NYHETER NYHETER. Fyra kvinnliga solister bär upp Alcina. Din tidning från GöteborgsOperan. Nummer 3, 1999 NUMMER 1, 2011 INNEHÅLL

Transkript

1 NYHETER Din tidning från GöteborgsOperan Nummer 3, 1999 NUMMER 1, 2011 NYHETER INNEHÅLL West Side Story: Audition sid 4 & 5 Patrick Migas blandar teater och dans sid 6 Jonas Eskilsson gör succé som Joe Gillis sid 7 Skivtips: Alcina sid 7 Fyra kvinnliga solister bär upp Alcina sid 8 & 9 Pija Lindenbaums barnbok som musikteater sid 10 Lyckat utfall av praktiktävling för unga sid 11 Strømgren & Celis är tillbaka med ny helafton sid 12 & 13 GöteborgsOperans balett på prestigefylld scen sid 14

2 K Ä L L A N SKULPTUREN Källan av Bård Breivik Jussis år I år uppmärksammas en av tidernas största operatenorer, Jussi Björling, som i februari skulle ha fyllt 100 år. Finansieringen av det svenska jubileet skapade rubriker under förra året, då Jussi Björling-sällskapet fick avslag från både kulturdepartementet och Statens Kulturråd. Inte heller blev det något jubileumsfrimärke till tenorens ära. Privata donationer och bidrag från Björlings hemkommun Borlänge, gjorde att firandet till slut kunde finansieras. Om Jussi Björling, underbarnet som blev en av tider nas mest älskade tenorer, finns mycket skrivet. Bland annat Yrsa Stenius Tills vingen brister och den nyutkomna fotoboken Jussi: Sången, människan, bilderna av fotografen Jacob Forsell med text av Björn Ranelid. Detta nummer av GO Nyheter innehåller, för ovanlighetens skull, inte så många tenorer. Däremot har vi samlat Händeloperan Alcinas fyra bärande, kvinnliga solister: Agneta Eichenholz, Katarina Karnéus, Ida Falk Winland och Ann-Kristin Jones för ett samtal (sid 8 & 9). Vill du, kan du lyssna på verkets paradaria Verdi prati på youtube.com. Här finns uppåt 200 inspelningar med bland andra Joyce DiDonato, Renata Tebaldi och kontratenoren Philippe Jaroussky. På You Tube kan du även lyssna på glas harmonikan här intill. Sökord: glass harmonica + Lucia di Lammermoor. Carin Arell, redaktör PS. I nästa nummer av GO Nyheter presenterar vi kommande säsong. Nyfiken? I år är det 200 år sedan ungerske kompositören och pianisten Franz Liszt föddes. Det firas stort i Budapest med konserter, utställningar och konferenser. Firandet når sitt klimax på Liszts födelsedag den 22 oktober; då spelar konserthus över hela världen oratoriet Kristus. Glasharmonikan klingar spöklikt i Lucia di Lammermoor I Lucia di Lammermoor kompletteras GöteborgsOperans orkester med glasharmonika. Donizetti skrev Lucias berömda vansinnesaria för glasharmonika, det finns dokumenterat, men han bytte inför operapremiären 1835 till flöjt, berättar Ruth Baaten från ensemblen Sinfonia di vetro, som bistår GöteborgsOperan både med instrumentet och två musiker som turas om att spela. Den ene, Sascha Reckert, har byggt många olika typer av glasinstrument. Det som ska användas på Göteborgs- Operan kallas verrophone och är en vidareutveckling av den cylinderformade snurrande rulle Benjamin Franklin ritade Franklins uppfinning blev en omedelbar hit, speciellt i Tyskland, och Mozart komponerade flera verk för glasharmonika. Dess svaghet var de spröda tonerna som lätt överröstas av orkestern. Harmonikans storhetstid var förbi på 1800-talet, när Donizetti som själv var en virtuos på instrumentet komponerade Lucia di Lammermoor. Verrophonen behöver ingen ljudförstärkning ens i stora operahus som La Scala och vi kan spela hela den svåra kadensen i tredje aktens vansinnesscen med vårt glasinstrument. Det klarar inga andra, hävdar Ruth Baaten som tycker att glasklangen ger operaverket en värdefull extra dimension. Lucias vanvett understryks av de unika spök lika tonerna som tycks sväva över scenen. Elisabeth Wikström Sascha Reckert på verrophone, hans Lars version Hjertner av talets glasharmonika Ansvarig utgivare Peter Hansson Ansvarig näringslivskontakter Jessica Malmsten Redaktör Carin Arell Brev till redaktionen adresseras till GO Nyheter, GöteborgsOperan, Christina Nilssons Gata, Göteborg. Tel , fax , e-post: gonyheter@opera.se Grafisk Design & produktion Carin Arell & I-A Rosvall GöteborgsOperan har nöjet att presentera säsongens sponsorer Huvudsponsorer: E.ON Göteborgs Hamn SKF Volvo Operasponsorer: Andra AP-fonden AstraZeneca Borås Bil Ericsson Göteborg Energi Handelsbanken Hertz Sverige KPMG Ramirent Rederi AB Transatlantic Sjätte AP-fonden Volvo Personbilar Sverige Sponsorer: Eka Chemicals Emil Lundgren Pulsen Rondo Grafisk Kommunikation SEB Setterwalls Advokatbyrå Volvofinans Officiell logistikleverantör: Schenker Produktionssponsor för GO Nyheter: Rondo Papperssponsor: Papyrus Tryckt på MultiDesign original white 130 g från Papyrus. Omslagsbild: Katarina Karnéus (Ruggiero), Ann-Kristin Jones (Bradamante), Ida Falk Winland (Morgana), Agneta Eichenholz (Alcina) Foto: Cecilia Hallin 2

