Kultur för framtiden i Skellefteå Skellefteå kommuns kulturplan

Transkript

1 Kultur för framtiden i Skellefteå Skellefteå kommuns kulturplan Förord Skellefteå kommun har tillväxt och utveckling i fokus. Utvecklingsarbete handlar ytterst om att Skellefteå kommun ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för medborgarna att kunna ha bra livsvillkor. En positiv utveckling skapar sysselsättning, god tillgång till utbildning, fritid och kultur, ett bra boende och en god samhällsservice. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. I denna kulturplan pekas färdvägen ut för det kulturpolitiska arbetet under perioden 2011 till Kulturplanen är också en beskrivning av dagens kulturella infrastruktur. En övergripande målsättning är att Skellefteå ska senast 2014 vara lika känt för sin kultur som för sitt guld och sin hockey. En attraktiv livsmiljö är en övergripande viktig faktor för god personlig tillväxt ska skellefteborna ha världens bästa hälsa. Här spelar kulturen stor roll. Genom att ge alla människor i skelleftebygden möjlighet att delta i och ta del av kultur förbättras deras möjligheter att uppnå bättre hälsa. Kultur skapar också annan tillväxt. Med Skellefteå Berättarnas stad, känt i hela Sverige 2014, utvecklar vi och stärker Skellefteås attraktionsvärde som plats, livsmiljö och som besöksmål. Att fokusera och utveckla via ett berättarperspektiv faller sig naturligt, då det är Skellefteå och Västerbottens mest särskiljande drag. Detta är en övergripande satsning som även stärker Kulturhuvudstadsåret 2014 ur ett regionalt perspektiv. Kulturplanen är framtagen i dialog och samverkan med kulturinstitutioner, kulturverksamheter, företrädare för civila samhället samt medborgare. Tidsplanen har varit mycket pressad, mycket beroende av regionens tidsplan för sin kulturplan. Kulturplan

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Särskild prioritering av sju områden Kulturhus främst för scenkonst i centrum investering med hög profil Bättre förutsättningar för ungas musicerande och framtida professionalism Fortsatt utveckling av studieförbunden och kulturföreningarna Fortsatt utveckling av biblioteken: Lokala berättarcentra Kulturskola med allemansrätt för alla barn och unga i hela kommunen Deltagande i samhällsutvecklingen och utveckling av kreativa näringar Samlat grepp kring besöksnäring inriktat på kultur och kulturarv 12 Bilaga 1 1. Fortsatt verksamhet med hög kvalitet Kommunal verksamhet Konstsamlingar och konsthallar Konstnärlig utsmyckning Skellefteå Museum AB Forskning, utveckling, och arkivsamarbete Västerbottensteatern AB Berättarfestivalen Kulturprojekt Biblioteken Nordanå kulturområde Fysisk kulturell infrastruktur Kulturens koppling till tillväxten Kultur som hälsofrämjare Nationella mål Kulturplanens metod och utblick mot fortsatt arbete Uppställning av mål, insatser och indikatorer 28 Bilaga 2: Medborgardialogen 33 Kulturplan

3 Kultur för framtiden i Skellefteå Skellefteå kommuns kulturplan Sammanfattning Kulturplanen är en strategi för utveckling av kulturen i Skellefteå. Kulturplanen visar på sju prioriterade områden under de kommande åren med ett längre perspektiv i åtanke. Områdena är inte inbördes rangordnade. I en bilagedel (bilaga 1) behandlas förutsättningar för en fortsatt hög kvalitet på de viktiga verksamheter som finns redan idag. Planen visar hur kulturen är en allt viktigare attraktivitets- och tillväxtfaktor i Skellefteå. Utgångspunkter är medborgarnas behov och önskemål, kommunens egna bedömningar samt de nationella och regionala kulturmålen. De sju prioriterade områden är alltså inte inbördes rangordnade: Byggande av ett kulturhus, ett hus främst för scenkonst i centrum. Med ett sådant uppfylls följande mål: Skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur och tillväxt. Bättre förutsättningar för ungas musicerande och professionalism. En regional samordnare skulle skapa bättre förutsättningar för ungas musicerande och framtida professionalism. Fortsatt utveckling av studieförbund och kulturföreningar. Här är målet att få till stånd mer kultur åt medborgarna i hela kommunen Fortsatt utveckling av biblioteken, lokala berättarcentra. Målet är att utveckla och säkerställa bibliotekens roll i kommundelarna och att genom detta utveckla Berättarnas stad som etablerat begrepp. En kulturskola med allemansrätt för alla barn och unga i hela kommunen. Ett mål med kulturskolan är att öka barns och ungas förståelse för, och intresse av, kultur. Deltagande i samhällsplaneringen och utveckling av kreativa och kulturella näringar. Här är målet att öka Skellefteås tillväxt och öka graden av kulturell professionalism. Ett samlat grepp kring besöksnäring inriktad på kultur och kulturarv. Här är målet att öka Skellefteås tillväxt och värna om kommunens kulturarv. Samtliga prioriterade områden utgår ifrån Riksdagens nya kulturpolitiska mål (avsnitt 5 i bilaga 1) och ska även stödja andra mål som ökad tillväxt och ökat attraktionsvärde för Skellefteå (avsnitt 3 i bilaga 1) samt bättre folkhälsa (avsnitt 4 i bilaga 1). Kulturplan

4 1. Särskild prioritering av sju områden: 1.1 Kulturhus främst för scenkonst i centrum investering med hög profil Nuvarande verksamhet inom scenkonst i Skellefteå: Skellefteå satsar mycket på kultur, men det syns och märks inte i samma utsträckning. En tydlig del av Skellefteås kulturutbud är scenkonsten (musik, teater och dans), men dessa verksamheter saknar ofta ändamålsmässiga lokaler. Teater är en av våra dyraste konstformer, men samtidigt en mycket viktig sådan med starkt folkligt stöd. 35 % av västerbottningarna går på teater och ligger därmed i topp i landet. I Skellefteå finns Västerbottensteatern. Denna ägs till 60 % av Region Västerbotten och 40 % av Skellefteå kommun. Uppdraget från ägarna är att vara en turnerande regionteater. Ett långsiktigt mål är att Västerbottensteatern ska växa på alla plan. Ett viktigt delmål i det arbetet är nya lokaler där hela verksamheten får plats, inklusive verkstäder och administration. Teatern är trångbodd och verksamheten är utspridd i flera lokaler i staden. Teatersalongen är för liten för större föreställningar, och fungerande foajé med garderobsutrymme och möjligheter till fika eller mat saknas. Caféscenen är för liten i förhållande till den efterfrågan som finns, trängseln är stor med dålig ventilation som följd och serveringsmöjligheterna är mycket begränsade. Tillgängligheten är också en viktig anledning för att finna nya lokaler. Teaterns lokaler idag är inte tillgängliga för rörelsehindrade och saknar utrymningsvägar för rullstolsburna. I Skellefteå finns även arrangörsföreningar (t.ex. Riksteaterföreningen, som är en väldigt aktiv aktör med många medlemmar) och fria teatergrupper, som på olika sätt är i behov av mer ändamålsanpassade scener och rum för att utveckla sin verksamhet. Riksteatern kan t.ex. inte ta hit de största föreställningarna p.g.a. bristande förutsättningar på och kring de befintliga scenerna. Detsamma gäller för utövare och föreningar inom musik, dans och andra kulturformer. Scenkonsten och föreningarna är i behov av bra lokaler för att kunna utvecklas och nå ut med sin verksamhet och sina kulturyttringar, och därigenom öka kulturutbudet i kommunen. Musiklivet har idag inga ändamålsmässiga scener som passar för de semiprofessionella och de ambitiösa amatörerna, för även om scener finns har de alla sina begränsningar, och de befintliga scenerna är heller inte optimala för att arrangera konserter med medelstora turnerande akter. Detsamma gäller för t.ex. dans och dansarrangörer. Idag har Skellefteå även behov av en väl anpassad lokal för konferenser och kongresser, komplett med sidorum och andra stödjande funktioner, som ett led i utvecklingen av mötesindustrin. De befintliga möjligheterna begränsar vad som förläggs och anordnas i Skellefteå. Även om konferenslokaler inte är en naturlig del av ett kulturhus är det ändå en sidoverksamhet som potentiellt kan stödja finansieringen. Teaterlokaler kan konstrueras på ett sådant sätt att de kan multianvändas som ex. konferenslokaler Framtida prioritering I denna kulturplan prioriteras byggandet av ett kulturhus, ett hus för scenkonst som främst inhyser Västerbottensteatern, och att detta ska påbörjas under Målet är att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur och tillväxt. Mindre scener och rum i huset behövs också för att öka tillgängligheten till ändamålsenliga lokaler för amatörer och semiprofessionella utövare, så att de kan utveckla sitt Kulturplan

