Anstånd med betalning av utflyttningsskatter har rättsläget klarnat?
|
|
- Björn Berg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2014 SKATTENYTT 295 KATIA CEJIE Anstånd med betalning av utflyttningsskatter har rättsläget klarnat? I slutet av januari 2014 meddelade EU-domstolen ytterligare en dom där utflyttningsbeskattningsregler inom bolagssfären behandlades. I artikeln sätts målet in i den rad av domar som EU-domstolen redan tidigare har meddelat på området. Vidare analyseras huruvida målet bringat klarhet i frågan om de svenska anståndsreglerna i 63 kap. Skatteförfarandelagen (SFL) utgör en proportionerlig avvägning till de svenska uttagsbeskattningsreglerna när bolag flyttar sitt skatterättsliga hemvist utomlands. 1 1 Inledning Syftet med denna artikel är att analysera om de svenska anståndsreglerna som är kopplade till uttagsbeskattning vid bolags skatterättsliga hemvistbyte uppfyller proportionalitetsprincipen. Frågeställningen gäller exempelvis huruvida kravet på ansökan om anstånd, förnyad ansökan och de olika betalningstidpunkter som gäller för olika typer av tillgångar utgör proportionerliga åtgärder. EU-domstolen meddelade nyligen dom i mål C-164/12 DMC Beteligungsgesellschaft mbh (DMC). 2 Målet är relevant för att analysera huruvida de svenska anståndsreglerna i samband med uttagsbeskattning vid bolags skatteavtalsrättsliga hemvistbyte är att se som förenliga med de fria rörligheterna inom EU. Denna frågeställning behandlas i avsnitt 4. Artikeln inleds dock (avsnitt 2) med en bakgrundsredogörelse innehållande en förklaring av de svenska utflyttningsbeskattningsreglerna, de svenska anståndreglerna och en kort EU-rättslig bedömning av dessa regelsystem fram till tiden före DMC-målet. Därefter kommenteras EU-domstolens dom i det nyss nämnda målet (avsnitt 3). Artikeln avslutas med några korta kommentarer (avsnitt 5). 1 Artikeln har skrivits inom ramen för projektet Dividing the taxbase in a globalized world, vilket finansieras av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, FAS och Skatteverket. 2 Mål C-164/12 DMC Beteligungsgesellschaft mbh mot Finanzamt Hamburg-Mitte. Dom meddelades den 23 januari 2014 av domstolens första avdelning. Det kan noteras att målet avgjordes utan föregående förslag till avgörande från Generaladvokat Wahl.
2 296 SKATTENYTT 2014 Detta gäller i synnerhet den tvingande successiva återföringen av anståndsbeloppet som görs när det handlar om inventarier och immateriella tillgångar (63:21 st. 2 3 SFL). 2 Bakgrund 2.1 Utflyttningsbeskattning Skälen till varför bolag flyttar från Sverige kan variera. Dessa kan grunda sig på exempelvis företagsekonomiska eller skattemässiga överväganden. Jag har i tidigare forskning presenterat hur man i praxis skiljer mellan en associationsrättslig flytt av ett bolag och en skatterättslig flytt. 3 I det följande behandlas endast den skattemässiga flytten och några av de effekter som en sådan kan få. Associationsrättsligt fortsätter bolaget att existera i Sverige, såsom ett svenskt bolag. För att företa en skatterättslig flytt krävs i princip att bolaget flyttar sin verkliga ledning utomlands, då ett bolags skatterättsliga hemvist i många skatteavtal fördelas till den stat där den verkliga ledningen befinner sig. 4 I och med att bolaget flyttar sin skatterättsliga hemvist upphör Sveriges rätt, enligt flertalet ingångna skatte avtal, att beskatta bolagen om de inte längre har ett fast driftställe i Sverige. I syfte att skydda den svenska skattebasen från att orealiserade värde ökningar i bolagen som uppstått medan verksamheten bedrevs i Sverige går förlorade har Sverige i likhet med många andra länder infört så kalla de utflyttningsskatter. I nu aktuellt fall handlar det om uttagsbeskattning enligt 22:5 p. 4 och 22:7 IL. Reglerna innebär i korthet att om inkomst från en näringsverksamhet inte längre ska beskattas i Sverige på grund av skatteavtal ska man behandla dess tillgångar som om de har avyttrats för en ersättning motsvarande marknadsvärdet. Utflyttningsbeskattningen som sker (uttagsbeskattningen) kan ses som en fiktion då man behandlar tillgångarna i bolaget som om de har avyttrats. 5 Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fann i det s.k. Malta-målet, 3 Cejie, K., Utflyttning av bolag, SvSkT 2012 s Se artikel 4(3) OECD:s modellavtal och den svenska modellen (SMTC). Det kan noteras att enligt modellavtalet ska det dubbla hemvistet som kan uppstå vid en tillämpning av artikel 4(1) lösas genom att personen ifråga ska anses ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning (place of effective management). Det kan vidare observeras att den svenska förhandlingspolicyn när det gäller icke fysiska personer (artikel 4(3)) är att om dubbel hemvist föreligger så försöker Sverige avtala in en artikel att konflikten ska lösas genom en ömsesidig överenskommelse, se SMTC (2009) artikel 4(3). 5 Se vidare Cejie, K., Utflyttningsbeskattning av kapitalökningar en skattevetenskaplig studie