3 KULTUR MÖTER NÄRINGSLIV Kultur + näringsliv = sant Från att ha setts med viss skepticism av Kultursverige, är kultursponsring i dag en inte bara attraktiv utan även nödvändig faktor för överlevnad och bibehållen kvalitet hos många institutioner. GöteborgsOperan var en av föregångarna vad gäller sponsring och näringslivssamarbeten. För att börja från början: GöteborgsOperan hade inte blivit vad det är i dag utan sponsorer. Företag som Volvo, SKF, Stena, Vattenfall, Nordbanken och Första Sparbanken bidrog med sammanlagt över 100 miljoner kronor. Vi sålde också grundstenar till operahuset, främst till privatpersoner och mindre företag, berättar operasångaren Hans Josefsson, som varit engagerad i näringslivssamarbetet sedan operahusets födelse. Kring millennieskiftet började synen på kultursponsring att förändras hos både sponsorer och kulturutövare. Från början fanns en rädsla för att sponsringen skulle innebära makt att företagen skulle ta sig rätten att styra reper toar och tolkningar. Efter mer än 15 års samarbete med över ett hundratal företag har ännu ingen ifrågasatt eller försökt påverka repertoaren eller det konstnärliga, säger Jessica Malmsten. I takt med att många institutioners ekonomi blev allt kärvare, började synen på kultursponsring att mjukas upp, säger Hans Josefsson. Även inom näringslivet blev sponsring av kultur allt mer accepterat och till och med lite trendigt. Hans Josefsson och Jessica Malmsten ser flera bidragande faktorer. Företag som tidigare stöttat idrotten såg sig om efter andra möjligheter. Kulturinstitutioner, som hade och gav gott renommé, seglade upp som en ny vinnare, säger Hans Josefsson. Ytterligare en faktor är att företagen började arbeta mer strategiskt med varumärkesutveckling i slutet av 90-talet. Vi kunde tydligt visa vår höga kvalitet och vilka värden vi stod för och vad vi hade för mål med vår verksamhet, säger Jessica Malmsten. Många företag började också Jessica Malmsten och Hans Josefsson, som båda arbetar med GöteborgsOperans sponsrings- och näringslivssamarbete, är alltid öppna för fler sponsorer. En bransch som vi faktiskt saknar helt är IT-branschen. Där vore det extra intressant med ett nytt samarbete, säger Jessica Malmsten. arbeta med CSR och såg betydelsen av att stödja utvecklingen av sin egen region. Kring 1995, när huset var alldeles färskt, skapades konceptet Tag plats. Modellen tog bort den sista rädslan; det var ett koncept som fångade båda sidor både kulturverksamheten och sponsorerna, säger Hans Josefsson. GöteborgsOperans sponsorer representerar i dag ett brett spektrum av branscher. Många är nationellt eller internationellt verksamma företag baserade i Göteborg, som lockas av Göteborgs- Operans höga kvalitet och möjligheter till nätverkande. Bland alla de förmåner som GöteborgsOperans sponsorer erhåller, finns möjligheten att förlägga olika former av event till operahusets lokaler, något som utnyttjas flitigt av både större och mindre företag. Vi har anordnat produktlanseringar, frukostseminarier, årsstämmor, personalmiddagar, konferenser, after work Varje vecka får vi nya förfrågningar om arrangemang. Det är oerhört roligt att vårt fina hus är så populärt. GöteborgsOperans samarbete med våra partners och sponsorer är känt för att vara familjärt, smidigt och ge mycket i utbyte. Jag är ofta ute och arbetar aktivt som ambassadör för operahuset i olika sammanhang. Nätverkar, knyter kontakter, samtalar och lyssnar, säger Hans. Det händer också, allt oftare, att intresserade företag själva tar kontakt med GöteborgsOperan, tillägger Jessica Malmsten. Ofta säger de att de har tänkt till, undersökt GöteborgsOperans profil och möjligheter och blivit intresserade av att stödja oss. Det är givetvis väldigt trevligt att få de telefonsamtalen. Carin Arell CSR står för Corporate Social Responsibility 3

4 Ta ut svängarna, och var inte rädda för att göra fel, är koreograf Peter Svenzons visdomsord till de 30 som söker rollerna som Sharkstjejer. Hård gallring inför West Side Story Redan i november 2010 påbörjades ar be tet med rollbesättningen till Göte borgs Operans nästa stora musikal, West Side Story, som spelas säsongen 2011/2012. Drygt 600 personer kom till audition och av dessa gick 70 vidare till en tre dagars stenhård gallring. Bara hälften kan räkna med en roll. För en del är en audition rena adrenalinkicken, för andra det värsta man kan utsätta sig för. Koreograf Peter Svenzon, som själv otaliga gånger stått inför en kritiskt granskande jury, sitter nu på andra sidan skranket och är den som väljer ut, tillsammans med regissör, dirigent, operachef och några till. Vi har gjort en grov uppdelning i Sharks-gäng och Jets-gäng. Utöver dessa har vi ett antal dansare och sångare för varje större roll, som Tony, Maria och Anita. Och så finns ett antal vuxenroller, som inte har någon dans alls. Några fåtal roller finns, där karaktären inte behöver sjunga, då ska det vara renodlat tekniskt skickliga dansare, berättar Peter Svenzon och fortsätter: Det finns ett krux, alla som spelar gängmedlemmar ska se unga ut. Här är den sceniska åldern för tjejer 20-nånting, och för killarna år. Men man kan heller inte göra en ensemble med bara ungdomar, de skulle inte klara av att driva hela denna produktion med 80-talet föreställningar. Peter Svenzon har också dansat på GöteborgsOperans scen, alltifrån My Fair Lady på Storan till operan Julius Caesar. Han har även koreograferat, senast Charlie Chaplin. West Side Story blir hans största koreografuppdrag hittills här. Jag har varit i huset av och till sedan Jag gillar att göra olika saker, det lär man sig mycket av. Min koreografi är bland annat influerad av fysisk teater. Det är intressant att kommunicera med publiken och skapa situationer där den inte bara sitter och betraktar, säger Peter Svenzon som också driver egna danskompaniet Art of Spectra och komponerar musik. Under sina dryga 20 år som dansare har han även jobbat länge internationellt, och med varietéer, avant garde-teater, tidig nycirkus och som komisk illusionist. West Side Story innehåller mycket dans, vilket självklart gör den extra rolig att koreografera. Den är dansig även i sin regi; Jerome Robbins som gjorde den är ju koreograf. Musiken är väldigt bra, den säger saker hela tiden, liksom filmmusik som understryker handlingen. Shakespeares Romeo och Julia ligger där i botten. Men, vi har diskuterat Tony, han ska inte vara Romeo-typen, svärmorsdrömmen, han är trots allt Jets före detta gängledare. Fast nu drömmer han om något annat, han vill något. Peter Svenzon kommer inte att plocka bitar ur originalkoreografin, utan ska prova att flytta ut gränserna rejält för att sedan kanske flytta tillbaka dem lite. När vi så småningom börja repe- Koreograf Peter Svenzons assistent Ulriqa Fernqvist visar dansstegen. 4

