i ett annat land till dess att den inkommer till FPA ska du vid tillämpningen av förordning 574/1972 kontakta den utländska institutionen och ta reda på orsaken till fördröjningen samt kontrollera vilket som är det korrekta inlämningsdatumet. Orsaken kan exempelvis vara att ansökan skickas till Finland först när kunden har meddelat att han tänker ansöka om finsk ålderspension, vilket han tidigare skjutit upp. Som inlämningsdag betraktas då den dag när personen meddelade att han söker den finska pensionen. Att en ansökan om familjepension dröjt över 48

56 ett år kan bero på att den sökande först senare fått veta att förmånslåtaren varit försäkrad i Finland. Trots ett långt dröjsmål blir en ansökan om familjepension anhängig vid FPA den dag då ansökan lämnades in i utlandet. För att kunna registrera ärendet som inlett måste du be magistraten om en finsk personbeteckning för den sökande, och vid ansökan om familjepension även för förmånslåtaren, ifall det inte finns en sådan från tidigare. Även om ingen FPA-pension söks behöver arbetspensionsförsäkraren personbeteckningen för den sökande och för förmånslåtaren i samband med familjepension. Skicka ansökan jämte bilagor via OIWA till centralstället Santra för arbetspensionssystemet som ett Asiakirjojen siirto-arbete. Därifrån styrs ansökan på basis av Asiakirjojen siirtouppgifterna till arbetspensionsanstalten. Om Santra inte kan styra ansökan vidare, sänds den till Pensionsskyddscentralen. Begäran om tilläggsutredningar Kontrollera ansökan. Den utländska institutionen ska ombes lämna in de utredningar som saknas, detta med tanke på både FPA:s och arbetspensionsanstaltens behov. Du kan använda blankett E 001 när du tar kontakt. Om den sökande bor i Sverige och har arbetat där ska du be personen om ett beslut eller kvitto på hans eller hennes svenska avtalspension, av vilket pensionens begynnelsetidpunkt och bruttobelopp framgår. Kontrollera huruvida en i ett annat land bosatt sökande har tilläggspension som ska inkomstinkluderas (Ratkaisutyö > Eläkeläiset: oikeanpuoleinen navi Tärkeää tietää > KVasiat > Eri maiden eläkejärjestelmät). Registrera också den sökandes flytt- och försäkringshistorik och sådana förändringar i de allmänna uppgifterna som inträffat under den tid den sökande vistats utanför Finland Återtagande av en EU-ansökan (987/2009 artikel 46) (574/1972 artikel 36) Vid tillämpningen av förordning 987/2009 kan den sökande oberoende av pensionsslag även återta en ansökan om pension från endast ett land eller en institution. Detta är möjligt eftersom den sökande inte längre kan åläggas att söka ens sjukpension eller familjepension samtidigt från alla länder. Mottagandet av ålderspensionen kan skjutas upp av den sökande. Därför är det också möjligt att dra tillbaka sin ansökan i endast ett land, om villkoren för återtagandet uppfylls enligt det landets lagstiftning. En ansökan om ålderspension från FPA kan återtas om beslutet inte har vunnit laga kraft eller om pensionen inte ännu har betalats ut. Informera förbindelseorganet/den handläggande institutionen om återtagandet på kontaktblankett E 001. Skriv in orsakerna till återtagandet och de förmåner som den sökande skulle förlora om han eller hon tar emot pensionen i fråga. Vid tillämpningen av förordning 574/1972 kan den sökande återta sin EUpensionsansökan, om inget lands beslut vunnit laga kraft. Ansökan återtas således i samtliga länder. En ansökan om sjukpension eller familjepension i endast ett land kan inte återtas ens i det fall att beslutet om pensionen ännu inte vunnit laga kraft. I några sällsynta enskilda fall kan ansökan i ett annat land återtas, om landet går med på det. En förutsättning för återtagandet är då att den sökande genom att ta emot en liten pension från det ena landet 49

57 samtidigt förlorar sin huvudsakliga utkomstkälla i det andra. Vid tillämpningen av förordning 574/1972 utreder förbindelseorganet/den handläggande institutionen det andra landets möjligheter och samtycke till återtagandet. En begäran om återtagande från ett annat land handläggs vid centret för internationella ärenden. Centret handlägger också ett återtagande som gäller en i Finland bosatt sökandes FPA-pension Nordiska konventionen om social trygghet Den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft Den nya konventionen utsträcker tillämpningen av förordning 883/2004 till att omfatta också personer som är bosatta på Färöarna och Grönland. En sökande har rätt till folkpension från alla de nordiska länder där han eller hon har varit bosatt. En person som bor i Finland söker således i regel finsk folkpension och folkpension från åtminstone ett annat nordiskt land samtidigt. På motsvarande sätt har efterlevande make och barn rätt till familjepension från de nordiska länder där förmånslåtaren har varit bosatt Ansökan om grundpensioner när den sökande bor i Finland Blanketter Med FPA:s och arbetspensionsanstalternas gemensamma nationella blanketter söks förutom folkpension även grundpension från andra nordiska länder under punkten för ansökan om utländsk pension. En integrerad del av ansökan är blanketten Bosättning och arbete utomlands (Bilaga U) där den sökande så noggrant som möjligt ska ange alla de perioder (längre än vanliga semesterresor) som han eller hon vistats utomlands efter fyllda 16 år. Då ansökan gäller familjepension behövs alltid Bilaga U för förmånslåtaren och för alla sökande som har bott utomlands. Hur ett ärende inleds En pensionsansökan blir anhängig (inleds) samma dag i alla de nordiska länder där pension söks. I ansökningar som Pensionsskyddscentralen skickar till andra nordiska länder meddelar Pensionsskyddscentralen datumet för ansökan om finsk folkpension. Handläggningsställe Pensionsansökan för en sökande som är bosatt i Finland handläggs vid centret för internationella ärenden. Styr vid behov bilaga U till arbetskön Yhteyslaitos vid centret för internationella ärenden för kontroller och registrering av den sökandes eller förmånslåtarens flyttnings- och försäkringshistorik. 50

58 Beträffande åtgärder vid centret för internationella ärenden, se anvisningarna för hantering av bilaga U (Vanhuuseläke > Hakeminen > Kv-säännökset > EU-säännökset > Hakeminen Suomessa > Toimintaohje U-liitteen käsittelylle KV-keskuksessa). Att sända en ansökan till utlandet Vid utbyte av information används samma form och metod som vid tillämpning av EU-förordningen och genomförandeförordningen. Under en övergångsperiod skickar Pensionsskyddscentralen ansökan till ett annat nordiskt land på Europeiska unionens E-blanketter. En nationell ansökan som FPA tagit emot ska skickas tillsammans med bilagorna som ett Asiakirjojen siirto-arbete till centralstället Santra för arbetspensionssystemet. Därifrån styrs ansökan utifrån Asiakirjojen siirto-uppgifterna till en arbetspensionsanstalt, om en Ja-anteckning ingår i punkten för arbetspension till Pensionsskyddscentralen, om en Ja-anteckning ingår i punkten för pension från ett avtalsland Ansökan till Finland från ett annat nordiskt land Blanketter Vid utbyte av information används samma form och metod som vid tillämpning av EU-förordningen och genomförandeförordningen. En folkpensionsansökan från ett annat nordiskt land kommer till FPA:s center för internationella ärenden på E-blanketter under en övergångsperiod. Hur ett ärende inleds Behandlingen av en ansökan har inletts vid FPA samma dag som den har lämnats in hos en institution i ett annat nordiskt land. När en ansökan har inkommit från ett annat nordiskt land ska du registrera både den dag då ansökan inkom till FPA och den dag då ansökan lämnades in i det andra nordiska landet. Den retroaktiva ansökningstiden på sex månader räknas från ansökningsdagen i det andra landet. Dröjsmålsförhöjning räknas tidigast från den dag ansökan inkom till FPA. Om det inte angetts i ansökan när den inlämnats i landet i fråga, betraktas den dag då institutionen undertecknat ansökan som inlämningsdag. Meddela den sökande med brev VEO40r att pensionsansökan tagits emot. För att kunna anhängigregistrera ansökan måste du be magistraten om en finsk personbeteckning för den sökande om det inte finns en sådan från tidigare Bilaterala överenskommelser om social trygghet De bilaterala överenskommelser om social trygghet som Finland ingått omfattar i regel ålderspensioner och familjepensioner. Ålderspensionsåldern i olika länder är inte densamma som i Finland. Sålunda ansöker kunden i regel på en och samma gång om de pensioner som han utifrån sin ålder har rätt till. Överenskommelserna om social trygghet förpliktar inte personer att söka vartdera landets pensioner på en och samma gång. 51

59 Ansökan om pension från ett annat avtalsland Kunden ansöker i regel på en och samma gång om folkpension i Finland och om pension i ett annat avtalsland. Arbetspension kan redan ha börjat betalas med anledning av en lägre ålderspensionsålder. Blanketter Med FPA:s och arbetspensionsanstalternas gemensamma nationella blanketter söks förutom pensioner i Finland även pension i ett annat avtalsland under punkten för ansökan om pension i utlandet. Man kan även ansöka om pension från Indien med en nationell blankett, även om avtalet inte gäller pensioner från FPA. En integrerad del av ansökan utgörs av blanketten Boende och arbete utomlands (bilaga U), där den sökande så noggrant som möjligt ska uppge alla de perioder (längre än vanliga semesterresor) som han eller hon vistats utomlands efter fyllda 16 år. Då ansökan gäller familjepension behövs alltid bilaga U för förmånslåtaren och för alla sökande som har vistats utomlands. Pensionsskyddscentralen sänder ansökan till det andra avtalslandet på en blankett som anges i avtalet. Som följebrev ifylls en finländsk kontaktblankett i enlighet med överenskommelsen. Pensionsskyddscentralen ber vid behov att centret för internationella ärenden lämnar uppgifter om bosättningsperioderna i Finland. För dem som söker pension i Australien meddelar centret för internationella ärenden bosättningsperioder i Finland på blankett FI/AUS 2A; perioder för dem som söker pension i andra avtalsländer meddelas med en skärmdump av uppgifterna i HEKY / Henkilön yleistiedot / Eläkkeen vakuutusajat. Pensionsskyddscentralen förmedlar uppgifterna i ansökan på följande blanketter: Avtalsland Blanketter Pensioner från avtalslandet USA Kanada CAN/FIN 2 Chile FIN/USA 4 begäran om ansökan + FIN/USA 2 kontaktblankett (USA tillsänder den sökande den egentliga ansökningsblanketten för ifyllande) CAN/FIN 2 (DI) + läkarutlåtande CAN/FIN 4 barnförmåner FIN/CAN 3 kontaktblankett RCH/FI-1 RCH/FI-2 FI/CL 2 kontaktblankett ålderspension och sjukpension och familjepension ålderspension och familjepension sjukpension barnförhöjning ålderspension och sjukpension familjepension Israel I/FI 4 ålderspension 52

60 Australien I/FI 3 I/FI 5 FIN/ISR 2 kontaktblankett AUS140_FI Mod(IA) Inkomster och förmögenhet FI/AUS 2 kontaktblankett sjukpension familjepension ålderspension För att få pension från USA måste den sökande ha ett personligt SSA-nummer. Om det saknas, måste den sökande besöka USA:s ambassad i Helsingfors för en personlig intervju. Passet ska tas med till intervjun. Hur ett ärende inleds Datumet för ansökan om finska pensioner betraktas också som ansökningsdatum för pensioner från Kanada, Chile och Israel, om dessa pensioner har sökts inom sex månader efter det att ansökan om de finska pensionerna lämnades in. Ålderspension enligt avtalet med Australien ska sökas inom 12 månader från det att den finska ansökan lämnades in. I övriga avtal är ansökningsdagen den då den sökande lämnat in ansökan om pension från avtalslandet. Pensionsskyddscentralen underrättar det andra avtalslandet om ansökningsdagen för pensionen i Finland. Begäran om tilläggsutredningar Be den sökande bifoga alla handlingar som verifierar utlandsvistelsen, till exempel skol-, studieoch arbetsintyg, kommenderingsförordnanden, sjöarbets- och arbetsböcker, gamla pass och eventuella färdbiljetter. Utredningarna behövs som bilaga till den ansökan som skickas till det andra landet. Att sända en ansökan till ett avtalsland En nationell ansökan som FPA tagit emot ska skickas tillsammans med bilagorna som ett Asiakirjojen siirto-arbete till centralstället Santra för arbetspensionssystemet. Därifrån styrs ansökan utifrån Asiakirjojen siirto-uppgifterna till en arbetspensionsanstalt, om en Ja-anteckning ingår i punkten för arbetspension till Pensionsskyddscentralen, om en Ja-anteckning ingår i punkten för pension från ett avtalsland. Pensionsskyddscentralen sänder ansökan till avtalsländerna på de blanketter som anges i överenskommelserna. Handläggningsställe Ansökningar om FPA-pension för en sökande som vistats i ett avtalsland handläggs vid centret för internationella ärenden oberoende av om socialskyddsavtalets eller folkpensionslagens bestämmelser tillämpas vid avgörandet. Styr pensionansökan via OIWA som ett Hakemus-arbete till centret för internationella ärenden och där till arbetskön enligt förmånen i fråga. Styr vid behov bilaga U som ett Vakuutusjaksojen rekisteröinti-arbete till arbetskön Yhteyslaitos vid centret för internationella ärenden för kontroll och registrering av den sökandes eller förmånslåtaren flyttnings- och försäkringshistorik. 53

61 Beträffande åtgärder vid centret för internationella ärenden, se anvisningarna för hantering av bilaga U (Vanhuuseläke > Hakeminen > Kv-säännökset > EU-säännökset >Hakeminen Suomessa > Toimintaohje U-liitteelle) Ansökan till Finland från ett annat avtalsland Blanketter FPA och Pensionsskyddscentralen har gemensamma ansökningsblanketter i anslutning till överenskommelserna med Chile och Australien. När det gäller andra överenskommelser har vardera inrättningen egna blanketter. En ansökan som skickas från ett annat avtalsland inkommer till FPA:s center för internationella ärenden på följande blanketter: Avtalsland Blanketter Finländska pensioner (endast arbetspension) USA Kanada FIN/USA 3A (EV61A) FIN/USA 3B (EV61B) FIN/CAN 2B (EV57Aen, fr) FIN/CAN 2C (EV57Aen, fr) CAN/FIN 3 kontaktblankett Chile FI/CL 3 (ETK/Kela FI/CL 3) Israel FI/CL 4 (ETK/Kela FI/CL 4) FI/CL 4a (ETK/Kela 4a) RCH/FI 6 kontaktblankett FIN/ISR 3A (EV63A) FIN/ISR 3B (EV63B) I/FI 2 kontaktblankett Australien FI/AUS 3 (ETK/Kela FI/AUS 3) FI/AUS 4 (ETK/Kela FI/AUS 4) FI/AUS 4A (ETK/Kela FI/AUS 4A) AUS200_FI kontaktblankett ålderspension familjepension ålderspension familjepension ålderspension, (invalidpension) familjepension barnpension ålderspension familjepension ålderspension, (invalidpension) (familjepension) (familjepension, barnbilaga) Hur ett ärende inleds När en ansökan inkommer från ett avtalsland ska du registrera både den dag då ansökan inkom till FPA och den dag ansökan lämnades in utomlands. Den retroaktiva ansökningstiden på sex månader räknas från inlämningsdagen i utlandet. Dröjsmålsförhöjning räknas tidigast från den dag ansökan inkom till FPA. 54

