Räddningstjänst vid flygplats

Transkript

1 1 (10) Utfärdad: Träder i kraft: Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Denna luftfartsföreskrift har utfärdats med stöd av kapitel 9 i luftfartslagen (1194/2009). Den grundar sig på normerna (Standard) och rekommendationerna (Recommendation) i kapitel 1 i bilaga 14 (Annex 14, Volume I) till konventionen om internationell civil luftfart samt på Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) publikation Manual on Certification of Aerodromes (Doc 9774, AN/969). Ändringsuppgifter: Föreskriften upphäver luftfartsbestämmelsen Räddningstjänst vid flygplats utfärdad Räddningstjänst vid flygplats INNEHÅLL 1 ALLMÄNT Tillämpning Definitioner Dispens RÄDDNINGSPLAN FÖR FLYGPLATS Upprättande av räddningsplan Fast och mobil ledningsplats Räddnings- och samövningar RÄDDNINGSTJÄNST VID FLYGPLATS Allmänt Räddningssystem Flygplatsens räddningskategori Uppfyllande av de krav som gäller för flygplatsens räddningskategori Släckmedel Räddningsutrustning Insatstid Utryckningsvägar Räddningsbilarnas placering Larm- och kommunikationssystem Räddningsbilarnas antal Personal och utbildning INFORMATION OM RÄDDNINGSVERKSAMHETEN ALLMÄNT 1.1 Tillämpning Denna luftfartsföreskrift gäller trafikflygplatser. För civila luftfartyg ska räddningstjänsten ordnas enligt denna luftfartsföreskrift. För militära luftfartyg ska räddningstjänsten ordnas så som flygplatsoperatören och den militära luftfartsmyndigheten avtalat. Anmärkning: En trafikflygplats är en flygplats med fasta flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjänster. Om övriga flygplatser stadgas särskilt Denna luftfartsföreskrift omfattar den verksamhet som bedrivs vid en trafikflygplats och av flygplatsoperatören. Den begränsar eller reglerar inte besättningens verksamhet på luftfartyg eller flygoperatörens verksamhet. Trafiksäkerhetsverket PB 320, Helsingfors tfn , fax FO-nummer

2 2 (10) Det som sägs i denna luftfartsföreskrift om flygkontrolltjänsten gäller också flyginformationstjänsten för flygplats (AFIS), om inget annat nämns. 1.2 Definitioner Definitioner av begrepp som förekommer i denna luftfartsföreskrift ges i luftfartsföreskrifterna AGA M3-1 och OPS M Dispens Trafiksäkerhetsverket kan på motiverad ansökan lämna dispens från bestämmelserna i denna luftfartsföreskrift. 2 RÄDDNINGSPLAN FÖR FLYGPLATS 2.1 Upprättande av räddningsplan Anmärkning: Genom att göra upp en räddningsplan för flygplatsen bereder man sig för risk- och olyckssituationer som på eller nära flygplatsen kan uppstå i flygtrafiken eller av andra orsaker. Syftet är att minimera särskilt personskador och trygga trafikens kontinuitet Flygplatschefen ska sörja för att det för flygplatsen finns en skriftlig räddningsplan som svarar mot behoven hos den flyg- och annan verksamhet som bedrivs där I flygplatsens räddningsplan ska beskrivas de åtgärder som ska vidtas när en risk- eller olyckssituation uppstår på eller nära flygplatsen. Anmärkning: Risk- och olyckssituationer är flyghaverier samt till exempel fara för flyghaveri, olaglig skadegörelse, bombhot, kapning av luftfartyg, situationer orsakade av farliga ämnen, byggnadsbränder och naturkatastrofer I flygplatsens räddningsplan ska anges uppgifterna för de på flygplatsen verksamma organisationer som anses kunna bistå vid en risk- eller olyckssituation. Hit hör bland annat flygkontrollenheten, räddningstjänsten, fältunderhållet, ramptjänsten, administrationen, första hjälpen, flygbolagen, bolag som levererar marktjänster samt vaktoch securitytjänsten Planeringssystemet inom den allmänna räddningstjänsten svarar för planeringen av verksamheten i organisationer som inte tillhör flygplatsen. Sådana utomstående organisationer är till exempel nödcentralen, räddningsverken, polisen, akutsjukvården, sjukhusen, flygvapnet, andra militära myndigheter och gränsbevakningsväsendet samt den frivilliga räddningstjänsten. Räddningsplanen vid flygplatsen ska ansluta till planeringssystemet inom den allmänna räddningstjänsten där samarbetet mellan alla organisationer som ingår i flygplatsens räddningsverksamhet fastställs Flygplatsens räddningsplan ska innehålla åtminstone följande uppgifter. a) vilka risk- och olyckssituationer man ska förbereda sig för; b) vilka organisationer som omfattas av räddningsplanen och deras uppgifter; c) instruktioner för varje på flygplatsen verksam organisation, anknytande författningar, bestämmelser och anvisningar, ledningsförhållanden, ansvariga personer och kontaktpersoner samt larm; d) karta över flygplatsen samt räddningskarta över dess omedelbara grannskap, båda försedda med koordinatsystem och