5 tera, 17 juli, ska jag vara klar med alla grundidéer. Men jag kommer förstås att anpassa mig efter vilka det blir som får rollerna. Viktigt är att använda vars och ens personlighet, om någon exempelvis är väldigt akrobatisk så kommer jag att utnyttja det. Fast än är det långt kvar tills repetitionsstart. Nu handlar det om att under tre dagar välja ut rätt dans- och sångtalanger. 38 guldkorn ska vaskas fram bland de 70 som gick vidare från den öppna audition i november. Peter Svenzon och hans assistent Ulrica Fernqvist har samlat 30 tänkbara Sharks-tjejer i GöteborgsOperans stora balettsal. Två timmar senare är det Jetstjejernas tur. Nästa dag, killar och tjejer tillsammans. Det blir en relativt svår koreo grafi, för att sätta dem på prov. Här handlar det inte om att göra rätt. Om du ramlar så betyder inte det att du inte fick jobbet för att du ramlade. Du kanske inte hade tillräckligt bra teknik. Så tänk inte för mycket, utan se till att gå in och ha skoj. Visa vem du är. Att inte utmärka sig tillräckligt inför Peter Svenzon hela juryn samlas igen inför slutproven betyder inte heller att man är chanslös. Man kan fortfarande kvalificera sig för de större rollerna i nästa instans, med sin sångröst. Jets-killarna och Sharks-killarna måste vara riktigt bra dansare så att man får det fysiska språket. Tony, som slutat i gänget, behöver dock inte vara lika dansant. Repetitionstiden från juli fram till premiären i september blir knappt två månader. Det kan bli tufft. Gruppdynamiken ska in, rörelserna ska tränas. Jag tänker undvika uppvisningsdans, man ska åka in i dramat. Vi har ju ingen möjlighet att jobba med närbilder som på film, så istället får vi jobba med djupet på scenen, och farten, sammanfattar Peter Svenzon. Elisabeth Wikström Peter Svenzons mars till 13 april. Foto: Elisabeth Wikström Isabelle Fortes och de andra sökande till West Side Story lyssnar uppmärksamt på koreografen. 5

6 Dansens språk möter teaterns Mästerverket Katt på hett plåttak både filmen och pjäsen har inspirerat Patrick Migas till verket Raderna emellan. Inte själva handlingen, men de enormt täta scenerna. Här pratas väldigt mycket, utan att något egentligen sägs. Precis som i verkliga livet. Idén till Raderna emellan hade legat och grott länge. Jag tyckte att det var dags att pröva om den höll, berättar Patrick Migas, dansare på GöteborgsOperan, som även drivit en del frilansprojekt som koreograf. Senast i somras i tyska Essen, där han gjorde en uppsättning med 160 personer i en klosterkyrka. Patrick Migas brinner lika mycket, om inte mer, för regi och skådespeleri som för dans. Han skrev ner på papper vad Raderna emellan skulle innehålla. Den primära tanken var att vända sig till teatrarna, i första hand i Göteborg. Men Johannes Öhman är en väldigt juste chef, generös med ledighet och frilansprojekt och jag ville förbereda honom på mina planer. Till min stora förvåning tyckte han att detta var en spännande idé för vår Lilla scen. Och varför då försöka sälja sin själ till Stadsteatern? Patrick Migas beviljades resurser för en helaftonsföreställning och har valt ut sex dansare. Det unga paret spelat av Erik Johansson och Anandi Vinken har även många repliker. Dessutom finns ytterligare en talroll som fadern. Till den värvade Patrick sin egen svärfar Bo Swedberg. Han är skådespelare, han har jobbat på Stadsteatern, och han är i rätt ålder. Erik är fyllda 30 och jag vill inte att en man i 40-årsåldern ska spela hans gamla far. Bo är 80 år och dessutom nyfiken och pigg på att pröva saker. Säger jag att han ska stå på huvudet så gör han det, han ger det en chans, förklarar Patrick Migas och tillägger lite skämtsamt: Men om det inte fungerar, säger han förmodligen till mig, att det här är ren skit. En dramaturg från SVT har hjälpt till med dialog och synopsis, utifrån Patricks skisser över story och scenföljd. Nu finns ett manus precis klart. Idé till kostym och scenografi står Patrick Migas också för. Han ville inte ha färdig musik och heller inte typisk dansmusik, vad nu det I Raderna emellan har GöteborgsOperans dansare Patrick Migas fått chansen att förverkliga en idé han haft länge. är, utan det ska låta lite som ett soundtrack till en film. Den specialskrivna musiken framförs live på scenen av Michael Mennell och Frida Thurfjell från bandet Western. Patrick har medvetet gett dem få och rätt kryptiska ledtrådar som underlag till komponerandet. Slutresultatet ska finslipas under de sista tre repetitionsveckorna då musikerna är med på scenen. För att lyxa till det lite extra är också ljussättaren med nästan hela repetitionsmånaden. Det fungerar eftersom vi har fri tillgång till hela Lilla scenen med scenografi och allt fram till premiären, berättar Patrick Migas. Elisabeth Wikström Raderna emellan Dansverk av Patrick Migas. Premiär 25 mars. Foto: Elisabeth Wikström Susanna Caldegren provar kostym med Kerstin Carlsson, tillskärare på damskrädderiet. Patrick Migas är regissör/koreograf och Susanna Caldegren dansare i nya verket Raderna emellan. 6