3 2014 SKATTENYTT 297 RÅ 2008 ref. 30, att de svenska utflyttningsbeskattningsreglerna stred mot den fria etableringsrätten. 6 HFD fann att reglerna utgjorde ett hinder som kunde rättfärdigas med stöd av territorialitetsprincipen och argumentet om en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstater. Reglerna ansågs dock oproportionerliga, då HFD ansåg att det fanns mindre ingripande sätt att uppnå samma mål, dvs. att uttagsbeskattningen effektuerades först när tillgångarna avyttrades (framskjuten beskattningstidpunkt). Samma år inledde kommissionen en skriftväxling med Sverige vilken i förlängningen skulle kunna ha kommit att leda till en fördragsbrottstalan. 7 Mot bakgrund av kommissionens påtryckning och HFD:s dom i Malta-målet kompletterades de svenska uttagsbeskattningsreglerna med en möjlighet att begära anstånd med betalningen av skatten. Reglerna om uttagsbeskattning ändrades dock inte och kompletteringen som gjordes får ses som en minimi åtgärd från lagstiftarens sida. 8 I samband med lagändringen avslutade kommissionen sina påtryckningar mot Sverige vilket, mot bakgrund av vid tidpunkten rådande rättsläge, kan ses som något förvånande. 9 i internationell personbeskattning med fokus på skatteavtals- och EU-rättsliga problem, 2010 s med vidarehänvisning. 6 Se för en närmare analys Cejie, K., Regeringsrättens tolkning och tillämpning av svenska utflyttningsskatteregler, SN 2008 s ; Dahlberg, M., Surpeme Administrative Court Finds Fault With Exit Tax Regime, TNI Vol 51, Number 2, July 14, 2008 s För en analys av Skatterättsnämndens förhandsbesked i målet se Mutén, L., Advanced Ruling board Issues Decission on Corprate Emigration, TNI October 9, 2006 s. 113 ff. 7 IP/08/1362, Direkt beskattning: Kommissionen begär att Sverige ska ändra bestämmelser om utflyttningsskatt för bolag som anses begränsande, (dnr. 2007/2372) och Cejie, K., Ändrade regler vid utflyttning? SvSkT 2008 s Se prop. 2009/10:39 s. 14, 33. Se även Franck., L Kommentar till propositionen om betalningsanstånd i samband med uttagsbeskattning mm., SvSkT 2010 s. 37f. 9 Se avsnitt 2.3 nedan. IP/10/299 Direct taxation: The European Commission requests Belgium, Denmark and the Netherlands to change restrictive exit tax provisions for companies and closes a similar case against Sweden. Detta har i utländsk doktrin tolkats som om kommissionen har godtagit de svenska reglerna. Se exempelvis Világa, R., Exit Taxes on Various Types of Corporate Reorganizations in Light of EU Law, European Taxation 2012 s ; van den Borek, H. & Meussen, G., National Grid Indus Case: Re-Thinking Exit Taxation, European Taxation 2012 s Jag instämmer inte i denna tolkning. Ser man till den kommunikation som skett mellan den svenska regeringen och kommissionen i ärendet framgår det inte att kommissionen uttryckligen har prövat de svenska reglerna, varför jag anser att frågan fortfarande kan bli föremål för prövning.
4 298 SKATTENYTT Anstånd och betalning därav Efter det s.k. Malta-målet kompletterades reglerna med en möjlighet till anstånd med betalning av utflyttningsskatten, eftersom ett omedelbart uttag av densamma ansågs utgöra ett förbjudet hinder mot etableringsfriheten. Anståndsreglerna återfinns i dagsläget i 63:14, 17 och 21 SFL. Syftet med reglerna är att senarelägga betalningen av skatten. Reglerna innebär att Skatteverket, efter ansökan från det utflyttande bolaget, ska bevilja anstånd i den nyss nämnda situationen förutsatt att bolaget är fortsatt obegränsat skattskyldigt i Sverige. Anstånd beviljas ett år i taget, vartefter en ny ansökan måste göras. Anståndsbeloppets storlek regleras i 63:17 SFL. Huvud regeln är att anståndsbeloppet motsvarar den skatt som är hänförlig till uttaget. Beloppet kan dock komma att ändras. Anstånd med betalningen medges tills tillgångarna, till vilka skatten är hänförlig, inte längre finns kvar i näringsverksamheten. I förarbetena framkommer att vissa typer av tillgångar inte är avsedda att avyttras (exempelvis immateriella tillgångar och inventarier). Mot bakgrund av detta infördes en tvingande regel att anstånd vid uttagsbeskattning i de nu diskuterade situationerna på dessa typer av tillgångar successivt skulle upplösas över en tio- respektive femårig period. 10 Tidpunkten för när anståndet upphör och ska betalas kan bli tredelad, beroende på vilka tillgångar som finns i företaget: För vanliga tillgångar upphör anståndet när dessa avyttras eller inte längre finns kvar i näringsverksamheten. För immateriella tillgångar ska anståndet successivt återföras till beskattning med 1/10 årligen. För inventarier ska anståndet successivt återföras till beskattning med 1/5 årligen. Huvudregeln är vidare att kostnadsränta inte tas ut vid anstånd på grund av utflyttningsbeskattning, 65:7 st. 2 SFL. 10 Valet av antalet år ifrågasattes starkt under remissbehandlingen, se prop. 2009/10:39 s. 27ff; Cejie, K., New Swedish Emigration Taxes on Business Income, European Tax Studies 1/2012 och Franck, L., Finansdepartementets förslag till EG-förenliga regler vid utflyttning av aktiebolag m.m, SvSkT 2009 s Se även för en allmän analys Thim, J., En kritisk analys av svenska uttagsbeskattningsregler vid gränsöverskridande transaktioner, SN 2010 s
