Kursböckerna finns inte inskrivna i studieguiden. Nästa läsårs kursbokslista finns i informationsskriften för och på skolans hemsida.

Transkript

1 B ä s t a l ä s a r e, Denna studieguide innehåller information om de kurser som bjuds ut vid Borgå Gymnasium. Den är samtidigt en förkortad version av läroplanen med en presentation av målen för undervisningen i varje ämne. De obligatoriska kurserna har en numrering mellan 1 och 10 och de s.k. B-språkens och de nationella fördjupade kursernas signum börjar från siffran 11. Dessa kurser hör till samtliga finländska gymnasiers gemensamma utbud och bedöms med en siffra. De skolvisa fördjupade och tillämpade kursernas signum börjar från siffran 21. Dessa är kurser som är skolans egna kurser och hör inte till gymnasiernas gemensamma utbud. Dessa kurser bedöms ibland med siffra, ibland med Godkänd/Underkänd (se närmare den ämnesvisa delen av studieguiden). Obligatoriska och nationellt fördjupade kurser kan också avläggas vid andra gymnasier i samband med s.k. gästperioder. Om eleven vill avlägga andra gymnasiers skolvis fördjupade och tillämpade kurser i samband med gästperioden bör han eller hon först kontrollera med skolans studiehandledare eller rektor att en sådan kurs också kan räknas som en prestation i Borgå Gymnasium. Förutom gymnasiekurser kan elever vid Borgå Gymnasium avlägga s.k. Flexteam Öst-kurser vid de andra stadiernas skolor som ingår i samarbetsnätverket. Information om dessa finns på Flexteam Östs egen hemsida ( Till dessa Flexteam Öst-kurser hör också vissa kurser som arrangeras av Borgå Medborgarinstitut. En förteckning över dessa kurser finns längst bak i denna studieguide under rubriken Externa kurser. Borgå Gymnasium ingår också i nätverket G-Net. Via nätverket kan eleverna avlägga s.k. nätkurser, som har sina motsvarigheter i skolans egen läroplan. Information om dessa nätkurser finns på den utbildningsportal som nätverket använder som arbetsredskap ( Gymnasiets studiehandledare, rektor, grupphandledare och ämneslärare ger dig närmare upplysning om läroplanen och de enskilda kurserna. Kursböckerna finns inte inskrivna i studieguiden. Nästa läsårs kursbokslista finns i informationsskriften för och på skolans hemsida. Rektor och studiehandledare 1

2 LÄROPLAN 2005 Gymnasieutbildningens uppgift Gymnasiet bygger på undervisning och fostran i den grundläggande utbildningen. Gymnasieutbildningens uppgift är att ge en bred allmänbildning. Den skall ge tillräckliga färdigheter för fortsatta studier som bygger på gymnasiets lärokurs. De kunskaper och färdigheter som de studerande tillägnat sig i gymnasiet påvisas genom avgångsbetyget från gymnasiet, studentexamensbetyget, gymnasiediplom och övriga motsvarande prestationer. Gymnasiet skall ge de studerande färdighet att möta utmaningar i samhället och i omvärlden och förmåga att granska frågor ur olika synvinklar. Gymnasiet skall ge de studerande förmåga att mångsidigt behandla etiska frågor. De studerande skall vägledas till att bli ansvarskännande medborgare som fullföljer sina skyldigheter i skolan, samhället och arbetslivet. Gymnasieundervisningen skall utveckla och stödja de studerandes självkännedom samt sporra dem till livslångt lärande och ständig personlig utveckling. Grundläggande värderingar Borgå Gymnasium vill i sina värderingar betona dels utvecklingen av den studerande som människa och dels fostran till samhälleligt ansvar. Gymnasiet vill betona de studerandes ansvar för det egna handlandet, trygghet, ärlighet, tolerans och hänsyn samt ge de studerande en känsla av att lyckas. På detta sätt mognar de till vuxna människor som tar ansvar för sina handlingar och sina val. I gymnasiet lär man sig att värna om kulturarvet och fostras till internationalism. Gymnasieutbildningen främjar de studerandes medvetenhet om de mänskliga rättigheterna och miljön. På detta sätt får de färdighet att möta utmaningarna i en föränderlig värld. Inlärningssynen Läroplansgrunderna bygger på en inlärningssyn, där lärandet uppstår som resultatet av en aktiv och målinriktad verksamhet. Den studerande skall, utgående från sina tidigare kunskapsstrukturer, kunna behandla och tolka den information som han får i samverkan med de andra studerandena, med lärarna och med omvärlden. 2

3 Samarbete med övriga skolor på andra stadiet Borgå Gymnasium samarbetar inom samarbetsnätverket Flexteam Öst. Gymnasiestuderande kan avlägga tillämpade kurser vid samarbetsskolorna, antingen under en hel period eller vid sidan av gymnasiestudierna. Borgå Gymnasium är också öppet för samarbete över språk- och stadiegränserna. Lämpliga samarbetsskolor kan vara det finskspråkiga gymnasiet i Borgå stad och läroinrättningar på det tredje stadiet. Ett samarbete med den grundläggande utbildningens högsta årskurs, olika institutioner och näringslivet är även möjligt. Uppbyggnaden av studierna Enligt statsrådets förordning består gymnasiestudierna av obligatoriska (48/52 st.), fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som ansluter sig till de obligatoriska kurserna i ett läroämne. De studerande väljer minst tio fördjupade kurser i sitt studieprogram. Borgå Gymnasium har också egna fördjupade och tillämpade kurser som definieras i den ämnesvisa läroplanen. De tillämpade kurserna kan vara integrativa kurser, metodkurser eller yrkesinriktade kurser vid andra läroanstalter. Det kan också vara fråga om andra studier som är förenliga med gymnasiets uppgift och kurser som ger gymnasiediplom i färdighets- och konstämnen enligt Utbildningsstyrelsens direktiv. Språkprogrammet Gymnasiets språkprogram bygger på kommunens allmänna språkprogram för den grundläggande utbildningen. De studerande skall ha möjlighet att välja mellan lärokursen i modersmålsinriktad finska och vanlig finska. Lärokursen i finska benämns A-språk. Engelska är det första främmande språket och benämns A-språk. Övriga främmande språk bygger på kursutbudet i den grundläggande utbildningen (B2) eller erbjuds som nybörjarspråk (B3). Skolan erbjuder egen undervisning i franska, ryska och tyska som B-språk. Förutom dessa kan de studerande läsa inom ramarna för Flexteam Öst läsa ett begränsat antal kurser italienska och spanska vid Borgå Medborgarinstitut. 3