3 3 (10) e) uppgift om fast ledningsplats. Anmärkning: Anvisningar för upprättande av räddningsplan ges i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) publikation Airport Services Manual (Doc 9137), del För den till flygtrafikledningsenheten hörande larmtjänsten ska upprättas en särskild larmtjänstinstruktion. 2.2 Fast och mobil ledningsplats För risk- och olyckssituationer ska finnas både en fast och en mobil ledningsplats. Anmärkning.- Som ledningsplats används i allmänhet en ledningsplats som planerats av den ledande myndigheten för detta ändamål. En lokal som utgör permanent ledningsplats har fastställts i flygplatsens räddningsplan. En räddningsbil från flygplatsen kan användas som mobil ledningsplats tills den ledande myndighetens ledningsbil anländer till platsen Från ledningsplatserna ska det finnas mot flygplatsens behov svarande signalförbindelser till flygtrafikledningsenheten och räddningsorganisationerna. 2.3 Räddnings- och samövningar Flygplatsen ska minst en gång om året vid räddningsövningar testa att larmtjänsten, räddningsplanen och de på flygplatsen verksamma organisationer som deltar i räddningsverksamheten fungerar. I dessa räddningsövningar kan också utomstående organisationer delta. De brister och fel som uppdagas vid övningarna ska undersökas och åtgärdas. Den person som anges i mom. i luftfartslagen (1194/2009) ska på uppmaning av flygplatsens chef delta i räddningsövningar, om inte han eller hon kan lägga fram ett giltigt hinder, i sådan omfattning att han eller hon i ett tillbud eller vid en olycka vid behov kan bistå räddningspersonalen på olycksplatsen med sådana uppgifter som är lämpliga för honom eller henne Flygplatsen ska delta i de samövningar gällande risk- och olyckssituationer i flygtrafiken som ordnas med andra myndigheter samt bistå myndigheterna med att organisera övningarna. Vid samövningarna testas funktionen hos larmtjänsten, räddningsplanen och den för olyckstypen specifika planen. De brister och fel som uppdagas vid övningarna ska undersökas och åtgärdas Flygplatsen ska ta initiativ till samövningar och sträva efter att påverka de lokala myndigheterna så att samövningar ordnas vartannat år med beaktande av olika organisationers resurser och erfarenheterna från tidigare övningar. Dessutom ska flygplatsen under andra tider upprätthålla kontakterna med samverkansorganisationerna i den utsträckning som behövs för att trygga en fungerande samverkan Om flygplatsen ligger nära ett vattenområde, ett myrområde eller annan svår terräng så att en stor del av den slutliga inflygningen eller starterna sker över ett sådant område, ska beredskap och förfaranden skapas i flygplatsens räddningsplan för räddningsverksamheten i samverkan med berörda specialräddningsenheter. Anmärkning: Ytterligare anvisningar finns i publikationen Airport Services Manual (Doc 9137), kapitel 13, del 1.