5 kulturutövande. En satsning på ett kulturhus, framför allt för scenkonst, stödjer kulturen som näring och blir en kugge i profileringen av regionen. En satsning på Västerbottensteatern stärker också stadens, kommunens och regionens profil och attraktivitet på ett flertal sätt. Ett kulturhus måste vara levande, och användas så mycket som möjligt. Därför är det viktigt att se över vilka andra verksamheter som kan vara i kulturhuset, t.ex. kreativa och kulturella näringar, restauranger, bibliotek, caféer, resecentrum, möjlighet till konferenser etc. Ett kulturhus stödjer därmed direkt ett prioriterat nationellt mål (förbättrade villkor för den nyskapande kulturen), och innebär både ett främjande av kvalitet och konstnärlig förnyelse och en funktion som mötesplats och smältdegel där olika kulturyttringar kan skapa formella eller informella nätverk. Kulturturism är en stor potentiell marknad för Skellefteå. Möjlighet för Riksteaterföreningen att ta emot de största turnerande produktionerna på en s.k. A-scen eller Röd scen är en viktig del i att utveckla närturismen och teaterns ställning lokalt. Om dessa föreställningar kan välja att komma till Skellefteå istället för till andra orter i regionen finns en möjlighet för Skellefteå att dels behålla sina inhemska publikintäkter och även att potentiellt locka gäster från andra delar i regionen. Om huset i fråga dessutom konstrueras på så vis att föreställningar av flera olika slag kan framföras kan även det kontinuerliga besökstalet ökas genom en samlad satsning. Genom paketlösningar uppbyggda med ett besök på scenkonsthuset som nav kan även det övriga näringslivet få en stor chans att öka sin omsättning. Ett modernt kulturhus, främst för scenkonst är en investering med hög profil, och genom såväl huset i sig som de kulturyttringar som kan finnas i det ger det Skellefteå en ny profil att använda i sin marknadsföring. Kulturen visas explicit upp som ett prioriterat område, och ett kulturhus blir därför en ytterligare aspekt av Skellefteås varumärke. Detta följer Kulturnämndens styrkort på två vis; dels som ett led i Utveckling och tillväxt, genom att utveckla näringsliv och företagande (t ex. via utveckling av stadskärnan och via ökad infrastruktur och tillgänglighet) och dels som ett led i Engagerade och nöjda medborgare och kunder, genom en ökad tillgänglighet till kulturutbudet. Vad gäller kulturhusets inverkan på tillväxten berörs sex av de sju faktorerna. 1 Det stödjer direkt kultur som upplevelsenäring, kultur som livsmiljö, kultur som näring, kultur som profilering, och på ett mer övergripande plan även kultur som grund för samverkan och kultur som kreativitetsfrämjare. Vad gäller hälsoaspekten är ökad tillgång till kultur både som deltagare och betraktare en självklar hälsofrämjande aspekt fullt i linje med UNESCO och Nationella folkhälsokommitténs tankar. Se t.ex. UNESCO:s målområde 1 om kulturvanor och livsstil. 2 Målet med denna prioritering är att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur och tillväxt. 1 Mer om dessa finns att läsa i kapitel 3 i bilaga 1. 2 Mer om detta finns att läsa i kapitel 4 i bilaga 1. Kulturplan

6 1.2 Bättre förutsättningar för ungas musicerande och professionalism Nuvarande verksamhet inom musik i Skellefteå: Skellefteå och Västerbotten har onekligen en rik tradition av musik, både vad gäller populärmusik och vad gäller folkmusik. Vad länet däremot varit mest uppmärksammat för under de senaste decennierna är just populärmusiken. Under 1990-talet talades det t.ex. om pop-undret i Skellefteå, och kommunen producerade ett antal nationellt och internationellt framgångsrika band och musiker. Musiklivet i Västerbotten är fortfarande en mycket aktiv sektor inom kulturlivet, med många olika yttringar. I Skellefteå finns till exempel en stor musikförening med fokus på populärmusik, ett sjuttiotal körer i olika typer av regi ( bl. a. kyrkligt anknutna körer), band och musiker som är aktiva inom studieförbunden etc. Vad som däremot saknas är samarbete över hela länet, det finns ingen samordnande kraft vilket resulterar i att utbytet och nätverkandet mellan dessa olika föreningar och institutioner har blivit lidande Framtida prioritering: Skellefteå vill prioritera att musiklivet i kommunen och länet återtar sin höga kvalité och sina framgångar. Målet är att skapa bättre förutsättningar för ungas musicerande och framtida professionalism. Som ett led i detta vill Skellefteå verka för att en länskonsulent för populärmusik tillsätts, som därmed bör ha ett liknande uppdrag som de motsvarande konsulenterna inom andra kulturformer. Denna ska vara placerad i Skellefteå, men ha hela Västerbotten som sitt arbetsområde. Tanken är att det ska stärka ungas eget musicerande och underlätta för arrangemang, samt verka för kompetensutveckling och skapandet av aktiva nätverk. En satsning på musik är ett mål som inbegriper inte bara Skellefteå utan hela regionen. En regional samordnare för musik med inriktning mot ungdomar, med samma typ av uppdrag som länskonsulenterna inom andra kultursektorer, skulle beröra två prioriterade nationella områden (barn och ungas rätt till kultur och förbättrade villkor för den nyskapande kulturen), två övriga mål (kvalitet och konstnärlig förnyelse samt internationellt och interkulturellt utbyte) och ingå i ett av de sju områden dit statsbidrag kan ges (konst- och kulturfrämjande verksamhet). Ett levande musikliv ger en mer attraktiv livsmiljö, vilket ger en region större chans att behålla sina unga invånare. Detta stödjer kulturnämndens fokusområde Utveckling och tillväxt, genom att utveckla näringsliv och företagande. I det här fallet handlar det först och främst om att utveckla amatörmusiker till semiprofessionella och professionella musiker. Ur ett tillväxtperspektiv kan en regional samordnare inom musik stärka de flesta aspekter, eftersom det blir en insats för att generellt utveckla en stor del av en av de största kultursektorerna - vilket i sin tur ger både bredd och spets. En satsning på en musiksamordnare, främst för ungdomsmusik, innebär att ungdomar får bättre möjlighet till arbete, företagande och utbildning, särskilt inom det nya området kreativa företag. Ett utökat musicerande för fler ungdomar är även en hälsofrämjande åtgärd, i linje med Kulturrådets, UNESCOs och riksdagens inriktningar. Kulturplanen rekommenderar att detta ska finnas på plats under Kulturplan