4 Handledningsverksamheten Handledningen utgör en helhet som kontinuerligt stöder den studerande i studierna, utvecklar studietekniken och förmågan att välja och fatta beslut gällande utbildning och framtid. Handledningen sker både i kursform, personligt och i smågrupper. Ansvar för handledningen har studiehandledaren, grupphandledaren, elevvårdspersonalen och ämnesläraren. Studiehandledaren ansvarar för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen. Till studiehandledarens uppgifter hör även att hjälpa den studerande i frågor som berör kursval och att göra upp ett personligt studieprogram, att informera om fortsatta studier efter gymnasiet och vägleda i yrkesval. Studiehandledaren informerar också föräldrar och grundskolelever om gymnasiestudier. Grupphandledaren följer upp den studerandes studieframgångar och befrämjar personens välbefinnande i samråd med hemmet och elevvårdspersonalen. Ämnesläraren handleder i frågor som berör det egna ämnet gällande kursval, fortsatta studier och arbetslivet. De studerande informeras om handledningsverksamheten i informationsskriften, av grupphandledaren och i gruppundervisningen i studiehandledning. Allmänna mål för undervisningen Undervisningens centrala mål och innehåll bygger på gymnasiets uppgift och grundläggande värderingar. Undervisningen och den övriga verksamheten i gymnasiet ordnas så att det är möjligt för de studerande att skaffa sig en bred allmänbildning och forma en strukturerad världsbild. De studerande ges sådan väsentlig kunskap om naturen, människan, samhället och kulturerna som vilar på vetenskaplig grund eller ansluter sig till konst. De studerandes behov av och intresse för livslångt lärande uppmuntras. Deras färdigheter gällande informationsbehandling, problemlösning samt samarbetsförmåga betonas. Gymnasieundervisningen ger de studerande förmåga att planera för framtiden, för fortsatta studier och för ett framtida yrke. De görs förtrogna med arbets- och näringslivet och med entreprenörskap. Målet är att de studerande efter slutförda gymnasiestudier på ett flexibelt sätt kan möta utmaningarna i en föränderlig värld, känner till olika påverkningsmöjligheter samt vill och vågar handla. Temaområden Temaområdena är samhälleligt betydelsefulla utmaningar som all fostran och utbildning står inför och de utgör samtidigt aktuella etiska ställningstaganden. Temaområdena beaktas i undervisningen som en verksamhetsprincip, som går över ämnesgränserna och integrerar undervisningen. 4

5 Gemensamma temaområden för alla gymnasier är: aktivt medborgarskap och entreprenörskap, vilket innebär engagemang och vilja att vara med och påverka den politiska, ekonomiska och sociala verksamheten på olika samhällsområden och i kulturlivet. hälsa och trygghet, vilket sporrar de studerande att arbeta för hälsa och trygghet i familjen, i närmiljön och i samhället. hållbar utveckling, vilket innefattar de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av en hållbar utveckling. kulturell identitet och kulturkännedom, vilket ger kunskap om hur vårt kulturarv har uppstått, främjar en positiv kulturell identitet hos de studerande och ger dem insikter i olika kulturer. teknologi och samhälle, vilket omfattar den naturvetenskapliga kunskapens inverkan på samhällets utveckling. informations- och mediekunskap, vilket granskar mediernas inflytande, deras roll som underhållare, informationsförmedlare och samhälleliga opinionsbildare, som källor till beteendemodeller. Kursbedömningen En kurs skall bedömas när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är att ge den studerande en uppfattning om hur han uppnått kursens mål och gått framåt i studierna. Kursbedömningen skall vara mångsidig och kan även ta fasta på elevens inställning till ämnet och hans framsteg. Också den studerandes eget omdöme kan beaktas. sgrunderna för varje enskilt ämne finns. en ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i den ämnesvisa delen av läroplanen. Vid bedömning med siffror används skalan Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. De obligatoriska och de riksomfattande fördjupade kurserna i vart och ett läroämne bedöms med siffror. Skolans egna fördjupade kurser och de tillämpade kurserna kan bedömas med siffror eller med en anteckning om godkänd kurs (G= godkänd), underkänd kurs (U = underkänd) eller med ett verbalt omdöme. En kurs som den studerande avbrutit betecknas med bokstaven A. En kurs som den studerande deltagit i men t.ex. inte lämnat in alla uppgifter eller utfört alla till kursen hörande moment betecknas med bokstaven D (= deltagit). Ett A eller D ger ingen kursprestation. De skolvisa fördjupade och alla tillämpade kurser bör vara godkända för att räknas som prestationer. 5

6 Självständigt avlagda kurser och bedömningen av dem En studerande kan också på förhand lämna in en motiverad anhållan och beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i undervisningen. Självständiga studier kan innebära att den studerande utför olika former av arbetsuppgifter såsom projektarbeten, muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter m.m. vid sidan av en skriftlig tentamen. En plan för vilka delar som ingår i de självständiga studierna och för hur de avläggs görs upp i samband med att den studerande lämnar in sin anhållan. En kurs som den studerande har genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt vitsord. De bedömningsgrunder som normalt tillämpas i de olika läroämnena skall i tillämpliga delar även användas vid bedömningen av självständigt avlagda studier. En studerande får i gymnasiets lärokurs räkna sig till godo i andra sammanhang slutförda studieprestationer om dessa till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar gymnasiets läroplan. Kurser som avlagts vid andra inhemska läroanstalter förutom gymnasierna bör vara godkända. Byte av nivå i ett ämne När en studerande övergår från lång till kort lärokurs i matematik, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Detta definieras närmare i samband med den ämnesvisa läroplanen i matematik. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa utgör i den korta lärokursen tillämpade kurser i enlighet med vad som bestäms i den ämnesvisa läroplanen för matematik. Höjning av vitsord För att ge den studerande möjligheten att höja underkända kursprestationer ordnas efter varje avslutad period omtagningsförhör. Om den studerande däremot vill höja ett redan godkänt kursvitsord kan han gå om kursen. Undantag till denna regel kan beviljas av rektor i samförstånd med ämnesläraren endast av vägande skäl. En studerande får fortsättningsförhinder i ett ämne då han i två på varandra följande kurser har fått underkänt vitsord. För att få fortsätta studierna i ämnet måste han höja det ena av de underkända vitsorden. 6

