PB 1, Helsingfors, telefon (09) ANVISNINGSSAMLINGEN /36/96 JM

Transkript

1 JUSTITIEMINISTERIET PB 1, Helsingfors, telefon (09) ANVISNINGSSAMLINGEN ANVISNING /36/96 JM FÖRFARANDE VID HÄMTNING OCH INTERIMISTISKA SÄKRINGSÅTGÄRDER vid verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt Behörighet Giltighetstid Upphäver Mottagare 15 F om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt (given den 18 oktober 1996) och 12 F om utsökningsväsendets förvaltning (319/1996) tillsvidare JM:s brev den 10 juni 1991, nr 1908/36/91 JM Häradsfogdar, länsmän, landskapsfogden och verkställighetsmedlare I Bakgrund Den nya lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt (619/1996), nedan verkställighetslagen (VsL), träder i kraft den 1 december Förordningen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt, nedan verkställighetsförordningen (VsF), träder i kraft samma dag. Rätten att förordna om verkställighet av beslut som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt övergår från överexekutorn till tingsrätten. Varenda tingsrätt är behörig. Verkställighetsärenden behandlas i tingsrätten som ansökningsärenden vanligen i sammanträde. Behandlas ärendet i plenum består rätten av en domare och tre nämndemän. Verkställighet av ett beslut om vårdnad eller boende kan även sökas direkt hos utmätningsmannen om mindre än tre månader förflutit från att beslutet gavs (s.k. direkt verkställighet, VsL 4 2 mom. och 22 ). Tiden på tre månader löper fastän beslutet överklagas. I undantagsfall kan domstolen bestämma att ett barn skall hämtas även för verkställighet av umgängesrätt. Utmätningsmannen får aldrig hämta ett barn utan ett domstolsförordnande om verkställighet av umgängesrätt. Verkställighet beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt tillhör utmätningsmannens (häradsfogdar, länsmän, landskapsfogden) uteslutande behörighet (UL 1:5). Grundtanken med lagen är att trygga barnets intressen, rättsskydd och självbestämmanderätt i alla skeden av verkställigheten. Vad nedan konstateras i samband med beslut om vårdnad gäller även beslut om barnets boende (vid gemensam vårdnad). Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) förkortas nedan VUL.

2 Denna anvisning gäller hämtning som stöder sig på ett domstolsförordnande samt s.k. direkt verkställighet. I lagen eller förordningen har det inte varit möjligt att detaljerat reglera frågor som gäller hämtning. I anvisningen tas även upp förutsättningarna för brådskande säkringsåtgärder. II Utmätningsmannens uppgifter Av 21 verkställighetslagen följer att utmätningsmannen har allmän behörighet att sköta verkställigheten av ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt, om det inte bestäms att verkställigheten tillhör parterna. Utmätningsmannens vanligaste uppgifter är att: 1. utföra hämtning enligt ett domstolsförordnande om verkställighet som baserar sig på: - ett inhemskt beslut om vårdnad om barn och umgängesrätt eller ett avtal som fastställts av socialnämnden, - ett nordiskt beslut, - ett beslut från ett annat land som Helsingfors hovrätt fastställt eller - ett förordnande om återlämnande av Helsingfors hovrätt 2. utföra hämtning då mindre än tre månader förflutit från att vårdnadsbeslutet gavs eller -avtalet fastställdes och verkställighet söks direkt hos utmätningsmannen 3. verkställa tingsrättens förordnande om säkringsåtgärd (VsL 17 ) - utmätningsmannen kan dock ansöka om att vite skall utdömas endast om det har förelagts i syfte att säkerställa hämtning (VsL 19 ) 4. verkställa interimistiska säkringsåtgärder - beslut av tingsrätten (VsL 25 1 mom.) - utan ett beslut av tingsrätten (VsL 25 2 mom. och VUL 48 a ) III Förfarande vid hämtning Antal Utmätningsmannen får verkställa endast en hämtning med stöd av förordnandet om hämtning. Har barnet t.ex. självmant gått tillbaka till sin andra förälder eller har man åter inte lämnat barnet tillbaka efter ett möte, måste parten på nytt söka verkställighet hos tingsrätten. Är det fråga om ett färskt beslut eller avtal om vårdnad eller boende och ett förordnande om verkställighet därmed inte behövs, kan utmätningsmannen på ansökan i princip hämta barnet flera gånger tills tre månader förflutit från att beslutet gavs. Om det dock efter den första hämtningen igen är nödvändigt att hämta barnet, bör ärendet överföras till

