Nr 109. Mot : 109 I l. av herr Hemlansson m. fl. om förstatligande av bensin- och oljehandeln.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nr 109. Mot : 109 I l. av herr Hemlansson m. fl. om förstatligande av bensin- och oljehandeln."

Ingeborg Gunilla Samuelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Mot : 109 I l Nr 109 av herr Hemlansson m. fl. om förstatligande av bensin- och oljehandeln. Inom den internationella oljehandeln intar ett fåtal stora, hclint<!grl!rade företag en dominerande ställning. Bland dessa märks främst de sju stora internatio nella truster ("multinatio nella företag") som brukar kallas "seven sist ers" eller "seven majors". De har produktion och fö rsäljning spridd över flera världsdelar. Dessa sj u bolag svarade år 1970 fö r 57 procent av de försålda oljeprodukterna i världen u tanför de socialis tiska länderna. storleksordningen mellan dessa kapitalistiska o ljc koncernc r framgå r av nedanstående tabell. Oljekoncem Standard Oil Company (Esso) Royal Dutch Petroleum Company/Shell Tcxaco Mobil Oil Corporation British Petroleum Corporation (BP) Standard Oil Company of California (Socal) Gulf Oil Corporation Summa Forsoljning i procent ,5 10,0 9,7 8,9 7,2 100,0 Av de sju stora koncernerna är alla utom de n näst minsta (Socal) verksamma genom do tterbolag i Sverige. Andra utländska oljebolag än de ovan nämnda ä r endast verksamma i Sverige i ringa o mfattning. Sveriges förbrukning av oljeprodukter uppgick år 1970 till 33,2 milj. m 3. De sex sto ra utiandsägda b o lagen svarade för 62,6 procent av den totala försäljningen. Av sammanställningen nedan framgå r o ljefö retagens m arknadsandelar dels to talt, dels fö r bensin och e ldningsoljor. Oljebolag Toralt Bensin Eldni ngsolja Fldningsoljo / - /1 III v Esso 10,0 15,9 11,8 7,4 BP 18,6 12,0 13, Shcll 16,7 20,2 22,1 11,7 Ny näs 13,3 4, OK 12,5 16, ,9 Texaco 7,7 9,9 6,7 5.5 Gul f 7,6 12,2 9,5 4,3 Mobil 1,4 3,3 2,2 0.6 Fina 0, Övriga , Summa 100, ,0 Av tabellen framgår att de stö rs ta rna rknad sa n de la rna av de n to tala

2 Mot : försäljningen av oljeprodukter innehas av BP med 18,6, Shell med 16,7, Ny näs med 13,3, OK med 12,5 och Esso med l 0,6 procent. Om man endast avser marknadsandelen för bensin blir rangordningen delvis en annan. Då ligger Shell främst med 20,2 procent och därnäst OK med 16,9, Esso med 15,9 och Gulf med 12,2 procent. Shell har den största andelen av försäljningen av lätta eldningsoljor. Beträffande tunga eldningsoljor är BP störst med Nynäs på andra plats. l tabellen nedan redovisas omsä ttning och redovisad nettovinst i de utiandsägda dotterbolagen år Dessutom anges nettovinsten procent av omsättningen i dessa bolags utländska koncerner samma år. Dotterbolag i Sverige Koncernen Oljebolag Omsättning i Redovisad netto- Nettovinst i Nettovinst i milj. kronor vinst i milj. kr. procent av procent av omsättning omsättning Shcll 948 2,9 0,3 1 8,9 E s so ,4 0,06 7,9 BP O.Dl 5,2 Gul f 357 0,3 0,08 10,3 Texaco 312 1,7 0,54 15,4 Mobil ,1-4,40 6,4 Petrofina 29 4,9 Som framgår av tabellen har de utländska do tterbolagen i Sverige under 1970 redovisat endast förhållandevis obetyd liga belopp som vinst, medan de internationella koncernerna redovisat betydande vinste r i absoluta tal. Det avgörande för de svenska dotterföretagens resultat är till vilka avräkningspriser o ljeprodukterna leve reras. En fö rändring av det genomsnittliga cifpriset med l öre per liter (l O kro nor per m 3 ) leder om övriga kostnader liksom även utförsäljningspriserna består oförändrade till en resultatfö rändring med omkring 300 miljoner kronor på ett år. Det bör understrykas att dessa avräkningspriser i många fall är satta så alt de leder till sto ra nettoförluster, vilka dock e limineras genom bidrag i o lika former. Nedan anges nettovinsten hos vissa svenska oljeföretag år 1970 (mkr): Oljebolag OK Ny näs UNO-X DIN-X Nettovinst l 215 0,082 0,004 l sammanställn ingen nedan anges det to tala försäljningsvärdet ink!. varuskatter för de stö rsta oljebolagen i Sverige år (mkr):

