Trafikljusmodellen ett effektivt instrument för riskbedömning?

Transkript

1 Kandidatuppsats FEK 582 Januari 2007 Trafikljusmodellen ett effektivt instrument för riskbedömning? Handledare Tore Eriksson Författare Oscar Bülow Egil Svensson

2 Abstrakt Titel: Trafikljusmodellen ett effektivt instrument för riskbedömning? Seminariedatum: Kurs: Författare: Handledare: Nyckelord: Syfte: Metod: Teoretisk referensram: Empiri: Slutsatser: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Oscar Bülow Egil Svensson Tore Eriksson Trafikljusmodellen, trafikljuset, Finansinspektionen, tjänstepension, tjänstepensionsbolag, diskonteringsränta Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor. Studiens teoretiska referensram utgörs av de instruktioner och föreskrifter som finns utgivna av Finansinspektionen för att förklara Trafikljusmodellen. Även det direktiv som framtagits av Europaparlamentet, vilken Trafikljusmodellen har sin uppkomst i, tillhör den teoretiska referensramen. Studiens empiriska material grundas på de resultat som framkom under stresstestandet av de utvalda bolagen. Resultatet av studien visar på att trafikljusmodellen är en lämplig modell för Finansinspektionen att kunna kontrollera och tidigt få varningssignaler om tjänstepensionsbolag har en oönskad riskexponeringsnivå. De tre bolag som undersöks i studien lämnar goda värden i det finansiella stresstestet och visar inte resultat som gränsar till att få rött ljus

3 Abstract Title: Trafikljusmodellen ett effektivt instrument för riskbedömning? Seminar date: Course: FEK 582 Bachelor thesis in business administration, 10 Swedish Credits (15 ECTS) Authors: Advisors: Key words: Purpose: Methodology: Theoretical foundation: Empirical foundation: Conclusion: Oscar Bülow Egil Svensson Tore Eriksson Traffic light model, traffic light, Finansinspektionen, occupational pension, fund management company, discount rate The purpose is to describe, investigate and analyze the effects of the financial stress test that the Finansinspektionen will implement from the year 2007 in the form of the traffic light model, as well as what the importance of these will be for fund management companies responsible for occupational pensions in Sweden. The study also intends to examine the possible effects of these changes, and review the efficiency of the traffic light model. The thesis is carried out with a combination of quantitative and qualitative research method of the traffic light model. More over a combination of deductive and descriptive approach is used to take on the traffic light model. In the thesis both primary as secondary data is used as sources. The theoretical foundation of the thesis constitutes of the instructions and regulations given by the Finansinspektionen to describe the traffic light model. In addition the directive developed by the European Parliament from which the traffic light model has its basis belongs to the theoretical foundation. The empirical material of the thesis is based on the result from the outcome of the stress test of the selected fund management companies. The result of the thesis displays that the traffic light model is an applicable model for the Finansinspektionen to be able to control and at an early state receive warning signals of a fund management company has an undesired level of expose towards risk. The three companies examined in the thesis delivers good values in the financial stress test and do not display values that are near of receiving red light

4 Definitioner Aktuarie tjänsteman med statistiska arbetsuppgifter vars specialkompetens är att kombinera statistik och matematisk modellering med företagsekonomi. Baspunkt en baspunkt är en hundradels procentenhet. Det vill säga det går 100 baspunkter på en procentenhet. Driftskostnad den årliga fasta kostanden för förvaltande av kapital inom tjänstepensionsbolag. Invaliditetsgrader relationen mellan faktisk sjukskrivning och heltidssjukskrivning, förkortat igr. Riskdrivare syftar på en ensam faktor som bidrar till en totalrisk. Flera riskdrivare bildar tillsammans totalrisk. Stresstesta syftar på att med trafikljusmodellen och data från tjänstepensionsbolag testa hur väl berört bolag uppfyller trafikljusmodellen. Swap-ränta den ränta som erhålls vid en ränteswap, det vill säga vid byte av ränteflöden för att anpassa räntebetalningar. Rörliga räntor byts mot fasta räntor och tvärt om. Risksummor nettot av alla positiva och negativa betalningsströmmar som ett försäkringsbolag har med sina kunder. Tjänstepension tjänstepension är den del av den anställdes pension som kommer direkt från arbetsgivaren och som enligt gällande avtal betalas till respektive förvaltare. Till viss del kan denna pension aktivt placeras. Tjänstepensionsbolag de försäkringsföretag och livförsäkringsbolag som behandlas och berörs i studien benämns som tjänstepensionsbolag eller där det är underförstått dess syftning, enbart bolag

5 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD VAL AV PERSPEKTIV METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN URVALSMETOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DATAINSAMLING Dokumentstudier Intervjuer KÄLLKRITIK TEORETISK REFERENSRAM DIREKTIV 2003/41/EG TRAFIKLJUSMODELLEN ETAPP TVÅ Diskonteringsränta VÄRDERINGSMETOD FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER INKLUSIVE FTA Aktier, aktierelaterade instrument och andelar Fastigheter Försäkringstekniska avsättningar Totalt risknetto Rött ljus Kapitalbuffert Ränterisk Aktiekursrisk Fastighetsprisrisk Kreditrisk Valutarisk Driftskostnadsrisk Försäkringsrisk Praktisk beräkning av försäkringsrisk PRAKTISK REFERENSRAM ALECTA AMF PENSION GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET SEB TRYGG LIV EMPIRI ALECTA Stresstest Placeringstillgångar AMF PENSION Stresstest Placeringstillgångar GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET SEB TRYGG LIV Stresstest Placeringstillgångar RESULTAT OCH ANALYS RESULTAT FÖR URVALET Styrränta