62 Anhängighetsdatumet vid FPA för ansökningar som inkommer från Kanada, Chile eller Israel är detsamma som datumet för ansökan om pension i det ifrågavarande landet, när FPA-pensionen sökts inom sex (6) månader från ansökan om pension i avtalslandet. I avtalet med Australien är tiden 12 månader. I annat fall är dagen för anhängiggörandet den dag då en ansökan om finsk pension har inlämnats i avtalslandet. Begäran om tilläggsutredningar Om den sökande bor i ett annat avtalsland ska centret för internationella ärenden be att institutionen i detta land lämnar in de utredningar som saknas, med tanke på både FPA och arbetspensionsanstaltens behov. Registrera också den sökandes flytt- och försäkringshistorik och sådana förändringar i de allmänna uppgifterna som inträffat under den tid den sökande vistats utanför Finland. De lag- och avtalsbestämmelser om bosättning i Finland som gällde vid tidpunkten för en flyttning ska beaktas vid utredandet och registreringen av uppgifter om flytt- och försäkringshistorik. Virheellinen linkki:/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/net/ mh? OpenDocument, linkin teksti:läs mer: (Ratkaisutyö > Eläkeläiset > Vanhuuseläke: vasemmanpuolinen navi Koulutus: otsikko EU-eläkeyksiköiden koulutukset - vuosi Eläkkeenhakijan muutto- ja vakuutushistoria) Belopp Folkpension betalas till fullt belopp om de inkomster som inverkar på pensionen inte överstiger den inkomstgräns som berättigar till full folkpension och som år 2017 är 666 euro. (FPL 568/ ). Folkpensionens fulla belopp kan nedsättas på grund av sådan tid som pensionstagaren har varit bosatt utomlands (avvägning). Folkpensionens fulla belopp år 2017 är enligt familjeklass följande: Ensamboende 628,85 euro i månaden I parförhållande 557,79 euro i månaden Nedsatt folkpension på grund av pensionsinkomster När en persons pensionsinkomster överstiger den inkomstgräns som berättigar till full pension medför inkomsterna att folkpensionen minskar med 50 procent av den överstigande delen (FPL 568/ ). Folkpension utbetalas inte om personens pensionsinkomster år 2017 är minst följande: Ensamboende 1 299,88 euro i månaden I parförhållande 1 571,71 euro i månaden Inkomstgränserna är lägre om det är fråga om förtida ålderspension eller när pensionen är avvägd. Vid uppskjuten ålderspension är inkomstgränserna högre. Du kan beräkna folkpensionens belopp i CICS under APLA > Eläkkeen laskennat > Kansaneläkkeen määrä. Folkpensionen beräknas enligt följande formel: 55

63 Full folkpension per år 0,5 x (Årsinkomst inkomstgräns som berättigar till full folkpension). Den minsta pension som betalas Folkpension betalas inte om beloppet är mindre än 6,68 euro per månad (år 2017). Folkpensionen kan bli mindre än det minsta utbetalbara beloppet på grund av andra pensionsinkomster eller pensionsavvägning. (FPL 568/ ) Indexhöjning Beloppet av en löpande folkpension höjs årligen med folkpensionsindex. Folkpensionens minimibelopp och inkomstgränserna justeras årligen i enlighet med ändringen i folkpensionsindex. Folkpensionsindexet är 1617 år Bestämningsgrunder Folkpensionens belopp uträknas utifrån pensionstagarens familjeförhållanden och de inkomster som påverkar pensionen. Därtill påverkas folkpensionsbeloppet av den tid pensionstagaren har varit bosatt i Finland (avvägning) Familjeförhållanden Med familjeförhållanden avses om pensionstagaren är gift/sambo/lever i registrerat partnerskap eller inte (FPL 568/ och 19 ). Familjeklassen för pensionen bestäms på basis av familjeförhållandena. Familjeklass Y Pensionstagare som inte lever i äktenskap, samboförhållande eller registrerat partnerskap samt sådana makar/parter i registrerat partnerskap som inte har gemensamt hushåll. Familjeklassen för en folkpensionstagare kan också vara en s.k. skyddad familjeklass Y. Läs mer om skyddad familjeklass (Kansaneläkkeen määräytymisperusteet > Suojattu perheluokka). Familjeklass P Pensionstagare som lever i äktenskap, samboförhållande eller registrerat partnerskap Separat hushåll För personer som lever i äktenskap eller registrerat partnerskap och inte har gemensamt hushåll med sin make beräknas pensionen enligt familjeklass Y (FPL 568/ och 19 ). Makar eller parter i registrerat partnerskap anses ha separata hushåll, när makarna bor var för sig på grund av att den ena maken vårdas på en institution eller vid en verksamhetsenhet inom öppenvården. Vården måste då vara fortgående. Vården betraktas som fortgående om den varar minst tre månader i sträck. Om båda makarna får fortgående vård, anses de bo i separata hushåll även i det fall att de vårdas vid samma 56

64 verksamhetsenhet. Om båda makarna bor i servicehus, avgörs frågan om separata hushåll beroende på boendeformen från fall till fall. makarna varaktigt har flyttat i sär och inte har gemensamt hushåll. Särboendet bedöms från fall till fall. Då du överväger hur bestämmelsen om separata hushåll ska tillämpas i en situation där en pensionstagare som lever i äktenskap eller registrerat partnerskap har flyttat från den gemensamma bostaden till en egen bostad, ska du fästa uppmärksamhet bl.a. vid i vems namn hyresavtalet har gjorts upp och vem som betalar boendeutgifterna (hyran etc.) och andra kostnader Gemensamt hushåll Pensionstagare som ingått äktenskap eller registrerat partnerskap betraktas som boende i gemensamt hushåll bl.a. när båda makarna håller kvar sina egna bostäder den ena maken bor utomlands den ena maken flyttar till annan ort på grund av studier eller arbete och det inte är fråga om söndring. Maken kan bo på annan ort i flera års tid. makarna fortsätter att bo tillsammans under betänketiden vid skilsmässa eller makarna fortsätter att bo tillsammans efter att de redan skilts. Om det med tiden visar sig att pensionstagaren varaktigt bor skilt från sin make och inte har gemensamt hushåll med maken, kan pensionstagarens familjeklass på ansökan ändras till familjeklass Y. Tiden för särboendet övervägs från fall till fall Samboförhållande Med samboförhållande avses att en man och en kvinna utan att ingå äktenskap fortgående lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Huruvida ett parförhållande ska anses vara ett samboförhållande prövas från fall till fall. I regel kan ett förhållande anses vara ett samboförhållande när två personer av olika kön bor i samma bostad och inte är nära släkt med varandra. Personerna kan anses vara sambor alltid i fall där de bor i samma bostad och dessutom har gemensamma barn eller är förlovade eller där det annars är fråga om ett förhållande som kan betraktas som ett fast förhållande (FPL 568/ ). Ett samboförhållande upphör när samborna flyttar isär. Detta beror på samboförhållandets karaktär, där förhållandet uppkommer genom att man bor tillsammans. Ett samboförhållande anses ändå fortgå trots att samborna flyttat isär, om den sökande själv meddelar att samboförhållandet fortgår Skyddad familjeklass När en gift eller sammanboende person har beviljats tilläggsdel före , så har den beviljats enligt familjeklass Y ifall maken inte varit folkpensionstagare före lagändringen

65 Familjeklassen kvarstår som Y (= skyddad klass Y), även om maken beviljas pension. Skyddet upphävs när familjeförhållandena förändras på grund av att äktenskap ingås eller upplöses eller ett samboförhållande inleds eller upphör. (FPL IfL 569/ ) En skyddad familjeklass Y skiljer sig inte vid pensionsförfrågan (bl.a. EKAS, EKLO) från en vanlig familjeklass Y. När du märker att en gift eller sammanboende pensionstagares familjeklass är Y, ska du bland de tidigare uppgifterna kontrollera huruvida det är fråga om en skyddad familjeklass Y, innan du justerar eller rättar familjeklassen till P Inkomster Vid beräknandet av folkpensionen beaktas som årsinkomst de inkomster som den sökande fortgående eller årligen återkommande har i form av pensioner och familjepensioner som grundar sig på arbetsavtals-/tjänsteförhållande eller företagsverksamhet pensioner och familjepensioner som är grundade på lagstadgad olycksfallsförsäkring eller olycksfall i militärtjänst ersättningar, pensioner och familjepensioner baserade på trafikskada försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst förmåner enligt avträdelsesystemet för lantbruksföretagare motsvarande utländska pensioner och ersättningar, såsom utbetalda från Finland Pensionerna beaktas till bruttobelopp i sin helhet, delvis eller begränsat. Pensionerna beaktas i allmänhet till beloppet vid tidpunkten för beviljande eller justering, om folkpensionen har börjat eller senare. Om folkpensionen börjat före har pensionsinkomsterna kunnat frysas. Läs mer om nedfrysning (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Tulot > Jäätyminen). Pensionsinkomsten är fortgående om den varar minst sex månader. Pensionsinkomsten är återkommande om utbetalningen upprepas årligen, även om det gäller en kortare tid än sex månader åt gången. Om folkpensionen beviljas för en kortare tid än sex månader (rehabiliteringsstöd), beaktas även en pension som varar en kortare tid än sex månader som inkomst. Exempel på hur principerna för hur fortgående inkomst och återkommande inkomst ska beaktas (Eläkkeensaajan asumistuki > Määräytymisperusteet > Tulot ja vähennykset). Pensioner som betalats ut i form av en engångsbetalning beaktas inte som inkomst. Inte heller pensioner som inte betalas ut till en person beaktas som inkomst. Förväntad arbetspension beaktas emellertid som inkomst vid ålderspension och förtida ålderspension, även om egen arbetspension inte ännu utbetalas till personen. Läs mer om förväntad arbetspension (Määräytymisperusteet > Tulot > Työeläkkeet > Ennakoitu työeläke). Exempel En pensionstagare vill inte söka familjepension enligt arbetspensionslagarna, fastän han skulle ha rätt till den. Familjepensionen kan inte beaktas som inkomst i samband med folkpensionen. (FPL 568/ ), (FPL 568/ ), (FPLLlfL 569/ ) Arbetspensioner Vid beräknandet av folkpensionsbeloppet beaktas pensionstagarens arbetspensioner som årsinkomst. Med arbetspension avses i folkpensionslagen: 58

66 arbetspensioner och familjepensioner enligt olika arbetspensionslagar eller pensionsstadgor (lagstadgade arbetspensioner) övriga pensioner och familjepensioner som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande, företagarverksamhet eller förtroendeuppdrag (frivilliga tilläggspensioner). Som arbetspensioner räknas t.ex. inte extra konstnärs- och journalistpensioner, särskild ersättning till make till en diplomat eller pension på basis av en individuell pensionsförsäkring, om försäkringstagaren varit en privatperson. Dessa pensioner grundar sig inte på anställnings- eller tjänsteförhållande eller på företagarverksamhet eller förtroendeuppdrag och räknas därför inte som inkomst då folkpensionens belopp beräknas. (FPL 568/ ) Lagstadgade arbetspensioner och familjepensioner Lagstadgade egna arbetspensioner och familjepensioner beaktas som inkomst helt eller delvis. Om pensionsfallet för arbetspensionen har inträffat tidigare än , beaktas arbetspensionen som inkomst endast i begränsad utsträckning, d.v.s. upp till en beräknad gräns. På lagstadgade egna arbetspensioner och familjepensioner tillämpas i regel principen om sista inrättning (Vilma) från och med Då betalas arbetspensionen (VILMAEL) / familjepensionen (VILMAPE) av en pensionsanstalt och beaktas vid inkomstberäkningen som en enda pension. Om Vilma-principen inte har tillämpats på arbetspensionen/familjepensionen, betalas de offentliga och de privata arbetspensionerna separat från respektive pensionssystem. Då beaktas pensionen från vartdera pensionssystemet separat som inkomst. Det arbetspensionsbelopp som ska beaktas som inkomst i samband med folkpension fås med HEKY/Työeläkkeet ja korvaukset/työeläkepäätöstiedot, i fältet Perusmäärä (Grundbelopp). Grundbeloppet fås fram i samband med pensionen endast om arbetspensionen innehåller förtidsminskning eller intjänade belopp/förhöjningar som är prioriterade i samband med folkpension. Det arbetspensionsbelopp som ska beaktas som inkomst fås också med förfrågan om uppgifter om arbetspensionsbeslut; välj F16, Tulokoodit. Förtidsminskning i samband med arbetspension Den förtidsminskning som ingår i förtida ålderspension och partiell förtida ålderspension enligt arbetspensionslagarna beaktas som inkomst. En sådan pension beaktas således som inkomst som överstiger den pension som utbetalas (FPL 568/ mom.). I dessa fall kan tilläggsutredningsfrasen QEC25r fogas till beslutet. Förtidsminskning som ingår i familjepension enligt arbetspensionslagarna Familjepension som grundar sig på förmånslåtarens förtida ålderspension beaktas från och med som inkomst till det belopp som utbetalas som pension. Före beaktades familjepension som baserar sig på förtida ålderspension ökad med förtidsminskningen. Om en sådan familjepension har beaktats som inkomst före ska den beaktas till beloppet för pensionen vid följande justering eller senare. Beaktandet av 59