7 en av en ämneslärokurs En ämneslärokurs består av obligatoriska och riksomfattande respektive skolvisa fördjupade kurser samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till dessa enligt den studerandes individuella studieprogram. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska och de riksomfattande fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha underkända kursvitsord enligt följande: Obligatoriska och riksomfattande fördjupade kurser enligt studerandens studieprogram Högsta tillåtna antal underkända kurser 1 2 kurser kurser kurser 2 9 eller fler kurser 3 Lärokursen i ett läroämne skall innehålla alla den studerandes bedömda obligatoriska och riksomfattande fördjupade kurser. Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. De skolvisa fördjupade och alla tillämpade kurser bör vara godkända för att räknas som prestationer. Höjning av slutvitsord Om studeranden i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas. Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och riksomfattande fördjupade kurserna kan förutom i ett fristående förhör höjas: genom tilläggsprestationer i de skolvisa fördjupade och tillämpade kurserna enligt prövning, ifall den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs, är bättre än vad vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta. 7

8 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Målet för undervisningen är bl.a. att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information 8

9 O b l i g a t o r i s k a k u r s e r DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD OCH SIFFERBEDÖMS MO 1 EN VÄRLD AV TEXTER Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och faktatexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. MO 2 EPIK OCH MEDIETEXTER Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. MO 3 TEXTER, KULTUR OCH IDENTITET Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. MO 4 TEXTER I NORDEN Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras på dramatiken. MO 5 MODERNA TEXTER Under kursen läses och analyseras litteratur. Grundläggande textanalytiska termer tas upp. MO 6 TEXTENS MAKT Språket och litteraturen som medel för påverkan är det centrala. Massmediernas, särskilt tidningarnas, och reklamens roll som opinionsbildare behandlas. Litteratur som har påverkat sin samtid eller format värderingar läses. Olika slag av skrivuppgifter. Aktivt deltagande i debatter och diskussioner förutsätts. 9

10 F ö r d j u p a d e k u r s e r MO 11 MUNTLIG KOMMUNIKATION Kursen behandlar muntlig framställning och retorik. Vi övar muntlig framställning och tal i olika former. Kursen rekommenderas för dem som vill ha gymnasiediplom i muntlig kommunikation. MO 12 FÖRDJUPAD SKRIV- OCH TEXTKOMPETENS Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Tyngdpunkten läggs på essäprovet. MO 13 LITTERATUR SOM GLÄDJE OCH KUNSKAP Kursen ger den studerande möjligheten att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Till kursen hör olika slags skrivuppgifter med tyngdpunkt på provet i textkompetens. S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r MO 21 AKTUELL SVENSKA (T) Kursen behandlar nytt och aktuellt inom teater, litteratur, film och massmedier. Vi gör olika slag av studiebesök, skriver, diskuterar, analyserar, läser och bjuder in gäster. Godkänd/underkänd Kursen bjuds inte ut läsåret

11 MO 22 PROJEKTKURS (F) Kursen bygger på elevernas eget arbete kring t.ex. temaområdet kulturell identitet och kulturkännedom. Deltagarna lär sig problemformulera sina rubriker, söka information, strukturera sin kunskap och förmedla den till andra. Eleverna lär sig intervjuteknik, användning av AV-medel och olika sätt att redovisa. Projektet redovisas muntligt och skriftligt. MO 23 ÅRSBOKEN (T) Kursdeltagarna planerar, skriver, fotograferar och redigerar elevkårens årsbok. Årsboken är en publikation som dokumenterar det som händer i skolan under läsåret. Godkänd/Underkänd Kursen är inte schemalagd och som handledare fungerar två lärare. Högst tio deltagare. Mo 25 EXTERN KURS (T) Mo 27 AKTUELL TEATER (T) Vi fördjupar oss i teater- och scenkonst i Svenskfinland. Inom kursen ser vi olika teaterföreställningar och bearbetar, diskuterar och skriver om våra upplevelser. 11

12 FINSKA Syftet med undervisningen i finska är att ge eleverna en så god grund som möjligt för högskole- och yrkesstudier. Samtidigt fördjupas de studerandes kunskaper och färdigheter från den grundläggande utbildningen, så att de även reder sig i samhälleliga och mera formella språksituationer. Tvåspråkiga studerande skall ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i finska språket och litteraturen enligt den särskilt definierade modersmålsinriktade lärokursen. Målet med undervisningen Är bl.a. att de studerande skall lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, också när samtalet förs i relativt snabbt tempo och delvis behandlar ämnen utöver det alldagliga vänja sig vid att ta del av text och program på finska i massmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag och föreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet i dem, svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser och korta anföranden samt vid behov med hjälpmedel översätta enkel text från och till finska i ovan nämnda sammanhang och vid behov i internationellt umgänge kan uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället, den finländska kulturen och den finska litteraturen Vid bedömningen av A-lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. För enspråkigt svenska studerande fästs uppmärksamhet vid text- och hörförståelse samt vid behärskningen av språkets grundstrukturer och basordförråd, för tvåspråkiga studerande särskilt vid språklig medvetenhet och skriftlig förmåga. Både i kursbetygen och i avgångsbetyget antecknas vilken lärokurs de studerande huvudsakligen följt. 12

