Inventering och bedömning av potentiella våtmarkslägen i Essunga kommun.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering och bedömning av potentiella våtmarkslägen i Essunga kommun."

Transkript

1 Inventering och bedömning av potentiella våtmarkslägen i Essunga kommun

2 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 4 Avgränsning... 5 Metod... 6 Riktlinjer för bedömning och prioritering av potentiella våtmarkslägen... 7 Näringsretention... 7 Biologisk mångfald... 8 Tillgänglighet/nytta för allmänheten... 8 Sammanvägd bedömning av våtmarkens nytta och prioritering... 8 Inventerade potentiella våtmarkslägen... 9 Tabell 1: Inventerade våtmarkslägen bedömda som prioriterade Detaljredovisning av prioriterade, potentiella våtmarkslägen numrering enligt tabell Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr

4 Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Våtmarksläge nr Tabell 2: Inventerade våtmarkslägen bedömda som genomförbara, i tabellform Tabell 3: Inventerade våtmarkslägen bedömda som mindre lämpliga, i tabellform Förslag till fortsatt arbete Generell utformning av våtmarker med funktion för närsaltsreduktion och ökad biologisk mångfald Detaljavvägning Fördämningsvallar Urschaktning Utlopp Häckningsöar Skötsel

5 Bakgrund och syfte Naturvårdsgruppen har av Länsstyrelsen i Västra Götalands län fått uppdraget att göra en landskapekologisk analys för att finna lägen för våtmarker i Essunga kommun. Syftet är i första hand att minska näringsläckaget. Genom att minska näringsläckaget ökar förutsättningarna för att Nossan och dess biflöden ska uppnå en god ekologisk status i enlighet med EU:s Vattendirektiv. I uppdraget ingår att utföra övergripande kartläggning av potentiella lokaler för våtmarksanläggningar med god förväntad reningsförmåga av växnäringsläckage. I uppdraget ingår även att beakta påverkan, samt möjlig förbättring, av den biologiska mångfalden, kulturmiljön och friluftsliv. Bild1: Essunga kommuns utbredning 4

6 Essunga kommun har historiskt förlorat stor del av sina våtmarker under jord och skogsbrukets rationaliseringar. I flera delar har 90 procent eller mer av våtmarkerna dikats och dränerats bort. Denna förändring ger stora effekter på landskapets förmåga att rena vattnet, biologisk mångfald och jorderosion. Bild 2: Exempel på förlusten av våtmarker längs Nossan. Från Naturvårdsverkets rapport 4835 Biologisk mångfald i kulturlandskapet. För att motverka de negativa effekterna av landskapets utdikning är återskapande av våtmarker på strategiska lokaler en effektiv åtgärd. Våtmarker renar kostnadseffektivt näringsläckage, ökar den områdets biologiska mångfald och tillför dessutom ofta området estetiska värden Avgränsning Rapporten utgör ingen fullständig inventering av Essunga Kommun. Det underlag och den metodik som använts innefattar alltså inte alla möjliga lägen för våtmarker/fosforfällor som finns. Till exempel kan det finnas lämpliga ställen i längs flera dräneringar för fosforfällor. Inventeringen har varit riktad till de flöden som rinner till Nossan och där andelen jordbruksmark är hög. De lägen intill själva ån Nossan som är möjliga för våtmarksanläggning har också ingått i inventeringen. Inventeringen har varit inriktad på att finna lägen för våtmarker, som är möjliga och lämpliga att anlägga, med god en förväntat hög näringsretention. Den ambitionen ställer flera och höga krav. En optimalt placerad våtmark för näringsretention ska: Vara tekniskt genomförbar Ha en fallhöjd att dämma Vara möjlig att anlägga inom den ekonomiska stödramen Inte negativt påverka kulturmiljövärden Inte placeras i naturliga vattendrag Ha proportionell storlek i förhållande till avrinningsområdet Inte negativt påverka värdefull mark Inte negativt påverka biologiska värden 5