67 familjepension som inkomst från och med utan förtidsminskning är inte en grundändring, vilket gör att den inte upphäver frysning av familjepension enligt arbetspensionslagarna. Prioriterade intjänade belopp och förhöjningar som hänför sig till arbetspension Då folkpensionens belopp beräknas beaktas inte som inkomster de intjänade belopp och förhöjningar som ingår i personens egen arbetspension (FPL 568/ , FPLIfL 569/ och FPLIfL 569/ mom.). arbetspension som pensionstagaren intjänat efter fyllda 63 år, när pensionen har intjänats Om pensionstagaren har fyllt 63 år före , beaktas som inkomst den arbetspension som intjänats fram till den del av arbetspensionen som intjänats under tiden för barnavård eller studier engångsförhöjning i samband med invalidpension barnförhöjning enligt arbetspensionslagarna rehabiliteringstillägg till invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna uppskovsförhöjning till arbetspension arbetspensionsförhöjning som betalas av arbetspensionsanstalterna från och med Förhöjningen utbetalas p.g.a. samordning med folkpensionens basdel Prioriterade intjänade belopp och förhöjningar som hänför sig till familjepension enligt arbetspensionslagarna Då folkpensionen beräknas beaktas inte som inkomster de intjänade belopp och förhöjningar som ingår i familjepension enligt arbetspensionslagarna (FPL 568/ och FPLIfL 569/ mom.). uppskovsförhöjning som grundar sig på tiden efter att förmånslåtaren fyllt 65 år före den del av familjepensionen som intjänats under tiden för barnavård eller studier engångsförhöjning i samband med förmånslåtares invalidpension Frivilliga tilläggspensioner I samband med folkpension beaktas registrerad tilläggspension och tilläggsfamiljepension som inkomst. En registrerad tilläggspension beaktas liksom övriga arbetspensioner som inkomst, dvs. utan den pension som intjänats efter 63 års ålder, om sådan pension intjänats Även de oregistrerade tilläggspensioner som inte grundar sig på lag beaktas som inkomster. Sådana är bl.a. tilläggspensioner och tilläggsfamiljepensioner från pensionskassor och pensionsstiftelser samt tilläggspensioner och tilläggsfamiljepensioner som på annat sätt ordnats av arbetsgivarna. Pensioner och familjepensioner som grundar sig på individuell pensionsförsäkring beaktas som inkomst endast då de betalas utifrån anställnings- eller tjänsteförhållande eller utifrån företagareller förtroendemannaverksamhet. Pension som grundar sig på individuell pensionsförsäkring beaktas inte som inkomst när försäkringstagaren har varit privatperson, privat affärsidkare eller yrkesutövare eller lantbruksföretagare. Pension enligt 5 i lagen om socialhjälp ska räknas som inkomst eftersom den betraktas som arbetspension. (FPL 568/ och 22 ) 60

68 Rehabiliteringsförmåner Rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna beaktas inte som inkomst Olycksfallspensioner Som inkomst i folkpensionen beaktas förmåner som betalas på grundval av lagstadgad olycksfallsförsäkring (t.ex. lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om olycksfall i militärtjänst eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare): olycksfallspension och olycksfallspension som utbetalas för rehabiliteringstid rehabiliteringspenning ett år efter att olycksfallet inträffat familjepension livränta och livränta som betalas för rehabiliteringstid försörjningspension Olycksfallspensioner grundade på olycksfallsförsäkring som i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring har tagits frivilligt och familjepensioner beaktas som inkomst om de grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om olycksfallsförsäkring för lanbruksföretagare (OFL 57 och OFLA 21 ) och pensionens begynnelsetidpunkt infaller eller senare (FPL 568/ och FPLIfL 569/ mom.). Om olycksfallspension, rehabiliteringspenning (ett år efter olycksfallet) eller familjepension grundar sig på frivillig försäkring och på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, beaktas den som inkomst, med undantag för olycksfallspension eller rehabiliteringspenning, som betalas på grund av olycksfall som inträffat under fritiden. Engångsförhöjning som betalas på olycksfallspension eller livränta beaktas inte som inkomst. Olycksfallspension eller livränta utan engångsförhöjning fås med HEKY / Työeläkkeet ja korvaukset / Tapaturmakorvaukset; välj F16, Tulokoodit. Som folkpensionsinkomst visas olycksfallspensionens/livräntans belopp utan engångsförhöjning. Ersättning som grundar sig på privat olycksfallsförsäkring beaktas inte som inkomst vid folkpension Trafikskadeersättningar I samband med folkpension beaktas som inkomst följande förmåner enligt olika lagar om trafikförsäkring: sjukpension familjepension ersättning för inkomstbortfall Ett år efter att en trafikolycka har inträffat, om den har inträffat eller senare efter att ersättning utbetalats för 365 dagar om trafikskadan har inträffat före och utbetalningen av ersättningen har börjat eller senare (FPLIfL 569/ mom.) 61

69 beaktas inte alls som inkomst om utbetalningen av ersättning för inkomstbortfall har börjat före En sådan ersättning beaktas som inkomst först efter att den har ändrats till sjukpension (FPAIfL 569/ mom.) Sjukpension och inkomstbortfallsersättning utbetalas under tiden för rehabilitering till sitt fulla belopp (100 %). Ersättning för rehabiliteringstid beaktas som inkomst på samma sätt som motsvarande sjukpension eller inkomstbortfallsersättning. Fr.o.m beaktas inte ersättningar enligt lagen om ansvar i spårtrafik som inkomst Militärskadeersättningar Försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst beaktas som inkomst i samband med folkpension. Om försörjningspensionen har börjat före , beaktas den som inkomst i begränsad utsträckning, d.v.s. upp till ett kalkylerat belopp. Tilläggsförsörjningspension beaktas inte som inkomst. Livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst beaktas inte som inkomst i samband med folkpension. Före beaktades ålders- och anhörigförhöjningen som inkomst Avträdelseersättningar Grundbeloppet av avträdelsestöd beaktas som inkomst. Grundbeloppet motsvarar det minsta belopp som utbetalas i sjukpension enligt LFöPL. Den barnförhöjning från arbetspensionssystemet som betalas till grundbeloppet beaktas inte som inkomst. Inte heller beaktas kompletteringsdel, tilläggsdel eller avträdelsetillägg som ingår i avträdelsesystemets pensioner som inkomst. Avträdelsepension beaktas inte som inkomst Förmåner som beaktas som inkomst i begränsad utsträckning Vid beräknandet av folkpensionens belopp beaktas följande förmåner som inkomst i begränsad utsträckning, d.v.s. högst till ett kalkylerat belopp (FPLIfL 569/ ): egen arbetspension på basis av pensionsfall som inträffat före försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst när pensionen börjat före Arbetspensioner som beaktas som inkomst i begränsad utsträckning (pensionsfall före ) är: egen arbetspension enligt minimivillkoren inom den privata sektorn (APL, KaPL, FöPL, LFöPL, SjPL) den del av de egna arbetspensionerna inom den offentliga sektorn (StaPL, KomPL och motsvarande) där beräknandet har fastställts i FPLIfL 8 1 mom. 4 punkten. Den övriga delen beaktas i sin helhet som inkomst. 62

70 När den del som baserar sig på FPLIfL 8 har inkluderats i arbetspension från den offentliga sektorn syns detta belopp, som ska beaktas som inkomst i begränsad utsträckning, i HEKY / Työeläkkeet ja korvaukset / Työeläkepäätös-förfrågan / Eläkejakso-uppgifterna, punkten "KEV 8 / vuosi". Om beloppet inte har registrerats bland arbetspensionsuppgifterna, ska du be ICT-enheten beräkna beloppet. Kontakta datasupporten (Tietotuki) genom att skapa ett Toimeksianto-arbete i OIWA och styra det till arbetskön Eläkkeet, työttömyysturva ja kv. tietoliik / Työeläke/ vapaaeht.eläke/tt-kassaetuus. Då du gör upp ett pensionsavgörande beaktar programmet som sådan inkomst som ska beaktas i begränsad utsträckning högst det sammanlagda belopp av de pensioner som ska beaktas som når upp till gränsen för inkludering av inkomster. Gränsen för inkludering av inkomster beräknas av programmet även när pensionstagaren har andra pensionsinkomster än de pensioner som ska beaktas som inkomst i begränsad utsträckning. Gränsen för inkludering av inkomster finns på sidan 8 i pensionstabellen och schemat för beräknandet av den på sidan 19 (Ratkaisutyö > Eläketaulukko) Pension från utlandet I samband med folkpension beaktas följande förmåner från utlandet som inkomst: lagstadgade och frivilliga arbetspensioner och familjepensioner som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet egna pensioner och familjepensioner som grundar sig på arbetsolycksfall egna pensioner och familjepensioner som grundar sig på trafikskada familjepensioner på basis av skada i militärtjänst förmåner som motsvarar avträdelseförmåner för lantbruksföretagare pensioner som motsvarar folkpension och familjepension enligt folkpensionslagen Beaktandet av pension från utlandet som inkomst kan förhindras av EG-förordning 1408/1971, som förbjuder att pension som baserar sig på egen bosättnings- eller försäkringstid beaktas som inkomst i samband med en förmån av samma slag. EU-förordning 883/2004 förhindrar att pensioner som baserar sig på bosättning beaktas som inkomst. Pensioner från länder med vilka Finland har en överenskommelse om social trygghet beaktas som inkomst. Också pensioner som intjänats genom anställning vid mellanstatliga organisationer medräknas som inkomst. Organisationer fås med förfrågan OSKY/Valtiot ja valtioiden väliset järjestöt. Läs mer om internationella bestämmelsers inverkan på pensionernas belopp (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Tulot > KV-säännökset > EU-säännökset > Eläketulot). En utländsk egen arbetspension och en grundpension eller garantipension som motsvarar folkpensionen, vilka inte beaktats som inkomster i samband med folkpension med stöd av den folkpensionslag som gällde före , ska beaktas som inkomst då folkpensionen justeras eller senare på grund av ändrade inkomster eller familjeförhållanden och från justeras folkpensionen med två års mellanrum på grund av utländsk pension (FPL 568/ mom.). Om folkpensionen beviljas eller justeras för tiden före , beaktas ovannämnda utlandspension som inkomst från och med (FPLIfL 569/ mom.) 63

71 Läs mer om utländska pensioner (Kv-asiat > Ohjeita ja lisätietoa > Kuvauksia sosiaaliturvajärjestelmistä). Observera dock Beaktandet av inkomst avviker enligt följande från det sätt på vilket pension och ersättning från Finland beaktas som inkomst: förtidsminskning i samband med arbetspension beaktas inte som inkomst, utan pensionen beaktas som inkomst enligt det utbetalda beloppet arbetspension som senare beviljas från utlandet beaktas inte som förväntad arbetspensionsinkomst barnförhöjning, uppskovsförhöjning och rehabiliteringstillägg beaktas som inkomst den del av pensionen som intjänats efter 63 års ålder beaktas som inkomst, liksom också den del som intjänats i samband med studier eller vård av barn avträdelsestöd, generationsväxlingspension och avträdelseersättning enligt systemet med avträdelseförmåner för lantbruksföretagare beaktas som inkomst till sitt fulla belopp ej förmåner som beaktas som inkomst i begränsad utsträckning Om en pension från utlandet betalas i någon annan valuta än euro, läs mera om omvandling till euro av pensioner och ersättningar (KV-asiat > Valuutta) Frysning av pensionsinkomster Frysning innebär att en pension eller ersättning som tidigare beaktats som inkomst beaktas förhöjd med folkpensionsindex i stället för med arbetspensionsindex då folkpensionen justeras. På så sätt avviker beloppet av den förmån som beaktats som inkomst från det faktiska beloppet. Förmåner som fryses är: arbetspensioner och andra pensioner och ersättningar som baserar sig på lag, förordning eller offentlig pensionsstadga eller på statsrådsbeslut (FPLIfL 569/ mom.). förväntad arbetspension registrerade tilläggspensioner teoretisk arbetspension som beräknats enligt EG-förordning 1408/1971 Förmåner som inte fryses är t.ex: oregistrerade tilläggspensioner andra frivilliga pensioner pensioner från utlandet Om tidpunkten för beviljande eller justering av folkpensionen inföll före , kan du läsa mer i den anvisning om nedfrysning som gällde före Virheellinen linkki:/in/intranet/etuudet.nsf/ NET/ SP?OpenDocument, linkin teksti:ohjeesta Folkpensionen börjar eller senare Pensionsinkomster fryses inte när folkpensionen börjar eller senare. Då en sådan folkpension senare justeras, beaktas pensionsinkomsterna alltid till sitt belopp vid justeringstidpunkten. 64

72 När en mottagare av kompletteringsbelopp som betalas till efterlevandepension och som börjat före övergår till folkpension, fortgår likväl tiden för frysningen av pensionsinkomsten som tidigare (frysningen flyttas framåt), ifall det inte inträffat en grundändring i den frysta inkomsten eller senare. Exempel En person beviljas ålderspension enligt folkpensionssystemet som 65-åring från och med Personen har omedelbart innan folkpensionen beviljades haft kompletteringsbelopp till efterlevandepension där KomPL-familjepension räknats med som inkomst och frysts Dessutom har personen avslutat en StaPL-anställning och beviljats StaPL-pension från och med Vid beviljandet av folkpension fryses KomPLfamiljepensionen , eftersom ingen grundändring har inträffat. StaPL-pensionen beaktas till det belopp den uppgår till vid tidpunkten för beviljandet av folkpensionen och fryses inte Folkpensionen har börjat före När folkpensionen börjat före och en ny pension beaktats som inkomst eller senare, fryses inte en sådan pension som ska beaktas som inkomst efter När en fryst pension eller ersättning beaktats som inkomst i samband med en folkpension som börjat före , har en sådan pensionsinkomst blivit fryst eller för en tidigare tid. Justering eller senare När en folkpension som börjat före justeras eller senare, beaktas den frysta pensionsinkomsten vid justeringen fortsättningsvis som fryst, om det i den pensionsinkomst som beaktats som inkomst inte inträffat någon grundändring. Då ska du i inkomstspecifikationen låta den frysta pensionens tidigare belopp och tidigare frysningstid kvarstå. Vid avgörandet höjer programmet den frysta pensionen med folkpensionsindex till justeringstidpunktens nivå. till beloppet vid justeringstidpunkten, d.v.s. frysningen upphör, om det i pensionsinkomsten har inträffat en grundändring eller senare. Anteckna då pensionen i inkomstspecifikationen till dess belopp vid justeringstidpunkten och ta bort pensionens nedfrysningstid Exempel En person har beviljats folkpension I samband med folkpensionen har som inkomst beaktats arbetslöshetspension och familjepension enligt arbetspensionslagarna. Båda pensionerna har frysts vid tidpunkten för folkpensionens början, d.v.s Arbetslöshetspensionen enligt arbetspensionslagarna ändras från och med till ålderspension. Till ålderspensionen har fogats en s.k. vilande andel för återstående tid, varvid det i arbetspensionsbeloppet inträffar en annan ändring än en som är orsakad av indexförhöjning (grundändring). Arbetspensionens frysning upphävs och den beaktas vid justeringen av folkpensionen på justeringstidpunktens nivå , och pensionen fryses inte längre. I familjepensionen enligt arbetspensionslagarna har inga andra förändringar än indexförhöjningar inträffat, varför frysningen av familjepensionen kvarstår (ingen grundändring). Familjepensionen beaktas som inkomst vid justeringen fryst till nivån