4 4 (10) 3 RÄDDNINGSTJÄNST VID FLYGPLATS 3.1 Allmänt Huvudsyftet med räddningstjänsten vid en flygplats är att rädda människoliv vid flyghaverier, bränder och andra olyckor på och nära flygplatsen. Beredskap för räddningsverksamhet ska finnas på alla stadier av en risk- eller olyckssituation. Beredskapen för räddningsverksamhet förutsätter klara och ändamålsenliga instruktioner och planer, utbildad personal och enheter som är medvetna om sina uppgifter, adekvat utrustning samt tillräcklig aktionsberedskap. De viktigaste faktorerna för att lyckas med räddningsåtgärderna vid ett flyghaveri är: erhållen utbildning, effektiviteten hos materiel och utrustning samt att räddningspersonalen och -utrustningen snabbt är insatsberedd på olycksplatsen. 3.2 Räddningssystem Flygplatsen ska ha en räddningsorganisation samt släcknings- och räddningsutrustning. Räddnings- och släckningsverksamheten kan också genom avtal läggas ut på en offentlig eller privat organisation. 3.3 Flygplatsens räddningskategori Flygplatsens räddningskategori bestäms enligt tabellen som finns i bilagan till denna föreskrift med hjälp av den totala längden och skrovbredden hos de civila flygplan som vanligen använder flygplatsen samt antalet flygoperationer Först bestäms flygplanets totala längd och utvändiga skrovbredd. Är flygplanets skrovbredd dock större än den största skrovbredden i kolumn 2 i bilagetabellen för räddningskategorin enligt flygplanets totala längd är räddningskategorin en kategori högre än den i kolumn 3 angivna. En helikopter vars totala längd inklusive rotorer är under 24 m anses motsvara ett flygplan vars längd är minst 12 m men under 18 m. Är helikoptern större än så anses den motsvara ett flygplan vars längd är minst 18 m men under 24 m Flygplatsens räddningskategori fastställs med beaktande av antalet flygoperationer enligt följande: a) Bland de typer av luftfartyg som normalt använder flygplatsen väljs de som har den högsta räddningskategorin. Om antalet operationer för dessa luftfartyg under de tre på varandra följande livligaste månaderna av ett kalenderår är minst 700 erhålls flygplatsens räddningskategori direkt i kolumn 3 i bilagan. b) Om antalet operationer som avses i punkt a) understiger 700 kan flygplatsens räddningskategori sänkas till följande lägre kategori. Eftersom kategorierna 1 och 2 inte tillämpas kan räddningskategorin för en flygplats fastställas till lägst kategori 3. Som flygoperationer räknas starter och landningar i den reguljära flygtrafiken, chartertrafiken och allmänflyget Flygplatsoperatören ska sörja för att räddningskategorin när trafiken utvecklas fortsättningsvis är i enlighet med punkterna ovan. 3.4 Uppfyllande av de krav som gäller för flygplatsens räddningskategori De krav som gäller för flygplatsens räddningskategori ska uppfyllas under flygkontrollenhetens öppethållningstid. Aktionsberedskap behöver dock upprätthållas bara under den tid flygoperationer pågår. Under operationer med flygplan som svarar mot en räddningskategori av högst 2 är det inte nödvändigt att upprätthålla beredskap, med undantag

