Schema för påbyggnadskursen Mikrobiologi 15 hp ht 08

Transkript

1 STOCKHOMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning/mikrobiologi Schema för påbyggnadskursen Mikrobiologi 15 hp ht 08 Kursen startar måndagen den 27 oktober kl 9.15 med obligatoriskt upprop och en kort introduktion till kursen i E210. Därefter följer den första laborationen samt introduktion till kommande laborationer. Ta gärna med ditt gamla labbkompendium från grundkursen, om du har det kvar. Ta också med eventuell labbrock (annars får du låna) och lämpliga inneskor. Kursen är uppdelad i två delar. Den första delen sträcker sig över de fyra första kursveckorna (vecka i almanackan). Den omfattar laborationer, föreläsningar, inläsning av kursboken och en gruppdiskussion. aborationskursen inleds med en repetition av mikrobiologisk teknik, så vi vet att alla klarar av att arbeta med patogena bakterier. Tidpunkter för avslutande labbgenomgångar bestäms av assistenterna. Som kurslab används D342. Alla föreläsningar hålls i E210. Den andra delen av kursen (vecka 48-3) omfattar ytterligare föreläsningar, tre gruppdiskussioner, uppsatsskrivning, seminarier samt inläsning av kursboken. Vecka 52-2 är det jullov. Kursen avslutas med ett skriftligt prov där du får ha med dig kursboken och egna anteckningar från föreläsningar mm (andra hjälpmedel är dock inte tillåtna). I samband med kursstarten får du läsanvisningar, laborationskompendium, instruktioner för uppsatsen samt en beskrivning av examinationskraven på kursen, inklusive betygskriterier. äs allt detta mycket noga! Obligatorisk kursbok är Prescott, Harley, and Klein s Microbiology av Willey, Sherwood och Woolverton, sjunde upplagan, McGraw-Hill ör uppsatsarbetet rekommenderas dessutom Kommunikation för naturvetare av Susanne Pelger, Studentlitteratur2007. Assistenter på kursen är Georgina Isak (vecka 46-47), rum E449, tel , e-post Georgina.Isak@gmt.su.se Sandra Oldenvi (vecka 44-47), rum 526, tel , e-post Sandra.Oldenvi@gmt.su.se VÄKOMMEN TI KURSEN! Margareta Ohné, kursledare, rum 528, tel eller e-post: Margareta.Ohne@gmt.su.se

2 2 = föreläsning, seminarium eller annat teorimoment för hela gruppen = laboration G = gruppdiskussion Vecka 44 Introduktion, föreläsningar och laborationer. Måndag 27 oktober 9.15 Upprop och information om kursen (obligatoriskt) direkt därefter: Repetition av sterilteknik (individuell laboration) Introduktion till projektlaborationen em Inläsning Tisdag 28 oktober 9.15 fm, em Avläsning och genomgång av sterilteknik Identifiering av Gram + kocker (dag 1) Identifiering av Gram - stavar (dag 1) (individuella laborationer) Identifiering av bakterier i blandat prov (dag 1, utstryk) (individuell laboration) Projektlaboration: Avdödning av bakterier, planering Onsdag 29 oktober 9.15 em Identifiering av Gram + kocker (dag 2) Identifiering av Gram - stavar (dag 2) Identifiering av bakterier i blandat prov (dag 2) Inläsning (Ev BÄR-eftermiddag kl 13, program meddelas i så fall senare) Torsdag 30 oktober 9.15 fm, em Identifiering av Gram + kocker (dag 3) Identifiering av Gram - stavar (dag 3) Identifiering av bakterier i blandat prov (dag 3) Projektlaboration: Avdödning av bakterier, pilotprojekt redag 31 oktober Insekters immunförvar (Håkan Steiner) Identifiering av Gram + kocker (dag 4) Identifiering av bakterier i blandat prov (dag 4) Projektlaboration: Avläsning, protokollskrivning