3 tingsrätten där det är möjligt att sakligt höra parterna och utreda barnets åsikt ("annan grundad anledning" enligt VsL 22 2 mom.). Fortsatt medling Den nya verkställighetslagen möjliggör en fortsatt medling ännu efter att saken kommit till utmätningsmannen. Enligt 23 verkställighetslagen skall medlaren också efter att tingsrätten bestämt att barnet skall hämtas på utmätningsmannens begäran fortsätta att främja samverkan mellan parterna och att stöda barnet. Syftet med den fortsatta medlingen är att så långt som möjligt undvika hämtning och om den inte kan undvikas att förbereda barnet för hämtningssituationen. Utmätningsmannen beslutar om fortsatt medling. Har medling inte skett i tingsrätten eller är det fråga om s.k. direkt verkställighet, är medling inte heller möjlig då ärendet sköts av utmätningsmannen. Även i det skedet kan det dock vara motiverat att begära handräckning av socialvårdsmyndigheterna enligt 32 verkställighetslagen, om hjälpen kan anses leda till att hämtning undviks. Har tingsrätten dock bestämt att medling inte skall ske pga. att barnets intresse kräver omedelbar verkställighet (närmast vårdnadsbeslut), skall hämtningen verkställas utan dröjsmål och utan att man begär handräckning av socialvårdsmyndigheterna. Huvudregeln kan anses vara att man har mindre tid att försöka undvika hämtning då man verkställer vårdnadsbeslut än då man verkställer umgängesrätt. Dock skall hämtning inte omotiverat skjutas upp i veckor heller i det senare fallet, då en förälder lätt blir främmande för speciellt ett litet barn som inte träffar föräldern. Har domstolen i verkställighetsbeslutet bestämt tidpunkten för mötena och en dylik tidpunkt infaller inom kort, finns det knappt med tid för fortsatt medling. Vid dylika tillfällen bör utmätningsmannen utan dröjsmål arrangera åtminstone någon slags medling ens för en kort tid. Gäller det hämtning pga. att Helsingfors hovrätt bestämt att barnet skall återlämnas och tingsrätten skickat förordnandet till utmätningsmannen, kan medling inte arrangeras då det inte heller är möjligt i tingsrätten (som ger hämtningsordern utan att höra motparten). Utmätningsmannen kan dock begära handräckning av socialvårdsmyndigheterna. Huvudregeln kan därmed anses vara att medling alltid skall fortsättas då man medlat i tingsrätten, om inte barnets intresse ställer hinder för det. Ifall den fortsatta medlingen leder till resultat och man därmed inte behöver hämta barnet men konflikter uppstår igen senare, kan sökanden åter begära verkställighet hos utmätningsmannen. Är verkställighet då för övrigt möjlig, skall utmätningsmannen på nytt vidta åtgärder för att hämta barnet på basis av den nya ansökningen. Det finns inget hinder för att utmätningsmannen fortsätter medlingen efter den nya ansökningen, speciellt om det är fråga om verkställighet av umgängesrätt och barnet under mellantiden fått träffa sin andra förälder.

4 Den fortsatta medlingen kan i vissa fall leda till att parterna ingår ett nytt avtal om vårdnad om barn och umgängesrätt. Efter att socialmyndigheterna fastställt det nya avtalet är det tidigare beslutet inte längre verkställbart och ärendet inte längre anhängigt hos utmätningsmannen. Medlaren (oberoende om det är en kommunal tjänsteman eller någon annan) har rätt till arvode även för den fortsatta medlingen. Medlaren skall enligt 12 verkställighetsförordningen skicka en räkning till utmätningsmannen, som antecknar i den att medling fortsatts. Utmätningsmannen skickar räkningen till den tingsrätt som behandlat ärendet. Tingsrätten beslutar beloppet på arvodet enligt grunder som fastställs av justitieministeriet och skickar räkningen sedan för att betalas. Förberedelser för hämtning Barnet bör även alltid förberedas på hämtningen t.ex. så att medlaren tillsammans med barnet går i förväg igenom vad som kommer att hända. Medlaren bör med barnet behandla hämtningen och de konflikter samt känslor som uppstår. När man kan förutsäga att hämtningen kommer att vara speciellt svår, bör en familjerådgivningspsykolog eller barnpsykiater diskutera hämtningen med barnet utöver eller i stället för medlaren. Samma specialist bör sedan vara på plats vid hämtningen. Det är viktigt att just den person som förberett barnet på hämtningen är närvarande då den sker. Det är viktigt att medlaren beskriver för föräldrarna den konfliktsituation som barnet hamnar i pga. hämtningen och på vilket sätt barnet upplever situationen efter hämtningen, speciellt då det är fråga om umgängesrätt och barnet återvänder hem. Personer närvarande vid hämtning Det är inte meningen att utmätningsmannen själv är aktiv vid hämtningen eller rör vid barnet förutom i undantagsfall. Utmätningsmannen skall övervaka att allt sker enligt verkställighetslagen. Viktigt i detta sammanhang är att se till att ett 12 år gammalt och även yngre men tillräckligt utvecklat barns självbestämmanderätt förverkligas och att skydda barnet från chocken. Enligt 24 verkställighetslagen skall medlaren i saken eller en företrädare för socialvårdsmyndigheten alltid vara närvarande vid hämtning. Verkställer utmätningsmannen ett färskt beslut om vårdnad eller boende eller ett fastställt avtal utan att saken behandlats vid tingsrätten, skall en företrädare för socialvården kallas till hämtningen. Speciellt ifall utmätningsmannen bestämt att medlingen skall fortsättas skall medlaren av naturliga skäl kallas till hämtningen, om inte ett annat handlingssätt är motiverat av särskilda skäl.