5 2014 SKATTENYTT En EU-rättslig bedömning exempel på oklarheter När reglerna om anstånd vid utflyttningsbeskattning infördes får det ansetts ha varit relativt oklart om de kunde ses som förenliga med EUrätten. Mot bakgrund av den praxis som fanns från EU-domstolen vid tidpunkten, som endast avsåg utflyttningsbeskattning av individer, fanns många frågetecken. 11 Som exempel kan nämnas frågan om de principer som gällde utflyttningsbeskattning av individer även gällde utflyttingsbeskattning av bolag. Fanns det ett krav på automatiska uppskov eller kunde man kräva att den skattskyldige skulle ansökas om anstånd? Kunde man verkligen fastställa skatten omedelbart vid utflyttningstidpunkten och strunta i senare värdenedgångar på tillgångarna? Viss tid efter införandet av reglerna meddelade EU-domstolen sin första dom (mål C-371/10 National Grid Indus) i den långa raden av utflyttningsmål avseende bolag. Domen kastade onekligen nytt ljus över problematiken och utgjorde en bekräftelse på att den svenske lagstiftaren hade tänkt rätt i många avseenden. 12 Det visade sig nämligen att de principer som hade utkristalliserats i EU-domstolens praxis avseende utflyttningsbeskattning av individer inte nödvändigtvis gällde för utflyttningsbeskattning av bolag. Det framstod som möjligt dels att låta staten fastställa skattebeloppet omedelbart vid flytt, utan att beakta senare värdenedgångar på tillgångarna, dels att låta den skattskyldige (bolaget) ansöka om anstånd. Vidare kunde det i vissa fall framstå som acceptabelt att låta staterna kräva en omedelbar uppbörd av utflyttningsskatten, förutsatt att bolaget hade en valmöjlighet i dessa situationer. Även om det visade sig att det föreligger stora skillnader mellan möjligheten att utflyttningsbeskatta individer och bolag fanns även efter National Grid Indus fortfarande åtskilliga frågor kvar att besvara när det gällde de svenska reglernas förenlighet med EU-rätten. En sådan fråga var exempelvis om den successiva betalningen av anståndsbeloppet som 11 Cejie, K., Emigration Taxation Several Questions, Few Answers: From Lasteyrie to National Grid Indus and beyond, Intertax 2012 s ; Cejie, K., European Tax Studies 1/2012 (avsnitt 4). En oklarhet som föreligger numer när det gäller utflyttningsbeskattning av individer är om de många mål från EU-domstolen som rör utflyttningsbeskattning av bolag innebär att den praxis som i dagläget finns avseende utflyttningsbeskattning av individer (av äldre datum) fortfarande gäller. 12 Se Cejie, K., SvSkT 2012 s ; van den Broek, H & Meussen, G., European Taxation 2012 s och Kok, R., Exit Taxes for Companies in the European Union after National Grid Indus, EC Tax Review 2012 s
6 300 SKATTENYTT 2014 krävs i den svenska lagtexten avseende inventarier och immateriella tillgångar var förenlig med EU-fördragets fria rörligheter. Flertalet domar har meddelats efter National Grid Indus, varav några kort kommenteras här. 13 Av mål C-38/10 Kommissionen mot Portugal framgår att uttags- och utflyttningsbeskattning av andra tillgångar än finansiella tillgångar (vilket var föremål för prövning i National Grid Indus) omfattas av de principer som slogs fast i National Grid Indus. När det gällde vilka tillgångar som omfattades av dessa principer blev detta ytterligare något klarare genom domen i målet C-261/11 Kommissionen mot Danmark. I målet diskuterades tillgångar som inte var avsedda att avyttras efter en flytt, dvs. tillgångar som användes i verksamheten och som minskar i värde samt immateriella tillgångar, vilka hade en tidsbegränsad giltighet. 14 Rättsfallet kan tolkas som att andra tidpunkter för uppbörd eventuellt skulle kunna fungera, än den då tillgångarna avyttras. 15 Målet finns tyvärr bara på danska och franska. I punkt 37 skriver domstolen (min kursivering): Medlemsstaterne som har ret til at beskatte de kapitalgevinster, der er opstået, mens de omhandlede aktiver befandt sig på deres område er således berettigede til at foreskrive et andet udløsende kriterium for denne beskatning end den faktiske afståelse for at sikre beskatningen af aktiver, som ikke er bestemt til at blive realiseret, og som er mindre indgribende i etableringsfriheden end beskatning på tidspunktet for overførslen. Av sammanhanget i domen ifråga kan den kursiverade texten tolkas som att det kan finnas andra betalningstidpunkter (uppbörd) för skatten än när tillgångarna avyttras, i synnerhet om det handlar om tillgångar som inte är avsedda att avyttras. Den kursiverade texten kan även tolkas som att även andra beskattningstidpunkter än avyttring skulle kunna vara acceptabla, dvs. exempelvis en omedelbar beskattning vid utflyttning. 16 Det kan avslutningsvis nämnas att domstolen varken går in på vilka tillgångar som skulle kunna omfattas eller vilka tidpunkter det skulle 13 Mål C-38/10 Kommissionen mot Portugal, mål C-64/11 Kommissionen mot Spanien, mål C-261/11 Kommissionen mot Danmark, mål C-301/11 Kommissionen mot Nederländerna och mål C-380/11 DI. VI. Finanziaria di Diego della Valle & C. SapA. 14 Mål C-261/11 Kommissionen mot Danmark p Se mål C-261/11 Kommissionen mot Danmark p Se strax nedan angående DMC för ytterligare problematisering av innebörden av detta. Ser man enbart till detta mål och till sammanhanget (p ) anser jag att de starkaste skälen talar för att det är betalningstidpunkten för skatten (dvs. uppbörden) som åsyftas. Se dock nedan i avsnitt 3 för en numer ändrad uppfattning.