6 6.1.2 Generaliserbart ANALYS AV TRAFIKLJUSMODELLEN Diskonteringsräntans betydelse SLUTSATSER ÅTERKOPPLING TILL SYFTET RESULTAT OCH SLUTSATSER AV ANALYSEN FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR MUNTLIGA KÄLLOR LAGAR RÄNTOR ELEKTRONISKA KÄLLOR ÅRSREDOVISNINGAR ÖVRIGA KÄLLOR APPENDIX

7 1 Inledning Inledningsavsnittet syftar till att skapa större förståelse för vad som föreligger studien och i vilket sammanhang det fyller relevans. Redogörelse för bakgrunden görs, vilket efterföljs av en problemdiskussion som leder fram till ett syfte. Slutligen anges avgränsningar och disposition. 1.1 Bakgrund Med bakgrund av de enorma kapital som tjänstpensionsbolag förvaltar och med hänsyn till hur stor andel av alla svenska invånare som berörs av hur dessa medel förvaltas, borde det finnas ett stort intresse hos gemene man att dessa medel förvaltas på bästa möjliga sätt. Det är av stor vikt att dessa bolag, som har åtagit sig att förvalta stora delar av svenskarnas tjänstepensioner, inte försöker uppnå hög avkastning genom att placera detta kapital i allt för riskfyllda placeringar. Det är också av stor angelägenhet för svenska staten att dessa bolag inte riskerar sina kunders framtida pensioner och sin egen överlevnad genom att exponera sig mot för hög risk. Premieinbetalningar från arbetsgivare sker främst via fyra olika förvaltare av tjänstepensionsavtal. Tjänstemän i privat sektor återfinns under avtalen ITP och ITPK som administreras av Collectum där 1,6 miljoner anställda är anknutna och sammanlagt 20 miljarder kronor årligen betalas i premier 1. Privatanställda som omfattas av LO återfinns under avtalet SAF-LO som administreras av Fora där tre miljoner anställda är anknutna och sammanlagt 20 miljarder kronor årligen betalas i premier 2. Anställda inom kommun och landsting återfinns under avtalet PFA-98 som administreras av KPA där en miljon anställda är anknutna och sammanlagt tio miljarder kronor årligen betalas i premier 3. Statsanställda återfinns under avtalet PA-03 som administreras av SPV där anställda är anslutna och sammanlagt knappt tio miljarder kronor årligen betalas i premier 4. Således berör tjänstepensionerna i Sverige cirka 5,9 miljoner anställda och genererar årligen premiebetalningar som uppgår till cirka 60 miljarder kronor aspx, 9 januari januari %20.pdf, 9 januari januari

8 Den kraftiga nedgång på värdepappersmarknaden som skedde i början av 2000-talet då det uppdagades att riskexponeringen bland tjänstepensionsbolag var högre än önskad, blev grund för utformandet av EG-direktivet, 2003/41/EG. Direktivet redogörs för närmare i avsnitt 3.1. Med anledning av detta har Finansinspektionen under de senaste åren utarbetat en ny modell, trafikljusmodellen, för att lättare och bättre kunna stresstesta risknivåerna hos försäkringsbolag. Årsskiftet 2005/06 implementerades den så kallade trafikljusmodellen som en reaktion av nämnda EG-direktiv, med målet att enklare och tidigare belysa eventuellt för hög finansiell riskexponering. Från och med årsskiftet 2007 planeras en ny version av trafikljusmodellen att implementeras, vilken benämns trafikljusmodellens etapp två. Denna modell är tänkt att även ta större hänsyn till demografiska faktorer gentemot dess föregångare. Förutom de finansiella riskerna behandlas också insjuknings- och dödsrisk hos försäkringstagare Problemdiskussion Alla regleringar som innebär förändringar för pensionsförvaltare innebär förändringar i deras sammansättning av placeringstillgångar, vilket även får efterverkningar på den svenska värdepappersmarknaden. Effekterna av trafikljusmodellens etapp två är än så länge okända och endast Finansinspektionens egna konsekvensanalyser finns att tillgå för uppskattning av dessa effekter. Det huvudsakliga målet med modellen är att omforma befintliga stresstest för bestämning av risknivåer från att vara kvantitativa till att bli kvalitativa vilket förväntas ge en mer individuell och rättvisande bild av riskförhållandena i bolagen. Även om den första etappen av trafikljusmodellen under 2006 har testats finns det fortfarande frågetecken kring hur vissa tolkningar ska ske rörande tillvägagångssätt och vad de förändringar som gjorts i denna andra etapp kommer att innebära för bolagen. Cirka 90 procent av den svenska arbetsföra befolkningen 6 har tjänstepension som finns placerad hos något av dessa bolag vilket gör dess överlevnad essentiell för att framtida pensionsutbetalningar ska kunna ske. Ekonomiska svårigheter, eller till och med konkurs, är på så sätt av nationell angelägenhet att undvika och skulle ge efterverkningar även lång tid efter. I alla hänseenden måste beaktas att bolagen förvaltar stora mängder kapital. De tre januari januari

9 största bolagen Alecta, AMF Pension och Gamla Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv 7 hade sammanlagt placeringstillgångar med ett marknadsvärde på över 800 miljarder kronor vid ingången för år Det är av denna anledning uppenbart att kraftiga förändringar i dessa bolags sammansättningar av placeringstillgångar också får konsekvenser i likviditeten för de värdepapper som de handlar. Detta får även konsekvenser vid konjunkturnedgångar då dessa bolag naturligt tvingas placera om sina tillgångar för att vikta om sina portföljer. Det är då viktigt att likviditeten i marknaden är god så att påverkan av bolagens handlingar inte får för stor påspädning av nedgångarna. 1.3 Frågeställningar Vilka kan konsekvenserna bli för tjänstepensionsbolag aktiva i Sverige i och med införandet av Finansinspektionens nya finansiella stresstest trafikljusmodellens etapp två? Verkar trafikljusmodellens etapp två vara en effektiv modell för att stresstesta tjänstepensionsbolag? Hur kommer finansmarknaden att påverkas av införandet av trafikljusmodellens etapp två? 1.4 Syfte Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, samt granska effektiviteten i trafikljusmodellen. 7 Gamla Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv benämns fortsättningsvis SEB Trygg Liv i löpande text. 8 Summan av placeringstillgångarna från respektive bolags årsredovisning

