Linköping 9 december 2016

Transkript

1 Sid 1 (5) Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: kulturradet@kulturradet.se Linköping 9 december 2016 Anne Hederén, Regional kulturchef Region Östergötland och Kulturrådet hälsade de ca 50 deltagarna välkomna. Dagens moderator Mia Taikon berättade om dagen och inledde med att presentera förväntningarna på dialogmötet: att skapa samarbeten mellan etablerade kulturinstitutioner och romska kulturaktörer. Romernas historia För att få en bakgrund till romernas situation gjorde Erland Kaldaras och Jon Pettersson en exposé över romsk historia från tiden innan 1500-talet fram till idag. Romerna kommer ursprungligen från Indien, Rajastan. Västerländska/Icke-romska forskare har hittat bevis för romernas vandring västerut (Indien-Grekland Rumänien), men förmodligen vandrade romer även österut. I Grekland började majoritetsbefolkningen kalla romerna för á zigano som betyder svart/otäck/akta dig återfinns den tidigaste källan i Sverige som nämner romer. Romer kom ofta som soldater under Sveriges stormaktstid ( ). Lagar för romer fanns om deportation, tvångsbosättning, tvångsenrollering var det sämre tider i Sverige och det betyder särskilt sämre tider för romer. Rasbiologiska institutet upprättas. Många av romernas sysslor kriminaliserades och lösdriverilagen betyder att även fattigdom kriminaliserades. Många romer utvandrar till USA/den industriella revolutionen. I Rumänien var romerna i slaveri under 500 år. Till och med år 1865 ägde den rumänska staten romerna. När slaveriet upphör utvandrar människor och invandrar till andra länder. Många till Europa, en del emigrerar till USA. Många familjer väljer också att resa från Rumänien till Ryssland. Till Sverige kommer romerna in i Sverige, till Norrland via Finland. De kommer till ett Sverige som är i kris och där landet vill bli av med de romer som redan finns där. Under första världskriget fick t.ex. romerna inte ens ransoneringskort. Det fanns även reseförbud: reste romer ut ur landet förlorade de möjligheten att resa in igen. Romer blev inte heller mantalsskrivna. De hade med andra ord inte några medborgerliga/mänskliga rättigheter i Sverige. Under 1920-talet började även staten att särskilja mellan begreppen tattare och zigenare vilket då grundades i rasbiologin (Sverige inrättar det rasbiologiska institutet). De människor som Svenska staten samlade under de begreppen fick inga medborgerliga eller mänskliga rättigheter. Kelderasha (som då kallades zigenare ) tvingas flytta, är inte folkbokförda, kan inte gifta sig, döpa sig, begravas, gå i skolan, få läkarvård har Sverige inreseförbud för romer. De vita bussarna omfattade romer men de får stiga av Köpenhamn där de skickas tillbaka till lägren, endast två romska flickor kan resa in till Sverige. Romer är ej folkbokförda, får ej ransoneringskort under kriget.

2 Sid 2 (5) Allt detta ger konsekvenser för romernas syn på samhället och myndigheter, det finns en stor misstro. Begreppen zigenare och tattare används här endast i en historisk kontext. Begreppen är nedlåtande och föråldrade. Tre goda exempel presenterades under dagen. Vi är Romer Ingrid Schiöler och Nuri Selim berättade om arbetet med delaktighet i utställningen Vi är romer från Göteborg som nu vandrar runt i Sverige. Grunden är Rom san, en 8 april-utställning på Röhsska i Göteborg, med Europeiska socialfonden som finansiär, för att stärka delaktighet och kunskap och för att minska diskriminering. Utställningen Vi är Romer som utvecklades därefter på Göteborgs stadsmuseum blev framgångsrikt på grund av att: Det fanns stor romsk delaktighet i projektet Romer anställdes som pedagoger och guider Romer hade vetorätt i processen Arvodering i alla faser Det finns en kursbok om utställningen (Lux förlag). Utställningen går nu på turné det finns regler/kontrakt om hur utställningen ska hanteras: lokalt samråd och romska pedagoger. Internationella Romadagen 2016 i Linköping Mersion Pejda från Romsk Aktiv Förening och Tina Karlsson, verksamhetschef från Friluftsmuseet gamla Linköping berättar om samarbetsprojektet. Friluftsmuseet i Linköping har samarbetat med romska grupper sedan Till en början fanns det stor okunskap bland museipersonalen om romsk kultur, trots att många är historiker. Friluftsmuseet har även visat utställningen Romer under förintelsen under år Sedan 2014/15 finns ett särskilt samarbete med romsk aktiv förening kring firandet av den Internationella Romadagen. Friluftsmuseet har även varit en av platserna där Nordic Romano Festival anordnats. Har även anordnats på andra platser i landet. Festivalens arrangör är Lattjo Drom romanofolket, resande i Östergötland. En fråga angående jämställdheten i projekten ställdes. Mia Taikon lyfte projektet jamis.se