7 2014 SKATTENYTT 301 kunna handla om. Jämför man med de beskrivna nationella reglerna i början av målet och de argument som Danmark förde fram handlar det som nämnts ovan om andra anläggningstillgångar än finansiella anläggningstillgångar samt immateriella tillgångar. I slutet av januari 2014 meddelade EU-domstolen dom i mål C-164/12 DMC vilken kastar nytt ljus över några av de frågor som uppkom i och med målet Kommissionen mot Danmark. Målet refereras och analyseras i följande avsnitt. 3 Mål C-164/12 DMC Beteligungsgesellschaft mbh Mål C-164/12 DMC kan ses som ytterligare ett mål i den långa raden av utflyttningsbeskattningsmål avseende beskattning av orealiserade värdeökningar för bolag. Omständigheterna i DMC-målet är relativt komplicerade. Något förenklat innebar de tyska reglerna att andelar i ett tyskt kommanditbolag som tillsköts ett kapitalbolag med säte i utlandet åsattes ett uppskattat värde (i stället för det bokförda värdet). Detta innebar att de värdeökningar som genererats i Tyskland beskattades omedelbart vid detta tillfälle, trots att de var orealiserade. Skälet till den omedelbara beskattningen var att de tillskjutande bolagen inte längre var obegränsat skattskyldiga i Tyskland eftersom det tillskjutna kommanditbolaget upplöstes. Eftersom omvandlingen av andelarna i kommanditbolaget till andelar i ett kapitalbolag ledde till en omedelbar beskattning, medan beskattning i andra fall skedde först vid realisation ansågs en likviditetsmässig nackdel föreligga. 17 EU-domstolen konstaterade därför att en restriktion mot EUF-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital förelåg. 18 Att en restrik tion föreligger när en omedelbar beskattning av orealiserade värdeökningar sker i samband med att den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i landet stämmer väl överens med domstolens praxis rörande andra utflyttningsskatter av liknande slag Se punkt 40 i domen om de likviditetsmässiga nackdelarna. 18 Mål C-164/12 DMC p Se särskilt punkterna för en prövning av tillämplig fördragsfrihet. Ett av skälen till att den fria rörligheten för kapital hade företräde framför etableringsfriheten var att det tillskjutande bolaget skulle komma att upplösas i Tyskland. Genom att se situationen ur detta perspektiv slapp domstolen förhålla sig till tidigare praxis gällande etableringsfrihetens räckvidd, se exempelvis mål 81/87 Daily Mail och mål C-210/06 Cartesio samt Cejie, SvSkT 2012 s Se Cejie, K., 2010 s och mål C-371/10 National Grid Indus p. 41; mål C-38/10 Kommissionen mot Portugal p. 31 och mål C-261/11 Kommissionen mot Danmark p. 29.
8 302 SKATTENYTT 2014 Tyskland sökte motivera restriktionen med argumentet om att reglerna syftade till att i enlighet med territorialitetsprincipen säkerställa en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Tyskland uttövade sin beskattningsrätt på värdeökningar som uppstått i Tyskland, men som staten efter den kombinerade verkan av omvandlingen av de underliggande tillgångarna och tillämpningen av ett skatteavtal saknade möjlighet att beskatta vid den framtida faktiska realisationen. Precis som i andra utflyttningsbeskattningsmål, av liknande karaktär, ansåg EU-domstolen att argumentet kunde tillämpas i nu aktuell situation och att medlems staterna har rätt att beskatta orealiserade värdeökningar som uppkommer inom deras territorium. Domstolen menade vidare att medlemsstaterna har rätt att använda sig av en annan beskattningsgrundande händelse än den faktiska realisationen när de beskattar dessa värdeökningar. I punkt 53 i domen återger (nu på svenska) domstolen liknande resonemang som den gjorde i den ovan refererade punkt 37 i målet Kommissionen mot Danmark. Punkt 53 i DMC-målet lyder: Medlemsstater som har rätt att beskatta värdeökningar vilka har genererats medan de aktuella tillgångarna fanns i landet har vidare rätt att för denna beskattning föreskriva en annan beskattningsgrundande händelse än den faktiska realisationen av dessa värdeökningar för att säkerställa beskattningen av dessa tillgångar [ ]. Som framgår redan ovan (avsnitt 2.3) framstår det som oklart vad som avses med uttrycken beskattningsgrundande händelse respektive udløsende kriterium for denne beskatning. I den engelska språkversionen talar man om chargeable event. Frågan är om domstolen åsyftar en beskattningsgrundande händelse, såsom avyttring, utflyttning och omvandling eller om den åsyftar en betalningsutlösande händelser, dvs. uppbörd av en redan fastställd skatt. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att om domstolen åsyftar den första tolkningen borde resonemangen vara hänförliga till frågan om de nationella reglerna kan rättfärdigas eller inte med stöd av argumentet om en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten. Om domstolen däremot åsyftar den andra tolkningen (uppbörd) borde resonemangen vara placerade i den prövning som domstolen gör avseende frågan om reglerna är proportionerliga (ändamålsenliga/nödvändiga) eller inte. Intrycket efter att ha läst Kommissionen mot Danmark är att det av kontexten framgår att det handlar om den senare tolkningen. När man däremot studerar DMC-målet närmare framgår det att resonemangen
9 2014 SKATTENYTT 303 förs inom ramen för om reglerna kan motiveras med stöd av argumentet om en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten, dvs. den förstnämnda tolkningen. 20 Tolkningen av DMC-målet talar för att domstolen menar att mot bakgrund av ändamålet att uppnå en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna kan staterna använda sig av andra beskattningsutlösande kriterier än avyttring av tillgångar. Som exempel kan utflyttning eller omvandling av andelar i ett kommanditbolag till andelar i ett kapitalbolag nämnas. I aktuellt mål förelåg vissa oklarheter huruvida Tyskland de facto saknade möjlighet att beskatta de aktuella värdeökningarna när de senare skulle komma att realiseras. Eventuellt kunde dessa beaktas vid beräkningen av den inkomstskatt som det övertagande kapitalbolaget skulle betala i Tyskland. EU-domstolen lämnade denna fråga till den nationella domstolen att utreda och avgöra. 21 Det sagda innebar att argumentet om att säkerställa en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten i princip kunde motivera en omedelbar beskattning av orealiserade tillgångar i det fall då det saknades möjlighet för landet att beskatta dessa när tillgångarna senare realiserades. Även i denna del kan det noteras att domstolen följer den argumentationslinje som utstakats i tidigare praxis. 