10 1.5 Avgränsningar Med hänsyn till den omfattning som undersökning enligt trafikljusmodellen etapp två innebär, kommer endast ett fåtal bolag att belysas i denna studie. Vidare inriktar sig studien mot att analysera modellens effekter endast för tjänstepensionsförvaltare. Slutligen ges även utrymmen till estimeringar av vissa uppgifter i modellen, då dessa kan anses omöjliga att i dagsläget beräkna exakt. Dessa estimeringar förklaras och motiveras i den löpande texten. Avgränsningarna anses inte påverka resultatet nämnvärt då användande av branschsnitt istället kommer att tillämpas

11 1.6 Disposition Denna studie är disponerad enligt nedanstående

12 2 Metod I metodavsnittet avses läsaren ges en förståelse och inblick i tillvägagångssättet i studien. Det börjar med att beskriva studiens karaktär, följt av en beskrivning av förberedelser och därefter genomförande av studien. Avsikten är att återge arbetsgången samt underlätta förståelsen av studien för läsaren. 2.1 Val av perspektiv Studien genomförs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Detta undersökningssätt används för att kunna skapa en mer rättvis bild av varje enskilt bolags unika förhållningssätt till trafikljusmodellen. Strategin som används är att kvalitativ undersökning ska bli uppföljning till kvantitativ undersökning 9. Modellen har för avsikt att vara kvalitativ i sitt utförande för att på så sätt lämna utrymme för bolagen att ge en korrekt bild av sin risknivå. Hänsyn till detta måste tas i undersökningsmetoden. Dessutom används i studien en deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. Valet av deduktiv ansats beror på att det redan finns en befintlig modell, trafikljusmodellen, som menas utreda konsekvenserna för ett antal bolag 10. Valet av deskriptiv ansats beror av att studien menas att vara förklarande och skapa en djupare förståelse till ämnets frågeställning Metodologiska överväganden Valet av perspektiv grundar sig i möjligheterna till ett relevant resultat där avvägningen ligger mellan en kvalitativt och en kvantitativt genomförd studie. Kvalitativt genomförande väntas ge en djupt genomgående utredning, men lämnas å andra sidan svag och öppen för kritik för att inte spegla hela branschen på ett rättvist sätt. På samma sätt torde en fullt kvantitativ ansats ge motsatt effekt i att branschen skulle ha kunnat speglas rättvist, men dock inte hålla en tillräcklig bredd för att tillföra några nya kunskaper. En kombination av kvantitativ och 9 Holme, Solvang, Forskningsmetodik (1997), Studentlitteratur, s Rienecker, Jørgensen, Att skriva en bra uppsats (2002), Liber, s Holme, Solvang, Forskningsmetodik (1997), Studentlitteratur, s

13 kvalitativ ansats används, där de tre största bolagen på marknaden mer genomgående undersöks och slutsatser dras kring hur dessa bolag påverkas enligt frågeställningen Urvalsmetod I studien praktiseras trafikljusmodellen på berörda bolag. För detta görs ett urval bland bolag som på ett relevant sätt ska kunna spegla trafikljusmodellens effekter och konsekvenser. I detta fall styrs relevansen av de eventuella konsekvenserna på markanden, vid förändringar i sammansättningen av placeringstillgångar, som dessa bolag har. Således speglar de totala placeringstillgångarna stor roll ur denna synvinkel och placeringstillgångarnas storlek har därför valts att användas som ensam parameter för urvalet av bolag. Ett urval av tre bolag utgör ett förhållandevis brett urval då det totala antalet aktörer på marknaden är få. 2.4 Tillvägagångssätt Först och främst författades ett syfte och en frågeställning för att få en klar fokus med själva studien. Därefter gjordes en metodologisk genomgång för att skapa en uppfattning i stora drag om hur studien skulle genomföras. Inläsning av litteratur för ökad förståelse till trafikljusmodellen genomfördes varpå även stresstest av valda bolag utfördes. Data till stresstestet inhämtades från respektive bolags årsredovisningar, genom intervjuer, samt från ett flertal myndigheter däribland Finansinspektionen, Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan, med flera. Resultaten från stresstesten analyserades slutligen liksom trafikljusmodellen som modell. Ur analysen drogs slutsatser som uppfyllde studiens frågeställning och syfte. 2.5 Datainsamling I studien används både primär- och sekundärdata 13 som informationskällor. De intervjuer och direkta telefonkontakter samt förfrågningar av fackkunniga som genomförs är primärdata. De data som tas från berörda bolags årsredovisningar och publikationer är sekundärdata. Data som tas från Finansinspektionens publikationer samt själva trafikljusmodellen är även dessa sekundärdata. 12 Holme, Solvang, Forskningsmetodik (1997), Studentlitteratur, s. 85 f. 13 Holme, Solvang, Forskningsmetodik (1997), Studentlitteratur, s. 131 f