3 3 Vecka 45 öreläsningar, laborationer och posterredovisning. Måndag 3 november Dugga Identifiering av bakterier i blandat prov, plattassay (dag 5) Kroppens försvar (Håkan Steiner) Tisdag 4 november 9.15 Identifiering av bakterier i blandat prov (dag 6) Projektlaboration: Avdödning av bakterier, huvudförsöket (heldagslabb) Onsdag 5 november Exotoxiner (Margareta Ohné) Projektlaboration: Avdödning av bakterier, slutavläsning och planering av posterredovisning. (reservlabtid) Torsdag 6 november Emerging/reemerging infections : egionärssjuka, borrelios och tuberkulos (Margareta Ohné) Projektlaboration: Avdödning av bakterier, postertillverkning. redag 7 november 9.15 Återlämning och genomgång av duggan ika med kursprat Avdödning av bakterier: Posterredovisning och slutdiskussion Inlämning av redogörelse för Identifiering av bakterier i blandat prov

4 4 Vecka 46 Måndag 10 november öreläsningar, laborationer och gruppdiskussion Insekters försvar mot bakterier (dag 1, heldagslab) Tisdag 11 november Patogena tarmbakterier: Salmonella, Escherichia coli och Shigella (Monica Rydén-Aulin) Insekters försvar mot bakterier (dag 2) Analys av köttfärs (1) Onsdag 12 november Biologisk bekämpning (Håkan Steiner) Insekters försvar mot bakterier (dag 3) Analys av köttfärs (2) Torsdag 13 november Symbios mellan bakterier och evertebrater: några givande modellsystem (Margareta Ohné) Insekters försvar mot bakterier (dag 4) Analys av köttfärs (3) (senast) G Gruppdiskussion nr 1 (kapitel 14 och 15) redag 14 november ivsmedelsmikrobiologi (Monica Rydén-Aulin) Insekters försvar mot bakterier (dag 5) Analys av köttfärs, slutavläsning

5 5 Vecka 47 öreläsningar, laborationer och val av uppsatsämne. Måndag 17 november Tarmflora (Margareta Ohné) Insekters försvar mot bakterier (dag 6) Tisdag 18 november 9.00 Insekters försvar mot bakterier (dag 7, heldagslab) Onsdag 19 november Hur uppnås genetisk variation hos bakterier? (Monica Rydén-Aulin) Insekters försvar mot bakterier (dag 8, slutavläsning) Städning av kurslabbet Torsdag 20 november Parasiter (Niklas Ahlborg, Mabtech AB) Arbete med labredogörelser redag 21 november Självstudier

6 6 Vecka 48 öreläsningar, gruppdiskussion och arbete med uppsatsen. Måndag 24 november Växtmikrobiologi (Margareta Ohné) Absolut sista dag för val av uppsatsämne! Tisdag 25 november 9.15 ca Goda råd inför uppsatsarbetet (Margareta Ohné) (obligatoriskt) ika och kursprat Inlämning av redogörelser för Analys av köttfärs och Insekters försvar mot bakterier Onsdag 26 november Cyanobakterier (Birgitta Bergman, Botaniska institutionen) G Gruppdiskussion nr 2 (kapitel 16, 17 och 18) Torsdag 27 november Bakterieinfektioner och värdsvar (Ann-Beth Jonsson) redag 28 november Differentiering och sporbildning hos bakterier (Margareta Ohné)

7 7 Vecka 49 öreläsningar, gruppdiskussion och arbete med uppsatsen. Måndag 1 december Inlämning av uppsatsutkast (se instruktionerna) senast kl Tisdag 2 december Individuell genomgång av uppsatsutkast enligt senare schema (Margaretas rum 528) Onsdag 3 december Sporbildning hos bakterier, forts (Margareta Ohné) akultetens arbetsmarknadsdag börjar Individuell genomgång av uppsatsutkast enligt senare schema (Margaretas rum 528) Torsdag 4 december G Virus I (Åke undqvist, Smittskyddsinstitutet) Gruppdiskussion nr 3 (kapitel 19, 20 och 21) redag 5 december Virus II (Åke undqvist, Smittskyddsinstitutet) Vecka 50 öreläsningar, gruppdiskussion och arbete med uppsatsen (version 1 klar). Måndag 8 december Mikrobiell nedbrytning och bioremediering (Margareta Oh Tisdag 9 december Biogeokemiska kretslopp (Margareta Ohné) Onsdag 10 december Biofilmer, mikrobiella mattor och andra mikrobiella samhällen (Margareta Ohné) G Gruppdiskussion nr 4 (kapitel 22, 23 och 24) Torsdag 11 december Självstudier redag 12 december Inlämning av uppsats version 1 till kurskamrat senast kl 15.00