7 Målet med denna prioritering är att skapa bättre förutsättningar för ungas musicerande och framtida professionalism 1.3 Fortsatt utveckling av studieförbunden och kulturföreningarna Nuvarande verksamhet inom studieförbund och föreningar: Åtta studieförbund har idag verksamhet i Skellefteå kommun. Under 2009 redovisades totalt cirka studietimmar i verksamheten, inklusive kulturprogram. Skellefteå kommun ger idag ett betydande stöd till studieförbunden. Detta administreras i första hand via kulturnämndens verksamhet. Stödet uppgår under 2011 till kronor. Ett antal kommunala verksamheter har samarbete med studieförbunden i olika former. Inom studieförbundens verksamhet stärks människors makt över sina egna liv. Genom den ständigt pågående demokratiska samtalskulturen som präglar studieförbunden är deltagarna i centrum, och detta resulterar i ett större deltagande i samhället i stort. Allt som allt finns 889 registrerade föreningar i Skellefteå, varav 28 hembygdskretsar, 80 kulturföreningar och 18 invandrarföreningar. Såväl studieförbunden som kulturföreningarna bedriver verksamhet i hela kommunen Framtida prioritering: Kommunens samarbete med studieförbund och kulturföreningar måste öka, som ett led inom så väl effektivisering av de tillgängliga medlen som inom utvecklingen av kulturen runt om i hela kommunen. Ett tätare samarbete och ett framtagande av tydliga överenskommelser mellan kommunen, studieförbunden och kulturföreningarna ger fler deltagare i kultursammanhang och en uppväxling av de tillgängliga pengarna via statliga medel. I samband med bidragsgivning ska kommunen sätta upp tydliga mål för varje verksamhetsår. Ett mål ska alltid stödja begreppet Skellefteå Berättarnas stad med många olika former av berättande, och dessa mål kan utformas för att stödja även andra strategiska satsningar. Även den frivilliga delen av kulturskolan kan med fördel knytas till studieförbunden. Detta är viktigt för samtliga prioriterade områden; barn och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden samt förbättrade villkor för den nyskapande kulturen. Samarbetet har även inverkan på fyra tillväxtfaktorer; kultur som livsmiljö, kultur som grund för samverkan, kultur som kreativitetsfrämjare och kultur som hälsofrämjare. UNESCOs målområden inom hälsa appliceras här, eftersom fokus på verksamhet inom studieförbund och föreningar resulterar i mer delaktighet och utveckling för de deltagande vilket berör både målområde 1 och 3. Det speglar även ett nationellt folkhälsomål; folkbildningens möjlighet att anordna kulturaktiviteter för alla samhällsgrupper bör tillvaratas. Vad gäller kulturnämndens styrkort berör detta fokusområdet Engagerade och nöjda medborgare och kunder i och med att det ökar tillgängligheten till kulturutbudet, särskilt för barn och unga. Målet med denna prioritering är att få till stånd mer kultur åt medborgarna i hela kommunen. Kulturplan

8 1.4 Fortsatt utveckling av biblioteken: Lokala berättarcentra Nuvarande verksamhet inom biblioteksområdet I mer är år har biblioteken funnits som centrum för kunskap. Informationskällorna har ändrats och bytt format, men biblioteken som idé har funnits kvar. Skellefteå har av tradition en väl utbyggd biblioteksverksamhet med Stadsbiblioteket, tio närbibliotek i kommundelarna, universitetsbiblioteket på Campus och en bokbuss. Biblioteken runt om i kommunen framstår som en central del av kommunens kulturutbud. Genom sin programverksamhet fungerar de på många håll som en självklar arena även för andra typer av kultur än litteratur. För att minska lokalkostnaderna och förbättra servicen till skolorna är en integrering med skolbiblioteken genomförd på vissa håll och planeras på andra Framtida prioritering Biblioteken ska utvecklas till lokala berättarcentra. Berättandet har en bred definition som inbegriper många former av kultur och satsningen blir även inlemmad under Berättarnas stad. Detta innebär att även den sida av bibliotekens verksamhet som rör annan kultur än just litteratur ska utvecklas. Det är en fråga om att få biblioteken och det befintliga kulturutbudet att mötas, via ökad samordning. Denna fortsatta satsning på biblioteken som kulturella nav i hela kommunen ska ses som en satsning på barn och unga, tillgänglighet i kommundelarna, kulturnätverk, föreningslivet och kulturarvet. Eftersom närbiblioteken är spridda runt om i kommunen är en kultursatsning på biblioteken i samma andetag en satsning på kultur i kommundelarna. Det stärker i sin tur omlandet, vad gäller t.ex. hälsa, trivsel och attraktivitet. Berättarnas stad får även en mängd aktiviteter under sin paroll, vilket stärker dess innehåll och varumärke. Att utveckla biblioteken på detta vis berör tre tillväxtaspekter (kultur som livsmiljö, kultur som grund för samverkan, kultur som kreativitetsfrämjare) och främjar även hälsan runt om i kommunen genom ett ökat utbud av organiserade kulturyttringar. Mer kultur i biblioteken ger goda livsvillkor i lokalsamhället, och genom att samordna detta med skolor, äldreboenden etc. kan hälsan i alla skikt i samhället främjas. Det går dessutom hand i hand med kulturnämndens styrkort, då det ger mer engagerade och nöjda medborgare och kunder genom ökad tillgänglighet till kultur. Målet med denna prioritering är att utveckla och säkerställa bibliotekens roll i kommundelarna, och att genom detta utveckla Berättarnas stad som etablerat begrepp. 1.5 Kulturskola med allemansrätt för alla barn och unga i hela kommunen Nuvarande verksamhet inom kultur för unga: Skellefteå kommun gör idag mycket inom kultur för barn och unga, och barn och unga är redan en prioriterad målgrupp. Skellefteå Musikskola är en väl utbyggd verksamhet, som varje år erbjuder grundskole- och gymnasieelever en mängd inriktningar inom musik och dans. Skellefteås musikskola är en av Sveriges tio största 3, och inom verksamheten finns även olika orkestrar och körer, samt mer konsultativa tjänster så som ledning för arbetsplatskörer och musikterapi. Förutom verksamhet ute i skolorna finns Musikskolan även på Mullberget, 3 Ett 50-tal lärare når tillsammans cirka elever. Ca 75 % av alla elever i mellanstadiet har under någon period deltagit i undervisningen. Kulturplan

9 en samling lokaler speciellt anpassade för ändamålet. Musikskolans verksamhet är förlagd både under skoltid och under fritid. Verksamheten under fritid är avgiftsbelagd. På gymnasienivå finns estetiska programmet på Anderstorp med inriktningar mot musik, dans, teater och bild, och på samma skola finns även medieprogrammet med inriktning mot film/tv, ljud, grafisk kommunikation och foto. Inom kulturnämndens område finns även t.ex. Skapande skola och kulturpedagoger, och Västerbottensteatern och Skellefteå museum erbjuder även de en mängd aktiviteter riktade mot barn och unga. Kulturenheten står för en mängd olika verksamheter inom många olika områden, t.ex. administration kring Nordanå, lokal- och platsuthyrning samt olika sorter av kulturfrämjande med fokus på barn och unga. Slöjd ingår i den nya kulturindelningen inom kulturarvet och det handlingsburna kunskapsområdet. Handens hus och smedjan ligger på Nordanåområdet. Verksamheten omfattar materialområdena textil, trä, keramik och smide. Verksamheten bedrivs i samarbete med Västerbottens läns hemslöjdsförening. Kulturpedagogernas främsta uppdrag är att vara en resurs för Skellefteå Kommun, arbeta med barn och unga mellan 0-21 år samt erbjuda kompetensutveckling och utbildning främst för lärare och förskollärare och utbildning inom bild, media och drama. Kulturpedagogerna erbjuder bl.a. fredagslek på bibliotek och kulturverkstad. Teaterskola och filmverkstad erbjuds barn och unga på fritiden. Ett antal projekt inom Skapande skola pågår ständigt i kommunens skolor och förskolor i klass och grupper. Projekten utgår oftast ifrån uttrycken film, bild, drama och berättande. För barn och ungdomar som vill prova på teater/drama driver kulturenheten i samarbete med studieförbunden en Teaterskola. De genomför årligen en Teaterfestival. Alla verksamheter inom Kultur Skellefteå arbetar med berättandet på olika sätt och under hela året. Alla större arrangemang ska ha ett eller flera berättarinslag. Pedagogerna arbetar exempelvis kontinuerligt med olika berättarprojekt för att stärka elevers berättande och skapa intresse för ämnet i skolan. Kulturenheten samordnar och köper in teater-, musik- och dansföreställningar till skolan. Det innebär att barn från 3-16 år har möjlighet att ta del av föreställningsverksamhet under sin skoltid. Offentliga barnföreställningar köps in och visas i Kultur Skellefteås regi för de yngre barnen Framtida prioritering Kulturplanen vill öka barn och ungas förståelse av, och intresse av, kultur. Detta görs bäst via kultur i skolan. Barnkonventionen slår i artikel 31 fast följande: Barnet har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnens rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Kulturplan