13 O b l i g a t o r i s k a k u r s e r DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD FIA 1 MÄNNISKANS VARDAG OCH FRITID Alldagliga umgänges- och servicesituationer tränas. Vardagsskildring(ar) ur skönlitteraturen läses. Verbböjning och objektsregler repeteras och fördjupas. Kursen sifferbedöms och kan inte tenteras. FIA 2 NATUR OCH MILJÖ Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. Saktexter om natur och miljö. Referat av någon litterär reseeller naturskildring ingår i kursen. Repetition och fördjupning av nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. FIA 3 HANDEL, TEKNIK OCH KOMMUNIKATION Textmaterialet består också av artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar om handel, teknik och tekniska uppfinningar samt fordon och trafik. Participer och participkonstruktion behandlas. FIA 4 SAMHÄLLET OCH MASSMEDIA Grundläggande begrepp och drag samt aktualiteter i politik och samhälle debatteras. Eleverna följer med nyhets- och aktualitetssändningar i TV och radio. I grammatiken behandlas infinitiverna och de satsmotsvarigheter (FK, TK och MK) som bygger på dem. FIA 5 UTBILDNING, YRKES- OCH NÄRINGSLIV Speciellt med den här kursen är att eleven skall lära sig att skriva protokoll, fullmakt, platsansökningsbrev samt nödvändigt officiellt språk i anslutning till temat. Dessutom tränas platsintervjuer. En del av textmaterialet behandlar centrala områden av Finlands näringsliv. Utbildningsvägar och yrkesval diskuteras. I grammatiken 13

14 fördjupas insikterna i finskans objekt och adverbial. Det ingår ett föredrag om studier kopplat till ett yrke i kursen. FIA 6 FINSK KULTUR OCH LITTERATUR Under kursen behandlas konstnärliga produkter, finska konstnärer och författare. Under kursen hålls ett muntligt föredrag om en finsk konstnär, kompositör eller författare eller alternativt något eller några av deras verk. I grammatiken behandlas olika slags attribut samt stil- och variationsfrågor. Eleverna ska läsa en roman skriven av en finsk författare. F ö r d j u p a d e k u r s e r DE FÖRDJUPADE KURSERNA KAN INTE TENTERAS FIA 11 PRESENTERA OCH DISKUTERA Kursbok Under kursen skall de studerande på basis av innehållet och prestationerna i de tidigare avlagda kurserna öva upp sin förmåga att tala finska i olika situationer. De får bl.a. föra diskussioner och debatter, hålla tal samt öva högläsning. Kursen avslutas med ett prov i muntlig språkfärdighet över vilket särskilt intyg utfärdas. aktuella texter och hörförståelsematerial FIA 12 VÄRLDEN OCH VI I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden. Kursen fokuserar även mera djupgående än i kurs 6 skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Betydelse- och stilfrågor diskuteras. 14

15 S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r FIA 21 REPETITIONSKURS (T) Eleverna skall få en god grund och goda förutsättningar att klara av de övriga kurserna i finska. Repetition av de viktigaste (grammatiska) strukturerna, som eleverna läst i högstadiet. Eleverna bereds möjlighet att befästa och utveckla ordförrådet med hjälp av enkla texter och diskussioner. Kursbok Samma som i kurs 1. Förkunskaper Kursen läses som första kurs i gymnasiet eller samtidigt med FIA 1. Godkänd / underkänd Inget slutprov FIA 23 VIIMEINEN VOITELU (F) Dagsaktuella texter behandlas. Repetition av det väsentligaste inom grammatiken. Förberedelse för slutexamen i form av uppsatser, referat, hör- och textförståelser samt strukturövningar. Bokrecension ingår i kursen. Läses som sista kurs i ämnet. FIA 24 SUOMEA SUOMEKSI 1 (T) Valfri extern kurs i finska Förkunskaper - Godkänd/underkänd Denna kurs ordnas inte i skolans regi. Denna kurs kan endast kompenseras med en kurs t.ex. vid ett sommargymnasium eller vid Medborgarinstitutet enligt avtal. Specialkurser, t.ex. med yrkesterminologi inom ett visst område, vid en annan andra stadiums skola kan också godkännas. FIA 25 SUOMEA SUOMEKSI 2 (T) Se FIA 24, Suomea suomeksi 1 15

16 MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA O b l i g a t o r i s k a k u r s e r DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD FIM 1 MÄNNISKANS VARDAG OCH FRITID Skillnader mellan spontant talspråk, dialekter, slang och standardfinska uppmärksammas genom studier av språket i närmiljön eller lämplig litteratur. Verbläran genomgås utgående från skillnader mellan talat och skrivet språk.. OBS! Kursen kan inte tenteras. FIM 2 NATUR OCH MILJÖ Ordförråd i anknytning till naturen breddas och natur- och miljöskyddsfrågor diskuteras. Textinnehåll och egna iakttagelser diskuteras både i tal och skrift, t.ex. i form av debatter och debattartiklar. Texturvalet kompletteras med skönlitterära reseoch naturskildringar. Eleverna ska också lära sig att skildra naturen och sina egna upplevelser i den. I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen. I kursen ingår även en muntlig presentation om en finsk ort.. OBS! Kursen kan inte tenteras. FIM 3 HANDEL, TEKNIK OCH KOMMUNIKATION Under kursen diskuteras konsumtion, teknik och datateknik och ordförrådet fördjupas. Eleverna ska kunna redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel i form av föredrag och uppsats. I grammatiken fördjupas insikterna i satsbyggnadens särdrag. 16