7 På andra sidan genombrottet Rollen som Joe Gillis i Sunset Boulevard är musikalartisten Jonas Eskilssons stora genombrott. Premiärkvällen jämför han med känslan när man vinner en fotbollsmatch med 1-0, eller kanske till och med 2-0 När vi träffas en snövit decemberlördag har Jonas Eskilsson gjort 27 föreställningar av totalt 82. Lördagar spelas två föreställningar, så hans arbetsdag börjar i sminket efter lunch och slutar först framåt midnatt. Rampfeber? Nej, inte alls. Jag var inte ens särskilt nervös på premiären. Bara väldigt upprymd. Extra kul var att mamma och pappa satt i publiken. Då kände jag mig stolt. Jonas Eskilsson är uppvuxen på en bondgård utanför Falköping. Han var duktig i fotboll, men trubbel med knäna satte stopp för den eventuella sportkarriären. Det hindrade honom också från att göra lumpen som jägare direkt efter gymnasiet. Och fick han inte bli jägare, ville han inte göra lumpen alls. Plötsligt fick jag ett extra år, att använda till något kul. Jag har alltid sjungit och är intresserad av teater och sökte därför in på folkhögskolan Wendelsbergs teaterlinje. Det kändes helt rätt, han trivdes med teatermiljön och människorna som arbetar där. Efter examen som teaterpedagog två år senare sökte Jonas Eskilsson vidare till musikalprogrammet på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Mellan utbildningarna jobbade han ett tag som brevbärare och i våras tillbringade han tre månader i New York och frossade i Broadway-uppsättningar och lät sig inspireras. Att få en huvudroll i en stor uppsättning som Sunset Boulevard och dessutom på GöteborgsOperan var ingenting som den just färdigutbildade Jonas Eskilsson räknat med. Det var audition i flera dagar och många gallringar. Men jag kände hela tiden, att det här är en roll jag kan göra. Och jag gillar att gå på audition. Man får vänja sig vid att få nej, och inte ta det personligt, man kanske inte passar som typ, det handlar inte om att man är dålig. Jag menar, vill de ha en kort mörkhårig kille, så är ju inte jag rätt person. Men uppenbarligen var Jonas rätt som Joe Gillis. Nu när Sunset Boulevard gått ett tag är ensemblen såpass varm i kläderna att den börjat ta ut svängarna lite och utveckla rollerna. Det är kul att överraska varandra ibland och kanske säga en replik på ett nytt sätt. Har du börjat fundera på livet efter Sunset och över framtiden som artist? Från maj är jag alltså arbetslös. Jag har väl inte letat jätteaktivt än, men jag har pejlat lite vilka musikaler som är på gång. I ett längre perspektiv kan jag absolut tänka mig talteater, och jag ser mig mer som sångare och skådespelare, än som dansare, även om jag är fysisk och gillar att dansa privat. Helt klart vill jag jobba i Sverige på mitt modersmål, jag drömmer inte om en utlandskarriär. Min stora dröm är att starta en musikteatergrupp, ett nytt Galenskaparna, jag älskar deras produktioner. De är roliga, fast med intelligent samhällssatir i botten. Elisabeth Wikström Sunset Boulevard, musikal av Andrew Lloyd Webber, spelas t o m 15 april. Jonas Eskilsson i rollen som unge manusförfattaren Joe Gillis här tillsammans med Martyna Lisowska som spelar Betty Schaefer. Foto: Mats Bäcker Operaälskaren Harald Emgård tipsar om extra hörvärda inspelningar. Harald är leg. logoped och röstpedagog. F = fullpris M = mediumpris L = lågpris Haralds skivtips 1962 kom den första studioinspelningen av Händels Alcina. Decca samlade den tidens toppkrafter med den nyligen bortgångne Joan Sutherland i spetsen. En vidunderligt välsjungen inspelning som idag även har blivit ett tidsdokument över hur man musicerade barockmusik för 50 år sedan. Några år tidigare hade det gjorts en radioutsändning från Tyskland, också den med Sutherland som Alcina, fast denna gång byttes Ruggieros gängse mezzo ut mot en tenor och inte vilken tenor som helst utan den legendariske Fritz Wunderlich. Denna utsändning finns nu på DG gjordes underbar inspelning på EMI under Richard Hickox. Den har glädjande nog nyligen gjort sin åter-entré i skivkatalogen. Den amerikanska sopranen Arleen Augér tillsammans med brittiska toppkrafter klev in i studion efter en serie föreställningar i samband med 300-årsfirandet av Händels födelse. Detta är en levande, lekfull och genommusikalisk inspelning, där sångarna har arbetat med rollerna under längre tid och dessutom getts frihet till musikaliska improvisationer. Här har vi en samling barockerfarna sångare vars röster klingar ypperligt tillsammans samtidigt som var och en har sin unika röstkaraktär. En inspelning vars kvalitéer ingen tidigare eller senare inspelning riktigt nått upp till kom en liveinspelning från Paris under William Christie. En osedvanligt tung och lite gammeldags inspelning för att komma från denne kunnige barockdirigent. Renée Fleming sjunger Alcina. Rösten är krämig och vacker men redan här är Fleming alltför medveten om detta och gör också för mycket av sin rösts möjligheter på ett sätt som inte gagnar verket. Fast för älskare av Fleming blir det en högtidsstund. Erato. För något år sedan så kom ännu en inspelning. Allan Curtis leder en spänstig och dramatisk inspelning med Joyce didonato som Alcina på DG. Den är mycket bra, mer teatral och dramatisk än Hickox men jag tycker ändå inte den når helt upp till EMI-inspelningens nivåer. Bland annat eftersom många av sångarna klingar allför lika. Dessutom så är jag oerhört svag för Augérs fenomenala sångkonst. När vi nu har den svenska världs mezzon Katarina Karnéus i huset så vill jag passa på att tipsa om två av hennes och pianisten Julius Drakes skivor: Sibelius songes och Grieg songes. Båda är lysande inspelningar från Hyperion. Harald Emgård 7

8 Förförelsekonster Fyra kvinnliga solister har nyckelrollerna i barockoperan Alcina. Librettot är ett triangeldrama i kvadrat. Om Alcina som faller för Ruggiero, som är ihop med Bradamante, som klär ut sig till man, som Morgana blir kär i En fantastisk story, tidlös, komplex. Det handlar om ytlighet, prototyper, om att förlora sin ungdom och inte ha kontroll. Musiken är dessutom underbar, rena Händel hit-parade, säger Ida Falk Winland. Hon gjorde succé på GöteborgsOperan hösten 2008 som Cleopatra i Julius Caesar, också en Händelopera. I Alcina sjunger hon rollen som Morgana, lillasyster till Alcina. De förtrollande, undersköna systrarna konsumerar män på löpande band, drar sig inte för att använda svart magi för att snärja dem och slänger älskarna på soptippen när de är förbrukade. Agneta Eichenholz, som sjunger titelrollen, tycker att Alcina är en häftig utmaning som ligger perfekt i tiden, både för hennes karriär och lyriska sopranröst. För en kvinna är det svårt att älska denna kvinna. Vilket inte innebär att jag inte älskar att göra henne. Det är härligt att stå i centrum och få ta för sig. Det är inte länge sedan jag istället hade fått göra Morgana, men nu är Alcina helt rätt för mig. Jag blir erbjuden väldigt många galet dramatiska roller men tackar nej jag vill inte slita ut rösten med roller jag inte känner mig mogen för. Agneta Eichenholz har sjungit Händel tidigare, bland annat Oreste i Berlin, men tycker att Alcina är strået vassare, både rollerna och operaverket i sig. Det är musik som gör en lycklig. Man kan lyssna hur mycket som helst, det är omöjligt att tröttna. I Alcina är karaktärer starka. Här finns inga mähän, skjuter Ida Falk Winland in. Verdi prati, en av verkets mest kända arior, är riddaren Ruggieros paradnummer. Rollen skrev Händel för en kastrat sådana fanns ju på 1700-talet men numera görs den ofta av en countertenor, ibland av en tenor, eller som på GöteborgsOperan av en mezzosopran. Världsstjärnan Katarina Karnéus tvekade inte att tacka ja fastän hon numera är sparsam med operaroller. Hon gillade dock kombinationen Göteborgs- Operan och team med regissör Yannis Houvardas i spetsen. Teamet bestående av Houvardas, scenograf Lars-Åke Thessman, kostymör Karin Erskine och ljusdesigner Torkel Blomqvist står bakom succéer som Elektra, Rosenkavaljeren, Parsifal och Kvinna utan skugga. Även i Rosenkavaljeren hade Katarina Karnéus en byxroll: Octavian som hon fick tidskriften Operas operapris för Ruggiero är lite annorlunda jämfört med andra byxroller. Eftersom han är förtrollad av Alcina och väldigt förvirrad blir det en stor utmaning att få publiken att förstå hans inre resa. Det är en fantastisk roll och härligt att få sjunga barock, till på köpet hemma i Sverige, säger Katarina Karnéus, vars Ida Falk Winland gjorde succédebut på Göteborgs- Operan 2008 som Cleopatra i Händels Julius Caesar Foto: Mats Bäcker Agneta Eichenholz har tidigare gästat Göteborgs- Operan, i Kristina från Duvemåla, men Alcina är hennes första operasolist roll här. 8