8 8 Vecka 51 Måndag 15 december Tisdag 16 december Onsdag 17 december Torsdag 18 december redag 19 december 8.00 Arbete med uppsatsen (version 2 klar). Parvisa genomgångar av uppsats version 1 Studiebesök på Smittskyddsinstitutet Självstudier Inlämning av uppsats (version 2) till Margareta senast kl (pappersversion + mejl till Urkund) Självstudier God jul och Gott Nytt År! Vecka 3 Seminarier, utvärdering och sluttentamen Måndag 12 januari 9.00 Uppsatsseminarier enligt senare schema Tisdag 13 januari 9.00 Uppsatsseminarier enligt senare schema därefter: ika och utvärdering av kursen Onsdag 14 januari Självstudier Torsdag 15 januari Självstudier redag 16 januari 9.00 Skriftlig tentamen med tillgång till kursbok och egna anteckningar från kursen (inga andra hjälpmedel tillåtna)

9 STOCKHOMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Mikrobiologi Betygskriterier för kursen Mikrobiologi 15 hp ht 08 A. Momentet aborationer och gruppdiskussioner 6 hp Momentet betygssätts med tvågradig skala (godkänt och underkänt). ör att bli godkänd på gruppdiskussionerna ska du ha deltagit i samtliga diskussioner och bidragit till de skriftliga svar som lämnas in. Om du inte kan delta i någon diskussion, får du en ersättningsuppgift. ör att bli godkänd på laborationerna skall du utföra samtliga laborationer och redovisa dem på de sätt som beskrivs närmare i ett separat avsnitt. B. Momentet Uppsats och seminarium 4 hp Momentet betygssätts med sjugradig skala (A-). Närmare instruktioner för uppsatsen samt detaljerade betygskriterier för detta moment finns i separata avsnitt. C. Momentet Teori 5 hp Momentet betygssätts med sjugradig skala (A-). Momentet examineras genom en skriftlig tentamen, baserad på föreläsningarna och kursboken se läsanvisningarna! ör att få ett visst betyg på momentet ska du ha uppnått minst en viss procent av den totala poängsumman enligt följande: A 95 %, B 85 %, C 75 %, D 65 %, E 60 %, x 50 % Godkänd dugga ger bonuspoäng motsvarande 10 % av den totala poängsumman på sluttentan. Sammanfattningsbetyg ör att hela kursen ska bli godkänd krävs lägst betyget godkänd på moment A samt lägst betyget E på moment B och C. Om du har olika betyg på momenten B och C sätts sammanfattningsbetyget enligt nedanstående matris. Den ger moment C något större vikt än moment B, eftersom moment C enligt kursplanen är värd fler högskolepoäng. Betyg på Teori Betyg på 5 hp Uppsats o sem 4 hp E D C B A E E D D C C D E D C C B C D D C B B B D C C B A A C C B B A

10 STOCKHOMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Mikrobiologi 2 Betygskriterier för laborationerna på Mikrobiologi 15 hp ht Repetition av sterilteknik samt Grampositiva kocker och Gramnegativa stavar Dessa laborationer redovisas inte skriftligt, enbart genom uppvisande av plattor mm. ör att bli godkänd på dessa laborationer ska du själv ha utfört alla moment och kunna visa med dina plattor att du har fått de förväntade resultaten. Du ska också muntligt kunna redogöra för varför du förväntat dig vissa resultat. 2. Analys av köttfärs Denna laboration redovisas som en tidningsartikel om livsmedelshantering och livsmedelshygien, baserat på hela kursens resultat. Artikeln ska vara tänkt för vetenskapssidorna i Dagens nyheter eller Svenska dagbladet. Den ska omfatta ca ( ) ord. Syftet med artikeln är att få läsaren att förstå hur viktigt det är att hantera livsmedel på rätt sätt och varför. Tabellen med kursens resultat ska inte ingå i artikeln, men en del data ur tabellen bör användas för att belysa innehållet i artikeln. Artikeln får gärna illustreras. ör att bli godkänd på denna laboration skall du tillsammans med en annan kursdeltagare ha utfört alla moment och individuellt redovisat resultaten i en artikel som har den angivna längden. Artikeln ska bygga på de faktiska resultaten på kursen samt vara både begriplig och givande för den tänkta målgruppen. 3. Avdödning av bakterier Denna laboration redovisas som en poster. Om postern skall utformas individuellt eller i grupp beror på antalet deltagare på kursen. Närmare anvisningar för posterns utformning får du av assistenterna. ör att bli godkänd på denna laboration ska du tillsammans med en annan kursdeltagare ha utfört alla moment, redovisat resultaten i en tydlig och informativ poster, utförd enligt de skriftliga anvisningar du fått av assistenterna, samt medverkat aktivt under posterpresentationen.

