Sadelmakarens förskola, Wåga Wilja ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sadelmakarens förskola, Wåga Wilja ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och avdelningsansvarig förskollärare. Vår vision Wåga Wiljas förskolor ska vara mötesplatser för dialog och samtal kring ämnen som jämställdhet, demokrati, delaktighet och förskolans roll i samhället. Wåga Wilja ska vara en demokratisk organisation där alla barn, föräldrar och pedagoger har rättighet att uttrycka sina tankar, handlingar och åsikter. Umgängestonen ska präglas av lyhördhet och ömsesidig respekt. Ingen ska behöva utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Som grund för arbetet har vi våra värdeord det vi stävar efter som förskola: Subjekt varje människa är en unik person som är i relation med sin omgivning, tillsammans med andra. Varje barn kommer till förskolan som en unik person. De kvalitéer och erfarenheter varje barn har ska få utvecklas och delas med andra under förskoletiden. Skillnad olikhet berikar, att få möta andras tankar och teorier är nödvändigt för att vidga sina egna perspektiv. Pedagogerna ska skapa förutsättningar för möten mellan barnen, där olika tankar, erfarenheter och strategier får möjligheter att berika varandra. Pedagogerna kan då belysa skillnader och olikheter i mötet mellan barnen. Barnen får därmed möjlighet att omvärdera sitt eget sätt att tänka och handla och utveckla ett nyanserat sätt att se på omvärlden. Ömsesidigt beroende delaktighet, där alla deltar utifrån sina villkor, erfarenheter och kvalitéer. Pedagogerna ska skapa förutsättningar till möten där ömsesidighet kan ske. Lärande som förändring lärande är föränderligt och situationsbundet, det är beroende av sammanhanget. Lärande sker i processer och i upprepande, där erfarenheter blir till nya möjligheter och nya perspektiv. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Genom möten, observationer, dokumentationer och dagliga samtal ges barnen möjlighet till delaktighet och inflytande. Vi tar vara på situationer och handlingar som uppstår och ger barnen möjlighet att bygga en reflektions- och delaktighetskultur.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet På informationsmöten inför inskolningar av nya familjer på förskolan berättar vi om likabehandlingsplanen och på föräldramöten lyfter avdelningarna på förskolan aktuella dilemman kopplade till diskrimineringsgrunderna och diskuterar likabehandlingsarbetet tillsammans med föräldrar. Pedagogerna på förskolan har också gjort sig lyhörda för föräldrars frågor och tankar om vår förskoleverksamhet i det dagliga mötet och på utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Pedagogerna har observerat och dokumenterat i sin verksamhet vilket sedan lyfts på gemensamma pedagogmöten och i de Pedagogiska samtalen, ett intern nätverk på förskolan. Inför upprättandet av likabehandlingsplanen görs en utvärdering av fjolårets plan och en ny kartläggning utifrån främjande och förebyggande insatser. Pedagogerna har varit med vid utformandet av vilka punkter som är aktuella för vår förskola att ha med i planen 2016/2017. Några pedagoger har tidigare gått Diskrimineringsombudsmannens utbildning kring likabehandling och diskrimineringslagen. Förankring av planen Förankring av planen hos pedagogerna: Varje pedagog ansvarar för att känna till och arbeta mot de mål vi gemensamt satt upp för året. Utifrån de insatser och åtgärder som står i planen gör avdelningarna egna pedagogiska ställningstaganden. På höstterminens första ALK (arbetslagskonferens) reflekterar och tittar arbetslagen igenom de pedagogiska ställningstaganden som gjorts utifrån den upprättade planen. På terminens första ledningsgruppsmöte har vi genomgång av planen och tittar närmare på de som framkommit av resultatet från fjolårets plan. I de Pedagogiska samtalen (förskolans interna nätverk) utbyter pedagogerna tankar och reflektioner kring likabehandlingsfrågorna. Som grund för alla möten används observationer och dokumentationer som underlag. Förankring av planen hos barnen: Genom observationer, dokumentationer, reflektion och boksamtal samt i utvecklingssamtalen (för barn från tre års ålder) skapar vi förutsättningar för barnen att mötas kring våra likabehandlingsfrågor, enskilt och i grupp. Förankring av planen hos föräldrarna: Inför höstterminsstarten skickas avdelningens terminssammanfattning och förskolans likabehandlingsplan till respektive familj. I dialog på utvecklingssamtalen i början av terminen och på höstterminens första föräldramöten. Genom veckobrev, observationer, dokumentationer och dagliga samtal. På förskolans föräldrarådsmöte. Likabehandlingsplanen kommer att läggas på vår hemsida.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utgår från fem avdelningar. I januari 2015 öppnade vi en femte avdelning på förskolan. Tillsammans med barnen: Genom kontinuerliga samtal och reflektioner, enskilt och i mindre grupper, kring observationer, dokumentationer och böcker där pedagogerna gjort sig lyhörda och tolkat barnens tankar och idéer. Med pedagogerna: Fjolårets plan har utvärderats kontinuerligt på avdelningens ALK (avdelningskonferens) en gång i månaden med observationer och dokumentationer som underlag. På ett gemensamt pedagogmöte. I reflektion med pedagogista. Vi använder utvecklingssamtal, föräldramöten och skrivandet av avdelningens pedagogiska ställningstaganden och terminssammanfattning som forum för att utvärdera, kartlägga och implementera. Tillsammans med föräldrarna: I dialog med föräldrarna vid dagliga samtal, vårterminens utvecklingssamtal, enskilt och i grupp, och föräldramöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Både barn, föräldrar, avdelningspedagoger, förskolechef och pedagogista har varit delaktiga i fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det resultat vi har sett är att vi har organiserat och fördelat oss bättre ute på gården. Målet är att det ska finnas en pedagog på alla platser ute på gården och att det ska erbjudas fler organiserade aktiviteter/lekar, detta ser vi att vi behöver fortsätta arbeta mer med. Vi har diskuterat kring skymda platser på gården och kommit fram till att öppna upp en vägg på ett "vindskydd" för att få bättre insyn och mer aktivitet. Inomhus organiserar vi barnen i mindre grupper vid så många tillfällen som möjligt för att ge barnen både tid, utrymme och möjlighet att utforska miljö och material. Vid konflikter där barn kan uppleva sig kränkta pratar vi om och visar på känslor och tar tillvara barnens tankar till lösningar och behov. Vi ser att bitningar minskat men att knuffningar fortsätter och att det förekommer mycket "brottningslekar" och "tuffa tag" bland barnen. Vi har arbetat mycket med bilder som stöd och bildschema för att förbereda barnen inför dagen och olika aktiviteter och detta kommer vi fortsätta med. Vi har lyssnat till musik från olika länder och lånat böcker på olika språk från biblioteket. Vi behöver bli bättre på att låna böcker som synliggör olika familjekonstellationer, funktionsnedsättningar och människor från olika länder och samtala kring detta. Under föräldramöten har vi diskuterat genus och tagit upp aktuella dilemman kopplat till kön. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara pedagoger och föräldrars olika kunskaper kring kultur, språk och traditioner. Vi behöver bli bättre på att utvärdera, både själva och tillsammans med barn genom exempelvis barnintervjuer. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Avdelningarnas arbete följs upp och dokumenteras kontinuerligt på varje ALK en gång i månaden. Föräldrarna involveras i utvärderingen av likabehandlingsarbetet genom samtal och diskussionsfrågor vid föräldramöten och utvecklingssamtal.