5 5 (10) av flygplatser vid vilka den civila luftfarten omfattar fler än starter eller landningar per år Under tider då flygplatsen används av luftfartyg som svarar mot en lägre räddningskategori än flygplatsens normala räddningskategori kan räddningsverksamheten anpassas till detta luftfartyg. I detta fall tas inte antalet starter och landningar i beaktande Om flygplatsen tillfälligt används av luftfartyg som svarar mot en högre räddningskategori än flygplatsens normala räddningskategori ska räddningsverksamheten för den tid detta luftfartygs operationer varar dimensioneras så att räddningskategorin är högst två kategorier lägre än den mot luftfartyget svarande räddningskategorin Den räddningskategori och aktionsberedskap som trafiken förutsätter ska upprätthållas med alla medel tillgängliga för flygplatsen. Kan den räddningskategori och aktionsberedskap som trafiken förutsätter dock inte upprätthållas ska berörda parter informeras därom enligt avsnitt 4 i denna föreskrift Flygplatschefen ska i förväg sörja för att om en räddningsbil som påverkar räddningskategorin råkar i olag ska en ersättande räddningsbil ställas till flygplatsens förfogande så snart som möjligt och senast inom 24 timmar. Åtgärder för att få en ersättande räddningsbil till flygplatsen ska vidtas omedelbart när det är uppenbart att det kan dröja över 24 timmar att få räddningsbilen i funktionsdugligt skick. 3.5 Släckmedel Flygplatsen ska ha tillgång till både huvudsläckmedel och kompletterande släckmedel Huvudsläckmedlet ska vara skum som uppfyller kraven enligt klass B eller C. Anmärkning: Uppgifter om de tekniska egenskaperna hos skum ges i handboken Airport Services Manual, Part 1, Rescue and Fire Fighting som publicerats av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) Det kompletterande släckmedlet kan vara släckpulver eller annat för ändamålet godkänt släckmedel. När släckpulver väljs för användning tillsammans med skum ska det säkerställas att de är förenliga Även när flygkontrollenheten inte är verksam ska det på flygplatsen finnas minst 50 kg släckpulver i mobila brandsläckare så placerade att avståndet till någon uppställningsplats i användning inte överstiger 75 meter För framställning av skum ska räddningsbilarna medföra en vattenmängd enligt kolumn 5 eller 7 i bilagetabellen. Kompletterande släckmedel enligt kolumn 9 ska kunna placeras i nya räddningsbilar som anskaffas Mängden skummedel som räddningsbilen medför ska vara tillräcklig i förhållande till vattenmängden. Mängden skummedel ska förslå för två tankvolymer vatten Skumlösningens sammanlagda tömningshastighet i alla räddningsbilar ska vara minst den som anges i kolumn 6 eller 8 i bilagan till denna föreskrift De kompletterande släckmedlen ska uppfylla kraven i ISO-, ICAO- eller CENstandarderna. (Se ISO-publikationen 7202 (Pulver).) De kompletterande släckmedlens tömningshastighet ska vara minst i enlighet med kolumn 10 i bilagan till denna föreskrift.

6 6 (10) Skummedel och kompletterande släckmedel ska finnas lagrade på flygplatsen i dubbla den mängd som räddningsbilarna ska medföra. Förutses förseningar i leveranserna ska de lagrade mängderna ökas För de flygplatser där trafik planeras med i genomsnitt större luftfartyg än de som motsvarar den meddelade räddningskategorin ska vattenmängden beräknas på nytt och vattenmängden för framställning av skum och skumlösningens tömningshastighet ska ökas enligt denna beräkning. Anmärkning: Anvisningar för fastställandet av vattenmängden och tömningshastigheten enligt det längsta flygplanet i räddningskategorin finns i handboken Airport Services Manual (Doc 9137), Part 1, kapitel 2, som publicerats av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO). 3.6 Räddningsutrustning Räddningsbilarna ska utrustas med räddningsutrustning som svarar mot flygtrafikens behov och räddningskategorin. Anmärkning: Anvisningar om den räddningsutrustning som ska finnas på flygplatsen ges i handboken Airport Services Manual, Part 1, Rescue and Fire Fighting som publicerats av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO). 3.7 Insatstid Insatstiden utgörs av tiden från första larmsignal intill dess den första räddningsbilen nått skadeplatsen och är klart att inleda släckningen med en tömningshastighet som uppgår till minst hälften av den i bilagetabellen till denna föreskrift angivna Räddningsbilarnas och personalens antal och placering ska planeras och ordnas så att en insatstid på tre minuter kan nås till alla banändar och till alla delar av färdområdet vid goda sikt- och väglagsförhållanden för räddningsbilarna. (Här avses med färdområde banor, utrullningsområden, taxibanor och plattor.) Vid anskaffning av ny räddningsutrustning ska beredskap finnas för en eventuell stegvis övergång till en målsättning där insatstiden är två minuter För att man ska nå så nära en insatstid på tre minuter som möjligt också vid dålig sikt ska räddningsbilarna vid behov vägledas. Vid dålig sikt eller väglag ska räddningsbilarna och räddningspersonalen stationeras på uppställningsplatserna så att man når så nära den eftersträvade insatstiden som möjligt. Räddningsbilarnas rörelser på färdområdet vid dålig sikt ska övas i samverkan med flygkontrolltjänsten Det funktionella målet för alla andra räddningsbilar som behövs för att kravet på mängden släckmedel i bilagetabellen till denna föreskrift ska uppfyllas är att dessa bilar ska nå skadeplatsen högst en minut efter den första bilen för att kontinuerlig släckningsinsats ska erhållas Räddningsbilarna ska kontrolleras och underhållas regelbundet och tillräckligt ofta så att deras tillförlitliga funktion kan säkerställas. Journal ska föras över kontrollerna och underhållet. 3.8 Utryckningsvägar På flygplatsen ska finnas utryckningsvägar om terrängförhållandena medger att sådana anläggs. Viktigt är att det är lätt att nå förlängningen av banans mittlinje intill ett avstånd av minst m från tröskeln eller åtminstone till gränsen för flygplatsens område. Räddningsbilarna ska lätt kunna forcera också eventuella grindar. Flygplatsens underhållsvägar kan tjänstgöra som utryckningsvägar om deras läge och konstruktion lämpar sig för ändamålet.