5 Enligt verkställighetslagen skall medlaren/företrädaren för socialvården kalla en tillgänglig person som står barnet nära till platsen. Lämpliga personer kan vara far- och morföräldrar, syskon, faddrar, skötare eller andra personer som står barnet nära. Lämpligast är en sådan närstående som förhåller sig så neutralt som möjligt till föräldrarnas konflikt. Bor ingen närstående i närheten eller vill ingen av dem komma till platsen, kan hämtning ändå genomföras. En närstående har inte rätt till arvode eller ersättning för kostnader ur statliga medel. Att en person som står barnet nära är på plats vid hämtningen kan vara mycket viktigt vid sådana tillfällen då situationen bara förvärras av att den förälder som sökt verkställighet är närvarande. I en dylik situation är det ytterst viktigt att barnet har grundligt förberetts på hämtningen, dvs. barnet skall förstå att det inte är på väg till den nära personen utan till sin andra förälder. Barnet får inte med hjälp av en närstående "luras" att följa med. Förutom medlaren/företrädaren för socialvården och personen som står barnet nära kan det vara motiverat att även kalla en läkare eller annan sakkunnig till platsen. Medlaren/företrädaren för socialvården beslutar om att kalla en läkare eller annan sakkunnig. Är det fråga om ett litet barn eller kan man vänta sig att situationen tillspetsas, skall medlaren/ företrädaren för socialvården kalla till platsen t.ex. en pediatriker, barnpsykiater, barnpsykolog eller expert på barnskydd. Dylik experthjälp kan fås bl.a. från familjerådgivningsbyråer. Privata tjänster kan även användas. Arvodet till experten för att ha varit närvarande vid hämtningen betalas ur statlig medel. Den sakkunniga skickar en räkning till socialvårdsmyndigheten (VsF 13 ). Såväl utmätningsmannen som tingsrätten kan förplikta sökanden att vara närvarande vid äventyr att verkställigheten förfaller. Kommer inte sökanden till det överenskomna stället eller kommer sökanden dit berusad och därmed oförmögen att ta hand om barnet på ett ändamålsenligt sätt, skall hämtning avbrytas (VsL 17 2 mom., 24 2 mom.). Endast om sökanden haft ett mycket gott skäl till sin bortavaro och till att denne inte meddelat om hindret, kan utmätningsmannen överväga en ny tidpunkt. Detta skall dock vara något mycket exceptionellt då man inte kan acceptera att barnet måste förberedas på flera hämtningar. Då 24 verkställighetslagen är en specialbestämmelse i förhållande till bestämmelsen om ojävigt vittne i 1 kapitlet utsökningslagen, är det inte nödvändigt att ett förrättningsvittne är närvarande vid hämtning. Om det i efterhand uppstår oenighet om t.ex. huruvida barnet motsatte sig hämtning och hur detta uttrycktes, skall åtminstone en annan person förutom utmätningsmannen vara närvarande, dvs. medlaren eller företrädaren för socialvården. Är en person som står barnet nära och en läkare även på plats är ett särskilt vittne onödigt. Barnet blir förvirrat och förskrämt ifall en stor grupp främmande människor utför hämtningen. Talar inte barnet finska skall utmätningsmannen se till att en tolk är närvarande. Ofta kan en närstående tolka för barnet. Finns det inget hinder

6 Plats och tid Virhe. Viitteen lähdettä ei löytynyt. (15) för att sökanden är på plats behövs det normalt inte heller en tolk. Kan inte den nära personen eller sökanden samtidigt fungera som tolk, behövs en tolk för att utreda barnets vilja på ett pålitligt sätt och för att diskutera med barnet på ett språk det säkert förstår. Tolkningsutgifter kan anses vara kostnader i utsökningsmål enligt 8 kapitlet utsökningslagen. Utmätningsmannen, medlaren/företrädaren för socialvården, personen som står barnet nära, sökanden och möjligen även en barnpsykolog, barnpsykiater eller annan sakkunnig bör i förväg diskutera hämtningen i ett lämpligt ställe. Då kan de överlägga om vilket förfaringssätt som är det lämpligaste för barnet. Kan man vänta sig att man exceptionellt nog kanske kommer att behöva handräckning av polisen, bör även polisen kallas till överläggningen och ges pålitlig bakgrundsinformation. Varifrån barnet skall hämtas beror på situationen. I regel bör barnet hämtas från sin hemvist. Man skall så långt som möjligt undvika att hämta barnet från daghemmet eller skolan - speciellt om man begärt handräckning av polisen - då en dylik situation kränker barnets integritetsskydd och lätt skrämmer även andra barn som blir vittnen till hämtningen. Barnet kan även uppleva att det stämplas av en dylik hämtning. Man skall så långt som möjligt undvika att kontakta en disponent eller låssmed för hämtning från hemvisten, då barnet kan bli ångestfyllt av att man bryter sig in. Vägrar svarandeföräldern att öppna dörren kan man ännu försöka få telefonkontakt med denne. Vägrar föräldern fortfarande att öppna dörren och speciellt om ett hämtningsförsök redan tidigare uppskjutits pga. samma orsak, finns det ingen annan möjlighet än direkt aktion och att försöka lugna ner situationen efter att man tagit sig in. Samma måste göras oberoende av svarandeförälderns motstånd, när det är fråga om verkställighet av ett beslut om vårdnad eller boende och förhållandena för barnet hos föräldern är sådana att barnets intresse kräver snabb verkställighet. Barnet skall aldrig "kidnappas" t.ex. så att barnet på vägen hem från skolan eller från gården mycket snabbt förs till utmätningsmannens bil. Situationen är en helt annan om en person som står barnet nära eller sökanden själv kan förklara vad det är fråga om och barnet vill följa med. I en dylik situation måste man dock alltid vara säker på vad ett tillräckligt utvecklat barn verkligen vill. Föräldern hos vilken barnet bor eller uppehåller sig skall snarast informeras om hämtningen. Hämtning bör inte verkställas vid en sådan tidpunkt då barnet inte brukar gå ut. Att barnet är trött bara förvärrar situationen. Den konkreta hämtningen Enligt 3 verkställighetslagen skall alla åtgärder som gäller barn utföras så hänsynsfullt som möjligt och på ett sätt som inte upprör barnet.