3 Sid 3 (5) Boken som brobyggare Marie Daun, utvecklingsstrateg demokrati och mänskliga rättigheter, Linköpings kommun och förläggaren Marie Tomicic berättar om barnböckerna som översatts till olika romska varieter. Böckerna togs fram i samspel mellan författare och illustratör (resandebakgrund) samt målgruppen. Samverkan och kunskapsutbyte mellan förlag och kommun. Modellen som togs fram kallades Böcker för alla bygger broar. Hur kan vi öppna dörrarna för romska konstnärer i Sverige? Nuri Selim berättar som sina erfarenheter som professionell musiker och om att romsk kultur måste synas på den högsta nivån i Sverige. Nuri Selim inledde med att berätta att han tillhör arligruppen. En romsk grupp som kom till Sverige redan under 1960-talet som arbetskraftsinvandrare. I övrigt kom många romer till Sverige från Jugoslavien under 90-talet, pga kriget. Nuri kommer ursprungligen från Makedonien. Förmodligen det enda landet där det finns romska kommuner och där romer är normen. Det finns romska tidningar, romsk TV osv. Det var en svår krock att gå från det livet och livet som musikstjärna till ett liv som diskriminerad i Sverige. Nuri startade bandet Svarta Safirer eftersom musiken är en dörröppnare mellan kulturer. Han har skrivit musik till teater och film och bland annat arbetat med Peter Birro. Nuri är etablerad i musiksverige och har också som mission att tala om romsk musik och konst. Målet är att romers kulturuttryck ska få ta plats på de stora scenerna i Sverige. Det är skillnad på att arbeta ideellt och att ha en stor budget. Många romska konstnärer vill inte tala om att de är romer. Om majoritetssamhället menar allvar när de säger att de vill nå och inkludera romer måste de engagera romer, anställa romer. Minoritetserkännandets tillkomst och innebörd. Jon Pettersson berättade om minoritetserkännandets tillkomst och innebörd. Vad innebär det att vara en nationell minoritet? Inledningsvis presenterades begreppet samråd och vikten av delaktighet redan från början, att tydliggöra roller och att det blir konsekvenser av det som sägs vid samråden. Det är vanligt att samma personer går på alla samråd. Men de representativa organisationerna är inte alltid de som har rätt kompetens ibland finns den hos enskilda personer. Råd för samråd: Bjud in rätt personer för rätt fråga. Det är viktigt att arvodera. I Göteborg finns utbildning i hållbara samråd genom SKL. Tydliga regler och utrymme och tid för egna romska "förmöten". Minoritetserkännandet i korta punkter Reg.prop 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. Ratificerade Europarådets ramkonvention, antogs 1999 Trädde i kraft 2 juni år 2000.