11 3 4. Identifiering av bakterier i blandat prov och Insekters försvar mot bakterier Dessa laborationer redovisas i skriftliga rapporter, upplagda som vetenskapliga artiklar på svenska. ör att bli godkänd på dessa laborationer ska du tillsammans med en annan kursdeltagare ha utfört alla moment och individuellt redovisat resultaten. Rapporterna ska vara upplagda på följande sätt: Titel Inledning. örklara kort och tydligt syftet med laborationen och beskriv den teoretiska bakgrunden. Material och metoder. Sammanfatta vad du har gjort (utan att skriva av stora delar av handledningen). Ange tydligt eventuella avvikelser från anvisningarna. Komplettera gärna texten med bilder eller flödesscheman. Resultat. Rådata skall presenteras i överskådliga tabeller. Varje tabell skall ha en rubrik och det skall klart framgå vad som redovisas i olika rader och kolumner. Om det är ett stort material kan det samlas i en bilaga. Beräkningar skall redovisas så att alla steg framgår och så att de är lätta att följa för den som bedömer rapporten. Resultaten av beräkningarna skall framgå tydligt. Eventuella grafer skall vara snyggt uppritade med korrekta enheter utsatta på axlarna. Diskussion. Sammanfatta och tolka de resultat som redovisats under föregående avsnitt. Slutsatser skall uttryckas tydligt och motiveras väl. Om resultaten avviker från det förväntade, skall orsakerna diskuteras och tänkbara felkällor anges. Referenser. Referenser skall anges om de går utöver laborationshandledningen eller den obligatoriska kurslitteraturen. Allmänt. Skriv helst på dator, annars med prydlig och lättläst handstil. Skriv redovisningen som löpande text med fullständiga meningar och vinnlägg dig om ett klart, korrekt och objektivt språk; undvik talspråk och labbjargong. Använd stavningskontroll! ölj regler för nomenklatur (vetenskapliga namn på organismer) och annan vetenskaplig terminologi (t ex för gener och proteiner).

12 STOCKHOMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Mikrobiologi 4 Instruktioner för uppsatsen på Mikrobiologi 15 hp ht 08 Du får välja ämne för uppsatsen helt fritt, fast den ska förstås handla om mikrobiologi. Om du har svårt att komma på något bra ämne, kan du kanske få litet inspiration av den lista på tänkbara ämnen som kommer att läggas ut på kurshemsidan. Innan du börjar skriva måste du få ämnet godkänt. Målgruppen är dina kurskamrater. Uppsatsen ska skrivas på svenska. I arbetet med uppsatsen ingår att själv söka information i bibliotek, på Internet och eventuellt även genom intervjuer och studiebesök. Var noga med dina källor, särskilt dem du finner på Internet. De säkraste webbplatserna har etablerade universitet, statliga myndigheter, stora tidskrifter och dagstidningar samt vetenskapliga organisationer som ASM (American Society for Microbiology). Var skeptisk mot privatpersoners webbplatser! Du får inte hämta all din information från olika webbplatser utan du ska också läsa vetenskapliga artiklar minst tre vetenskapliga artiklar i referenslistan är ett krav. Nationalencyklopedin och liknande uppslagsverk bör utnyttjas bara undantagsvis (t ex för historisk bakgrund). Om du är det minsta tveksam om dina referenser ska du fråga mig! I uppsatsen ska du ange alla informationskällor som utnyttjats. Att citera någon annan, utan att visa att det är ett citat och utan att ange källan, räknas som plagiat och jämställs med fusk! Uppsatsens textmängd ska motsvara mellan 14 och 16 sidor maskinskriven text med dubbelt radavstånd. En sådan sida brukar rymma ca 250 ord; uppsatsen ska alltså omfatta mellan och ord. Innehållsförteckning, illustrationer och referenslista räknas inte in i textmängden. Någon sammanfattning ( abstract ) behövs ej. Antalet ord måste anges när uppsatsen lämnas in. Om antalet ord är för litet eller för stort, kommer uppsatsen inte att bedömas. Texten ska struktureras med hjälp av inledning, underrubriker och avslutning. Strukturen och de olika nivåerna blir tydligare om man sätter nummer på rubriker och underrubriker. En inledande innehållsförteckning som tydliggör strukturen ska ingå. Uppsatsen får gärna illustreras. I Kommunikation för naturvetare av Susanne Pelger (Studentlitteratur 2007) hittar du många goda råd om språkbehandling, referenser, layout mm. Du kommer också att få ett litet häfte med skrivråd som jag har gjort och det kommer att finnas tillfälle att diskutera dessa och ställa frågor om uppsatsarbetet.