10 För att leva upp till Barnkonventionen inrättar Skellefteå en Kulturskola med allemansrätt från 2013/14. Musikskolan samt övrig kulturell verksamhet riktad till barn och unga inom Kulturnämndens ansvarsområde slås ihop till en enhet. Alla barn i hela kommunen får därmed tillgång till kultur både under skoltid och på fritiden. Detta går hand i hand med rapporten En kulturskola i Skellefteå. Däremot bör inte rapportens förslag att kulturskolan ska ha en central lokal i det nya kulturhuset genomföras; visionen är att kulturskolan ska verka i hela kommunen. De frivilliga aktiviteterna på kvällar, helger och lov kan med fördel samordnas med studieförbunden. Barn och unga är den viktigaste tillgång som en kommun kan ha; den är mer värd än guld och gröna skogar. Det faller sig därför naturligt för Skellefteå kommun att lyfta fram barn och unga som ett prioriterat område i kulturarbetet; om kulturen ska skapa tillväxt både för den enskilda människan och för den ekonomiska tillväxten måste kulturen gå via barn och unga. Det är på sikt just de barnen och de unga som ska delta i eller ta del av kulturen och därigenom skapa tillväxt på olika sätt En kulturskola, som är tillgänglig för alla barn i kommunen både på skoltid och på fritid, är inte bara passande med tanke på barnkonventionen utan möter även många av de förslag som inkommit i underlaget till kulturplanen. Det är en uttalad och riktad satsning på barn och unga, och är därmed även en central del i att möta de rikstäckande kulturmålen. Kulturskolan har potential att direkt beröra såväl två av de tre prioriterade områdena (barn och ungas rätt till kultur och kulturarv för framtiden) som fem av de åtta tillväxtaspekterna (kultur som livsmiljö, kulturell kompetens som marknadsmässig fördel, kultur som grund för samverkan, kultur som kreativitetsfrämjare, kultur som hälsofrämjare). Hälsoaspekten kan knappast överskattas, då kultur för barn och unga är gynnsamt på många sätt och uppfyller ett nationellt folkhälsomål samt två av UNESCO:s målområden. Kultur för barn och unga resulterar bl.a. i mer psykiskt och fysiskt välmående, mer trivsel i skolan och hemma, en högre grad av förståelse och inkludering samt bättre skolresultat. I förlängningen berörs även t.ex. kultur som upplevelsenäring och kultur som näring, eftersom det förutsätts att barn och unga som exponeras för olika typer av kultur och uppmuntras att delta lättare tar steget till att aktivt utöva och konsumera kultur i vuxen ålder. Att ge barn och unga möjlighet till mer kultur, kreativitet och skapande är en grundförutsättning för en långsiktig utveckling av företagsamhet i Skellefteå och därmed också förutsättningar för en breddning och diversifiering av kommunens näringsliv. Detta är en central del i kulturnämndens styrkort, då det i allra högsta grad ger ökad tillgänglighet till kulturutbudet för barn och unga. Målet med denna prioritering är att öka barns och ungas förståelse för, och intresse av, kultur. 1.6 Deltagande i samhällsutvecklingen och utveckling av kreativa näringar Nuvarande verksamhet inom kreativa och kulturella näringar: Begreppet kulturella och kreativa näringar är inte helt enkelt att definiera, då det finns ett antal olika sätt att se på saken. I enighet med Region Västerbotten anammar kulturplanen följande definition med fem huvudkategorier 4 : 4 Tillväxtanalys, Kulturnäringar i svensk statistik. Rapport 2009:06 Kulturplan

11 Kulturarv och naturarv: Museum, historiska miljöer, arkeologiska platser, specifika naturmiljöer Scenkonst: Teater, dans, opera, cirkus, festivaler, konserter, ljussättning samt konserthus, teatrar, biografer etc. Konst, design och hantverk: Konst, hantverk, design, arkitektur, reklamdesign Text, böcker och press: Författande, förlag, tidningar Media: TV och radio, film och video, foto, interaktiv media och webb, spel, ljudproduktion I Skellefteå finns näringsverksamhet inom alla dessa kategorier. Inom de kulturella och kreativa näringarna är Skellefteå idag kanske mest uppmärksammat för den stora mängden företag inom kategorin Media 5, varav vissa arbetar på internationell toppnivå. Men oavsett indelning arbetar alla dessa typer av näringar med ett kulturellt uttryck i basen för sin verksamhet. Kulturen bör dock ingå i en bredare syn på samhällsplanering och samhällsutveckling, som en självklar del inom alla områden. Man kan jämföra det gängse, verksamhetsmässigt avgränsade arbetssättet med, bara för att ta ett exempel, ett antal kommuner i Västra Götalandsregionen 6 som arbetar enligt en princip eller metod som oftast kallas cultural planning 7. I denna typ av infallsvinkel ingår en mycket bred kartläggning av de kulturella styrkor som finns inom ett geografiskt område, och utifrån detta antas ett mer holistiskt och nytänkande tillvägagångssätt för att skapa något eller lösa en fråga eller ett problem. Kultur har i det här fallet sin bredaste definition, där kulturen mer eller mindre är summan av alla individer och miljöer, men principen kvarstår därmed att även kultur i en något snävare definition har en större roll att spela i en stad, kommun eller regions utveckling än vad som i vanliga fall antas oavsett vilka frågor som behandlas. Kulturens roll i utformningen av det estetiska rummet ligger mycket nära till hands i dessa sammanhang, på så sätt att det offentliga rummet blir vackrare och mer uppskattat om det finns en bakomliggande estetisk tanke än om det enbart består av en serie praktiska beslut som inte tar hänsyn till totalupplevelsen. I Skellefteå finns ett Estetiskt råd, men detta kan alltså aktiveras och användas till god effekt i betydligt högre grad. I samband med samhällsplanering bör även bevarandet av kulturmiljö nämnas, eftersom kulturmiljö idag inte längre betraktas enbart i termer av museer och reservat. Synsättet har förändrats från att kulturarvet ska bevaras och levandegöras till att kulturarvet ska bevaras och brukas 8 - vilket i sin tur betyder att handhavandet av kulturarvet är något som berör långt fler beslut än tidigare. Det är inte längre en skarpt avgränsad fråga, utan bör idag ses och appliceras som ett integrerat perspektiv i just samhällsplaneringen. Ett exempel är att förhållandevis nya byggnader (t.ex. något äldre industrilokaler) idag betraktas som en del av kulturmiljön, och därför inte bör rivas eller byggas om utan hänsyn till de förändringar ett visst beslut har på kulturarvet och kulturmiljön. Ett bevarande av kulturmiljöer medför fyra olika värden (det ekonomiska, det sociala, det historiska och det estetiska värdet), som var och en är ett skäl för att hålla kulturmiljöarbetet i framkant vid planering eller utveckling 9. Den kompetens som finns inom området blir därmed en viktig tillgång. 5 Kategorin Media anses ofta i folkmun utgöra de kreativa näringarna, vilket ger att de fyra övriga kategorierna ses som de kulturella näringarna. 6 Bl.a. Borås, Mariestad, Skaraborg, Tibro och Trollhättan. 7 Se t.ex. Catlin, A cultural planning methodology eller Landry, The creative city and the art of city-making 8 Svenska kommunförbundet, Kontinuitet och förnyelse, s.21 9 Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljö på spel Kulturplan