22 Därefter diskuterade domstolen huruvida en sådan beskattning kunde anses nödvändig, särskilt med hänsyn till de metoder för uppbörd som användes i den tyska lagstiftningen. Inledningsvis följer EU-domstolen sin tidigare praxis avseende utflyttningsbeskattning av bolag 23 och erinrar om att det är proportionerligt att beräkna skatten vid den tidpunkt som beskattningsrätten upphör (omvandlingen i det nu aktuella fallet). Detsamma gäller uppbörden. Redan i tidigare praxis har domstolen konstaterat att det är proportionerligt att den skattskyldige (i vart fall när det handlar om bolag) ges möjlighet att välja mellan att omedelbart betala skatten på den orealiserade värdeökningen i samband med utflyttningen eller att få anstånd med betalningen (eventuellt mot erläggande av ränta). 24 I de tyska reglerna gavs den skattskyldige en möjlighet att välja mellan att betala skatten omedelbart och att räntefritt dela upp och betala den över fem 20 Se närmare punkterna Se närmare punkterna i domen. 22 Se företrädesvis mål C-371/10 National Grid Indus och Cejie, K., SvSkT 2012 s Se Cejie, K., SvSkT 2012 s för en analys mellan skillnaderna mellan utflyttningsbeskattning av bolag och av individer. 24 Se mål C-371/10 National Grid Indus p. 73, C-38/10 Kommissionen mot Portugal p
10 304 SKATTENYTT 2014 år. I nu aktuellt mål kan sägas att domstolen utvecklar detta anståndsförfarande ytterligare. I punkt 62 uttalar domstolen: Med hänsyn till att risken för att skatten inte kommer att kunna uppbäras ökar ju mer tid som förflyter, utgör i detta sammanhang uppdelningen på fem år av betalningen av den skatt som ska erläggas innan de orealiserade värdeökningarna verkligen realiserats ett ändamålsenligt och proportionerligt sätt att uppnå ändamålet att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. EU-domstolen slog således fast att det tyska systemet där den skattskyldige fick välja att betala skatten omedelbart eller genom en uppdelning på fem år var proportionerligt. Avslutningsvis uttalade sig EU-domstolen om möjligheten för medlemsstaterna att kräva ställande av säkerhet när de beviljar uppskov med betalningen av skatten. 25 Domstolen vidareutvecklar sina tidigare uttalanden från National Grid Indus-målet och menar att en riskbedömning måste komma till stånd för att medlemsstaterna ska kunna ställa krav på säkerhet. 4 Anstånd och betalning därav en ny EU-rättslig proportionalitetsprövning Syftet med artikeln är att se om de svenska anståndsreglerna som är kopplade till uttagsbeskattning vid bolags skatterättsliga hemvistbyte uppfyller proportionalitetsprincipen. Utgångspunkten har tagits i EU-domstolens praxis. Denna kan kortfattat (och i viss utsträckning något förenklat) sammanfattas som att domstolen har konstaterat att en omedelbar beskattning av orealiserade värdeökningar i samband med ett bolags skatterättsliga flytt utgör ett hinder. Hindret kan rättfärdigas med stöd av argumentet om en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna i enlighet med territorialitetsprincipen. För att uppnå proportionalitetsprincipen har domstolen tydliggjort att en valmöjlighet för tidpunkten av betalningen av skatten är lämplig. Den skattskyldige bör därför ges en valmöjlighet att antingen betala skatten omedelbart i samband med flytten, eller att ges anstånd med betalningen till dess att tillgångarna avyttras. I DMC-målet ansågs en uppdelning av betalningen på fem år som acceptabel. Av domstolens praxis framgår att sättet för uppbörd diskuteras inom 25 Se Cejie, K., SvSkT 2012 där det framgår att sådana krav när det gäller utflyttningsbeskattning avseende individer inte har medgivits, men att domstolen i National Grid Indus öppnar upp för en sådan möjlighet (i vart fall när det gäller utflyttningsbeskattning av bolag).
11 2014 SKATTENYTT 305 ramen för proportionalitetsprövningen. Det är mot bakgrund av detta som de svenska anståndsreglerna och betalningen därav diskuteras inom ramen för proportionalitetsprövningen i det följande. Proportionalitetsprövningen innebär att den aktuella lagstiftningen och den restriktion som den innebär inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet att säkerställa den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Den nationella skatteregeln måste således anses ändamålsenlig och nödvändig. 26 Ändamålsprövningen är, vilket har framhållits redan tidigare, svår att hålla isär från rättfärdigandeprövningen då resonemangen i domstolens domar ofta går in i varandra. Det får dock numer ses som tydligt att ändamålsprövningen är att hänföra, på ett teoretiskt plan, till proportionalitetsprövningen. De svenska anståndsreglerna kan problematiseras på flera olika sätt. Några frågor som bör diskuteras är huruvida det är proportionerligt att kräva en ansökan och att ansökan måste förnyas varje år. Vidare kan de olika tidpunkter när anståndet ska betalas ifrågasättas. Här handlar det som nämnts ovan (avsnitt 2.2) om tre olika tidpunkter. Som framgår ovan följer det av National Grid Indus att det är proportionerligt att fastställa skatten vid utflyttningstidpunkten, såsom görs i de svenska reglerna. Av domen följer, som även det framgår ovan, att det i vissa fall kan vara nödvändigt att kräva en omedelbar uppbörd av skatten i dessa situationer, förutsatt att den skattskyldige har haft en valmöjlighet att betala omedelbart eller att ansöka om anstånd. En sådan valmöjlighet finns även i de svenska reglerna i och med att den skattskyldige kan ansöka om anstånd eller låta bli. Även om det inte uttryckligen har diskuteras av EU-domstolen torde det sagda innebära att förfarandet med att ansöka om anstånd utgör en proportionerlig åtgärd. 27 En fråga som ännu inte har besvarats av domstolen är om det årliga förnyadet av ansökan är en proportionerlig åtgärd eller inte. När det slutligen gäller frågan om de tre olika tidpunkterna för betalning av anståndet kan anses uppfylla proportionalitetsprincipen fram- 26 Cejie, K., 2010 s , Moëll, C., Proportionalitetsprincipen i skatterätten, Juristförlaget Lund 2003, Ståhl, K., mfl., EU-skatterätt, Iustus 2011 s Jämför tidigare diskussioner om möjligheter att rättfärdiga nationella krav på deklaration mm i exempelvis Cejie, K., SvSkT 2012 s. 183 f.
