Anvisning för arbetslöshetspension

Transkript

1 1/ (135) 1/2013

2 1/ (135) INNEHÅLL 1 God förvaltning Målsättning Rätt och villkor Ålder och yrkesverksam tid Dagpenning Intyg över dagpenning och arbetslöshet Krav på bosättning Krav på bosättningstid (karenstid) Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Förhållande till andra förmåner Ansökan Anhängighet Anhängiggörande av pensionsansökan Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, d.v.s. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Ansökningstid Begynnelsetidpunkt Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar i samband med arbetslöshetspension Återtagande av ansökan Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Bilaterala överenskommelser om social trygghet Belopp Bestämningsgrunder Familjeförhållanden Skilt hushåll Gemensamt hushåll Samboförhållande Inkomster Arbetspensioner Olycksfallspensioner Trafikskadeersättningar Militärskadeersättningar Förmåner som inkomstinkluderas i begränsad utsträckning... 39

3 1/ (135) Pension från utlandet Frysning av pensionsinkomster Utredande av pensionsbelopp Hur utlandsvistelse påverkar pensionsbeloppet (avvägning) Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet Avvägning Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för internationella pensionsärenden Om jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska klienten höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakningsfullmäktig Intressebevakare Kommun En fånges familj Dödsbo Utsökning Inkomstbas Skyddat belopp Åtgärder på byrån Utsökningsmyndighets rätt till uppgifter Regressbetalning Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd Utbetalning till betalare av arbetslöshetsförmån Betalning som ersättning för överbetald sjukdagpenning Betalning som ersättning för överbetalt studiestöd Betalning som ersättning för överbetald familjepension (förskott) Betalning som ersättning för överbetald garantipension Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid... 95

4 1/ (135) Särskilda situationer Ränteprocent Ingen dröjsmålsförhöjning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Erhållande och användning av uppgifter Verkställande av förskottsinnehållning Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalning Årsmeddelanden Månatlig kontroll Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Justering Förändrade familjeförhållanden Makes eller pensionstagares egen institutionsvård Makes fängelsevistelse Förändrade årsinkomster Justeringstidpunkt Pensionsslaget ändras Kontroll av förhållandena för utomlands bosatta Permanent flyttning till Finland Internationella bestämmelser EU-bestämmelser Övergångsbestämmelser vid utvidgningen av Europeiska unionen Inställelse Inställelse på grund av förvärvsarbete eller av annan orsak Tidpunkten för inställelsen Utbetalning Temporärt avbrott i utbetalningen Internationella bestämmelser EU-bestämmelsernas inverkan Indragning Indragning på begäran Internationella bestämmelser Överbetalning Återkrav Regressförfarande Besvär över pension som inkomstinkluderas är anhängiga Retroaktiv höjning av pension som ska inkomstinkluderas Betalning av familjepension från arbetspensioneringen i ersättning för FPA-pension Betalning av SOLITA-försörjnings- och familjepension i ersättning för FPA-pension Betalning av garantipension i ersättning för FPA-pension

5 1/ (135) 15.3 Förskott Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Sökande av ändring EU-lagstiftningens inverkan

6 1/ (135) Förmånsanvisningar Anvisningarna om förmånerna används som hjälp vid förmånsavgöranden och rådgivning. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. I dessa anvisningar i pdf-form saknas följande anvisningstexter som innehållsligt är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex.i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, d.v.s. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett.