7 Eftersom kriteriemängden sållar mycket hårt ibland det möjliga lägena blir endast ett fåtal lägen i rapporten klassade som prioriterade. Metod I inventeringens första steg har avrinningsområdet studerats med hjälp av det befintliga GIS-underlaget. Första steget i genomgången av materialet var att finna lägen där det fanns naturliga förutsättningar för att anlägga en våtmark. Detta gjordes genom att använda höjdkurvorna i området. Höjdkurvorna ger möjligheter att finna lokaler där markens utformning lämpar sig för våtmarkskonstruktion och där det är möjligt att leda in vatten från ett relativt stort tillrinningsområde för att få maximal kostnadseffektivitet. Två viktiga parametrar som dock inte är möjlig att avgöra via kartmaterialet är ifall det finns mark som kan påverkas negativt av en eventuell vattenståndshöjning samt om höjdskillnaden mellan det befintliga flödet och omgivande mark är för stor. Inventeringen är inte fullständig utan har inriktat sig på att hitta de mest tydligast genomförbara lägena. Geografiska grunddata har tillhandahållits av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De grunddata som utgjort bakgrundsmaterial är: Terrängkarta Orofoto Fastighetskarta Näringsläckage Fornlämningar Naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper Sumpskog Ängs- och betesmarksinventeringen Markavvattningsföretag När lägen med möjliga naturliga förutsättningar tagits fram genomfördes det andra steget. I denna del av processen kontrollerades så att de tänkta lägena inte föreslogs på ett läge där de kan orsaka en försämring av existerande värden och i värsta fall skada desamma. På samma sätt togs hänsyn i prioriteringen av föreslagna lägen i de fall de hade närhet till kända värden som gynnas av våtmarken som biotop. Sådana värden är närhet till naturliga betesmarker och nyckelbiotoper. Många organismer, till exempel fjärilar, gynnas av att ha en mångfald av biotoper nära varandra. I tredje steget av inventeringen har en översiktlig fältinventering av de potentiella våtmarkslägena utförts. Varje enskilt läge har bedömts mer i detalj och graderats efter hur gynnsamt läget varit utifrån uppdraget. Ett antal nya lägen har även hittats under fältdagarna och då har även de tagits med. Faktorer som har beaktats är de rent byggnadstekniska som till exempel konstruktion av fördämningsvall, uppskattad fördämningshöjd, möjlig utloppsanordning, utfyllnadsområden för eventuella schaktmassor, tillgänglighet för anläggningsmaskiner etc. Dock har ingen hänsyn tagits till huruvida den befintliga jordmånen på plats är av tillräckligt god kvalité för hållbar anläggning av fördämningsvallar etc. Exakta fördämningshöjder har inte heller beskrivits då detta inte 6

8 låter sig göras utan en detaljavvägning. Det potentiella våtmarksläget har fotograferats och förutsättningarna för en anläggning har bedömts. I den övervägande delen av fallen har det konstaterats att läget ur anläggningssynpunkt inte varit genomförbart på grund av till exempel för stor höjdskillnad mellan bäckens vattenyta och omgivande markyta, lågt liggande utgående täckdikningsstammar, höga naturliga värden, etc. I det fjärde steget har uppgifter rörande delavrinningsområdenas storlek samt andelen jordbruksmark i dessa tagits fram. Genom denna information får man ett mått på våtmarkens förutsättningar för en effektiv närsaltretention. Riktlinjer för bedömning och prioritering av potentiella våtmarkslägen Utifrån följande kriterier har en bedömning av miljönyttan för de potentiella lägena för våtmarksanläggning gjorts. Genom att väga samman miljö- och naturvårdsnytta med en bedömning av anläggningens genomförbarhet inom gällande ramar (finansiering med medel från Landsbygdsprogrammet, risk att anläggningen ger upphov till målkonflikter mm) har även en prioritering av de potentiella våtmarkslägena gjorts. Prioriteringsskalan av våtmarkslägena består av tre nivåer - prioriterade, möjliga eller ej genomförbara/prioriterade. Näringsretention Våtmarker renar i huvudsak genom tre olika processer denitrifikation, upptag i växter och djur samt sedimentation. Denitrifikation är en bakteriell process där nitrat omvandlas till kvävgas och en mindre del lustgas. Genom denna process försvinner kväve permanent från vattendraget. Upptag i djur och växter renar genom djur och växter tar upp näringsämnen i sin biomassa när de växer. Reningsgraden av denna process är alltså beroende av hur mycket av biomassan som skördas eller förs bort. I denna process tas både kväve och fosfor bort. Sedimentation renar vattnet genom att det näringsrika sedimenten bromsas upp i ett långsamt flytande vatten och fastläggs till botten. Denna process renar främst oorganiskt bunden fosfor. En våtmarks förmåga att rena näringsämnen skiljer sig både mellan våtmarker och inom samma våtmark från år till år. Flera faktorer påverkar reningen som omsättningstiden av våtmarkens vatten, växtligheten, bottenrotande fiskaarter, temperatur, vind, hydraulisk effektivitet, tillströmmande vattens näringsinnehåll och så vidare. Den faktorn med störst betydelse för våtmarkens effektivitet är graden av belastning. Enkelt utryckt innebär det att ju näringsrikare inkommande vatten är desto mer näringsämnen renar våtmarken. Ju mer, och ju större andel, åkermark som rinner till en våtmark desto bättre potentiell reningsförmåga har den. Vattnets uppehållstid är en viktig faktor för våtmarkens närsaltsrenande effekt. En uppehållstid på 2-3 dygn är i normalfallet att rekommendera. I rapporten ingår flera lägen med lägre förväntad uppehållstid än den rekommenderade. Anledningarna till att dessa lägen ingår som potentiella våtmarker är flera. I några fall ingår våtmarken som en del av en kedja av flera lägen för att minska näringsbelastningen i ett vattendrag. I andra fall har bedömningen varit att våtmarken kan få en fungerande retention av näringsämnen vid låg- och normalvattenföring. Våtmarkslägets potentiella reningseffekt har varit den helt övervägande faktorn vid bedömningen av det potentiella våtmarksläget. Den bedömda renande nyttan har utgått från: arealen jordbruksmark i avrinningsområdet andelen jordbruksmark i området 7