9 kryddade med magi nästa operaroll blir Donna Elvira i Don Giovanni på Covent Garden Annars gör jag mest konserter för att slippa vara ifrån min elvaårige son så mycket. Men jag tillåter mig en opera om året, för min sceniska tillfredsställelses skull. Jag har levt i kappsäck i 15 år nu, ända sedan jag slog igenom internationellt. Alcinas fjärde nyckelroll tillhör Ann-Kristin Jones som gestaltar Bradamante, Ruggieros fästmö. Bradamante beger sig till häxsystrarna Alcinas och Morganas näste på jakt efter den förlupne och förtrollade Ruggiero. Och för att lura dem alla klär Bradamante ut sig till man. Förvirringen är total, utan att därför bli en förvecklingskomedi. När Ann-Kristin Jones fick förfrågan om Alcina trodde hon först att det gällde Ruggiero, eftersom Bradamante ligger aningen lägre röstmässigt. Bradamante är också en jättebra roll, hon är så impulsiv och temperamentsfull, och rollen innehåller många koloraturer. Vi solister gör dessutom körpartierna. Det är svår regi med många detaljer. Yannis är ytterst noggrann, men också en varm person. Man känner sig trygg med honom som regissör. Ann-Kristin Jones finner det inspirerande att arbeta i samma operaproduktion som Katarina Karnéus. Båda är mezzosopraner och båda har gjort Siebel i Faust, Olga i Eugen Onegin, Sextus i Julius Caesar och Ann-Kristin samtliga dessa roller på GöteborgsOperan under sitt treåriga solistkontrakt. Katarina har ju ungefär tio års försprång gentemot mig. Vilken stor karriär och en så fräsch röst fortfarande, det är fascinerande. Hon gläds också över återföreningen med Ida Falk Winland. De möttes i Julius Caesar, plus att deras vägar korsats flera gånger som nominerade till Solistpriset Det var en hård kamp mellan oss ända till finalen. Ida vann, och det unnar jag henne. Vi är jättegoda vänner, säger Ann-Kristin Jones. Alla fyra har sin hemadress i Stockholm, men har ofta engagemang annorstädes. Ann-Kristin Jones, som nyligen varit mammaledig, återkommer till GöteborgsOperan kort efter Alcina för nypremiären av Eugen Onegin, och även nästa säsong i en än så länge hemlig roll. Agneta Eichenholz har hela tre olika operaproduktioner på gång i Schweiz. Katarina Karnéus gör som sagt konserter fram till sin operaroll på Covent Garden, våren Ida Falk Winland får bara en dag ledigt från Alcinas dirigent, Händel-experten Laurence Cummings. Vi sammanstrålar i London i en opera av Vivaldi. Vi trivs ihop, jag fullkomligt älskar att jobba med Laurence. Elisabeth Wikström Händels opera Alcina i regi av Yannis Houvardas har premiär 5 februari 2011 och spelas till 16 april. Ann-Kristin Jones tillhör GöteborgsOperans fasta ensemble. Här (till höger) som Siebel i Faust, tillsammans med Malin Byström. Foto: Ingmar Jernberg Katarina Karnéus har gjort många byxroller. Här i Rosenkavaljeren mot Nina Stemme Foto: Ingmar Jernberg 9

10 Älskad barnbok på scen Foto: Peter Jönsson Min mamma är en drake är en musikteaterföreställning, byggd på en älskad bilderbok av Pija Lindenbaum. Författaren själv har ritat kostymerna, men undvikit att blanda sig i manusarbetet. Det här blir något annat än boken och det är som det ska vara, säger hon. På morgnarna brukar Åkes mamma vara alldeles vild av stress och skrika Skynda dej med mackan! och Nu hinner vi aldrig. Men en morgon har mamma förvandlats till drake. Hon har glömt hur man lagar frukost och somnar mitt i bäddningen. Den här dagen blir annorlunda, med eldsprutning, djurparksbesök och lekplatsgräl. Morgonen efter är mamma tillbaka igen. Pija Lindenbaums När Åkes mamma glömde bort är, precis som många andra av hennes bilderböcker, en favorit för tusentals barn, inte bara i Sverige. För sin svärta och humor betraktas hon som en av våra allra största. Gittan och gråvargarna fick Augustpriset 2000 och 1992 utsåg New York Times hennes Boken om Bodil till en av årets bästa illustrerade barnböcker. Berättelsen om Åke och hans mamma kom till mig när min brorson gick igenom den obligatoriska dinosauriefasen, samtidigt som jag kände mig som mamman på gränsen till sammanbrott. Vuxna vet att det går över, men för barn är det skrämmande när föräldrarna verkar vara på väg att gå sönder, säger Pija Lindenbaum. Min mamma är en drake är långtifrån den första scenföreställning som skapats utifrån hennes böcker, men Göteborgs- Operan blir först med att göra renodlad musikteater. Föreställningen, som framförs av fem sångare och fyra musiker, kommer att spelas för lågstadieelever i hela regionen från 5 mars. Bokens berättelse har kompletterats med ny dialog och nya sånger, skrivna av librettisten Irena Kraus och tonsättaren Thomas Lindahl. Jag känner mig väldigt trygg med att lämna över historien i deras händer. Jag har ju inte skrivit för scenen. Det här blir något annat och det är som det ska vara, säger Pija Lindenbaum, som dock ritat kostymerna till föreställningen. Jämfört med boken har hon tagit ut svängarna. Jag vill ställa till och deformera kropparna. Figurerna ska inte ha vanliga kläder, utan vara roliga att titta på. Samtidigt måste jag se till att det går att sjunga och röra sig i kostymerna. Vad är viktigast att tänka på när man skapar berättelser för barn? Ämnena kan vara desamma som för vuxna. Det kan handla om stora livsfrågor som kärlek, död, rädsla och sorg. Men det är viktigt att se på världen med barnögon. Vuxna vet vad som brukar hända i en viss situation. För barn som inte har samma ramar finns det mycket som är oförklarligt. Emil Carlsson Min mamma är en drake Musikteaterverk för barn av Thomas Lindahl, libretto av Irena Kraus Regi: Mia Ringblom Hjertner Scenografi och ljusdesign: Thorsten Dahn Kostymdesign: Pija Lindenbaum I rollerna: Ulrika Tenstam, Jacob Wistrand, Ingahill Wagelin, Nina Ewald. Premiär 5 mars, Skövdescenen. Därefter på turné i Västra Götalands regionen och på GöteborgsOperan Lilla scenen. 10