7 Med hänsynsfullhet avses bl.a. att om man i undantagsfall måste begära handräckning av polisen skall de i regel inte anlända till platsen i polisbil och i uniform. Såväl utmätningsmannen som polisen skall dock legitimera sig för svarandeföräldern. Då lagen förutsätter att hämtning skall utföras hänsynsfullt, skall barnet skyddas mot alla överflödiga negativa faktorer. Finns t.ex. grannar eller pressen eller annat obehörigt folk i trappuppgången till ett höghus, skall utmätningsmannen uppmana dem att avlägsna sig från stället där förrättningen sker och vid behov få handräckning av polisen för detta. Ett barn skall inte få fotograferas då det hämtas. Vid hämtningen skall utmätningsmannen så långt som möjligt undvika att hota svarandeföräldern med kraftmedel, då detta möjligen leder till att situationen tillspetsas ytterligare. Speciellt då det är fråga om umgängesrätt bör man lugnt diskutera sig fram till en lösning även i svåra situationer. Segslitna förhandlingar kan ännu i sista momangen leda till en kompromiss mellan parterna t.ex. att föräldern som kommit för att hämta barnet samtycker till att mötena sker under övervakning under en viss tid, vilket får svarandeföräldern att gå med på att överlämna barnet. Når parterna en kompromiss skall företrädaren för socialvården/medlaren på platsen se till att ett skriftligt avtal ingås om den. Långt ifrån alltid är svarandeförälderns motiv att göra förtret då denne motsätter sig umgängesrätten eller överföringen av vårdnaden eller boendet, utan oftast anser denne sig ha en god orsak. Utmätningsmannen är dock inte berättigad att undersöka riktigheten av ett förordnande om verkställighet av tingsrätten. Behandlas saken av en högre domstol men verkställigheten har inte inställts, skall den slutföras om inte barnets självbestämmanderätt ställer hinder för det. Tar dock svarandeföräldern vid hämtningen upp sådana omständigheter som talar mot verkställighet och som inte klargjorts vid domstol, och utmätningsmannen pga. dessa anser att hämtningen klart var mot barnets intresse, kan en nödlösning vara att verkställigheten av hämtningen uppskjuts lite. Utmätningsmannen skall diskutera situationen med t.ex. företrädaren för socialvården. Anhängiggör en förälder eller socialnämnden ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt (VUL 14 ), kan man då ge ett interimistiskt förordnande eller ett förordnande att verkställighet skall inställas. Utmätningsmyndigheten, medlaren/företrädaren för socialvården och läkaren/andra sakkunniga samt även personer som står barnet nära har enligt 24 verkställighetslagen och de allmänna principerna i utsökningslagen rätt att ta sig in i svarandeförälderns bostad ifall barnet är där. Även sökanden skall ges inträde åtminstone om utmätningsmannen eller tingsrätten förpliktat denne att vara närvarande och utmätningsmannen anser det vara bäst att sökanden själv tar emot barnet.