9 andelen jordbruksmark med ettåriga grödor uppehållstid av vattnet i våtmarken. våtmarkens möjlighet till en god hydraulisk effektivitet. Biologisk mångfald Bedömningen av nyttan för biologisk mångfald är mycket komplex och beror både på våtmarkens möjliga utformning och omkringliggande landskapets förutsättningar. Essunga kommun är idag fattigt på våtmarker och därför är den generella biologiska nyttan med våtmarker hög. I bedömningen av lägen har de nuvarande biologiska värden, och biotopskydd, varit orsak till att flera tekniskt lämpade lägen inte föreslagits som lämpliga för våtmarksanläggning. Den bedömda biologiska nyttan har utgått från: Möjligheten till att beta eller slåttra våtmarken. En våtmark som betas eller slåttras har generellt sett en större biologisk mångfald än en icke hävdad våtmark. Om våtmarken kan utformas men flacka och flikiga strandzoner. En våtmark med stor andel yta som gränsar mellan vatten och land har generellt sett en högre biologisk produktion och mångfald. Storleken på våtmarken. Större våtmarker erbjuder mer livsutrymme och är därför mer biologiskt intressanta. Våtmarkens landskapsekologiska placering. Kan våtmarken anläggas intill naturliga betesmarker eller befintliga våtmarker så att en vattenmosaik uppstår i landskapet har våtmarken bedömts som värdefull för biologisk mångfald. Med tanke på Nossans rika fiskfauna har sidodammar ett extra värde som lekplatser. I kategorin möjliga våtmarker finns flera sidodammslägen. Tillgänglighet/nytta för allmänheten Bedömningen av nyttan för friluftsliv och tillgänglighet för allmänheten har tagits hänsyn till i viss grad. Våtmarkens tillgänglighetsgrad, förväntande besöksfrekvens och närhet till samhälle har tagits hänsyn till. Sammanvägd bedömning av våtmarkens nytta och prioritering En sammanvägd bedömning av näringsretention, biologisk mångfald och nytta för allmänheten tagits. Näringsretentionen är den tyngst vägande faktorn. I beskrivningen för varje prioriterat våtmarksläge motiveras bedömningen utifrån ovanstående kriterier. 8

10 Inventerade potentiella våtmarkslägen Totalt har 97 potentiella våtmarkslägen besökts. 91 av dessa har noterats genom studier av det befintliga underlagsmaterialet, ytterligare 6 lägen har tillkommit då de hittats under fältarbetet. I vissa fall har potentiella lägen visat sig varit möjliga att slå ihop till ett större läge. Där detta har varit möjligt föreslås det större läget. Efter platsbesök har 50 lägen bedömts som ej genomförbara/olämpliga för våtmarksanläggning (se tabell 3 för koordinatlista). Anledningen till att dessa lägen prioriterats bort är av flera olika skäl. Många av dessa lägen inte visat sig vara möjliga att genomföra inom dagens ekonomiska stödram och/eller varit olämpliga då de inte kan anläggas utan skada befintliga biologiska/kulturhistoriska värden. Detta innebär att 39 lägen återstår där förutsättningarna för våtmarksanläggning är mer eller mindre goda. Vid bedömningen av dessa enligt ovanstående riktlinjer bedömdes 24 lägen vara prioriterade. Dessa lägen bedömdes bäst uppfylla kriterierna för ett bra våtmarksläge. Varje separat läge redovisas med detaljinformation. De 15 lägen som bedömts som möjliga men ej prioriterade redovisas med koordinater i tabell 2. En stor del av dessa lägen är möjliga sidodammslägen till Nossan. Tabell 1: Inventerade våtmarkslägen bedömda som prioriterade. Följande tabell redovisar de lägen som bedömts om prioriterade för vidare åtgärder. Storlek, avrinningsområde och andel åkermark redovisas i antal hektar. Vattenyta avser den uppskattade vattenytan i hektar. I kolumnen ARO redovisas det uppskattade avrinningsområdet. Kolumnen Åkermarkareal avser den uppskattade arealen åkermark inom respektive avrinningsområde. I de fall som läget utgörs av ett sidodammsläge till Nossan markeras ARO och åkermarksareal med ett N då uppskattad vattenmängd in, samt reningseffekt, är svåruppskattad. Läge Koordinater Vattenyta ARO Åkermarksareal '37.65"N 12 49'34.54"O 1, '19.23"N 12 48'5.36"O 0, '21.07"N 12 47'28.30"O 0, '47.13"N 12 47'34.31"O 0, '19.97"N 12 47'11.29"O 0, '34.50"N 12 46'43.99"O 0, '1.10"N 12 45'52.73"O 0, '56.34"N 12 45'25.04"O 1, '51.68"N 12 45'31.76"O 0, '58.48"N 12 44'3.95"O 0, '5.50"N 12 43'58.02"O 2,6 N N '39.04"N 12 43'18.01"O 1,2 N N '36.98"N 12 42'40.44"O 3,

11 '16.52"N 12 42'20.96"O 1, '9.23"N 12 42'8.48"O 0, '59.16"N 12 42'1.66"O 1, '45.63"N 12 41'24.73"O 22, '28.85"N 12 42'35.74"O 2, '45.89"N 12 49'24.41"O 0, '18.81"N 12 49'23.85"O 0, '18.68"N 12 42'21.80"O 2, '18.79"N 12 41'41.47"O 0, '18.23"N 12 42'54.22"O 1, '48.90"N 12 47'39.09"O 1, Översiktkarta över de prioriterade lägena