14 2.5.1 Dokumentstudier De dokument som studien grundas på utgörs av de instruktioner och föreskrifter som finns utgivna av Finansinspektionen för att förklara Trafikljusmodellen. Även det direktiv som framtagits av Europaparlamentet vilken Trafikljusmodellen grundar sig i, har studerats för djupare förståelse och insikt i modellen. Genom denna djupare förståelse för modellen kunde datainsamlingar göras dels genom vidare dokumentstudier samt genom intervjuer. Vidare har årsredovisningar från utvalda bolag studerats för att inhämta den information som stresstestet efterfrågar Intervjuer De intervjuer som genomförts i samband med studien har varit semistrukturerade 14. Med semistrukturerade intervjuer menas att intervjun utgår från en frågemall där möjlighet ges till att ändra frågorna utefter vilka svar som den intervjuade ger. Fördelen med att inte strukturera upp intervjuerna allt för mycket blir att mer tid kan ägnas åt intervjuobjektet och låta denne, ge information utifrån egen kunskap och erfarenhet. Ytterligare en anledning till att semistrukturerade intervjuer används är att stor del av den information som efterfrågas är känslig och tangerar att vara konfidentiell. Det är fortfarande viktigt att det trots allt finns en röd tråd igenom hela intervjun och att inga större utsvävningar görs. 15 De olika intervjuer som genomförts under studiens gång har haft olika syften. De intervjuer som genomförts med de undersökta bolagen och dess olika auktuarieavdelningar har syftat till att inhämta information nödvändig för att genomföra stresstesten. De intervjuer som genomförts med Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen har syftat till att samla in statistisk data till genomförandet av de olika stresstesten. Vidare har intervjuer med ett antal olika personer på Finansinspektionen genomförts för att erhålla information för tolkning och ökad förståelse av trafikljusmodellen samt referering till ytterligare källor. 14 Bryman, Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder (2005), Liber, s Bryman och Bell, (2005)

15 2.6 Källkritik Datainsamling görs främst med hänsyn till; validitet 16 och reliabilitet 17. På så sätt har den mest lämpliga och korrekta data för arbetet kunnat samlas på ett tillförlitligt sätt 18. Samtliga tryckta/publicerade källor som används anses som trovärdiga i sammanhanget då de återfinns hos Finansinspektionen, i form av årsredovisningar granskade av både auktoriserad revisor och skattemyndighet, samt från andra statliga myndigheter. Data som hämtas från bolagens årsredovisningar har inte kritiserats utan antas vara korrekta. Data från Finansinspektionen behandlas med hänsyn till dess ställning som statlig institution och auktoritär aktör och kritiseras inte reliabilitetsmässigt utan snarare validitetsmässigt. 16 Eriksson, Wiederheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera (2001), Liber, s. 38 f. 17 Eriksson, Wiederheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera (2001), Liber, s Eriksson, Wiederheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera (2001), Liber, s

16 3 Teoretisk referensram I avsnittet för teoretisk referensram presenteras den teori som används för att skapa större förståelse för hur trafikljusmodellen fungerar och är uppbyggd. Vidare presenteras även annan relevant teori som används i arbetet för bättre förståelse och tolkning av empiri och analys. 3.1 Direktiv 2003/41/EG Direktiv 2003/41/EG 19, som framtagits av Europaparlamentet angående tillsyn av och verksamhet i tjänstepensionsbolag, utgör grunden för framtagandet av trafikljusmodellen och reglerar på EU-nivå vad som är minsta tolererbara gränser för kontroll av dito. Den del av direktivet som främst påverkar tjänstepensionsbolag är artikel 15 där direktiv ges för hur diskonteringsränta för beräkning av bl.a. försäkringstekniska avsättningar ska beräknas. Dessa stycken är direkt citerade från direktiv 2003/41/EG. 4. a) Minimibeloppet för de tekniska avsättningarna skall beräknas genom en tillräckligt aktsam aktuariell värdering, i vilken hänsyn tas dels till alla åtaganden avseende förmåner, dels till inbetalningarna, i enlighet med institutets pensionsarrangemang. Det skall vara tillräckligt både för den fortsatta utbetalningen av de pensioner och andra förmåner som redan är under betalning till förmånstagare och för att återspegla de åtaganden som följer av medlemmarnas intjänade pensionsrättigheter. De ekonomiska och aktuariella beräkningar som valts för värderingen av åtagandena måste också väljas på ett aktsamt sätt, vid behov med beaktande av en tillräcklig säkerhetsmarginal. b) Maximiräntesatserna skall väljas på ett aktsamt sätt och fastställas enligt alla relevanta regler i den medlemsstat som är hemland. Dessa aktsamt valda räntesatser skall fastställas med beaktande av - avkastningen på de motsvarande tillgångar som institutet har och med beaktande av den förväntade avkastningen på framtida investeringar, och/eller - marknadsavkastningen på statsobligationer eller andra obligationer med låg kreditrisk För att kunna åstadkomma den ytterligare harmonisering av reglerna för beräkningen av tekniska avsättningar som kan vara motiverad - i synnerhet vad gäller räntesatserna och andra antaganden som påverkar de tekniska avsättningarna - skall december Citat ur Direktiv 2003/41/EG Artikel 15 4a och b [0]

17 kommissionen vartannat år eller på begäran av en medlemsstat lägga fram en rapport om situationen när det gäller utvecklingen av verksamhet över gränserna. Kommissionen skall föreslå de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eventuella snedvridningar orsakade av olika räntesatser och för att i övrigt skydda förmånstagares och medlemmars intressen avseende varje plan Trafikljusmodellen etapp två Trafikljusmodellen etapp två har till uppgift att stresstesta risknivån i försäkringsbolag utifrån ett antal riskdrivare vilka kommer att redogöras för nedan. Dessa riskdrivare beräknas i sin tur utifrån uppgifter gällande för respektive bolag. Rapportering till Finansinspektionen planeras ske kvartalsvis 22. Under 2007 kommer inrapportering att ske efter separat tidsplan 23, sammanlagt vid tre tillfällen. För bolag som visar rött ljus i modellen ökar informationskravet till Finansinspektionen och hårdare granskning riktas mot bolaget med mer frekvent rapportering om dess förehavande. För att skapa större förståelse för modellens uppbyggnad måste denna delas upp i mindre delar som redogörs var för sig och därefter sammanfogas till en enhet. En bild av modellens uppbyggnad presenteras längre fram i texten och djupare genomgång av varje funktion beskrivs i avsnitt 3.3 och framåt Diskonteringsränta En diskonteringsränta används i trafikljusmodellen för beräkning av värdet för tillgångar, försäkringstekniska avsättningar och risksummor vilket kommer att definieras närmare längre fram i detta avsnitt. Finansinspektionen beslutade den 15 december 2006 att denna diskonteringsränta ges enligt ett antal anvisningar som återfinns i FFFS :19 som träder i kraft den 1 januari Enligt detta ska diskonteringsräntan likställas med marknadsränta och väljas med utgångspunkt från löptiden på de kassaflöden som ska värderas eller från genomsnittet av sådana kassaflöden och från den valuta som försäkringsåtagandena är betalbara i. Marknadsräntan beräknas utifrån genomsnittet av de två räntor som har tillräckligt låg kreditrisk och hög likviditet för att uppfylla sitt syfte. 25 Den första räntan som avses är marknadsräntan för statsskuldväxlar eller statsobligationer för respektive löptider och den 21 Citat ur Direktiv 2003/41/EG Artikel Intervju med Jan Röman, 23 november januari Finansinspektionens författningssamling aspx, 15 december