73 Pensioner som fryses utan frysningstid När en folkpension justeras eller senare och det i inkomstspecifikationen finns frysningsregistrerade pensionsinkomster utan frysningstid, ska frysningstiden för dessa inkomster utredas. Införandet av frysningstid förutsätter att ingen grundändring har inträffat i inkomsten eller senare. Frysningstid saknas i regel i fråga om sådana pensionsinkomster som beaktats som inkomster innan frysningsbestämmelsen trädde i kraft (inkomstspecifikationsindexet är 323 eller lägre) eller där pensionen medtagits i pensionsinkomstspecifikationen vid lagändringskörningen (inkomstspecifikationsindexet är 689 eller lägre). Frysningsbestämmelsen trädde i kraft Förmåner som beaktats som inkomst innan lagen trädde i kraft fryses på nivån Detta är den tidigaste möjliga frysningstidpunkten. I samband med folkpensionsreformen bildades en tilläggsdel för mottagare av understödsdel och understödstillägg. De på tilläggsdelen inverkande pensioner och ersättningar som inte var understödsdelsinkomst lades till, på nivån , som inkomst för personer med enbart understödsdel, utan frysningstid och sänkt till folkpensionsindex för inkomstuppskattningen. Vid följande folkpensionsjustering fryses dessa pensioner och ersättningar , om inte en grundändring inträffat senare. Det belopp som ska beaktas som inkomst är det faktiska beloppet vid tidpunkten eller det faktiska beloppet vid tidpunkten för grundändringen. Läs mer om utredande av frysningstid Pension eller förhöjning av pensionen som underskridit den justeringsgräns som gällde När folkpension justeras eller senare beaktas alltid som inkomst en sådan pension eller förhöjning av pensionen som underskridit den justeringsgräns som gällde före I fråga om frysning av pensionsinkomster är förfarandet vid justering följande: Om en pension inte alls har beaktats som inkomst vid beräkningen av en folkpension ska denna pension i samband med justering beaktas som inkomst med justeringstidpunktens belopp. Pensionen fryses inte längre. I fall där en pension redan blivit partiellt beaktad som inkomst, men där en förhöjning av pensionen har skyddats, ska denna pensionsinkomst frysas på den nivå den hade vid den senaste grundändringstidpunkten. Om det skett en grundändring i pensionsinkomsten eller senare, ska denna pension vid justering beaktas till justeringstidpunktens belopp. Pensionen fryses inte längre. Exempel En person har beviljats folkpension från I samband med folkpensionen har delinvalidpension beaktats som inkomst. Pensionen har frysts vid begynnelsetidpunkten för folkpensionen, d.v.s LFöPL-delinvalidpensionen ändras till full invalidpension Ändringen är en grundändring, men folkpensionen har inte justerats från , eftersom årsinkomständringen ligger under den gällande justeringsgränsen (årsinkomstökningsgränsen). 66

74 Folkpensionen justeras från och med , eftersom pensionstagarens make avlider Från beviljas pensionstagaren ArPL-familjepension som beaktas som inkomst enligt beloppet vid justeringstidpunkten, och den fryses inte. Arbetspensionen har inte undergått några grundändringar eller senare, så pensionen fryses vid justeringen vid tidpunkten för den senaste grundändringen, d.v.s Grundändring och upphävande av frysning Grundändring innebär att en annan ändring än en sådan som orsakats av indexförhöjning inträffar i bestämningsgrunderna för en förmån som tidigare beaktats som årsinkomst. Då upphävs frysningen av pensionsinkomsten (FPLIfL 569/ ). Som grundändring betraktas likväl inte en sådan förändring som inte påverkar beloppet av den förmån som beaktats som inkomst. Vilma-arbetspension/familjepension beaktas som inkomst som om den vore en enda pension. Om en grundändring inträffar redan i en enda pension som ingår i Vilma, eller det beviljas en ny pension som ingår i Vilma-pensionen och som ska beaktas som inkomst, upphävs frysningen av hela Vilma-pensionen. Då principen om sista pensionsanstalt inte har tillämpats på arbetspensionen/familjepensionen, kan arbetspensioner/familjepensioner från olika pensionssystem frysas och frysningen upphävas vid skilda tidpunkter. Exempel / Grundändring En mottagare av folkpension har inkomst i form av arbetspension och sjukpension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, vilka har frysts vid tidpunkten för folkpensionens början Personen fyller 65 år, olycksfallspensionen minskar och arbetspensionen ändras på grund av ny samordning. Folkpensionen justeras från och med Arbetspensionen och olycksfallspensionen beaktas som inkomst till beloppet vid tidpunkten för justeringen och fryses inte längre. Exempel / Grundändring påverkar inte det belopp som ska beaktas som inkomst Eftersom arbetspensionens barnförhöjning inte beaktas som inkomst påverkas beloppet av den arbetspension som tagits i beaktande i regel inte av att förhöjningen bortfaller, och då upphävs frysningen av arbetspensionen inte. Exempel / Grundändring påverkar inte det belopp som beaktas som inkomst En persons arbetspension och ålderspension enligt folkpensionssystemet börjar Av arbetspensionen beaktas den pension som intjänats fram till 63 års ålder som inkomst. Personen börjar arbeta som pensionär, och genom denna anställning intjänas pension enligt 1,5 procent. Då personen avslutar denna anställning, beviljas han pension som 68-åring. 67

75 Eftersom pension som intjänats genom detta arbete inte beaktas som inkomst upphävs inte frysningen av den tidigare beaktade arbetspensionen när denna senare intjänade pension börjar. Utredning av grundändring Du kan i regel på följande sätt kontrollera om det skett en grundändring i pensionen: Höj den tidigare beaktade pensionen med APL-index för tidpunkten för ändringen. Om det förhöjda beloppet avviker från beloppet vid tidpunkten för ändringen, är det fråga om en ändring i grunderna. Kom ihåg att jämföra beloppet med det belopp som i samband med folkpensionen ska beaktas som inkomst (grundbeloppet). Du kan göra en indexering t.ex. med hjälp av transaktionen F15 (förfrågan om arbetspensioner och ersättningar) eller APLA /Eläkkeen laskennat / Työeläkkeen indeksointi (endast arbetspensioner). Märk dock att en grundändring inte kan utredas enbart genom pensionsindexering i fall där det t.ex. inträffat nivåförhöjningar mellan begynnelse- och ändringstidpunkten eller pensionen inte höjts med APL-index eller där en registrerad tilläggspension har kompensationsförhöjts ( ). Läs mer om grundändringar och om ändringar som inte är grundändringar Frysning vid inställd pensionsutbetalning Frysningen upphävs inte när utbetalningen av pensionen har inställts temporärt på grund av bosättning utomlands på grund av fängelsevistelse i samband med arbetslöshetspension: på grund av arbete eller av annan motsvarande orsak på grund av att sjukpension lämnas vilande. För att frysningen ska kvarstå ska ingen grundändring ha inträffat i den förmån som beaktats som inkomst under den tid betalningen varit inställd Utredande av pensions- och ersättningsbelopp Folkpensionen ska avgöras först sedan uppgifter om alla de pensioner och ersättningar som sökts på annat håll har inhämtats eller då beloppen blivit utredda på annat sätt. Pensionernas och ersättningarnas belopp fås genom förfrågan i HEKY / Työeläkkeet ja korvaukset eller i pensionsbeslutet. När du gör upp avgörandet ska du avrunda pensionernas och ersättningarnas belopp till närmaste hela tal i euro, och registrera varje inkomst separat. Innan du avgör pensionsärendet kan du vid behov be om tilläggsuppgifter. Om det är oklart hur en pension eller ersättning eller frysningen av en pension ska tas i beaktande som inkomst, ska du be om råd enligt processchemat för ålderspension. Om en förmån som omfattas av datakommunikationen saknas i förfrågan eller om det råder oklarhet om det belopp som uppgetts där, ska du kontakta datasupporten vid informationsutbytesgruppen genom att skapa ett Toimeksiantotyö (uppdragsarbete) i Oiwa och styra det till rätt arbetskö. 68

76 Förfrågningar om belopp kan göras direkt hos de inrättningar som betalar ut pensioner och ersättningar eller hos informationsutbytesgruppen. Beträffande frivilliga pensioner ska beloppet alltid efterfrågas hos informationsutbytesgruppen Utredande av utländska pensions- och ersättningsbelopp Kunden är skyldig att leverera uppgifter om pensionernas och ersättningarnas belopp tiill FPA. Om kunden ändå inte lämnar uppgifterna eller om handläggningen av pensionsärendet har räckt länge kan du be att få pensionens eller ersättningens belopp direkt av den utländska pensionsanstalten. Kontrollera ändå först att det inte finns uppgifter om pensionens belopp i samband med någon annan förmån. Varje försäkringsdistrikt eller ansvarsenhet skickar själv förfrågan för utredning av utländska pensioner och ersättningar direkt till utlandet. Tidigare har man kunnat förmedla förfrågningar till utlandet via Pensionsskyddscentralen. Ett undantag är nya folkpensionseller familjepensionsansökningar som är anhängiga vid centret för internationella ärenden där Pensionsskyddscentralen fungerar som förbindelseorgan och man förutom uppgiften om beloppet behöver också några andra uppgifter (t.ex. om försäkringsperioder) från utlandet. Dessa förfrågningar skickar centret för internationella ärenden fortfarande till utlandet via Pensionsskyddscentralen. FPA har rätt att få uppgifter från de pensionsanstalter i EU/EES-länderna på vilka EU:s förordningar om social trygghet tillämpas. Skriv på engelska (eller till de nordiska länderna på svenska) när du skickar en förfrågan till en utländsk inrättning, så får du snabbare svar. Det är också viktigt att i förfrågan ange kundens försäkringssignum i landet, alltid då FPA har denna uppgift. Skriv in försäkringssignum som saknas i kundens uppgifter via HEMU (Henkilön yleistiedot > Ulkomaiset vakuutustunnukset). Anvisningar för registrering av utländska försäkringssignum finns i Ratkaistutyö Tekniset ohjeet: Yhteiset ohjeet > Henkilön tietomuutokset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset > Ulkomaiset vakuutustunnukset. Förfrågningar till Sverige och Estland med krypterad e-post FPA har krypterad e-postförbindelse både till Estland och till Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan i Sverige. Pensionsmyndigheten behandlar ålders- och familjepensioner och Försäkringskassan sjuk- och invalidpensioner (som i Sverige är sjukdomsförmåner; sjukersättning, aktivitetsersättning). Alla Pensionsmyndighetens och Försäkringskassans e-postadresser är krypterade utan några specialåtgärder. Förfrågningar till Pensionsmyndigheten kan skickas till e-postadressen: international@pensionsmyndigheten.se Förfrågningar till Försäkringskassan kan skickas till e-postadressen: kundcenterpartner@forsakringskassan.se Till Sotsiaalkindlustusamet i Estland kan du skicka krypterad e-post genom att kryptera dina meddelanden med Sec@GW-systemet (tidigare namn D3). Det betyder att man lägger till.s efter mottagarens e-postadress. Skicka förfrågningar till pensionsanstalten i Estland till gruppostlådan info@sotsiaalkindlustusamet.ee.s 69

77 Mer information om krypterad e-post och finns i anvisningarna om e-post på Sinetti (i sidans nedre kant under rubriken Suojattu sähköpostiyhteys) ict-palvelut/käyttöohjeet/sähköposti. Utredning av de pensioner och ersättningar som utbetalas av svenska tilläggspensionsanstalter Om du behöver uppgifter om belopp från svenska arbetsmarknadsverk. dvs. tilläggspensionsanstalter, kan du på Sinettis sida Ratkaisutyö i beskrivningen av det svenska pensionssystemet kontrollera hur de olika verken vill att FPA ska ta kontakt. Kom ändå ihåg att man inte får skicka en förfrågan till en tilläggspensionsanstalt om inte kunden gett FPA sitt samtycke till att uppgifter begärs direkt från pensionsanstalten. Tilläggspensionsanstalterna tillämpar inte förordningarna om social trygghet och informationsutbyte omfattas därför inte av förordningarna. Kontrollera att kundens skriftliga samtycke registrerats i kunduppgifterna (HEKY > Henkilön yleistiedot > Ulkomaiset lisäeläkelaitokset). Skriv in samtycket från HEMU, ifall uppgiften saknas. Anvisningar om hur samtycket registreras finns i Ratkaistutyö Tekniset ohjeet: Yhteiset ohjeet > Henkilön tietomuutokset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset > Ulkomaiset lisäeläkelaitokset. Beskrivningarna av pensionssystemen finns på sidorna Ratkaisutyö Kv-asiat Ruotsin eläkejärjestelmäkuvaus: Työmarkkinasopimuseläkkeitä hallinoivia laitoksia ja yhteydenottotavat Kelasta. Om du märker att uppgifterna i Sinetti inte längre stämmer, t.ex. när det gäller kontaktinformationen, så meddela till postlådan ETTKVELMA: Övriga EU-/EES-länder och Schweiz FPA har inte krypterade e-postförbindelser till pensionsanstalterna i andra EU-/EES-länder, så dem måste man kontakta per brev, fax eller telefon. Om du inte har kontaktuppgifter till den pensionsanstalt som betalat (t.ex. betalningskvitto som skickats in tidigare eller annan utredning kan du söka kontaktuppgifter via EESSI-laitoshakemisto eller genom CICSs OSKYfunktion > Viranomaiset ja laitokset > Ulkomaan laitokset. Gör förfrågan på blankett E001, som du kan skapa genom applikationen E-lomakkeet E125 och E001, som du hittar via förmånslänkarna (Käynnistä Kaikki ohjelmat Kela Etuuslinkit). Du måste ha följande användarrättighet till Tahti: E001- lomakkeen tallentaja. Länder med vilka Finland ingått en överenskommelse om social trygghet Finland har avtal med pensionsanstalterna i Australien, Chile, Israel och Kanada om förbindelser mellan pensionsanstalterna. Du kan alltså skicka förfrågan till myndigheterna i dessa länder genom att använda en kontaktblankett enligt detta avtal. Blanketterna finns på Sinetti, arbetsrummet Lomakkeet. Du kan söka rätt blankett i arbetsrummet ("työtila") genom att skriva blankettkoden eller landets namn i sökningen Etsi tiedosto. (Du kan öppna blanketten i en sådan form att den kan fyllas i när du efter blankettens namn skriver in "..." och i den meny som öppnas skriver "avaa":) Kontaktblankettens namn: Australien FI/AUS 2 Chile FI/CL 2 Israel FIN/ISR 2 Kanada FIN/CAN 3 Med inrättningarna i USA har vi inte förbindelser, utan man måste få utredningarna av kunden själv. Övriga länder 70