12 306 SKATTENYTT 2014 står DMC-målet som klargörande, åtminstone vid en första anblick. Den ovan refererade punkt 62 i domen kan tolkas som ett stöd för den metod med successivt återförande som den svenske lagstiftaren har valt. Av detta torde implicit även följa att en betalning av anstånd när tillgångarna inte längre finns kvar i näringsverksamheten är en rimlig avvägning. 28 Med en sådan tolkning får de svenska reglerna sannolikt anses förenliga med EUrätten i dessa delar såsom den ser ut i dagsläget. DMC-målet kan dock tolkas på ett något mer inskränkt sätt. I den nyss nämnda punkten skriver domstolen (min kursivering): Med hänsyn till att risken för att skatten inte kommer att kunna uppbäras ökar ju mer tid som förflyter, utgör i detta sammanhang uppdelningen på fem år [ ]. Om man tar fasta på uttrycket i detta sammanhang kan följande noteras. Som framgår ovan behandlar den tyska lagstiftningen en helt annan situation än den som de svenska uttagsbeskattningsreglerna tar sikte på. En väsentlig skillnad i detta sammanhang är att det tyska bolaget upphörde att existera efter transaktionen, medan det i svensk lagstiftning ställs ett krav på att den skattskyldige ska vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att över huvud taget beviljas anstånd. 29 Den risk som föreligger för att skatten inte ska kunna uppbäras och som ökar med den tid som förflyter efter ett skatteavtalsrättsligt hemvistbyte (i det svenska fallet) kanske inte alls är lika stor i det svenska som i det tyska fallet. Den centrala frågan synes vara: I vilka fall är kravet på en schablonmässig återföring av anstånd acceptabel? Olika omständigheter synes kunna leda till olika svar på denna fråga. Huruvida det finns en skattskyldig i landet kan tänkas vara en sådan omständighet. Å andra sidan hänvisar domstolen ofta till handräckningsdirektivet när medlemsstaterna söker motivera en effektiv skattekontroll och skatteuppbörd. I nu aktuellt mål har domstolen dock inte vägt in detta i proportionalitetsprövningen, vilket kanske kan ses mot bakgrund av att det inte ens fanns en begränsat skattskyldig person kvar i Tyskland efter omorganisationen. En liknande omständighet som kan tänkas ha betydelse är om det rent fysiskt finns några tillgångar kvar i landet. Även vilka typer av tillgångar det handlar 28 Här kan en jämförelse göras med när uppbörd av skatt kan ske för individer som har beviljats uppskov med betalning på orealiserade kapitalvinster på aktier i en utflyttningssituation, se mål C-470/04 N. 29 Huruvida detta krav på obegränsad skattskyldighet utgör ett hinder har kort diskuterats av Cejie, K., SvSkT 2012 s. 183 och Cejie, K., European Tax Studies 1/2012 (avsnitt 4.3).
13 2014 SKATTENYTT 307 om kan tänkas inverka på bedömningen. 30 Några tillgångar synes inte ha funnits kvar i Tyskland i det nu aktuella målet vilket kanske kan ha påverkat utgången. Domstolens resonemang om möjligheten att ställa krav på säkerhet kan kanske vara vägledande i detta fall, när det gäller om det rent fysiskt finns/inte finns några tillgångar i landet. Domstolen synes mena att för att en medlemsstat ska kunna ställa krav på säkerhet (vilket i sig innebär ett hinder) måste en individuell riskbedömning komma till stånd. 31 En sådan riskbedömning görs inte när det gäller de svenska reglerna och den tidsperiod som uppställs för återföringen av anståndsbeloppen i den svenska situationen. En försiktig tolkning av EU-domstolens praxis talar för denna sistnämnda tolkning, dvs. att punkt 62 i domen bör tolkas på ett mer inskränkt sätt och att en individuell prövning i det enskilda fallet kan behöva göras. En sådan tolkning kastar tyvärr inte allt för mycket ljus över de svenska reglernas förenlighet med EU-rätten. Vilken av de båda tolkningarna som är den mest korrekta är dock svårt att uttala sig om och den gamla klyschan rättsläget framstår som oklart synes aktualiseras. 5 Avslutande kommentarer Ser man till den lösning som valdes av den svenska lagstiftaren att införa anstånd med betalning av utflyttningsskatt efter Malta-domen är det min uppfattning att den innehöll väldigt många tvetydigheter utifrån ett EU-rättsligt perspektiv (se avsnitt 2.3 ovan). Mot bakgrund av den praxis som fanns utgjorde reglerna inte helt osannolikt ett förbjudet hinder i många delar. Efter hand har rättsläget klarnat när det gäller utflyttningsbeskattning av bolag och det är min bedömning att det finns argument för att de svenska reglerna skulle kunna hålla vid en EU-rättslig proportionalitetsbedömning. Det finns dock fortfarande flera oklarheter i dessa delar. En sådan är det ovan nämnda kravet på förnyad ansökan av anståndet. En annan är huruvida kravet i den svenska lagstiftningen på obegränsad skattskyldighet för att erhålla anstånd. En tredje och mycket central fråga är hur punkt 62 i DMC-målet ska tolkas. En fjärde oklarhet är de av den svenske lagstiftaren underliggande presumtionerna om dels att exempelvis 30 Tyvärr uttalade sig domstolen inte om denna aspekt i Kommissionen mot Danmark, se ovan avsnitt 2.3. Det kan dock noteras att i National Grid Indus beaktades i viss mån typen av tillgångar och komplexiteten i dess sammansättning, se punkterna Se mål C-164/12 DMC punkterna
14 308 SKATTENYTT 2014 immateriella tillgångar inte är avsedda att avyttras, dels de tidsfrister som ställts upp i de svenska bestämmelserna (fem respektive tio år). Som framgår ovan kritiserades dessa kraftigt vid införandet av reglerna. Det kan dock noteras att EU-domstolen vanligtvis och i hög utsträckning accepterar de antaganden som görs av den nationell domstolen/lagstiftaren. Detta innebär att om de svenska reglerna, mot förmodan, skulle hamna på EU-domstolen bord skulle den sannolikt acceptera den svenske lagstiftarens utgångspunkt att immateriella tillgångar inte är avsedda att avyttras. Avslutningsvis bör det noteras att analysen i denna artikel endast behandlar den EU-rättsliga proportionalitetsprövningen av reglerna, eftersom det är där EU-domstolen hitintills har diskuterat denna typ av regler. Slutligen kan det noteras att flera medlemsstater inom EU är på väg att följa den svenska modellen med anståndsförfaranden. 32 Även om rättsläget i viss mån synes ha klarnat när det gäller anståndsförfarandet vid utflyttningsbeskattning enligt 22:5 p. 4 och 22:7 IL finns fortfarande flera oklarheter när det gäller flera andra svenska utflyttningsskatter. 33 Ett sådant exempel är reglerna som var föremål för prövning i RÅ 2010 ref. 92 där reglerna om uttagsbeskattning vid överföring av en norsk filial från ett svenskt till ett tyskt företag (22:5 p. 2 och 22:7 IL) prövades. Eftersom det handlade om en norsk filial var 37:30 IL om fiktiv avräkning inte tillämplig. HFD, som instämde i Skatterättsnämndens bedömning, fann att reglerna utgjorde ett förbjudet hinder mot den fria rörligheten varför någon uttagsbeskattning inte skulle ske. Mig veterligen har lagstiftaren inte agerat i denna situation än. En större översyn av de svenska reglerna är nödvändig (!) och att endast vissa minimiändringar gjordes till följd av Malta-målet kan återigen kritiseras. Docent Katia Cejie är universitetslektor vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet och är knuten till Stiftelsen Centrum för Skatterätt. 32 Se exempelvis van den Broek, H., The 2013 Netherlands Act on Deferral of Exit Taxation, European Taxation 2013 s Enligt de nederländska (och även brittiska) reglerna finns en valfrihet att betala anståndet över tio år. De svenska reglerna är som framgår ovan tvingande. 33 Se exempelvis kritiken i prop. 2009/10:39 s. 21 f. av exempelvis Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.