7 7 (10) Utryckningsvägar och broar ska ha tillräcklig bärighet för fordonen och kunna användas oberoende av väder och väglag. Vägen ska ha tillräcklig fri höjd för de högsta fordonen Kan vägbanan inte urskiljas i terrängen eller om vägen täcks av snö så att den är osynlig ska vägrenarna med lämpliga mellanrum markeras med märken. 3.9 Räddningsbilarnas placering Räddningsbilarna stationeras på räddningsstationen om det inte för att föreskriven insatstid ska kunna innehållas är nödvändigt att placera dem någon annanstans på färdområdet Räddningsstationen ska placeras så att räddningsbilarna obehindrat och snabbt kan nå banan Larm- och kommunikationssystem För alarmering av räddningspersonalen ska finnas ett med ljudsignaler försett larmsystem. Larm ska kunna utlösas från räddningsstationerna och från kontrolltornet Radioförbindelse ska finnas mellan räddningsstationerna, kontrolltornet och räddningsbilarna. Dessutom ska radioförbindelse finnas till nödcentralen och räddningsorganisationen i området Räddningsbilarnas antal Det minsta antalet räddningsbilar (skumbilar) är beroende på flygplatsens räddningskategori enligt följande: Flygplatsens räddningskategori Minsta antalet räddningsbilar Anmärkning: Krav på räddningsbilar ges i handboken Airport Services Manual, Part 1, Rescue and Fire Fighting som publicerats av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) Personal och utbildning För att kravet på insatstid ska kunna nås ska under luftfartygs start och landning tillräckligt med personal finnas tillgänglig för att framföra räddningsbilar och använda släckningsutrustningen. Denna personal ska vara så placerad att eftersträvad insatstid kan nås och att sprutning av släckmedlen med den eftersträvade tömningshastighet som anges i bilagan till denna föreskrift kan åstadkommas. Därtill ska beaktas det behov av tilläggspersonal som användning av övrig släckningsutrustning och luftfartygets typ påkallar. För luftfartyg som utför skol-, överförings-, post- eller fraktflygning och inte medför passagerare och som svarar mot en räddningskategori av högst 5 kan räddningsverksamheten ordnas så att minst en skumbil intar aktionsberedskap och minimiantalet räddningspersonal är 1. Om luftfartyg som utför sådan flygning svarar mot en räddningskategori av 6 eller högre,