78 Det kan vara verkligt besvärligt att få utredningar från övriga länder, t.ex. Ryssland, eftersom vi inte har avtal om förbindelser med dem och landets myndigheter alltså inte är skyldiga att ge uppgifter till FPA. Det kan också vara svårt att hitta samarbetspartner i dessa länder. I dessa fall är det klarast att ålägga kunden att själv lämna in de utredningar som behövs Hur utlandsvistelse påverkar pensionsbeloppet (avvägning) Utlandsvistelse minskar folkpensionens belopp om den sökande varit bosatt i Finland kortare tid än 80 % av hela den tid som förflutit från fyllda 16 år till pensionens början. Ålderspension som börjat före minskades inte på grund av utlandsvistelse om pensionstagaren bott i Finland 40 år under tiden från fyllda 16 år till pensionens början Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet (FPL 568/ ) Försäkringstid som inverkar på beloppet i samband med folkpension intjänas för den tid som den sökande varit bosatt i Finland mellan fyllda 16 år och folkpensionens eller garantipensionens början, dock högst fram till 65 års ålder. Försäkringstid intjänas även för tiden för en sådan faktisk utlandsvistelse under vilken en person omfattas av folkpensionslagen på basis av tillämpningslagen (t.ex. en från Finland utsänd arbetstagare) mom. i folkpensionslagen har upphävts genom en lagändring som trädde i kraft Sålunda hindrar inte längre en från utlandet erhållen egen pension eller olycksfalls- eller trafikskadeersättning intjänandet av försäkringstid för bosättningstid i Finland. För tiden för utländsk pension intjänas emellertid inte ny försäkringstid ifall kunden samtidigt har en sådan förmån från Finland som hindrar intjänandet av försäkringstid. Intjänande av försäkringstid hindras inte heller av rehabiliteringsstöd som erhållits tidigare, om upphörandet av stödet har följts av minst en månad utan pension sjukdagpenning från Finland eller från utlandet arbetspension från Finland familjepension från Finland eller från utlandet arbetspensionsbaserat vårdbidrag för pensionstagare från , ifall ansökan om folkpension avslagits på grund av pensionsinkomster. För den tid då en person haft pensionsstöd för långtidsarbetslösa intjänas inte försäkringstid för ålderspension. Ny försäkringstid intjänas inte heller för den tid då arbetslöshetspension inte utbetalas på grund av arbete eller för den tid då sjukpension lämnats vilande. Också garantipension hindrar intjänandet av försäkringstid för folkpension. Om en tills vidare beviljad pension har upphört på grund av en lagändring eller en förändring i familjeförhållandena eller pensionsinkomsten, intjänas inte försäkringstid för en ny pension under den tid personen haft pensionen i fråga. Försäkringstid med inverkan på pensionsbeloppet intjänas inte alls i fall där kunden flyttar till Finland för första gången först efter fyllda 65 år. Då intjänas försäkringstid endast för karenstiden. 71

79 Avvägning (FPL 568/ ) Folkpensionens belopp avvägs alltid i relation till bosättningstiden i Finland när den sökande inte varit bosatt eller försäkrad här hela den tid som förflutit från fyllda 16 år till folkpensionens eller garantipensionens början eller till högst 65 års ålder. Folkpensionsbeloppet kan trots avvägningen vara fullt ifall den sökande har sådan finsk försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet och som uppgår till minst 4/5, d.v.s. 80 %, av den totala tiden från fyllda 16 år till pensionens början eller till fyllda 65 år. Avvägningskoefficienten fås genom att den försäkringstid som påverkar folkpensionens belopp divideras med den tid som utgör 80 % av den tid som förflutit från fyllda 16 år till 65 års ålder eller pensionens början. Avvägd folkpension beräknas så, att den fulla folkpensionen där familjeförhållandena beaktats multipliceras med avvägningskoefficienten, varefter inkomsternas inverkan beaktas (FPL 568/ ) Internationella bestämmelser Förordningarna om social trygghet 883/2004, 987/2009, 1408/1971 och 574/1972 innehåller bestämmelser om försäkringstider och om hur sammanfallande försäkringstider i olika länder beaktas. De innehåller också bestämmelser om hur pensionsinkomster ska beaktas och pensionsbelopp beräknas. I den nordiska konventionen om social trygghet finns bestämmelser om hur pensionsförsäkringstider för tiden före har intjänats för personer som rört sig mellan de nordiska länderna. Vid tillämpningen av bilaterala överenskommelser om social trygghet iakttas folkpensionslagens bestämmelser i fråga om försäkringstid och beräknande av pensionsbelopp. I överenskommelsen med Australien finns bestämmelser om beräknande av pension beroende på i vilket avtalsland den sökande är bosatt. Om en i det andra avtalslandet bosatt pensionssökande varit försäkrad både i Finland och i något annat EU-/EES-land, ska vid beräknandet av pensionen även pensionsbestämmelserna i förordning 883/2004 beaktas. Läs mer om avgöranden (Vanhuuseläke > Ratkaiseminen > Kansainväliset säännökset > EU-lainsäädäntö) EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp Förordningarna 883/2004, 987/2009, 1408/1971 och 574/1972 och den nordiska konventionen om social trygghet innehåller bestämmelser om försäkringstider och om hur sammanfallande försäkringstider i olika länder ska behandlas. Förordningarna innehåller också bestämmelser om hur pensionsinkomster ska beaktas och pensionsbelopp beräknas. I grundförordningen 883/2004, dess ingressavsnitt 43 och punkt 1 i bilaga XI rörande Finland, finns en särskild bestämmelse om beräknande av folkpensioner. Bestämmelserna gäller inte familjepension. 72

80 Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet (FPL 568/ ) För beräkning av folkpensionens belopp intjänas försäkringstid genom bosättning och arbete i Finland från fyllda 16 år tills folkpensionen eller garantipensionen börjar, dock högst 65 års ålder. Från intjänas försäkringstid inte enbart av arbete i Finland om arbetet inte varat minst fyra månader i sträck. Försäkringstid intjänas även för en utlandsvistelse under vilken personen fortsätter att vara försäkrad i Finland (till exempel en från Finland utsänd arbetstagare med beslut från FPA eller intyg från Pensionsskyddscentralen). Även för en sådan bosättningstid i Finland under vilken den sökande haft utländsk pension eller ersättning intjänas försäkringstid för pension som börjar eller senare. Före intjänades inte försäkringstid för den bosättnings- eller arbetstid i Finland för vilken den sökande de facto haft en fortlöpande pension eller ersättning från utlandet baserad på egen försäkring. Huruvida förmånen var fortlöpande bestämdes på samma sätt som vid beaktandet av förmåner som inkomst. Det att en person de facto hade en förmån innebar att förmånen betalades ut och att pensionen inte t.ex. lämnats vilande. Den utländska förmånens belopp och huruvida pensionen var full eller partiell saknade betydelse. Utlandspensioner som förhindrade intjänande av försäkringstid vid bosättning i Finland kunde bestå av pensioner baserade på anställnings- eller tjänsteförhållande eller företagsverksamhet, d.v.s. samma förmåner som enligt folkpensionslagen skulle ha beaktats som inkomster, samt dessutom utländska folkpensioner och därmed jämförbara pensioner. T.ex. svenska pensioner som baserar sig på arbetsmarknadsavtal (avtalspension, tjänstepension) och livränta utifrån arbetsolycksfall eller trafikskada hindrade intjänande av försäkringstid i Finland. Även för en sådan bosättningstid i Finland under vilken den sökande tidigare har fått rehabiliteringsstöd från FPA intjänas försäkringstid för en ny pension eller rehabiliteringsstöd som börjar senare (minst en månads avbrott). För den tid en person har pensionsstöd för långtidsarbetslösa eller garantipension intjänas inte försäkringstid för folkpension. Om en tills vidare beviljad pension har upphört på grund av en lagändring eller en förändring i familjeförhållandena eller pensionsinkomsten, intjänas inte försäkringstid för en ny pension under den tid personen haft pensionen i fråga. Detta gäller även när arbetslöshetspension inte utbetalas på grund av arbete och när sjukpension lämnats vilande. Exempel. En kund har flyttat till Finland vid 25 års ålder år Efter att ha insjuknat och haft sjukdagpenning beviljas han sjukpension Pensionen har avvägts enligt bosättningstiden i Finland (ca 20 år). Kunden har hittat en arbetsplats och önskar pröva på att återvända till arbetslivet. Månadsinkomsten överstiger förvärvsinkomstgränsen från , så sjukpensionen lämnas vilande från samma tidpunkt för två års tid. Den hårda arbetstakten tar på krafterna och kunden slutar arbeta och anhåller om utbetalning av sin pension. Sjukpensionen börjar betalas från , avvägd som tidigare. För den tid pensionen varit vilande, , har han inte tjänat in någon ytterligare försäkringstid. En egen pension eller familjepension i form av arbetspension från Finland hindrar inte intjänande av försäkringstid. 73

81 Kontrollera vid behov, innan du fastställer försäkringstiden i Finland, kundens finländska anställningar i förvärvsarbetsregistret för arbetspensionssystemet eller inhämta ett intyg över försäkringsperioder, P5000, hos Pensionsskyddscentralen. Detta behöver göras för att inte sådana perioder ska bli fastställda som finländsk försäkringstid då sjö- eller gränsarbetare på grund av sitt arbete har omfattats av ett annat lands försäkring eller för att inte sådana perioder då en person har arbetat i Finland utan att vara bosatt här ska falla bort från den finländska försäkringstiden. För beräknandet av pro rata-pension enligt förordningen behövs även försäkringsperioderna från andra länder, fastställda med blankett E 205 (P5000). För att kunna räkna ut det slutgiltiga pensionsbeloppet behöver du de fastställda försäkringsperioderna från alla de länder där kunden varit pensionsförsäkrad. Vid beräknandet ska även beaktas perioder med försäkring i länder där pension ännu inte söks t.ex. på grund av högre pensionsålder vars ålderspension har uppskjutits eller där ansökan avslagits. Om bosättningsbaserat pensionsskydd inte förekommer i det andra landet, uppger landet enbart tiden i arbete som försäkringstid där. Det betyder att bosättningstiden i ett sådant land inte räknas som försäkringstid i något land alls. Om de tider som fastställts av ett annat land inte sammanfaller med den finländska försäkringstiden, godkänns de i regel som sådana. Den återstående tid som det andra landet uppgett som sin försäkringstid godkänns dock inte. Vid tillämpningen av förordningarna 883/2004 och 987/2009 spelar det ingen roll om ett annat land klassificerat sina försäkringsperioder såsom perioder för vilka pensionsrätt intjänas eller som ska beaktas vid beräknandet av pensionsbeloppet. Enligt förordning 883/2004, sats 43 i ingressavsnittet och bilagebestämmelse XI, får FPA i samband med folkpension beakta den sökandes egna arbetspensioner som intjänats i andra länder som tillämpar EU-förordningarna som inkomst, om den sökandes finländska försäkringstid utökas med ländernas försäkringstider. För förmånslåtare utökas den finländska försäkringstiden inte med andra länders försäkringstider, eftersom förordningens bilagebestämmelse inte gäller familjepensioner. Beakta de försäkringstider som fastställts av andra länder sedan du först rett ut eventuell inverkan av sammanfallande försäkringstider. Andra länders försäkringstider beaktas oavsett om pension söks eller beviljas utifrån dem, d.v.s. fall där ett annat land fastställt tiden i arbete maximilängden på tiden i arbete och bosättningstiden, om landet även fastställt bosättningstid enbart bosättningstid, även om bosättningsbaserad pension inte beaktas som inkomst. Registrera dessutom bland Eläkkeen vakuutusajat -uppgifterna, beträffande längden (kesto), en teknisk FIN-rad, och registrera där dessutom som tillägg till den finländska försäkringstiden summan av de försäkringstider som andra länder fastställt och som du beaktat. Sammanfallande försäkringstider (987/2009 artiklarna 12 och 43) (574/72 art. 15) Vid tillämpningen av förordning 987/2009 på pensioner som börjar eller senare konstateras om sammanfallande försäkringstider, att en obligatorisk period går före en frivillig eller valfri period i det andra landet. Från maj 2010 kan försäkringstid inte längre intjänas i två länder samtidigt i fall där en person är företagare i sitt bosättningsland och har en anställning i ett annat land. Då intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet (883/2004 artikel 13). 74