8 Kan eller vill föräldern från vilken barnet hämtas inte bidra till att göra barnet klart för resan, skall utmätningsmannen beroende på situationen uppmana medlaren/företrädaren för socialvården, personen som står barnet nära eller sökandeföräldern att sköta om det. Har sökanden förpliktats t.ex. att deponera sitt pass eller att uppfylla ett annat villkor för hämtning som ställts av tingsrätten (VsL 17 ), skall utmätningsmannen övervaka att sökanden uppfyllt villkoret/villkoren före hämtningen. Har det bestämts att mötena skall ske under övervakning skall utmätningsmannen försäkra sig om att barnet inte ensamt överlämnas till sökanden. Skall mötena ske på ett specifikt ställe skall utmätningsmannen se till att barnet förs till detta ställe. Uppskjutning av hämtning Kan hämtning inte ske pga. att barnet är sjukt eller i upprört sinnestillstånd eller av någon annan orsak, skall den uppskjutas till en senare tidpunkt (VsL 3 2 mom.). Har hämtning uppskjutits pga. att barnet var i upprört sinnestillstånd skall man överväga om man kunde genomföra hämtningen på något annat sätt som inte upprör barnet så mycket. Är barnet säkert eller möjligen sjukt skall hämtningen uppskjutas. Bedömningen av om barnet är så upprört eller sjukt att hämtning inte kan verkställas skall göras tillsammans med en läkare aller annan sakkunnig. Tillspetsas situationen av t.ex. att de personer som samlats till platsen inte kan avlägsnas utan stora ansträngningar, är det bättre för barnet att hämtningen uppskjuts. Om man dock märker att de förhållande i vilka barnet lever är sådana att beslutet beträffande vårdnaden eller boendet genast måste verkställas, kan nödiga maktmedel användas. Hämtningen uppskjuts naturligtvis även då barnet inte kan finnas. Avstående från hämtning Man skall avstå från hämtning ifall ett barn som fyllt 12 år eller som är yngre men tillräckligt utvecklat motsätter sig verkställighet, dvs. att det träffar sin andra förälder eller flyttar till denne. Att man motsätter sig verkställighet är inte det samma som att man motsätter sig verkställighetssituationen. Barnet är tillräckligt utvecklat då det kan självständigt uttrycka sin vilja och motivera sitt beslut. Tidigare var det oklart om utmätningsmannen skulle beakta att ett tillräckligt utvecklat barn motsatte sig hämtning. Motiven till den nya lagen och de internationella avtal som förpliktar Finland förutsätter dock klart att barnets självbestämmanderätt skall beaktas ännu vid hämtningen. När ett barn är så utvecklat att dess åsikt skall beaktas beror på barnets

9 utvecklingsnivå. Utmätningsmannen med sin juridiska utbildning är ingen expert på dessa frågor och därför kan utgångspunkten anses vara att medlaren skall bedöma situationen. Medlarens ståndpunkt och dess motiv kommer fram i medlingsrapporten. Då det är fråga om barnets självbestämmanderätt, kan parternas dvs. barnets föräldrars uppfattning om barnets utvecklingsnivå eller åsikt inte ges avgörande betydelse, fastän de undantagsvis var av samma åsikt. Med andra ord är det inte fråga om ett ärende som parterna kommer överens om, utan om en rätt som tillkommer barnet självt. Har ett barn som medlaren ansett vara tillräckligt utvecklat enligt medlingsrapporten inte motsatt sig verkställighet, men det ändå t.ex. under den fortsatta medlingen eller annars under utmätningsmannaskedet kommer fram att barnet är avogt inställt, skall barnets självbestämmanderätt respekteras. Till denna rätt hör att barnet kan ändra åsikt, vilket är möjligt ännu i hämtningsskedet. Har barnet sagt sig vilja träffa sin andra förälder eller flytta till denne till medlaren under tingsrättsskedet, skall man noggrant försöka utreda om barnet motsätter sig själva hämtningssituationen eller hämtningen till den andra föräldern. Barnets åsikt skall utredas under lugna förhållanden helst av en expert (medlaren eller handräckning t.ex. av familjerådgivningen) så att man kan vara helt säker på att barnet ändrat åsikt. Har tingsrätten i ett ärende ansett att ett barn är tillräckligt utvecklat och det uttryckt sin avoga inställning, blir ärendet aldrig anhängigt hos utmätningsmannen då tingsrätten beslutar att man skall avstå från verkställighet. Har tingsrätten däremot ansett att barnet som motsätter sig verkställighet inte är tillräckligt utvecklat, skall tingsrättens ståndpunkt i regel vara utslagsgivande vid verkställighet. I dessa situationer har man i tingsrätten ofta varit tvungen att inhämta sakkunnigutlåtanden samt att höra medlaren och parterna, kanske även barnet självt. Har man i tingsrätten inte kunnat noggrant utreda barnets utvecklingsnivå och ett redan utvecklat barn klart uttrycker sitt motstånd, kan utmätningsmannen i mycket exceptionella fall besluta mot tingsrätten att barnet har självbestämmanderätt och inte verkställa hämtningen. Detta beslut kan överklagas. Ett besvär över utmätningsmannens ställningstagande beträffande barnets självbestämmanderätt kan då man beaktar bestämmelserna i det nya 10 kapitlet utsökningslagen (197/1996) bli anhängigt även inför en annan tingsrätt än den som gett domen i verkställighetsärendet. Det kan även uppstå en situation i vilken tingsrätten meddelat ett verkställighetsförordnande mot barnets vilja pga. att den ansett att barnet inte är tillräckligt utvecklat och motparten anfört besvär i saken hos hovrätten som inte inställt verkställigheten. Anser dock utmätningsmannen i en dylik situation att frågan om barnets utvecklingsnivå inte är klar, kan det vara motiverat att uppskjuta hämtningen tills hovrätten meddelat sitt beslut i ärendet. Det skulle uppstå problem ifall frågan om barnet är tillräckligt utvecklat var samtidigt anhängigt både hos hovrätten som ett verkstäl-