12 1.6.2 Framtida prioritering Kulturplanen vill se förbättrade förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar, och ökad samverkan med näringslivet. Detta bidrar till såväl regional tillväxt som ökad konkurrenskraft. Därför bör graden av kommunikation och utbyte inom kultursektorn och mellan kultursektorn och andra delar av samhället utökas, för att exempelvis öka samordning av verksamheter och skapa synergieffekter i möten mellan olika aktörer. Skapandet av exempelvis inkubatorverksamheter och arenor där sektorer så som näringsliv, kommun och utbildningar tillsammans kan skapa mervärden är positiva inslag som har inverkan på ett prioriterat område (förbättrade villkor för den nyskapande kulturen) och en nationell strategisk prioritering (innovation och förnyelse) och som dessutom berör samtliga tillväxtfaktorer. Skellefteå kommun kan verka för allt detta genom att tillhandahålla dessa olika plattformar via en koordinatorroll. Positiva effekter är t.ex. mer attraktiva utbildningar, fler anställda inom berörda sektorer och en förbättrad balans mellan inflyttning och utflyttning. Hälsoeffekten av detta bör först och främst ses som det psykiska välbefinnandet som kommer av att kunna utveckla sitt yrkes- och kulturutövande på olika sätt, med mindre risk för att t.ex. behöva flytta till en annan stad eller söka andra arbeten. Ett starkare näringsliv inom kultursektorn ger på sikt mindre oro inom branschen. En utveckling inom detta stöder kulturnämndens styrkortsmål Långsiktigt hållbar utveckling, genom fokusområdena Utveckling av näringsliv och företagande (med underområdet Ungdomar i arbete, företagande och utbildning) samt Skapa en plattform för kreativa näringar och kulturutövare. Målet med denna prioritering är att öka Skellefteås tillväxt genom att öka graden av kulturell professionalism. 1.7 Samlat grepp kring besöksnäring inriktat på kultur och kulturarv Nuvarande verksamhet inom turism och upplevelsenäring med kulturinriktning Människan har alltid utövat kultur, det tycks vara ett mänskligt behov och det har lämnat spår efter sig överallt såväl fysiska som mentala eller samhälleliga. I dag är kulturen också en stark utvecklingsfaktor. Branschen är expansiv och sysselsätter allt fler människor. Här finns framtidstron och nytänkandet. Intresset för kulturarvet är redan idag stort, enligt Eurobarometern besökte 74 procent av befolkningen historiska platser (fornminnen, kulturminnen, kyrkor, slott etc.) under Inom Skellefteå kommun finns en rad miljöer som lockar, både i Skellefteå stad och runt om i kommunen. Nordanå är en kulturmiljö av riksintresse och ett intressant besöksmål för såväl lokalbefolkning som turister. Nordanå nyttjas redan idag av ca personer per år, och på området drivs stora publika arrangemang som Trästockfestivalen, Berättarfestivalen, Kyrkhelgen, Västerbottensteaterns Sommarteater, Julen är bäst på Nordanå och Matfesten. Efterfrågan på guidningar av området från skolor, företag, personalgrupper och turister ökar. Bergrum Boliden visar bilden av Skellefteå kommun som en blomstrande gruvbygd. Båtmuséet i Stackgrönnan är ett populärt utflyktsmål under sommaren. Kulturplan

13 Det finns dock inget samlat grepp kring besöksnäring med inriktning på kultur, kulturmiljö och kulturarv idag Framtida prioriteringar Kulturplanen vill prioritera en större grad av samordning och förpackning inom området besöksnäring med inriktning mot kultur och kulturarv. Antalet besökare bör öka, och kulturarvet bör värnas och vårdas. Kultur är en tydlig motor inom besöksnäringen. I samband med att satsningar inom hotell och restaurangnäringarna i Skellefteå ökar, blir behovet på värdskap, kulturarrangemang och möjliga besöksmål tydligt. En utveckling av Berättarnas stad, som innebär en satsning på berättandet och det unika i bygden, en utveckling av Nordanåområdet, nya ändamålsmässiga lokaler för båtmuséet och en samordning kring turism är några exempel på processer som måste prioriteras för att stärka kulturturismen. Det gäller rent generellt att de inblandade aktörerna möts och utbyter erfarenheter och kunskap. Detta kan Skellefteå kommun verka för genom en samordnare för Nordanå och en organisation som knyter ihop alla delar av den s.k. kulturturismen. Inom kulturarvssektorn kan ett samarbete dels med de gruvbolag som idag verkar i upptagningsområdet, dels med de kulturhistoriska besöksmål som en gång bildade Guldriket; (d.v.s. linbanan i Örträsk, Varuträsk mineralpark, underjordskyrkan i Kristineberg samt Sagabiografen i Adak) vara ett alternativ. Kulturen och kulturarvet i Skellefteå kommun är mångfacetterad och innehåller flera guldkorn, och Skellefteå har även den samiska kulturen att omfamna och visa upp. För att utveckla kulturturismen och upplevelsenäringen krävs utveckling av kulturinnehåll, d.v.s. en förpackning av det befintliga utbudet för att tydliggöra helhetsbilden och visa upp en enad och mer attraktiv front för de människor som kan vara intresserade av att besöka Skellefteå. I detta arbete ingår även att tänka strategiskt och se vad som rent kvalitetsmässigt kan utvecklas till att bli viktiga knutpunkter inom den kulturella besöksnäringen. En satsning på kulturturism stödjer givetvis tillväxten via aspekten kultur som upplevelsenäring, men även genom kultur som näring (se t.ex. ökade besökstal på Västerbottensteatern professionell kultur är en viktig kugge i den övergripande bilden av upplevelsen), kultur som livsmiljö (med mer fokus på fler kultur- och kulturarvsplatser runt om i kommunen ökar besökstalen och dessa verksamheter blir bättre underhållna och mer levande) samt kultur för profilering och marknadsföring (att lyfta fram det unika är ett bra sätt att locka såväl besökare som inflyttning). Hälsomässigt inverkar en satsning på besöksnäring med inriktning på kultur, kulturmiljö och kulturarv på ett antal sätt, inte minst vad gäller identitetsskapandet och den samhälleliga identiteten. Kulturen i ett område är ofta det som särskiljer, och därför spelar kulturen och de kulturhistoriska inslagen en viktig roll i att bygga en gemensam känsla för bygden bland invånarna. Kulturen och historiens vingslag samlar människor, och den övergripande känslan av gemenskap är viktig för både invånarna och samhället. Men i enlighet med rådande rön blir det även mer generellt positiva effekter av att fler människor uppsöker och insuper kultur regelbundet; bättre fysisk hälsa, bättre psykisk hälsa, bättre funktion och en mängd andra fördelaktiga resultat. En satsning på besöksnäringen på detta vis följer kulturnämndens styrkortsmål Utveckling och tillväxt, genom att underlätta för fokusområdet Utveckling av näringsliv och företagande. Kulturplan