17 FIM 4 SAMHÄLLET OCH MASSMEDIA Det finländska samhället studeras genom massmedierna. Tidningstyper och texter analyseras och utmynnar i ett mediearbete integrerat med skönlitteratur. Disposition och styckeindelning, särskilt finskans interpunktion behandlas utifrån elevernas egna alster. I grammatiken behandlas satsmotsvarigheterna och objektet i dessa. FIM 5 UTBILDNING, YRKES- OCH NÄRINGSLIV I denna kurs bekantar man sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Uppgörande av föredragningslista, protokoll, fullmakt och platsansökan tränas. Eleverna gör små undersökningar om något yrkesområde och håller ett föredrag. Anställningsintervjuer tränas. I grammatiken behandlas attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut. FIM 6 FINSK KULTUR OCH LITTERATUR Eleverna bekantar sig med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer. Åtminstone ett skönlitterärt verk bör läsas och analyseras i form av en hem- eller klassuppsats. F ö r d j u p a d e k u r s e r FIM 11 PRESENTERA OCH DISKUTERA De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. Utöver detta ska de stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion t.ex. presentera, övertyga, motivera, förhandla, debattera och medla. Olika regler för formell och informell kommunikation behandlas. Kursen avslutas med ett prov i muntlig färdighet över vilket särskilt intyg utfärdas. 17

18 FIM 12 SKRIVANDETS KONST I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt då kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text. S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r Se motsvarande kurser för FIA 18

19 FRÄMMANDE SPRÅK Syftet med undervisningen i främmande språk i gymnasiet är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation: den skall ge dem kunskaper och färdigheter i språket och dess användning och erbjuda dem möjligheter att utveckla sina insikter i, sin förståelse för och uppskattning av språkområdet och kulturen i ifrågavarande samhällen. Här bör speciellt den europeiska identiteten och den europeiska mångspråkigheten och mångkulturalismen beaktas. Språkundervisningen skall göra de studerande kapabla till självständiga studier i språk och hjälpa dem att förstå att kommunikationsförmåga bara nås genom långsiktig och allsidig praktisk träning. Främmande språk utgör som läroämnen både färdighets-, kunskapsoch kulturämnen. Målet med undervisningen är bl.a. att de studerande skall lära sig kommunicera på ett sätt som är betecknande för språket och dess kultur känna till sina starka sidor som språkbrukare och språkstuderande och veta var de bör förkovra sig kunna utveckla sin språkfärdighet genom strategier som är ändamålsenliga för deras behov i respektive studie- och kommunikationssyften Kännedomen om strukturer och ordförråd utökas och språkbruket görs allt exaktare och mångsidigare i alla kurser enligt målen för respektive lärokurs. I lärokurser där studierna inletts i grundskolan övas mera krävande former av kommunikation. De studerandes uppmärksamhet fästs vid skillnaderna i språkbruket på modersmålet och på det främmande språket samt vid kulturella faktorer som förklarar skillnaderna. Skönlitteratur och annat autentiskt material ger möjligheter till detta. Då en elev vistats i en språkligt främmande miljö en längre tid kan han beroende på språket få följande kurser till godo: ENA 22 och 23, TYB 23 och 24, FRB 23 och

20 ENGELSKA O b l i g a t o r i s k a k u r s e r DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD. KURS 6 KAN LÄSAS FÖRE KURS 5. ENA 1 DE UNGA OCH DERAS VÄRLD Kursen skall befästa basordförrådet och grundstrukturerna. Grammatik: repetition av verbläran. Muntliga övningar ingår. Informella brev ENA 2 KOMMUNIKATION OCH FRITID Kursens texter behandlar ungdomar och deras intressen. Grammatik: Genitiv, it och there, de vanligaste pronomina, adjektiv och adverb samt passiv behandlas enligt boken. Korta muntliga framträdanden ingår i kursen ENA 3 STUDIER OCH ARBETE Teman som skola och arbete behandlas ingående. Grammatik: indefinita pronomen, direkt och indirekt anföring och artiklarna, singularis och pluralis. Övningar i att göra arbetsansökningar, arbetsintervjuer och att skriva formella brev ENA 4 SAMHÄLLET OCH OMVÄRLDEN Under kursen betonas mera krävande språk med utgångspunkt i den engelskspråkiga världen, tidningar, nyheter och samhällsstrukturer behandlas. Läsförståelse betonas. 20

21 Grammatik: relativa pronomen, modala hjälpverb, måttsord, knepiga adjektiv ENA 5 KULTUR Kursens teman är film, teater, musik, litteratur, konst. Grammatik: nationalitetsord, användning av tidsformer, interpunktion & storbokstav, satsmotsvarigheter och determinativa pronomen Förkunskaper Kurs 4 eller 6. Muntligt föredrag och bokrecension ENA 6 VETENSKAP, EKONOMI OCH TEKNIK Texterna handlar bl.a. om olika vetenskapsområden, tekniska rön, näringslivet och olika former av kommunikation. Texterna är språkligt rätt krävande. Grammatik: infinitiv och ing-formen, räkneord och latinska låneord i engelskan, verb med eller utan preposition/adverb /substantiv/adjektiv + preposition/adverb Sammandrag övas Kurs 6 kan läsas före kurs 5. F ö r d j u p a d e k u r s e r ENA 11 NATUREN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING Krävande texter om miljön och hållbar utveckling Grammatik: t.ex. frasverb och ordföljd. Förkunskaper Kurserna 1-6 Text och hörförståelseövningar och uppsats inför studentskrivningarna ingår i kursen. ENA 12 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE En muntlig kurs som repeterar och fördjupar ordförrådet i kurserna 1-6 samt behandlar aktuella händelser. Mångsidiga övningar ingår, t.ex. korta tal, diskussioner, argumentation, sammandrag, drama, mötessituationer osv.. Du har nytta av kursen inför skrivningarna, studierna och yrkeslivet. Ett framgångsrikt deltagande i kursen förutsätter hemarbete och aktivt deltagande i de muntliga uppgifterna under 21

22 lektionerna. Kursen avslutas med ett prov i muntlig färdighet och du får ett diplom som kan fogas till din CV. Detta kan vara till stor nytta när du söker (sommar-)arbete. Begränsat deltagarantal. Förkunskaper Kurserna 1-6 S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r ENA 21 REVISION Texter om den engelskspråkiga världen. Grammatik: t.ex. prepositionsuttryck, verbknoppar, repetition enligt behov. Text- och hörförståelseövningar samt uppsats inför studentskrivningarna ingår i kursen. De elever som ämnar skriva engelska i studentskrivningarna har företräde. ENA 22 ACTIVE ENGLISH I (T) Kursen är för den som deltagit i engelsk språkkurs i Finland eller vistats i ett engelskspråkigt land, alternativt tillbringat ett läsår utomlands. Kontakta språklärare i engelska för närmare information. ENA 23 ACTIVE ENGLISH II (T) Se Active English I 22