7 1/ (135) Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) 2 Målsättning Arbetslöshetspensionen utgör en del av systemet med utkomstskydd för arbetslösa. Syftet med pensionen är att trygga försörjningen för äldre och långvarigt arbetslösa personer. 3 Rätt och villkor Förutsättningarna för att få arbetslöshetspension är bosättning i Finland, en viss ålder och arbetslivserfarenhet av en viss längd samt erhållande av arbetslöshetsdagpenning och en arbetsansökan som är i kraft. Villkoren för beviljande av arbetslöshetspension inom arbetspensionssystemet är desamma som i fråga om folkpension. 3.1 Ålder och yrkesverksam tid Arbetslöshetspension beviljas i Finland bosatta, långvarigt arbetslösa personer som är födda före år (FPLIfL569/ mom./fpl 347/ mom.) En arbetslös person som är född och har fyllt 62 år kan beviljas ålderspension om han eller hon har fått arbetslöshetsdagpenning för s.k. tilläggsdagar. På ålderspensionen görs ingen förtidsminskning. I stället för pension kan den arbetslösa fortsätta att lyfta arbetslöshetsdagpenning fram till 65 års ålder. Läs mer om rätten till ålderspension Etuusohje > Vanhuuseläke > Ikä och om rätten till tilläggsdagar, Peruspäiväraha > Etuusohje > Erityiset edellytykset > Enimmäismaksuaika > Lisäpäiväoikeus. Yrkesverksam tid För att kunna få arbetslöshetspension förutsätts personen i fråga också ha varit yrkesverksam en viss angiven tid FPLIfL 2 1 mom./fpl 347/ c 1 mom. 1 punkten. Villkoret om yrkesverksam tid uppfylls om den sökande har haft arbete som omfattas av de lagar och bestämmelser som anges i 3 i lagen om pension för arbetstagare (t.ex. ArPL, FöPL, LFöPL, SjPL, StaPL, KomPL) i minst fem år under de femton år som omedelbart föregått pensionsfallet. Arbete i EU-/EES-länder, Schweiz samt länder med vilka Finland ingått överenskommelser om social trygghet jämställs med arbete i Finland när den yrkesverksamma tiden fastställs. Inom arbetspensionssystemet beviljas den som fyllt 63 år alltid ålderspension även om han eller hon skulle uppfylla villkoren för arbetslöshetspension. När uppgift om ålderspension inkommit, ska

8 1/ (135) du alltid innan arbetslöshetspension från FPA beviljas hos arbetspensionsanstalten särskilt kontrollera om villkoret om yrkesverksam tid är uppfyllt för en arbetslös person i åldern år. Begär utredningen via e-post (adresserna bakom länken). Pensions-Fennia elakeasiat@elake-fennia.fi Etera elakeasiat@etera.fi Ilmarinen elakekasittely@ilmarinen.fi Kyrkans centralfond kiela@kiela.fi Keva elakeasiat@keva.fi Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt elakeposti@mela.fi Sjömanspensionskassan elake@merimieselakekassa.fi Pensions-Alandia pension@alandiabolagen.com Porasto tyoelakeneuvonta@porasto.fi eller vilma-asiat@porasto.fi Silta Oy elakeasiat@silta.fi Tapiola y-tapiolaelakevakuutukset@tapiola.fi eller y-tapiolaelakeosasto@tapiola.fi Statskontoret vilma-asiat@valtiokonttori.fi Varma elakehakemus@varma.fi Veritas elakekasittely@veritas.fi 3.2 Dagpenning Ett villkor för att arbetslöshetspension ska beviljas är att den sökande inte längre har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, dvs. att han eller hon har beviljats dagpenning för den maximala tiden. (FPLIfL 569/ mom) (FPL 347/ c 1 mom. 2 punkten) Maximitid för utbetalning av dagpenning Grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning kan betalas sammanlagt för högst 500 arbetslöshetsdagar (UAL 1220/ kap. 7 ). En person som är född före 1950 och som har fyllt 57 år innan maximitiden på 500 arbetslöshetsdagar gått ut, har kunnat få grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning högst till utgången av den kalendermånad under vilken han eller hon fyller 60 år (UAL1220/ kap. 9 1 mom.). Läs mer om maximiutbetalningstiden (Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityisedellytykset > Enimmäismaksuaika). I maximitiden (500 dagar) inräknas också sådana arbetslöshetsdagar för vilka personen i fråga har fått en arbetslöshetsförmån i ett EU-/EES-land eller i Schweiz eller i ett land med vilket Finland har ingått en överenskommelse om utkomstskydd för arbetslösa. Maximitiden på 500 dagar kan i sin helhet uppnås i ett EU-/EES-land eller i Schweiz. Be den som handlagt arbetslöshetsärendet skriva ett intyg över uppnådd maximitid på basis av en utredning från utlandet. Om den sökande efter att maximitiden på 500 dagar gått ut har varit i arbete så länge att han eller hon återfått rätten till grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning (arbetsvillkoret har uppfyllts), har han eller hon inte rätt till arbetslöshetspension. Den sökande får rätt till arbetslöshetspension först efter att på nytt ha fått dagpenning i 500 dagar. Likväl har den sökande, om arbetsvillkoret har uppfyllts under tilläggsdagarna, rätt till arbetslöshetspension utan ny dagpenningsperiod när han eller hon slutar arbeta efter att ha fyllt 60 år.