13 5 Senast den 1 december kl ska du lämna in ett utkast till uppsatsen. Utkastet ska omfatta följande: titel, tänkt disposition i form av en innehållsförteckning med rubriker och underrubriker, de två första sidorna med text samt tre artiklar som du planerar att ha med i referenslistan (du förväntas ha läst dessa artiklar). Både titel, disposition och textsidor får ändras senare under arbetet. Syftet med utkastet är att du på ett tidigt stadium av uppsatsarbetet ska få råd och handledning så att slutprodukten blir bättre. Senast den 12 december kl ska du lämna version 1 av uppsatsen till en kurskamrat, som ska läsa din uppsats och hjälpa dig att förbättra texten. Kamraten bekräftar med sin signatur på försättsbladet att han/hon granskat din uppsats. Du ska själv på samma sätt hjälpa din kamrat med hans/hennes uppsats. okusera framför allt på uppsatsens innehåll och hur begripligt det är; stavfel och liknande får gärna påpekas men sådana kommentarer ska inte vara det viktigaste i kritiken! Senast den 18 december kl ska du lämna in version 2 av uppsatsen till mig. Bifoga det påskrivna försättsbladet. Uppsatsen ska dels lämnas utskriven på papper till mig, dels skickas som en bifogad Word-fil (attachment) till margareta.ohne.big@analys.urkund.se,. öretaget Urkund tillhandahåller ett system för kontroll och arkivering av uppsatser, som BIG beslutat utnyttja. ör mer information om Urkund, gå till Det är version 2 av uppsatsen som betygssätts. När jag bedömer uppsatsen, kommer jag att ta hänsyn både till faktainnehåll, disposition och språkbehandling. äs betygskriterierna noga! Om version 2 blir underkänd, kan du lämna in ytterligare en version (version 3) senast den 9 februari kl. Om även denna version skulle bli underkänd, har du rätt att lämna in ytterligare en version (version 4) i samband med uppsamlingstentor i mikrobiologi. Om även version 4 blir underkänd, måste du byta uppsatsämne. ycka till! Margareta