This is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"
This is a published version of a paper published in Svensk Skattetidning. Access to the published version may require subscription.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Svensk Skattetidning. Citation for the published paper: Cejie, K. (2008) "Ändrade regler vid utflyttning?" Svensk Skattetidning, (10):
Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning
751 KATIA CEJIE & MARIA HILLING Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning I detta avsnitt presenteras och kommenteras ny praxis från EU-domstolen på området för den direkta beskattningen. 1 I
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om
Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)
HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.
37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2019 ref. 7 Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt. 37 kap.
Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning
Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning
k at i a ce j i e & maria hilling Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning I detta avsnitt presenteras och kommenteras ny praxis från EU-domstolen på om - rådet för den direkta beskattningen.
24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst
Förslaget om utflyttningsbeskattning av fysiska personer från ett EU-rättsligt perspektiv
UTKAST 21 december 2017 Förslaget om utflyttningsbeskattning av fysiska personer från ett EU-rättsligt perspektiv 1. Vårt uppdrag Syftet med denna promemoria är att utreda om Skatteverkets lagförslag Exitbeskattning
This is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2011) "Skattenytt internationellt - direkt beskattning" Skattenytt, 61(10):
Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.
HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv
This is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2011) "Skattenytt internationellt: direkt beskattning" Skattenytt, 61(7/8):
Stockholm den 12 februari 2015
R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring
Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)
HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 30
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 30 Målnummer: 6639-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-04-24 Rubrik: Lagrum: Bestämmelser om uttagsbeskattning och omedelbar återföring av periodiseringsfonder
18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ).
HFD 2019 ref. 15 Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II
TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Omtentamen 2017-10-27, höstterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt
HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam
48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 61 Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt. 48 kap.
2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen
R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet
Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.
HFD 2013 ref 23 Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning
inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)
123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster
40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande
Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel Regeringsrätten har den 14 december 2010 avgjort de s.k. treaty override-målen. 1 Till mångas lättnad
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 Målnummer: 7034-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-08 Rubrik: En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade
Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 februari 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Stockholms Kooperativa Bostadsförening, 702001-1735 Box 850
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Aktiebolaget Partner, 556566-0932 c/o Husqvarna AB 561 82 Huskvarna MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171
HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till
Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission
Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket
Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25
Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25 Målnummer: 6608-16 Avdelning: Avgörandedatum: 2017-05-15 Rubrik: Lagrum: Fråga om tolkning och tillämpning av det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked om
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 april 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Skandinaviska Enskilda Banken AB Ombud: AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 9 maj 2018
2 Grundläggande förutsättningar
2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
2. Uttagsbeskattning för att upprätthålla dubbelbeskattning och neutralitet
Uttagsbeskattning vid gränsöverskridande fusioner förenligt med EU-rättens regler om etableringsfrihet? (1) Av Lena Hellman 1. Inledning En allt mer harmoniserad skattepolitik inom EU sätter press på medlemstaterna
Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 15 maj 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Börje Leidhammar
Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/00362/S3 Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning
35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall
Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))
Uttagsbeskattning och etableringsfrihet
Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete skatterätt 30 högskolepoäng Uttagsbeskattning och etableringsfrihet Står den svenska lagstiftningen om uttagsbeskattning av bolag enligt 22:5 p. 2
DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *
A OCH B DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * I mål C-102/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Regeringsrätten (Sverige) genom beslut av
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (11) meddelad i Stockholm den 17 april 2019 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Sveaskog Förvaltnings AB, 556016-9020 Torsgatan 4 105 22 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Regeringens proposition 2014/15:129
Regeringens proposition 2014/15:129 Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Prop. 2014/15:129 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 juni
Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200)
HFD 2015 ref 22 En huvudetablering i tredje land har tillhandahållit tjänster åt sin filial i Sverige som ingår i en mervärdesskattegrupp. Av EU-rätten följer att tjänsterna ska anses ha tillhandahållits
5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande beslut (mål nr ).