9 1/ (135) Läs mer om uppfyllande av arbetsvillkoret Peruspäiväraha > Etuusohje > Erityiset edellytykset. 3.3 Intyg över dagpenning och arbetslöshet Den sökande ska till ansökan foga intyget "Intyg för ansökan om arbetslöshetspension, vilket omfattar (FPLIfL 569/ mom./(fpl 347/ c 1 mom. 2 och 3 punkten) ett intyg från arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten över att dagpenning har betalats ut för maximitiden och ett intyg från arbets- och näringsbyrån över att den sökande är registrerad som arbetslös arbetssökande. 3.4 Krav på bosättning Pensionen kan beviljas personer som är bosatta i Finland. En person anses vara stadigvarande bosatt i Finland (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus ja oleskelulupa) om han eller hon har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här och ständigt huvudsakligen vistas här. En sökandes tidigare utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och pensionsbeloppet, om sökanden inte har bott i Finland hela den tid som förflutit mellan16 års ålder och pensionens början Krav på bosättningstid (karenstid) För sökanden (folkpension) och för sökanden och förmånslåtaren (efterlevandepension intjänas försäkringstid för den tid personen bott i Finland och för sådan utlandsvistelse då personen alltjämt är försäkrad i Finland i enlighet med tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Työskentely, Muu syy). Försäkringstid intjänas för två ändamål, d.v.s. rätt till pension (karenstid) uträkning av pensionsbeloppet, dvs. avvägning (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Ulkomailla olon vaikutus eläkkeen määrään (suhteutus) > Suhteutus). Med karenstid avses den tid under vilken den sökande och förmånslåtaren måste ha bott i Finland eller varit försäkrade här trots sin utlandsvistelse. Exempel En arbetstagare som är utsänd från Finland till Kina intjänar försäkringstid i Finland under den tid för vilken han eller hon enligt FPA:s beslut fortsätter att vara försäkrad i Finland. Att man fyller 65 år eller att man får en pension från utlandet hindrar inte att karenstid intjänas. Som karenstid beaktas även en sådan bosättningstid i Finland under vilken personen tidigare har fått pension eller pensionsstöd för långtidsarbetslösa. För en tillfällig, d.v.s. i allmänhet kortare än ett års vistelse i Finland, intjänas inte försäkringstid eftersom tiden inte betraktas som boende.

10 1/ (135) Karenstiden är tre år. Den uppfylls när den sökande och förmånslåtaren har intjänat sammanlagt minst tre år försäkringstid efter att ha fyllt 16 år tills pensionen börjar. Karenstiden för en efterlevande måste ha uppfyllts före förmånslåtarens död. Tiden behöver inte vara sammanhängande (FPL 568/ ). För barn finns ingen karenstid. Det räcker att barnet är bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttar till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död (FPL 568/ ). För en person som blivit arbetsoförmögen som ung och söker sjukpension förutsätts inte uppfylld karenstid. Med en ung arbetsoförmögen person avses en person som medan han bott i Finland har blivit arbetsoförmögen före 19 års ålder eller som när han fyllde 16 år haft handikappbidrag för personer under 16 år (FPL 568/ ). Utred boendet i Finland och försäkringstiden här för karenstiden utifrån uppgifterna om den sökandes och förmånslåtarens försäkringsperioder, Vakuutusjaksot. Om uppgifterna är bristfälliga, kompletteras de vid enheten för internationella ärenden (Vanhuuseläke > Hakeminen > Kvsäännökset > EU-säännökset > Hakeminen Suomessa > Toimintaohje Kansainväliselle yksikölle). Läs mera om karenstid i EU-fall (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset > EUsäännökset > Karenssiaika). 3.5 Internationella bestämmelser En utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folk- och familjepension, pensionsbeloppet och utbetalningen, om pensionssökanden eller förmånslåtaren inte har bott i Finland hela tiden efter fyllda 16 år eller den sökande bor utomlands då pensionen söks eller förmånslåtaren bor utomlands vid sin död. Europeiska unionens förordningar om social trygghet 883/2004 (grundförordning) och 987/2009 (tilllämpningsförordning), som tillämpas från , och de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 samt de avtal som Finland ingått om social trygghet har jämfört med folkpensionslagen fördelaktigare bestämmelser om villkoren för rätt till pension när en sökande eller en förmånslåtare varit försäkrad i länder där de nämnda internationella bestämmelserna tillämpas. På basis av internationella förordningar och avtal kan pension beviljas även en person som är bosatt i ett annat land, vilket enligt nationell lag inte är möjligt.