5 På mitterminskonferensen i oktober månad utvärderar varje arbetslag verksamheten samt på ett gemensamt pedagogmöte i början på vårterminen Genom att observera, dokumentera och reflektera tillsammans med barnen kan vi få en uppfattning om vilka möjligheter våra främjande insatser och förebyggande åtgärder givit dem. Ytterligare tillfällen då vi ger barnen möjlighet att reflektera, dela och utvärdera sin verksamhet är på novembers 2016 "Barn visar och berättar" möten och på Förskolans dag i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef, pedagogisk samordnare och alla avdelningsansvariga

6 Främjande insatser Namn Barns rätt att få bli nyfikna på olika kulturer Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att ha ett öppet och intresserat förhållningssätt mot varandra och på varandras olika kulturer och traditioner. Att mötas i skillnader berikar vår vardag. På ALK var månad och på mitterminskonferensen följer pedagogerna upp vad som gjorts och planerar framåt. Uppföljning sker med barn och föräldrar genom samtal, dokumentationer, reflektioner, utvecklingssamtal, föräldramöten och genom veckobrev. Insats Vi efterfrågar traditioner och sagor från familjerna så att barnen kan få en varierad och rik tillgång till upplevelse och delaktighet av det. Vi ska sjunga sånger, lyssna till musik och låna böcker på olika språk från biblioteket. Bjuda in familjer till olika samkväm, exempelvis sommarfesten där vi uppmuntrar familjerna att ta med sig mat från sin kultur som sedan alla får smaka av. Uppmärksamma olika länder under FN veckan genom att måla flaggor, äta mat från olika länder som finns representerade på förskolan och ta tillvara på pedagogers olika kulturella erfarenheter som till exempel magdans och berättelser från olika kulturer. Ansvarig Avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart Namn Barns rätt att få strategier för att undvika bitningar och knuffningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Att värna alla barn så att ingen blir biten eller knuffad. När det ändå uppstår ta vara på varje situation och stödja barn i att hitta andra sätt att uttrycka sig. Varje barns rätt till trygghet och tillgänglighet till närvarande pedagoger för att få stöd utveckla bra strategier i mötet med andra.