11 Nya vägar till unga I Framtidskampen tävlade unga arbetssökande om praktikplatser. Tio företag deltog. 23-åriga Emelie Fröjdendahl siktade in sig på GöteborgsOperan och vann på sina idéer om att locka ungdomar till föreställningarna. Emelie Fröjdendahl vann en erfarenhetsplats på Operan i Framtidskampen, en tävling som anordnades av Göteborg stads ungdomsprojekt UPP i samarbete med tio företag. Foto: Elisabeth Wikström GöteborgsOperans marknadsföringschef Lena Jaksch tyckte att Emelie Fröjdendahls tävlingsbidrag stack ut bland alla kreativa idéer de fick in: På ett tydligt och genomtänkt sätt presenterade hon förslag både på vad, och hur, vi kan nå ut till unga via sociala medier med dansen i fokus. Upp! var en nysatsning för arbetslösa ungdomar mellan år boende i Göteborg. Det unika i arbetssättet är att det hjälper ungdomar med det som de själva vill ha hjälp med. Lena Jaksch poängterar att just frivilligheten har gett dem kontakt med mycket motiverade och initierade ungdomar. Att välja praktikant utifrån en marknadsföringsidé istället för att se på tidigare erfarenhet har varit mycket berikande och spännande. Vi deltar gärna igen. Det känns viktigt att vara en samarbetspartner i projekt som berör unga i vår stad. För kulturintresserade Emelie Fröjdendahl som sett allt ifrån Snögubben till Macbeth på GöteborgsOperan, var en plats på marknads- och försäljningsavdelningen rena drömmen. Efter två av sina fyra praktikveckor kan hon konstatera att det till och med är roligare än hon trott. På sin er - farenhetsplats som marknadskoordinator har hon både gått bredvid och hjälpt till samt fått chansen att bidra med tankar och idéer. Jätteintressant vilken stimulerande miljö. Jag har varit med på möten, filmat repetitioner och sprungit på event. Som på NK mitt i julhandeln då sångare från Sunset Boulevard utklädda till butikspersonal plötsligt började sjunga i dolda mikrofoner. Allt gick ut i högtalarsystemet och sedan strålade sångarna samman på tomtescenen. Efter deras uppträdande berättade balettchefen Johannes Öhman om Eroica och några dansare visade smakprov. Det blev fantastiskt lyckat allting. Och nu i eftermiddag ska vi fotografera Lova & Sam. Det händer nya spännande saker hela tiden. Tio företag deltog, ett per dag, och så släpptes ledtrådar på Facebook en gång i timmen fram till lunch. Det gällde att hitta en specifik plats. Sedan fick man ett dygn på sig. Mina idéer handlade om att marknadsföra dans för unga, både på helt nya sätt och genom att uppdatera gamla. Deadline var vid lunch nästa dag. Framåt eftermiddagen, precis när jag gett upp hoppet, ringde de och sa att jag hade vunnit. Elisabeth Wikström Övriga deltagande företag i Framtidskampen var Lindex, Göteborg & co, Volvo, Schenker, Essoell reklambyrå, Liseberg, Sodexo, Renova samt WSP. GöteborgsOperan söker ny balettchef Balettchef Johannes Öhman lämnar sin post på GöteborgsOperan sommaren Han motiverar sitt beslut med att han vill vara mer med sin familj, som är bosatt i Stockholm. Johannes Öhman tillträdde som balettchef sommaren Han etablerade tidigt sin vision för GöteborgsOperans Balett: att bli ett av Europas spjutspets-kompanier inom den nutida dansen. Vi är mycket nöjda med Johannes Öhman som balettchef. Han har utvecklat danskompaniet på ett synnerligen framgångsrikt sätt, såväl nationellt som internationellt, säger Peter Hansson, vd, och framhåller alla positiva recensioner både i svensk och utländsk press. Under hans ledning har kompaniet haft en av sina mest framgångsrika perioder och skapat sig en tydlig position i Skandinavien. Den inriktningen kommer vi inte att ändra på. Rekryteringen av en ny balettchef har påbörjats. Balettens kommande säsong är redan lagd och kommer att presenteras i nästa nummer av GO Nyheter. Operapriset till Åke Zetterström Tidskriften Operas läsare har röstat fram Åke Zetterström som vinnare av årets operapris för rolltolkningen av Sixtus Beckmesser i Wagners Mästersångarna i Nürnberg, som spelades på GöteborgsOperan våren Åke Zetterström har tillhört Göteborgs Operans fasta ensemble sedan 1994 och gjort en rad stora roller. Senast såg vi honom som Nick Shadow i Stravinskijs Rucklarens väg, och nu är han aktuell som Melisso i Händels Alcina. Priset, som delas ut för 24:e året i rad, består av en statyett samt en prissumma på kr. Sponsor för Tidskriften Operas pris är AB Volvo. Övriga nominerade var i år Malin Byström (sopran, Thaïs), Pier Giorgio Morandi (förste gästdirigent Kungliga Operan), samt Emma Vetter (sopran, Elektra). och Musikalpriset till Gunilla Backman Tidskriften Operas och SJ:s musikalpris 2010 tilldelades Gunilla Backman för hennes tolkning av Norma Desmond i Göteborgs Operans uppsättning av Sunset Boulevard. Priset kommer att delas ut vid föreställningen den 24 februari. Ur motiveringen: Gunilla Backman fångar på djupet, i både sång och attraktion, kontrasten mellan den flydda glansen och nya tiders effektiva krav. Musikalpriset instiftades i fjol, då det gick till Ola Salo för huvudrollen i musikalen Jesus Christ Superstar i Malmö. Priset består av en statyett samt en prissumma på kr. Övriga nominerade i år var Henrik Dorsin (I hetaste laget), Reuben Salmander (Cabaret), Karin Oscarsson (Chicago) samt Christer Nerfront (Jekyll & Hyde). 11