10 lighetsärende och - om utmätningsmannen vägrar utföra hämtning - hos tingsrätten som ett besvär över utsökningen. Från hämtning skall även avstås ifall sökanden inte uppfyllt hämtningsvillkoren (t.ex. inte deponerar sitt pass hos utmätningsmannen, skaffar sig ett nytt i stället för det deponerade, inte är närvarande fastän tingsrätten eller utmätningsmannen förpliktat till det, kommer till platsen berusad). Exceptionella skäl krävs för att utmätningsmannen kan överväga en ny hämtning. Avstår man från hämtning pga. orsaker som beror på sökanden, kan denne ånyo söka hämtningsförordnande hos tingsrätten. Har det varit fråga om direkt verkställighet av ett vårdnadsbeslut och verkställighet söks på nytt hos utmätningsmannen, är det skäl att överföra ärendet till tingsrätten enligt 22 2 mom. verkställighetslagen. Har tingsrätten i sitt beslut i ett verkställighetsärende bestämt den tidpunkt då barnet skall hämtas och dröjer sökanden med att lämna sin ansökan till utmätningsmannen så att tidpunkten överskrids, skall man avstå från hämtning. Att tidpunkten överskrids pga. ett misslyckat hämtningsförsök leder till samma resultat. Man måste även avstå från hämtning då det konstateras att barnet förts utomlands. Kan man däremot anta att barnet vistas i hemlandet, skall utmätningsmannen med polisens hjälp utreda barnets vistelseort och ifall nödvändigt överföra ärendet till utmätningsmyndigheten på denna ort. Situationen efter hämtningen Efter att barnet hämtats och överlämnats eller förts till stället för det övervakade mötet, tar myndigheternas roll i ärendet slut. Har familjerådgivningen inte deltagit i ärendet, rekommenderas det dock att medlaren informerar en familjerådgivningsbyrå, som sedan kunde arrangera ett tillfälle där barnet och bägge föräldrar kan ge utlopp för sina känslor i samband med hämtningen och situationen efter den. Om medlaren/företrädaren för socialvården eller experten som förberett barnet på hämtningen bara kan, var det viktigt att just denne kunde prata med barnet efter hämtningen. Då kunde barnet okonstlat uttrycka sina känslor till samma person som redan före hämtningen diskuterat med det. Det är då fråga om normal familjerådgivning eller socialarbete för vilket man inte har rätt till ett särskilt arvode. IV Annat som skall beaktas vid hämtning Före själva hämtningen skall utmätningsmannen gå igenom vad som hänt under tidigare skeden och hur man utrett barnets åsikt. Utmätningsmannen skall skaffa sig medlingsrapporten från tingsrätten och alla andra

11 dokument i saken. Utmätningsmannen bör även diskutera med medlaren/medlarna oberoende av om man fortsätter medlingen eller inte. Medlaren innehar troligtvis viktig information om vilket förfaringssätt som är minst skadligt för barnet. Man bör även diskutera med svarandeföräldern. Man bör i förhand informera föräldern om tiden och platsen för hämtningen. En grupp som plötsligt ringer på dörren och kommer för att hämta barnet ger endast upphov till irritation. En svarandeförälder som fått information i förhand kan även förbereda barnet för hämtningssituationen, fastän föräldern själv motsätter sig hämtningen. Kan man befara att barnet förs ur landet eller göms i hemlandet eller kan man pga. svarandeförälderns tidigare beteende vänta sig att denne använder förhandsinformationen till att försvåra situationen (kallar pressen till platsen etc.), kan man låta bli att informera i förhand. Sökanden eller svaranden behöver inte betala någon utsökningsavgift för hämtningen. Har hämtningen lett till direkta kostnader uppbärs dessa av parterna enligt 8 kapitlet utsökningslagen. V Interimistiska säkringsåtgärder utan förordnande av domstol Interimistiska säkringsåtgärder kan inte användas vid verkställighet av umgängesrätt. I följande fall kan utmätningsmannen eller polisen utan verkställighetsförordnande bestämma om brådskande interimistiska säkringsåtgärder: 1. säkringsåtgärd enligt verkställighetslagen för att säkra verkställigheten av ett vårdnadsbeslut (VsL 25 2 mom.) 2. säkringsåtgärd enligt VUL vid gemensam vårdnad (VUL 48 a ) Säkringsåtgärder enligt verkställighetslagen Sökande vid säkring enligt verkställighetslagen kan vara vårdnadshavaren eller en av de gemensamma vårdnadshavarna. En grundförutsättning för en brådskande säkringsåtgärd enligt verkställighetslagen är att verkställighetsärendet som gäller vårdnaden är anhängigt inför tingsrätten eller hos utmätningsmannen eller att det kunde vara anhängigt. Syftet med åtgärden är att säkra barnets vårdnad eller boende, dvs. det är fråga om en situation i vilken sökanden har - ett beslut/fastställt avtal om (ensam) vårdnad,