18 andra räntan är marknadsräntan för avtal om byte av räntebetalningar eller den så kallade swap-räntan för respektive löptider. Svenska statsskuldsväxlar och statsobligationer sträcker sig inte längre än upp till 14 år, medan tjänstepensionsbolagen i teorin kan ha åtaganden som sträcker sig upp till 50 år fram i tiden. Det är av den anledningen möjligt att den förstnämnda räntan inte är tillräcklig vid beräkning av längre åtaganden. Den andra räntan, swap-räntan, ska då användas med ett beräknat avdrag. Avdraget / / ska göras med halva genomsnittsvärdet av skillnaden mellan den längsta nollkupongsräntan, som kan härledas från var och en av de tre statsobligationer som har längst löptid kvar till förfall, och motsvarande swap-ränta. 26 Om detta inte går att beräkna, ska räntan beräknas som den ränta med längst löptid som kan beräknas utifrån ovan angivna sätt. 3.3 Värderingsmetod för tillgångar och skulder inklusive FTA 27 Genomgående i trafikljusmodellen ska samtliga poster upptas till verkligt värde undantaget att verkligt värde inte går att fastställa. Under dessa omständigheter bör det redovisade värdet i externredovisningen användas. Värdering grundas enligt 4 kap 1 Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och 4 kap 14a Årsredovisningslag (1995:1554) (ÅRL) Det verkliga värdet skall bestämmas på grundval av instrumentets marknadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, skall det verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är möjlig, skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av sådana allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet. Anvisning för hur beräkning av verkligt värde för finansiella instrument bör ske kan finnas i International Accounting Standard (IAS) 39 (Finansiella Instrument: Redovisning och värdering punkt samt Vägledning vid tillämpning punkt 69-82) Aktier, aktierelaterade instrument och andelar Verkligt värde för aktier, aktierelaterade instrument och andelar beräknas enligt avsnitt 3.3 även om detta strider mot vad som anges i ÅRFL eller FFFS. Definitionen för verkligt värde 26 Citat från 3 kap 3 FFFS 2006:19 27 FTA står för förskringstekniska avsättningar som definieras i den efterföljande texten. 28 Wernerman, M, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS, (2005), FAR Förlag, s. 616 f. s.624 ff november 2006 s

19 på aktierelaterade instrument derivat däribland valutaterminer är nettot av positiva och negativa verkliga värden Fastigheter Fastigheters verkliga värde beräknas enligt två sätt ÅRFL 31 eller IAS 32. Fastigheters verkliga värde enligt ÅRFL förklaras närmare i Finansinspektionen redovisningsföreskrifter där verkligt värde specificeras som det pris som skulle uppnås på balansdagen vid en frivillig, offentlig utbjuden försäljning på en marknad som tillåter försäljning i normal ordning och där det ges skälig tid för förhandlingar. På varje enskild fastighet ska den metod som bäst återspeglar dess verkliga värde användas 33. Fastigheters verkliga värde enligt IAS definieras som det pris till vilken fastigheten skulle kunna säljas i en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs Försäkringstekniska avsättningar De försäkringstekniska avsättningarna definieras som de realistiska värdena på de framtida åtagande som innehas. Värdering ska ske med avsikt på bästa skattning enligt aktsamhetsprincipen och den ska utgöra väntevärdet av de diskonterade framtida kostnaderna för inträffade försäkringsfall, d.v.s. pensionsersättningar Totalt risknetto Det totala risknettot beräknas utifrån ett antal andra riskfaktorer som kommer att redogöras för i tur och ordning i avsnitten till Dessa riskfaktorer är ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsprisrisk, kreditrisk, valutarisk, driftskostnadsrisk och försäkringsrisk. R = R + R + R + R + R + R + R + 2*0,5* R * R total ränta aktiekurs fastighetspris kredit valuta driftskostnad försäkring driftskostnad försäkring november 2006, s kap 5 ÅRFL 32 IAS 40 Förvaltningsfastigheter punkt kap 1 FFFS 2005:34 och 4 kap 11 FFFS 2003: november 2006, s november 2006, s