23 TYSKA F ö r d j u p a d e k u r s e r DE ELEVER SOM INTE ALLS HAR LÄST TYSKA I HÖGSTADIET VÄLJER KURS 11. ELEVER SOM LÄST EN KURS ELLER NÅGRA KURSER I TYSKA KAN BÖRJA I KURS 12 ELLER 21. KURS 13 ÄR AVSEDD FÖR DEM SOM LÄST FLERA KURSER I HÖGSTADIET. OBSERVERA ATT KURSERNA LÄSES I DEN ORDNINGSFÖLJD DE KOMMER I DENNA STUDIEGUIDE, D.V.S. TYB 19, TYB 18, TYB 16 TYB 17 OCH TYB 20! TYB 11 Grammatik GOD DAG, TREVLIGT ATT TRÄFFAS Vi lär oss grunderna i tyska språket, bygger upp ett basordförråd. Bl.a presens, modala hjälpverb, frågeord och grundtal. TYB 12 SÅ SKALL SAKER OCH TING SKÖTAS Muntlig färdighet betonas. Texterna behandlar alldagliga situationer, som att göra uppköp o. dyl. Grammatik: bl.a. skiljbara verb, imperativ, possessiva pronomen och ackusativ. (TYB 21 FÖRBEREDANDE KURS FÖR B2 STUDIER I GYMNASIET, Se sid 25) TYB 13 FRITID OCH INTRESSEN Den unga människans liv i olika situationer. Grammatik: bl.a. repetition av verbläran, kasusanvändning, personliga och possessiva pronomen. Systematisk inlärning av starka verb. 23

24 TYB 14 VÄRLDEN OCH VI Boende och miljö, fest och helgdagar. Grammatik: bl.a. prepositioner med dativ eller ackusativ, genitiv, komparativ, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt. Systematisk inlärning av starka verb. TYB 15 FÖRR OCH NU Vi lär oss berätta om förhållandena i Finland. Grammatik: indirekta frågesatser, adjektivens böjning, substantiverade adjektiv, relativa pronomen, superlativ. I kursen kan ingå ett litet projekt. TYB 19 VETENSKAP OCH TEKNIK Ordförråd kring teman som seder och bruk, att handla rätt i olika situationer på resor och mera om länderna inom det tyska språkområdet. Grammatik: kasusformerna, rektionsverben, ordföljden, infinitiv, länder och nationaliteter, svaga maskuliner, geografiska namn. TYB 18 VÅR GEMENSAMMA JORD Kursens texter behandlar bl. a. ungdomar på det tyska språkområdet, mänskorelationer. Grammatik: bl.a. systematisk inlärning av starka verb, konditionalis och konjunktiv imperfekt, konjunktiv pluskvamperfekt, pronomen, räkneord och tidsuttryck. TYB 16 STUDIER OCH FRAMTIDSPLANER Mera krävande texter om skolgång, studier och yrkesval. Grammatik: bl.a. futurum, passiv, pronominaladverb, dubbelinfinitiv Hörförståelser och textförståelser inför studentexamen. Förkunskaper Kurserna eller

25 TYB 17 KULTUR Aktuella motivkretsar såsom massmedia, datorer. Texter enligt deltagarnas önskemål. Grammatik: bl.a. repetition och övning av olika grammatikstrukturer. Hörförståelser/textförståelser inför studentexamen Förkunskaper Åtminstone eller TYB 20 Förkunskaper NATUREN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING Mångsidiga övningar inför studentexamen. Kurs 18 eller 19; kurs 17 enligt överenskommelse med läraren. Förverkligas via Gnet S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r TYB 21 FÖRBEREDANDE KURS FÖR B2 STUDIER I GYMNASIET (F) Ordförrådet utvidgas. Familj, bostad och fritidssysselsättningar står i centrum. Grammatik: bl.a. dativ, perfekt och bisatser. Denna kurs läses efter TYB 12 och före TYB 13 TYB 22 Förkunskaper WEITERES DEUTSCH (F) Det tyska språkområdets kultur, seder och bruk och allmän realia Kurs 17 eller flera kurser. Vid behov sifferbedömning. Till kursen kan höra läsning av skönlitteratur och muntliga uppgifter. TYB 23 TYB 24 DEUTSCH AKTIV I (T) Kursen är för den som deltagit i tysk språkkurs i Finland eller vistats i ett tyskspråkigt land, alternativt tillbringat ett läsår utomlands. Kontakta språklärare i tyska för närmare information. DEUTSCH AKTIV II (T) 25

26 Se Deutsch Aktiv I FRANSKA F ö r d j u p a d e k u r s e r KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD TILL KURS FRB 18, BÖRJANDE FRÅN FRB 11 ELLER FRB 13. OBSERVERA ATT KURS FRB 15 LÄSES FÖRE KURS FRB 14, DVS I DEN ORDNING DE STÅR I BROSCHYREN, OCH ATT FRB 21 LÄSES MELLAN KURSERNA FRB 12 OCH FRB 13! FRB 11 GOD DAG, TREVLIGT ATT TRÄFFAS Huvudvikten ligger vid uttal och intonation samt att klara sig i enkla samtalssituationer. Grundstrukturer, bl.a. substantiv i bestämd och obestämd form, vanliga verb i presens, possessiva, demonstrativa pronomen, genitiv och adjektivets böjning. FRB 12 SÅ SKA SAKER OCH TING SKÖTAS Kursens texter handlar om resor, besök på kafé och restaurang, hur man talar i telefon samt bestämmer träff. Grammatik: flera verb i presens, frågebildning, genitiv, partitiv, adjektivets placering, passé composé, futurum med aller. (FRB 21 FRANSKA FORTSÄTTNINGSVIS, se sid 28) 26