8 8 (10) ska minst två skumbilar finnas med denna aktionsberedskap och minimiantalet räddningspersonal är Regelbunden utbildning ska ordnas för räddningspersonalen enligt detaljerade utbildningsinstruktioner. I utbildningen ska ingå släckningsövningar, där man simulerar släckningen av en flygplansbrand. Också övning i att släcka brinnande trycksatt bränsle ska ingå. Förutom utbildningen och övningarna för flygplatsens egen organisation ska tillräckligt med utbildning med anknytning till räddningsplanerna ordnas för andra på flygplatsen verksamma organisationer som deltar i räddningsverksamheten. Anmärkning 1: Med trycksatt brinnande bränsle avses här brinnande bränsle som under mycket högt tryck sprutar ut genom ett hål som uppstått i ett luftfartygs bränsletank. Anmärkning 2. Anvisningar för personalens utbildning, räddningsutrustning för svåra förhållanden samt andra utrustningar och tjänster inom räddningsväsendet finns i ICAO:s dokument Annex 14, Attachment A, Section 17 och Airport Services Manual (Doc 9137), del I räddningspersonalens grund- och vidareutbildning ska ingå teoriundervisning och praktiska övningar. Utbildningen ska behandla åtminstone följande ämnen: a) kännedom om flygplatsen och dess omgivningar b) släckningsutrustning och andningsapparater c) arbetarskydd för räddningspersonalen d) användning av släcknings- och räddningsutrustning e) användning av brandslangar, strålrör, skumkanoner och annan skumutrustning f) räddningsbilar och körövningar g) släckningsmetoder och användning av släckmedel h) kännedom om luftfartyg i) släcknings- och räddningstaktik j) larm- och kommunikationssystem, instruktioner för radiotrafik k) förflyttning på färdområdet l) räddningsplan och instruktioner m) farliga ämnen, oljebekämpning Lämplig skyddsklädsel och andningsskydd ska ordnas för den räddningspersonal som deltar i ett räddningsuppdrag så att räddningsarbetet kan genomföras effektivt. 4 INFORMATION OM RÄDDNINGSVERKSAMHETEN 4.1 Uppgift om flygplatsens räddningskategori ska kunna fås via flygtrafikledningsenheten och det publikationssystem som informationstjänsten för luftfarten upprätthåller. 4.2 Om sådana ändringar sker i flygplatsens räddningsverksamhet som påverkar dess räddningskategori ska flygplatsen anmäla den nya räddningskategorin till flygtrafikledningsenheten så att denna kan lämna nödvändiga uppgifter till startande och landande luftfartyg. En ändring enligt ovan kan bland annat förorsakas av en väsentlig brist på eller avsaknad av släckmedel, släcknings- och räddningsutrustning eller på personal som använder utrustningen. 4.3 Om flygplatsens normala räddningskategori tillfälligt är nedsatt till exempel av de orsaker som nämns i punkt 4.2 ovan och inte kan återställas till normal nivå inom 24 timmar ska flygplatsen utom att publicera ett NOTAM så snart som möjligt underrätta de flygbolag som bedriver reguljär passagerartrafik att flygplatsen på grund av nedsatt räddningskategori inte kan användas för reguljär passagerartrafik av luftfartyg vars storlek svarar mot en räddningskategori som är över två kategorier högre än flygplatsens nya räddningskategori.

9 9 (10) 4.4 Om en inhemsk eller utländsk flygoperatör inte beaktar flygplatsens meddelande enligt punkt 4.3 ska detta anmälas till Trafiksäkerhetsverket inom 24 timmar. 4.5 Kan räddningskategorin inte höjas enligt punkt ska detta meddelas i vederbörlig ordning. 4.6 Flygkontrollenheten och räddningsorganisationen ska ha tillgång till en förteckning över de vanligaste typerna av luftfartyg som används i flygtrafiken i Finland. Av förteckningen ska framgå den på grundval av luftfartygets storlek bestämda räddningskategorin. 4.7 Flygplatsen ska tillställa den allmänna räddningstjänstens organisationer de uppgifter dessa myndigheter behöver för räddningsverksamhet på flygplatsen, inklusive denna luftfartsföreskrift. Områdets räddningsmyndighet ska omedelbart underrättas om räddningskategorin inte kan upprätthållas på den nivå som trafiken förutsätter. Tuomas Routa överdirektör Heikki Silpola överinspektör

10 10 (10) Bilaga, tabell 1 Flygplanets längd a m (1) största skrovbredd m (2) Flygplatsens räddningskategori (3) Antalet räddningsbilar (4) Minsta mängd vatten för skumbildning i räddningsbilarna vid användning av skumvätska klass B Vatten l (5) Tömningshastighet l/min (6) Minsta mängd vatten för skumbildning i räddningsbilarna vid användning av skumvätska klass C Vatten l (7) Tömningshastighet l/min (8) Kompletterande släckmedel kg (9) Tömningshastighet kg/s (10) a < ,25 9 a < ,25 12 a < ,25 18 a < ,25 24 a < ,25 28 a < ,25 39 a < ,25 49 a < ,5 61 a < ,5 76 a < ,5 Trafiksäkerhetsverket PB 320, Helsingfors tfn , fax FO-nummer