20 där; R står för risk och nedsänkt angivet står för respektive risk 36. Stresstestet ser i trafikljusmodellen ut som nedan och samtliga värden kommer från respektive post som beskrivs vidare i detta avsnitt 37. Tabell 3.1: Stresstest 38 A. STRESSTEST Summa A1 Ränterisk, netto (+) 0 A2 Aktiekursrisk, netto (+) 0 A3 Fastighetsprisrisk, netto (+) 0 A4 Kreditrisk (+) 0 A5 Valutarisk (+) 0 A6 Driftskostnadsrisk (+) 0 A7 Försäkringsrisk (+) 0 A8 Total risk netto (+) = 0 A9 Kapitalbuffert (+) 0 A10 Överskott / underskott (+/-) = 0 A11 Rött ljus RÖTT LJUS Rött ljus Stresstestet kan leda fram till två olika resultat; rött ljus eller inte rött ljus. Med rött ljus menas att det stresstestade bolaget inte uppfyller de krav som modellen ställer. Variabeln bestäms av förhållandet mellan Totalt risk netto och Kapitalbuffert där ett underskott ger rött ljus och ett överskott ger inte rött ljus. Med underskott menas att Totalt risk netto överstiger Kapitalbuffert och vice versa Kapitalbuffert Kapitalbuffert är de skulder som bolaget har som inte är försäkringstekniska avsättningar. Detta beräknas som summan av eget kapital, obeskattade reserver och efterställda skulder. Inputformuläret för beräkning av kapitalbuffert ser ut som nedan november november 2006, s november november november 2006, s

21 Tabell 3.2; Balansräkning till verkligt värde 41 B. BALANSRÄKNING TILL VERKLIGT VÄRDE Institut B1 Summa tillgångar 0 B2 FTA (realistisk värdering) 0 B3 Eget kapital 0 B4 Obeskattade reserver 0 B5 Efterställda skulder 0 B6 Övriga skulder 0 B7 Summa skulder, avsättningar & EK 0 Specifikation av tillgångar, skulder och avsättningar som inte stresstestas i mätningen Summa B8 Fondförsäkringstillgångar 0 B9 Fondförsäkringsåtaganden 0 B10 Andra tillgångar som inte stresstestas i mätningen 0 B11 Skulder och andra avsättningar som inte stresstestas i mätningen Ränterisk Ränterisk beräknas från den sammanlagda risken för alla räntebärande tillgångar med hänsyn till i vilken valuta de är nominerade. R = Korr * R * R ränta r, k r k rk, där; R r är ett värde från rad (vågrät bottenjusterad) och R k är ett värde från kolumn (lodrätt högerjusterad) Tabell 3.3; Korrelationsmatris 42 Korr Nominell ränterisk i SEK Realränterisk i SEK Nominell ränterisk i EURO Ränterisk i annan valuta för respektive ovan Nominell ränterisk i SEK Realränterisk i SEK Nominell ränterisk i EURO Ränterisk i annan valuta för respektive ovan 1 0,8 0,8 0 Rk 0,8 1 0,5 0 Rk 0,8 0,5 1 0 Rk Rk Rr Rr Rr Rr Ränterisk netto för respektive rad/kolumn beräknas som differensen mellan förändringen i räntebärande tillgångar och försäkringstekniska avsättningar vid en förändring i minst fördelaktig riktning för bolaget med 30 procent för ränterisk i SEK och i annan valuta samt november november

22 procent för ränterisk i EURO. Inputformulären för beräkning av ränterisker ser ut som nedan. 43 Tabell 3.4; Ränterisk 44 C. RÄNTERISK Avkastning Tillgångar (netto) med ränterisk till verkligt värde med: Institut Dotterföretag Summa C1 - nominell ränterisk i SEK C2 - realränterisk i SEK C3 - ränterisk i EURO C4 - ränterisk i annan utländsk valuta C5 Summa Realistiskt värde på åtaganden med: C6 - nominell ränterisk i SEK 0 C7 - realränterisk i SEK 0 C8 - ränterisk i EURO 0 C9 - ränterisk i annan utländsk valuta 0 C10 Summa 0 Övrig information Riskfaktorer Motsvarande Scenario Ränta baspunkter C11 - nominell ränterisk i SEK % 30 3, C12 - realränterisk i SEK % 30 1,34 40 C13 - ränterisk i EURO % 25 3,72 93 C14 - ränterisk i annan utländsk valuta % 30 4, november 2006, s november

23 Tabell 3.5; Ränterisk fortsättning 45 C. RÄNTERISK, fortsättning C15 C16 Stresstest Ränterisken beräknas enligt det alternativ som är minst gynnsamt för företaget (markera med X): Räntenedgång (fall) Ränteuppgång (stigning) Summa Scenario C17 Ränterisk i tillgångar (netto) med: FALL C18 - nominell ränterisk i SEK C19 - realränterisk i SEK C20 - ränterisk i EURO C21 - ränterisk i annan utländsk valuta Scenario C22 Ränterisk i FTA exkl villkorad återbäring med: FALL C23 - nominell ränterisk i SEK C24 - realränterisk i SEK C25 - ränterisk i EURO C26 - ränterisk i annan utländsk valuta C27 C28 C29 C30 Justerad effekt på FTA (villkorad återbäring) för: - nominell ränterisk i SEK - realränterisk i SEK - ränterisk i EURO - ränterisk i annan utländsk valuta Ränterisk, netto med: C31 - nominell ränterisk i SEK 0 C32 - realränterisk i SEK 0 C33 - ränterisk i EURO 0 C34 - ränterisk i annan utländsk valuta 0 C35 Ränterisk, netto Aktiekursrisk Nettoaktiekursrisken beräknas från summan av den justerade effekten på försäkringstekniska avsättningar, eller villkorad återbäring för både svenska och utländska aktier samt summan av en värdesänkning från en simultan nedgång i aktieportföljen med 40 procent för svenska aktier och 35 procent för utländska aktier. Inputformuläret för beräkning av aktiekursrisker ser ut som nedan november november 2006, s