11 1/ (135) EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 art ) (1408/1971 art ) (859/2003 artikel 1) (1231/2010 art. 1) (EU:s blandkommittés beslut 1/2012) (EES blandkommittés beslut 76/2011) På FPA-pensioner tillämpas från grundförordningen 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009 beträffande de EU-medborgare som varit pensionsförsäkrade i Finland och i minst ett annat EU-land (EU-länder) (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö > EU:n säädökset ja työvoiman vapaa liikkuvuus > Alueellinen soveltamisala). Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har genom förordning 1231/2010 utsträckts att fr.o.m även gälla tredjelandsmedborgare. Före tillämpades mellan EU-/EES-länderna de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972, som gällde arbetstagare och deras familjemedlemmar och som Finland började tillämpa Med undantag för Danmark har EU-länderna från och på basis av förordning 859/2003 tillämpat EU-förordningarna 1408/1971 och 574/1972 även på arbetstagare i tredje land och dessas familjemedlemmar, förutsatt att de vistas lagligt inom EU:s territorium. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein började från , genom beslut 76/2011 av EES blandkommitté, tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009 på EU- och EES-medborgare, men inte på medborgare i tredje land. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein tillämpade inte heller förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på tredjelandsmedborgare. Island och Norge tillämpar emellertid dessa förordningar på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna, detta tills den nya nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft. Schweiz, som inte är medlem i Europeiska unionen, tillämpar från förordningarna 883/2004 och 987/2009 på schweiziska och EU-medborgare, detta genom beslut 1/2012 av EU:s blandkommitté. Schweiz tillämpar inte förordningarna på EES- eller tredjelandsmedborgare. Före , på basis av ett separat avtal mellan EU och Schweiz, tillämpade Schweiz de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på EU-medborgare, men inte på bulgariska, rumänska, EES- eller tredjelandsmedborgare. Varje land handlägger pensionsansökningarna enligt sin nationella lagstiftning och beaktar dessutom pensionsbestämmelserna i förordningarna. Exempelvis är det möjligt att en sökande inte betraktas som arbetsoförmögen i alla länder där pension har sökts Krav på bosättningstid (karenstid) Enligt EU-förordningarna om social trygghet intjänas försäkringstid för såväl pensionsrätt som belopp av arbete och i regel från endast ett land åt gången. Genom boende intjänas försäkringstid i de länder där den sökande även har pensionsskydd som grundar sig på boende. Om en person arbetar i ett land och bor i ett annat, intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet. Arbete i ett land åsidosätter således samtidigt boende i ett annat land.

12 1/ (135) Exempel En i Sverige bosatt gränsarbetare som arbetar i Finland tjänar under tiden i arbetet in försäkringstid för folkpension enbart i Finland. Vissa länder uppger i sina intyg över försäkringsperioder (E 205, P5000) huruvida försäkringstid har intjänats för pensionsrätt eller pensionsbeloppet eller bägge. Om detta inte har meddelats, tolkas försäkringstiden som intjänad för båda två. I Finland intjänas försäkringstid för pensionsrätt (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Suomessa asuminen > Karenssiaika) genom bosättning och arbete här enligt samma principer som enligt nationell lag. Under tiden har för arbetstagare intjänats försäkringstid även för sådan arbetsgrundad tid i Finland som är omfattad av arbetspensionsförsäkringen och för vilken arbetstagaren på basis av tillämpningslagen inte skulle ha ansetts bosatt i Finland för att tiden varit så kort. Efter juli 2004 måste en arbetstagare oberoende av om han eller hon är arbetspensionsförsäkrad ha arbetat i Finland i minst fyra månaders tid för att intjäna försäkringstid för folkpension och familjepension. Kom ihåg att vid utredning av bosättningstid i Finland beakta vad som stadgas i förordningarna 1408/1971 och 883/2004 om lagval, d.v.s. vilket lands lagstiftning som tillämpats på arbetstagare under tiden och på personer fr.o.m samt vad som stadgas i tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > EUlainsäädäntö > EU:n säädökset ja työvoiman vapaa liikkuvuus > Asetukset 1408/71 ja 574/72 > Lainvalintamääräysten periaatteet). Beakta även FPA:s beslut om försäkringstillhörighet. Då du utreder bosättningstiden i Finland före år 1994 ska du iaktta de bestämmelser som vid varje särskild tidpunkt enligt folkpensionslagen varit i kraft i fråga om boende i Finland samt föreskrifterna i den nordiska konventionen om social trygghet och föreskrifterna i de bilaterala socialskyddsavtalen om val av lag som ska tillämpas. Vid handläggning av pensionsansökningar, beakta också de försäkringsperioder som fastställts av Norge, Island, Liechtenstein, Danmark och Schweiz, även när dessa länder inte tillämpar förordning 883/2004 eller 1408/71 på grund av avtalet mellan EU och Schweiz förordning 859/2003 som gäller arbetstagarmedborgare i en tredje stat eller förordning 1231/2010 som gäller tredjelandsmedborgare. I den nordiska trygghetskonventionen, som i EU-fall - utöver EU-förordningarna om social trygghet - tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna, finns en bestämmelse om retroaktivtider med följande innehåll: Om en pensionssökande före år 1994 hade intjänat rätt till grundpension genom att bo i ett nordiskt land och samtidigt hade intjänat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, betraktas också grundpensionen som intjänad i samma land som arbetspensionen. Om den sökande samtidigt har arbetat i två nordiska länder och även varit bosatt i det ena, har grundpension intjänats endast i bosättningslandet. (Nordiska konventionen om social trygghet art. 11) Vid tillämpningen av förordningen 883/2004 ska för pensionsrätten vid behov även beaktas de tider som intjänats för beräkning av pensionsrätt och pension i ett annat land. Försäkringstiden i Finland måste ändå uppgå till minst ett år. Om en kund inte i något land intjänat ett års försäkringstid, har personen i alla fall rätt till folkpension, om han eller hon senast har varit försäkrad i Finland och den