12 Detaljredovisning av prioriterade, potentiella våtmarkslägen numrering enligt tabell 1. I denna del beskrivs de potentiella våtmarkslägen som bedömts som prioriterade. Beskrivningen ger en orientering om lägets storlek, placering samt bedömd nytta. Inga avvägningar har gjorts i inventeringsarbetet vilket medför att samtliga storleksangivelser är uppskattade. Detta gäller även markerad utbredning av våtmarken på översiktskartan. Våtmarksläge nr 1 Uppskattad möjlig vattenyta: 1.0 hektar. Beroende på markägarens inställning och önskemål är storleken variabel. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: Markavattningsföretag. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning, eller än mer kostnadseffektivt, genom att använda befintlig pumpanläggning och anlägga våtmarken närmare Nossan. Inritad våtmarksutsträckning bygger på att vattnets pumpas och är bara en av flera möjligheter. 11

13 Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Den mycket höga andelen åkermarksvatten som dessutom till största del kommer via dräneringar ger en mycket god reningspotential för läget. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningar för en biologisk mångfald. Dock minskar värdet då förutsättningar för flacka och flickiga ytor bedöms låga liksom möjligheterna till betesskötsel. Denna bedömning beror på att anläggningen föreslås på högklassig åkermark. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. Översiktskarta med markerat våtmarksläge 1. 12

14 Våtmarksläge nr 2 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,9 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: Markavvattningsföretag. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Flödet når Nossan efter mindre än 100 meter. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Den höga andelen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningarna för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. 13

15 Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Genom sin goda tillgänglighet anses våtmarken få viss nytta för friluftsliv. Översiktskarta med markerat våtmarksläge 2. 14

16 Våtmarksläge nr 3 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,3 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda naturvärden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. En kulturhistorisk lämning en stenyxa - har hittats på höjden intill föreslaget läge. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark och övrig mark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Flödet når Nossan efter 30 meter. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Den höga andelen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningarna för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. 15

17 Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Genom sin goda tillgänglighet anses våtmarken få viss nytta för friluftsliv. Översiktskarta med markerat våtmarksläge 3. 16

18 Våtmarksläge nr 4 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,3 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Vid fältbesöket bedömdes föreslaget läge var en betad strandäng med vissa naturvärden som behöver vägas mot våtmarkens renings- och naturvärden. Övriga motstående intressen: Markavvattningsföretag. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betesmark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Flödet når Nossan direkt efter våtmarken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Storlek och utformning kan omvärderas om hela flödet kan samlas in och våtmarken då anläggs norr och söder om dagens utlopp. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Den höga andelen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Möjligheten att reglera uppehållstiden ger utmärkta förutsättningar för närsaltsrening. 17

19 Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms få goda förutsättningar för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Strandängens biologiska värden får vägas mot detta. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. Översiktskarta med markerat våtmarksläge 4. (Foto för att visa verkliga markförhållanden) 18

20 Våtmarksläge nr 5 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,5 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Det finns skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Dessa utgörs av en inventerad och naturtypsklassad betesmark samt närhet till en torplämning. Övriga motstående intressen: Markavvattningsföretag. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betesmark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Flödet når Nossan direkt efter våtmarken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Den höga andelen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en god reningspotential för läget. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms få goda förutsättningar för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Befintliga biologiska värden får vägas mot detta. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Genom sitt publika läge antas våtmarken få en viss betydelse för friluftslivet. 19

21 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 5. 20

22 Våtmarksläge nr 6 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,9 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark och övrig mark. Inkommande vatten kommer via Silverbäcken. Flödet når Nossan direkt efter våtmarken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Storlek och utformning kan justeras beroende på vilka ytor som är önskvärt att omvandla till våtmark samt om hela, eller delar av, Silverbäckens flöde ska ingå. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Den stora arealen, och andelen, åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Möjligheten att reglera uppehållstiden ger utmärkta förutsättningar för närsaltsrening. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms få goda förutsättningar för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder. 21

23 Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. Översiktskarta med markerat våtmarksläge 6. 22

24 Våtmarksläge nr 7 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,4 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda naturvärden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Läget ligger inom ett kulturhistoriskt rikt område kallat Essunga järnframställningsplatser. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark och övrig mark. Inkommande vatten kommer via diken och dräneringar. Flödet når Nossan direkt efter våtmarken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Läget är med sin lutning och storlek även lämplig som fosfordamm. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Den stora arealen, och andelen, åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka områdets biologiska mångfald. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. 23

25 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 7. 24

26 Våtmarksläge nr 8 Uppskattad möjlig vattenyta: 1.1 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda naturvärden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Vid fältbesöket bedömdes dock området vara biologiskt intressant och ha vissa våtmarks- och alkärrsvärden. Läget ligger inom ett kulturhistoriskt rikt område kallat Essunga järnframställningsplatser. Övriga motstående intressen: Markavattningsföretag. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget övrig mark. Inkommande vatten kommer via Silverbäcken. Flödet når Nossan direkt efter våtmarken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Den stora arealen åkermark i avrinningsområdet ger en god reningspotential för läget. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms få goda förutsättningar för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. 25