14 STOCKHOMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Mikrobiologi 6 Betygskriterier för momentet Uppsats och seminarium 4 hp inom Mikrobiologi 15 hp ht 08 Betyg A Bedömningsområden Uppsatsens Innehåll Utmärkt insikt i ämnet (visar djupa kunskaper och mycket god överblick över ämnet, alla fakta korrekta och klart presenterade). Utmärkta referenser (bygger på minst 10 vetenskapliga artiklar, helt korrekt refererade). Uppsatsens utformning Utmärkt språkbehandling (god stil, lättläst och intresseväckande, nästan felfri svenska, omsorgsfull korrekturläsning). Utmärkt disposition (genomtänkt och logisk uppbyggnad, tydliga rubriker, röd tråd). Seminariets Genomförande Utmärkt genomförande (klar och intressant presentation som tyder på djup förtrogenhet med ämnet, väl valda och tydliga bilder, utmärkt tidsplanering, kan diskutera ämnet och svara på frågor på ett utmärkt sätt). Deltagit på ett konstruktivt sätt i diskussionen under andra studenters seminarier. B Mycket god insikt i ämnet (visar mycket goda kunskaper och god överblick över ämnet, de flesta fakta korrekta och klart presenterade). Utmärkta referenser (bygger på minst 7-8 vetenskapliga artiklar, korrekt refererade). Mycket god språkbehandling (god stil, lättläst och intresseväckande, mycket god svenska med få språkfel, god korrekturläsning). Mycket god disposition (genomtänkt uppbyggnad, tydliga rubriker, röd tråd). Mycket bra genomförande (klar och intressant presentation som tyder på god insikt i ämnet, väl valda och tydliga bilder, god tidsplanering, kan svara på frågor om det som presenterats på ett bra sätt). Deltagit aktivt i diskussionen under andra studenters seminarier. C God insikt i ämnet (visar goda kunskaper och god överblick över ämnet, de flesta fakta korrekta och klart presenterade). Bra referenser (bygger på minst 5-6 vetenskapliga artiklar, i stort sett korrekt refererade). God språkbehandling (god stil, ganska lättläst och intresseväckande, bra svenska utan alltför många språkfel, god korrekturläsning). Bra disposition (ganska logisk uppbyggnad, bra rubriker, röd tråd). Bra genomförande (tydlig presentation som tyder på god insikt i ämnet, relevanta och tydliga bilder, god tidsplanering, kan svara på vissa frågor om det som presenterats). yssnat på de andra studenternas seminarier. D Tillfredsställande insikt i ämnet (visar kunskaper Tillfredsställande språkbehandling Tillfredsställande genomförande (till stora

15 inom viktigare delar av ämnet, fakta mestadels korrekta och begripligt presenterade). Tillfredsställande referenser (bygger på minst 3 vetenskapliga artiklar, i stort sett korrekt refererade). 7 (någorlunda lättläst trots en del språkfel och skrivfel). Ganska bra disposition (man kan skönja en tanke bakom uppbyggnaden och rubrikerna). delar tydlig presentation som tyder på grundläggande kunskaper i delar av ämnet, de flesta bilder relevanta och tydliga, någorlunda god tidsplanering, kan svara på åtminstone några frågor om det som presenterats). E Tillräcklig insikt i ämnet (visar kunskaper inom vissa delar av ämnet, fakta för det mesta korrekta och någorlunda begripligt presenterade). Tillräckliga referenser (minst 3 vetenskapliga artiklar, i stort sett korrekt refererade). Tillräckligt god språkbehandling (en hel del språkfel och skrivfel men möjligt att förstå större delen av texten). Tillräckligt god disposition (ansats till genomtänkt uppbyggnad men logiska brister). Tillräckligt gott genomförande (någorlunda begriplig presentation som tyder på grundläggande kunskaper i delar av ämnet, mestadels begripliga bilder, någorlunda fungerande tidsplanering, kan svara på åtminstone någon fråga om det som presenterats). x Otillräcklig insikt i ämnet (en hel del rena felaktigheter eller missförstånd, fakta presenterade på ett oklart sätt). Otillräckliga referenser (färre än 3 vetenskapliga artiklar, bara delvis korrekt refererade). Otillräcklig språkbehandling (svårt att förstå delar av texten, många språkfel, dålig korrekturläsning). Otillräcklig disposition (ogenomtänkt, logiska brister). Otillräckligt genomförande (oklar presentation, bristande bildmaterial, orealistisk tidsplanering, kan inte svara på frågor om det som presenterats). Helt otillräcklig insikt i ämnet (många felaktigheter eller missförstånd, förvirrad presentation). Helt otillräckliga referenser (färre än 3 vetenskapliga artiklar, oftast felaktigt refererade). Helt otillräcklig språkbehandling (svårt att förstå stora delar av texten, mängder av språkfel och skrivfel). Helt otillräcklig disposition (ingen logisk ordning, rörig uppläggning). Helt otillräckligt genomförande (rörig presentation som avslöjar missförstånd och bristfälliga kunskaper om ämnet, inga eller dåliga bilder, helt orealistisk tidsplanering, kan inte svara på frågor om det som presenterats). Betyg för momentet bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna ovan. Uppsatsens innehåll väger tyngst i den bedömningen, medan uppsatsens utformning och seminariets genomförande har sinsemellan lika tyngd. Betygskriterierna ska ses som typprestationer. Examinatorn avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra.