7 Insats Organisera för att övergångar mellan olika situationer ska ske så smidigt som möjlighet. Identifiera vilka barn som, vid vissa tillfällen, tar till knuffningar och bitningar för att kunna vara nära som pedagog. Lära ut "stoppmetoden" och avdramatisera händelserna. Ansvarig Avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart Namn Barns rätt till sin egen identitet Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska få känna att de duger som de är oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Att alla är lika mycket värda. Pedagogerna ska ge barnen de förutsättningar de behöver för att samspela med barn och pedagoger och kunna delta i verksamheten. Uppföljning sker vid ALK (arbetslagskonferens) varje månad och vid mitterminskonferensen i oktober samt i samtal kring observationer och dokumentationer. Insats Vi bemöter barnen för den de är och har ett reflekterande förhållningssätt kring hur vi möter exempelvis pojkar och flickor och barn och föräldrar från olika kulturer. Vi tar tillvara på pedagogers kompetenser och kunskaper kring olika språk och kulturer. Vi ska låna böcker från bokbussen kring olika familjekonstellationer, barn med olika ursprung och funktionsnedsättningar och föra samtal med barnen kring detta. Vi ska även använda oss av digitala medier och skriva ut bilder och sätta upp synligt för barnen, både för att samtala kring men även för att barnen ska få se att vi är olika och "bli vana" med det. Vi tänker medvetet kring könsuttryck och könsidentitet och vad vi har för lättillgängligt utbud på förskolan kring sånger, sagor, böcker, material, förvandlingskläder och organiserade lekar för att gynna ett normkritiskt förhållningssätt. Ansvarig

8 Avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart Namn Barns rätt till en trygg miljö på förskolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla barns rätt känna trygghet och tillgänglighet till förskolan som plats. Att värna barns rätt till trygghet inomhus och utomhus, exempelvis på skymda platser, vid övergångssituationer och toalettbesök. Avdelningarnas- och gårdens utformning gör att man inte har överblick. Uppföljning görs på ALK, avdelningsplanering och genom dagliga samtal med barn och föräldrar.. Insats Pedagogerna gör en kartläggning över sin avdelning och gården för att se på vilka platser otrygghet kan förekomma. Pedagogerna ska sprida sig inomhus och utomhus för att ha god översikt i alla rum/på alla platser och ha tydliga strategier/rutiner i verksamheten. Ansvarig Avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Diskussioner i personalgruppen på ALK (arbetslagskonferens), pedagogmöten, Pedagogiska samtal med stöd av pedagogista, observationer i barngruppen, samtal med enskilda föräldrar och på föräldramöten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom diskussioner på föräldramöten, utvecklingssamtal, information i veckobrev, genom terminssammanfattningen samt i dagliga samtal med barn och föräldrar. Vi är nyfikna och uppmärksamma på föräldrars frågor och reaktioner utifrån vad vi berättar om eller vad de ser händer i barngruppen. För de barn som inte har språket har vi observerat och tolkat deras sätt att agera och reagera i olika situationer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom diskussioner på ALK (arbetslagskonferens), pedagogmöten, Pedagogiska samtalen samt i ledningsgruppen. Vi har diskuterat risksituationer och reflekterat över vår verksamhet och pedagogernas arbets-och förhållningssätt i relation till likabehandling med hjälp av observationer och dokumentationer. Resultat och analys Kränkande behandling: Vi har uppmärksammat och identifierat skymmande platser på gården och inomhus på avdelningarna där barnen kränkt varandra genom ord och handlingar när det inte funnits någon vuxen i närheten eller att barn inte kunnat signalera till en vuxen när de behöver hjälp på toaletten. Vi har uppmärksammat att barnen använder "hårda ord" mot varandra och utövar makt över varandra. Barnen uttrycker att "du får inte komma på mitt kalas...", "om jag får låna din leksak så får du komma hem till mig...", "du är min bästa vän, du är inte min bästa vän...". Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder: Vi har uppmärksammat att barn som inte erövrat det verbala språket har svårare att bli förstådda och delta i vissa lekar. Vi upplever att de barn som har annat modersmål än svenska har svårare att kommunicera eller bli kommunicerade med och därigenom svårare att ta sig in i gruppen. Vi har uppmärksammat att det finns ett behov av att kommunicera på flera språk med barn och familjer för att alla ska kunna tillägna sig information. Barnen påpekar ofta varandras likheter och olikheter rörande utseende, språk och matkultur. Vi har barn på förskolan med särskilda rättigheter som vi upplever kan reagera på olika situationer och olika miljöer med starkare uttryck än andra barn. Vi har sett detta vid exempelvis övergångar mellan olika situationer.