27 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 8. 26

28 Våtmarksläge nr 9 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,7 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: Markavattningsföretag. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark och övrig mark. Inkommande vatten kommer via diken och dräneringar. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en schaktning. Ytterligare areal och kostnadseffektivitet uppnås om detta kan kombineras med en dämning. Hela eller delar av flödet kan ledas in. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Arealen åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Möjligheten att reglera uppehållstiden ger utmärkta förutsättningar för närsaltsrening. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms antas få höga biologiska värden då våtmarken kan utformas med flacka och flikiga linjer. Förutsättningar för bete finns. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Med sin goda tillgänglighet bör våtmarken få viss nytta. 27

29 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 9. 28

30 Våtmarksläge nr 10 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,2 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda naturvärden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. På höjden öster om föreslaget läge finns en kulturhistorisk lämning en blästbrukslämning. Innan eventuell anläggning måste eventuell påverkan på, och dess betydelse, redas ut. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betesmark. Inkommande vatten kommer via diken och dräneringar. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Läget är med sin lutning läge även lämplig som fosfordamm. 29

31 Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen och andelen åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka områdets biologiska mångfald. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: På grund av god tillgänglighet bedöms våtmarken få viss nytta. Översiktskarta med markerat våtmarksläge

32 Våtmarksläge nr 11 Uppskattad möjlig vattenyta: 2,5 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Delar av området ingår i Ängs- och Betesinventeringen som restaurerbar betesmark. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av övrig mark och åkermark. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Svårbedömd. Reningen beror på hur stor del av flödet i Nossan som leds in samt möjligheten att leda in dagvatten/ flöden från landsidan. För att avgöra detta krävs dagvattenkartläggning somt avvägning av området. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms få mycket goda förutsättningar för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i direkt anslutning till gångstråk och samhälle. 31

33 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

34 Våtmarksläge nr 12 Uppskattad möjlig vattenyta: 1,2 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av övrig mark. Inkommande vatten kommer via Nossan. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Svårbedömd. Reningen beror på hur stor del av flödet i Nossan som leds in samt möjligheten att leda in dagvatten/ flöden från landsidan. För att avgöra detta krävs dagvattenkartläggning somt avvägning av området. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms få mycket goda förutsättningar för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i direkt anslutning till gångstråk och samhälle. 33

35 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

36 Våtmarksläge nr 13 Uppskattad möjlig vattenyta: 3,0 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Det föreslagna läget har redan idag till viss del våtmarkskaraktär. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betsmark/övrig mark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar och Stallbäcken. Möjligheter att leda in dagvatten finns troligen. Flödet når Nossan efter mindre än 100 meter. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Exakt utformning och antal dämmen tas ställning till efter en avvägning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningarna för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. 35

37 Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i direkt anslutning till gångstråk och samhälle. Översiktskarta med markerat våtmarksläge 13: 36

38 Våtmarksläge nr 14 Uppskattad möjlig vattenyta: 1,5 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betsmark och åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar och Stallbäcken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningarna för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i direkt anslutning till gångstråk och samhälle. 37

39 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 14: 38

40 Våtmarksläge nr 15 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,6 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betsmark och åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar och Stallbäcken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningarna för en biologisk mångfald. Våtmarken kan till stor del anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i direkt anslutning till gångstråk och samhälle. 39

41 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 15: 40

42 Våtmarksläge nr 16 Uppskattad möjlig vattenyta: 1,5 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betsmark och åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar och Stallbäcken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms öka förutsättningarna för en biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i närhet till gångstråk och samhälle. 41

43 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 16: 42

44 Våtmarksläge nr 17 Uppskattad möjlig vattenyta: 11 hektar inom Essunga kommun - 22 hektar totalt. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Marken är uppmärksammad i våtmarksinventeringen. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betsmark, åkermark och övrig mark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar och Stallbäcken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning och utformas till en stor eller flera mindre ytor beroende på vad som är intressant för markägarna. Våtmarksmöjligheterna passerar kommungränsen och kan i sitt största utförande få en vattenyta på cirka 22 hektar. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms ha förutsättningar för en mycket hög biologisk mångfald! Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Mycket hög nytta. Våtmarken anläggs i närhet till samhälle. 43

45 Översiktskarta med markerat våtmarksläge 17. Observera att kommungränsen är utsatts om en svart, heldragen linje: 44

46 Våtmarksläge nr 18 Uppskattad möjlig vattenyta: 2,5 ha. Denna areal kan både minskas och ökas efter behov och intresse. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Marken är betsmark som är upptagen restaurerbar i Ängs och betesinventeringen. Övriga motstående intressen: Området ingår i regionalt värdefulla odlingslandskap. Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av betesmark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning. Inkommande diken leds och renas i vattnet direkt efter våtmarken når Nossan. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms ha förutsättningar för en mycket hög biologisk mångfald! Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningen för att sköta våtmarken med bete är goda. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Viss nytta. Våtmarken är mycket tillgänglig. 45

47 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

48 Våtmarksläge nr 19 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,6 ha. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning. Vatten från inkommande diken leds in i våtmarken. Läget är även lämpligt för en fosfordamm. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms ha vissa förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. 47