82 Alltjämt gäller huvudregeln att försäkringstid intjänas i sysselsättningslandet. Sålunda intjänas inte försäkringstid i bosättningslandet i fall där en person samtidigt arbetar i ett annat land eller ombord på ett fartyg som för ett annat lands flagg. Vid utredandet av retroaktiva bosättningsperioder i Finland gäller fortfarande den realtidsprincip enligt vilken den lagstiftning ska tillämpas som var gällande vid flyttningen. Vidare ska utfärdade beslut om försäkringstillhörighet beaktas. Om det efter utfärdandet av ett beslut om försäkringstillhörighet har skett förändringar i en kunds förhållanden, kan dessa förändringar inverka på intjänandet av försäkringstid i Finland. När en uppgift om sådana förändringar i förhållandena, t.ex. en uppgift om arbete utomlands, fås först i samband med ansökan om pension, kan försäkringstillhörigheten behöva ses över. Förordning 574/1972 innehåller bestämmelser om förfarandet när olika länders försäkringstider sammanfaller. Enligt dessa bestämmelser iakttas följande ordning: en obligatorisk period går före en frivillig eller valfri period en egentlig period går före en period som ska likställas med den en fullbordad period går före en period som räknas till godo. I allmänhet är en arbetstagare försäkrad i endast ett land åt gången av de länder som tillämpar förordningen (1408/1971 artikel 13). Om de obligatoriska försäkringstiderna i vartdera landet före år 1994 sammanfaller, ska du beakta endast den försäkringstid som intjänats i Finland. Från år 1994 kan en arbetstagare vara försäkrad samtidigt i två länder i följande situationer: En sökande bor och verkar som företagare i ett land och arbetar samtidigt i ett annat land (1408: artiikel 14 c och bilaga VII). En sökande som omfattas av ett lands obligatoriska försäkring kan samtidigt omfattas av en frivillig eller valfri försäkring i ett annat land, om detta land godkänner det (574: artikel 15). Om de försäkringstider som efter år 1993 intjänats genom arbete i ett annat land sammanfaller med bosättningstiden i Finland och det inte är fråga om ovannämnda tillåtna överlappning, går försäkringstiden i det land där arbete utförts före den försäkringstid som intjänats i Finland enbart genom bosättning. Om både bosättningstiden i Finland och tiden med arbete i Finland sammanfaller med den tid personen arbetat i ett annat land, beaktar FPA som bosättningstid den tid som Pensionsskyddscentralen uppgett som tid med arbete. Till denna del åsidosätts således tiden med arbete i det andra landet. Om en person har varit försäkrad i de nordiska länderna och de försäkringstider i länderna som intjänats genom arbete sammanfaller under det år då personen flyttar till ett annat nordiskt land, beaktar FPA likväl endast bosättningstiden i Finland som försäkringstid från flyttåret. Vid utgallringen av sammanfallande försäkringstider före 1994 är det viktigt att beakta att, enligt den nordiska konventionen om social trygghet, försäkringstid även för grundpension intjänas endast i det land där arbete utförs, om en person bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat. När en person arbetar i två nordiska länder och är bosatt i det ena, intjänas försäkringstid för grundpension i bosättningslandet. En person bor i det nordiska land där han/hon är folkbokförd (artikel 11 i konventionen). Kortare försäkringstid än ett år (FPL 568/ ) (883/2004 artikel 57) (1408/71 art 48) 75

83 Utifrån en kortare försäkringstid än ett år behöver pension inte beviljas, om det enligt nationell lag krävs minst ett års eller längre försäkringstid. Då kommer varje land där den sökande varit försäkrad ett år eller där ett års försäkringstid inte krävs att vid uträkningen av hans eller hennes egen pro rata-pension beakta de försäkringstider i andra länder som är kortare än ett år och för vilka dessa inte beviljar pension. Tiderna beaktas vid uträkningen av det teoretiska pensionsbeloppet, men inte vid avvägningen av den teoretiska pensionen. Om det andra landet inte beviljar pension på grundval av en försäkringsperiod som är kortare än ett år, ska försäkringstiden i det andra landet registreras som det landets försäkringstid bland Eläkkeen vakuutusajat-uppgifterna samt även som tillägg till den finländska försäkringstiden, vad gäller längden, på en teknisk FIN-rad Pensionsinkomster (FPL 22 ) (FPL 31, 33 och 34 ) (FPL 43 ) (883/2004 art ) (1408/71 art c) Förordningarna 883/2004 och 1408/1971 innehåller bestämmelser om hur förmåner av samma slag och förmåner av annat slag kan samordnas, dvs. beaktas som inkomst. I grundförordningen 883/2004, dvs. i sats 43 i ingressavsnittet och i punkt 1 rörande Finland i bilaga XI, finns en särskild bestämmelse om beräknande av folkpensioner och beaktande av inkomster. Förmån av samma slag Med förmån av samma slag avses ålders-, sjuk- och familjepension som omfattas av förordningarna 883/2004 och 1408/1971 och som beviljats på basis av en och samma persons försäkringsperioder. Förordningen förbjuder samordning av förmåner av samma slag. Det är således t.ex. vid avvägd ålderspension inte möjligt att beakta ett annat lands ålderspension som inkomst om även den har räknats ut på basis av den sökandes försäkringsperioder. Folkpensionen betraktas som en förmån av samma slag som arbetspension eller mot folkpensionen svarande grundpension eller garantipension från ett annat land som tillämpar förordningarna. Familjepensionen betraktas som en förmån av samma slag som arbetspension efter samma förmånslåtare och grundpension eller garantipension i form av familjepension vilka betalas från ett annat land. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 får FPA i samband med folkpension, med stöd av en specialbestämmelse, beakta de arbetspensioner av samma slag som intjänats i andra länder som tillämpar EU-förordningarna som inkomst på samma sätt som finländska arbetspensioner. Detta förutsätter emellertid att även de försäkringstider som den sökande intjänat i andra länder räknas som bosättningstid i Finland. Pension som beviljats från ett annat land på basis av bosättning får alltjämt inte beaktas som inkomst. Förmån av annat slag Förmåner av annat slag är sådana som är baserade på olika personers försäkring eller på olika försäkringsfall. I samband med egen pension är det således möjligt att som inkomst beakta familjepension från ett annat land och en sådan egen pension som t.ex. baserar sig på en avliden eller frånskild makes försäkringstid. Om en del av ett annat lands pension grundar sig på makens försäkringstid, beaktas denna del som inkomst i samband med den egna pensionen. Ifall beloppet av denna andel, som är grundad på en annan persons försäkringstid, inte framgår av ett utländskt 76

84 beslut eller på annat sätt (t.ex. genom beräkning som procentandel), lämnas hela pensionen obeaktad. Också förmåner som betalas på grund av trafikskada eller olycksfall, dvs. som baserar sig på ett annat försäkringsfall, är förmåner av annat slag än pensioner, och dessa kan samordnas. Av annat slag är också t.ex. sjukpensioner, om pensionen i ett land uträknas på basis av försäkringstiden och pensionen i ett annat land inte är beroende av försäkringstidens längd. Av FPA:s pensioner är sjukpension för unga arbetsoförmögna personer och s.k. VTS-pension inte beroende av försäkringstidens längd. Med VTS-pension avses en pension som börjat oavvägd före och som inte heller senare blivit avvägd. När pensionen bestäms ska finländska och utländska pensioner samt olycksfalls- och trafikförsäkringsersättningar i regel inkomstinkluderas i enlighet med folkpensionslagens principer. Pension av samma slag som omfattas av förordningen och som betalas från ett annat land som tillämpar förordningarna, dvs. som baserar sig på samma persons försäkring, beaktas emellertid inte som pensionsinkomst, eftersom detta förbjuds i förordning 1408/71. Familjepensionen betraktas som en förmån av samma slag som familjepension från arbetspensionssystemet efter samma förmånslåtare och grundpension eller garantipension i form av familjepension vilka betalas från ett annat land. Folkpensioner, arbetspensioner och ersättningar från länder som inte tillämpar EU-förordningarna om social trygghet är inkomst oberoende av om de baserar sig på egen eller förmånslåtarens försäkring. Som inkomst beaktas även pensioner som beviljats i avtalsländer (= de länder med vilka Finland har en överenskommelse om social trygghet). Vid tillämpningen av förordningen får sjukpension från ett annat land inte utgöra hinder för erhållandet av efterlevandepension. Då man beräknar kompletteringsbelopp till fortsättningspension beaktas således sjukpension från ett annat land som inkomst eftersom den grundar sig på ett annat försäkringsfall. Inverkan av samma förmån eller inkomst av annat slag (883/2004 art. 55) (1408/71 art c) Om samma förmån av annat slag påverkar pensionsbeloppet i två eller flera länder som tillämpar förordningarna, får denna förmån inte beaktas som inkomst till det belopp som förutsätts i den nationella lagstiftningen. Med förmån av annat slag avses t.ex. en pension eller ersättning som baserar sig på en annan persons försäkring eller på ett separat försäkringsfall (olycksfalls- och trafikförsäkringsersättningar) samt annan inkomst som inverkar på uträkningen av pensionen. För belopp med vilka sådana förmåner tas i beaktande som inkomster redogörs i denna anvisning under Slutlig pension och beräknande av pensionen (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Kvsäännökset > EU-säännökset > Määrän laskeminen > Lopullinen eläke ja sen laskeminen). Ett exempel på en dylik situation är beaktande av svensk livränta i samband med folkpension när den inverkar på beräknandet av pensionen även i Sverige. Teoretiskt arbetspensionsbelopp Vid tillämpningen av förordning 1408/1971 gäller denna anvisning folkpension och familjepension. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 gäller denna anvisning endast familjepension. Vid beräknandet av pro rata-pension enligt förordning 1408/1971 beaktas inte finländska lagstadgade egna arbetspensioner som inkomst, utan i stället beaktas ett samordnat teoretiskt arbetspensionsbelopp. Med teoretiskt belopp avses den pension som kunden skulle få om 77

85 han eller hon hade arbetat i Finland även den tid som han eller hon arbetat i andra länder som tillämpar EU-förordningarna. Det teoretiska beloppet innehåller en persons alla lagstadgade arbetspensioner, privata och offentliga. Vid uträkningen av beloppet har dessutom beaktats tiden i arbete i andra länder som tillämpar förordningarna. Den teoretiska arbetspensionen beaktas som inkomst så som annan arbetspension från och med , dvs. utan att där ingår barnförhöjning på arbetspension arbetspensionsdel som intjänats efter fyllda 63 år uppskovsförhöjning på arbetspension andel som intjänats genom barnavård eller studier engångsersättning till invalidpension. Förtidsminskning i samband med arbetspension beaktas som inkomst, dvs. förtidsminskningens andel läggs till det belopp som ska inkluderas. I det teoretiska arbetspensionsbeloppet ingår inte oregistrerad eller registrerad tilläggspension från den privata sektorn arbetspensioner för riksdagsledamot eller medlem av statsrådet eller arbetspensioner enligt den gamla tjänstemannapensionslagstiftningen arbetspension som intjänats vid sidan av en enligt EU-bestämmelserna beräknad arbetspension för arbete som utförts eller senare. Arbetspensionsanstalten beräknar inte EU-pensionen på nytt vid beviljandet av arbetspension som intjänats för arbete vid sidan av pensionen. Dessa pensioner beaktas utöver den teoretiska pensionen. Pension som intjänats genom arbete vid sidan av EU-pensionen beaktas endast när den intjänats genom arbete som utförts före fyllda 63 år (pension som intjänats vid sidan av invalid- eller sjukpension och beviljas tidigast vid uppnådd ålder för ålderspension). Den teoretiska pensionen beräknas av arbetspensionsanstalten. Den sökande får på begäran ett beslut från arbetspensionsanstalten om den teoretiska pensionens belopp. Inget teoretiskt belopp beräknas när kunden vistats utomlands före 23 års ålder (före 18 års ålder fr.o.m ) eller innan arbetspensionssystemet trädde i kraft Inte heller beräknas någon teoretisk pension när kunden saknar försäkringsperioder för arbetspension i Finland men har pension för återstående tid på basis av inkomst i ett annat land. I dessa fall beaktas arbetspensionens faktiska belopp som inkomst (anteckna rätt inkomstkod). Arbetspensionsanstalten beräknar för FPA det teoretiska beloppet för folkpension endast på FPA:s begäran, så även när den sökande är bosatt utomlands. Begär beräkning per brev (VEL08r, TKL08r, PEL09r). Den teoretiska arbetspensionens belopp meddelas via frågefunktionen HEKY/Työeläkkeet ja korvaukset. Om du får svaret skriftligt och beloppet inte syns i förfrågan, ska du sända den uppgift om beloppet som du fått i skriftlig form till datasupporten vid dataförvaltningsavdelningen för registrering bland arbetspensionsuppgifterna. Anteckna det teoretiska arbetspensionsbeloppet med kod 73 vid folkpension och med kod 74 vid familjepension. 78

86 Hur familjeförhållandena inverkar (883/2004 artiklarna 5 och 7) (1408/71 artikel 47), (574/72 artikel 38) Om makar är bosatta i olika länder av annat skäl än söndring, betraktas de vid uträkning av pension som om de bodde i gemensamt hushåll Beräknande av pensionens belopp (883/2004 artikel 52) (1408/71 artiklarna 46 47) Förordningarna om social trygghet innehåller noggranna bestämmelser om hur och på hur många sätt pensionernas belopp beräknas i olika situationer. Pensionen kan under vissa förutsättningar beviljas interimistiskt tills alla uppgifter som behövs för ett slutligt avgörande finns att tillgå. För beräknandet av den slutliga pensionen finns det två sätt i förordningarna. Som slutlig pension betalas den pension som är störst. Interimistisk pension och beräknande av pensionen (FPL 568/ ) (987/2009 artikel 50) (574/1972 artikel 45) Enligt förordning 987/2009 ska självständig pension enligt grundförordningen betalas till en sökande genast när det blivit utrett att personen har rätt till pension enligt det ifrågavarande landets lagstiftning. En i Finland bosatt sökande har rätt till pension när den treåriga karenstid som förutsätts i folkpensionslagen har uppfyllts med försäkringstid i Finland. Eftersom arbetspensioner från andra länder beaktas som inkomst i samband med folkpension, enligt en särbestämmelse i bilaga XI till förordning 883/2004, så är det möjligt med interimistisk utbetalning under följande förutsättningar: karenstiden på tre år har uppfyllts med försäkringstid som intjänats i Finland och den sökande har beviljats slutlig arbetspension som inte överstiger beloppet av full garantipension och den sökande har själv, utan att ha blivit uppmanad av någon, anhållit om interimistisk utbetalning och den sökande är medveten om att det som eventuellt betalas ut för mycket kommer att återkrävas. Om den sökandes ekonomiska situation är dålig och hans eller hennes huvudsakliga försörjning utgörs av folkpension, kan beloppet av interimistisk arbetspension undantagsvis beaktas som inkomst. Inget interimistiskt beslut ska utfärdas i fall där karenstiden uppfylls endast genom att försäkringstiderna adderas eller där den sökande bor i ett annat land som tillämpar förordningarna. Inte heller ska ansökan avslås interimistiskt. Förordning 987/2009 förutsätter att pensionsförskott betalas ut även till utomlands bosatta genast då rätten till pension är utredd. Vid handläggningen av pro rata-pension behövs ofta 79