4 Sid 4 (5) Minoritetslagstiftningen kom 2009 Nationella minoriteter har historiska eller långvariga band med Sverige - fanns här före sekelskiftet. Språkligt skydd i konvention och lag. Stora skillnader mellan ramkonventionen och minoritetslagstiftningen. T.ex. med vem/vad och hur en ska samråda. Samråda betyder råda tillsammans och bestämma tillsammans. Ett återkommande problem är att parterna tolkar ordet samråd olika och vad det egentligen betyder. Filmvisning och diskussion En film som tagits fram av Malmö Ungdomscentral med frågor och svar om romer visades. Deltagarna fick först svara på frågor som sedan diskuterades i filmen av representanter från olika romska grupper. En fråga är till exempel om alla romska kvinnor bär kjol. En mycket mångfacetterad bild av romska kulturer visades. Därefter samlades deltagarna i grupper och diskuterade vad det finns för hinder och möjligheter för romskt deltagande i kulturlivet. Hinder för romsk delaktighet i kulturlivet? Fördomar, okunskap, hindret ligger hos majoritetssamhället, exotiserandet, engångsinsatser, projekt startas som inte involverar romer. Svårt att söka bidragen, passar inte alltid romernas önskemål, det finns sällan erfarenhet av att skriva ansökningar. Romers kulturaktiviteter konkurrerar med andra kulturaktiviteter. Saknas kunskap om vilka romska föreningar som finns. Finns en massa romska riksförbund men ingen paraplyorganisation. Hur hitta romska aktörer? Googla! Sök via Studieförbunden, Länsstyrelsen i Stockholm. MUCF, Kyrkan. Behövs mer kunskap om minoritetslagstiftningen. Minoritetspolitiken fåt bättre genomslag för de grupper där det finns förvaltningsområden knutna. Där finns ofta en minoritetssamordnare. Problem att biblioteken inte kan/har kunskap om vilken litteratur som finns på romani chib. Biblioteken måste ändå ta ansvar och välja de publikationer som finns för att det är viktigt att det finns ett utbud.

5 Sid 5 (5) Fråga om bidragsmöjligheter: Hur göra med idéer som ligger utanför ramarna? Hälso-, revitalisering, idrott. Hur definierar Kulturrådet begreppet kultur? Samtal med representanter från dagen Ellinor Frankemo (Romanofolket Resande Östergötland), Anne Hederén (regional kulturchef Östergötland), Mersion Pejda (Romsk aktiv förening), Maria Ågren (Kulturrådet) och Ingrid Schiöler diskuterade vad de tog med sig från dagen. Hur ser vi på samråd? Våga lämna över makt, annars är det ingen idé. Romska representanter måste vara med och sätta agendan. Tänk på att det är viktigt hur man hittar representanter, inte bara alltid ta de man ser och känner till, samma personer, Det finns inga enkla svar, men tänk till, tänk mångfald. Ett syfte med samråd skulle kunna vara att råda bot på att majoriteten och de romska grupperna inte känner till varandra. Att Kommunalfullmäktiges ordförande var med på samrådet betyder mycket. Låt grupperna välja företrädare. I Göteborg finns reglemente för samråd. Det är bra. Arvodering alltid, det betyder mycket. Att skriva en bidragsansökan för romer tar inte 2-3 timmar det tar 2-3 dagar. Tänk om det skulle finnas möjlighet att lämna ansökan som film? Eller muntligt? Romer jobbar ideellt hela tiden. Men det är värt att ta tiden och skriva ansökan, det finns medel, både regionala och statliga. Hinder för romsk inkludering i kulturlivet? Nätverk saknas, men nätverk kanske inte hjälper heller. Institutioner kanske tycker; varför just romer som ska inkluderas? Svårt få till utbyte med svenska musiker. Romska grupper samarbetar inte med varandra. Det behövs paraplyorganisation som möjliggör kunskap mellan grupperna. Avslutande uppmaning till institutionerna: Anställ en rom, börja någonstans! Kulturinslag Dagen bjöd också på kulturinslag. En grupp flickor från Balkan Roma i Linköping dansade. Olika romska sånger framfördes, av Eleonor Frankemo och Nuri Selim. Alla deltagare sjöng under Nuris ledning den romska nationalsången Gelem gelem. Avslutningsvis läste Nuri Selim en text som hans farfar skrivit Programmet för dagen togs fram av sakkunniga som Kulturrådet utsett för uppdraget: Mia Taikon, Erland Kaldaras, Jon Pettersson och Nuri Selim