HFD 2018 ref. 3 En ansökan om förhandsbesked i en skattefråga har avvisats när ett sådant besked inte har ansetts vara av vikt för sökanden eller för en enhetlig rättstillämpning. Förhandsbesked avseende
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens
36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter
Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning
Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.
Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget
Beskattning av andelsbyten vid utflyttning
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning av andelsbyten vid utflyttning Maj 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 1.1 Förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).
HFD 2016 ref. 24 Kammarrätten har utan yrkande och till klagandens nackdel upphävt förvaltningsrättens dom i viss del. Kammarrättens avgörande har undanröjts med tillämpning av 29 förvaltningsprocesslagen.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden
Utflyttning av aktiebolag
Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i skatterätt, särskilt EU-skatterätt 30 högskolepoäng Utflyttning av aktiebolag Anstånd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgångar
18 Periodiseringsfonder
18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning,
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin samt justitieråden Ann-Christine Lindeblad och Ella Nyström. Anstånd med inbetalning av skatt i samband
N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N. Remissyttrande
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Er referens: 103 33 Stockholm Fi2019/00362/S3 Stockholm, 2019-04-08 Remissyttrande Remiss av promemorian Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer
meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket
41 kap. 1 och 2, 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 27 Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om
Promemorian Exitbeskattning för fysiska personer Beskattning av orealiserade kapitalvinster som upparbetats i Sverige
REMISSYTTRANDE 1 (5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen, Enheten för inkomstskatt och socialavgifter Promemorian Exitbeskattning för fysiska personer Beskattning av orealiserade kapitalvinster
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 67 Målnummer: 4009-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-11-16 Rubrik: Fråga om innebörden av begreppet "samma eller likartad verksamhet"
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens
11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
HFD 2017 ref. 16 Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter m.fl. är tillämpliga på en begränsat skattskyldig persons tjänsteinkomster om denne begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2006:1520 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt
HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten
6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)
2018 ref. 16 Skatteförfarandelagens regler om rätt till ersättning för kostnader har inte ansetts tillämpliga i ett mål om återkallelse av ett godkännande som skattebefriad förbrukare enligt energiskattelagen.
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Jonas Pernholt Advice Kvarnström Westin
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell
EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING. Maria Hilling ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR
EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR Maria Hilling 1 EU-RÄTTENS INVERKAN PÅ INKOMSTBESKATTNINGEN (positiv integration)
Även solen har sina fläckar
f r e d r i k ohlsson Även solen har sina fläckar EU-rättsliga frågetecken kring flera svenska skatteregler EU-rätten har under det senaste dryga decenniet lett till många förändringar av den svenska skattelagstiftningen.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt
HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet
EU-skatterätt Termin 5 28 april Antag att. Då skulle. - direkt beskattning. Docent Katia Cejie
Termin 5 28 april 2014 EU-skatterätt - direkt beskattning Docent Katia Cejie Katia.cejie@jur.uu.se Antag att Du är en tysk student som arbetar 3 veckor en sommar i Sverige Som inte har någon annan skattepliktig
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 12 januari 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Wallenstam AB Ombud: Advokat Mart Tamm Vasagatan 43a 411 37 Göteborg Jur.dr
19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA
507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5
Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II. Omtentamen vårterminen 2017, den 17 mars.
HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Omtentamen vårterminen 2017, den 17 mars. Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng (halva poäng kan delas ut), löses givetvis enskilt
Remiss: Promemoria om nya skatteregler för pensionsförsäkring
Juridiska fakultetsnämnden Yttrande Dnr SU 302-0341-07 2007-04-04 Finansdepartementet Remiss: Promemoria om nya skatteregler för pensionsförsäkring Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 28 juni 2019 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Kompleksowa obsluga boduwnictwa sp.zo.o., 502070-9282 Ombud: AA och
Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)
42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 23
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 23 Målnummer: 1062-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-04-24 Rubrik: Lagrum: Vid beräkning av spärrbelopp enligt lagen om avräkning
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 oktober 2017 KLAGANDE AA Ombud: Martin Oster Kendris Ltd Mühlemattstrasse 56 5001 Aarau Schweiz MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT
Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06
Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn
16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2018 ref. 37 Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om
HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked
Artikel 5 lagen (2005:248) om skatteavtal mellan Sverige och Polen
HFD 2019 ref. 36 Fråga om ett företag har fått fast driftställe i Sverige enligt skatteavtalet mellan Sverige och Polen genom att tiden för byggnadsverksamhet här har överstigit tolv månader. Förhandsbesked
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris
675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter
This is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2008) "Utgör tioårsregeln ett hinder mot de fria rörligheterna i EG-fördraget?"
4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).
HFD 2016 ref. 73 Skatteverket kan inte inom ramen för en omprövning på begäran av den skattskyldige fatta ett beslut som i förhållande till såväl tidigare beslut som den skattskyldiges yrkanden är till