Reviderad Arkeologisk inventering Sydvästlänken

Transkript

1 UV RAPPORT 2011:123 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG Reviderad Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd Örebro län Viby, Hallsberg, Lerbäck och Hammar socknar Hallsberg och Askersunds kommuner Dnr Clas Ternström & Pia Nilsson Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län 1

2 2 Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län

3 UV RAPPORT 2011:123 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG Reviderad Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd Örebro län Viby, Hallsberg, Lerbäck och Hammar socknar Hallsberg och Askersunds kommuner Dnr Clas Ternström & Pia Nilsson Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Innehåll Bakgrund 5 Topografi och fornsmiljö 5 Genomförande 5 Resultat, antikvarisk process ochförslag till åtgärder 6 Analys av historiska kartor 6 Resultat 7 Antikvarisk process 7 Förslag till åtgärder 7 Begrepp och termer 8 Fast forn 8 Övrig kulturhistorisk 8 Bevakningsobjekt 8 Utredningsobjekt 8 Referenser 8 Litteratur 8 Kartor 8 Övriga referenser 8 Administrativa uppgifter 8 Bilaga 1. Tabell 1, nyfynd 9 (redovisas i nummerordning, sockenvis i bokstavsordning) Bilaga 2. Tabell 2, tidigare registrerat i FMIS 15 (redovisas i nummerordning, sockenvis i bokstavsordning Bilaga 3. Tabell 3, Skog & historia 15 (redovisas i nummerordning på id) Bilaga 4. Kartor 16 (arbetsområdet och inventeringsresultatet på fastighetskarta i skala 1:10 000, arbetet redovisas från norr till söder) Hällefors Bofors Laxå Kopparberg Guldsmedshyttan Nora Örebro län Hallsberg Örebro Kumla Lindesberg 2011 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:123 Askersund Kartor Fastighetskartan Lantmäteriverket / Svk-GSD Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Utskrift Svenska Kraftnät 2011 Översiktskarta med arbetsområdet markerat. 4 Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län

5 Kulturhistoriskt planeringsunderlag Reviderad Arkeologisk inventering, Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län Bakgrund Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV har på uppdrag av Svenska Kraftnät inventerat sträckan för en planerad utbyggnad av kraftledning mellan Hallsberg i Örebro län och Hörby i Skåne län. Kraftledningen ingår i ett större infrastrukturprojekt, Sydvästlänken, som syftar till att stärka det svenska stamnätet för eldistribution. Sydvästlänken är indelad i tre delsträckor: Hallsberg Östansjö- Barkeryd, Barkeryd Hurva och Hurva norska gränsen. Örebro län berörs av delsträckan Hallsberg Östansjö- Barkeryd, vilken denna rapport behandlar. Sträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd är cirka 38 km lång och omfattar utbyggnad av 400 kv växelströms luftledning huvudsakligen i befintlig ledningsgata. Inventeringen har för UVs del varit en del av det MKBarbete som genomförts inom projektet Sydvästlänken. Vid MKB-arbetet har en grundläggande analys av kulturvärden och påverkan och konsekvenser för dessa gjorts. Detta material finns presenterat i MKB-dokument för denna delsträcka (Svenska Kraftnät 2010). Inventeringens syfte var att lokalisera och beskriva lagskyddade fornar och övriga kulturhistoriska ar och markera dessa på karta för att på ett tidigt stadium kunna justera ombyggnaden för att minimera påverkan på dessa. Dessutom skulle man vid inventeringen avgränsa områden som bedömdes kunna innehålla lagskyddade ar utan synlig markering ovan mark, så kallade utredningsobjekt. I samtliga av ovan nämnda fall gavs förslag på eventuella åtgärder att vidta om en konflikt skulle uppstå. Målsättningen med inventeringen har inte varit att motsvara en särskild arkeologisk utredning, etapp 1 enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m (KML), men ska kunna utgöra en sådan efter det att länsstyrelsen avgjort vilka kompletteringar som krävs för att utgöra ett fullgott underlag. Vid ett möte påtalade Länsstyrelsen i Örebro län ett antal brister i arbetet som krävde åtgärder för att det skulle uppfylla kraven som ovan. Dessa brister var: Ett förtydligande av arbetsområdets bredd. Ett förtydligande av numrering av objekt i tabeller och på kartor. En översyn av enskilda objekt i förhållande till dess kultur historiska miljö och eventuella del i en mera sammanhängan de miljö. En fördjupad topografisk och naturgeografisk beskrivning av arbetsområdet. Ett mer aktivt bruk av historiska kartor vid tolkningen av ar. En översyn av den markanta skillnaden i antalet påträffade objekt mellan den norra och den södra delen av arbetsområdet. En mer detaljerad uppdelning av de stora utredningsobjekt som identifierats vid inventeringen. Ett förtydligande av teckenförklaringen på kartorna. Påträffade ar ska rapporteras till FMIS. Länsstyrelsen avser att under våren år 2011 besiktiga den södra delen av arbetsområdet för att bilda sig en egen uppfattning om förekomsten av ar och boplatslägen. Efter ovan nämnt möte har länsstyrelsen även påtalat att en del av arbetsområdet är beläget över högsta kustlinjen, varför man önskar en fördjupad inventering inriktad på bo platser från äldre stenålder utöver det arbete som redan gjorts. Föreliggande rapport ersätter den tidigare (Ternström 2010), och redovisar genomförda kompletteringar som skett i enlighet med länsstyrelsens krav. Fältarbetet skedde under vår och försommar år Topografi och fornsmiljö Örebro län uppvisar stora kontraster mellan slättbygd och skogs bygd, något som åskådliggörs väl av styperna längs ledningssträckningen. För Örebro län måste betonas att skogsområdena, åtminstone i den södra delen, bland annat har ett stort inslag av agrara ar som i vissa fall förmodligen kan föras till förhistorisk tid. Fornsbilden kan därför i en del avsnitt vara tätare och mer komplex än för de miljöer som ligger i slättområdena. Arbetsområdet börjar i norr vid en planerad ny station Hallsberg som ligger i anslutning till befintlig station i kanten av ett öppet jordbrukslandskap med träd och byggnader som visuell avskärmning. Platsen för den nya stationen Östansjö är idag skog. Hallsberg är beläget i gränstrakterna mellan skogsbygd och Södra Närkes slättbygd. Landskapet längs utbyggnadsförslaget i Askersunds kommun utgörs av sammanhängande skog med endast mindre öppningar i form av odlingslandskap. Landskapsbilden kan vara känslig i dessa öppningar samt vid passager av näraliggande samhällen. Vid V Estabo, söder om Åsbro, ligger en samling traditionellt präglade faluröda träbyggnader. Längre söderut passerar den planerade ledningen Lerbäcks kyrkby och bergslag. Lerbäcks bergslag har medeltida anor och än idag pågår verksamhet i gruva och bruk. Lerbäcks kyrkby är en gammal, välbevarad by belägen på en höjd omgiven av öppet odlingslandskap. Det utgör även riksintresse för kulturmiljövården. Lerbäcks kyrka, en samling faluröda byggnader och storvuxna ädellövträd är värdefulla i landskapsbilden. Området uppvisar ett blandat kulturhistoriskt spektrum med ar, om än få, från såväl förhistorisk som historisk tid. Kring Lerbäck finns öppen jordbruksmark även om skogen dominerar. Längre mot söder finns öppen mark även vid Rönneshytta, som så som namnet avslöjar också har ett ursprung i bergshanteringen. Vidare mot söder är området kraftigt kuperat samt skogbeväxt, men har tidigare delvis varit mer öppet än nu. Spåren av detta öppnare landskap syns ännu genom områden med fossil åkermark, ofta med inslag av röjningsrösen. Här och var finns grunder efter torp, gårdar samt annan bebyggelse. Ett annat signifikant inslag är kolbottnar, det vill säga rester efter kolmilor. Området vid gränsen mot Östergötland benämndes under äldre tid Tylöskog och utgör den bergslagsbygd som är gemensam för Östergötland och Närke. I västra Tylöskogen har det varit god tillgång på malm. Brytning av järnmalm är belagd sedan 1300-talets början. Kraften fick man från vattendragens forsar och fall och träkol fick man från skogarna. Med hjälp av träkol och kalksten framställde man järn i små hyttor. De traditionella förhistoriska fornarna är mycket få till antalet och ligger vanligtvis glest inom det stora området. Här återfinns däremot en stor del historiska ar, såsom ar efter bergshantering samt torpbebyggelse (lägenhetsbebyggelse). Inom detta skogområde har den äldre bebyggelsen vanligtvis bestått av ensamgårdar av varierande storlek. I trakterna kring Åsbro och Lerbäck finns hyttar och ett flertal indikationer på bergshistoriska ar. Vid inventeringarna har framförallt ett stort antal kolningsanläggningar, främst kolbottnar, framkommit. Ledningen passerar också by-/gårdstomter, lägenhetsbebyggelse och platser för hammare. Vidare finns här områden med fossil åkermark i form av röjningsrösen, av vilka ett flertal har fornsstatus. På dessa platser krävs vidare utredning, alternativt förundersökning. Här har endast ett mindre antal topografiskt lämpliga boplatslägen lagts ut. De ekonomiska kartbladen vid länsgränsen mellan Östergöt lands och Örebro län är inte fullständigt reviderade vad gäller fornminnesinventeringen, varför kunskapsunderlaget i dessa områden har varit undermåligt. Genomförande Den ursprungliga inventeringen genomfördes i tre steg. Inledningsvis gjordes en genomgång av fornminnesregister och arkiv. Vid detta moment studerades även historiskt kartmaterial översiktligt, huvudsakligen användes den Härads ekonomiska kartan från och General- Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län 5

6 stabskartan från år Därefter gjordes en inventering, med terrängrekognoscering av hela den cirka 38 km långa sträckan. Arbetsområdet utgjordes av en cirka 50 m bred korridor i norr och en cirka 100 m bred korridor i söder med den planerade ledningen som tänkt mittlinje. Arbetsområdets bredd varierade något beroende på terräng, topografi, bebyggelse med mera. Under arbetets gång fördes en dialog med uppdragsgivaren för att direkt justera linjen vid förekomst av hinder. Arbetet som helhet delades upp på personal från flera kontor så att UV Mitt inventerade den norra delen och UV Öst inventerade den södra delen i Örebro län. Avslutningsvis sammanställdes inventeringsmaterialet i rapportform länsvis. Dokumentationen av ar, utredningsobjekt och provgropar genomfördes med GPS, digital fotografering och upprättande av kortfattade beskrivningar. Resultaten förvaras i Riksantikvarieämbetets digitala dokumentationssystem Intrasis. Relevant material kommer att rapporteras till FMIS. I arbetet har använts befintligt material så som databaser, kartmaterial och litteratur som har sammanställs och analyseras. Resultatet av denna analys används som bakgrund vid inventering i fält. Dessa båda moment avser att få ett underlag för att bedöma ett områdes historia och kulturhistoriska potential. Det kompletterande arbetet under våren/sommaren 2011 genomfördes på liknande sätt. Sträckorna i norr inventerades ut till 100 m bredd. Enskilda ar besiktigades och i tillämpliga fall arbetades om till sammanhängande områden. De stora utredningsobjekten besiktigades och delades där så var rimligt upp i mindre, mer distinkt avgränsade lokaler. En fördjupad analys av historiska kartor genomfördes, vilken redovisas nedan. Beträffande stenåldersinventeringen gjordes bedömningen att tre kriterier skulle uppfyllas dessa var: Berörs av planerad stolpplats. Belägen över högsta kustlinjen. Lämplig jordart. Utifrån dessa kriterier söktes fyra intressanta områden fram för fältbesiktning och utredningsgrävning. Inom dessa fyra togs sedan provgropar upp på de mest lämpliga platserna (se id i tabell 1). Provgroparna togs upp med spade och hacka till arkeologiskt intressant nivå, ca 0,2 0,4 m djupt, varefter marken undersöktes med skärslev. Groparna lades sedan igen. Resultat, antikvarisk process och förslag till åtgärder Analys av historiska kartor Terrängrekognosceringen har föregåtts av en översiktlig analys av historiska kartor. Nedan följer en fördjupad studie. De kartor som använts redovisas i texten nedan och finns sam manställda i referenslistan. Den äldre Ekonomiska kartan (år 1955) och Häradsekonomiska kartan (åren ) har använts som grund. Särskilt Häradskartan ger en god bild av det historiska landskapet trots att den upprättats tämligen sent. Den bygger på de äldre kartornas information, och den är ett utmärkt verktyg till den historiska bebyggelse- och markanvändningsförändringen. Där det finns rele vanta äldre kartor har även dessa använts. Fastigheterna inom arbetsområdet har inte varit föremål för den allra äldsta statliga karteringen (åren ). Där emot finns en utmärkt översikt genom 1688 års geografiska karta över Lerbäcks socken (LSA 1688). I övrigt har geo metriska avmätningar från sent 1600-tal använts, liksom skifteskartor från andra hälften av och första hälften av 1800-talen. Nedan sker presentationen av resultatet utifrån denna rapports kartbladsindelning, 1 12, från norr till söder. Blad 1 Odensvi, en bebyggelse som enligt Ortnamnsregistret nämns i skriftliga källor från 1385, har en lång platskontinuitet. I FMIS finns såväl gravfält (RAÄ 30 i Viby socken, som boplatser (RAÄ 230, 231, 232). Dessa ar, liksom namnet Odensvi, talar för en etablering under mellan- eller yngre järnåldern. Inför kraftstationsarbetet genomfördes arkeologiska undersökningar (se Sundkvist 2010 och där anförda källor) års karta (LSA, Viby sn, Odensvi nr 1 2, Storskifte på inägorna) visar mycket tydligt talrika runda odlingshinder i åkergärdena. Lantmätaren har inte noterat om det rör sig om röjningsrösen eller gravar, men med tanke på det ännu i dag (delvis?) bevarade gravfältet från järnåldern (RAÄ 30:1) är det sannolikt att en stor del av markeringarna var gravar. Detta betyder att gravfältets utsträckning kan ha varit större än det nu kända. Den äldsta karta som visar Odensvi är från år 1761, och upprättades i samband med storskifte på inägorna (LSA, Viby sn. Odensvi nr 1 2). Fastigheten omfattade då två gårdar, tre torpstugor, ett soldattorp, en kvarn och en nyupp förd byggnad i östra ängen. Södra gården ägdes av Herr Bergsfogden Hasselström och den norra gården av Pastoren Herr Magister Lundmark. Kraftledningsgatans arbetsområdeområde löper söder om den historiska inägomarken, i skogs- och utmarken. De äldsta kartorna, liksom Skogsdelningskartan från år 1756 (LMA 18-VIB-37) och Storskifteskartan år 1805 (LMA 18-VIB-87) indikerar inte att kraftledningen berör forn- eller kulturar. Blad 2 Något senare, på de Häradsekonomiska kartorna (Viby J och Tomta J ) från åren visar att kraftledningen passerar strax söder om två bebyggelselägen. Dels ett jordtorp och dels en backstuga. Dessa etableringar kan inte beläggas på äldre kartor. Blad 3 Id med flera visar odlingsspår och en hägnad. På platsen låg ett åkerstycke i utkanten av fastigheten Lindhults mark enligt den Ekonomiska kartan år 1955 (blad Östansjö J133-9F9a57). Något tidigare, på Häradsekonomiska kartan, fanns ett jordtorp i närheten av de iakttagna arna (åren , blad Tomta J ). Namnet Hällorna finns med även på 1955 års karta, dock utan bebyggelse. De rösen vi ser i dag kan därmed knytas till det sena och tidiga 1900-talets jordbruk. Id , röjningsrösen etc. Området utgör den norra utkanten av Vångeruds inägomark enligt års Häradsekonomiska karta (blad Tomta J ). På nästa kartgeneration, år 1955, finns ingen förändring i markanvändningen (Ekonomiska kartans blad Östansjö J133-9F9a57). Röjningsrösenas höjd och den varierade och stora stenstorleken berättar sannolikt att de rösen vi ser härrör från Vångeruds historiska åkerbruk. Fastigheten saknar äldre belägg enligt Ortnamnsregistret, men efterleden -rud anses generellt ha en koppling till medeltida etableringar. Blad 4 Röjningsrösen har konstaterats på två ställen (Id 438 och 447). Områdena är belägna inom mark som odlats av Getabrotorp och Älgevad enligt Häradsekonomiska kartan åren (blad Tomta J ). Blad 5 Utredningsområdet kommer norrifrån in i de bebyggda markerna vid Kull och Åsbro. Den äldsta kartan över dessa fastigheter är från år 1697 (LSA geometrisk avmätning, Kull nr 1 och Åsbro). Ledningssträckan berör inte bebyggelse eller inägomark till fastigheterna. Nämnda karta berör Kullens Bergsmanshemman, som omfattar två hemman med vardera två jordägare. Arbetsområdet rör bergsmanshemmanets skog- och utmarker, och vid inventeringen har flera kolbottnar noterats längs sträckan, till exempel 241 och 242. Vi rör oss här i trakter som karaktäriseras av intensivt historiskt bergsbruk, och arbetsområdet berör ar som minner om detta. Till exempel låg Wissbo, Vissboda, bruks allé och huvudbyggnad ca 600 meter öster om arbetsområdet i höjd med Kulla. En sammanställning av de bergshistoriska arna finns i Lerbäcks bergslag (Skyllberg 1998). De historiska kartorna innehåller mängder med bebyggelsenamn och övriga upplysningar om de talrika spik- och hammarsmedjorna och bebyggelse förknippad med bruk och järnhantering. I nordöstra hörnet av Kulls inägomark enligt utsträckningen på 1830 års laga skifteskarta (LMA 18-LER-110) och års häradsekonomiska karta finns jordtorpet Fallet noterat i anslutning till utredningsområdet (blad Lerbäck J ). Några ar efter torpet har inte iakttagits inom arbetsområdet. Strax öster om korsningen mellan arbetsområdet och vägen i södra delen av kartblad 5, och strax öster om området har två jordtorp, Åfallet och Österängen legat enligt års karta (blad Lerbäck J ). Bebyggelse finns kvar år 1955 (Ekonomiska kartans blad Åsbro J133-9F8b57), och till viss del än idag. Blad 6 Inom Id 433 finns plats för backstuga noterat. På Häradsekonomiska kartan år (blad Lerbäck J ) finns flera jordtorp och backstugor noterade inom ett stråk i den nu uppodlade mark som genomkorsas av arbetsområdet. Inga ar efter torpen syns idag I höjd med Kyrksjön ligger Lerbäcks kyrka och gästgivaregård enligt 1688 års sockenkarta (LSA, geografisk karta). Samma läge finns på Häradsekonomiska kartan som även visar fattighuset, något längre åt nordost än övriga byggnader. På 1955 års karta ligger ålderdomshemmet på fattigstugans plats (Ekonomiska kartan blad Lerbäck J133-9F7b68). Arbetsområdet berör främst Lerbäcks historiska skog- och utmarker, men längs en sträcka passeras även del av åker- och ängsmark. Ingen känd bebyggelse ligger inom arbetsområdet. Blad 7 Häradsekonomiska kartan blad Åmmeberg J åren samt Ekonomiska kartans blad Löckna J133-9F6b27 år 1955 tillför ingen relevant kunskap till inventeringsresultatet. 6 Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län

7 Blad 8 Nära Löcknasjöns södra del har talrika kolbottnar noterats vid inventeringen. Den äldsta tillgängliga kartan över Löckna är laga skiftet från 1830 (LMA 18-LER-109). Kolbottnar na ligger i det som noteras som utmark år 1830 (littera 36 och 72 i akten), och arna kommenteras inte av lantmätaren. På Häradsekonomiska kartan finns notering om en smedja och ett bränneri vid Löckna, dessa berörs dock inte av utredningsområdet (blad Åmmeberg J , ). Löcknas historiska bebyggelse beskrivs i Torpinventering sammanställt av Lerbäcks Hembygdsförening, och från år 1780 nämns här kända brukare (Engdahl 2009). Något längre söderut passerar ledningssträckan ännu ett stycke odlad mark i östra kanten av sjön Multen. Bebyggelsenamnet är Kilslund på 1955 års karta (Ekonomiska kartan, blad Löckna J133-9F6b57). På Häradsekonomiska kartan ( J ) syns inte det namnet, utan här finns två små bebyggelseenheter, Sjölunda och Simonslund. Ledningsgatan passerar öster om den historiska bebyggelsen, och berör en i senare tid uppodlad mark. Äldre namnbelägg för Sjölunda och Simonslund saknas, de uppgifter som finns är från och 60-talet och berättar om torpens historia som backstugor och dagsverkstorp (Ortnamnsregistret). Den i FMIS registrerade bebyggelsen Lerbäck 334:1 finns markerad som jordtorpet Bygget på Häradsekonomiska kartan (blad Löckna J133-9F6b57). Blad 9 Väster om utredningsområdet finns en registrerad bebyggelse i FMIS, benämnd Lövfallet. Bebyggelsen noteras som jordtorpet Löffallet på Häradsekonomiska kartan åren (blad Åmmeberg J ), och namnet finns kvar även på 1955 års Ekonomiska karta (blad Vena gruvfält J133-9F5b57). Id-nummer 2829, fossil åker, kan sannolikt kopplas till Lövfallets tid. Utredningsområdet berör förvisso inga kända torp eller övriga på kartan indikerade fornar eller kulturhistoriska ar, väl talrika kolningsar som nu uppmärksammats vid båda inventeringarna. Det måste poängteras att vi i utredningsområdets södra del rör oss genom en historiskt sett intensivt utnyttjad skogs- och bergshistorisk bygd. Åmmeberg, Rönneshytta, Zinkgruvan med flera orter är väl kända. De historiska kartorna berättar om vidsträckta gruvfält, gruvor, hyttor och torp. Att även en så smalt tvärsnitt genom dessa bygder uppvisar spår av alla de verksamheter som präglat bygden under lång tid är därför inte förvånande. Blad 10 I nedre delen av blad 10 berör ledningen en banvall (Id 2830), en hägnad (Id 768) och ett i FMIS registrerat hammarområde med slaggvarp, RAÄ 271:1 i Hammars socken. På Häradsekonomiska kartan sammanfaller Id 2830 med den tidigare sträckningen av järnvägen, och i närheten av ledningsgatan fann såväl en banvaktarstuga som en såg (blad Hammar J ). Kartan visar att utredningsområdet passerar i östra kanten av Dalbys alla industriella byggnader och verksamheter med masugn, benstamp och flera sågar. Järnvägen syns även på Generalstabskartan 1842 (blad Karlsborg J ) och finns kvar ännu på 1948 års Ekonomiska karta (blad Zinkgruvan J133-9F4b40). Blad 11 Lämningar efter torpet Sjömon är registrerade med Id 762. Torpet finns på 1948 års Ekonomiska karta (blad Zinkgruvan J133-9F4b40), men saknas på den Häradsekonomiska kartan åren (blad Hammar). Den sentida betongkällaren (Id 761) kan inte beläggas på de kontrollerade kartorna. Ledningssträckan löper genom skogs- och utmarken, och fler indikationer på forn- eller kulturar antyds inte genom kartstudierna. Blad 12 Inga övergivna bebyggelseenheter eller indikationer på forneller kulturarna har noterats via kartstudierna. Resultat Den övervägande delen av arbetsområdet löper i skogsmark och i befintlig ledningsgata. Vid inventeringsarbetet påträffades och registrerades 148 ar och utredningsobjekt. De tidigare rapporterade antalet 173 har därmed delvis omarbetats och vissa ar ingår nu i sammanhängande områden. Över hälften av arna utgörs av kolningsanläggningar, kolbottnar. Av nyfynden har åtta bedömts ut göra fast forn, varav flertalet är kolbottnar efter liggmilor. Övriga fasta fornar utgörs av fossil åker. Övriga nyfynd består av bevakningsobjekt, övrig kulturhistorisk och utredningsobjekt. De provgropar som togs upp och undersöktes på eventuella stenålderslokaler uppvisade inga spår av forn. Likaså har de kartstudier som genomförts längs den planerade ledningen inte kunnat bidra med någon ytterligare kunskap kring påträffade ar. Den skillnad som noterats i sfrekvens mellan den norra och södra delen kvarstår, och har med all sannolikhet topografiska orsaker. Exempelvis Generalstabskartan från 1800-talets mitt, liksom dagens topografiska karta visar på en kraftig topografisk skillnad mellan områdena norr och söder om Rönneshytta. Enligt muntlig uppgift från Länsstyrelsen i Örebro län har denna skillnad i fornsbild även bekräftats vid besiktning i fält. Nyfyndens läge redovisas på fastighetskartan i skala 1:10 000, samt med beskrivningar i tabell 1. På samma karta redovisas de sju ar som finns registrerade i FMIS (Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem) sedan tidigare. Lämningstyp, eventuell egenskapsvärde och status redovisas i tabell 2. Lämningar från Skog & historias inventeringar redovisas även dessa på kartan, med beskrivningar i nummerordning i tabell 3. Angående numrering på kartorna har ingenting ändrats. Detta då arbetsidentiteterna används av Svenska Kraftnät i projekteringen och det skulle bli oerhört förvirrande att num rera om arna eller skapa en parallell nummerserie endast för rapporten. Däremot har tabellerna kompletterats med en kolumn med karthänvisning till respektive. Diskussion har förts med FMIS angående inrapportering och registrering av ar för Sydvästlänken som helhet. Detta kommer att ske när inventerings- och rapporteringsarbetet har avslutats och resultaten godkänts av respektive länsstyrelse. Dessförinnan kan förändringar av materialet komma att ske, vilket skulle ge onödigt merarbete, inte minst för FMIS, och risk för osäkerhet om vad som gäller. Vidare är allt material i inventeringen inte relevant för fornminnesregistret, varför en gallring i materialet måste ske innan leverans. Antikvarisk process Av de ar som konstaterats vid inventeringen utgör ett flertal fast forn. Dessa är skyddade enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m (KML). Till fornen hör även ett fornsområde med samma lagskydd som fornen och som är till för att man ska kunna uppfatta och förstå fornen i dess miljö. Lämningar som inte är fast forn besitter även de ett stort kulturhistoriskt värde och kan falla under andra lagskydd. Även här bör samråd ske med berörd länsstyrelse innan eventuell exploatering. Den som planerar ett arbete som berör en forn eller ett fornsområde ska ansöka om tillstånd hos berörd länsstyrelse. Ansökan ska innehålla uppgifter om vad arbetet omfattar och hur det påverkar fornen, vem som är markägare samt tydliga kartor som visar vilket markområde som kommer att tas i anspråk. Ansökan ska göras när de arkeologiska förhållandena är klarlagda och det saknas lokaliseringsalternativ som undviker att fornen berörs. Om ansökan innebär att fornen, eller delar av den, måste tas bort kommer länsstyrelsen att skicka ett förfrågningsunderlag till en eller flera institutioner som utför arkeologiska undersökningar för upprättande av undersökningsplan och kostnadsberäkning. När detta inkommit fattar länsstyrelsen beslut om eventuellt borttagande av fornen, vem som ska utföra den arkeologiska undersökningen och kostnaden för den. Länsstyrelsens beslut kan överklagas, varför undersökningen inte kan påbörjas innan beslutet vunnit laga kraft. Förslag till åtgärder De åtgärder som föreslås för respektive gäller under förutsättning att det uppstår en konflikt med arbetsföretaget. Utgångspunkten är alltid att undvika att ar påverkas genom att er vidtas, till exempel genom anpassning av körvägar och upplagsplatser och platsanvisning av arkeolog i fält vid projekterings- och byggskedet. Den status som arna har är rekommendationer från inventeraren. Den slutgiltiga statusen fastställs av respektive länsstyrelse, vanligtvis i samband med en prövning enligt KML. Ansökan om tillstånd enligt KML ställs till länsstyrelsen i respektive län. Denna rapport kan användas som underlag till länsstyrelsen vid en kommande ansökan om tillstånd till exploatering. Det är länsstyrelsen som fattar beslut i ärendet, och avgör vilka fortsatta arkeologiska åtgärder som kan komma att krävas. Linköping i september 2011 Clas Ternström & Pia Nilsson Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län 7

8 Begrepp och termer Fast forn Fasta fornar skyddas enlig Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Under förutsättning att exploatering får ske här föreslås arkeologisk förundersökning för de fasta fornarna. Syftet med en arkeologisk förundersökning är att fastställa fornens art, karaktär, ålder och utbredning. Till en fast forn hör ett så kallat fornsområde, vilket är ett område runt själva en på land eller på botten som behövs för att ge ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornsområdets storlek varierar från fall till fall och bestäms av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk Denna typ av till exempel stenmurar och yngre bebyggelsear, har också ett stort kulturhistoriskt värde. Övriga kulturhistoriska ar faller inte under lag som ovan, men kan rymmas inom andra lagrum, som exempelvis Miljöbalken, Plan- och bygglagen eller Skogsvårdslagen. Åtgärdsförslaget blir ofta annan. Bevakningsobjekt Bevakningsobjekt är ar vars status vid inventeringseller utredningstillfället inte har kunnat fastställas. Vid dessa bör man gå vidare med en särskild utredning, eventuellt med sökschaktsgrävning eller fördjupade kart- och arkivstudier, för att fastställa om det rör sig om en fast forn. Det kan även röra sig om en fast forn som blivit utsatt för påverkan så att det krävs en utredning för att se om någonting finns bevarat som motiverar lagskydd. Utredningsobjekt Dessa är områden, inte ar, som på grund av sin topografi och fornsmiljö kan förväntas innehålla dold forn. Åtgärden här föreslås bli särskild utredning. Syftet med denna är att till exempel genom sökschaktsgrävning fastställa om lagskyddad forn är belägen under mark. Referenser Litteratur Karlenby, L. (red) Mittens rike. Arkeologiska berättelser från Närke. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar, Skrifter No 50. Engdahl, Bertil. Torpinventeringskommittén, Lerbäcks Hembygdsförening. Skrift inför torpvandring den 22 augusti 2009 ( To0908.pdf ). Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning Sydvästlänken. Ny 400 kv ledning Hallsberg Östansjö Barkeryd. Januari Ternström, C. med bidrag av Pettersson, O. och Persson, A Naturgas mellansverige, etapp V Västerlösa Rockhammar. Linköpings, Motala, Hallsbergs, Askersunds, Kumla, Örebro och Lindesbergs kommuner. Östergötlands, Närkes och Västmanlands landskap. Östergötlands och Örebro län. Arkeologisk utredning etapp 1. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2005:69. Ternström, C Arkeologisk inventering. Sydvästlänken. Delsträckan Hallsberg-Östansjö-Barkeryd. Örebro län. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. RAÄ, UV Öst Rapport 2010:33. Skyllberg, E Lerbäcks bergslag (Atlas över Sveriges bergslag). Sundkvist, A Odensvi. Ett härdområde från yngre romersk järnålder-folkvandringstid. RAÄ 257, Odensvi 10:1, Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. SAU rapport 2010:6. Kartor Ekonomiska kartan år 1955, blad Östansjö J133-9F9a57, Åsbro J133-9F8b57, Löckna J133-9F6b27 och Lerbäck J133-9F7b68. Ekonomiska kartan år 1948, blad Zinkgruvan J133-9F4b40. Generalstabskartans blad Askersund, Finspång och Karlsborg. År 1888 respektive år Geografisk karta över Lerbäcks socken. Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA), år Geometrisk avmätning, Kull nr 1 och Åsbro, år 1697 (LSA). Häradsekonomiska kartans blad Viby J , Lerbäck J , Åmmeberg J , Löckna J133-9F6b57, Vena gruvfält J133-9F5b57, Hammar J och Tomta J , åren Laga skifte, Kull, Lerbäcks socken, år 1830 (LMA 18-LER-110). Laga skifte laga skifte, Löckna, Lerbäcks socken, år Lantmäterimyndighetens arkiv (LMA) 18-LER-109. Storskifte på inägorna, Odensvi nr 1 2, Viby socken, år 1761 samt år LSA. Skogsdelningskartan, Odensvi, Viby socken, år 1756 (LMA 18-VIB-37). Storskifteskartan, Odensvi, Viby socken, år 1805 (LMA 18-VIB-87). Övriga referenser Administrativa uppgifter Län: Örebro Landskap: Närke Kommuner: Hallsberg och Askersund. Socknar: Viby, Hallsberg, Lerbäck och Hammar Berörda indexrutor: 65F 1a SV, 65F 1a NV, 65F 2a SV, 65F 2a NV, 65F 3a SV, 65F 3a NV, 65F 4a SV, 65F 4a NV, 65E 4j SO Koordinatsystem: Sweref 99TM Höjdsystem: - Riksantikvarieämbetet dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: O2009:126 Rapportnummer: 2011:123 Ansvarig arkeolog: Clas Ternström, UV Personal: Lars Z Larsson, UV Olof Pettersson & Pia Nilsson, UV Länsstyrelsens handläggare: Anders Kritz Beställare: Svenska Kraftnät, Jan Halvarsson Kostnadsansvarig: Som ovan Undersökningstid: Undersökningsområde: Ca 38 km (exklusive förändringar i sträckning) Dokumentationshandlingar: Arbetsmaterialet förvaras på RAÄ, UV Öst Fynd: Inga fynd 8 Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län

9 Bilaga 1. Tabell 1, nyfynd (redovisas i nummerordning, sockenvis i bokstavsordning) Id Lämningstyp Län Landskap Kommun Socken Status Åtgärd Terräng Beskrivning Signatur Enhet Karta 201 Brott/täkt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Bevakningsobjekt Särskild utredning Flack skogsmark Gruvhål?, ov, ca 6x4 m och 2 m dj. Vallar runt grop samt infart. Vall i Ö, ca 15 m l, upp till 5 m br och 1,5 m h. Vall i V 8 m l, upp till 4 m br och 1 m h. NNV 8 m l och 3 m br infart. Beväxt med mossa, sly och träd. 202 Kolningsanläggning Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Bevakningsobjekt Särskild utredning Flack skogsmark Kolningsgrop?, ru, ca 2,5 m i diam och 0,5 m dj. Välvd profil. Vall, upp till 1,5 m br och 0,5 m h samt öppen i VSV. Beväxt med mossa och sly. Täkt eller kolningsgrop? 203 Kolningsanläggning Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Bevakningsobjekt Särskild utredning Flack skogsmark Kolningsgrop?, ru, ca 2,5 m i diam och 0,7 m dj. Skålad profil. Ställvis antydan till vall, cirka 1,5 m br och 0,1 0,2 m h. Kraftigt överväxt. Täkt eller kolningsgrop? 204 Kolningsanläggning Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Bevakningsobjekt Särskild utredning Flack skogsmark (barrskog) Kolningsgrop?, ov, ca 2x1,6 m st och 0,5 m dj. Skålformad profil. Välvd vall upp till 1,5 m br och 0,3 m h. Ligger nära grustäkt. Beväxt med träd och mossa. Täkt eller kolningsgrop? 210 Brott/täkt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd Svagt S-sluttande skogsmark Täkt, rekt/oval, ca 5x1 2,5 m st och 1 m dj. Sluttande ingång från S. Trädbeväxt. 211 Kolningsanläggning Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Bevakningsobjekt Särskild utredning Fot av Ö-sluttning i skogsmark (barrskog) Kolningsgrop?, oval, ca 2x1,5 m st och 0,4 m dj. Skålformad profil. Vall i N, cirka 3x1 m st och 0,3 m h. Vall i S cirka 3x1 m st och 0,4 m h. Beväxt med gräs och mossa. Täkt eller gropkolning? 418 Utredningsobjekt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Utredningsobjekt Särskild utredning Kuperad skogsmark med avsatser och sluttningar 426 Utredningsobjekt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Utredningsobjekt Särskild utredning SSV-sluttande och flack terräng i skogsmark 427 Utredningsobjekt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Utredningsobjekt Särskild utredning Flack skogsmark samt sänka (NV-SÖ) 438 Fossil åker Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 600 Hägnad Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 601 Hägnad Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 602 Hägnad Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 603 Gränsmärke Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 626 Hägnad Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 627 Hägnad Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 695 Brott/täkt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 696 Brott/täkt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 697 Brott/täkt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk 698 Gränsmärke Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Övrig kulturhistorisk Flack skogsmark Krön av bergshöjd i skogsmark Fot av NV-kant på bergshöjd i skog Fot av NNV-sluttning på bergskrön i skog Boplatsläge, ca x m (ÖSÖ-VNV). Inom omr finns flera tänkbara boplatslägen. Terrängen är ställvis kraftigt stenbemängd. Stora sandiga avsnitt. Boplatsläge, ca 190x100 m (N-S). Flackt sluttande S-sluttning i moränmark. Begränsas av en bergshöjd i N. Boplatsläge, ca x55 m (N-S). Sänkan ligger i den norra delen och ansluter en dal i öster. Röjningsröseomr, ca 45x20 m (NNÖ-SSV). Här finns en handfull röjningsrösen och ansamlingar med röjningssten, huvudsakligen ovala, från ca 2x1,5 5x5 m st och 0,3 0,7 m h, uppbyggda av ca 0,4 1 m st stenar. Odlat på Häradskartans blad Tomta. Sentida. Ca 65 m l, (ÖSÖ-VNV) l, sträcka med ett knappt 20-tal staketrösen. Ovala och oreg, upp till 1,5x0,9 m st, ca 0,1 0,5 m h. Byggda av upp till 1 m st stenar, vanligen 0,5 m. Skärvigt material, borrhål. Delvis övertorvade. Staketrester (ÖSÖ). Hägnad, stenmur, sämre, ca 12 m l, (NÖ-SV), 0,8 1,5 m br och upp till 0,4 m h. Uppbyggd av upp till 0,7 m st stenar. Beväxt med mossa och småträd. Ansamling med röjningssten, ca 6x1,5 2,5 m (Ö-V) st och upp till 1 m h. Ojämn och uppbyggd av upp till 1,4 m st stenblock. Beväxt med träd och mossa. VNV-sluttande skogsmark Gränsmärke, betong, rekt, ca 0,15x0,15 m vid basen och 0,12x0,12 m vid toppen (konisk) samt cirka 0,27 m h. Runt uttag på toppen. Lätt mossbeväxt. Flack, f d åkermark Kant av flack, f d åkermark, skogsmark Flack skogsmark (barrskog) Flack skogsmark Flack skogsmark (barrskog) Bergskrön i skogsmark Hägnad, stenmur, ca 20 m l, (NNV-SSÖ). Sentida. Karterad på Häradskartans blad Tomta och Ekonomiska kartans blad Östansjö. Vall med röjningssten, ca 20 m l, (NNV-SSÖ), upp till 3 m br, samt 0,4 m h, med upp till minst 0,4 m st stenar. Inslag av rensmaterial från diket. Sentida. Karterad på Häradskartans blad Tomta och Ekonomiska kartans blad Östansjö. Stenbrott, ovalt/rekt, 6x3 4 m, 0,6 1 m dj. NNÖ stenblock 2x1 m, 0,5 m h, fortsätter i brott. Borrhål mm diam. Ställvis flack vall, upp till 2 m br, 0,3 m h. NNV stenblock, 0,9x0,8 m, kvarsittande järnkil i borrhål. Moss-/trädbeväxt. Stenbrott i VSV-delen av stenblock, ca 4x3 m st och 1,8 m h, bearbetad yta cirka 2,5x1,6 m st och 1,2 m dj/hög. Borrhål, mm. Cirka 1,5 m V om blocket lösbrutet material med inslag av borrhål, delvis övertäckt. Stenbrott, ovalt, ca 7x5 m st, (N-S), och ned till 1 m dj. Sten i gropen. Uppkastat material mot S. Borrhål. Ställvis vall upp till 2,5 m br och 0,5 m h. Gränsmärke av betong, kv bas ca 0,25x0,25 m st och koniskt avsmalnande uppåt till ca 0,12x0,12 m samt 0,35 m h. Runt uttag på toppen. 812 Utredningsobjekt Örebro Närke Hallsberg Hallsberg Utredningsobjekt Särskild utredning Barrskog/blandskog Område med boplatslägen och fossil åker, ca 300x230 m (VNV-ÖSÖ). Inom området finns röjningsrösen och boplatslägen. Svårt att avgränsa pga hygge/plantering. Se FMIS. 758 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Hammar Övrig kulturhistorisk 761 Husgrund, historisk tid Örebro Närke Askersund Hammar Övrig kulturhistorisk Olof Pettersson UV Mitt Karta 3 Olof Pettersson UV Mitt Karta 3 Clas Ternström UV Öst Karta 4 Skogsmark Kolbotten, resmila, ru, 15 m i diam. Clas Ternström UV Öst Karta 11 V-sluttande skogsmark Betongkällare efter torp? Sentida. Clas Ternström UV Öst Karta Lägenhetsbebyggelse Örebro Närke Askersund Hammar Bevakningsobjekt Särskild utredning Ö-sluttande skogsmark (barrskog) Lämningar efter torpet Sjömon, best av en husgrund efter boningshus och en källare. I omr finns även fossil åkermark. Skyltad. 768 Hägnad Örebro Närke Askersund Hammar Övrig kulturhistorisk Clas Ternström UV Öst Karta 11 Skogsmark På platsen finns ett flertal stenmurar i anslutning till bebyggelsen. Clas Ternström UV Öst Karta 10 Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län 9

10 Id Lämningstyp Län Landskap Kommun Socken Status Åtgärd Terräng Beskrivning Signatur Enhet Karta 2829 Fossil åker Örebro Närke Askersund Hammar Övrig kulturhistorisk 2830 Färdväg Örebro Närke Askersund Hammar Övrig kulturhistorisk N-sluttande moränmark, skogsmark Brant S-sluttande moränmark Utredningsobjekt Örebro Närke Askersund Hammar Utredningsobjekt Ingen åtgärd Stenbunden moränavsats mot NÖ, skogsmark Utredningsobjekt Örebro Närke Askersund Hammar Utredningsobjekt Ingen åtgärd Krön och Ö- och V-sluttn av moränrygg, skogsmark 216 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 217 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 219 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 220 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 221 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 222 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 223 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 224 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 225 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 226 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 227 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk Fossli åker, ca 140x100 m (NV-SÖ), bestående av ett okännt antal rösen. I S delen finns en brukningsväg, ca 15 m l (N-S) och 2 m br. V kanten stensatt. Kompletteras vid stolpplacering. Enligt Häradskartans blad Åmmeberg kan en knytas till jtp Lövfallet (RAÄ 311:1, Hammar socken). Banvall, ca 150 m l (NV-SÖ), 0 10 m h och 3 10 m br. Anlagd i en sluttning mot SV, vilket gör att den S kanten är intill 10 m h. Banvallens körbana är 3 m br, medan dess botten är uppskattningsvis 10 m br. Saknar slipers och räls. Utredningsobjekt stenålder, ca 10 m i diam. Stenig moränavsats mot NÖ. Besiktning av markskador och hål efter provborrning. Inga indikationer på forn. Utredningsobjekt stenålder, ca 10 m i diam. Krön och Ö- och V-sluttning av moränrygg omgiven av sankmark med mindre bäck i N. Provgrop med spade 1x1 m (ÖV) på stolpplats. Förna av humös sand. Under detta humös silt med rikligt med sten. Inga indikationer på forn. Flack skogsmark Kolbotten, resmila, ru, ca 14 m i diam och 0,5 m h. Ställvis vall i kanten, upp till 1,5 m br och 0,3 m h. Ställvis ränna/gropar, upp till 1,2 m br och 0,5 m dj. Kolbottnen är ojämn, har körskador, ledningsstolpe. Mossa, sly och träd. Flack skogsmark Svacka i svagt kuperad skogsmark Flack skogsmark Flack skogsmark (hygge) Flack skogsmark Flack skogsmark Flack skogsmark (barrskog) Sänka i flack skogsmark (barrskog) Kolbotten, resmila, ru, ca 6 m i diam och 0,3 m h. Omges av ränna, upp till 1,3 m br och ned till 0,4 m dj. Rännan otydlig i S. Kolbotten, resmila, ru, ca 11 m i diam och 0,4 m h. Omges av ränna, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Delvis sönderkörd samt täckt av ris. Stubbar. I SÖ är ett träkolsbemängt parti där ytterligare en kolbotten kan ha legat. Kolbotten, resmila, ru, ca 11 m i diam och 0,3 m h. Omges av ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Kolbottnen är delvis sönderkörd i SV. Täckt av ris. Kolbotten, resmila, ov, ca 10x7 m stor 0,4 m h. Ställvis ränna, upp till 1,5 m br och ned till 0,3 m dj. Körskador samt delvis bortgrävd för Riksväg 50. Kolbotten, resmila, ru (svårbedömd), ca 8 m i diam och 0,4 m h. Ställvis ränna, upp till 1,2 m br och ned till 0,3 m dj. Kolbottnen troligen skadad samt stig som löper över den. Beväxt med mossa, sly och träd. Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,3 m h. Ställvis ränna, upp till 1,5 m br och ned till 0,4 m dj. Skadad av kraftledningsstolpar samt stig. Beväxt med mossa och sly. Myrstack. Kolbotten, resmila, ru, ca 12 m i diam och 0,5 m h. Ställvis ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Kolbotten, resmila, ru, ca 10 m i diam och 0,4 m h. Flack. Ränna/gropar, upp till 3 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Clas Ternström UV Öst Karta 9 Clas Ternström UV Öst Karta 10 Clas Ternström UV Öst Karta 10 Clas Ternström UV Öst Karta 12 Sänka i flack skogsmark (barrskog) Kolbotten, plats för?. En kolbotten kan ha legat på platsen. Stort inslag av träkol i marken. Sänka i flack skogsmark (barrskog) 228 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning Krön av höjd, SV-sluttande skogsmark (barr) 229 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 230 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 231 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 232 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 233 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 234 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 235 Gränsmärke Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 236 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 237 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 238 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk Krön i svagt kuperad skogsmark Skogsmark Avsats i SSÖ-sluttande skogsmark (bland och barr) Avsats i SSÖ-sluttande skogsmark (bland och barr) Avsats i SSÖ-sluttande skogsmark (bland och barr) Avsats i SSÖ-sluttande skogsmark (bland och barr) Kolbotten?, oreg, ca 9x7 m st. Ställvis kan en ränna antydas, upp till 1,8 m br och ned till 0,3 m dj. På platsen finns sotig sand med inslag av träkol. Beväxt med mossa och träd. Stubbe. Skadad av motionsspår? Kolningsgrop?, ru, ca 4 m i diam och 0,8 m dj. Skålformad profil. Ställvis vall, upp till 2 m br och upp till 0,4 m h. Beväxt med mossa och träd. Stubbe. Täkt eller kolningsgrop? Kolbotten resmila, ru, ca 10 m i diam och 0,5 m h. Ställvis ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbe. Delvis ristäkt. Kolbotten, resmila, ru, ca 13 m i diam och 0,5 m h. Ränna/gropar, upp till 2,5 m br och ned till 0,5 m dj. Kraftigt överväxt. Kolbotten, resmila, ru, ca 11 m i diam och 0,3 m h. Ränna/gropar, upp till 2,5 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Kolbotten, diffust ru, ca 11 m i diam och 0,4 m h. Ränna, upp till 2 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa och träd. Körskador i öster. Eventuell liggmila? Kolbotten, diffust ru, ca 10 m i diam och 0,1 0,2 m h. Flack. Ränna, upp till 1,5 m br och ned till 0,3 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Eventuell liggmila? Kolbotten, ru, ca 10 m i diam och 0,4 m h. Ställvis ränna/gropar, upp till 1,5 m br och 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Körskador. Ingen åtgärd Kuperad och S-sluttande åkermark Gränsmärke i betong, kv, 0,24x0,24 m vid basen och koniskt avsmalnande till 0,205x0,205 m vid toppen samt ca 0,45 m h. Delvis beväxt med mossa. Flack skogsmark Höjd i skogsmark vid åkerkant NNÖ-sluttning (fot) av höjd i skogsmark Kolbotten?, resmila?, ru, ca 9 m i diam och 0,5 m h. Gropar/ränna upp till 2 m br och ned till 0,6 m dj. Kraftigt överväxt. Sondning med geologsond visade på sot och träkol. Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,4 m h. Ränna/gropar, upp till 1,8 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med gräs, mossa och träd. Stubbar och ris. Kan vara skadad i VSV. Ansluter åkermark. Kolbotten, resmila, ru, ca 7 m i diam och 0,4 m h. Ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. 10 Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län

11 Id Lämningstyp Län Landskap Kommun Socken Status Åtgärd Terräng Beskrivning Signatur Enhet Karta 239 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 241 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 242 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk Mindre höjd i kuperad skogsmark Kuperad skogsmark Kuperad skogsmark Kolbotten, resmila, ru, ca 12 m i diam, 0,4 m h. Ränna/grop, upp till 1,5 m br, ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa och träd. Ev två kolbottnar, resmila, ru, ca 15 m i diam, 0,3 0,4 m h. Ränna/gropar, upp till 2 m br, ned till 0,4 m dj. Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,3 m h. Ränna/gropar, upp till 1,5 m br och ned till 0,3 m dj. Beväxt med mossa och träd. Kolbotten, resmila, ru, ca 9 m i diam och 0,4 m h. Ränna/gropar, upp till 1,5 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa och träd. 243 Kemisk industri Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning N-sluttande skogsmark Tjärdal?, ov grop, ca 3x3 m, 0,9 m dj, till vilken en 4 m l, (N-S), v-formad ränna ansluter, ca 0,5 1,5 3 m br. Den senare faller något bakåt (S) och kan fortsätta ett par m åt N, ca 0,5 m br. Beväxt med gräs, sly och träd. 244 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 245 Gränsmärke Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk Avsats i SSÖ-sluttande skogsmark (barr och bland) Fot av SSÖ-sluttning i skogsmark Kolbotten?. Inom en yta, ca 12x9 m, förekommer sot och träkol. På platsen kan det ha legat en kolbotten men också vara påfört material. Området påverkat av motionsspår. Gränsmärke i betong, kv, 0,23x0,23 m vid basen och koniskt avsmalnande till 0,21x0,21 m vid toppen, samt 0,45 m h. Uttag/ränna på toppen. Beväxt med mossa. 251 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning Höjd i flack skogsmark Kolbotten, svårbedömd form (oregelbunden), ca 12x11 m st och 0,4 m h. Gropar/ränna, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Kan vara skadad av täkt i SÖ. Kraftigt överväxt. 252 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning Flack skogsmark Kolbotten, svårbedömd form (oregelbunden), ca 12x11 m st och 0,4 m h. Ränna gropar, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Eventuellt skadad i NV av en brukningsväg. Beväxt med mossa, sly och träd. 256 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 257 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk Avsats i kuperad skogsmark Avsats i kuperad skogsmark 258 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning Avsats i svagt kuperad skogsmark 259 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Fast forn Arkeologisk förundersökning N-sluttande skogsmark Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,3 m h. Ställvis. Ränna, upp till 1,5 m br och ned till 0,2 m dj. Beväxt med mossa och träd. Rotvälta och stubbar. Körskador i NV. Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,3 m h. Ränna/gropar, upp till 1,5 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa, sly och träd. Stubbar. Brukningsväg löper över kolbottnen. Kolbotten, svårbedömd form, oregelbundet rekt/oval, ca 10x10 m st. Skadad av en brukningsväg i V och ett dike i Ö. Mycket svårbedömd. Kolbotten, liggmila, rekt, ca 11x10 m st, (N-S), och 0,4 m h. Ställvis ränna, upp till 3 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Ansluter åkermark i N. 260 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning S-sluttning (skogsmark) mot sankmark Kolningsgrop?, ru, ca 3 m i diam och 0,6 m dj. Skålformad profil. Saknar vallar. Beväxt med mossa, sly och träd. Sot och träkol i botten. Ca 1 m åt V ligger en mindre grop, oval, ca 2,5x1,5 m st och 0,5 m dj. Flack botten. Slybeväxt. 262 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 291 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Fast forn Arkeologisk förundersökning Avsats kuperad skogsmark Avsats i kuperad skogsmark Kolbotten, ru?, resmila?, ca 10 m i diam. Ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,3 m dj. Beväxt med mossa, sly och träd. Svåra körskador. Svårbedömd till form och typ. Kolbotten, liggmila, rekt, ca 8x7 m st, (ÖNÖ-VSV), och 0,4 m h. Gropar runtom, upp till 1 m br och 0,7m dj. Beväxt med mossa och träd. Klockarhytteleden passerar över kolbottnen. 292 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning N-sluttande skogsmark Kolningsgrop?, ru, ca 2 m i diam och 0,5 m dj. Skålformad profil. Ojämn vall, upp till 0,3 m h. Beväxt med mossa, sly och träd. Ligger nära en kolbotten. 293 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning Skogsmark Kolbotten, liggmila?, oval, ca 13x13 m st och 0,5 m h. Ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,5 m dj. Klockarhytteleden passerar över kolbottnen i V. 294 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Fast forn Arkeologisk förundersökning Flack skogsmark Kolbotten, liggmila, rekt (något oval), ca 8x6 m st och 0,8 m h. Ränna, upp till 1,8 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa och träd. 295 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Bevakningsobjekt Särskild utredning Ö-sluttande skogsmark (barrskog) Kolbotten, liggmila?, ovalt rekt, ca 9x9 m st och 0,4 m h. Ränna, upp till 2 m br och ned till 0,5 m dj. 298 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 301 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Fast forn Arkeologisk förundersökning 303 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 304 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 305 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 306 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 317 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 318 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk 319 Kolningsanläggning Örebro Närke Askersund Lerbäck Övrig kulturhistorisk Flack skogsmark (barrskog) Sänka i kuperad skogsmark (barrträd och lövsly) Sänka i kuperad skogsmark (barrträd och lövsly) Sänka i skogsmark vid fot av N-slutt Sänka i skogsmark vid fot av N-slutt Sänka i skogsmark vid fot av N-slutt Fot av SÖ-sluttande skogsmark Fot av SÖ-sluttande skogsmark Fot av SÖ-sluttande skogsmark Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,5 m h. Gropar, upp till 2 m br och ned till 0,6 m dj. Beväxt med mossa och träd. Kolbotten, liggmila, rekt oval, ca 8x8 m st och 0,5 m h. Gropar, upp till 2 m br och ned till 0,6 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam och 0,3 0,5 m h. Ränna/gropar, cirka 1,5 m br och ned till 0,8 m dj. Kraftigt överväxt och delvis täckt av ris. Kolbotten, resmila, ru, ca 9 m i diam och 0,3 m h. Ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Stubbar. Kolbotten, resmila, ru, ca 10 m i diam och 0,5 m h. Ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med gräs, mossa och sly. Kolbotten, resmila, ru, ca 14 m i diam och 0,5 m h. Ränna/gropar, upp till 2,5 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa, sly och träd. Kolbotten, resmila/liggmila, ovalt rekt, ca 9 m i diam och 0,4 m h. Ränna, upp till 1,5 m br och ned till 0,4 m dj. Beväxt med mossa och träd. Svårbedömd form. En stig passerar över kolbottnen. Kolbotten, resmila, ru, ca 12 m i diam och 0,2 0,3 m h. Ränna/gropar, upp till 2,5 m br och ned till 0,7 m dj. Beväxt med mossa och träd. Kolbotten, resmila, ru, ca 8 m i diam. Ränna/gropar, upp till 2 m br och ned till 0,5 m dj. Beväxt med mossa och träd. Arkeologisk inventering Sydvästlänken Delsträckan Hallsberg Östansjö Barkeryd, Örebro län 11