3 Mot. 1973: Oljebolag Shcll BP OK Esso Ny näs Gul f Tcxaco Mobil Försäljningsvärde l 609,8 l 414,5 l 271,1 l 184,2 l 035,9 900,9 732,0 234,4 De utländska filialbolagen inom oljehandeln är stora koncerner med många dotterbolag och verksamhet även utanför distributionssekto rn. Shell har sålunda 23 dotterbolag, varav det största är Koppartrans Olje AB med oljeraffinaderi. BP har 12 dotterbolag, varav de största är BP Raffinaderi AB och Svenska Murco Petroleum AB. Esso har 2 1 dotterbolag, av vilka kan nämnas Essochem lnvestment AB, som äger krackningsanläggningen i Stenungsund, Primus-Sievert AB och Esso Motor Hotel AB. Gulf har 6 do tterbolag, Texaco l och Mobil Oil 6 do tterbolag. De stora kapitalistiska oljetrusterna bedriver samarbete på olika områden sedan flera årtionden tillbaka. Tillsammans funge rar de i själva verket som en internationell petroleumkarteu som under de senaste åren kunnat förstärka sin maktställning. Detta har skett bl. a. genom att ytterligare ett antal oljebolag har slutit sig till samarbetet och genom det direkta stödet av imperialistiska staters regeringar. Förhållandena inom handeln med olja och bensin i Sverige har mångfaldiga gånger uppmärksammats i riksdagsmotio ner, huvudsakligen från ko mmunistiskt men även från socialdemokratiskt håll. Arbetarrörelsens efterkrigsprogram förordade oljehandelns förstatligande. Samma förslag ställdes av 1945 års oljeutredning. De skäl som anförts för ett förstatligande av h andeln med bensin och olja äger alltjämt giltighet, vartill kommit nya skäl. Vid flera tillfällen har även de utiandsägda bolagens taxering för inkomstskatt i Sverige rönt stor uppmärksamhet och bedö mts som i hög grad anmärkningsvärd. Detta förhållande kan heller inte förbises vid en bedömning av förstatligandefrågan. Sammanfattningsvis vinnes följande fördelar genom ett förstatligande : l. De stora utländska trusternas dominerande inflytande över importen av och handeln inom landet med bensin och olja b ry tes. 2. Därigenom förstärkes grundvalarna för neutralitetspolitiken genom att Sveriges beroende av utländskt kapital minskar, särskilt som det gäller försörjninge n med en nyckelprodukt. 3. De nuvarande extra pålagorna genom monopolpriserna skulle upphöra. 4. Lägre inköpspriser samt kostnadsreduceringar ge nom använd ning av egen transportflotta, bättre geografisk fö rdelning av depåerna varigenom transportkostnaderna minskades osv. 5. Detaljdistributionen skulle kunna ratio naliseras och förbilligas och kundernas kostnader därmed minskas.

4 Mot. 1973: Oljehandelns anställda kunde beredas tryggare och bättre arbetsoch levnadsvillkor. Till dessa skäl som hela tiden anförts när arbetarrörelsens organisationer ställt kravet om förstathgande av bensin- och oljehandeln måste läggas ytterligare ett viktigt motiv: 7. Ett statligt oljebolag skulle genom sin inköpspolitik kunna stödja de ansträngningar som görs av folken i de oljeproducerande länderna att själva få utnyttja sina rikedomar. I arabländerna liksom i Latinamerika har folken tagit upp kampen mot de internationella kapitalistiska oljebolagen, vilka så länge dragit oerhörda profiter ur de oljekällor som finns i dessa länder. Enbart i arabländerna producerades procent av hela världsutvinningen av olja. Samma länders oljereserver beräknas till 55 procent av de samlade oljereserverna i världen. Vissa oljeproducerande stater har lyckats erhålla något större ersätt ningsbelopp för oljeutvinningen av de kapitalistiska trusterna. I vissa länder såsom Algeriet, Libyen, Irak har oljeproduktionen nationaliserats. De kapitalistiska trusterna har svarat med bojkottåtgärder och andra försök att försvåra avsättningen av oljan från de nationaliserade företagen. Vid det oljeseminarium som ägde rum i Bagdad i november 1972 framlades ett omfattande material härom särskilt i vad gällde det irakiska nationella oljebolaget. För Sveriges arbetande folk är det en självklar sak att stödja den kamp som de tidigare förtryckta och koloniala folken för. På det här diskuterade området skulle ett statsägt svenskt oljebolag genom sina inköp kunna ge ett praktiskt stöd samtidigt som stora fördelar kunde vinnas från den svenska folkfö rsörjningens synpunkt. Med hänvisning till det ovan anförda hemställes att riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar sig för ett förstatligande av den privata sektorn av bensin- och oljehandeln samt begär sådana kompletterande utredningar och förslag som eventuellt kan vara behövliga. Stockholm i januari 1973 C.-H. HE RMANSSON (vpk) EIVOR MARKLUND (vpk) LARS WERNER (vpk) i Tyresö GUST A V LO RENTZON (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) i Linköping

6 GOTAB S Stockholm 1973

Relevanta dokument

Gamla Bensinstationer och Oljebolag i Umeå

1 Gamla Bensinstationer och Oljebolag i Umeå Ajco Bensinstation Skolgatan 60 Tel. 910 1934 -- Elsa V. Almqvist BP Bensinstation Rådhusesplanaden 8 Tel. 4285 1948 Här ser vi den nya Austin Atlantic 1950,