87 även uppgifter om utländska pensioner som inte omfattas av förordningarna, och därför är det omöjligt att uppskatta pro rata-pensionens belopp. Därför betalas pensionsförskott till utomlands bosatta endast i undantagsfall, t.ex. när folkpension är den sökandes huvudsakliga inkomstkälla. Kontakta då dem som sköter internationella pensionsärenden vid avdelningen för pensioner och utkomstskydd (brevlådan ETTKVELMA). Beräkna den interimistiska folkpensionen i enlighet med folkpensionslagen avvägd i relation till den tid som den sökande varit bosatt i Finland. Registrera de finländska försäkringstiderna och, beträffande längden (kesto), en teknisk FIN-rad (00 vv/år 00 kk/mån 00 pv/dg) bland Eläkkeen vakuutusajat-uppgifterna. Beakta som pensionsinkomst de faktiska arbetspensionerna och ersättningarna i Finland samt de utlandsförmåner som ska beaktas som inkomst och som är kända vid tidpunkten för det interimistiska avgörandet. Läs mer om beräknande av interimistisk pension enligt förordning 883/2004 under Avgörande (Vanhuuseläke > Ratkaiseminen > Kv-säännökset > EU-lainsäädäntö). Vid tillämpningen av förordning 574/1972 kunde en interimistisk pension under vissa förutsättningar beviljas en sökande som var bosatt i Finland, när man var tvungen att invänta information som behövdes för ett slutligt avgörande. I regel krävdes en skriftlig begäran från den sökande. En person som var bosatt i ett annat land som tillämpar förordningarna beviljades inte pension interimistiskt. Slutlig pension och beräknande av pensionen (883/2004 artiklarna 52 56, bilaga XI) Självständig (= teoretisk) pension enligt förordning 883/2004 beräknas utifrån särbestämmelsen i förordningens bilaga XI rörande Finland så, att man som tillägg till den finländska försäkringstiden beaktar den försäkringstid som intjänats i andra länder och att man som årsinkomst även räknar med de egna, av förordningen omfattade arbetspensioner som intjänats där. Särbestämmelsen åsidosätter således bestämmelserna i förordningens artiklar om förbud mot att ta pensioner av samma slag i beaktande som inkomst. Beräkna beloppet av folkpension (självständig pension) enligt följande: Beräkna först en nationell avvägningskoefficient där du beaktar de övriga ländernas försäkringstider som tillägg till den finländska försäkringstiden (teknisk FIN-rad beträffande längden). Om summan av försäkringstiderna är större än vad som enligt lagen krävs för full pension från Finland, beaktar programmet endast den tid som berättigar till full pension. Multiplicera den fulla, enligt familjeförhållandena fastställda folkpensionen per månad med den så erhållna avvägningskoefficienten. Dra av årsinkomsternas inverkan. Beräkna pro rata-pension enligt förordning 883/2004 genom att multiplicera den ovannämnda självständiga pensionen med den pro rata-koefficient som erhållits genom att man dividerat den i Finland intjänade försäkringstiden med summan av försäkringstiderna i Finland och i övriga länder. Om summan av försäkringstiderna är större än vad som enligt lagen krävs för full pension från Finland, beaktar programmet endast den tid som berättigar till full pension. Pro rata-pensionen är således den andel av den självständiga pensionen som motsvarar försäkringsperioderna i Finland. En i Finland bosatt sökande vars karenstid uppfyllts med försäkringstid som intjänats i Finland har rätt till självständig pension. Pro rata -pension betalas om en i Finland bosatt sökandes karenstid har uppfyllts genom att man adderat ihop försäkringstiderna eller om sökanden bor i ett annat land. En jämförelse kan vara nödvändig endast om två eller flera länder beaktar samma förmån av annat slag i sin pension. Läs mer om beräknande av slutlig pension enligt förordning 883/2004 under Avgörande (Vanhuuseläke > Ratkaiseminen > Kv-säännökset > EU-lainsäädäntö). 80

88 Hur samma förmån av annat slag inverkar vid beräknande av pension (883/2004 artikel 55) Om FPA och ett eller flera andra länder beaktar samma övriga förmån, ska du iaktta följande när du registrerar denna förmån som inkomst: När kunden har rätt till självständig pension, ska du som pensionsinkomst registrera hälften av den ifrågavarande övriga förmånens belopp när det är fråga om två länder, och i annat fall den andel därav som motsvarar ländernas antal. När kunden har rätt till pro rata-pension, ska du som pensionsinkomst för självständig pension registrera den ifrågavarande övriga förmånens faktiska belopp. Pro rata -pension fås genom att man multiplicerar den självständiga pensionen med en pro rata -koefficient; av alla registrerade inkomster beaktas sålunda automatiskt endast den andel som motsvarar den finländska försäkringstiden. Om det i en självständig pension skulle ingå endast en separat andel av denna övriga inkomst som beaktats av flera länder, skulle kunden få för mycket i pro rata -pension. Observera, att om kundens pensionsrätt grundar sig på nationell lag, så ska folkpensionen i sådana fall beräknas på två sätt, d.v.s. man jämför huruvida pro rata -pensionen är större än den självständiga pensionen. I annat fall behöver ingen jämförelse göras. Exempel 1 Folkpension eller justering av folkpension söks från Finland för en efterlevande make. Från Sverige söks ålderspension, som Sverige beviljar som garantipension utifrån den efterlevande makens egna försäkringsperioder. Vid beräkningen av garantipensionen har Sverige meddelat att den svenska änkepensionen beaktas och efterlevandepensionen som betalas från Finland i form av arbetspension. Hälften av änkepensionen beaktas i folkpensionen (självständig pension) som inkomst, eftersom Sverige har beaktat den i garantipensionen. I den självständiga pensionen som beräknats för pro rata-pensionen beaktas änkepensionen utan att delas. Hälften av efterlevandepensionen enligt det finska arbetspensionssystemet beaktas i folkpensionen (självständig pension) som inkomst, eftersom Sverige har beaktat den i garantipensionen. I den självständiga pensionen som beräknats för pro rata-pensionen beaktas efterlevandepensionen enligt det finska arbetspensionssystemet utan att delas. Förfarandet vid FPA är detsamma även om ingen svensk garantipension återstår att betala efter att Sverige har samordnat samma förmåner av annat slag. FPA beaktar de ovan nämnda förmånerna som ska delas utan att dela dem om ingen svensk garantipension återstår att betala uteslutande på grund av de svenska arbetspensionerna. Exempel 2 Folkpension eller justering av folkpension söks från Finland för en efterlevande make. Från Sverige söks ålderspension för den efterlevande maken. Sverige beviljas garantipension i form av ålderspension på basis av förmånslåtarens försäkringsperioder, eftersom denna är fördelaktigare än en pension som baserar sig på förmånstagaren egen försäkringstid. Vid beräkningen av garantipensionen har Sverige meddelat att den svenska änkepensionen beaktas, men inte efterlevandepensionen enligt det finska arbetspensionssystemet. 81

89 Den svenska garantipensionen som baserar sig på makens försäkringstid beaktas i sin helhet som inkomst i folkpensionen (självständig pension och pro rata-pension). Hälften av änkepensionen beaktas i folkpensionen (självständig pension) som inkomst, eftersom Sverige har beaktat den i garantipensionen. I den självständiga pensionen som beräknats för pro rata-pensionen beaktas änkepensionen utan att delas. Efterlevandepensionen enligt det finska arbetspensionssystemet beaktas i sin helhet som inkomst (självständig pension och pro rata-pension). Slutlig pension och beräknande av pensionen (1408/1971 artiklarna 46 47) Detta avsnitt av anvisningarna handlar om beräknandet av slutlig folkpension vid tillämpandet av förordning 1408/1971. Grunden för den sökandes rätt till pension (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Kvsäännökset > EU-säännökset > Eläkeoikeus) bestämmer också på vilket eller vilka sätt pensionsbeloppet ska beräknas. Om en sökande har rätt till pension på basis av den nationella lagstiftningen ska pensionsbeloppet beräknas på två sätt: som nationell pension enligt förordningen och som pro rata-pension, och den större pensionen betalas till sökanden. Om rätt till pension uppkommer enbart med stöd av förordningen, uträknas endast pro rata-pensionen enligt förordningen. T.ex. för en sökande som bor i ett annat land som tillämpar förordningarna beräknas alltid endast pro rata-pension, eftersom rätt till pension föreligger enbart på basis av förordningen (FPL 568/ ). För avvägningen behövs de slutliga finländska försäkringstider som påverkar pensionsbeloppet samt de försäkringstider som fastställts av andra länder. Värdet på den tekniska FIN-raden beträffande längden (kesto) är 00 vv/år 00 kk/mån 00 pv/dg bland Eläkkeen vakuutusajat uppgifterna. Utifrån dessa har programmet beräknat den nationella avvägningskoefficienten och pro rata-avvägningskoefficienten. 1. Nationell pension enligt förordning 1408/1971 Full folkpension med beaktande av familjeförhållandena multipliceras med den nationella avvägningskoefficienten och därefter beaktas övriga pensionsinkomsters inverkan. Registrera som pensionsinkomst den finländska arbetspensionens faktiska belopp, de övriga förmåner som ska beaktas som inkomst och de utländska förmåner som enligt förordning 1408/1971 kan beaktas. När två eller flera länder beaktar samma övriga förmån, ska som pensionsinkomst registreras hälften av den ifrågavarande förmånens belopp ifall länderna är två till antalet och annars den andel av beloppet som motsvarar ländernas antal. 2. Pro rata -pension (1408/1971) För pro rata-pensionen beräknas först det teoretiska beloppet, d.v.s. den pension som arbetstagaren skulle ha intjänat om tiden i arbete i andra länder hade utgjort tid i arbete i Finland. Därefter multipliceras det teoretiska beloppet med ett relationstal som baserar sig på försäkringstiden i Finland och på summan av försäkringstiderna i alla länder som tillämpar förordningen (pro rata-relationstal). Om summan av försäkringsperioderna är större än vad som 82

90 enligt lagen krävs för full pension i Finland, beaktas enbart den tid som berättigar till full pension (1408/1971 artikel 47). Full folkpension med beaktande av familjeförhållandena multipliceras med den nationella avvägningskoefficienten och därefter beaktas övriga pensionsinkomsters inverkan enligt pro rata-relationen. Registrera som pensionsinkomst den finländska arbetspensionens teoretiska belopp, de arbetspensioner som inte ingår i det teoretiska beloppet och de övriga förmåner som ska beaktas som inkomst samt de utländska förmåner som enligt förordning 1408/1971 kan beaktas. Registrera arbetspensionens faktiska belopp som pensionsinkomst i de fall där det teoretiska beloppet inte beräknas (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Kv-säännökset > EUsäännökset > Eläketulot > Teoreettinen eläke). Om två eller flera länder beaktar samma övriga förmån, ska förmånens faktiska belopp registreras som pensionsinkomst. Den förmånsandel som motsvarar försäkringstiden i Finland beaktas automatiskt på samma sätt enligt pro rata-relationen som då det gäller andra pensionsinkomster. Jämförelse (1408/1971) Om pensionsrätten grundar sig på nationell lag och avvägningskoefficienten är mindre än 1, ska du kontrollera vilkendera som är störst av de pensioner som beräknats på de sätt som anges i punkterna 1 och 2. Den ska betalas som slutlig pension till den sökande. Om pro rata-pensionen är lika stor som den enligt lagen beräknade, betalas den pension som beräknats enligt nationell lag till den sökande. Även vid senare justeringar till följd av förändringar i pensionsinkomsterna handläggs dessa på samma sätt som i fråga om den nu beviljade större pensionen utan att betalningsgrunden för avvägningen ändras. Någon jämförelse i samband med folkpension behövs inte om avvägningskoefficienten är 1, eftersom den nationella pensionen i enlighet med förordningen är större än eller minst lika stor som pro rata-pensionen. Ingen jämförelse görs ifall rätt till pension föreligger endast med stöd av förordningen. Då beräknas och betalas endast pro rata-pensionen. Pensionen kvarstår som pro rata-pension också vid senare justeringar Nordiska konventionen om social trygghet Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet Försäkringstid med inverkan på beloppet i samband med folkpension intjänas för den tid som den sökande varit bosatt i Finland mellan fyllda 16 år och pensionens början, eller högst fram till 65 års ålder. Försäkringstid intjänas även för tiden för en sådan faktisk utlandsvistelse under vilken en person omfattas av folkpensionslagen på basis av tillämpningslagen (t.ex. en från Finland utsänd arbetstagares familjemedlem som inte själv arbetar). För avvägning av pensionen behövs också bosättningstiderna i det andra nordiska landet. Konventionen innehåller en bestämmelse om försäkringsperioder som uppkommit före år Om en person före år 1994 på basis av bosättning har tjänat in rätt till grundpension från ett nordiskt land och samtidig tjänat in rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, beräknas grundpensionen för den här tiden bara utifrån sysselsättningslandet. Om en person har tjänat in arbetspension samtidigt i flera nordiska länder och ett av dem också är personens bosättningsland räknas grundpensionen bara utifrån bosättningslandet. 83

91 Pensionsinkomster Som pensionsinkomster beaktas enligt EU-förordningen personens egna arbetspensioner i Finland och utlandet, familjepensioner och eventuella ersättningar på grund av olycksfall eller trafikskada. Beräkning av pensionsbeloppet Då villkoren enligt EU-förordningen uppfylls beräknas pensionens belopp både som självständig pension och som pro rata-pension. Den större av dessa betalas till den sökande Bilaterala överenskommelser om social trygghet Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet De bilaterala överenskommelserna innehåller bestämmelser om vilket avtalslands lagstiftning som ska tillämpas på arbetstagare och vissa andra persongrupper (t.ex. statstjänstemän, utsända arbetstagare, anställda hos transportföretag, sjöanställda, studerande). Bosättningstiden i Finland (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Ulkomailla olo > Vakuutusaika > Eläkkeen määrään vaikuttava vakuutusaika) beaktas i enlighet med bestämmelserna i folkpensionslagen. Försäkringstid som intjänats i ett annat avtalsland registreras inte som försäkringstid med inverkan på pensionsbeloppet bland Eläkkeen vakuutusajatuppgifterna. Värdet på den tekniska FIN-raden beträffande längden (kesto) är 00 vv/år 00 kk/mån 00 pv/dg. Pensionsinkomster Som pensionsinkomster (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Eläketulot) beaktas samma förmåner som då pensionen beräknas enligt folkpensionslagen. Således beaktas också pensioner från ett annat avtalsland som inkomst. Ett undantag utgörs av överenskommelsen med Australien; den australiensiska ålderspensionen Age Pension får inte beaktas om den sökande bor i Australien. I samband med en i Finland bosatt sökandes folkpension beaktas alla pensioner från Australien som inkomst. Beräknande av pensionens belopp Pensionsbeloppet avvägs (Avvägning) och beräknas i enlighet med bestämmelserna i folkpensionslagen Avgörande Sjukpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för en viss tid ((FPL 568/ mom.)). Pension beviljas inte för kortare tid än en kalendermånad. Om de lagstadgade villkoren för beviljande av sjukpension inte uppfylls avslås pensionsansökan. Innan beslutet om sjukpension meddelas strävar FPA och arbetspensionsanstalten efter att förhandla om avgörandet, ifall förslagen skiljer sig från varandra. Syftet med detta förfarande är att undvika att den ena pensionsanstalten beviljar pension medan den andra avslår pensionsansökan. 84