13 1/ (135) sammanlagda försäkringstiden från alla andra länder uppgår till minst tre år. (FPL 568/2007 9, 1408/1971 art. 48, 883/2004 art. 6 och 51) Om en arbetstagare vid tillämpning av förordning 1408/1971 inte har varit försäkrad i Finland i den lagenliga tiden på tre år ska vid beräknandet av karenstiden, förutom försäkringstiden i Finland, även beaktas de försäkringstider som intjänats endast för pensionsrätt i andra länder som tillämpar EU-förordningarna Rättighet och villkor (883/2004 art. 51 och 52) (1408/1971 art. 45 och 46) Beräknandet av beloppet av folk- och familjepension (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Kvsäännökset > EU-säännökset > Määrän laskeminen) påverkas av den grund på vilken pensionsrätten i EU-fall uppkommer. Skriv in grunden för pensionsrätten (linkki: Tekniset ohjeet > Vanhuuseläkkeen ratkaisu ERKE > Ulkomaalaisasiat > Uusi hakemus) i pensionsavgörandet. På basis av folkpensionslagen Även i EU-fall uppkommer rätt till folkpension på basis av folkpensionslagen när bägge villkoren uppfylls, ifall den sökande är bosatt i Finland då pensionsrätten börjar och den treåriga karenstiden uppfylls med den finska försäkringstiden utan att försäkringstid som intjänats i andra länder beaktas. På basis av pensionsbestämmelserna i förordningen om social trygghet Rätt till folkpension intjänas enbart med stöd av socialskyddsförordningen (883/2004 och 1408/1971), om den sökande är bosatt utomlands då pensionsrätten börjar eller en i Finland bosatt sökandes treåriga karenstid uppfylls endast med beaktande av de försäkringstider som intjänats också i andra länder (för rättighet och belopp). Dessutom förutsätts (1408/1971), att den sökande är eller har varit arbetstagare eller företagare, d.v.s. självständig yrkesutövare, förutom i Finland har varit pensionsförsäkrad i minst ett annat land som tillämpar EUförordningarna, bor i Finland eller ett annat land som tillämpar EU-förordningarna, och efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland i minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om den treåriga karenstiden inte uppfylls med den finska tiden, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. Villkoren i det föregående stycket iakttas från också vid tillämpningen av förordning 883/2004, dock så att sökanden även kan vara icke-aktiv, d.v.s. en person som inte är eller inte har varit arbetstagare eller företagare. När en icke-aktiv person är bosatt i ett annat land vid ansökan om pension, räcker det att han eller hon varit försäkrad endast i Finland. Den bosättningsrelaterade