12 Teamet bakom Herzschmerz är tillbaka Bregje van Balen, tidigare dansare, nu kostymör, samarbetar gärna med koreografen Jo Strømgren. De gjorde bejublade Herzschmerz på GöteborgsOperan 2009 och är nu aktuella igen med ett nytt dansverk. Jag älskar att jobba med Jo. Han är crazy, inspirerande, rolig, och så ger han mig stort kreativt utrymme. Likheterna med dansarna är slående i Bregje van Balens kostymskisser. Vad kul, syns det? Medan jag ritade, växte personen fram, det var en ny erfarenhet för mig. Fast några ser alltför glada ut i mina skisser, deras rollkaraktärer är inte alls sådana. Holland-baserade Bregje van Balens och norske Jo Strømgrens samarbete sker via många kanaler. Hon gör en hel del jobb för operahuset i Oslo och om båda är där samtidigt kan de träffas personligen, annars sker kommunikationen per e-post, på Skype eller över telefon. Jo brukar ha en vision som vi börjar med att diskutera. Sedan händer saker i mitt huvud, och det är mycket vill jag lova Om detta berättar jag för Jo, och så fortsätter vi därifrån. Hur det utvecklar sig beror också på om det är en story med handling eller ett abstrakt koncept. Är det abstrakt så visar Jo scenografin och då kan jag tänka in kostymerna där, berättar Bregje van Balen, som denna gång fått ett konkret koncept att utgå ifrån. Karaktärerna beskriver hon som sorgsna, uttråkade förortsbor. De saknar individualitet, ingen vågar vara unik, vilket illustreras av kläderna, enhetliga kostymer till männen och prydlig kjol och blus till kvinnorna. Färgskalan är diskret och lågmäld. För att leta kläder har Bregje van Balen gjort en djupdykning i Göteborgs- Operans kostymförråd och sedan botaniserat vidare i second handbutiker. Jag ville skapa en realistisk känsla, det hade inte fungerat lika bra med nya skräddarsydda plagg. Jag hittade blusar till alla, men inte kjolar i rätt storlek, dansarna är alldeles för små, så kjolarna har jag ritat. Dessutom måste kläderna ha viss rörlighet för att dansas i. Jag vet själv hur viktigt det är. Utöver dessa kläder à la grå mus, ska Bregje van Balen rita en uppsättning fantasikostymer. Karaktärerna kommer att fly från sina patetiska, trista liv och hamna i en surrealistisk omgivning. Det är inte klart än hur den miljön ska se ut, därför har jag heller inte börjat rita de plaggen. Bregje van Balen som samarbetat med Jo Strømgren sedan 2004 får frågan hur hon karaktäriserar honom som koreo graf. Oj, det var svårt. Han har massa humor, det väver han in på ett smart sätt. Det syns tydligt att han älskar teater och film. Finns det en historia att berätta så är Jo rätt man att göra det. Mina personliga favoriter är hans pas de deux-partier, så smidigt och så skickligt sammanflätade. Förstås hänger det också på dansarna. Skapande handlar om kemi, säger hon. Och så gillar jag Jo när han chockar. Elisabeth Wikström Bregje van Balens genomtänkta kostymskisser porträtterar även varje enskild dansare. Det tvådelade dansprogrammet av Jo Strømgren och Stijn Celis har världspremiär på 12

13 Tänk jazz, Strauss, charm och kullager YRKET Yrke: Portvakt i personalporten, som hör till internserviceavdelningen Namn: Kristoffer Påhlman Anställd: Anställd 1997, som städare, sedan kontorsvaktmästare och sedan 1999 portvakt. Foto: Mario Pericone Kolossalt charmigt, avspänt, ungt, impressionistiskt och svårt att se sig mätt på. Dessa lovord, och några till, strödde recensenterna över Stijn Celis förra dansverk här. Nu är den populäre belgiske koreografen tillbaka med en kreation inspirerad av staden Göteborg. Efter tre dagars repetition finns inget namn på verket, inga ord som låser dansarna, eller målar in koreografen i ett hörn. Vi har hittills jobbat med tajming och rörelser. Om jag delger dansarna en metafor, blir det svårt för dem om jag sedan ändrar mig. Metaforen fastnar och blir i stället en paradox, säger Stijn Celis och fortsätter: Jag är alltid noga med att vara verbalt tydlig när jag väl kommunicerar mina tankar. Det ska finnas en klar definition, vi kan inte jobba med ungefär, det blir bara förvirrande. Han sökte en stark göteborgsk symbol för sin egen tankeprocess och fann SKF. Kullagren har en intressant dynamik och form, den konstanta rörelsen, industrikänslan, en symbol för transport. Kulorna går runt, runt i en evig cirkel. Hans förra verk på GöteborgsOperan våren 2009 hette Your Passion is Pure Joy to Me, efter en låt av Nick Cave, vars rockmusik var en viktig ingrediens i uppsättningen. Även i den kommande danskreationen spelar musiken en central roll. Här har Stijn Celis valt både jazziga toner och klassisk musik av Richard Strauss. Koreografen Stijn Celis in-action Approachen förra gången var medvetet ung och med ett lite friare rörelsespråk, säger Stijn Celis. Vilket kritikerna också noterade i sina recensioner. Publiken lär känna igen känslan från förra verket i det nya, tror han, utan att det blir en upprepning. Den kvalitet vi uppnådde då är jag mycket nöjd med. Jag arbetade intensivt med relationen till dansarna, vi byggde upp en speciell atmosfär och fick igång ett bra system. Nu vill jag fortsätta den resan, med delvis samma dansare. Tre dagars repetitioner har resulterat i fyra timmars film att närstudera. Hur autentiskt och unikt känns materialet, det är frågor Stijn Celis måste begrunda innan han går vidare. Hans bollplank är balettmästaren Stephan Laks, som dessutom dansade i Your Passion is Pure Joy to Me. De har även jobbat tillsammans i Bern Ballet, där Stijn Celis var konstnärlig ledare Sedan dess har han frilansat som koreograf med hela världen som arbetsfält. Han började sin karriär långt tidigare som klassisk dansare. Stora kompanier kan medföra strikta hierarkier, vilket han tycker att GöteborgsOperans Balett är skönt befriade från. Här känner jag mig väldigt fri att experimentera, förklarar Stijn Celis. Han arbetar med samma team som förra gången och utlovar även här färgrika kostymer. Ljusdesignen och scenografin blir distinkt effektfull med ett svart skinande golv och enorma vita väderballonger upplysta inifrån. Elisabeth Wikström Stora scenen 26 februari. Sista föreställning 26 mars. Utbildning/bakgrund: Kockutbildad, men har bara arbetat som kock i ett år. Vad ingår i jobbet? Växeltelefoni, ta emot folk i receptionen, allmän service som att fixa taxi, se till att skrivare fungerar, säkerhetsövervakning. Även godsmottagning av kontorsmaterial, tygrullar, hydraulmotorer, allt. Där kan bli lite detektivarbete på lastbryggan med att luska ut vem som är mottagare, det vet sällan chaufförerna. Eller så frågar de efter Christina Nilsson Christina Nilssons väg är ju adressen hit. Någon udda uppgift du fått? Ganska nyligen var det en dirigent som låst in sig i sin gästlägenhet. Då fick jag snabbt springa dit tvärs över gatan med extranyckeln. Gissa om han blev förvånad när han kom hit och fann mig redan sitta på min plats i porten, fast vi gick från lägenheten samtidigt. Jag tog genvägen över slänten. Mesta celebritet du mött? Drottning Silvia och Victoria, de har varit här flera gånger. Och tidigare Birgit Nilson förstås. När de kungliga kommer är det självklart ingen överraskning, utan Säpo har kollat läget först. Hur många hälsar du på varje dag? Är det en helt vanlig vardag med full repetition, så handlar det nog om 500 anställda. Därutöver deras gäster och besökare. Vad är roligast med jobbet? Alla olika människor jag möter, alltifrån inhyrda humpare det är de som hjälper till att riva scenen till operastjärnor. Ofta fungerar vi i porten som lite av en turistbyrå och det är bara kul. Arbetet är extremt omväxlande. Jag gillar faktiskt stressen, när allt händer på en gång, då finns roliga utmaningar att lösa. Jag har nyligen också fått ett hedrande extrauppdrag som party-manager, och hjälper projektledarna att ordna premiärfester. Och på Trettondagsbalen var jag en av tio fem killar och fem tjejer från Göteborgs Operan som minglade runt bland besökarna och bjöd upp till dans. Elisabeth Wikström Foto: Elisabeth Wikström 13