10 Förebyggande åtgärder Namn Trygga platser på förskolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Pedagogerna ska ha tydliga rutiner och finnas nära barnen på platser som vi uppmärksammat att kränkningar kan ske både inomhus och utomhus. Vi följer upp detta på ledningsgruppsmöten, på ALK (arbetslagskonferens) en gång i månaden, på avdelningsplaneringar, vid utvecklingssamtal med föräldrarna samt i regelbundna samtal mellan pedagoger, barn och föräldrar. Åtgärd Pedagogerna ska organisera så att miljö, material och aktiviteter är tillgängligt och stimulerar och bjuder in till att barnen delar sig i mindre grupper på förskolan. Pedagogerna ska sprida sig och finnas nära barnen, inomhus, utomhus och vid skymda platser som exempelvis toaletter. Vi har installerat ringklockor på toaletterna på tre- fyra- och femårsavdelningen för att barnen ska kunna signalera till en vuxen när de behöver hjälp. På gården har vi kommit fram till att öppna upp en vägg på ett "vindskydd" för att få bättre insyn och mer aktivitet. Vid dilemman och uppkomna situationer ska vi skapa förutsättningar för barnen att tillsammans med varandra och oss pedagoger reflektera kring sina känslor och handlingar och ge barnen redskap till konflikthantering. En metod för detta kan vara att använda sig av forumteater där barnen får mötas och reflektera över situationer som uppstått på olika sätt. Motivera åtgärd Pedagoger har uppmärksammat att det finns skymda platser utomhus på gården och inomhus på de olika avdelningarna där barn kan uppleva kränkningar när inga pedagoger finns nära. Genom ständig dialog oss pedagoger emellan och bättre spridning kan vi finnas tillgängliga och arbeta mot att förebygga kränkningar på förskolan. Vi har uppmärksammat att barnen använder "hårda ord" mot varandra och utövar makt över varandra. Barnen uttrycker att "du får inte komma på mitt kalas...", "om jag får låna din leksak så får du komma hem till mig...", "du är min bästa vän, du är inte min bästa vän...". Ansvarig Avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart

11 Namn Barns rätt till språket Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skapa förutsättningar för barn oavsett ålder, etniskt ursprung eller särskilda rättigheter. Pedagogerna ska arbeta metodiskt för att ge varje barn ett språk, ett sätt att kommunicera och göra sig förstådd på med andra. Uppföljning ska ske med förskolechef, på ALK (arbetslagskonferens) en gång i månaden, på barnkonferenser och utvecklingssamtal samt under mitterminsutvärderingen. Åtgärd Med ett lätt tillgängligt material så som bilder och rekvisita stödja och stimulera barnen att förstå, införliva och begreppsbilda sig. Arbeta både i smågrupper för att kunna ge det stöd som behövs samt i storgrupp för att bättre inta varandras perspektiv. Läsa och föra samtal kring böcker, sagor och bilder som tydliggör ord och begrepp och skildrar olika utseende och språk. Tillföra olika uttryckssätt, "100-språklighet", som stimulerar och utvecklar ord- och begreppsbildning. Informera och uppmuntra föräldrar med annat modersmål än svenska att tala sitt modersmål med barnet och upplysa föräldrar om möjligheten att söka modersmålsundervisning. Motivera åtgärd Pedagogerna har uppmärksammat att barn med annat modersmål än svenska har svårare att koda av och kommunicera med andra barn. Vi ser också att barn med svenska som modersmål men som ännu inte erövrat det verbala språket eller väljer bort det har svårare att göra sig förstådda. Detta kan medföra att barnen får svårare att bli förstådda, att ta sig in i gruppen och delta i exempelvis lekar och samlingar. Ansvarig Avdelningsansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart

12 Namn Barns rätt till olikhet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att varje barn ska få så bra dagar som möjligt på förskolan och uppleva sig själva som värdefulla och ömsesidigt beroende till varandra i gruppen. Målet är också att ge barn verktyg och strategier för att förhålla sig till förskolans miljö och varandra oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. Uppföljning sker i dagliga samtal mellan barn, pedagoger och föräldrar, vid ALK (arbetslagskonferens) en gång i månaden samt vid barnkonferens, mitterminsutvärdering och utvecklingssamtal. Åtgärd Pedagogerna behöver finnas nära och stödja barnen i deras handlingar, tankar och känslor genom dagliga samtal, barns tillgång till bilder och litteratur. Pedagogerna behöver också tänka särskilt kring organisation, tillgänglighet och förberedelse för barn och familjer med särskilda rättigheter och med olika etniskt ursprung, exempelvis genom att använda bilder och samtala om och vad som ska ske, ge text och information på olika modersmål som finns representerade på förskolan och sätta samman smågrupper som kan skapa en trygghet. Pedagogernas språkliga kunskaper och kulturer ska tas tillvara i mötet barn och familjer. Pedagogerna fortbildar sig genom olika kurser, litteratur och pedagogiska samtal. Motivera åtgärd För att inte något barn ska bli särskilt utsatt behöver vi tänka extra kring förutsättningar och behov för olika barns rättigheter. Barnen initierar samtal kring likheter och olikheter så som utseende, kultur, matkultur, länder och språk. Vi har uppmärksammat att det finns ett behov att kommunicera på flera språk och på olika sätt för att alla ska kunna ta del av och ge information. Ansvarig Avdelningsansvariga pedagoger. Datum när det ska vara klart

13 Rutiner för akuta situationer Policy På Wåga Wiljas förskolor råder nolltolerans mot trakasserier och kränkade behandling. Varje misstanke om att så sker ska tas på största allvar och incident rapport (på avsedd blankett) ska skrivas vid händelse och lämnas till förskolechefen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inomhus och utomhus. Pedagogerna har ett barnnära arbets- och förhållningssätt där de är i dialog och samspel med barnen. Det utgör en god grund för att medverka i och se barnens sociala relationer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Det är förskolans ansvar att barn och föräldrar ska känna en självklarhet att kunna vända sig till sina avdelningspedagoger med tankar, upplevelser och iakttagelser. Tel. till förskolechef Carina Johansson: Mail: carina.johansson@wagaowilja.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av andra barn ska de alltid: ta tag i situationen på en gång. skriva incident rapport. underrätta förskolechefen. boka samtalstid med involverade barns föräldrar. fortlöpande observera berörda barn i barngruppen och om det är nödvändigt stoppa fortsatta trakasserier eller kränkande behandling. pedagogerna och i vissa fall förskolechefen, har samtal med barnens föräldrar för att ta reda på och/eller berätta vad som hänt i samförstånd med berörda föräldrar upprätta en handlingsplan för hur förskolan ska arbeta för att trakasserier eller kränkande behandling ska upphöra och barnen få möjlighet att bygga goda relationer till varandra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av någon i presonalen ska de alltid: underrätta förskolechefen på en gång. Förskolechefen samtalar med berörd person i personalgruppen för att reda ut vad som hänt. Förskolechefen samtalar med barnets föräldrar för att berätta vad som hänt och hur förskolan ska arbeta för att trakasserier eller kränkande behandling ska upphöra.

14 Rutiner för uppföljning I varje handlingsplan ska det tydligt framgå när och av vilka personer åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Förskolechefen och pedagogerna ska inför varje revidering av likabehandlingsplanen utvärdera hur rutinerna fungerat i de fall man använt dem. Rutiner för dokumentation Avdelningsansvarig förskollärare ansvarar för att skriva ner de åtgärder som ska genomföras i en handlingsplan. Handlingsplanen ska även undertecknas av ansvarig förskolechef. Ansvarsförhållande Förskolechef och avdelningsansvarig förskollärare är ansvariga för att ett åtgärdande arbete påbörjas och följs upp. Avdelningsansvarig förskollärare är alltid ansvarig för att handlingsplanen efterlevs. Övergripande ansvar har förskolechefen: Carina Johansson

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

16 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

18 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

19 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]