14 1/ (135) försäkringstid som intjänats för beräkning av pension i ett annat land kan också användas för kompensering av en resterande del av den för pensionsrätt erforderliga treårstiden i Finland. Om en icke-aktiv person är medborgare i ett tredje land börjar rätten till pension tidigast Sökandens medborgarskap saknar betydelse när förordning 1408/1971 tillämpas på arbetstagare. Rätt till pension har även tredjelandsmedborgare som är arbetstagare och som uppfyller ovannämnda villkor. 4 Förhållande till andra förmåner Arbetslöshetspension kan inte beviljas en person som får ålderspension enligt folkpensionslagen förtida ålderspension enligt folkpensionslagen, sjukpension eller ovan nämnd pension enligt arbetspensionslagarna eller individuell förtidspension dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller annan ersättning som grundar sig på fullständig arbetsoförmåga rehabiliteringspenning. Samtidigt med arbetslöshetspension kan betalas garantipension fr.o.m bostadsbidrag för pensionstagare barnförhöjning handikappbidrag för personer över 16 år begynnelsepension till efterlevande make från arbetspensionssystemet: o arbetslöshetspension, o ålderspension för en person i åldern år, o delinvalidpension eller partiell rehabiliteringspenning. Begynnelsepension från FPA till efterlevande make betalas samtidigt med arbetslöshetspension endast när begynnelsepensionen är större än arbetslöshetspensionen. I begynnelsepension betalas skillnaden mellan begynnelsepensionen och arbetslöshetspensionen (FPL 568/ mom.). Om en person som får arbetslöshetspension från FPA får ålderspension från arbetspensionssystemet vid års ålder kan han eller hon få vårdbidrag för pensionstagare, om villkoren för vårdbidrag i övrigt uppfylls. Rätt att välja En person kan ha rätt till arbetsmarknadsstöd eller fortsättningspension till efterlevande make samtidigt som han eller hon har rätt till arbetslöshetspension. Förmånerna betalas dock inte ut samtidigt, utan den sökande kan välja vilken förmån han eller hon vill ha. Vid behov görs en förmånlighetsjämförelse mellan förmånerna. Om den sökande väljer fortsättningspension till efterlevande make ska du dra in arbetslöshetspensionen på basis av en skriftlig begäran.

15 1/ (135) 5 Ansökan Arbetslöshetspension söks med blanketten Ansökan om ålderspension, ETK/Kela 7003r. Med blanketten kan man också söka ålderpension enligt arbetspensionslagarna om man samtidigt söker arbetslöshetspension från FPA som åring. Ansökan kan lämnas till FPA-byrån. Läs mer om arbetspensionsservice (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Työeläkepalveluohje). Bilagor Till pensionsansökan ska fogas: Intyg för ansökan om arbetslöshetspension (TYJ31r) ( > Blanketter) Lantbruksföretagares utredning (LPA/FPA 001), när en lantbruksföretagare söker arbetslöshetspension U-bilaga, Bosättning och arbete utomlands (ETK/Kela 7110r), om den sökande har bott eller arbetat utomlands Beslutskopia och betalningskvitto över utländsk pension Kopia av förordnande av intressebevakare, om intressebevakare har förordnats för den sökande FPA får uppgifter om pensioner och ersättningar från Finland direkt av pensionsutbetalaren och den sökande behöver därför inte lämna in några kopior på beslut om dessa pensioner till FPA. Om pensionsuppgifter ändå saknas eller avviker från uppgifterna i HEKY/Työeläke- ja korvaustiedot, ska du be datasupporten skaffa uppgifterna till FPA. Ansökan om tilläggspension utomlands I ett flertal länder finns utöver de lagstadgade pensionssystemen tilläggspensionssystem som bekostas av arbetsgivarna (linkki Lisäeläkejärjestelmäkuvauksiin). Det mest typiska exemplet utgörs av tilläggspensionssystemet i Sverige, som grundar sig på arbetsmarknadsavtal och från vilket avtals- och tjänstepensioner betalas till personer som arbetat i Sverige. Kontrollera med en pensionssökande som arbetat utomlands om han eller hon har omfattats av ett sådant tilläggspensionssystem. Om den sökande redan har tilläggspension ska du be att få pensionsbeslut och betalningskvitto. I annat fall ska du uppmana personen att söka tilläggspension (linkki hakulomakkeeseen) och vid behov ge råd och hjälp med ansökan. I punkt 5 i bilaga U kan den pensionssökande ge sitt samtycke till att den utländska pensionsinrättning som betalar tilläggspension får ge FPA information om tilläggspensionen. Registrera med hjälp av HEMU / Henkilön yleistiedot > Ulkomaiset lisäeläkelaitokset den sökandes samtycke, den institution som betalar tilläggspensionen och uppgift om huruvida institutionen betalar egen pension eller familjepension som tilläggspension. Uppgifter om tilläggspension som registrerats i kundens namn kan du ta reda på med en HEKYförfrågan. Om tilläggspension betalas av en institution om vilken inga uppgifter ännu förkommer i registret över utländska tilläggspensionsanstalter, ska du per e-post meddela uppgifterna om den institution som saknas i registret, till de tjänstemän vid pensions- och utkomstskyddsavdelningen som sköter internationella ärenden.