27 FRB 13 FRITID OCH INTRESSEN Förkunskaper Under kursen lär man sig att beskriva sig själv och andra, tala om dagliga rutiner, fritidsaktiviteter och arbete mm. Hörförståelse övas med korta övningar till de flesta avsnitten. Grammatik: repetition av passé composé, pronomen (ackusativ, dativ, en, y), bildning av imparfait, skillnaden mellan passé composé och imparfait, komparation av adjektiv och adverb. Kurs FRB 12 eller högstadiets kurser FRB 15 FÖRR OCH NU I kursen fördjupas temat vardagsliv, resor, geografi och arbete, kultur med Finland som utgångspunkt. Grammatik: futurum, plus-que-parfait,, gerundium, konditionalis. FRB 14 VÄRLDEN OCH VI I kursen behandlas t.ex. människor, hälsa, historia och Grammatik: repetition av pluskvamperfekt, futurum och konjunktiv, konditionalis och konditional satsfogning, konjunktiv FRB 16 Kursbok STUDIER OCH FRAMTIDSPLANER Texterna i denna kurs berör skolning, arbetsliv och framtidsplaner. Den skriftliga uttrycksförmågan övas bl.a. genom att CV/ följebrev skrivs på franska. Den muntliga förmågan övas genom kommunikativa uppgifter i enlighet med kursens tema, t.ex. intervjuer. Grammatik: bl.a. relativa, självständiga possessiva, indefinita pronomen, självständiga demonstrativa och determinativa pronomen, prepositioner, infinitivstrukturer. Kompendium av läraren FRB 17 KULTUR I kursen behandlas delar av kulturen i den fransktalande världen, t.ex. film, konst, musik och litteratur. Utöver vanliga texter kan även poesi och utdrag ur en roman/romaner läsas på autentisk franska. I kursen ingår ett grupparbete/en muntlig presentation. Alla språkfärdighetsområden övas. 27

28 Kursbok Grammatik: gérondif samt andra satsförkortningar, perfekt participets böjning (vid être och avoir). Kompendium av läraren FRB 18 VÅR GEMENSAMMA JORD Kursens texter behandlar länder, samhällen och kulturer i den fransktalande världen. Det finländska samhället kan användas som jämförelse då jordens tillstånd och framtidsutvecklingen diskuteras. Vokabulären utökas och läsförståelsen utvecklas med hjälp av texterna samt mer krävande hörförståelseövningar övas. Grammatik: Bl.a. bildning av passiv, passé simple, direkt och indirekt anföring. FRB 19 VETENSKAP OCH TEKNIK Målet är att fördjupa ordförrådet och utveckla uttrycksförmågan genom att läsa texter från olika temaområden. Text- och hörförståelseövningar. Grammatik: repetition av hela pronomenläran, övrigt enligt elevernas önskemål. FRB 20 NATUREN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING Varierande hör- och textförståelseövningar samt uppsatsskrivning med tanke på studentskrivningarna. Grammatik: repetition av hela verbläran, övrigt enligt elevernas önskemål Förverkligas via Gnet S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r FRB 21 FRANSKA FORTSÄTTNINGSVIS (F) Temaområden: uppköp, vägbeskrivning, brevskrivning, mm. Grammatik: repetition av presens av regelbundna och oregelbundna verb, futurum med aller, objektspronomen, passé composé, reflexiva verb, de vanligaste relativa pronomina. Denna kurs läses efter kurs FRB 12 och före kurs FRB

29 FRB 22 PRATA PÅ! (T) Kursen är delvis en realiakurs där Frankrike (och/eller andra franskspråkiga länder) studeras enligt deltagarnas önskemål. Ordförrådet fördjupas. Den andra delen av kursen ägnas åt muntliga övningar. Förkunskaper Minst kurs FRB 17 Godkänd/underkänd FRB 23 FRANÇAIS PRATIQUE I (T) Kursen är för den som deltagit i fransk språkkurs i Finland eller vistats i ett franskspråkigt land, alternativt tillbringat ett läsår utomlands. Kontakta språklärare i franska för närmare information. FRB 24 FRANÇAIS PRATIQUE II (T) Se FRANÇAIS PRATIQUE I RYSKA F ö r d j u p a d e k u r s e r KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD OCH SIFFERBEDÖMS RYB 11 GOD DAG, TREVLIGT ATT TRÄFFAS Grundläggande funktioner, såsom det ryska alfabetet, ryska namn, att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. Ämnesområderna täcker familjen och mänskliga relationer. Enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. RYB 12 SÅ SKA SAKER OCH TING SKÖTAS Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. Alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att uttnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. 29

30 RYB 13 FRITID OCH INTRESSEN De ungas dagliga liv, intressen, fritid och hobbyer. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas. Förmågan att uttrycka åsikter övas och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. RYB 14 VÄRLDEN OCH VI Människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheter övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. RYB 15 FÖRR OCH NU Livet förr och nu såväl ur individens och samhällets synvinkel. Hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. RYB 16 STUDIER OCH FRAMTIDSPLANER Skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. 30

31 MATEMATIK, LÅNG KURS Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess tillämpningsmöjligheter i vardagslivet, vetenskapen och tekniken. Målet för undervisningen är bl.a. att de studerande skall uppmuntras till experimentell och undersökande verksamhet samt till att hitta och kritiskt bedöma lösningar förstå och kunna använda matematikens språk, det vill säga kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text och lära sig att sätta värde på en exakt framställning och klara motiveringar utveckla sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem bli kapabla att behandla information på ett för matematiken karakteristiskt sätt, vänja sig vid att göra antaganden, att undersöka antagandenas riktighet och motivera dem samt vid att bedöma motiveringarnas giltighet och resultatens generaliserbarhet bli vana att ställa upp matematiska modeller i praktiska problemsituationer och att utnyttja olika strategier för att lösa dem Byte av lärokurs Vid byte av den långa lärokursen till den korta tillämpas följande kursmotsvarigheter: MAA21-MAB 25, MAA 1 MAB 1, MAA 3 MAB 2, MAA 6 MAB 5, MAA 7 MAB 4 och MAA 8 MAB 3. Övriga kurser i MAA (2, 4, 5) ges som tillämpade kurser i MAB (26, 27, 28) under förutsättning att de är godkända. 31