24 Tabell 3.6; Aktiekursrisk 47 D. AKTIEKURSRISK Svenska aktier, andelar och aktierelaterade instrument till verkligt värde Institut Dotterföretag Summa D1 Aktier och andelar 0 0 D2 Aktierelaterade instrument 0 0 D3 Aktier och andelar i dotterföretag vars risker tas upp under respektive risk 0 0 D4 Övriga aktier och andelar i koncernföretag 0 0 D5 Aktier och andelar i intresseföretag 0 0 D6 Summa Utländska aktier, andelar och aktierelaterade instrument till verkligt värde D7 Aktier och andelar 0 D8 Aktierelaterade instrument 0 D9 Aktier och andelar i dotterföretag vars risker tas upp under respektive risk 0 D10 Övriga aktier och andelar i koncernföretag 0 D11 Aktier och andelar i intresseföretag 0 D12 Summa D13 D14 Stresstest Aktiekursrisken beräknas enligt ett av följande alternativ (markera med X): Alternativ 1 (ingen valutarisk tillkommer) Alternativ 2 (valutarisk tillkommer) Summa D15 Aktierelaterade instrument vid alternativ 1 D16 Aktierelaterade instrument vid alternativ 2 D17 Aktiekursrisk enligt alternativ 1 0 D18 Aktiekursrisk enligt alternativ 2 0 D19 Justerad effekt på FTA (villkorad återbäring) för svenska aktier D20 Justerad effekt på FTA (villkorad återbäring) för utländska aktier D21 Aktiekursrisk, netto Fastighetsprisrisk Fastighetsprisrisken beräknas utifrån det verkliga värdet på de fastigheter som räknas som placeringstillgångar med en värdeminskning med 35 procent samt justerad effekt på försäkringstekniska avsättningar. Berör samtliga fastigheter knutna till bolaget och där risk ej tas upp på annat ställe i testet. Andelar i värdepappersfonder som är diversifierade från att vara rena fastighetsfonder och aktier i aktiebolag som ej är dotterbolag undantages från denna del. Inputformuläret för beräkning av fastighetsprisrisk ser ut som nedan november november 2006, s

25 Tabell 3.7; Fastighetsprisrisk 49 E. FASTIGHETSPRISRISK Institut Dotterföretag Summa E1 Fastigheter till verkligt värde Stresstest E2 Fastighetsprisrisk 0 E3 Justerad effekt på FTA (villkorad återbäring) för fastigheter 0 E4 Fastighetsprisrisk, netto Kreditrisk Kreditrisk beräknas på den del av de räntebärande tillgångarna vilka ej är utställda av stat i egen valuta eller av stat är explicit garanterat i bolagets egen valuta. Kreditrisken är beroende av durationen på skulderna och dess genomsnittliga kreditspread, där kreditspread definieras som skillnaden i ränta mellan den räntebärande tillgången och den riskfria räntan 50. Kreditrisken fås genom avgörande av det scenario som ger minst fördelaktig utgång för bolaget av de två följande; en ökning av kreditspreaden med 100 procent eller en ökning med 25 baspunkter. Inputformuläret för beräkning av kreditrisk ser ut som nedan. 51 Tabell 3.8; Kreditrisk 52 F. KREDITRISK Tillgångar med kreditrisk Institut Dotterföretag Summa F1 till verkligt värde Övrig information Genomsnittlig kreditspread F2 (baspunkter) 0,0 Genomsnittlig duration på F3 tillgångar med kreditrisk (år) 0,0 Stresstest F4 Kreditrisk vid en ökning av kreditspreaden med 100 procent F5 Kreditrisk vid en ökning av kreditspreaden med 25 baspunkter F6 Kreditrisk Valutarisk Valutarisk beräknas som 10 procentig förändring av nettopositionen i varje enskild valuta i, för bolaget och dess dotterföretag, negativ riktning gentemot SEK. Endast negativ påverkan november november 2006 s november 2006, s november

26 tas med i valutarisken. Detta belopp skrivs som positivt vid beräkning av det totala risknettot. Inputformuläret för beräkning av valutarisk ser ut som nedan. 53 Tabell 3.9; Valutarisk 54 G. VALUTARISK Nettoposition i samtliga Institut Dotterföretag Summa G1 valutor (+/-) 0 Stresstest G2 Valutarisk Driftskostnadsrisk Driftskostnadsrisken beräknas som 10 procent av, enligt bolagets årsredovisnings, fasta kostnader för driftskostnad ökat med skaderegleringskostnader och minskat med anskaffningskostnader. Inputformuläret för beräkning av driftskostnadsrisk ser ut som nedan. 55 Tabell 3.10; Driftkostnadsrisk 56 H. DRIFTSKOSTNADSRISK H1 Årliga fasta kostnader 0 Stresstest H2 Driftkostnadsrisk Försäkringsrisk Försäkringsrisken beräknas som roten ur kvadratsumman för ökning av avsättning för skadeförsäkring (ÖAS) och Total Livförsäkringsrisk (TLFR). 2 2 Försäkringsrisk = ÖAS + TLFR I fallet med tjänstepensionsbolag berörs dessa inte av ÖAS, vilket förklaras vidare i detta avsnitt. Följaktligen kommer försäkringsrisken praktiskt att vara Total Livsförsäkringsrisk november 2006, s november november 2006, s november november

27 Försäkringsrisk skadeförsäkring Försäkringsrisk skadeförsäkring riktar sig till livförsäkringsbolag som bedriver skadeförsäkring enligt definitionen; kort sjuk-, olycksfallsförsäkring, sjukvårdförsäkring samt avgångsbidragsförsäkring. Eftersom ingen av de bolag som undersöks bedriver sådan verksamhet och detta inte är vad som studien menar att utreda tas denna försäkringsrisk inte upp närmare. Försäkringsrisk livförsäkring och skadelivräntor Den totala risken för livförsäkring och skadelivräntor ges med liknande metodik som för ränterisker (se avsnitt ) där den totala risken benämns LR och beräknas som; LR = Korr * R * R rk, rk, r k där; Korr är den korrelationsmatris som visas nedan, R r är ett värde från rad (vågrät bottenjusterad) och R k är ett värde från kolumn (lodrät högerjusterad). Tabell 3.11; Korrelationsmatris 58 Korr Dödlighetsrisk Sjuklighetsrisk Anullationsrisk RISKER Dödlighetsrisk Sjuklighetsrisk Anullationsrisk 1 0,25 0,25 Rk 0, Rk 0, Rk RISKER Rr Rr Rr De markerade riskerna är framräknade för sig som; dödlighetsrisk, sjuklighetsrisk och annullationsrisk. Inputformuläret för beräkning av försäkringsrisk ser ut som nedan november