14 Målet med denna prioritering är att öka antalet besökare till upplevelser med kulturinriktning och värna om kommunens kulturarv. BILAGA 1 TILL KULTURPLAN 1. Fortsatt verksamhet med hög kvalitet I Skellefteå kommun finns ett rikt utbud av kultur. I denna plan lyfts sju områden fram som särskilt prioriterade. Det innebär inte att annan verksamhet ska upphöra. Ordinarie verksamhet ska fortsätta att utvecklas i sin egen takt, och kommunen ska fortsätta vara delaktig i kulturprojekt. 2 Kommunal verksamhet 2.1 Konstsamlingar och konsthallar Skellefteå kommun äger en gedigen konstsamling som för närvarande uppgår till ca verk, placerade inom- och utomhus i kommunens olika förvaltningar (t.ex. daghem och skolor, servicehem och dagcenter, kontor och allmänna samlingsrum/-platser). Riktlinjerna för kommunens konstinköp har varit och är att ge en allsidig belysning av vår tids konst samt att i efterhand, då konstverken är utplacerade, skapa intresse för konst i allmänhet samtidigt som den offentliga miljön samt arbetsmiljön stimuleras och berikas. Kommunens konstsamling innehåller även en omfattande och växande donation till Skellefteå kommun av konstnären Sture Meijer. Museum Anna Nordlander, (MAN) har en konstsamling som omfattar cirka 500 konstverk av kvinnliga konstnärer vilka antingen köpts in eller donerats till MAN. MAN:s samling ägs av Skellefteå kommun och förvaltas av MAN. Idag är Skellefteå Konsthall och Museum Anna Nordlander de två institutioner som visar samtidskonst i Skellefteå kommun. Skellefteå Konsthall drivs som en kommunal konsthall med tonvikt på samtidskonst, men arbetar även med ett historiskt perspektiv. Konsthallen har en regional till internationell inriktning med tyngdpunkt på Norden. MAN:s inriktning är samtidskonst ur ett genusperspektiv med regional till internationell spännvidd. Skellefteå Konsthall och MAN stöttar på olika sätt yrkesverksamma och etablerade konstnärer genom utställningar, seminarier och föreläsningar där målsättningen är att öka medborgarens intresse för konst, samt att vidga gemene mans konstbegrepp. Skellefteå Konsthall arbetar också med olika projekt för att nå nya målgrupper och hitta nya mötesplatser, exempelvis Artloud och Trästockfestivalen. Samarbeten hör till vanligheten, både internt och externt, som kan utmynna i en utställning, projekt, föreläsning eller kurs. Ett exempel på samarbete mellan kulturen, bygg - och miljökontoret och museet är utställningen Framtidstro, och exempel på kurser är Konstpiloterna (i samband med utställningen Dialog) och Enrutingar (en serieteckningskurs för ungdomar i samband med utställningen Short Cuts). Fokus för MAN:s verksamhet ligger på att producera konstutställningar och delta i projekt tillsammans med yrkesverksamma samtidskonstnärer, bedriva konstpedagogisk verksamhet i egna projekt och i anslutning till utställningar samt arrangera föreläsningar, workshops och seminarier. Både utställningsverksamheten och den konstpedagogiska verksamheten arbetar även med förvaltandet och tillgängliggörandet av MAN:s konstsamling. MAN har redan idag ett gott rykte och institutionen är känd i stora delar av världen, men det behövs ytterligare insatser för att stärka profilen och varumärket MAN - mot såväl musei- och konstvärlden som Kulturplan

15 allmänheten, turistnäringen och näringslivet. Ändamålsenliga lokaler för förvaring och tillgängliggörande av samlingen behövs, och det saknas direkta mandat för MAN att vårda och sköta samlingen. MAN saknar även medel för att driva delar av verksamheten på ett tillfredsställande sätt, vilket intensifieras av t.ex. MU-avtalet och dess effekter (som berör medverkandeersättning till samarbetspartners). Detsamma gäller i princip även för Skellefteå konsthall; lokalerna är inte anpassade för att visa och förvara konst (vilket utesluter lån från mer namnkunniga institutioner), och det saknas budget till ersättningar och andra verksamhetskostnader. 2.2 Konstnärlig utsmyckning den så kallade Enprocentsregeln Sedan 1962 har Skellefteå kommun tillämpat enprocentsregeln, som innebär att en procent av byggnationskostnaderna används till konstnärlig utsmyckning. Regeln gäller även större ombyggnationer och i de fall byggandet överlåtits på kommunala bolag eller stiftelser. Enprocentsregeln är viktig dels för att den berikar och tillför det offentliga rummet, dels för att den skapar uppdrag åt yrkesverksamma konstnärer. Idag tillämpas enprocentsregeln i samarbete med fastighetsförvaltningen inom kommunen men denna regel anser kulturplanen även ska tillämpas i samarbete med tekniska kontoret vad gäller t.ex. rondeller, parker och torg. 2.3 Skellefteå museum Skellefteå museum är ett länsdelsmuseum med ansvar för den museala verksamheten och kulturmiljövården i Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Museet har länsansvar för teknikoch industrihistoria efter Museet består av fyra museala enheter huvudmuseet och Museum Anna Nordlander på Nordanå, Bergrum Boliden gruv- och mineralmuseum samt Stackgrönnans båtmuseum. Skellefteå museum erbjuder förutom pedagogisk verksamhet, utställningar och samlingar även faktarummet Kunskapskällan och informationscentralen Hålla Hus som tillhandahåller hjälp och kunskap kring lokal byggnadstradition. Museet har dessutom rådgivning kring byggnadsvård, resurser inom arkeologi och kulturmiljöfrågor. På Nordanå driver museet även ett friluftsmuseum där man kan se hur människor bott och levt i äldre tiders Västerbotten och en nostalgibutik med kafé. Exempel på övriga verksamheter är kulturpedagogiskt ledda forntidsdagar och olika stadsvandringar med ett historiskt perspektiv. Museet verkar för och arbetar med utveckling av Nordanåområdet och Kåge kustcentrum som kulturarv/kulturmiljö och besöksmål, samt nya utställningar. En ny basutställning ska vara på plats 2014 med grundtemat kommunikation. Den ska omfatta traditionell fysisk kommunikation, dagligen kallad infrastruktur, men också belysa det som till vardags kallas sociala medier. Skellefteå museum har även en för riket unik samling bruksbåtar, som under de närmaste åren måste flyttas till ny lokal. På samma tema undersöks möjligheterna att samla föremål och samlingar i mer ändamålsmässiga lokaler, eftersom detta är ett problem idag. Samlingarna är spridda runt kommunen, och är i vissa fall i fara att skadas på grund av bristande kontroll över miljön. Andra bekymmer som bör bli lösta är möjligheterna för avoch pålastning på museet, samt miljön och tekniken i utställningslokalerna. 2.4 Forskning och utveckling, arkivsamarbete Forskning inom kulturarvsområdet bedrivs idag inom LOKIS, som ingår i Skellefteå Museum. Detta har resulterat i ett antal böcker och avhandlingar med lokalhistorisk prägel. Kulturplan