49 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

50 Våtmarksläge nr 20 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,4 ha. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark. Inkommande vatten kommer via åkermarksdräneringar. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Arealen åkermarksvatten i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms ha vissa förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. 49

51 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

52 Våtmarksläge nr 21 Bilder över föreslaget läge. Båda bilderna tagna vid Nossans högflöde. Bild 1: Bilden visar västra delen av föreslaget läget. Hela Hagabäckens flöde, eller delar av det kan ledas till våtmarksläget innan det når Nossan. Bild 2. Bilden visar strandängen vid översvämning. Finner Länsstyrelsen att denna mark har högre värden som betad våtmark än strandäng kan även denna del ingå våtmarken. 51

53 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,4 ha. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. I den östra delen finns betesmarksvärden vilket får vägas mot en möjlig framtida våtmark. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark och betesmark. Hagabäcken utgör tillflöde. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom schaktning och dämning. För att bevara vandrande fauna kan våtmarken med fördel utformas för att rena ett delflöde av Hagaån. Därmed bevaras stor del av det meandrande vattendraget och vandringsmöjligheter. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: God. Arealen åkermark i avrinningsområdet ger en god reningspotential. Möjligheten att reglera uppehållstiden ger utmärkta förutsättningar för närsaltsrening. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms ha mycket goda förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka, flikiga stränder och förutsättningar för bete är goda. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Låg nytta. 52

54 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

55 Våtmarksläge nr 22 Uppskattad möjlig vattenyta: 0,6 ha. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark. Almebäcken utgör tillflöde. Läget har god reningspotential men kostnaderna för anläggning är troligen i tak, eller strax över, möjlig ersättningsnivå. Dock krävs en avvägning och projektering för att få klarhet i detta. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen, och andelen, åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms bidra till en högre biologisk mångfald i området. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Med sitt publika och lättillgängliga läge bör våtmarken få viss nytta. 54

56 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

57 Våtmarksläge nr 23 Uppskattad möjlig vattenyta: 1,2 ha. Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övre delen av våtmarken utgörs av en del naturligt meandrande vattendrag. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark. Almebäcken utgör tillflöde. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Hög. Arealen, och andelen, åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms ha goda förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Våtmarken kan anläggas med flacka och relativt flikiga stränder. Förutsättningar för att sköta våtmarken med bete finns. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Med sitt lättillgängliga läge bör våtmarken få viss nytta. 56

58 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

59 Våtmarksläge nr 24 Uppskattad möjlig vattenyta: 1,1 hektar Dokumenterade natur/kulturhistoriska värden: Enligt bedömning vid fältbesöket samt via kontroll av Länsstyrelsens informationskarta bör det inte finnas några skyddsvärda natur- eller kulturhistoriska värden i anslutning till det aktuella våtmarksläget. Övriga motstående intressen: - Översiktlig beskrivning av området och flödet: Området utgörs i dagsläget av åkermark och övrig mark. Inkommande vatten kommer via diken och dräneringar. Flödet når Nossan direkt efter våtmarken. Översiktlig beskrivning av våtmarksutformning: Våtmarken kan skapas genom en kombination av schaktning och dämning. Motivering till prioritering av det potentiella läget Bedömd reningseffekt: Mycket hög. Arealen, och andelen, åkermark i avrinningsområdet ger en mycket god reningspotential för läget. Våtmarken kan skapas med förutsättningar för en optimal uppehållstid. Bedömd påverkan på biologisk mångfald: Våtmarken bedöms antas få höga biologiska värden då våtmarken kan utformas med flacka och flikiga linjer. Förutsättningar för bete finns. Bedömd nytta/tillgänglighet för allmänheten: Med sin goda tillgänglighet, och, publika läge bör våtmarken få viss nytta. 58