92 Sjukpensionen börjar i regel när sjukdagpenningperioden upphört. Personer som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma tidpunkt även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. Den som har sjukpension kan arbeta. Då inkomsterna överstiger den gräns som fastställts i lagen lämnas sjukpensionen vilande, dvs. utbetalningen avbryts. Permanent blinda och rörelsehindrade med pension har ingen inkomstgräns, så de omfattas inte av vilandet. Sjukpensionen kan dras in om man bedömer att pensionstagaren återfått sin arbetsförmåga. Sjukpensionen kan också dras in på pensionstagarens egen begäran Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. Det finns undantag från det här och t.ex. har beredningen och avgörandet av vissa förmåner koncentrerats till olika specialenheter inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställen under rubriken Handlläggningsställe i anvisningen gällande förmånen i fråga. Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredas och avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtal om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna i arbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter. Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter. Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniska anvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot. 85

93 Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder med spärrmarkering under Spärrmarkering. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller på grund av systemet med arbetsutjämning ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut meddelas. Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. Indrivningscentret Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar. Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också studiestödsnämnderna och arbetsplatskassorna utreder misstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som dessa beviljat och Indrivningscentret utreder misstankar om fusk i fall av betalningsbefrielse som centret beviljat. Vad gäller utredandet av sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska förhandlingar föras mellan distrikten i fråga. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar om polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att avstå från polisanmälan i det ifrågavarande fallet. Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk. Läs också om bidragsfusk. 86

94 Handläggningsställe för internationella pensionsärenden Pensionsansökningar från kunder som är bosatta i Finland och som har en internationell koppling handläggs centraliserat vid centret för internationella ärenden (handläggningsställe 99600). Internationella kopplingar är det fråga om i fall där en pensionssökande eller, vid ansökan om familjepension, en förmånslåtare har bott utomlands efter fyllda 16 år. Centret för internationella ärenden handlägger ansökan även i fall där en sökande eller mottagare av pension som bott i Finland hela sitt liv beviljas egen eller familjepension utomlands. Handläggningen är koncentrerad till centret för internationella ärenden oavsett om pension samtidigt söks från utlandet eller inte. Pensionsärenden gällande kunder med spärrmarkering handläggs vid centret för internationella ärenden, då pensionen har en internationell koppling. Också pensionsärenden för pensionstagare som är bosatta utomlands handläggs vid centret för internationella ärenden, även om kunden har finsk spärrmarkering. Styr ansökan till centret för internationella ärenden även när den sökande eller förmånslåtaren har ett beslut av FPA om försäkringstillhörighet eller ett av Pensionsskyddscentralen utfärdat intyg för utsända arbetstagare om finsk försäkringstillhörighet för hela utlandsvistelsen. Då kunden är bosatt i Finland ska du bland den sökandes FPA-uppgifter med HEMU (Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot) registrera centret för internationella ärenden som ansvarsenhet med numret Nya ansökningar När en sökande eller en förmånslåtare efter fyllda 16 år har bott eller arbetat inom EU-/EESområdet eller i Schweiz eller ett land med vilket Finland har ett avtal om social trygghet, eller när personen har flyttat till Finland från ett tredje land, sänd då vidare från försäkringsdistriktet till centret för internationella ärenden alla nya ansökningar om folkpension ansökningar om efterlevandepension ansökningar om barnpension eller studiepension ansökningar om garantipension och ansökningar om barnförhöjning. Centret för internationella ärenden avslår också sjukpensionsansökningar i fall med internationell koppling, där ingen folkpension betalas ut på grund av pensionsinkomster. Ärenden som gäller ansökan om sjukpension, vilka avslås på grund av otillräcklig försäkringstid (s.k. karensavslag) avgörs antingen av centret för internationella ärenden eller av centret för sjukpensionsärenden, beroende på vilkendera som noterar grunden för avslag. För personer under 20 år som ansöker om sjukpension finns inga krav på bosättningstid, utan i dessa fall utreder centret för sjukpension om den sökande har rätt till så kallad sjukpension för unga, Läs mer om anhängigregistrering av ansökningar i RAKE- och QE-systemen. Om en person som är bosatt utomlands har lämnat in en nationell pensionsansökan och denna i OIWA har styrts till försäkringsdistriktet eller till den enhet där handläggningen av förmånen har centraliserats ska du överföra OIWA-arbetet till centret för internationella ärenden med specifikationen (Tarkenne) kv-siirto. Pensionshandläggarna vid centret för internationella ärenden kontrollerar och korrigerar vid behov uppgifterna om ansökans anhängighet samt registrerar uppgifterna om kundens hembyrå. 87

95 Styr arbetena i OIWA från försäkringsdistriktets eller en annan enhets arbetskö till centret för internationella ärenden och där till arbetskön enligt förmånen i fråga. Centret för internationella ärenden har inte någon kö för allmänna ärenden (Yleinen työjono). Som specifikation (Tarkenne) för arbetet ska du ange kv-siirto. Denna specifikation kan väljas när det gäller följande typer av arbete: Hakemus, Oikaisu, Selvitettävä asiakirja och Toimeksianto. Pensionsansökan hos försäkringsdistriktet/ en centraliserad enhet Ålderspension, arbetslöshetspension Arbetskö vid centret för internationella ärenden, pensionsansökan av person som är bosatt i Finland Arbetskö vid centret för internationella ärenden, pensionsansökan av person som är bosatt utomlands KE Bosatt i Finland KE Bosatt utomlands Sjukpension TK Bosatt i Finland TK Bosatt utomlands Familjepension PE Bosatt i Finland PE Bosatt utomlands Garantipension Garantipension Garantipension Barnförhöjning KE Bosatt i Finland KE Bosatt utomlands Hantering av bilaga U Försäkringsperioderna registreras vid centret för internationella ärenden och därför ska bilaga U styras till centrets arbetskö Yhteyslaitos. Om bilaga U inte har styrts direkt från indexeringen till centret för internationella ärenden ska du skapa ett Vakuutusjaksojen rekisteröintityö och koppla bilagan till arbetet. Begär bilaga U om den inte följer med pensionsansökan. Skapa ett Vakuutusjaksojen rekisteröintityö i OIWA (Vakuuttaminen som förmån), bifoga brevet med begäran och ge arbetet väntestatus. Anteckna U-liite pyydetty som Tarkenne för arbetet. OIWA styr Vakuutusjaksojen rekisteröintityö till centret för internationella ärenden och där till arbetskön Yhteyslaitos. Hantering av överföringen av handlingar Handlingar överförs i OIWA som Asiakirjojen siirtotyö till försäkringsdistriktens arbetsköer och förmånshandläggarna i försäkringsdistrikten överför arbetena från OIWA till arbetspensionssystemets centralställe SANTRA. Skapa vid behov ett Asiakirjojen siirtotyö och överför det från OIWA till SANTRA innan du överför ett ansökningsarbete som centret för internationella ärenden bär ansvaret för till centrets arbetskö. Om en handling som ska förmedlas till arbetspensionsanstalten har styrts till centret för internationella ärenden styr förmånshandläggaren där arbetet som Asikarijojen siirtotyö från OIWA till SANTRA. Justeringsansökningar Också justeringsansökningar gällande de ovan nämnda pensionerna och förmånerna handläggs vid centret för internationella ärenden. Det här gäller justeringar som görs på grund av ändringar i familjeförhållandena och inkomsterna och även regelbundna justeringar. Också justeringar av extra fronttillägg som har en internationell koppling sköts vid centret för internationella ärenden. Folkpension justeras vid centret för internationella ärenden även när mottagaren själv inte varit utomlands men söker utländsk familjepension. 88

96 Ansökningar om regelbunden justering styrs i regel i OIWA direkt till Tarkistus-arbetsköerna vid centret för internationella ärenden. Överför vid behov andra justeringsärenden som ankommer på centret för internationella ärenden till centrets Tarkistus-arbetskö i enlighet med bosättningslandet. Som specifikation (Tarkenne) för arbetet ska du ange kv-siirto. Denna specifikation kan väljas när det gäller följande typer av arbete: Hakemus, Oikaisu, Selvitettävä asiakirja och Toimeksianto. Justeringsansökningar hos försäkringsdistriktet/en centraliserad enhet Justeringsansökningar Övriga ärenden Arbetskö vid centret för internationella ärenden, pensionsansökan av person som är bosatt i Finland Justering av pension, i Finland Arbetskö vid centret för internationella ärenden, pensionsansökan av person som är bosatt utomlands Justering av pension, utomlands När en pensionsansökan med internationella kopplingar är anhängig, handläggs vid centret för internationella ärenden även samtidigt anhängiga uttagarärenden ärenden som gäller ändrad betalningsadress ärenden som gäller fångar ärenden som gäller skattekort ärenden som gäller betalningsyrkanden och ärenden som gäller meddelanden om dödsfall. Om ärendena ovan inte i OIWA har styrts direkt till centret för internationella ärenden ska du överföra dem till centrets arbetskö Tuki Om pensionen redan betalas ut sköts de ovannämnda ärendena, liksom även t.ex. intyg rörande pensionsbelopp, vid försäkringsdistriktet. Centret för internationella ärenden handlägger också ärenden som gäller besvär i anslutning till de beslut som centret meddelat. Dessutom sköter centret för internationella ärenden återkravet av förmåner som enheten avgjort, med undantag för de ärenden som indrivningsenheterna fått i uppdrag att sköta. Centret för internationella ärenden meddelar beslut om att lämna i Finland bosatta kunders sjukpension vilande. Beslut om att lämna utomlands bosatta kunders sjukpension vilande meddelas däremot av centret för sjukpensionsärenden. Beslut om indragning efter vilande meddelas av centret för sjukpensionsärenden om pensionen har utbetalats under QE-tiden. Beslut om indragning efter vilande gällande i Finland bosatta kunders sjukpension meddelas av centret för internationella ärenden om pensionen har lämnats vilande under RAKE-tiden och då inga utbetalningar har gjorts under QE-tiden. Interna finländska regressärenden rörande ansökan om rättelse och ändring av folkpension och garantipension samt familjepension har koncentrerats till Esbo försäkringsdistrikt. I internationella situationer handläggs ansökningar och justeringsansökningar dock vid centret för internationella ärenden efter att regressärendet mellan institutionerna har åtgärdats. Internationella regressärenden handläggs vid centret för internationella ärenden. Centret för internationella ärenden registrerar bland pensionstagarens FPA-uppgifter ansvarsuppgiften EU-eläkkeet (67593), utländska försäkringskoder och utländska inrättningar för tilläggspension, om dessa inte har registrerats hos försäkringsdistriktet. 89

97 Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Läs mer: begäran om en sakkunnigläkares bedömning Förhandsbesked och överläggningar Syftet med förhandsbesked och överläggningar är att undvika avvikande sjukpensionsavgöranden mellan folkpensions- och arbetspensionssystemet. I regel ges förhandsbesked mellan FPA och arbetspensionsanstalten i de fall där en ansökan anhängiggjorts hos Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. Förfarandet innebär att pensionsanstalten (FPA eller arbetspensionsanstalten) ger förhandsbesked om sitt förslag till avgörande till pensionsanstalten för det andra systemet innan det slutliga beslutet fattas. Om förslagen till avgörande skiljer sig från varandra ska anstalterna överlägga för att nå ett överensstämmande avgörande. Den sökande informeras inte om förslaget till avgörande medan överläggningen pågår eftersom det slutliga avgörandet kan ändras under överläggningens gång Begynnelsetidpunkt Begynnelsetidpunkten för sjukpension och tidsbundet rehabiliteringsstöd avgörs vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden (TK-ratkaisukeskus). När du avgör begynnelsetidpunkten för en sjukpension ska du beakta kundens helhetssituation, t.ex: Har sjukdagpenning beviljats för maximitiden? Har sjukdagpenning beviljats för tilläggsdagar? Från och med när börjar den eventuella arbetspensionen? Har kunden fått rehabiliteringspenning (från en arbetspensionsanstalt eller FPA)? När inkom ansökan om sjukpension? Har kunden efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland i sammanlagt minst 3 år innan folkpensionen börjar? I tiden kan ingå högst 2 år av försäkringsperioder som uppkommit i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Om den sökandes arbetsoförmåga har börjat medan han eller hon varit bosatt i Finland och innan den sökande fyllt 19 år, krävs dock inte 3 års bosättningstid (s.k. ung arbetsoförmögen person). arbetsoförmåga som börjat i ett annat land som tillämpar EU-förordningarna (EUoch EES-länderna och Schweiz) jämställs med arbetsoförmåga som börjat i Finland Bosättningskravet på 3 år behöver inte heller uppfyllas av den som ansöker om sjukpension och som blivit arbetsoförmögen utomlands men som vid fyllda 16 år har haft handikappbidrag för personer under 16 år. Sjukpensionen börjar i regel efter den maximala sjukdagpenningstiden. Sjukpensionen från FPA kan börja vid samma tidpunkt som invalidpensionen som beviljas av arbetspensionsanstalten om sjukdagpenning inte har beviljats för maximitiden. Om kunden inte har rätt till sjukdagpenning eller arbetspension börjar sjukpensionen först efter att den tid som motsvarar maximitiden för 90

98 sjukdagpenning har löpt ut. Om kunden får rehabiliteringspenning från arbetspensionsanstalten börjar sjukpensionen från FPA först efter att rehabiliteringspenningen upphört. Sjukpension kan inom ramen för den retroaktiva ansökningstiden beviljas för högst 6 kalendermånader före ansökan. Man ska dessutom beakta att sjukpensionen kan börja först efter det att kunden har varit försäkrad i Finland den tid som krävs trots att t.ex. maximitiden för sjukdagpenningen har uppfyllts redan tidigare Efter maximitiden för sjukdagpenningen Sjukpensionen från FPA börjar efter maximitiden för sjukdagpenningen om sjukdagpenning har beviljats för maximitiden. (FPL 568/ mom.) Invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna börjar i regel efter primärtiden för sjukdagpenningen. Läs mer om detta under punkten Om begynnelsetidpunkten för arbetspensionen. Om en förmån som motsvarar sjukdagpenning har betalats någon annanstans ifrån än Finland tas den i beaktande på samma sätt som sjukdagpenningen, dock högst för en tid som motsvarar maximitiden (300 dagar). Detsamma gäller för lön som betalas under sjukdomstid (FPL 568/ mom). Sjukpension från ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz (full eller nästan full) 91