12 - ett beslut/fastställt avtal om boende (gemensam vårdnad med motparten) eller - rätt att få barnet överlämnat till sig även utan ett beslut (barnet är t.ex. hos släktingar, se VsL 1 1 och 3 mom.). Brådskande säkring kan då vara motiverad om det finns skäl att anta - att barnet för att förhindra verkställighet förs ur landet eller - flyttas från ställe till ställe eller - om saken annars är brådskande och - domstolen inte är anträffbar dvs. - verkställighetsärendet är anhängigt men domstolen är stängd just då eller - verkställighetsärendet kan inte anhängiggöras för att domstolen är stängd just då eller - situationen är så akut att man inte har tid att vända sig till tingsrätten (barnet är redan på flygfältet eller i hamnen). Man kan mao. använda sig av interimistiska säkringsåtgärder om tingsrätten är stängd eller saken är så brådskande att man inte har tid att ta upp den i tingsrätt eller man försöker kapa barnet och föra det ur landet eller gömma i hemlandet eller barnets levnadsförhållanden blivit dåliga. I det sista fallet kan barnskyddsåtgärder vara ett alternativ, speciellt ett brådskande omhändertagande enligt beslut av socialmyndigheterna. Omhändertagande har dock i princip avsetts leda till att barnet placeras utanför hemmet, medan syftet med en interimistisk säkringsåtgärd enligt verkställighetslagen är att säkra den vårdnad och boendeform som fastställts i ett beslut eller avtal dvs. att barnet returneras till sitt hem antingen direkt (barnet "placeras" hem) eller via tillfällig placering utanför hemmet. Är saken anhängig hos utmätningsman eller anhängiggörs den på samma gång hos denne som s.k. direkt verkställighet (vårdnadsbeslut färskare än tre månader), kan man i stället för brådskande säkring hämta barnet och därmed verkställa beslutet. Situationer som kräver brådskande säkring är ofta sådana att villkoren för överföring till tingsrätt enligt 22 2 mom. verkställighetslagen inte uppfylls. Har man redan försökt föra barnet ur landet är det klart att tingsrätten i alla händelser skulle ge ett hämtningsförordnande utan medling. Är det fråga om ett utvecklat barn, kan det även då det finns möjlighet till direkt hämtning enligt 22 1 mom. verkställighetslagen vara på sin plats i oklara och brådskande fall att hellre behandla saken som en säkringsåtgärd. Då kan man senare utreda barnets åsikt på ett ändamålsenligt sätt i tingsrätt. Säkring enligt VUL Syftet med interimistiska säkringsåtgärder enligt VUL 48 a är inte att säkra verkställighet utan att förhindra att den andra vårdnadshavarens bestämmanderätt kränks. Då skall både sökanden och dennes motpart ha

13 gemensam vårdnad om barnet. Säkringsåtgärderna enligt VUL 48 a kompletterar säkringen enligt verkställighetslagen. De kan tillämpas i situationer med gemensam vårdnad då verkställighetslagen inte kommer i fråga pga. att: 1) den gemensamma vårdnaden följer ur lagstiftningen (inget beslut/ fastställt avtal) eller 2) sökanden av säkringsåtgärd är den part som inte kan vara sökande i säkring enligt verkställighetslagen dvs. den vårdnadshavare hos vilken barnet inte skall bo. I en dylik situation kan vårdnadshavaren söka säkringsåtgärd direkt hos utmätningsman eller polis ifall - det finns goda skäl att anta att den ena vårdnadshavaren utan sökandens samtycke olovligen tänker föra barnet ur landet - och saken är så brådskande att det inte är möjligt att förhindra detta med ett interimistiskt förordnande av tingsrätt enligt VUL 17. Följer den gemensamma vårdnaden ur lagen, leder en säkringsåtgärd enligt VUL till att vårdnadshavaren kan anhängiggöra en vårdnadssak införa tingsrätten och samtidigt begära ett interimistiskt förordnande om vem som skall ha vårdnaden om barnet under behandlingen. Är situationen igen sådan att det redan finns ett vårdnadsbeslut eller ett fastställt avtal och sökanden är den vårdnadshavare hos vilken barnet inte skall bo, kan denne efter säkringsåtgärden anhängiggöra en sak beträffande överföring av vårdnad eller boende. Barnet förs ur landet Vid brådskande säkring enligt såväl verkställighetslagen som VUL skall förutsättningarna för åtgärden vara uppenbara. Speciellt i de fall då man försöker föra barnet ur landet är själva situationen dock ofta sådan att säkringsåtgärder är berättigade. Har man till barnet skaffat en biljett för en resa som avviker från en normal sällskapsresa eller motsvarande semesterresa, eller har man endast skaffat en enkelbiljett eller är returen skjuten långt in i framtiden eller kan man från reseförberedelserna annars dra den slutsatsen att barnet troligtvis permanent förs ur landet, skall man på yrkande av vårdnadshavaren hindra barnet och föräldern att lämna landet. Man kan hindra att barnet förs ur landet ifall sökanden är vårdnadshavare och den som försöker bortföra barnet är: - gemensam vårdnadshavare enligt lag (säkring enligt VUL 48 a ), - den vårdnadshavare hos vilken barnet skall bo (säkringsåtgärd enligt VUL 48 a ),