14 GO-BITAR Visste du att... Hans Gefors, en av Sveriges största operakompositörer, kontrakterats för att komponera ett nytt operaverk för GöteborgsOperan? Urpremiären är planerad till år 2015, och Hans Gefors kommer att samarbeta med dramatikern och librettisten Kerstin Perski. Ämnet för verket är än så länge hemligt. Prestigefullt gästspel De senaste åren har GöteborgsOperans Balett blivit ett allt mer efterfrågat danskompani på de internationella gästscenerna. I januari besökte GöteborgsOperans Balett prestigefyllda la Maison de la Danse i Lyon för ett fem dagar långt gästspel med succéuppsättningen 3xBoléro. Maison de la Danse är tillsammans med Théâtre de la Ville i Paris den mest prestigefulla gästscenen man kan bli inbjuden till i Europa, säger balettchef Johannes Öhman. Kompaniet har de senaste åren gästat bland annat italienska Bolzano, nordamerikanska Jacob s Pillow Dance Festival samt scener i Norge, Luxemburg och Tyskland. Senare i vår väntar bland annat Schweiz och Serbien. Saxat om Sunset Boulevard: Detta är bland det vackraste jag har sett på GöteborgsOperan. GP Ensemblen är fantastisk, in i minsta biroll. Expressen En uppsättning som med stor lyskraft visar hur Webbers musikal hör hemma i ett fullskaligt operahus DN Black Biist & Metamorfos: Extrainsatta föreställningar Två av förra säsongens uppskattade dansverk kommer tillbaka till GöteborgsOperan i vår för tre extraföreställningar vardera. Wim Vandekeybus explosiva och kritikerrosade Black Biist, baserad på Oidipus-myten, är ett våghalsigt dansteaterverk som krävde 10 extra repetitionsveckor av dansarna. Den 13, 14 samt 17 maj är det tillbaka på Stora Scenen. GöteborgsOperans Balett dansar nästan skjortan av döden. SvD Mariko Kida i La la Land av Ekman/Walerski Black Biist av Vandekeybus ingick i dansdubbeln Dekadens, Det tvådelade dansprogrammet Metamorfos gjorde storartad succé hos publik och kritiker vid världspremiären förra våren. Johan Ingers Falter utforskar en resa från kaos till ordning med hjälp av nio dansare och 64 rep. I Alexander Ekmans och Medhi Walerskis humoristiska La La Land, som blandar dans med talad dialog, möter vi en grupp människor på självhjälpskurs. I april tar delar av GöteborgsOperans Balett med Metamorfos på turné till Serbien och Schweiz, och den 20, 21 och 25 maj finns åter chans att njuta detta dansprogram på GöteborgsOperan. Stor, ja, rent av oförglömlig, danskonst. DN 14

15 B Ä S T A A B O N N E N T Bästa abonnent! Det gångna året blev ännu ett framgångsrikt för GöteborgsOperan. De allra flesta av våra uppsättningar inom musikal, dans och opera vann såväl kritikernas som publikens stora gillande. När året summerades hade vi genomfört totalt 310 föreställningar, med ett snitt på cirka personer per föreställning på Stora Scenen. Detta är vi givetvis mycket stolta över. Tack, alla ni som besökte våra föreställningar 2010! Den fortsatta säsongen, våren 2011, bjuder på flera intressanta och fantasieggande uppsättningar för såväl den nya publiken som den trogna. Vi ger operorna Alcina och Lucia di Lammermoor, har världspremiär på verken i dansuppsättningen Strømgren/Celis, får besök av Kungliga Baletten, som dansar Svansjön, och som vanligt är vi på turné i regionen. Kom ihåg att ta del av de extra förmåner som vi erbjuder er som är abonnenter hos GöteborgsOperan. Missa inte heller att handla i vår Operashop, med dess utökade sortiment. Varmt välkomna till vår föreställningar vi hoppas få se er flera gånger under våren! Ing-Marie Persmo Marknads- och försäljningschef ABONNENTERBJUDANDE Köp två biljetter betala för 1! I vår återkommer succéerna Black Biist och Metamorfos till GöteborgsOperan. Du som är abonnent får nu köpa två biljetter till priset av en! Black Biist ges maj, Metamorfos den maj. Pris: 350 kr. Erbjudande via e-post! Anmäl din e-post adress till abonnemang@opera.se så får du senaste nyheterna från GöteborgsOperan. Specialpris i shopen En nyhet för året är GöteborgsOperans fina brickor. Dessa finns med två olika motiv. En perfekt present! Du har nu som abonnent möjlighet att köpa båda brickorna för 229 kr (ordinarie pris 139 kr/st) GöteborgsOperan, Abonnemang Tel , e-post: abonnemang@opera.se & Om en kompositör kunde uttrycka sig i ord hade han inte brytt sig om att försöka uttrycka det genom musik. Gustav Mahler Vill du veta vem som sjunger eller hur lång föreställningen är? Undrar du vad som finns på restaurangens meny eller vill du boka bord? 15

16 B Porto betalt Port payé GöteborgsOperan är ett bolag inom Västra Götalandsregionen Spara med hjärtat och stöd GöteborgsOperan När du sparar i Banco Kultur gör du inte bara en investering för din egen framtid. Du stöder också Göteborgs- Operan, eftersom 1% av din fondförmögenhet varje år delas ut till den kulturinstitution du väljer. För dig som trivs i aktiv teatermiljö, nära GO:s Skövdescen. Introduktioner, föredrag, resor och många andra trevliga förmåner erbjuds våra medlemmar i föreningen. Tfn GöteborgsOperans Balettklubb har massor av aktiviteter för Dig som är balettintresserad. Ytterligare upplysningar genom Bo Jerrhagen tel: BILJETTKASSA TELEFAX gruppbokningen skövde E-post: biljetter@opera.se