16 STOCKHOMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Mikrobiologi 8 äsanvisningar för Mikrobiologi 15 hp ht 08 Kursbok är Prescott, Harley, and Klein s Microbiology av Willey, Sherwood och Woolverton, sjunde upplagan, McGraw-Hill Kapitel Handlar om Examination 3, 5, 6, 7 Prokaryota celler, näringskrav, tillväxt mm Dugga 3 november samt sluttenta 14, 15 Genteknik, genomik Gruppdiskussion 13 november samt sluttenta 16, 17, 18 Virus Gruppdiskussion 26 november samt sluttenta 19, 20, 21 Taxonomi och olika bakteriegrupper Gruppdiskussion 4 december samt sluttenta 22, 23, 24 Taxonomi och olika bakteriegrupper, forts Gruppdiskussion 10 december samt sluttenta 27, 28, 29, 30 Ekologi Sluttenta 31, 32 örsvar mot infektioner Sluttenta; kap 32 tentas dock ej 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39 Bakterie- och virussjukdomar Sluttenta 40, 41 Tillämpad mikrobiologi Sluttenta Gruppdiskussionerna hålls vid fyra tillfällen (se datum i tabellen ovan). Omedelbart före gruppdiskussionen delas frågorna ut (5-10 frågor per gång). Efter diskussionen ska gruppen lämna in gemensamma skriftliga svar på frågorna, som alla deltagare ska skriva under. Sluttentan baseras dels på samtliga ovanstående kapitel i kursboken (utom kapitel 32), dels på innehållet i föreläsningarna.

17 Institutionen för biologisk grundutbildning, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet 1. Benämning Mikrobiologi 2. Benämning, eng Microbiology 3. Nivå Grundnivå 4. Poäng 5. Högskolepoäng Kurskod 7. Ämne BIA 8. örkunskapsnivå C 9. Giltig fr.o.m Ht Datum för fastställande Ändringsdatum 12. Ansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning 13. Program Kursen ingår i kandidatprogrammen i biologi och molekylärbiologi men kan också läsas som fristående kurs. 14. Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholm universitet örkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen ör tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Kemi 30 hp och Cell- och molekylärbiologi 30 hp. 16. Kursens innehåll a. Kursen behandlar bakteriers och arkéers morfologi, fysiologi och systematik, medicinsk mikrobiologi med tyngdpunkt på bakteriella infektioner och kroppens försvar mot dessa, samt ekologisk och tillämpad mikrobiologi. b. Kursen består av följande moment: Teori 5 hp (Theory) aborationer och gruppdiskussioner 6 hp (aboratory exercises and group discussions) Uppsats och seminarium 4 hp (Essay and seminar) 17. Kursens lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: kunna beskriva mångfalden hos bakterier och arkéer vad gäller uppbyggnad, levnadssätt och påverkan på andra organismer, kunna redogöra för betydelsen av mikroorganismer i samhället samt i naturliga miljöer som mark och vatten,

18 10 kunna arbeta med bakterier, även patogena, på ett korrekt och säkert sätt, kunna söka, värdera, sammanställa och presentera vetenskaplig information för en specificerad målgrupp. 18. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, gruppdiskussioner, studiebesök, uppsatsarbete och seminarier. Deltagande i laborationer, gruppdiskussioner, uppsatsarbete, seminarier och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 19. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll sker genom uppsats, seminarium och skriftligt och/eller muntligt prov. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt x = Otillräckligt = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. ör godkänt krävs lägst betygsgraden E samt godkända laborationer och gruppdiskussioner samt deltagande i övrig obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. ramställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 20. Kurslitteratur och övriga läromedel 21.Övergångsbestämmelser Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. ramställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 22. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kursen Mikrobiologi 10 p (BI3080) eller motsvarande. 23. Övrigt