16 1/ (135) Arbetslöshetspension ändras till ålderspension utan ansökan Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension utan ansökan när en person fyller 65 år. Ändringen görs automatiskt och pensionstagaren får inget beslut om ändringen. Om grunderna för bestämmandet av pensionen emellertid ändras, justeras pensionen på basis av ansökan. 5.1 Anhängighet Ett förmånsärende blir anhängigt (inleds) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som medför anhängighet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalt, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. Över tidpunkten då ansökan inkom måste finnas verifikation vid FPA, eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. tolkas som inkomna föregående dag). Genom ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på en för ändamålet avsedd ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett, ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan bli anhängigt också på basis av en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan kunden ombes komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Ett ärende kan anhängiggöras av en kund också med elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då legitimera sig antingen med bankernas nättjänstkoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Se om nuvarande och kommande e-tjänster (Kelanetti > Asiakaspalvelu > Palveluneuvojan työvälineet > Verkkoasiointi Kelassa > Tulevat palvelut). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av anhängighetsuppgifterna ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla för ansökan väsentliga uppgifter framgår kan tolkas som en anhängighetshandling. Ett förmånsärende blir på basis av ett e-postmeddelande anhängigt den dag då meddelandet inkom, men kunden ska ombes lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post.

17 1/ (135) Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En faxad ansökan blir anhängig den dag faxmeddelandet inkom. En faxad ansökans underskrift är tillräcklig förutsatt att ansökan innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och till innehållet oförändrad. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. Muntligen I vissa fall kan ett ärende bli anhängigt också på basis av muntlig ansökan (se förmånsanvisningen) eller muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Muntligt erhållna uppgifter ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om inledande av ansökan (Menettelyohjeet > Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Vireille tulo ja asian käsittely) och om ansökan via e-tjänsten (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Sähköinen asiointi) Anhängiggörande av pensionsansökan En pensionsansökan blir anhängig när den inkommit till FPA-byrån. Pensionsansökningar blir anhängiga även vid FPA då de når en arbetspensionsanstalt eller ett av arbetspensioneringens serviceställen eller en utländsk försäkringsinrättning Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på till vilken myndighets uppgifter det hör att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. T.ex. dröjsmål i postgången fråntar inte avsändaren ansvaret. Ifall FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande inkommit, anses meddelandet eller ansökan ha inkommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA, gör ankomstanteckning på ansökan eller handlingen sänd handlingen vidare till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. gör enligt god förvaltningssed en anmärkning i dokumentet om att ärendet har vidarebefordrats. meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas.

18 1/ (135) Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vem den behöriga myndigheten är och utredandet inte hör till FPA:s befogenheter, ska man kontakta klienten. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet. 5.2 Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om en förmån och i vilka fall ansökan kan göras. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i dennes ställe, alltså agera som ombud. En person kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare. I sådana fall är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens rättshandlingsförmåga (eller har begränsat den på något annat sätt, men att detta inte kan anses gälla skötseln av förmånsärenden). Läs mer om begränsning av handlingsbehörighet (Edunvalvonta > Mitä tarkoittaa toimintakelpoisuuden rajoittaminen?) Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv ansöka om förmåner, utan det sköts av den omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden som gäller den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), om han eller hon förstår ärendets innebörd. Exempelvis FPA:s begäran om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som rör den omyndiga personen. Läs mer om omyndigförklarande (Edunvalvonta > Mitä tarkoittaa vajaavaltaiseksi julistaminen?) Intressebevakare för en minderårig är i regel dennes vårdnadshavare. I regel är det intressebevakaren som ansöker om förmåner för en minderårig persons räkning. Omyndiga som fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga, se också eventuella förmånsspecifika förfaranden. Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en förmån själv ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller vårdnadshavare kontaktas Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om denne blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på

19 1/ (135) vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat tillställas FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar Intressebevakningsfullmäktig Om intressebevakningsfullmakten har bekräftats på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har bifogats ansökan och den inte har tillställts FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA. Läs mer om intressebevakningsfullmakt skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar

20 1/ (135) Ombud, d.v.s. befullmäktigad En förmån kan sökas också av ett ombud, d.v.s. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund. Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt. Läs mer om fullmakter och olika typer av fullmakt Nära anhörig eller annan person Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv söka pension eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/ mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPA-ärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt. Motsvarande bestämmelse finns i: lagen om handikappförmåner (570/ mom.) lagen om folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom.) sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 2 mom.) Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att i egenskap av barnets lagliga företrädare söka förmåner för barnet Dödsbo Ett dödsbo kan inte ansöka om pension. Pensionen är en personlig förmån som inte kan sökas för en persons del efter hans eller hennes död. Läs mer om utbetalning till dödsbo (Maksaminen> Maksunsaajat > Kuolinpesä).