16 Kunskapskällan är Skellefteå museums forskarsal, studierum och bibliotek. Biblioteket innehåller ca volymer och har en kulturhistorisk inriktning, men med lokalhistoria som specialitet. Där finns t.ex. byaböcker, bebyggelseinventeringar, kulturhistoria och uppteckningar. Cirka av museets 1,5 miljoner foton och negativ finns kopierade och tillgängliga i Kunskapskällan. Tillsammans med studieförbunden arrangerar Skellefteå museum kurser i släktforskning i Kunskapskällan. Museet samarbetar också med Skellefteåbygdens släktforskarförening. Företagsarkivet i Västerbotten och Skellefteå museum arrangerar tillsammans med Folkrörelsearkivet Ernst Westerlund-dagen/Arkivens dag, också det ett årligt återkommande arrangemang. Skellefteå museums faktarum Kunskapskällan, Företagsarkivet i Westerbotten och Västerbottens folkrörelsearkiv är alla tre belägna på Nordanå, men i olika lokaler. En satsning på gemensamma lokaler och ett arkivsamarbete kommer att utveckla det pedagogiska arbetet och spridningen av lokalhistorien. Tillgängligheten och graden av användande för inte minst barn och unga och föreningar kommer i och med denna samordning att öka drastiskt. I de nya kursplanerna för historia för grundskolan och gymnasiet ges arkiven och källorna en särskild roll. Folkrörelsearkivet och Skellefteå museum samarbetar i denna fråga, och tar emot klasser på studiebesök. Länets geografiska vidsträckthet är en utmaning som många gånger försvårar tillgängligheten till kultur och kulturarvet. Folkrörelsearkivet digitaliserar idag endast i liten skala. Full kunskap och utrustning saknas för att kunna säkerställa långtidsförvaring av digitalt material och digitaliseringsprocessen är ett tidsödande arbete som kräver omprioriteringar i verksamheten alternativt extra personal. 2.5 Västerbottensteatern Västerbottensteatern är regionteater i Region Västerbottens med ansvar att producera, främja, stärka och utveckla teater och annan scenisk konst i Västerbottens län. Tillsammans med ägarna och andra aktörer ska Västerbottensteatern aktivt medverka till regionens marknadsföring och tillväxt. En ökad internationalisering av verksamheten ska beaktas. Verksamheten ska kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet, mångfald, attraktionskraft och tillgänglighet. Barn och unga är en prioriterad grupp för Västerbottensteatern och de har en mängd verksamheter: Lunchteater, efter-jobbet-teater, sommarteater, berättarteater, UngHästen, barnlördagar med clownfika etc. Västerbottensteatern arbetar även inom ramen för Berättarnas stad och Berättarfestivalen. Teatern ser samarbeten och samverkan som en viktig möjlighet att växa och har ett antal samarbetsprojekt tillsammans med t.ex. kulturförvaltningen, socialförvaltningen, Riksteatern och regionens museer. Västerbottensteatern fungerar som ett professionellt nav för teater, vilket är en central och viktig del i Skellefteås kulturliv. Totalt spelades 546 föreställningar under 2010 och publiksiffran var personer. 51 % av föreställningarna spelades för barn och ungdom. Totalt fanns 19 produktioner på repertoaren under 2010 varav 9 var nyproduktioner. Samtliga föreställningar utom sommarteatern spelas på turné i hela länet. 60 % av Västerbottensteaterns föreställningar 2010 spelades på turné både inom länet och som Sverigeturné. Kulturplan

17 Västerbottensteaterns vision är ett engagera i hela regionen. För att engagera krävs att föreställningarna håller en hög konstnärlig kvalitet samt att de har ett innehåll som känns viktigt både för publiken och för de medverkande. Västerbottensteatern vill utveckla berättarteatern som specifikt uttryck för den konstnärliga profilen. Västerbottens regionala kulturarv utgör grund för de berättelser som ska spridas i allt vidare cirklar. Västerbottensteaterns profil och varumärke som professionell berättarteater skall introduceras och etableras internationellt samt ytterligare stärkas på regional och nationell nivå. Den nya målsättningen är att teatern inom några år ska vara Europas ledande berättarteater. För att uppnå detta krävs utvecklingsinsatser. Produktion av intressanta föreställningar av hög kvalitet är grundstommen i arbetet, samt möjlighet att turnera med dem både inom Sverige och utanför landets gränser. Det är viktigt att teatern ges möjlighet att arbeta vidare med uppsökande verksamhet enligt Rum för teatermodellen 10 och utveckla den och arrangörsskapet vidare. Finansieringen av ett utökat turnéuppdrag för Västerbottensteatern är önskvärd och innebär både effektivare resursutnyttjande och ett utökat totalt utbud av teater för länets invånare. Även frågan om en utveckling av marknadsavdelningen är en viktig punkt för Västerbottensteatern. 2.6 Berättarfestivalen Berättarfestivalen är ett samverkansprojekt mellan olika aktörer som vill ta till vara på den starka berättartraditionen i regionen och utveckla berättandets roll i Berättarnas stad Skellefteå. Initiativtagare och huvudarrangörer till festivalen är Kultur Skellefteå, Skellefteå Museum och Västerbottensteatern och numera även Västerbottens museum. Huvudfinansiärer för festivalen är Skellefteå kommun och Region Västerbotten. Festivalen har också fått stöd av Kulturrådet och initialt även av Framtidens kultur. En stor resurs i festivalgenomförandet är huvudaktörernas egna personella och andra resurser. De fyra huvudaktörerna står som arrangörer för många av programpunkterna, men här finns också många andra lokala aktörer som studieförbund, föreningar, skolor, caféer, folkhögskolor, bokhandel, bibliotek med flera. Den årliga Berättarfestivalen är viktig som gemensam samlingspunkt och manifestation av all berättarverksamhet som pågår i Skellefteå och i hela regionen. För Västerbottensteatern är festivalen ett sätt att ytterligare förstärka teaterns profil som professionell arena för berättarkonsten. Kommunens mål är att utveckla Berättarfestivalen till ett återkommande kulturevenemang med så väl lokal och regional som nationell och internationell prägel. 2.7 Kulturprojekt Skellefteå kommun driver ett flertal kulturprojekt, varav några är Dansväxthuset (Arctic Dance Circle), Skapande skola, och SESAM (kultur för äldre i samarbete med socialkontoret). Dessa är lokala så väl som regionala, nationella och internationella samarbeten. Vidare så är Berättarnas stad ett övergripande projekt där målet är att göra Skellefteå internationellt och nationellt känt som en plats där berättandets uttryck och möjligheter står i fokus som tillväxtfaktor, såväl kulturellt och demokratiskt som för näringsliv och turism. 10 Rum för teater innebär turnerande till bygdegårdar och andra mindre lokaler med fullödiga produktioner med flera skådespelare, scenografi, kostym, ljus, ljud och den viktiga pausen i föreställningen. Kulturplan

18 2.8 Biblioteken Läsförståelse är grund till allt lärande. Biblioteken bidrar till informationsförsörjning, stimulering och utveckling läsförståelse och informationskompetens. Med informationskompetens avses färdigheter att i en miljö med ständigt ökande informationsflöde kunna navigera i denna miljö och identifiera när information behövs och lokalisera, utvärdera och effektivt använda den information som behövs. Läsförståelse och informationskompetens är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Som besökande turist, nyinflyttad innevånare eller asylsökande i kommunen betyder biblioteket mycket för att ta del av och därigenom lättare bli en del av ett lokalsamhälle. På biblioteken kan alla medborgare få tillgång till grundläggande information samt hjälp att söka sig vidare och få kontakt med andra delar av kommunorganisationen eller myndigheter, till gagn både för den personliga och samhälleliga utvecklingen. Kulturnämnden ansvarar för stadsbiblioteket, barnens bokbuss, tio närbibliotek och ett högskolebibliotek, Campusbiblioteket. I Byske, Burträsk, Jörn och Kåge är närbiblioteken integrerade med skolbibliotek. Campusbiblioteket drivs via ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Skellefteå kommun. Stadsbiblioteket är en central resurs för folkbiblioteken i kommunen och har ett övergripande ansvar för medieförsörjning och bibliotekens utveckling. Barnens bokbuss besöker alla skolor och förskolor i glesbygden samt förskolor i Bergsbyn, Sjungande dalen och Morö Backe. Stadsbiblioteket ansvarar för fem arbetsplatsbibliotek på företag runt om i kommunen. Biblioteket deponerar böcker och ljudböcker som hämtas av resp. företag. På stadsbiblioteket finns också en uppsökande verksamhet som levererar bokdepositioner till elva äldreboenden, dagaktivitetshus med flera. Biblioteken är en aktiv del av samhället vilket gör att förändringar i omvärlden påverkar och leder till att verksamheterna måste förändras och anpassas. Biblioteken har därför en mängd mål och utvecklingsområden som berör skolbiblioteken, gymnasiebiblioteken och folkbiblioteken. För folkbiblioteken gäller att de digitala tjänsterna ska utvecklas, att marknadsföringen ska bli mer aktiv och offensiv, att servicen för hela kommunen ska öka (genom aktuella samlingar, tillgänglighet, kunnig personal etc.), att det livslånga lärandet står i fokus samt att biblioteken ska verka för delaktighet och fungera som naturliga och inbjudande mötesplatser Nordanå kulturområde Nordanå kulturområde är en plats där flera aktörer verkar. Kultur Skellefteå, Skellefteå Museum, Västerbottens folkrörelsearkiv och Företagsarkiv i Westerbotten är belägna i den huvudsakliga byggnaden på området. Huvudbyggnaden fick en ny och gemensam entré 2008 och samlingsnamnet för Kulturområdet har sedan dess varit Nordanå. Nordanå är en kulturmiljö av riksintresse. Två gårdsgrupper, bestående av majorsbostället Nyborg med kringbyggnader från 1764, och den s.k. Nordanågården med uthuslänga, uppförda nödåret 1867, ligger på ursprunglig plats. Ytterligare byggnader tillkom under 40-talet. Skellefteå museum har funnits på området sedan Mer om detta finns i Biblioteksplan för Skellefteå kommun Kulturplan

19 Området är intressant som besöksmål för såväl lokalbefolkning som turister. För att Nordanå ska vara ett levande och intressant mål för besökare krävs att byggnaderna och miljön underhålls på ett tidsenligt sätt. Vidare krävs att den verksamhet som pågår och fortlöpande utvecklas harmonierar med områdets särart och historia. Nordanå kulturområde är välbesökt och intresset för att besöka och bruka området på olika sätt växer stadigt Fysisk kulturell infrastruktur Det finns 89 bygde- och byagårdar och motsvarande typer av lokaler i Skellefteå, och allt som allt 101 godkända allmänna samlingslokaler. Vidare finns en Folkets Park, och åtta Folkets Hus. Fem av dessa har dessutom biografverksamhet, och i centrum finns den förhållandevis nybyggda biografen Aveny som har sex salonger med mellan 38 och 233 platser. Skellefteå har ett antal scener som är lämpliga för större arrangemang: Skellefteå Kraft Arena (6001 fasta platser och varierande antal på golvet, full evenemangsteknik) Nordanåteatern (425 platser, ljud och ljus för föreställningar och musik, ny teknik kommer i år) Anderstorp aula (530 platser, ljud och ljus för föreställningar och musik) Västerbottensteatern (150 platser, ljud och ljus för föreställningar och musik) Folkets park (lokal för 1000 personer, fast scen med talanläggning) Kärnan, Folkets park (lokal för 300 personer) Mullberget (konsertlokal för 150 personer) Efyran/Pansalen (lokal för 500 personer, fast scen, ljud och ljus för musik och DJ) Hallen Nordanå (lokal för 150 personer, ljud och ljus för föreställningar) Burträskarnas hus (200 platser, teknik för föreläsningar och föreställningar) Folkets hus i Skelleftehamn och Boliden kan även ta emot produktioner (möjlighet att enkelt utnyttja medtaget ljus och ljud) 3. Kulturens koppling till tillväxten Kultur ses traditionellt som en del av samhället som är mycket viktigt, och som inte kan mätas eller studeras i någon större utsträckning. Kulturens egenvärde för utövaren, deltagaren eller betraktaren är helt avgörande, och kulturen blir därmed en omätbar faktor X som betraktas som positiv inte bara för individen utan även för t.ex. relationer och tillit inom ett samhälle 12. Skellefteås kulturplan vill behålla detta perspektiv, och vill belysa det genom att se på kulturens egenvärde i ett skarpare ljus. Kulturens högre egenvärde kan sägas bestå av ett antal olika aspekter 13, som tillsammans i olika kombinationer skapar de ogripbara kvaliteter som kulturen har: Estetiskt värde Skönhet, harmoni och form Andligt värde Värden som återspeglar människans strävan efter meningsfullhet Socialt värde Värden som skapar socialt sammanhang mellan individer Historiskt värde Värden som tillfredsställer mänskligt behov av historisk förankring 12 Myndigheten för tillväxtanalys Kulturnäringars betydelse i ekonomin 2010 s.7 13 Throsby, Nomenklatur över kulturvärden Kulturplan

20 Symboliskt värde Individer kan ge vidare mening åt föremål och händelser Autentiskt värde Värden så som originalitet och genuinitet Kulturplanen har med det sagt ingen vilja att försöka tillämpa detta som ett analysverktyg, utan väljer att betrakta dessa aspekter och kulturens egenvärde som någonting unikt för varje individ. De värden som den enskilda individen upplever i kulturen är naturligtvis viktigt på många plan, till exempel trivsel och personlig utveckling, men lämpar sig därför bäst att betraktas som just en faktor X. Däremot har egenvärdet kontaktytor mot andra faktorer som ingår i analysen. Skellefteå kommun anser att även ett tillväxtperspektiv bör tillämpas på kultursektorn. Kulturen inkluderas därmed tillsammans med andra delar av samhället, och lyfts tydligt fram som en potentiell styrka med ytterligare utvecklingspotential för en kommun eller region. Det är dock inte helt lätt att tillämpa en traditionell tillväxtmodell på kulturen, eftersom den typen av studier ofta berör i första hand näringslivet och därmed får ganska tydliga ekonomiska verktyg att använda. Det är heller inte optimalt att se enbart på de enkla kvantitativa mått som finns, till exempel antal besökare, och eftersom volymmått av den typen missar många aspekter används det tillvägagångssättet bäst som en del av en framtida utvärdering. 14 Forskningsläget kring kulturens inverkan på tillväxten i en region är fortfarande i sin linda, och det är i dag svårt att försöka peka ut de faktiska mekanismer som är i spel. Det finns ingen koncensus, och i de allra flesta fall saknas det ännu detaljrikedom i den tillgängliga statistiken. Kulturplanen kommer därmed inte att innehålla en typisk tillväxtanalys, utan kommer istället att prioritera insatser och verksamheter utifrån statliga riktlinjer och mål samt de erfarenheter som i vissa fall finns från olika instanser, studier och projekt runt om i landet. Till detta fogas även prioriteringar från medborgarna, civilsamhället och Skellefteå kommun. Det finns däremot studier som visar på att det är mycket sannolikt att ett utvecklat kulturliv har en positiv inverkan på tillväxten i en kommun, inte bara genom dess tillämpning som en näring i sig men även på en mängd andra sätt, bland annat genom att de idag mer omätbara delarna av kulturlivet ger starka tillväxteffekter genom sin inverkan på attraktivitet. EUstudien The economy of culture pekar först och främst på att kulturen och den kreativa sektorn har högre tillväxttakt än EU:s ekonomi i övrigt, men den visar också just på att kultur och den kreativa sektorn har indirekta kopplingar till innovation och utveckling inom tekniksektorn och är av stor betydelse för regional och lokal utveckling. Kultur och kreativitet är marknadsdrivande och förstärker dessutom bilden av hur attraktiv en plats är att bo på, leva och verka i. Kopplingen mellan kultur och kreativitet, innovation, entreprenörskap och EU 2020 har alltså bäring också på tillväxtfrågor. Inom forskning och EU:s olika styrdokument betonas att kultur och kreativitet är en grund till kreativa invånare och därmed innovationer och förnyelse. I en kunskapsekonomi som också har identifierat innovation och kreativitet som nödvändiga förmågor i det framtida samhället får det kulturella och kreativa uttrycket en annan betydelse starkt kopplad till ekonomisk tillväxt. 14 Ibid. S. 9 Kulturplan