60 Översiktskarta med markerat våtmarksläge

61 Tabell 2: Inventerade våtmarkslägen bedömda som genomförbara, i tabellform. Nedanstående tabell utgörs av koordinater till de lägen som bedömts som möjliga att genomföra men inte prioriterade. En stor del av dessa lokaler listan utgörs av sidodammslägen till Nossan. Rad 1 Rad '27.41" N12 48'21.59"O 58 8'37.76" N12 47'43.54"O 58 7'25.32" N12 48'1.71"O 58 8'28.94" N12 47'38.56"O 58 7'26.03" N12 47'42.09"O 58 10'39.47" N12 46'37.91"O 58 7'23.68" N12 47'10.70"O 58 12'17.07" N12 42'31.85"O 58 7'25.78" N12 47'6.40"O 58 14'0.65" N12 43'3.53"O 58 7'29.30" N12 47'0.37"O 58 13'1.49" N12 42'53.31"O 58 7'45.03" N12 47'2.40"O 58 8'1.45" N12 47'19.84"O 58 8'11.74" N12 47'16.87"O Tabell 3: Inventerade våtmarkslägen bedömda som mindre lämpliga, i tabellform Nedanstående tabell utgörs av en koordinatlista på de lägen som bedömts som mindre lämpliga. Grunderna till att de klassats som mindre lämpliga kan vara flera. De helt övervägande grunder är att de inte visat sig vara möjliga att genomföra inom dagens ekonomiska stödram och/eller varit olämpliga då de inte kan anläggas utan skada befintliga biologiska/kulturhistoriska värden. Rad 1 Rad 2 Rad '1.95"N 12 49'45.11"O 58 10'4.35"N 12 45'23.55"O 58 13'28.29"N 12 43'5.46"O 58 7'37.87"N 12 50'2.30"O 58 10'8.21"N 12 45'32.91"O 58 13'34.16"N 12 43'4.45"O 58 6'11.74"N 12 45'25.99"O 58 10'16.68"N 12 45'39.59"O 58 12'33.98"N 12 42'42.10"O 58 7'23.93"N 12 47'55.61"O 58 10'36.88"N 12 45'41.15"O 58 14'59.53"N 12 40'38.17"O 58 8'44.86"N 12 45'12.78"O 58 10'43.81"N 12 45'38.38"O 58 15'22.23"N 12 41'0.99"O 58 8'57.58"N 12 46'26.92"O 58 11'1.45"N 12 43'33.41"O 58 15'55.69"N 12 40'52.66"O 58 9'11.45"N 12 46'40.31"O 58 11'9.62"N 12 43'43.71"O 58 15'21.10"N 12 42'31.52"O 58 9'18.35"N 12 46'52.59"O 58 11'16.57"N 12 43'36.64"O 58 15'17.41"N 12 42'14.90"O 58 9'14.54"N 12 47'22.20"O 58 11'54.84"N 12 44'48.20"O 58 15'12.80"N 12 43'14.25"O 58 10'36.54"N 12 48'31.81"O 58 13'18.52"N 12 42'55.94"O 58 15'12.71"N 12 43'24.77"O 60

62 58 10'38.36"N 12 47'3.62"O 58 6'28.93"N 12 49'53.44"O 58 15'11.87"N 12 43'43.68"O 58 10'37.00"N 12 47'49.75"O 58 12'53.90" 12 42'49.15"O 58 15'5.93"N 12 43'54.35"O 58 10'42.75"N 12 46'33.29"O 58 13'7.41"N 12 42'53.31"O 58 14'51.60"N 12 44'7.95"O 58 9'1.61"N 12 46'32.90"O 58 10'39.14"N 12 47'27.82"O 58 10'28.68"N 12 41'55.29"O 58 10'25.44"N 12 52'57.37"O 58 7'25.37" N12 47'17.86"O 58 7'50.47"N 12 47'2.59"O 58 10'10.45"N 12 53'0.43"O 58 7'34.64"N12 51'23.58"O 58 10'0.63" N 12 47'44.98"O 58 9'23.23"N 12 49'12.54"O 58 7'50.67" N 12 47'2.59"O Förslag till fortsatt arbete Det övergripande arbetet med att förbättra vattendragen i kommunen till god status enligt EU:s vattendirektiv är ett helhetsarbete som kräver samarbete mellan markägare, kommun och statliga myndigheter. Förslagsvis tar kommunen fram en detaljerad åtgärdsplan för bredare åtgärder tillsammans med Vattenråd och Länsstyrelse. Det fortsatta arbetet med åtgärder för att minska näringsläckaget med hjälp av våtmarker och fosfordammar har god potential i Essunga. Ett behov av ytterligare inventeringar för anläggning av våtmarker och fosfordammar finns. För att komma vidare med de lägen som tagits fram i denna rapport bör information och rådgivning riktas till markägarna. Denna information bör ta upp nyttan med våtmarkerna och de ekonomiska ramarna för att förverkliga desamma. Generell utformning av våtmarker med funktion för närsaltsreduktion och ökad biologisk mångfald Detaljavvägning Ett av de första stegen man bör ta inför en eventuell våtmarksanläggning är att utföra en detaljavvägning av aktuellt område. Inmätningen bör utföras så att både markhöjd och position fås vilket innebär att man bör använda en totalstation eller GPS med höjdmätning. Viktiga detaljer att få med när man utför detaljavvägningen är eventuella platser för utläggning av schaktmassor, dränerings- och kulvertsystem, diken, vägar, el- och telekablar mm. Med detaljavvägningen som grund kan man göra de viktiga bedömningarna som t ex vilken vattennivå som är möjlig att ha i våtmarken, vilket anläggningssätt som skall användas samt var man kan placera eventuella överskottsmassor mm. Fördämningsvallar Det är av allra största vikt att fördämningsvallar utformas med en tät kärna av lera samt med ett underliggande tätningsdike som sträcker sig ner till naturligt täta jordmåner. Fördämningsvallar bör även utformas med en krönbredd som inte understiger 3,0 meter och med flacka släntlutningar, gärna med en lutning på minst 1:5. 61

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in Vattenvårdsprogram Kävlingeån Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in Nya intresseanmälningar, projekt inom Etapp 2 Ågerup 2:82 m.fl. Sjöbo kommun Nr. 544, Navröd Återskapande av Våtmark för näringsreduktion,

Läs mer

Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb.

Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb. BILAGA 1 Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb. restaurering av Sökande Friibergs golfklubb Kulla Mysinge 1. 749 62 Örsundsbro Kontakt Peter Sandberg 070-5229605

Läs mer

Nossans regleringsföretag av år 1922

Nossans regleringsföretag av år 1922 Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Läs mer

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

VÅTMARKER I ESKILSTUNA VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar

Läs mer

Tullstorpsåprojektet

Tullstorpsåprojektet Tullstorpsåprojektet Våtmarksinventering del II Beställare: Tullstorpsån Ekonomisk förening 2012-11-15 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Metod... 5 2.1 Uppdatering av våtmarkslägen... 5 2.2 Inventering

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil

Läs mer

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin. Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion

Läs mer

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop 15U28194 Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad Slutversion Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan

Läs mer

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Rapport Hörte våtmark och fiskväg Rapport Hörte våtmark och fiskväg Skurups kommun Skivarpsåns & Dybäcksåns vattendragsförbund 2015-09-17 Innehåll BAKGRUND... 3 OMFATTNING... 3 FÖRARBETEN... 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING... 3 ANLÄGGANDE... 3 BERÄKNADE

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde

Läs mer

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats

Grundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats Grundvattenbortledning M 3346-11 Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats FS61 Trafikplats Akalla PM 2(11) Objektnamn Entreprenadnummer FS61 Entreprenadnamn Trafikplats Akalla Beskrivning

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Beskrivning biotopskyddade objekt

Beskrivning biotopskyddade objekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i

Läs mer

Våtmarker och fosfordammar

Våtmarker och fosfordammar Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras. Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Segeå-projektet. Storvåtmarksutredning. Utvärdering av förutsättningar för återskapande av historiska våtmarker i Segeåns avrinningsområde

Segeå-projektet. Storvåtmarksutredning. Utvärdering av förutsättningar för återskapande av historiska våtmarker i Segeåns avrinningsområde Segeå-projektet Storvåtmarksutredning Utvärdering av förutsättningar för återskapande av historiska våtmarker i Segeåns avrinningsområde 2007-03-10 på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund Segeåprojektet

Läs mer

Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5

Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5 Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5 Delprojekt: Vattenförande dike nord-/sydlig riktning, norr om delprojekt 02 Nr på karta: 07 Datum: Reviderat

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad 2017-05-17 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete

Läs mer

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3: Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande

Läs mer

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 Klient Rubrik Projekt Vattenfall Vindkraft AB, Anders Jansson Hydrologisk utvärdering, Grönhult, Store Mosse Grönhult Vindkraftpark Projektnr. 8H50080.120

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Datum 2015-08-17 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Sträckan Ammenäsvägen VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018

VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018 VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Praktiserande nivå Version maj 2018 Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Utövaren känner till flera olika

Läs mer

Ledningsförläggning vid Enköping

Ledningsförläggning vid Enköping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:84 Ledningsförläggning vid Enköping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Vallby 89:1 2, 90:1, 103:1 och 157:1 Vallby socken Enköpings

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Tony Berglund UPPRÄTTAD AV. Mattias Ringdahl. Exploateringsområdet Vida 1:1 omfattas av en äldre detaljplan (rev ).

UPPDRAGSLEDARE. Tony Berglund UPPRÄTTAD AV. Mattias Ringdahl. Exploateringsområdet Vida 1:1 omfattas av en äldre detaljplan (rev ). -14 UPPDRAG Vida 1:1 Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1139018000 UPPDRAGSLEDARE Tony Berglund UPPRÄTTAD AV Mattias Ringdahl DATUM Vida 1:1 Exploateringsområdet Vida 1:1 omfattas av en äldre detaljplan

Läs mer

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband

Läs mer

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Vattensamverkan 10 mars 2016 Vad betyder vattnet för våra kommuner? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Förstudie av området Odasjöslätt i Olofströms kommun

Förstudie av området Odasjöslätt i Olofströms kommun Förstudie av området Odasjöslätt i Olofströms kommun 2016-10-05 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Uppdragsgivare Olofströms kommun Östra Storgatan 5 Box 302 293 34 Olofström Kontaktperson: Eva Johansson Telefon:

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun Version 1.00 Projekt 7381 Upprättad 2015-06-15 Reviderad Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun Sammanfattning En inventering

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering

Läs mer

Stensta Ormsta, Vallentuna kommun

Stensta Ormsta, Vallentuna kommun Stensta Ormsta, Vallentuna kommun Kompletterande utredning dagvattendamm Marktema AB Annika Ritzman & David Källman Uppdragsnr 17091 Datum: 04 Bakgrund och syfte I samband med detaljplanarbete av programområde

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad Dagvattendamm PM Dagvatten Stockholm Beställare: Sundbyberg Stad Structor Mark Stockholm AB Uppdragsansvarig: Tomas Holmquist Structor Mark Stockholm AB, Solnavägen

Läs mer

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll

Läs mer

melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten

melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Mindre fosfor till Anten Sedan lång tid har Anten fått mer fosfor än vad som är bra. Ett tag var

Läs mer

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio Strandsandjägare vid Stavre, Ljustorspån Foto: Sven Halling, Scandi Natur Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland 2007 Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

Läs mer

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring %0 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-II-12 AU 9:6 Dnr. KS 2014/0217-340 Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring Arbetsutskottets

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Avvattningssystemet och klimatanpassning Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till

Läs mer

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland,

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun.

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun. Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Datum 2014-12-11 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Stjärnekullevägen, Uddevalla kommun VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg

Läs mer

Blåplan och Vattenplan

Blåplan och Vattenplan Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer