Utformningen bör vara enkel och stilren och med övertäckt topp. Infästningen på den

Transkript

1 46 MÖBLER/INREDNING Beskrivning Inom Kristiansstads renässansstad finns idag en relativt stor mängd möbler/ och inredningsobjekt av olika typ och stil. Dessa varierar ofta längs gatornas sträckning och inom stadsrummen. De dominerande färgerna är svart, mörkgrått och mörkgrönt. Dessa möbler och inredningsobjekt finns även i rött och galvaniserat utförande. Broräcken av stål med galvaniserad yta förekommer längs broarna över kanalen. Riktlinjer Renässansstadens möbler och inredning bör samordnas och väljas med omsorg inom hela området för att ge det en sammanhållen och tydlig karaktär. Detta gäller såväl färgskala som typ och stil hos möblerna/inredningen i stadsmiljöerna. Urvalet av objekt bör förenklas, och färgsättningen samordnas och hållas till en eller ett par kulörer. Kristianstads egen kulör för möbler och inredningsobjekt ska vara skiffergrå; en grå kulör i en kall nyans med ton av blått. Kulören för tanken till stadens militära historia och står vackert mot de gula, grå och tegelröda tonerna i staden. Den går redan idag att hitta bland annat på belysningsstolparna på Stora Torg försedda med C4-vapnet i guld, se kapitel Ljus/ Belysning. För att få en viss variation på möblerna och inredningen kan skiffergrå Stadens beståndsdelar användas i några olika valörer. En mörk skiffergrå kulör som heter RAL 7015 respektive NCS S 7005-R80B och en ljusare grå som heter NCS S 4502-Y respektive RAL Inom renässansstaden ska möbler/ inredningselement väljas enligt följande riktlinjer: Sittmöbler ska finnas i form av soffor och bänkar utan ryggstöd. Soffor ska ha armstöd. Bänkar bör förekomma i både smalare och bredare utförande. Till en början kan befintliga sittmöbler rustas och målas om i skiffergrått. Vid förnyelse av stadsmiljöerna och inköp av nya sittmöbler inom renässansstaden bör en specifik sittmöbelserie användas inom hela området. Denna bör ha ett en enkel utformning i ett formspråk som för tankarna till renässansen. Färgen på underredet ska vara den mörkare skiffergrå och på sitsen den ljusare skiffergrå alternativt oljad ek. Materialet på underredet bör vara av metall och på sitsen av trä. Placeringen av sittmöblerna ska planeras med omsorg och ses över och rättas till med jämna mellanrum. Belysningsarmaturer bör vara av metall och i färgen Skiffergrå. Utformningen bör vara enkel/stilren och kan med fördel ha ett formspråk som för tankarna till renässansen. Armaturer/ strålkastare och dess tillbehör ämnade för accentbelysning bör vara neutrala i sin utformning och även de skiffergrå i färgen. Armaturerna bör väljas och placeras efter vad som är lämpligt/passande för respektive gata eller torg, se riktlinjer för respektive gata/torg i kommande kapitel. Papperskorgar ska finnas i två olika storlekar med liknande utformning: en mindre på 25 liter som fästs på belysningsstolpe eller monteringsstolpe samt en större på 60 liter som ställs på marken. Papperskorgarna bör vara av metall och ska vara i kulören skiffergrå. Utformningen bör vara enkel och stilren och med övertäckt topp. Infästningen på den mindre papperskorgen ska vara utformad med omsorg. Placeringen ska planeras med eftertanke gällande både funktionella/ användarmässiga och estetiska aspekter. Till en början kan befintliga papperskorgar rustas och målas om i skiffergrå färg. Vid inköp av nya papperskorgar bör en specifik serie, enligt riktlinjerna ovan, användas inom hela området. Planteringskärl för säsongsrelaterad vegetation bör finnas i två storlekar med likartad utformning; en lägre att använda längs gågatorna och på Lilla Torg samt och en högre att använda på Stora Torg. Kärlet bör vara kvadratistk och högrest och utformningen enkel med ett ordnat och stramt uttryck. Kärlen ska kunna utrustas så att växter kan planteras i i två nivåer. Detta kan till exempel åstadkommas genom

2 att en blomsterboll placeras på en stång upphöjd över planteringen i kärlet. Färgen på kärlen ska vara skiffergrå och materialet bör vara metall, gärna med stadsvapnet i relief. Placeringen av kärlen ska planeras med omsorg då den har stor betydelse för stadsmiljöns totala uttryck. De ska företrädesvis placeras i par, fyra i kvadrat eller, i fallet Stora torg, flera i grupp som tillsammans bildar en militärisk uppställning. I markytan bör därför markeringar göras på vilka kärlen ska ställas. Dessa markeringar bör ha ett tilltalande utseende, vara exempelvis av granit, eller av gjutjärn med en relief av stadsvapnet, så att de fyller en estetisk funktion när kärlen inte är på plats. Markeringarna bör vara utformade så att de skapar plana ytor för kärlen att stå på, vilket är speciellt viktigt där kärlen ska placeras på lutande ytor. Cykelställ bör vara av metall och ska ha kulören skiffergrå. Utformningen bör vara genomsiktlig, enkel och stilren. Placeringen och storleken av ställen ska göras så att de och cyklar i dem inte upplevs som hinder för stråk etc. Exempelvis bör de inte placeras för nära stråk eller vara i för långa sammanhängande stycken. Till en början kan befintliga cykelställ rustas och målas om i skiffergrå kulör. Vid inköp av nya ställ bör en, eller ett par, specifika serier (enligt riktlinjerna ovan) användas inom hela området. Trädskydd bör användas kring samtliga träd i gatumiljö/torgmiljö. Utformningen bör vara genomsiktlig, enkel och stilren, samt vara gjorda av metall. Färgen ska vara skiffergrå eller svart. Trädskydden bör finnas i olika storlekar och bytas ut vartefter träden växer; mindre trädskydd till unga eller små träd och större till större träd. Parkering av cyklar är inte tillåtet vid trädskydd och bör förhindras och beivras. Trädgaller i markytan bör användas kring träd i torgmiljö samt i gatumiljö där det är passande, exempelvis på Storgatorna och Boulevarderna (se riktlinjer för respektive gata i kommande kapitel). Dessa bör vara genomsläppliga och gjorda av gjutjärn. Formspråket bör vara enkelt och kan gärna bygga på kvadraten även i detaljerna. Broräcken av stål lackeras i Kristianstads skiffergrå kulör och förses upptill med en avtäckning eller handledare av oljad ek alternativ målat i ljus skiffergrå kulör. Fasta skyltar, exempelvis vägskyltar, bör ha en stolpe av metall målad i skiffergrått. Skyltarna bör vara utformade med eftertanke, och med en storlek som är anpassad för respektive stadsrum. T ex bör skyltarna vara mindre inne i rutnätssstaden än på den trafikerade V boulevarden. P-automater bör ha ett nedtonad uttryck gällande såväl utformning som färg. Färgen bör vara skiffergrå. Befintliga p-automater bör rustas och målas om i skiffergrått. Samtliga möbler och inredningselement kan med fördel ha ett märke eller en relief av stadsvapnet eller C4-emblemet. Inredningselement som kan utgöra hinder för synskadade bör förses med en markering i gult, eller helst guldfärgat material, t ex i form av en guldfärgad metallring kring lyktstolparna. Ingen reklam får finnas på möblerna/ inredningen. Lösa reklamskyltar, så kallade gatupratare, är ej tillåtna inom renässansstaden. Skiss til planteringskärl i strama grupperingar Skiss till utformning av soffa med inspiration från renässansen Stadens beståndsdelar 47

3 48 LJUS/BELYSNING Beskrivning Renässansstaden präglas belysningsmässigt av ett varierande utbud av armaturer, primärt stolparmaturer, vars estetiska utformning är av starkt skilda slag. Även ljuskälletyperna varierar, vilket ger ljus av olika karaktär som i sin tur präglar upplevelsen av rummen olika. Riktlinjer Belysningsmässigt skall armatur och ljuskälleval göras så att det understödjer de arkitektoniska intentionerna och Renässansstadens karaktär. Det är av vikt att de ytor som belyses, dess strukturer och färger, kommer till sin fulla rätt. Ljuskällor ska genomgående ha hög färgåtergivning, över RA 80, och vara av karaktären vitt ljus, dvs. mellan Kelvingrader. Detta ger utrymme att anpassa ljusets vithet till den belysta ytans eller föremålets färg och material. Armaturer med yvigt och iögonfallande formspråk ska undvikas för att inte ta fokus från rummens inneboende karaktär, såvida inte formen understödjer detta. Istället ska fokus läggas på genomtänkt ljusfördelning och mycket god avbländning, parametrar som är avgörande för upplevelsen av rummen. Stadens beståndsdelar För att förtydliga rutnätsstadens strikta geometri ska en likartad, till färg och fördelning, grundbelysning finnas. Genomgående i renässansstaden ska en grundfärgtemperatur på 3000 Kelvingrader användas, ett varmare vitt ljus som är behagligt att vistas i. Ljusfördelningen ska ha betoning på gatuplanet men även ge en jämn fördelning på fasadytorna. Ur detta ska sedan områden eller detaljer av särskilt intresse eller attraktion lyftas fram med en högre belysningsnivå. Ljuskällepunkten ska på gator ämnade för fotgängare vara låg, maximalt 5 meter över mark. Detta skapar en trivsammare och tryggare upplevelse av rummet. Armaturer ämnade att lyfta fram punkter av särskilt intresse får monteras på högre höjder. Torgytor ska ses som områden av särskilt intresse och helt eller i delar belysas med en högre ljusnivå än grundnivån på gågatorna. Naturliga variationer i ljusnivåerna på torgytorna är fördelaktigt då det skapar en livfullare upplevelse. När armaturer/ strålkastare ämnade för accentbelysning används ska vikt läggas på god avbländning, Avbländningskydd ska med fördel användas när så krävs. Storgatornas belysning är goda exempel som bör bevaras C4 emblemet på en skiffergrå armatur finns redan i staden.

4 En del av den offentliga utsmyckningen utgörs av tillfälliga installationer, till exempel julskyltningens ljus och flaggspel över gatorna. Detta är en utsmyckning som ger staden en festprägel eller belyser en viss årstid. Inom Renässansstaden finns på vissa platser och längs vissa stråk relativt gott om offentlig utsmyckning, främst i form av olika konstverk. Bland annat finns ett flertal statyer utplacerade längs storgatorna samt flera konstverk på både Lilla och Stora torg. Konst kan ge uttryck för och skapa identifikation genom att knyta an till lokala traditioner och särarter. Konstverk kan bli orienteringspunkter i stadsrummet och mötesplatser för unga och gamla. En genomtänkt placering är viktig för att den konstnärliga utsmyckningen ska vara tillgänglig för så många som möjligt. Beskrivning OFFENTLIG UTSMYCKNING Flaggspel på Västra storgatan. Tillfälliga utsmyckningar, som flaggspel och julbelysning, bör ha en klart definierad och inte för lång, tillåten tidsperiod. Dels för att utsmyckningarna ska få önskad effekt dels för att de tar stor plats i det offentliga rummet, bland annat påverkas de för Renässansstaden så viktiga siktstråken. Placeringar där många invånare och besökare rör sig gör konsten mer tillgänglig men även oväntade placeringar kan ge berikande upplevelser. Den offentliga utsmyckningen inom renässansstaden bör ses över, främst gällande placeringar och materialval. Utsmyckningen ska inte omotiverat avvika för mycket från stadens struktur och ordning, dock ska offentlig konst inte behöva motiveras i andra termer än att vara just konst. Riktlinjer Stadens beståndsdelar En oväntad placering kan förstärka ett konstverk. Pärlor i staden med mer eller mindre lyckade placeringar. 49

5 50 LJUD Beskrivning Ljud omkring oss utgör en viktig del av hur vi upplever vår omgivning. De ger oss information om hur vår omgivning ser ut och vad som händer där. Exempelvis bidrar de till att vi får en uppfattning om hur och var människor rör sig, vilken typ och mängd av trafik det är, var det finns lugnare parkmiljö och vatten, osv. Ljud fyller staden med liv och bidrar till dess identitet, Kristianstad har en egen ljudbild. Många typer av ljud uppskattas för att de ger lustfyllda, trivsamma eller rogivande känslor. Det kan exempelvis vara stimmet av folk längs gatorna vid ett evenemang, sorlet från en uteservering med klirret av porslin eller ljudet av porlande vatten i en fontän. Det kan även vara de vardagliga ljud från stadens miljöer som utgörs av bland annat som utgörs av trafik, människor och verksamheter. Ljud kan dock även upplevas som ett störande element. Ofta handlar det om ljud som tar oproportionerligt stor plats i det allmänna rummet, dvs. ljud som tränger sig på och är svåra att ignorera. Det kan även handla om ljud som man inte tycker om, oavsett volym och varaktighet. Vad som upplevs störande är oftast subjektivt. Trafikljud från vägar med mycket trafik betraktas oftast som störande, dvs. som buller. Stadens beståndsdelar En del av stadsmiljön består av ljud som kommer från verksamheter längs gatorna. Butiker och caféer/restauranger som spelar musik, med koppling till deras verksamhet, i sina lokaler bidrar till karaktär och variation i stadsmiljön. Ett alltmer vanligt inslag i staden har dock blivit att butiker och uteserveringar spelar musik/radio i utvändiga högtalaranläggningar, vilket kan upplevas störande då musiken påtvingas alla som rör sig i närområdet. Även ur en tillgänglighetsaspekt kan för många och för höga ljud vara ett problem. På samma sätt som ljud kan hjälpa människor att orientera sig kan de förvirra. Riktlinjer Positiva ljudupplevelser, till exempel vattenljud, bör uppmuntras och planeras för (så att de verkligen blir positiva). Störande ljud bör minskas i möjligaste mån. Musik/radio som spelas från enskilda verksamheter via utvändiga högtalare bör uppmärksammas som potentiellt störande ljud i stadsmiljön - ljudförorening. Utvändiga högtalare bör påtalas som oönskade och förhindras i möjligaste mån. Ljud utanför verksamheternas lokaler bör regleras med avseende på decibelnivå och tidpunkt. Markbeläggningar på gator/vägar med mycket trafik bör väljas med eftertanke på ljudbildning. Bland annat ska gatstensbeläggning på körbanor där mycket trafik passerar, exempelvis Västra Boulevarden, undvikas.

6 SMÅ BYGGNADER Beskrivning Med små byggnader avses fasta byggnader såsom kiosker, gatukök, offentliga toaletter, tekniska byggnader och liknande samt tillfälliga byggnader som matvagnar, försäljningsbodar med mera som är placerade på allmän plats i parker, på gator och på torg. Gator och torg är tänkta att vara öppna platser i staden och tillhör alla. Beroende på platsens karaktär kan det ibland vara olämpligt att placera nya mindre byggnader där, men de små byggnaderna kan också bli ett betydelsefullt och berikande inslag i stadsbilden om de ges en omsorgsfull och genomtänkt utformning och placering. Riktlinjer De små byggnaderna/stånden ska ses som delar av en identitetsskapande helhet. Det är därför viktigt att storlek och placering inte skymmer t.ex. siktlinjer, viktiga fasaddetaljer på omkringliggande byggnader, m.m. De små byggnaderna bör inte ha en baksida och inte stå för tätt eftersom det påverkar stadens torg och gator negativt. En placering tillsammans med vegetation kan vara ett sätt att få en helhet på ett torg. Placering på gågator är olämpligt på grund av att byggnaderna ofta blir ett alltför dominant inslag i gatubilden som dessutom skymmer butiksentréer längs gatan. Kan verksamheten ses som i huvudsak permanent ska byggnaderna ha ett bearbetat och genomtänkt utseende som stämmer in på platsen. Tillfälliga stånd som torghandel bör ha ett enhetligt utseende, helst genom kommunens försorg. Mobila vagnar/stånd ska avlägsnas från torg och gator nattetid. En likartad utformning av väderskydd ger ett lugnare intryck, torghandel Borås. Genomsiktliga och fint detaljerade byggnader. Genomsiktlig paviljong, Kungsträdgården Stockholm Markiserna har öppna sidor och tillåts inte dominera över byggnaden, Kungsträdgården Stockholm. Stadens beståndsdelar 51

7 52 UTESERVERINGAR Beskrivning Uteserveringar är viktiga inslag i stadsbilden, de lockar många människor och bidrar till en levande stadsmiljö. När en uteservering anordnas på en offentlig plats vårt gemensamma vardagsrum är det viktigt att den utformas så, att den är attraktiv för stadens besökare och stämmer väl in i Kristianstads bebyggelsekaraktär. Inom Renässansstaden ligger de flesta uteserveringarna - av naturliga skäl - på gågatuområdet och på torgen. Utformningen varierar, men intrycket är ändå sammanhållet när det gäller utformning, material och kulör. Stadens beståndsdelar Riktlinjer För att staden ska behålla sin attraktivitet är det viktigt att uteserveringar utformas så att de bidrar till en sammanhållen stadsmiljö. Även om olika förutsättningar i miljön råder och gatans utformning varierar, ska följande enhetliga riktlinjer eftersträvas. Placering Uteserveringen ska ligga i direkt anslutning till restaurangen/caféet. Undantag kan dock beviljas. Uteservering får inte vara längre än vad restaurangen/caféet är inne i byggnaden. Om berörd butiksägare ger tillstånd kan den få förlängas. Gångpassage längs husfasaden ska finnas för uteserveringar som är belägna utmed Storgatornas östra sidor, utmed gångbanor med plattläggning, samt utmed sträckan mellan Cardellsgatan och Nya Boulevarden. Prövning görs även med avvägning avseende tillgänglighet och trafik. Golv Allmän platsmark hyrs ut i befintligt skick och uteserveringar ska anläggas utan ingrepp i befintlig beläggning. Vid ojämnt underlag får lutningen jämnas ut med ett lägre uppbyggt trädäck. Att beläggningen är ojämn räcker inte enbart som skäl för att få anlägga ett trädäck. Om trädäck godkänns ställs det krav på trädäckets utformning. Uppbyggnaden ska vara så låg som möjligt, dvs. nivån skall inte styras av restaurangens inre golv. Uteserveringen ska vara tillgänglig för funktionshindrade. Eventuella nivåskillnader ska tas upp med ramper, vars lutning inte får överstiga 8,8 grader. Markiser och parasoller Tak på uteserveringar ska vara tillfälliga, exempelvis parasoller eller markiser, med öppen gavel. Markiser får inte ha stödben. Höjden får inte understiga 2.30 meter. Prövning görs enskilt och utifrån platsens förutsättningar. Varumärkesreklam på parasoller/markiser är inte tillåtet. Avgränsningar Uteserveringarnas avgränsningar ska vara genomsläppliga med räcken av smide, vilka inte får överskrida 1,1 meter i höjd. Färgen på räckena ska vara mörk; svart eller Skiffergrå. Inredning Möbleringen ska vara med stolar av materialen trä, läder eller metall samt i mörka eller naturfärgade kulörer. Vita plaststolar och bord är inte tillåtet. Inne på uteserveringar får bar eller serveringsdisk placeras. Baren/ serveringsdisken ska ha höjden 1.1 meter samt vara genomsiktliga och inte skymma siktstråket genom serveringen. Med ansökan ska följa en beskrivning av läge och utseende för dessa.

8 Gångtrafikanterna kan obehindrat passera serveringen. Principsektion av uteservering vid gångstråk. Stadens beståndsdelar Uteservering på Lilla Torg. Uteservering på Lilla Torg. Uteservering i rutnätsstaden. 53

9 54 Stadens beståndsdelar Fler öppna innergårdar är ett välkommet tillskott till upplevelsen av Kristianstads renässanstad. De öppnar en ny dimension för stadens besökare och brukare då de ger tillträde till en ofta gömd, och glömd, del av staden som existerar parallellt med det offentliga stadsrummet. Tillträde till dessa gårdar kan ges som trivsamma uteserveringar, passager eller kan de bara utgöra intima gröna miljöer som man skymtar från gatan via en öppen dörr som bara är öppen dagtid. De privata innergårdarna, det inre av rutnätskvarteren är en viktig del av rennässansstadens struktur. De är av varierande karaktär, många är rena ekonomiytorna med parkeringar på asfaltytor, en del har en stor andel gröna ytor och lummiga träd medan andra har vackra gamla kullerstensbeläggningar och andas historia. Ofta finns husens äldsta fasader på gårdssidan, eftersom man ofta moderniserat fasaderna mot gatan. De privata innergårdarna är oftast slutna och avsedda för de boende och arbetande kring gården, men vissa av dem är öppna för allmänheten med funktioner som genvägar, uteserveringar eller som entré till butiker. Det finns några exempel på innergårdar och passager som är offentligt tillgängliga och utgör ett mervärde för stadens offentliga rum. PRIVATA INNERGÅRDAR Några exempel på offentligt tillgängliga, eller från gatan synliga privata innergårdar Museigården är ej privat men ett bra exempel på vilken tillgång en innergård kan vara.

10 HÅLLBARHET Beskrivning Begreppet hållbar utveckling definieras i FN-rapporten Vår gemensamma framtid (Bruntlandrapporten) enligt följande; tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling kan sägas bestå av tre delar: Ekologisk hållbarhet, vilket bl.a. handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga. Social hållbarhet, vilket bl.a. handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, vilket bl.a. handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Kristianstad kommun har antagit ett antal lokala miljömål. Dessa handlar både om att skapa en bättre miljö i kommunen och om att minska kommunens andel av gränsöverskridande utsläpp som har global betydelse. Målen utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen (som antagits av riksdagen) och beskriver det tillstånd i miljön som ska uppnås, exempelvis frisk luft, grundvatten av god kvalitet och levande skogar. För att konkretisera de mer övergripande målen har lokala delmål tagits fram. De lokala delmålen beskriver vad som ska uppnås och vilka åtgärder som behöver genomföras för att nå resultat. Miljömålen är styrande för den kommunala verksamheten. Målen ska också ses som inspirationskälla för alla i kommunen som geografiskt område och vara vägledande för näringsliv, organisationer och invånare. Riktlinjer Utvecklingen av Kristianstads stadsmiljöer ska styras av en strävan efter att uppnå en hållbar utveckling i alla avseenden. De lokala miljömålen ska vara styrande. Ett exempel på sätt att göra detta vid utveckling av de offentliga miljöerna, är genom val av rätt material. Material bör väljas som producerats på ett hållbart och etiskt sätt, samt som är hållbara över tid dvs att de tål slitage och åldras vackert. Detta innebär bland annat att material som är producerade lokalt och under bra arbetsförhållanden bör prioriteras. Val av lokalt producerade material bidrar inte bara till att långa transporter undviks, utan kan även ha estetiska fördelar genom att materialet har samma färgnyans som äldre element och delar av samma materialtyp. Ljusförorening, i form av dåligt avbländade armaturer, ska undvikas. Armaturer ska vara utformade så att de på ett effektivt sätt styr ljuset till det område som ska belysas. Så kallade glober och andra vida kringstrålande armaturer ska undvikas om inte egenskapen har ett välmotiverat syfte. Ljus som fritt flödar upp i natthimmeln får inte förekomma. Stadens beståndsdelar 55

11 56 Stadens beståndsdelar En onödig kant, med en liten markförhöjning hade entrén varit mer tillgänglig. Ibland är förhållandena riktigt bra. Ledstråk på Nya Boulevarden. Inga hinder får finnas på trottoarer och gångstråk, exempelvis skyltar och liknande, varken på marken eller på fasad lägre än 2,5 meter. Dessa element ska placeras i begränsade möbleringszoner. Kristianstads innerstad ska vara en plats för alla och därför också vara tillgänglig för alla. Detta innefattar naturligtvis även dem, som har nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt orienteringsförmåga (nedsatt syn, nedsatt hörsel eller kognitiva funktionshinder). Många butiker har nivåskillnader i entrén, men flera av dem har dock byggts om på senare år. Kristianstad har idag kommit långt när det gäller tillgänglighetsarbetet i innerstaden. Exempel på åtgärder är ledstråk till busshållplatser, tydliga stråk med slätt markmaterial utan hinder längs gågatorna, det otillgängliga rådhuset byggs om, etc. Övergångsställen bör utformas så att de passar för både rörelsehindrade och synsvaga. Detta kan bland annat göras genom en tudelning där den ena delen Gångpassager för synsvaga bör läggas längst bort från cykel- och biltrafik samt utformas med skiljelinje mellan olika ytor av taktila och kontrasterande material. Markbeläggningen på gångstråk ska vara slät för att underlätta framkomligheten för barnvagnar, rullatorer och rullstolar. Kullersten eller liknande är följaktligen inte lämpligt på dessa ytor. Staket och skyltbågar ska ha en tvärslå 1035 cm över marken. Belysningsarmaturer ska ha en genomtänkt avbländning. Armaturtyper med opaliserade, luminanta, ytor skapar många gånger synförsvårande kontraster mot en mörkare bakgrund och ska därför undvikas. Pollare ska kontrastera i ljushet mot omgivningen och ha reflexmarkering vid toppen. Alla gångbanor bör ha en bredd på minst 2 meter. Beskrivning Lagstiftningen styr tillgänglighetskraven genom PBL (Plan- och bygglagen), HIN 1 (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser) samt ALM1 (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader). Riktlinjer TILLGÄNGLIGHET

12 I stadskärnan bör finnas fler offentliga toaletter i en snygg och enhetlig design. Lokaler dit allmänheten har tillträde (ex. butiker, restauranger, biografer och skolor) ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga och/eller orienteringsförmåga. På offentliga platser ska det finnas parksoffor med armstöd. Armstöden underlättar när man ska sätta sig och framförallt när man ska ta sig upp från sittande ställning. anpassas för rörelsehindrade, genom att kantstenen läggs utan visning, och den andra delen anpassas för synsvaga, genom att kantstenen har en tydlig visning där skillnaden mellan trottoar och gata kan kännas. Synsvaga bör även få ledning av taktila plattor, pollare och visuellt kontrasterande material. En inre ramp gör butiken tillgänglig. Stadens beståndsdelar Enkel lokal markhöjning klarar entrén. En utvändig ramp lika självklar som trappan, Södertorg. 57

13

14 DETALJERADE RIKTLINJER

15 60 Sektion genom Storgatorna Rutnätsstaden RUTNÄTSSTADEN STORGATORNA Följande riktlinjer gäller för både Västra och Östra Storgatan och bör utföras på ett enhetligt sätt i deras fulla sträckning från Södra kaserngatan i söder till Norra kaserngatan i norr. Undantaget är där de passerar Stora torg, se vidare under denna rubrik. Golv/Markmaterial De material och den utformning som finns på marken i de södra delarna behålls och används även i norr. Detta innebär: Gångstråk längs med fasaderna av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten. Yta för gång- och cykeltrafik och enstaka transporter i mitten utförs av smågatsten lagd i bågsättning. Inga nivåskillnader och ingen kantsten mellan de två ytorna, men däremot en ränndal för dagvatten på ömse sidor om gatstensstråket. Västra Storgatan söder om Södra Kaserngatan utförs på samma sätt som Tvärgatorna, se vidare under denna rubrik.

16 Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Längs gatorna, i möbleringszonen (se nedan), ska markeringar/ytor för planteringskärl finnas. Dessa ska vara utformade enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Placeringen av markeringarna beskrivs under rubriken Växtlighet nedan. Intill träd bör marken täckas av trädgaller, enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Möbler/Inredning All inredning (belysningsstolpar, planteringskärl, skyltar, bänkar, papperskorgar, cykelställ, etc.) ska placeras inom gatans möbleringszon. Den befintliga möbleringszonen i de södra delarna behålls och principen appliceras även på de norra delarna. Zonen sträcker sig på ömse sidor längs hela gatan likt ett band med en bredd på 2 meter, med 2 meters distans till respektive fasad, på den gatstensbelagda ytan. Lösa reklamskyltar, sk gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Utformningen och placeringen av inredningen ska vara densamma längs hela gatornas sträckning. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Säsongsrelaterad vegetation (dvs vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Dessa planteringskärl ska placeras på markeringar (plana mindre ytor) längs gatorna, se även här riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Markeringarna placeras inom möbleringszonen på ett sådant sätt att planteringskärlen grupperas två och två, fyra i en kvadrat eller i rader av kärl längs med gatan. Antalet kärl som ställs ut kan variera över tid, dvs. alla markeringar behöver inte alltid ha ett kärl placerat på sig. De formklippta träden placeras i par eller fyra och fyra på storgatorna Rutnätsstaden 61

17 62 Träd längs gatorna ska placeras med basen i gatornas möbleringszon så att strikta grupper om två eller fyra träd skapas. Träden bör formklippas med kubiska/rektangulära kronor. Exempel på arter är avenbok och lind. Träd som står i en grupp kan klippas tillsammans som en enhet, exempelvis så att fyra träd tillsammans bildar ett tak över gatan. Markytan intill träden bör täckas av trädgaller och som skydd för stammarna ska trädskydd finnas, båda med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vatten & offentlig utsmyckning Längs Storgatorna kan vattenelement, exempelvis mindre fontäner, med fördel placeras inom möbleringszonen. Dessa bör ha en placering och utformning som är anpassad till gatornas karaktär samt inte hindra framkomligheten längs gatan och till verksamheterna utmed den. Konst och annan typ av offentlig utsmyckning som placeras på marken bör lokaliseras till möbleringszonen. Ljus/belysning De befintliga belysningsarmaturerna som finns längs de södra delarna av Storgatorna behålls och används även i de norra delarna. Rutnätsstaden Dess ljuskaraktär och ljusfördelning passar syftet som grundbelysning väl. Utöver denna grundbelysning bör accentbelysning tillföras för att t ex konstverk, möbler och annan inredning ska få en ökad attraktivitet. Armaturer för detta ändamål ska vara av hög teknisk och optisk kvalitet, neutral i sin utformning och i görligaste mån monteras på existerande gatustolpar. Armaturerna ska vara mycket väl avbländade och får inte påverka omkringboende negativt. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Belysningsmässigt får de individuella serveringarna skapa sin egen ljusatmosfär så länge det inte påverkar omkringliggande miljöer och håller sig inom de kvalitetskrav som nämnts tidigare.

18 ÖSTRA & VÄSTRA BOULEVARDEN Riktlinjerna nedan gäller för både Östra och Västra Boulevarden om inget annat anges. Golv/Markmaterial Följande markmaterial ska finnas längs båda boulevardernas hela sträckning Gångytor ska löpa på ömse sidor om gatumitten och ska vara av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten. Cykelytor ska vara av svartgrå betongsten med samma dimensioner som den gula klinkern. Körytor ska på Västra Boulevarden vara av asfalt, för att undvika höga ljudnivåer orsakade av trafik. Nivåskillnad ska finnas mellan gång/ cykel- och körytor samt bör tas upp med borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). På de delar där endast gång- och cykeltrafik samt tillfälliga transporter är tillåtna bör markmaterialen visa detta. Exempelvis kommer detta att gälla för den mittersta delen av Östra Boulevarden, utmed det nya Östra Centrum. Längs dessa sträckor ska nivåskillnader och asfalt som markmaterial undvikas. Ytor för enbart fotgängare ska vara av gul klinker. Sektion genom V Boulevarden söder om resecentrum Ytor för cykeltrafik och mindre transporter ska vara av smågatsten eller annan granitsten. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som det befintliga som behålls. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Intill träd bör marken täckas av trädgaller, enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Utformningen och placeringen av inredningen ska vara densamma längs båda gatornas hela sträckning. Endast den större typen av planteringskärl kan få förekomma längs boulevarderna. Dessa placeras i så fall så att boulevardenas enhetlighet i hela sin längd understryks och förtydligas. Om de används på den ena boulevarden ska de användas på samma sätt på den andra. Rutnätsstaden 63

19 64 Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Längs boulevardernas sträckning ska minst två trädrader eftersträvas. Dessa ger en tydlig karaktär till gatorna samt bidrar till att rama in och skapa tydliga entréer till Rutnätsstaden. Beroende på behovet av körytor, cykelytor och gångytor samt på gatornas totala bredd kan placeringen av dessa variera något.. Målet bör dock vara att trädraderna ska ha minst 3 meters mellanrum. Beroende på utrymmeskrävande trafikkorsningar, förträngning av gaturummet utmed Östra centrum m.m. kan det vara nödvändigt att göra förskjutningar och uppehåll av trädraderna längs vissa sträckor, dock ska största möjliga enhetlighet eftersträvas. Träden i de två trädraderna ska vara av en storkronig art med fyllig grönska, exempelvis Rutnätsstaden Sektion genom Ö boulevarden söder om Ö centrum platan, lind, hästkastanj eller rödek. En variation av arter i trädraderna ger trygghet med tanke på eventuella sjukdomar som i framtiden kan drabba en enskild trädart. Markytan intill träden bör täckas med trädgaller och som skydd för stammarna ska trädskydd finnas, båda med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vatten & offentlig utsmyckning Längs Östra boulevarden och kanalen Längs Östra boulevarden och kanalen bör åtgärder vidtas för att förstärka den visuella kontakten mellan dessa två. På liknande sätt bör den visuella, men även fysiska kontakten mellan Västra boulevarden och Tivoliparken/ Vattenriket gynnas. Vattenkonst och konsnärliga utsmyckningar bör inte förekomma på Östra och Västra

20 Sektion genom Ö boulevarden söder om Ö centrum boulevarden, istället ska en strikthet och enkelhet eftersträvas. Ljus/belysning Boulevardernas större skala och karaktär erbjuder möjlighet till högre ljuskällepunkter. Ljusmässigt ska kvaliteten, både på färgåtergivning och ljustemperaturer följa de på Storgatorna. Eftersom boulevarderna är trafikerade är det av vikt att armaturerna är anpassade efter de krav som finns uppställda för dessa miljöer. Armaturer för detta ändamål skall vara väl avbländade, både för trafikanter och boende. Väggmonterade armaturer ska undvikas då närheten till fasader skapar opassande ljusbilder och riskerar ge besvärande spilljus in i närliggande bostäder. Accentbelysning som lyfter fram speciella sevärdheter bör finnas för att skapa karaktär åt rummet och intressanta vandringsmål för gående. Att belysa träd och grönska ger en motvikt till den trafikanpassade belysningen och befrämjar rörelse per fot. Belysning för biltrafik och gång - cykeltrafik ska ha olika karaktär för att tydligt urskilja de olika funktionerna. Medan biltrafik bäst understöds av ett jämnt och diffuserat ljus från armaturstolpar med en maximal höjd på 6500 mm, ska belysning för gång och cykeltrafik bidra med ljus från en mer mänsklig nivå, från stolparmaturer på maximalt 4500 mm. Belysning med syfte att lyfta fram blickfång av högre intresse får däremot monteras på högre höjd om så krävs. Ljuskvalitet i form av hög färgåtergivning och väl avbländade ljuskällor ska följa tidigare nämnda rekommendationer oberoende av om det är belysning för biltrafik eller gång cykeltrafik. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Rutnätsstaden 65

21 66 NYA BOULEVARDEN Golv/Markmaterial Den befintliga beläggningen längs Nya boulevarden behålls med några undantag. Detta innebär: Gångytor av gul klinker lagd i fiskbensmönster, en bred zon på den södra sidan och en smal på den norra. Band av betongsten/betongplattor bör bytas mot band av smågatsten. Cykelytor av svartgrå betongsten med samma dimensioner som den gula klinkern. Körytor bör vara av asfalt, för att undvika höga ljudnivåer orsakade av trafik. Nivåskillnad mellan gång/cykel- och körytor. Denna tas idag upp av traditionell kantsten, men bör med tiden bytas ut mot borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). På de två ställen där storgatorna korsar Nya Boulevarden ska förhöjda gatstensbelagda ytor med övergångsställen finnas i körbanan för att betona detta. Mellan punkterna för Storgatornas korsande ska körbanan vara av asfalt och nedsänkt i vanlig höjd. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Rutnätsstaden Befintliga trädgaller i markytan kan behållas. Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Möblerna/inredningen bör, liksom idag, placeras längs den södra trottoaren som är bredare än den norra. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Dessa planteringskärl ska placeras på markeringar (plana mindre ytor) längs gatorna, se även här riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Markeringarna placeras inom möbleringszonen på ett sådant sätt att planteringskärlen grupperas två och två, fyra i en kvadrat eller i rader längs med gatan. Antalet kärl som ställs ut kan variera över tid, dvs. alla markeringar behöver inte alltid ha ett kärl placerat på sig. Eventuella planteringskärl av den större typen bör förekomma i en rad längs hela boulevardens längd. Planteringskärlen bör underordna sig en eventuell vattenkonst. Befintliga träd längs med den södra trottoaren bevaras. Markytan intill träden ska fortsätta att vara täckt av trädgaller och stammarna skyddande av trädskydd. Befintliga trädgaller och trädskydd kan behållas. Vatten & offentlig utsmyckning Längs med Nya Boulevarden bör vatten som element återinföras för att markera den gamla kanalens sträckning. Exempelvis kan detta göras genom en ränna med vatten eller återkommande punkter med vattenkonst i möbleringszonen längs med gatan. Konstnärlig utsmyckning kan gärna förekomma i möbleringszonen. Denna bör dock underordna sig en eventuell vattenkonst.

22 Ljus/belysning Boulevardernas större skala och karaktär erbjuder möjlighet till högre ljuskällepunkter. Ljusmässigt ska kvaliteten, både på färgåtergivning och ljustemperaturer följa de på Storgatorna. Eftersom boulevarderna är trafikerade är det av vikt att armaturerna är anpassade efter de krav som finns uppställda för dessa miljöer. Armaturer för detta ändamål skall vara väl avbländade, både för trafikanter och boende. Väggmonterade armaturer ska undvikas då närheten till fasader skapar opassande ljusbilder och riskerar ge besvärande spilljus in i närliggande bostäder. Accentbelysning som lyfter fram speciella sevärdheter bör finnas för att skapa karaktär åt rummet och intressanta vandringsmål för gående. Att belysa träd och grönska ger en motvikt till den trafikanpassade belysningen och befrämjar rörelse per fot. Belysningen av Nya boulevarden ska vara av samma princip som de övriga boulevarder, där särskillnad mellan bil och gångtrafik görs. Trottoarer belyses med armaturer av samma karaktär som storgatorna. De bör inte placeras på en höjd av mer än 4500 mm, för att skapa en mer omslutande, välkomnande karaktär. Det får gärna förekomma variationer i belysningsnivån där de högre nivåerna betonar områden av högre intresse. Accentbelysning på planteringskärl, vattenkonst och annan utsmyckning bör finnas för att skapa en levande miljö även kvällstid. Allt för stora kontrastförhållanden som påverkar upplevelsen av boulevarden negativt får inte förekomma. Ljuskvaliteten ska följa tidigare nämnda direktiv. Armaturer och stolphöjder för biltrafik följer tidigare direktiv för Östra och Västra boulevarden. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Rutnätsstaden 67

23 68 SÖDRA BOULEVARDEN Golv/Markmaterial Markmaterialen längs Södra Boulevarden ska utgöras av följande: Gångytor av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten längs boulevarden båda sidor. Cykelytor av svartgrå betongsten med samma dimensioner som den gula klinkern. Gräsyta mellan gångbana och körbana. Körytor av asfalt, för att undvika höga ljudnivåer orsakade av trafik. Refuger belagda med kullersten Nivåskillnad ska finnas mellan gång/ cykel- och körytor samt bör tas upp med borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt inuti Rutnätsstaden. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Rutnätsstaden Möbler/Inredning Längs denna väg ska mängden möbler/ inredning vara mer begränsat i jämförelse med längs övriga Boulevarder och Storgatorna. Denna väg är mestadels till för genomfart och relativt stora mängder trafik passerar dagligen, vilket inte skapar en direkt lämplig atmosfär för vistelse. Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet En rad av träd på ömse sidor av körbanan ska eftersträvas. Dock bör den trädart (apel) som förekommer på norra sidan bytas ut mot en art som är mer likt träden på södra sidan, som t ex lind, platan, hästkastanj eller rödek. Eventuella planteringskärl ska vara av den större typen och endast förekomma på gräsytan på norra sidan och i så fall mellan träden längs hela boulevardens längd. Gräsytan under träden bör utnyttjas för plantering av blomsterlök i enhetliga fält och med återhållsam färgskala, t ex blått och vitt. Vatten & offentlig utsmyckning Vattenkonst bör inte förekomma här och inte heller konstnärlig utsmyckning om den inte är historiskt motiverad. Ljus/belysning Följer principer för övriga boulevader.

24 Rutnätsstaden 69

25 70 Sektion genom vallgatorna Rutnätsstaden VALLGATORNA Följande riktlinjer gäller för Västra och Östra Vallgatan, Teatergatan samt J H Dahlsgatan och bör utföras i deras fulla sträckning från norr till söder. Golv/Markmaterial De material och den utformning som finns på marken längs de södra delarna av den Västra Vallgatan behålls och används även i resterande delar. Detta innebär: Gångstråk på trottoarer längs med fasaderna av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten. Köryta av storgatsten med tvär sättning. Nivåskillnad mellan gång- och köryta respektive parkeringsyta som tas upp med borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). Ytor för parkering av bilar längs med trottoaren belagd med kullersten. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Intill träd ska marken beläggas med kullersten.

26 Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Utformningen och placeringen av inredningen ska vara densamma så långt möjligt längs båda gatornas hela sträckning. Längs dessa gator ska mängden möbler/inredning vara mer begränsat i jämförelse med längs Boulevarderna och Storgatorna. Karaktären av mindre bakgata ska framgå och förtydligas med en trivsam, rustik och lite mindre offentlig atmosfär. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/Fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Träd ska förekomma längs gatorna och bör placeras i samma zon som parkeringsytan utmed trottoaren. Placeringen kan vara regelbunden eller mer sporadisk samt variera mellan att finnas längs ena sidan eller båda sidorna av gatan. De ska vara en blandning av en småvuxna arter som tillåts växa fritt, exempelvis avenbok, ginkgo, naverlönn, oxel och hagtorn. Markytan intill träden ska beläggas med kullersten och stammarna skyddas med trädskydd, med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. På dessa gator bör inte planteringskärl förekomma mer än sporadiskt. Vatten & offentlig utsmyckning Vattenkonst och konstnärlig utsmyckning bör ej förekomma. Ljus/belysning Vallgatornas karaktär av mindre offentlig, rustik bakgata förstärks kvällstid med samma eller liknande stolparmatur som på storgatorna. Det är att rekommendera att undgå väggmonterade armaturer då de många gånger ger kraftiga ljusbilder på väggarna som stör helhetsintrycket av fasaderna. I stället är stolparmaturer, ej högre än 4500 mm att föredra. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Rutnätsstaden 71

27 72 TVÄRGATORNA Följande riktlinjer gäller för samtliga tvärgator, samt för Västra storgatan söder om Södra kaserngatan och bör utföras i deras fulla sträckning från väst till öst. Golv/Markmaterial De material och den utformning som finns på marken på några av de södra tvärgatorna behålls och används även på övriga gator. För gator endast för gångtrafik, vilka ansluter till Storgator innebär detta: Gångstråk i mitten av gatan av gul klinker lagd i fiskbensmönster. Breda eller smala band, allt efter gatubredd, med smågatsten lagd i bågsättning längs med fasaderna. Inga nivåskillnader och ingen kantsten mellan de två ytorna. För gator med endast mycket liten andel trafik, vilka ansluter till Storgator innebär detta: Gångstråk längs med fasaderna av gul klinker lagd i fiskbensmönster. Yta för cykel samt enstaka biltrafik och transporter i mitten av gatan av smågatsten lagd i bågsättning. Rutnätsstaden Inga nivåskillnader och ingen kantsten mellan de två ytorna. För gator med mer biltrafik vilka ansluter till Storgator, samt gator med biltrafik vilka endast ansluter till Vallgator, innebär detta: Gångstråk på trottoarer längs med fasaderna av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten. Köryta av storgatsten med tvär sättning. Nivåskillnad mellan gång- och köryta som tas upp med borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Intill träd ska marken beläggas med kullersten. Längs de tvärgator som löper förbi Lilla Torg ska markeringar/ytor för planteringskärl finnas i dessa gators möbleringszon, se nedan. Dessa ska vara utformade enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Placeringen av markeringarna beskrivs under rubriken Växtlighet nedan. Möbler/Inredning Längs de tvärgator som löper förbi Lilla Torg ska all inredning (belysningsstolpar, planteringskärl, skyltar, bänkar, papperskorgar, cykelställ, etc.) placeras inom dessa gators möbleringszon. Den befintliga möbleringszonen behålls, vilken sträcker sig längs gatornas ena sida likt ett band på den gatstensbelagda ytan (ytan något bredare på denna sida av gatan). Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Utformningen och placeringen av inredningen ska vara så lik som möjligt längs gatornas hela sträckning. Mängden möbler/inredning vara mer begränsat i jämförelse med längs Boulevarderna och Storgatorna, så att karaktären av mindre tvärgator framgår. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer.

28 Växtlighet På de tvärgator som endast är för gångoch cykeltrafik kan säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) förekomma som en fortsättning från densamma på Storgatorna. Denna ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Dessa planteringskärl ska placeras på markeringar (plana mindre ytor) längs gatorna, se riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Markeringarna ska placeras på ett sådant sätt att planteringskärlen grupperas i par eller i rader av kärl längs med gatan. Antalet kärl som ställs ut kan variera över tid, dvs. alla markeringar behöver inte alltid ha ett kärl placerat på sig. På tvärgatorna ska träd förekomma ytterst sparsamt, endast som enstaka inslag, ej i par eller grupp. Placeringen bör vara sporadisk samt kan variera mellan att finnas i mitten, längs ena sidan eller båda sidorna av gatan. De ska vara en blandning av småvuxnaarter som låts växa fritt, exempelvis avenbok, ginkgo, naverlönn, oxel och hagtorn. Markytan intill träden ska beläggas med kullersten och stammarna skyddas med trädskydd, med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Vatten & offentlig utsmyckning På tvärgatorna bör ej vattenkonst eller konstnärlig utsmyckning förekomma. Ljus/belysning Belysningen på tvärgatorna ska vara av samma princip som storgatorna, med en den lägre stolphöjden som gällande för att skapa en mer omhuldande belysningsnivå. Accentbelysning i form av väl avbländande, diskreta strålkastare, ska användas för att lyfta fram särskilda attraktioner. Det är att rekommendera att dessa accentuerande armaturer placeras på allmänbelysningens stolpar. Dessa får inte riktas så att obehaglig bländning kan uppstå i de naturliga gång och körriktningarna på gatunivå eller för boende intill. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Rutnätsstaden 73

29 74 LILLA TORG Golv/Markmaterial Lilla Torg omsluts av gågator på alla sidor. På den östra och västra sidan löper Storgatorna och på den norra och södra sidan löper tvärgator med endast gångtrafik. Likt befintligt bör de material som används på de gator som omsluter torget fortsätta förbi torget, så att gångstråken ramar in det. Detta innebär: Gångstråk av gul klinker lagd i fiskbensmönster som hänger samman med de ytor av samma material som finns på omgivande gator. Yta för cykel och enstaka transporter av smågatsten lagd i bågsättning. Inga nivåskillnader och ingen kantsten mellan ytorna. Torgets egen yta bör vara anpassad till rutnätsstadens karaktär, både gällande material och utformning. Detta innebär en beläggning av gatsten och/eller kullersten med stråk av slät granit med tanke på tillgänglighet. Det ska finnas markeringar/ytor för planteringskärl i möbleringszonen, se nedan. Dessa ska vara utformade enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Placeringen av markeringarna beskrivs under rubriken Växtlighet nedan. Rutnätsstaden Storgatornas och tvärgatornas möbleringszon bör fortsätta även längs med torget, se beskrivning under rubriken Möbler/Inredning för respektive gata ovan. Inom denna ska markeringar/ytor för planteringskärl finnas, vilka ska vara utformade enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Placeringen av markeringarna beskrivs under rubriken Växtlighet för respektive gata ovan. Intill träd bör marken täckas av trädgaller, enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Möbler/Inredning Torget bör vara flexibel så att olika arrangemang som torghandel, fester, konserter m m kan äga rum vid olika tider. Torget ska alltid vara tillgängligt för vistelse och vila, och ha en samlande, ej splittrande möblering. Detta innebär följande: Möbleringszon förekommer i förlängningen av motsvarande zon på anslutande gator. Planteringsarrangemang i mitten av torget avlägsnas, liksom Speakers corner i sydvästra hörnet. Den visuella konkurrens som klockspel och belysningskandelabrar tillsammans utgör bör elimineras. Torghandeln bör fortsatt ha en tillfällig karaktär och arrangeras enligt bild. Längs med storgatornas och tvärgatornas sträckning ska all inredning (belysningsstolpar, planteringskärl, skyltar, bänkar, papperskorgar, cykelställ, etc.) placeras inom dessas möbleringszoner. På torget ska möbler/inredning placeras utmed dess kanter och koncentreras främst till torgets östra och västra sidor, under träden. Temporära vagnar/stånd/hus för handel bör placeras utmed trädraderna längs torgets östra och västra sida. Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Urvalet av olika typer av inredning bör vara begränsat ske så att torget får ett ordnat och enhetligt uttryck. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna.

30 Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Dessa planteringskärl ska placeras på markeringar (plana, mindre ytor) längs gatornas sträckning och på torget, se även här riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Markeringarna placeras inom möbleringszonerna på ett sådant sätt att planteringskärlen grupperas i par, kvadratiska grupper om fyra eller i rader av kärl. Antalet kärl som ställs ut kan variera över tid, dvs. alla markeringar behöver inte alltid ha ett kärl placerat på sig. Träd på torget ska placeras i rader utmed torgets östra och västra sida, där befintliga träd finns. Träden bör formklippas. Exempel på lämpliga arter är platan, avenbok eller och lind. Trädraderna längs respektive sida av torget kan växa ihop till en enhet. Markytan intill träden bör täckas av trädgaller och som skydd för stammarna ska trädskydd finnas, båda med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vatten & offentlig utsmyckning På torget bör fontäner/vattenkonst förekomma. Befintlig fontän/vattenkonst kan behållas. Konst och annan typ av offentlig utsmyckning som placeras på marken ska lokaliseras till möbleringszonerna. Permanent konst bör förekomma sparsamt på torgytan då denna bör hållas så fri som möjligt för torghandel eller andra tillfälliga arrangemang. Ljus/belysning Storgatornas belysningslösningar är lämplig även på Lilla torg men med tanke på ytans behov av större flexibilitet för olika aktiviteter är det av vikt att kompletterande accentbelysning finns till förfogande. Dessa får med fördel placeras på högre stolpar än de annars rekommenderade 4500 mm. för att kunna täcka ett större område och för att undgå besvärande bländning. Variationer i ljusstyrka över torgets yta skapar en mer levande plats, där fokus ligger på torgets olika interiördetaljer och aktiviteter. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Torgplatser, Lilla Torg. Rutnätsstaden 75

31 76 STORA TORG Golv/Markmaterial Stora Torg ska ses som den viktigaste platsen i staden där gatorna underordnar sig torget. Detta innebär att storgatorna tar paus här men den zon med gult klinker i fiskbensmönster som löper längs fasaderna på storgatorna, fortsätter att löpa längs de östra och västra fasaderna på Stora Torg. Storgatornas beläggning av gatsten i bågmönster fortsätter längs torgets östra och västra sida och inga nivåskillnader ska förkomma mellan gångytor och körytor. Kronohuset är torgets äldsta och pampigaste hus och dess främsta fondvägg och karaktärsgivare. Den rustika kullerstensbeläggningen framför huset bevaras. Endast Nya Boulevarden tar sig förbi torget som en gata med begränsningar på båda sidor, detta eftersom den visuellt, historiskt och funktionellt alltid varit ett starkt element. Nya Boulevardens gångytor av gult klinker behålls, även på den sida som gränsar mot torgytan. För material, se beskrivning för Nya Boulevarden ovan. Tyggårdsgatans sträckning framför Kronohuset liksom parkeringarna avlägsnas, istället tillåts torgets egen beläggning löpa fram till Kronohusets kullerstenszon. Torgets egen yta bör gestaltas så att dess roll som stadens högtidliga paradtorg framträder. Torgets värdighet bör återupprättas genom Rutnätsstaden att parkeringarna avlägsnas, alternativt får en mer underordnad roll. Golvet bör bestå av gatsten, helst storgatsten, med stråk av släta granitstenar som ger god tillgänglighet. Nivåskillnader mellan torgyta och körrespektive parkeringsyta ska ej förekomma. Till torget bör även en mänsklig skalnivå tillföras den idag rådande storskaligheten. Förutom träd och möblering kan vattenkonst användas för att uppnå detta, se under respektive rubrik i detta kapitel. På torget ska markeringar/ytor för planteringskärl finnas. Dessa ska vara utformade enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Placeringen av markeringarna beskrivs under rubriken Växtlighet för respektive gata ovan. Intill träd bör marken täckas av trädgaller, enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Möbler/Inredning Stora Torgs möblering och inredning (belysningsstolpar, planteringskärl, skyltar, bänkar, papperskorgar, cykelställ, etc.) placeras företrädesvis längs Nya boulevarden och längs Kronohuset. Torget ska vara öppet för olika typer av användningsområden, allt ifrån större offentliga evenemang till mindre föreningars aktiviteter. På torget bör därför inga större fasta element finnas. Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Urvalet av olika typer av inredning bör vara begränsat ske så att torget får ett ordnat och enhetligt uttryck. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de större och mindre

32 planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Dessa planteringskärl ska placeras på markeringar på torgytan, se även här riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Markeringarna placeras på ett sådant sätt att grupperingar av planteringskärl skapas där kärlen tillsammans bildar en militärisk uppställning. Antalet kärl som ställs ut kan variera över tid, dvs. alla markeringar behöver inte alltid ha ett kärl placerat på sig. Träd på torget ska finnas i en rad utmed torgets södra sida, där befintliga träd finns idag. Träden bör formklippas. Exempel på lämpliga arter är platan, avenbok eller lind. Markytan intill träden bör täckas av trädgaller och som skydd för stammarna ska trädskydd finnas, båda med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vatten & offentlig utsmyckning Vatten som betydelsefullt inslag på Stora Torg bör utvecklas. Ett regelbundet raster av brusande fontäner som täcker hela eller delar av torget kan ge ett pampigt och festligt uttryck, samtidigt som det ger flexibilitet genom att fontänerna kan stängas av och på oberoende av varandra alltefter de aktiviter som tillfälligtvis arrangeras. Ytan blir helt användbar för aktiviteter av olika slag där fontänerna stängs av. I första hand bör konstnärlig utsmyckning av tillfällig art förekomma på Stora torg så att flexibiliteten bibehålls. Ljus/belysning Kombinationen av storslagenhet och mänsklig skala kan kvällstid uppnås genom belysning på olika nivåer. För att markera torgytans större skala är det en stor fördela att utvalda fasader runt torget belyses på elegant, behärskat sätt. Dessa fasader fungerar då som inramning och motar bort den känsla av ödslighet som kan prägla större torgytor. Torgytan i sig belyses av stolparmaturer på två nivåer, dels av slaget som finns på trottoaren på Nya boulevarden, dels från högre stolpar likt de på Lilla torg. Dessa har till syfte att lyfta fram lämpliga attraktioner i form av växtlighet och vattenkonst. Någon uttalad belysningsstategi för bilism är inte av vikt här. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Rutnätsstaden 77

33 78 LJUNGGRENS PLAN Golv/Markmaterial Ljunggrens plan omges på alla sidor av gator; på den östra sidan av Västra Storgatan, på den västra sidan av Västra Vallgatan och på den södra och norra sidan av tvärgator. Se riktlinjer för gatornas markytor under respektive gata ovan. Samtliga gator bildar en ram av gångstråk närmast kring Lunggrens plan, i gul klinker lagd i fiskbensmönster och med band av smågatsten. Grönytans karaktär av finpark, med dess relativt strama, ordnade och symmetriska utformning, bör behållas. Materialen på de hårdgjorda ytorna bör bytas ut och anpassas till Rutnätsstadens karaktär och material. Gul klinker bör användas på gångstråken samt detaljer och kanter/inramningar göras i smågatsten/granit. Alla ytor som ej utgör stråk eller centralplats ska bestå av växtlighet i form av gräsmatta eller planteringar. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Rutnätsstaden Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Inredningen bör koncentreras främst till grönytans centrala plats. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Växtlighet Träden på Ljunggrens plan ska finnas i en symmetrisk ram runt hela grönytan, likt befintliga träd idag (fast med kompletteringar). Träden bör hamlas/ klippas eller ha en naturligt formstark karaktär. I det senare fallet bör de vara av en relativt småvuxen art. Exempel på lämpliga arter är platan, avenbok (formklippt eller pyramidformad) eller lind (formklippt). Träden bör stå i gräsmatta. Grönytans karaktär av finpark bör behållas och utvecklas, bland annat gällande utformningen av planteringarna. Stora, enhetliga fält av t.ex. blomsterlökar kan vara berikande. Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de mindre planterings-kärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Vatten & offentlig utsmyckning På Ljunggrens plan bör fontän/vattenkonst förekomma, liksom konstnärlig utsmyckning. Ljus/belysning Belysningen av Ljungmans plan ska primärt lyfta fram grönskan på så sätt att man som gående får en behaglig upplevelse av rummet. Armaturer och stolpar, ej högre än 4500 mm, ska ge sken dels ut i trädkronenivå men även ner till marknivå. Speciell accentbelysning på utvalda träd skapar intressepunkter och riktmärken för gående genom parken. Ljuskvalitet är genomgående samma som i övriga gator, med fokus på mycket hög färgåtergivning och låg bländning. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer.

34 KYRKANS UTEMILJÖER Golv/Markmaterial Kvarteret som kyrkan ligger i omges på alla sidor av gator; på den västra sidan av Västra Boulevarden, på den östra sidan av Västra Vallgatan och på den södra och norra sidan av tvärgator. Se riktlinjer för gatornas markytor under respektive gata ovan. Endast längs den västra sidan skapas en kant till grönytan av trottoarens gångstråk av gul klinker. Övriga sidor har en blandning av gräsyta med träd och parkeringar närmast gatan och gångytan finns här någon/några meter in i grönytan. I samband med att befintliga träd byts ut bör en gångzon av gult klinker anläggas så att den omsluter hela kyrkokvarteret och ansluter till omgivande gator. Materialen på samtliga hårdgjorda ytor inom grönytan bör bytas ut mot granit och/eller grus. Alla ytor som inte utgör stråk eller entréplats bör bestå av växtlighet i form av gräsmatta eller planteringar. Vid kompletteringar/reparationer/osv. ska material användas med samma utseende (färgnyans, proportioner, etc.) som befintligt. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Bland annat sittplatser bör finnas i anslutning till kyrkans entré. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Väggar/fasader Skyltning annan än för kyrkans verksamhet tillåts ej. Växtlighet Träden i utemiljöerna runt kyrkan ska vara i en symmetrisk ram runt hela grönytan, likt befintliga träd idag (fast med kompletteringar). Träden bör vara av en storkronig art med fyllig grönska, exempelvis platan, lind, hästkastanj eller rödek. De kan antingen låtas vara friväxande eller formklippas. Övrig växtlighet bör vara formstark och lummig i sin karaktär. Exempelvis kan befintliga klippta buskage utvecklas och förnyas. Fält av blomsterlökar kan vara berikande och ge en välkomnande känsla till resenärer som ankommer till resecentrum tvärs över gatan. Den upphöjda planteringen med stadsvapnet i växter upplevs som en barriär mellan Stora torg och kyrkan. Den kan gärna flyttas och t ex bli ett välkomnande objekt vid stadsentréerna i söder, utanför Södra kasern, alternativt flyttas till andra sidan kyrkan och vända sig mot resecentrum. Vatten & offentlig utsmyckning Vattenkonst och konstnärlig utsmyckning bör ej få konkurrera med upplevelsen av kyrkan. Ljus/belysning Kyrkan är genom sin placering och storlek av vikt att belysa. Den i dagsläget gulaktiga belysningen bytes lämpligvis ut mot samma ljuskvalitet som råder för övriga områden i detta förslag, dvs, med hög färgåtergivning för att få fram alla detaljer i fasadytorna på ett rättvisande sätt. Kyrkans position kräver belysning från alla håll och att betona speciella detaljer med kompletterande strålkastare är skapar liv åt byggnaden. Uteserveringar Tillåts ej. Rutnätsstaden 79

35 80 KASERNOMRÅDENA NORRA KASERN Golv/Markmaterial Den enkla, rustika karaktären inom Norra kasern bevaras och utvecklas. Material som kullersten, grus och gatsten, gärna storgatsten bör dominera på hårdgjorda ytor. medan betongstensytor bör undvikas. Detta innebär: Gångstråk på trottoarer längs med fasaderna av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten. Köryta av storgatsten lagd i förband, alternativt asfalt. Parkeringsytor av asfalt bör varieras med ytor av kullersten eller storgatsten. Ev. nivåskillnad mellan gång- och köryta tas upp med borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). Ytor för parkering av bilar längs med trottoaren belagd med kullersten. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Intill träd ska marken beläggas med kullersten. Kasernområdena Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Utformningen och placeringen av inredningen ska vara densamma men med inslag av svarta detaljer, t ex i pollare, kättingar mm. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/Fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Träd ska förekomma längs gatorna, på parkeringsplatser och kvartersmark, med ganska fri placering. Placeringen kan vara regelbunden eller mer sporadisk De ska vara friväxande och av varierande arter, exempelvis avenbok, ginkgo, naverlönn, oxel, apel eller hagtorn, Markytan intill träden ska beläggas med kullersten och stammarna skyddas vid behov med trädskydd, med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Säsongsrelaterad vegetation ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Planteringskärlen grupperas två och två eller fyra i en kvadrat. Vatten & offentlig utsmyckning Vattenkonst och offentlig utsmyckning kan förekomma på strategiskt viktiga platser, innergårdar mm, men ej i gaturummen eller på bastionerna, förutom utsmyckning av historiskt värde såsom kanoner. Ljus/belysning Belysningskaraktären ska följa den i övriga renässansstaden. Belysningsstolpar får inte vara mer än 4500mm. höga och betona gatuplan och där så finns, intilliggande träd och grönska. Någon särskild hänsyn till biltrafik är inte väsentligt. Accentbelysning av historiska minnen är av godo om det sker med stor försiktighet och på ett begränsat område. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer.

36 SÖDRA KASERN Golv/Markmaterial Den enkla, rustika karaktären inom Södra kasern bevaras och utvecklas. Material som kullersten, grus och gatsten, gärna storgatsten bör dominera på hårdgjorda ytor. medan betongstensytor bör undvikas. Detta innebär: Gångstråk på trottoarer längs med fasaderna av gul klinker lagd i fiskbensmönster med band av smågatsten. Köryta av storgatsten lagd i förband, alternativt smågatsten. Parkeringsytor av asfalt bör varieras med ytor av kullersten eller storgatsten. Ev. nivåskillnad mellan gång- och köryta tas upp med borgmästarkantsten (bredare kantsten av granit). Ytor för parkering av bilar längs med trottoaren belagd med kullersten. För att minska risken för halka vid våt väderlek ska hårdbränd klinker av hög kvalitet användas på de gula klinkerytorna. Intill träd ska marken beläggas med kullersten. Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning ska ske enligt riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Utformningen och placeringen av inredningen ska vara densamma men med inslag av svarta detaljer, t ex i pollare, kättingar mm. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/Fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Träd ska förekomma längs gatorna, på parkeringsplatser och kvartersmark, med ganska fri placering. Placeringen kan vara regelbunden eller mer sporadisk De ska vara friväxande och av varierande arter, exempelvis avenbok, ginkgo, naverlönn, oxel, apel eller hagtorn, Markytan intill träden ska beläggas med kullersten och stammarna skyddas vid behov med trädskydd, med utformning enligt riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Planteringskärlen grupperas två och två eller fyra i en kvadrat. Vatten & offentlig utsmyckning Vattenkonst och offentlig utsmyckning kan förekomma på strategiskt viktiga platser, innergårdar mm, men ej i gaturummen eller på bastionerna, förutom utsmyckning av historiskt värde såsom kanoner. Ljus/belysning Motsvarande Norra kasern. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Kasernområdena 81

37 82 SÖDERTORG Södertorg kan ses som en förlängning och avslutning på Östra storgatan, och innehåller mycket av Storgatans material. Torget ligger på kvartersmark men fungerar i praktiken som ett offentligt rum. Till skillnad från stora och Lilla torg har Södertorg ett modernt uttryck. Golv/Markmaterial Torgets ytor och trappor av gul klinker respektive granit är en tillgång och bör bevaras. Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning kan gärna följa riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel, men med inslag av svarta detaljer, t ex i pollare, kättingar mm. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Kasernområdena Väggar/Fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Växtlighet Det finns utrymme för fler träd på torget, och det skulle vara positivt med inslag av vintergröna träd, tex järnek. När träd byts ut kan gärna den fria placeringen bestå. Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Dessa planteringskärl ska placeras på markeringar (plana mindre ytor) längs gatorna, se även här riktlinjer under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel. Kärlen kan gärna placeras på ett sådant sätt att planteringskärlen grupperas två och två eller fyra i en kvadrat. Vatten & offentlig utsmyckning Vattenkonst, som redan finns här, och offentlig utsmyckning kan gärna förekomma. Ljus/belysning Belysningen av Södertorg ska följa upp den karaktär som finns på storgatorna i form av armaturval och ljuskvalitet. Uteserveringar För uteserveringar gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer.

38 BASTIONERNA, VALLGRAVARNA OCH ÖSTRA KANALEN Golv/Markmaterial Ett gångstråk av grus, alternativt asfalt med slityta av grus, anläggs längs vattnet från vallgravarna i norr, längs östra och södra kanalen och ansluts till stråket längs Helgeå. Murar respektive stenglacis längs vallgravar och kanal hålls fri från markvegetation och rötter som förstör dessa. Möbler/Inredning Valet av möbler/inredning kan gärna följa riktlinjerna under rubriken Möbler/Inredning i föregående kapitel, men med inslag av svarta detaljer, t ex i pollare, kättingar mm. Riktlinjer för belysning & belysningsarmaturer finns under rubriken Ljus/belysning nedan. Lösa reklamskyltar, s.k. gatupratare, beachflaggor, bannerstands och dylika skyltar är ej tillåtna. Väggar/Fasader För skyltning, markiser och dyl. gäller de råd och anvisningar som finns angivna under Analys och Övergripande riktlinjer. Sektion genom Ö kanalen Bastionerna, Vallgravarna och Östra Kanalen 83

39 84 Sektion genom vallgravarna i norr Bastionerna, Vallgravarna och Östra Kanalen Växtlighet Träden som avgränsar vallgravarna på ömse sidor längs bastionerna behålls och ersätts vid behov. Genom att omväxlande använda buskage respektive stamma upp träden kan sikten mot vattnet respektive rumsligheten i vattenrummet styras p ett medvetet sätt. I huvudsak bör dock vattnet vara synligt från omgivningen. Bastion Konungen hålls fortsatt fri från högre vegetation. Längs vallgravarna bör inhemska arter dominera, medan övrig kanalsträckning kan få en blandning av arter där exotiska inslag är en tillgång. Säsongsrelaterad vegetation (dvs. vår-, sommar-, höst- & vinterplanteringar) kan förekomma i anslutning till sittplatser. Den ska planteras i de mindre planteringskärlen som beskrivits under rubriken Möbler/ Inredning i föregående kapitel. Vatten Med beskuggning från träd längs kanalen förhindras snabb igenväxning av vallgravar och kanaler, vilket gynnar en fri vattenspegel. Offentlig utsmyckning Vattenkonst kan gärna förekomma i form av fontäner i kanalerna, vilket skulle öka intrycket av vattnets närvaro. Konstnärliga utsmyckningar är också positiva inslag längs