32 O b l i g a t o r i s k a k u r s e r DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD KURSERNA 1 13 SIFFERBEDÖMS MAA 1 FUNKTIONER OCH EKVATIONER Förkunskaper Potenser. Linjära ekvationer och ekvationsystem. Proportionalitet. Rotuttryck. Funktionsbegreppet; potens och exponentialfunktionen. (MAA 21, valfri) MAA 2 POLYNOMFUNKTIONER Polynom och tillhörande grundregler. Ekvationer av andra och högre grad. Olikheter. Rationella uttryck. Rationella ekvationer och olikheter. MAA 3 GEOMETRI Plangeometri: månghörningar, cirkeln. Likformighet. Triangelns geometri. Rymdgeometri: mångplaningar, cylindern, konen, sfären. MAA 4 ANALYTISK GEOMETRI Räta linjen, cirkeln och parabeln. Absolutbelopp. Ekvationer och olikheter innehållande absolutbelopp. Ekvationssystem. MAA 5 VEKTORER Vektorbegreppet och vektoroperationer. Parallellitet och ortogonalitet. Linjer och plan i rymden. MAA 6 SANNOLIKHET OCH STATISTIK Klassisk sannolikhet och kombinatorisk. Diskreta och kontinuerliga fördelningar. Statistiska karakteristikor. 32

33 MAA 7 DERIVATAN Gränsvärde, kontinuitet och derivata. Rationella funktioner, ekvationer och olikheter. Extremvärden. MAA 8 ROT- OCH LOGARITMFUNKTIONER Rot-, exponential- och logaritmfunktionen. Ekvationer och olikheter. Funktionernas derivator. Invers och sammansatt funktion. MAA 9 TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER OCH TALFÖLJDER Enhetscirkeln. Trigonometriska funktioner och ekvationer. Derivator och extremvärdesproblem. Talföljder och serier. MAA 10 INTEGRALKALKYL Primitiva funktioner och bestämd integral. Area- och volymberäkning. Tillämpad problemlösning. Fördjupade kurser MAA 11 TALTEORI OCH LOGIK Formalisering av satser. Bevismetod. Tals delbarhet. Euklides algoritm. Kongruens. Förkunskaper MAA 2 MAA 12 NUMERISKA OCH ALGEBRAISKA METODER Numerisk behandling av ekvationer och integraler. Feluppskattning. Iterationsmetoder. Olika algoritmer. Förkunskaper MAA 10 33

34 MAA 13 FORTSÄTTNINGSKURS I DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL Kontinuitet och deriverbarhet. Gränsprocesser. Generaliserade integraler. Problemlösning. Förkunskaper MAA 10 Rekommenderas inte om medelvitsordet i tidigare matematikkurser är lägre än 7. S k o l v i s a f ö r d j u p a d e o c h t i l l ä m p a d e k u r s e r MAA 21 STARTLINJEN (T) Repetition och fördjupning av högstadiets algebra. Procenträkning. Geometrins grundbegrepp. Rekommenderas åt alla. Godkänd/underkänd MAA 22 GYMNASIEMATEMATIKENS HELHETSBILD (F) Repetition, komplettering och fördjupning av den långa gymnasiekursen i matematik. Förkunskaper MAA 10 Rekommenderas alla som skall skriva studentprovet i fördjupad matematik Godkänd/Underkänd MAA 23 INFÖR STUDENTPROVET (F) Icke-schemalagt arbete innehållande fortlöpande inlämningsuppgifter från tidigare studentprov och preliminärskrivningar. Separat insatta kollokvier. OBS! Bjuds inte ut läsåret MAA 24 EKONOMISK MATEMATIK (T) Se MAB 11 MAA 25 TREDIMENSIONELL GEOMETRI OCH VEKTORKALKYL (F) Repetition, komplettering och fördjupning av lärostoffet i kurserna MAA 3 9. Extremvärdesproblem o.a. tillämpningar 34

35 Rekommenderas alla som planerar att skriva studentprovet i lång matematik. Kursen går i period 1 och fungerar som en bra start och matematisk väckarklocka efter den långa sommarpausen Godkänd/underkänd MATEMATIK, KORT KURS Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier. Målet med undervisningen är bl.a. att de studerande skall behärska de grundläggande räknesätten och procenträkning samt kunna uppställa och lösa olika typer av ekvationer utgående från dessa kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet skaffa sig sådana matematiska kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier få en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i matematisk form och förmå bedöma uppgifternas tillförlitlighet lära sig att använda figurer, formler och modeller som tankeredskap 35

36 O b l i g a t o r i s k a k u r s e r DE OBLIGATORISKA KURSERNA LÄSES I ORDNINGSFÖLJD (UNDANTAG MAB 5), ALLA KURSER FÖRUTOM MAB 21 OCH 25 SIFFERBEDÖMS. MAB 1 UTTRYCK OCH EKVATIONER Proportionalitet, problemnedskrivning, ekvationer, polynomfunktioner, andragradsekvationer MAB 2 GEOMETRI Likformighet, trigonometri, Pythagoras sats, geometri i koordinatsystem, area och volym hos figurer och kroppar MAB 3 MATEMATISKA MODELLER I Lineära och exponentiella modeller, potensekvationer, exponentialekvationer, logaritmer MAB 4 MATEMATISK ANALYS Derivatan för polynomfunktioner, polynomfunktioners förlopp samt största och minsta värde, grafiska och numeriska metoder MAB 5 STATISTIK OCH SANNOLIKHET Kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar, normalfördelningen, kombinatorik, sannolikhetsbegreppet MAB 6 MATEMATISKA MODELLER II Ekvationssystem, grafisk lösning av olikheter med två variabler, lineär optimering, talföljder, aritmetiska och geometriska talföljder och summor. 36