28 Tabell 3.12; Livförsäkringsrisker 59 J. LIVFÖRSÄKRINGSRISKER J1 J2 DÖDLIGHETSRISK Ettåriga dödssannolikheterna ( p ) Återstående livslängd 65+ Hämtad från och uträknat 15,6179 J1.1 Slumpfel 0 0, Bästa skattning av avsättningen BA 0 Dödligheten för 65+ från scb.se Avsättning vid ökad dödlighet SA+ 0 Avsättning vid minskad dödlighet SA- 0 Risksummor för egen räkning - dödsfall ( R ) J1.2 Parameterfel 0 Hämtad från resp försäkringsbolag Summa dödlighetsrisk 0 Risksumma Premieinbetalning Utbetalning SJUKLIGHETSRISK J2.1 Slumpfel Bästa skattning av avsättningen BA Ettåriga dödssannolikheterna ( p ) Avsättning vid ändrade antaganden SA Hämtad från och uträknatuträkning i bilaga J2.2 Parameterfel 0 0, Summa sjuklighetsrisk 0 Beräknat för hela befolkningen från 16 år till död ANNULLATIONSRISK Avsättning för annullerbara försäkringar V J3 Fordran på försäkringstagare och försäljare F Annullationsrisk 0 J4 TOTAL LIVFÖRSÄKRINGSRISK 0 Dödlighetsrisk Dödlighetsrisken är summan av slumpfelet och parameterfelet där; ( ) 2 Slumpfelet = 2, 58* p 1 p R och i i i i ( + ) Parameterfelet = max 0; SA BA; SA BA där; p och R är bästa skattningen av den ettåriga sannolikheten för död respektive motsvarande risksumma för egen räkning. Risksumman beräknas som nedan där dödlighet syftar till dödlighet hos de som pension utbetalats till. Riskpremie Risksumma = Dödlighet BA är livförsäkringsavsättningen vilken beräknas med bästa skattningen av dödlighetsantaganden och andra antaganden enligt aktsamhetsprincipen. Alternativt kan, vid otillförlitlighet i befintlig information inom bolaget, tillämpning av Försäkringsförbundets dödlighetstabell M90 60 göras november Andersson Gunnar, Livförsäkringsmatematik (2005), Elanders Gotab AB, s. 66 ff

29 SA + fås när den ettåriga dödssannolikheten ökas med 20 procent för alla åldrar och den period som premier är bestämda för. SA - fås när den ettåriga dödssannolikheten minskas med 20 procent för alla åldrar och den period som premier är bestämda för. Sjuklighetsrisk Sjuklighetsrisken är summan av slumpfelet och parameterfelet där; ( ) ( ) ( ) Slumpfelet = 2,58 p 1 p P + q 1 q Q + r 1 r R och Parameterfelet = max 0; SA BA i i i i i j k k k i j k ( ) där; p och P är bästa skattningen av den ettåriga sannolikheten för insjuknande respektive motsvarande risksumma för egen räkning. q och Q är bästa skattningen av att sjukfallet upphör inom ett år för de sjukfall som ligger under karenstid respektive motsvarande frigjorda risksumma för egen räkning. r och R är bästa skattningen av sannolikheten att sjukfall under utbetalning upphör inom ett år respektive motsvarande frigjorda risksumma för egen räkning. BA är bästa skattningen enligt aktsamhetsprincipen för den försäkringstekniska avsättningen för sjukförsäkring. SA är stressning av BA, dock med förändrade förutsättningar enligt följande. Ettårssannolikheterna för insjuknande i alla åldrar och för den tid premierna är bestämda för ökas med 50 procent, sannolikheter vid varje framtida punkt för att sjukfallet har upphört minskas med 20 procent och invaliditetsgraderna, igr, ökas genom att (1 igr) ersätts med 0,8(1 igr). Annullationsrisk Annullationsrisk betyder sannolikheten för inträffande av fribrevsläggning, upphörande av premiebetalning, återköp och flytt. Annullationsrisk baseras på två faktorer där; Annullationsrisk = 0, 005V + 0,1F där; V är livförsäkringsavsättningen för de försäkringar som kan annulleras i denna mening och där annullationen innebär en kostnad för försäkringsbolaget november 2006, s

30 F är försäkringsbolagets implicita eller explicita fordran genom befintliga försäkringar på försäkringstagare och försäljare och som kan annulleras 62. Detta kan tolkas som redovisade förutbetalda anskaffningskostnader (DAC) med beaktande av tidigare nämnt Praktisk beräkning av försäkringsrisk Efter intervju med Ingrid Wrebo 64, med flera 65 drogs slutsatsen att sjuklighets- samt annulationsrisk i mycket låg grad påverkar tjänstepensionsbolags riskbild då bolagen främst är exponerade mot långlevnadsrisker. Samtliga bolag i urvalet behandlar dessa risksummor och sannolikheter som konfidentiell information. Detta har gjort att sannolikheter istället beräknats med utgångspunkt från den svenska befolkningens demografiska struktur med livförsäkringsmatematiska principer. Risksummorna har estimerats från värdet av premie- och pensionsutbetalningsnettot november 2006, s november 2006, s Ingrid Wrebo, Chef Stab Aktuarie AMF Pension, Telefonintervju 5/ samt mailintervju 12/ Samtal kring dessa risker fördes med samtliga nämnda aktuarier i avsnitt 8.2 där indikationer om att riskernas betydelse för modellen var extremt små, men det endast var Ingrid Wrebo som uttalade sig konkret om det