14 - den vårdnadshavare hos vilken barnet inte skall bo (VsL 25 ), - inte vårdnadshavare men har umgängesrätt (VsL 25 ) eller - en person hos vilken barnet bott utan grund (VsL 25 ). En person som endast har umgängesrätt och därmed inte är vårdnadshavare kan inte vara sökande. Verkar det troligt att barnet förs permanent ur landet, men det ändå finns vissa faktorer som talar emot det dvs. att det är fråga om en semesterresa, lönar det sig ändå att hindra att barnet förs ur landet i stället för att låta en kanske irreversibel utflyttning ske. I extremfall kan en person vars semesterresa förstörts pga. säkringsåtgärden få skadestånd från sin motpart och staten. Man kan dock inte kräva säkerhet för möjlig skada av sökanden. Summariskt förfarande Oberoende av om den interimistiska säkringsåtgärden baserar sig på 25 verkställighetslagen eller 48 a VUL, skall man vid åtgärden beakta kraven i 3 verkställighetslagen. Även en säkringsåtgärd skall genomföras så hänsynsfullt som möjligt och utan att uppröra barnet. Det är dock klart att man inte kan skjuta upp hämtningen dvs. säkringsåtgärden då barnet annars förs ur landet eller göms. Att barnet är i upprört tillstånd kan därmed inte orsaka en uppskjutning. Interimistiska säkringsåtgärder enligt verkställighetslagen och VUL är normala summariska säkringsåtgärder. Med dem försöker man trygga huvudprocessen dvs. rättegången som gäller vårdnaden om barnet och umgängesrätten eller en motsvarande verkställighetsprocess. Därför kan man inte under säkringsåtgärden utreda barnets åsikt på samma sätt som under själva processen. Det är fråga om ett summariskt förfarande vars huvudsakliga mål är att hindra att barnet förs ur landet eller göms i hemlandet. Barnets åsikt och utvecklingsnivå utreds sedan senare som sig bör. Speciellt om situationen är mycket kritisk dvs. barnet redan är på väg utomlands, kan man inte t.ex. på flygplatsen utreda barnets utvecklingsnivå och åsikt om inte frågan är helt klar dvs. barnet klart redan är så utvecklat att det förstår att det är fråga om en permanent flyttning utomlands. Fastän barnet är äldre än 12 år kan man inte nödvändigtvis vara säker på att det förstår vad allt handlar om förrän man under lugna omständigheter förklarat situationen för barnet kanske även med hjälp av en expert. Behörighet och ansökan Utmätningsmannen och polisen på mötesplatsen har konkurrerande behörighet i ärendet. Då både utsökningsämbetet och häradsämbetet har samma öppettider som tingsrätten, kan man vänta sig att brådskande säkring utanför tjänstetiden söks huvudsakligen hos polisen. Då man

15 kanske är tvungen att utföra säkringsåtgärder i akuta situationer utan förordnande av tingsrätten även inom tjänstetiden, kan ansökningar för brådskande säkring beträffande barn även komma till utsökningsmännen. En ansökan om säkringsåtgärd skall göras skriftligen och till den skall bifogas beslutet eller det fastställda avtalet om vårdnad. Med tanke på ärendets natur kan inte för stora krav ställas på ansökan. Det är tillräckligt att den innehåller det väsentligaste (sökandens namn och adress, kortfattat vad som begärs och namnen på de andra parterna). I mycket brådskande fall måste man även godta en inofficiell avskrift av beslutet eller det fastställda avtalet. Detta förfarande stöds av att det är fråga om en säkringsåtgärd och att den gemensamma vårdnaden i situationer som regleras av VUL 48 a möjligen följer direkt ur lag. I det sista fallet är det skäl att göra en förfrågan till befolkningsregistercentralen. Omedelbart efter säkringsåtgärden skall utmätningsmannen skicka ett meddelande om var barnet placerats och ansökningen jämte bilagor till tingsrätten enligt 25 3 mom. verkställighetslagen och 11 verkställighetsförordningen. I detta samband kan handlingarna kompletteras eller så kan kompletteringarna skickas senare men dock snarast. Justitieminister Kari Häkämies Äldre regeringssekreterare Marja-Liisa Tolvi BILAGOR L om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt F om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt DISTRIBUTION Social- och hälsovårdsministeriet Inrikesministeriet Länsstyrelserna Tingsrätterna Hovrätterna