21 1/ (135) 5.3 Ansökningstid Arbetslöshetspension beviljas från ingången av månaden efter den under vilken rätten till pensionen uppkom. Arbetslöshetspension kan beviljas för sex kalendermånader före ansökan. Ansökningsmånaden beaktas inte vid beräkningen av den retroaktiva ansökningstiden. (FPL 55 ) Pensionen kan av särskilda skäl beviljas retroaktivt för längre tid (FPLIfL 347/ mom.). Som särskilda skäl betraktas inte t.ex. den sökandes ovetskap eller en intressebevakares eller någon annan ansökningsberättigad persons försummelse att söka förmånen Begynnelsetidpunkt Bevilja arbetslöshetspension då samtliga villkor för beviljande uppfylls. Du kan bevilja pensionen från och med ingången av månaden efter den månad då maximitiden på 500 dagar går ut eller i fråga om fall med tilläggsdagar, från och med ingången av den månad som följer på ansökan, dock med beaktande av den retroaktiva ansökningstiden. Om ett intyg från arbets- och näringsbyrån om att personen är registrerad som arbetslös arbetssökande inte har inlämnats inom en månad från det att dagpenningsintyget utfärdades, ska arbetslöshetspension beviljas från och med ingången av månaden efter den då intyget från arbetsoch näringsbyrån utfärdats. Exempel En person fyller 63 år 15.2 och har fått ett intyg över att maximal dagpenning på 500 dagar blivit utbetald 12.2 samt ett intyg utfärdat av arbets- och näringsbyrån som visar att personen är registrerad som arbetslös arbetssökande 2.3. Pensionen kan beviljas från och med 1.4. Om den sökande uppfyller samtliga villkor för arbetslöshetspension, men t.ex. har arbete då pensionen börjar och förvärvsinkomsterna uppgår till minst 695,83 euro per månad (år 2013), beviljas pensionen, men den inställs från datumet för beviljande. Läs mer om inställd utbetalning (Inställelse > Förvärvsarbete/Annan orsak). Försenat intyg Om dagpenningsintyget har utfärdats för sent av någon orsak som inte beror på den sökande, börjar pensionen betalas ut enligt den tidpunkt då intyget hade kunnat utfärdas. Läs mera i ifyllningsanvisningarna för intyget. 5.4 Begäran om tilläggsutredningar Om ansökan är bristfällig ombes kunden komplettera ansökningsblankettens uppgifter eller bifoga sådana dokument som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den får användas (till exempel uppgifter som har lämnats i samband med kundens tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begä-

22 1/ (135) ras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i mån av möjlighet inhämtas på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer om inhämtande av uppgifter från annat håll (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Tietosuojasta huolehtiminen > Kelan tietoturvakäsikirja > Liite 1). Muntligen eller skriftligen Be kunden om tilläggsutredningar muntligt i kundservicesituationen eller per telefon. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Ange den adress till vilken kunden kan sända bilagorna. Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare. Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i OIWA vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Foga kontakten till det arbete för vilket tilläggsuppgiften begärts. Försök nå kunden per telefon under tjänstetid kl Om kunden inte svarar, skicka kunden ett SMS via tjänsten på datorn (Kelanetti > Työkalut) be kunden ringa det nummer där du är anträffbar "Vi har försökt nå dig. Vänligen ring till nummer xxx xxxxxxx (kl 9-16) så snabbt som möjligt. Hälsn. Folkpensionsanstalten", eller alternativt "Vi har försökt nå dig. Vi ringer snart på nytt. Hälsn. Folkpensionsanstalten". kopiera SMS:et innan du skickar det och skriv in texten i kommentarfältet i OIWA. skriv också in vilka tilläggsutredningar som kunden ska lämna in till FPA. Om du inte når kunden per telefon eller kunden inte kontaktar FPA inom två dygn ska du skicka ett kundbrev till honom eller henne. Be om tilläggsutredningar skriftligt med kundbrev ifall det med beaktande av utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt med skriftligt förfarande. En tydlig begäran om tilläggsuppgifter hjälper kunden att lämna den information som är nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning tillräckligt detaljerat så att det framgår vilka uppgifter som behövs och i vilken form utredningen ska lämnas, Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska han eller hon inte ytterligare en gång ombes att lämna in utredningarna i fråga. Även om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet sätt. En tilläggsutredning kan beroende på dess art ges antingen muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid inlämnas skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis.