erksamhets erättelse Jobbkongressen 2009

Transkript

1 erksamhets erättelse Jobbkongressen 2009

2 Verksamhetsberättelse och Ekonomisk berättelse Socialdemokratiska partistyrelsen överlämnar härmed till partiets 36e ordinarie kongress, den 28 oktober 1 november 2009, i stadgeenlig ordning verksamhetsberättelse samt ekonomisk berättelse för åren 2007 och innehåll Verksamheten Ekonomisk berättelse Verksamheten Ekonomisk berättelse

3 Verksamhetsberättelse 2007 innehåll Verksamhetsåret Partiets verksamhet i siffror...5 Medlemskåren fördelad på kön och ålder... 5 Studier... 6 Opinion... 6 Personal... 6 Rådslagsarbetet...7 Fyra rådslagsgrupper fyra uppdrag... 7 Rådslagsgruppernas arbete Partiets kommunikationsverksamhet...10 Utåtriktade kommunikationsinsatser Socialdemokraterna.se Sosserian Almedalen Partiets organisatoriska verksamhet...11 Medlemsutveckling Studier och kompetensutveckling EU och Europaverksamheten Partidistrikten Intern kommunikation Facklig-politisk verksamhet Kongress Första maj Stockholm Pride Monas Sahlins tal i Botkyrka Minnesdag för Anna Lindh Kampfonden Arbetarrörelsens Tankesmedja Partiets internationella arbete...17 Anna Lindh-seminariet Socialistinternationalen (SI) Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet Nordisk verksamhet Demokratistöd genom partier Partidistriktens internationella verksamhet... 20

4 Sidoorganisationer och nätverk...20 S-kvinnor Sveriges Kristna Socialdemokrater Broderskap Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU S-studenter Feministas SKL s-grupp Partiets företagsengagemang och fonder...26 Partiets företagsengagemang Partiets fonder Ekonomisk redovisning Partiledning...28 Verkställande utskottet Partistyrelsen Revisorer Förtroenderådet Valberedningen Samordning Programkommissionen Uteslutningskommissionen Partistyrelsens arbetsgrupper...31 Arbetsgrupp för demokratidebatt Kommunalpolitisk arbetsgrupp Referensgrupp SAP Kommunal för utveckling av mönsterarbetsplatser Referensgrupp i Europafrågor Arbetarrörelsens ekonomiska råd Arbetsgruppen för förorternas utveckling Arbetsgrupp gemensam juridisk person Mediepolitisk arbetsgrupp Partiexpeditionen...33 Ledning Ledningsgrupp Staber och avdelningar Övrigt personalarbete vid partiexpeditionen Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Verksamhet i socialdemokratiska grupper...36 Socialdemokratiska riksdagsgruppen Kyrkomötesgruppen Svenska socialdemokrater i Europaparlamentet Bilagor...56 Bilaga 1 Nationell representation Bilaga 2 Internationell representation Bilaga 3 Partistyrelsens fasta och tillfälliga arbetsgrupper samt rådslagsgrupper... 62

5 Verksamhetsåret 2007 Ingen tillträdande regering i modern tid har haft så goda ekonomiska förutsättningar som regeringen Reinfeldt hade var året då den borgerliga regeringen skulle starta om efter en katastrofal inledning med flera ministeravhopp och avslöjanden om fuskande toppmoderater. Men i stället för att ta chansen och rusta Sverige starkt inför framtiden och den kommande lågkonjunkturen lade regeringen förslag på förslag med udden riktad mot den svenska välfärdsmodellen och fackföreningsrörelsen samtidigt som skatterna sänktes för dem som tjänar allra mest. Avskaffad förmögenhetsskatt och chockhöjda a-kasseavgifter blev symbolfrågorna som präglade våren. Stort fokus fick också vår första tid i opposition. Våren präglades av partiledarskiftet där Göran Persson lämnade över till Mona Sahlin och ett intensivt förnyelsearbete drog igång. Ödmjukhet inför valförlusten var den uttalade utgångspunkten när breda rådslag om välfärden, klimatet, jobben och de internationella frågorna startade. Varje rådslag fick två ordföranden och vad som beskrevs som ett nytt socialdemokratiskt lag inför nästa val började formeras. Sakpolitiskt stod skolan i fokus under det första halvåret. Oppositionen försökte hitta blocköverskridande uppgörelser men dessa avvisades av regeringens ansvariga minister, kommande folkpartiledaren Jan Björklund. Till hösten spåddes moderaterna ta tillbaka initiativet i kraft av en budget med rekordstarka statsfinanser och en partistämma som skulle ge mandat för kommande regeringspolitik. Resultatet blev i stället fortsatta svekdebatter, avgående politiska tjänstemän och ytterligare en oansvarig budget. Vårt budgetalternativ rubricerades Sverige tjänar på rättvisa och fokuserade i stället på investeringar i kunskap, utbildning och fler vägar till arbete. I november samlades vårt parti för framtidsdagar då en ny skolpolitisk inriktning började stakas ut med fokus på mer kunskap, mindre klasser och bättre uppföljning. Annars kan man konsta tera att utöver ytterligare borgerliga ministeravhopp var klimatet frågan på allas läppar under hösten, inte minst efter de återkommande internationella toppmötena. I samband med att VU behandlade partiets långsiktiga ekonomi med sikte på 2010 konstaterades att en av flera nödvändiga åtgärder för att frigöra resurser bl.a. var att minska personalkostnaderna. Det översynsarbete som inleddes utifrån VUs beslut tog sin utgångspunkt i stadgarna. Det är naturligt eftersom partiexpeditionens uppdrag och organisation ska spegla att det är i samordningsrollen politiskt, organisatoriskt och kommunikativt som grunden för partistyrelsens uppdrag ligger. Mot den bakgrunden gav partistyrelsen följande uppdrag till partiexpeditionen: Partiexpeditionen ska säkra partistyrelsens samordningsuppdrag genom a) att stärka partiet som folkrörelse b) att skapa mötesplatser för politiskt programarbete c) att utveckla det strategiska valarbetet. Under 2007 genomfördes en mängd förändringar för att nå såväl besparingsmålet som en ökad fokusering på partistyrelsens samordningsuppdrag. Översynsarbetet resulterade i att partiexpeditionen har gått från en organisation med drygt 60 anställda med betoning på service rollen, till en organisation med cirka 40 anställda där det strategiska utvecklingsarbetet och samordningsansvaret lyfts fram. Parallellt med personalminskningar har ett flertal verksam heter datadrift och datasupport, löne- samt ekonomiadministration upphandlats externt. 4

6 Partiets verksamhet i siffror Medlemskåren fördelad på kön och ålder År 2007 Ålder K M ej saknar uppgift Antal 70,0 60,0 50,0 40,0 59,4 58,9 59,1 58,8 59,2 58,0 57,8 58,4 58,7 57,7 57,9 40,6 41,1 40,9 41,2 40,8 42,0 42,2 41,6 41,3 42,3 42,1 30,0 20,0 10,0 0, Kvinnor Män 5

7 Studier Under 2007 har medlemmar (varav kvinnor) deltagit i till ABF registrerad studieverksamhet; antalet studietimmar var Centrala insatser för studieverksamheten under året har inriktats på att få igång arbetet i partidistrikten med den nya studieplanen. I ABFs representantskap har Håkan Juholt, även ordinarie i förbundsstyrelsen, Anny Sandgren samt Louise Malmström representerat partiet som förtroendevalda. Tommy Ohlström är förtroendevald revisor i ABF, med Marja Karlsson som suppleant. Eva-Lotta Arenander har varit partiets representant i ABFs valberedning. Opinion Under 2007 ökade socialdemokraterna kraftigt i opinionsstöd jämfört med valresultatet Nedan redovisas partiets väljarandel i Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning: 45,0 procent i maj ,9 procent i november Socialdemokraternas väljarandel i riksdagsvalet 2006 var 35,0 procent. Personal Översyn av partiexpeditionen Under 2007 har personalarbetet i huvudsak varit inriktat på att fullfölja den översyn av partiexpe ditionen som inleddes hösten 2006 på uppdrag av VU. Syftet med översynsarbetet, som tog sin utgångspunkt i stadgarnas krav på samordning, var att minska de fasta kostnaderna för personal, skapa en mer flexibel organisation och skapa utrymme för nya verksamhetsåtaganden. Detta skulle ske genom att partiexpeditionens uppdrag och bemanning sågs över, att möjligheterna att öka intäkterna genom stordriftsfördelar undersöktes samt att en ökad samverkan med riksdagsgruppen skulle utredas. Ambitionen var att klara personalminskningen utan uppsägningar och i stället försöka klara neddragningarna genom att stimulera och stödja frivilliga avgångar. Ny organisation vid partiexpeditionen Som en grund för översynsarbetet låg det uppdrag som partistyrelsen formulerat åt partiexpeditionen, vilket kan sammanfattas i tre punkter: Partiexpeditionen ska skapa mötesplatser för partiets politiska programarbete. Partiexpeditionen ska utveckla partiets strategiska valarbete. Partiexpeditionen ska stärka partiet som folkrörelse. Utifrån dessa tre uppdrag utarbetades en målorganisation för partiexpeditionen vilken dimensionerades efter VUs sparbeting och sammansattes med kompetens kopplad till partiexpeditionens uppdrag. Under våren inleddes ett omfattande utredningsarbete vid partiexpeditionen i syfte att utreda förutsättningarna för en renodling av partiexpeditionens verksamhet mer rationella och kostnadseffektiva administrations- och stödfunktioner, för att på så sätt öka utrymmet för nya verksamhetsåtaganden. Utredningarna resulterade i ett beslut om att bilda ett gemensamt servicebolag med uppdraget att sälja tjänster till samtliga hyresgäster på Sveavägen 68. Utredningarna resulterade också i 6

8 att det beslutades att stora delar av löne- och ekonomiadministration och IT-verksamhet skulle utkontrakteras och att partiexpeditionens organisation endast skulle inrymma de strategiska funktionerna inom dessa områden. Övergången till målorganisationen genomfördes i tre etapper: I april trädde den nya linje- och stabsorganisationen i kraft med två staber och två verksamhetsavdelningar. I oktober genomfördes en verksamhetsövergång där stödfunktionerna distribution, vaktmästeri, reception och växel överfördes till det nybildade servicebolaget Socialdemokraternas Hus AB. Vid årsskiftet genomfördes, efter en omfattande offert- och anbudsprocess, en utkontraktering av partiexpeditionens IT-drift och support samt ekonomi- och löneadministration till externa leverantörer. Ambitionen och strategin att minska de fasta personalkostnaderna utan att behöva säga upp personal lyckades. Översynsarbetet har resulterat i att partiexpeditionen har gått från en organisation med drygt 60 anställda med betoning på servicerollen, till en organisation med ca 40 anställda där det strategiska utvecklingsarbetet och samordningsansvaret har lyfts fram. Rådslagsarbetet I sitt tal som nyvald partiordförande för socialdemokraterna sade Mona Sahlin följande: Vi ska lyssna och ta till oss. Vi ska förändra där det behövs. Vi ska ompröva vår politik tillsammans med både medlemmar och väljare. Vi måste öppna upp vår folkrörelse för nya grupper och lyhört hitta nya sätt att kanalisera deras samhällsengagemang. Vi ska ta tillvara nya tekniska möjligheter så att vi kan kommunicera med fler. Vi måste bredda våra kontaktytor. Hämta inspiration och fantasi hos forskning, föreningsliv, hos kultur och näringsliv. Vi behöver som parti bli mer nyfiket. (...) Det blir hård politisk strid mot den moderatstyrda regeringens politik, samtidigt som vi självkritiskt ska granska vår egen. Fyra rådslagsgrupper fyra uppdrag Detta omsattes direkt efter kongressen bl.a. i rådslagsform. Fyra rådslagsgrupper formades av partistyrelsen utifrån följande teman (se bilaga 3 för sammansättning av grupperna): jobb välfärd utrikespolitik (vår värld) klimat och miljö. Rådslagen fick fyra huvudsakliga uppdrag av partistyrelsen: 1 Det första uppdraget var att forma socialdemokratisk politik inför partikongressen 2009 i öppen dialog med partiets medlemmar. I det uppdraget ingick att: i ett första steg hösten 2007 genomföra ett öppet rådslag inför hösten 2007 där partimedlemmarna skulle erbjudas möjligheten att vara med och forma såväl vår samhällskritik som inriktningen på våra politiska lösningar på samtidens problem och framtidens utmaningar. i ett andra steg formulera konkreta politiska förslag inom respektive område inför hösten 2008 där partimedlemmarna uppmanas delta en andra gång för att förändra, fylla på och utveckla den förslagna sakpolitiken. 7

9 i ett tredje steg formulera underlag för partistyrelsens förslag till partikongressen 2009 utifrån de genomförda rådslagen och andra aktiviteter som genomförts i rådslagsgruppernas regi. 2 Det andra uppdraget var att finna former för att samla ledande experter och opinionsbildare inom hela eller delar av rådslagsområdet för att på det sättet ge energi åt formulerandet av politiken inom partiet och bidra till den långsiktiga opinions bild ningen; detta kan t.ex. ha formen av expertpaneler. 3 Det tredje uppdraget var att utveckla nya metoder för hur vi socialdemokrater kan involvera fler i arbetet med att formulera vår politik. Det kan handla om allt från tradi tionella syneförrättningar till novelltävlingar och bildutställningar. Här kan man också arbeta med olika medborgarpaneler. 4 Det fjärde uppdraget var att löpande under perioden kommunicera med väljarna inför 2009 och 2010 års val direkt och indirekt med gamla och nya metoder. Det första rådslagsmaterialet med öppna frågor presenterades för medlemmar och medborgare den 1 september 2007 och avslutas den 25 januari Rådslagsgruppernas arbete 2007 Under året har rådslagsgrupperna bl. a. arbetat med följande. Rådslagsgruppen om jobben Gruppen presenterade sig för allmänheten genom en artikel på DN Debatt den 24 juni Under hösten 2007 lyftes ett antal områden fram där gruppen ville starta diskussionen för att utveckla politiken. Utgångspunkten var det egna arbetet som grund för försörjning och makt över sitt eget liv. Rådslagsgruppen jobbar bl.a. med hur gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan bättre ska ge människor de kunskaper de behöver för att möta arbetsmarknadens utmaningar. Det handlar inte bara om att få fram fler jobb, utan det handlar om att få fram fler bra jobb. Hur får man fram fler jobb där hela människan kommer till sin rätt? Den 10 oktober genomförde rådslaget en konferens om en stärkt arbetslinje. Konferensen rönte stor uppmärksamhet. På partiets framtidsdagar i november deltog rådslagsgruppen med ett seminarium på temat: 2010 ska (s) ha den bästa politiken för entreprenörskap och företagande. Gruppen fick omfattande publicitet när det gäller arbetet med småföretagarnas trygghetsfrågor i samband med konferensen. Rådslagsgruppen om välfärden Den 14 juli (under Almedalsveckan) presenterades skolgruppen, som är en grupp inom välfärdsrådslaget, rådslagsmaterialet Ny skolpolitik? Nio frågor för en bättre skola. Rådslaget och de ställda nio frågorna fick stort genomslag i media och rådslaget som metod lyftes fram som ett nytt positivt inslag i svensk politik. Rådslaget om skolan pågick under en mycket begränsad tid, t.o.m. september. Trots det var det ca människor som nåddes av rådslaget. Det skedde bl.a. genom direktbrev och anime rad film på webben men framför allt genom mängder av samtal och möten mellan företrädare för rådslagsgruppen och människor runt om i landet. I september presenterade välfärdsgruppen, tillsammans med övriga rådslagsgrupper, materialet Politik är ett lagarbete ett material med övergripande frågor kring välfärdens form och innehåll ur ett framtidsperspektiv. Gruppen sökte under hösten på olika sätt inspirera människor att bidra till rådslaget, via debattsidor i media, genom forum på Internet och genom att medverka 8

10 vid många av de möten och aktiviteter som genomfördes av partiorganisationen lokalt som start på rådslagsarbetet. Rådslagsgruppen om utrikespolitik Under sommaren fick prenumeranter på nyhetsbrevet Gränslöst samt andra internationellt intresserade medlemmar svara på en webbenkät om vilka frågor det internationella råd slaget skulle ställa. Rådslagsgruppen samlades kring elva öppna frågeställningar att gå vidare med. Rådslaget arrangerade ett sjuttiotal möten hösten Möten och aktiviteter inriktades på samtal kring de elva frågeställningar som rådslaget beslutat om. Under socialdemokraternas framtidsdagar den november arrangerades seminarier om biståndspolitik, säkerhetspolitik, Mellanöstern, Afrika och Europapolitik. Dessutom arran gerades en hearing om globalisering den 30 november i samarbete med Olof Palme Academy. En bloggpanel ställde under december frågor till rådslagets ordförande på webbplatsen You Tube. Rådslagsgruppen om klimat och miljö Klimatrådslagsgruppen skickade ut ett rådslagsmaterial om klimatpolitiken i augusti Materialet bestod av ett stort antal öppna frågor som täckte in allt från individernas ansvar för miljön till den globala klimatpolitiken. Under hösten deltog rådslagsgruppens ledamöter på möten om rådslagsmaterialet runt om i landet. Under framtidsdagarna den november genomfördes semiarier kring de olika områdena i rådslagsmaterialet samt en paneldebatt där bl.a. Naturskyddsföreningen och företrädare från olika miljöföretag deltog. Rådslagsgruppen har träffat företrädare från LO-förbunden för att diskutera klimatfrågan. Två seminarier har genomförts ett i samarbete med partidistriktet i Norrbotten om biobränslen och ett i samarbete med ett stort antal partidistrikt i södra Sverige och Stockholms arbetarekommun på temat infrastruktur. 9

11 Partiets kommunikationsverksamhet Utåtriktade kommunikationsinsatser Det övergripande temat för årets kommunikationsinsatser utgick från extrakongressen och arbetet med rådslagen kring jobb, välfärd (och då särskilt skolan), utrikespolitik och klimat/miljö. Bland annat genomfördes en gemensam vårkampanj 16 april 1 maj. Till denna producerades bl.a. en pocketbok med titeln På väg En bok om orättvisor och ett parti på väg. Boken trycktes i exemplar och postades till alla partimedlemmar tillsammans med en utgåva av Aktuellt i Partiet. Dessutom spreds den till opinionsbildare nationellt och via partidistrikt och arbetarekommuner i samband med utåtriktade arrangemang. Boken blev också en första startpunkt för att bjuda in till synpunkter till rådslagen. Under sommaren och hösten genomfördes ytterligare insatser, bl.a.: annonsering i fackliga tidningar på skolområdet om skolrådslaget annonsering på olika webbforum för unga människor om skolrådslaget direktbrev till föräldrar med barn i skolåldern om skolrådslaget en trycksak som spreds via partidistrikten med höstens rådslagsfrågor. Till den gemensamma höstkampanjen kring rådslagen producerades också en tipskatalog med metodförslag om hur rådslagen kan öppnas för fler än partimedlemmar. Socialdemokraterna.se Webbplatsen socialdemokraterna.se har under året varit en digital informationsplats för nyheter, pressmeddelanden, partiarrangemang, bloggar och chattar. Socialdemokraterna.se hade unika besökare och sidvisningar under året. Totalt har 18 chattar genomförts med socialdemokratiska företrädare och flera webbsända seminarier har anordnats, framför allt inom ramen för rådslagen. Webbplatsen har uppdaterats dagligen och under speciella arrangemang som t.ex. Första maj, extrakongressen och framtidsdagarna har webbplatsen dominerats av dessa händelser. Under året har också nya kanaler utvecklats film, aktiviteter på olika webbforum m.m. I slutet av året bildades en webbgrupp med syfte att utveckla webbplatsen ytterligare redaktionellt i god tid inför valen 2009 och Sosserian Under våren 2007 påbörjades arbetet med att utveckla Sosserian till ett intranät för alla partimedlemmar och i september lanserades Nya Sosserian som navet för den interna kommunikationen och debatten. Den ska också fungera som en mötesplats som uppmanar medlemmarna till aktivitet. Exempelvis kunde alla medlemmar under hösten diskutera de fyra rådslagen med rådslagsgrupperna. Under året startade över 200 diskussionsklubbar där medlemmarna själva diskuterar lokala, regionala och globala frågor. På Sosserian finns dessutom en aktivitetsbank med en aldrig sinande mängd av flygblad, insändar- och artikelunderlag, foldrar, rapporter, AK-cirkulär och användbara tips och råd allt för att underlätta det dagliga partiarbetet i s-föreningar, arbetare kommuner och partidistrikt. Almedalen 2007 Fokus i Almedalen låg på våra båda huvudarrangemang talet och det ekonomiska seminariet. Socialdemokraternas dag var måndagen den 9 juli. Vår talare var partiordförande Mona Sahlin. 10

12 Inför talet hölls en pressträff på eftermiddagen i LOs Almedalscenter på restaurang Hamnplan 5. Vid talet deltog även två ungdomar från SSU, eftersom en av de nyheter som presenterades var en socialdemokratisk ungdomspanel. Det ekonomiska seminariet hölls på förmiddagen tisdagen den 10 juli. Seminariet leddes av Pär Nuder och gäster var professor Jan Södersten samt Magdalena Andersson och Jan Larsson som presenterade en skatterapport för Arbetarrörelsens Tankesmedja. Torsdagen den 12 juli presenterade Marie Granlund och Ulla Lindkvist skolrådslaget vid en presskonferens. Utspelet fick stort utrymme i media. Partiet hade även två torgmötestider som vi lånade ut till den socialdemokratiska föreningen Katapult, som bl.a. ordnade politikerpingis med partisekreterare Marita Ulvskog och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin. Utöver partiets arrangemang deltog även socialdemokratiska företrädare på ett flertal seminarier. Partiets organisatoriska verksamhet Medlemsutveckling Det övergripande medlemsvärvarmålet för socialdemokraterna 2007 var att partiet i sin helhet skulle öka medlemsmässigt och att samtliga partidistrikt skulle göra detsamma. Målet var att värva nya medlemmar och för att göra det målet tydligt bröts det ner per partidistrikt. Alla distrikt hade alltså ett värvarmål. Under året värvades nya betalande medlemmar och partiet gick från till medlemmar. Av dessa hade medlemmar betalat sin avgift för 2007 den 16 januari Under året beslutade partistyrelsen om en strategi för medlemsutveckling, vilken handlar om hur partiet ska jobba med frågan och hur många medlemmar som ska värvas till partiet mellan 2007 och Dessa mål har delats upp per år och per partdistrikt, vilket innebär att alla partidistrikt vet hur många medlemmar de bör värva dessa år. Ett nytt medlemsvärvarmaterial togs fram Vi letar efter dig som tror på frihet, jämlikhet och solidaritet. Materialet översattes till tio språk. Tidningen för nya medlemmar skrevs om under året, och den innehåller bl.a. en intervju med Mona Sahlin, ett reportage om rådslagen och texter som berättar om vad man gör som politiskt aktiv. Under året beviljades cirka 15 nystartade föreningar ett stimulansbidrag på kronor vardera. Under maj arrangerades en träff på Bommersvik för medlemsutvecklings ansvariga. Träffen syftade till att stötta och stärka dem som jobbar med frågan lokalt samt ge dem en mängd positiva exempel på lyckade medlemsvärvar- och uppföljningsaktiviteter från olika arbetare kommuner. De fick även en del praktiska tips att ta med sig hem för det fortsatta arbetet. I slutet av året anställdes ytterligare en funktionär med ansvar för medlemsutvecklingen och därmed jobbar numera två funktionärer med frågan. Brevet till nya medlemmar skrevs om och kompletterades även tidningen för nya medlemmar och en s-pin. Avin på medlemsavgiften (100 kronor) ingår i utskicket. Tanken med det något fylligare brevet är att de som visar intresse för vårt parti ska få ett trevligt och intressant välkomstpaket inom två veckor. 11

13 Studier och kompetensutveckling I mars antog partistyrelsen en studie- och utvecklingsplan för medlemmar och förtroendevalda i partiet. Syftet med planen är att försäkra sig om att alla medlemmar och förtroendevalda erbjuds utvecklingsmöjligheter och att det grundläggande utbudet blir likvärdigt i hela partiet. Målet är att den sammanhållna studie- och utvecklingsplanen ska vara utbyggd och tillämpas i hela partiet senast Som stöd för detta arbete genomfördes en konferens för partiets studie organisatörer på Bommersvik och ett centralt stöd utgick till de partidistrikt som genomförde studiekonferenser om studieplanen till sam mans med ABF. Dessutom bildades en referensgrupp för politiska studier tillsammans med ABF-förbundet. Gruppen träffades vid tre tillfällen under året. I november genomfördes en träff på Bommersvik för partidistriktens handledare för mandatperiodens 600 ledare-satsning. De två centrala studiematerialen Medlemsutbildning och Uppdraget reviderades och gavs ut i nya upplagor under hösten. EU och Europaverksamheten Partiexpeditionen har ett ansvar för att medverka till viss samordning kring EU-frågor mellan partiexpeditionen, Europaparlamentsgruppen (Brysselkontoret), riksdagsgruppen och LO. EU-referensgruppens återkommande möten är i detta sammanhang av stor betydelse. Partiexpeditionen har under året bedrivit verksamheter kring EU och Europafrågorna i nära samverkan med parlamentsgruppen, partidistrikten, LO och ABF. EU-regionombudsmännens arbetsinsatser är i detta sammanhang av största betydelse. Verksamheterna har inte minst präglats av en strävan att tydliggöra kopplingen mellan EUs beslut och nationell, regional och lokal politik. Den avgjort mest betydelsefulla verksamhetsinsatsen är det utbildningsmaterial, Dagens Europa, som producerades i samarbete mellan SAP, LO och ABF. Arbetarrörelsens Tankesmedja fick uppdraget att ta fram en 24-sidig tidning med aktuell EU-information i exemplar, som ställdes till organisationernas förfogande. Vi kan med glädje konstatera att materialet togs emot väl av förtroendevalda i partiet och fackföreningsrörelsen. Den studiehandledning som ABF producerade skapade förutsättningar för att starta studiecirklar kring detta material. EU-regionombudsmännen har därutöver medverkat till att Europaparlamentarikerna deltagit på ett stort antal möten, skolbesök och andra arrangemang under de perioder när man befinner sig i Sverige. Planering och genomförande av studieresor till Bryssel är en annan väsentlig arbetsuppgift för regionombudsmännen. 12

14 Partidistrikten Arbetarekommuner, före ningar/klubbar och medlemstal 2007 Partidistrikt Antal ak Grundorg. i ak 2007 Därav arbetsplatsför Grundorg. i ak 2006 Förändr. grundorg. sedan 2006 Antal medl Därav bet 2007 Förändr. bet medl. sedan 2006 Antal nya medl Blekinge Bohuslän Dalarna Gotland Gävleborg Göteborg Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronoberg Norra Älvsborg Skaraborg Skåne Halland Norrbotten Sthlms ak Sthlms län Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Södra Älvsborg Örebro län Östergötland Intern kommunikation Partidistriktens försteombudsmän 26-mannadelegationen Under 2007 genomfördes fem överläggningar med 26-mannadelegationen, varav en gemensamt med all personal på partiexpeditionen. Vid dessa överläggningar diskuterades det politiska läget, opi nionsläget, valanalys, studieverksamhet, kommunikationsinriktning, aktuella kampanjer, sam ordning och samverkan med partidistrikten, gemensam verksamhetsplanering, översyn av partiexpeditionen, medlemsutveckling, Nya Sosserian, IT-plattformen samt gemensam kontoplan. Ett antal telefonkonferenser har genomförts under året, bl.a. inför presentation av partiets budgetalternativ i riksdagen. Huvuddelen av övrig kommunikation mellan partiexpeditionen och 26-mannadelegationen har skett via SAPnet, där 26-mannadelegationen har en egen ikon. Konferens med partidistriktens ordförande En konferens med partidistriktens ordförande genomfördes den 20 september. Partiledningen deltog med partiordförande och partisekreterare, och på dagordningen stod det politiska läget samt gemensam verksamhetsplanering. 13

15 Kommun- och landstingsverksamhet Partiexpeditionens arbetsinsatser inom det kommunala verksamhetsområdet syftar till att ge partiets företrädare bästa möjliga stöd i sina politiska uppdrag. Kommun- och landstings verksamheterna ska därutöver verka för en kontinuerlig dialog mellan företrädare med nationella, regionala och lokala uppdrag. Det är av avgörande betydelse att erfarenhetsutbytet mellan de olika politiska nivåerna fungerar. En av de mest prioriterade insatserna från partiexpeditionen är att lokala och regionala partiföreträdare regelbundet får relevant information om både våra egna och motståndarnas nationella politiska initiativ. Detta sker bl.a. genom nyhetsbrev och informationsmaterial. Partiexpeditionen har under verksamhetsåret särskilt prioriterat arbetet med att bygga upp och kvalitetssäkra distributionskanaler till lokalt och regionalt aktiva partivänner. Vid årsskiftet fanns fungerande e-postlistor till alla kommunal- och landstingsråd samt flertalet politiska sekreterare. Initiativ togs också för att bygga upp en särskild klubb på Sosserian för kommunal- och landstingsråd samt politiska sekreterare. De politiska sekreterarna i landsting och kommuner inbjöds till två separata endagsöverläggningar på partiexpeditionen. Partiexpeditionen har under verksamhetsåret tagit särskilda initiativ kring ett antal politiska frågeställningar. Av större betydelse var det seminarium som genomfördes tillsammans med riksdagsgruppen kring Ansvarskommitténs betänkande under våren och kartläggning och diskussioner kring temat Röda kommuner i ett blått Sverige. Under slutet av året inleddes kunskapsinhämtning och samtal kring våra erfarenheter av samarbete med Miljöpartiet på lokal och regional nivå. Det senare initiativet tillkom som uppfölj ning av de samtal som partisekreteraren och andra haft med företrädare för Miljöpartiet. Strategisk turné Partiexpeditionens arbete med strategisk turné har under verksamhetsåret koncentrerats till att förmedla medverkan av VU-ledamöter och gruppledarna i riksdagsgruppen till partidistriktens olika arrangemang. En återkommande arbetsuppgift är att förmedla medverkan på parti distriktens distriktskongresser och till Första maj-arrangemang runt om i landet. Under februari och mars medverkade partiexpeditionen till att planera och genomföra Mona Sahlins besök till alla partidistrikt. Detta var en mycket uppskattad turné som möttes av stort intresse bland förtroendevalda och medlemmar. Media bevakade de olika arrangemangen mer än förväntat. Den nyvalde partiordföranden genomförde senare under året ytterligare turnéer till parti distrikten med planerings- och genomförandestöd från partiexpeditionen. Den mer renodlade talarförmedlingen hanteras av riksdagsgruppens kansli. Facklig-politisk verksamhet Här följer några nedslag när det gäller den facklig-politiska verksamheten under Partiet har medverkat vid ett stort antal utbildningar och träffar med LO-för bunden centralt, regionalt och lokalt. I IF Metalls nya avdelningar har ett arbete med facklig-politisk organisationsutveckling inletts under året. Detta arbete omfattar fyra utbildningsdagar per avdelning och mynnar ut i en facklig-politisk handlingsplan. Arbetet med partiets och Kommunals gemensamma plattform om att offentlig sektor ska bli mönsterarbetsgivare, har under året fortsatt med ett antal gemensamma aktiviteter. Fackliga Samhällsbyggarna har under 2007 fortsatt med att bygga upp en regional organisation för facklig-politisk verksamhet. Arbetet med att genomföra en facklig-politisk organisatorisk utbildning med samtliga regioner har påbörjats under året. Ett antal kortkurser har genomförts i huvudsak med sikte på att stärka det organi satoriska 14

16 folkrörelsearbetet. Huvudspåret har varit organisation och metoder för upplysning och information på arbetsplatserna. Ett antal fackliga och politiska grupper har besökt parti expe ditionen för att fördjupa sina kunskaper på det facklig-politiska området. Intresset för sådan verksamhet ökar. Under november genomfördes en veckolång utbildning med 30 deltagare från olika förbund och partiet. I det fackliga utskottet ingår representanter för Social demo kraterna, LO, LO-förbunden, SSU, ABF samt riksdagsgruppens fackliga studie grupp. Partistyrelsen utser ledamöterna. Under året har LOs andre vice ordförande Ulla Lindqvist varit ordförande. Särskilt bör nämnas att det fackliga utskottet arrangerade ett seminarium om främlingsfientliga och rasistiska partier samt deltog i en lyckad samordning av både den internationella kvinnodagen och Stockholm Pride. Kongress 2007 Efter Göran Perssons besked att avgå som partiordförande kallade partistyrelsen till extra kongress den mars 2007 för att dels välja ny partiordförande, dels föra en allmänpolitisk debatt. Kongressen inleddes lördagen den 17 mars med öppningsprogram, hälsningsanförande av Bosse Ringholm och inledningsanförande av Göran Persson. Efter inledningen valdes Mona Sahlin enhälligt till partiordförande och hon höll ett kort tacktal. I samband med valet av ny partiordförande framfördes hälsningar från Helle Thorning Smith, partiordförande för Socialdemokraterna i Danmark, Ingibjörg Sólrún Gisladóttir, partiord förande för Social demokraterna i Island och Michelle Bachelet, president i Chile. Luis Ayala, generalsekreterare i Socialistinternationalen, framförde en hälsning till extrakongressen. Han tackade Göran för hans år som partiordförande och önskade Mona lycka till i framtiden. Under extrakongressen hölls en allmänpolitisk debatt Med sikte på framtiden vars inlägg ska ligga till grund för partistyrelsens fortsatta politiska arbete. Avtackningen av Göran Persson hölls lördag eftermiddag under ledning av John Chrispinsson. Avtackningen innehöll många olika inslag med samtal, anekdoter, sång och musik med många av de personer Göran hade mött under sina år som partiordförande. Bland andra medverkade Mona Sahlin, Elvy Söderström, Stefan Edman, Bertil Jonsson, Wanja Lundby-Wedin, Olof Johansson, Göran Gabrielsson, Ingvar Carlsson, Mattias Vepsä, Kristina Lugn, Hédi Fried och Martin Kolberg. Videohälsningar framfördes från socialdemokratiska ledare i Tyskland, Danmark, Norge, Österrike, Frankrike, Finland, Italien, Portugal, Serbien och Storbritannien. Kongressfesten arrangerades i Münchenbryggeriet med mat och dryck, artister och dans. Extrakongressen förrättade flertalet fyllnadsval till partiorganen. Thomas Östros valdes till ordi narie ledamot i verkställande utskottet och Sven-Erik Österberg valdes till suppleant i verkställande utskottet. Sören Larsson från Örebro län, Pia Nilsson från Västmanland och Margareta Widén-Berggren från Uppsala län valdes till partistyrelsen och Mattias Ottosson valdes till suppleant i partistyrelsen. Nyvalda partiordföranden Mona Sahlin valdes också till ordförande i programkommissionen. Partisekreterare Marita Ulvskog delade ut medlemsvärvarpris till Göteborgs partidistrikt och till Södermanlands partidistrikt. Mona Sahlin höll sitt första linjetal som partiordförande på söndagen. Extrakongressen avslutades med ett kort avslutningsanförande av Mona Sahlin. Därefter sjöngs Internationalen unisont. Första maj Första maj-märket 2007 porträtterade Sten Andersson. Huvudparollen var Alla ska med. Alla behövs. Underparoller var: 15

17 Ja till ett modernt arbetsliv. Nej till sänkta löner! Alla behövs. Ingen ska diskrimineras! Välfärd för alla oavsett plånbokens tjocklek! Internationell solidaritet. Alla behövs! Sverige har ett ansvar. För en grön framtid. Stockholm Pride Under Stockholm Pride samordnade arbetarrörelsen sina insatser, HBT-sossarna hade ett gemensamt tält på festivalområdet tillsammans med sidoorganisationerna, LO och ABF. I tältet anordnades miniseminarier och politiska samtal, och socialdemokraterna hade som enda poli tiska parti alltid minst en riksdagsledamot närvarande. Under ABFs ledning anordnades också två seminarier på Street, där SSU också under kvällarna ordnade ungdomshäng för dem som inte ville eller hade möjlighet att gå in på festivalområdet. Under festivalen värvades ett 30-tal nya medlemmar och det serverades ungefär koppar kaffe. Socialdemokratin var också väl representerad i Prideparaden med partiordförande Mona Sahlin i spetsen. Monas Sahlins tal i Botkyrka Mona Sahlin höll sitt första sommartal som partiordförande i Botkyrka. Botkyrka arbetare kommun hade arrangerat en familjedag med uppträdanden och aktiviteter i samband med talet. Arrangemanget var mycket väl genomfört, till stor del tack vare Botkyrka arbetare kommun, och partiet värvade ett 20-tal nya medlemmar bland de personer som besökte arrangemanget. Mediebilden blev mycket bra, framför allt med kontrasten Reinfeldt åkandes båt till sitt tal i Vaxholm och Sahlin på tunnelbanan till Fittja. Minnesdag för Anna Lindh Den 11 september genomfördes aktiviteter för att minnas Anna Lindh. Ett Anna Lindh-paket togs också fram för att locka fler att i Annas anda engagera sig i Socialdemokraterna. Kampfonden År 2007 var ett lyckat år för Kampfonden. Initiativ togs bl.a. till en långsiktig satsning på insamlingsverksamheten integrerad med övrig kommunikation som ett viktigt strategiskt val. Nya metoder och kanaler testades med framgång under året. I dag finns cirka givare (personer som skänkt någon gång de 24 senaste månaderna) och av dem har personer bidragit under Två testkampanjer gjordes med telefonförsäljning, vilka ledde till en ökning av autogirogivare med 32 procent nu finns totalt 864 autogirogivare. Resultatet för 2007 är 3,4 miljoner kronor, vilket är väl över målet om att leverera en miljon kronor i överskott. Arbetarrörelsens Tankesmedja Föreningen Arbetar rörelsens Tankesmedja bildades 2006 genom en sammanslagning av SAPs och ABFs Tankesmedjan Idé & Tendens och delar av LOs tankesmedja LO Idédebatt. Tanke smedjan har nu genomfört sitt första hela verksamhetsår. Föreningens medlemmar är SAP, LO och ABF. Personalen består av kanslichef Ove Andersson, utredningschef Anne-Marie Lindgren, kommunikatör Jan Sparrman (sedan den 1 juni) och Åsa Nelander (sedan den 7 juni). 16

18 Tankesmedjans verksamhet har dominerats av arbetet kring de prioriterade ämnesområdena arbetsmarknad, EU, miljö, skatter och marknadisering. Arbetarrörelsens Tankesmedjas första rapport Ojämlikhetens pris, som kom hösten 2006, har följts av ytterligare fyra rapporter 2007: Var går vägen till det gröna folkhemmet? Skapar a-kassan arbetslöshet? En rättvis och hållbar beskattning Vårdnadsbidrag, en tillbakagång i svensk familjepolitik. Tankesmedjan producerade och gav ut två böcker under 2007 dels Anne-Marie Lindgrens och Ingvar Carlssons Vad är socialdemokrati, dels Anne-Marie Lindgrens och Marika Lindgren Åsbrinks Systrar, kamrater, om arbetarrörelsens kvinnopionjärer. Man gav även ut första numret av kunskaps tidningen Dagens Europa på uppdrag av LO, SAP och ABF. Arbetarrörelsens Tankesmedjas medarbetare samt styrelseledamöter har under året genomfört och medverkat i ett 100-tal seminarier, möten, debatter och föreläsningar i egen regi och i samarbete med andra organisationer runt om i landet. SAP har i styrelsen för Arbetarrörelsens Tankesmedja företrätts av Lena Sommestad och Peter Hultqvist samt som suppleant av Lars-Ola Dahlqvist. LOs företrädare har varit Göran Johnsson (ordförande), Tord Pettersson och Annelie Hellander. ABFs representanter har varit Göran Eriksson och Wivianne Samuelsson, med Olov Sand som suppleant. Partiets internationella arbete Anna Lindh-seminariet Årets Anna Lindh-seminarium genomfördes under Bommersviks jubileumsvecka. Ett 20-tal talare, 30 internationella gäster från Europa, Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern och ca 150 åhörare deltog på Bommersvik lördagen den 20 oktober. De internationella gästerna var här under flera dagar och besökte bl.a. partiexpeditionen, riksdagen och Stockholms stadshus. Teman för årets seminarium var religion och politik samt globalisering. Bland de medverkande kan nämnas Jan Eliasson, Maximo Cajal, Paul Murphy, Mercedes Rico, Wanja Lundby Wedin samt Luis Ayala. Partiordförande Mona Sahlin inledde seminariet. Socialistinternationalen (SI) Socialistinternationalen (SI) är världens största politiska organisation med 159 medlemspartier och organisationer från alla kontinenter. Årets SI-möte (rådsmöte) hölls i Genève den juni och huvudtemat för mötet var Peace and stability in a world of conflicts without borders. Vår delegation bestod av Göran Persson, Barbro Holmberg, Lena Sommestad, Ann Linde och Martin Sandgren. Från S-kvinnor deltog Anne Ludvigsson som tillsammans med Barbro Holmberg även deltog på SI Womens möte den 1 juli. Två av de stora frågorna på rådsmötet var situationen i Mellanöstern och klimatfrågan. Från Mellanöstern deltog den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, den iranske presidenten Jalal Talabani och Colette Avital, Knessetledamot från det israeliska Labourpartiet. På rådsmötet lanserades Socialist International Commission for a Sustainable World Society, som ska ledas av Göran Persson och Chiles förra president Ricardo Lagos. Göran Persson underströk att den socialdemokratiska rörelsen är den enda politiska kraft som har kapacitet att utveckla strategier för att möta klimathotet. SI har en rad kommittéer där partiet utsett personer som förväntas ta större ansvar för att föra diskussionen om dessa frågor inom partiet (se bilaga 2 för kommittérepresentationen). 17

19 Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) ESP bildades 1992 och har 33 medlemspartier från 27 EU-medlemsländer samt från Norge. Därutöver finns 6 associerade partier och 7 partier med observatörsstatus. Ordförande är Poul Nyrup Rasmussen. Carin Jämtin sitter i ESPs styrelse. ESP har under året haft en rad möten och seminarier inom de prioriterade områdena välfärdens Europa, politisk reformering av EU, energi och miljö, tillväxt och ekonomisk styrning samt Europa i världen. ESP genomförde sitt rådsmöte i Sofia den november. I den svenska delegationen deltog Thomas Östros, Ann Linde, Martin Sandgren samt Mats Andersson. Rådsmötet hade samma övergripande tema som de fyra grupperna som arbetar inför EU-valmanifestet: Europa i världen, Rädda vår planet, Europeisk demokrati och mångfald och Välfärdens Europa. Arbetet med att få fram ett gemensamt EU-valmanifest inleddes därmed. Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet bildades 1993 av västeuropeiska socialdemokratiska partier för att stödja demokratisk utveckling i Östeuropa. Under åren har stödet till organisationer och partier varit omfattande i form av utbildning i ideologi, organisations frågor, politisk strategi, mobilisering, kampanjarbete med mera. Fokus för verksamheten ligger efter EUs utvidgning på insatser i unionens nya grannländer samt Balkan och i viss mån Kaukasus. Flertalet konferenser på olika teman har hållits under året, bl.a. om människohandel på Västra Balkan (med medverkan av Anita Gradin), om Makedoniens väg till EU samt om miljö- och energipolitik. Under året har Socialdemokraterna medverkat i och haft nytta av Forums aktiviteter i Ryssland, Georgien, Vitryssland och Ukraina. Forums nyhetsbrev och landrapporter har utökats och inkluderar nu även Centralasien. Dessa material är mycket användbara verktyg i det internationella arbetet och märks på Forums hemsida, som besökts av över personer under året. Nordisk verksamhet Det nordiska samarbetet har en lång tradition och är fortfarande en viktig och livaktig del av socialdemokratins internationella arbete. Huvudsakligen bedrivs verksamheten enligt följande. SAMAK (ordförande- och sekreterarmöten, arbetsgrupper, seminarier, årsmöten). Representation vid kongresser och val i Norden. Erfarenhetsutbyte och samarbete med de nordiska socialdemokratiska partierna. Representation vid Nordiska rådets och partigruppens möten. Politiken i Norden följs via tidningar, tidskrifter, litteratur och personkontakter. SAMAK SAMAK är en samarbetskommitté för de socialdemokratiska partierna och landsorganisa tionerna i Norden. SAMAK håller årsmöten, nordiska arbetarkongresser vart fjärde år, ord förandemöten, sekreterarmöten samt möten med arbetsgrupper, konferenser och seminarier. Man utarbetar även gemensamma program. SAMAKs kansli har under året varit förlagt till det danska socialdemokratiska partiets kontor i Köpenhamn. Ordförande har varit Jens Stoltenberg och generalsekreterare Peter Palshøj. SAMAKs årsmöte hölls i Helsingör, Danmark, och hade tre teman utbildningspolitik, välfärdsfrågor och miljö- och energifrågor. Sverige var värd för ett seminarium om jämställda löner för kvinnor och män, där bland andra Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin talade. Under året har följande arbetsgrupper haft representation från partiet: Energi- och klimatpolitiska arbetsgruppen, vilken bildades under året. Till svensk partirepresentant utsågs Thomas Östros, i gruppen har också Alf Eriksson deltagit. Gruppen ska presentera rapporten Norden ska gå först i klimatkampen, 20 konkreta förslag för framtidens energi- och klimatpolitik vid årsmötet i januari

20 EU-arbetsgruppen. Inger Segelström har varit svensk partirepresentant. Gruppen har bl.a. haft med i Berlin med anledning av det tyska ordförandeskapet i EU. Utrikes- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen har som svenska partirepresentanter haft Jan Eliasson, Ulrica Messing/Anders Karlsson, Urban Ahlin och Ann Linde. Bland de frågor som diskuterats märks Burma, Ryssland, Kina, Afghanistan, Irak, fredsbeva rande styrkor, USAs tillbakadragande från Nordatlanten, klusterbomber och miljö aspekter på säkerhet. Människorättsforum. Här har de internationella sekreterarna ingått, och under året har relationerna med Kina diskuterats. Svensk partirepresentant har varit Ann Linde. Övrig nordisk verksamhet Följande är några nedslag från den nordiska verksamheten 2007 SAMAK har under 2007 haft ett integrationsforum som samlat deltagare som på ett eller annat sätt arbetar med integrationsfrågan fackligt eller politiskt. I november genomfördes ett seminarium i Norge på temat integration och arbetsmarknad. Under året har SAMAKs Östersjösamarbete ytterligare utvecklats och vidgats till nya kontakter med övriga Östersjöländer; Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. I mars genomfördes ett seminarium på temat Jämställda löner för kvinnor och män i Norden i svenska riksdagen. Vid seminariet medverkade både Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin. Diskussionen handlade bl.a. om kvinnors villkor på arbetsmarknaden och stat, landsting och kommun som arbetsgivare. I slutet av juli genomfördes ett seminarium på Grönland i anslutning till SIUMUTs 30 årsjubileum. Seminariet hade bl.a. Välfärd i västnorden samt Facklig-politiskt samarbete som teman. SAMAKs människorättsforum genomförde i oktober, tillsammans med Sorsafonden, ett seminarium om Kina i Helsingfors. Från svensk sida medverkade Torbjörn Lodén, professor vid Stockholms universitet. Demokratistöd genom partier I nära samarbete med Olof Palmes Internationella Center bedriver partiet sedan flera år verk samhet för att stödja en demokratisk uppbyggnad och utveckling av systerpartier runt om i världen. Verksamheten består såväl av studiebesök i Sverige som utbildnings- och seminarie verksamhet i samarbetsländerna. Samarbetet sker mellan partier på både lokal, regional och central nivå. Under året kunde drygt 60 projekt för totalt kronor planeras. Under 2007 har vi bl.a. samarbetat med följande partier och länder: PS Argentina, PT Brasilien, SDP och SNSD Bosnien-Hercegovina, PPD Chile, PDA Colombia, AKBAYAN Filippinerna, UDPS, Kongo-Kinshasa, DPM Moldavien, CoD Namibia, PPP Pakistan, Al Fatah Palestina, DP Serbien, ANC Sydafrika, Ryssland och SPU Ukraina, Vitryssland. Några övriga nedslag 2007: Utbildningar har genomförts för al Fatah i Gaza och på Västbanken. Ett närmare samarbete har inletts med Demokratiska Partiet i Serbien inriktat på unga partimedlemmar. I samarbete med andra partier har ett samarbete inletts i Indien och i lägren för flyktingar från Västsahara. Stockholms läns partidistrikt har inlett ett samarbete med UDPS i Kongo-Kinshasa. Ungdomsnätverk har byggts upp i Latinamerika. Seminarier har hållits i Moldavien för att öka det politiska engagemanget. Partiet har arbetat med demokratiutveckling på Filippinerna och börjat med regionala möten för asiatiska partier. 19

21 Partidistriktens internationella verksamhet Den 21 oktober samlades de internationella gästerna i socialdemokraternas partistödsprojekt tillsammans med partidistriktens internationella kontaktpersoner för en workshop för att diskutera globalisering. Det internationella nyhetsbrevet Gränslöst har getts ut av den internationella avdelningen och det finns en klubb på Sosserian för dem som är intresserade av internationella frågor. Sidoorganisationer och nätverk S-kvinnor Socialdemokratiska kvinnoförbundet har under verksamhetsåret drivit flera politiska frågor, de flesta med fokus på hur den borgerliga regeringens politik slår mot kvinnorna. Några av de frågor kvinnoförbundet fokuserat på är regeringens beslut att införa vårdnadsbidrag 2008, höstbudgetens svek mot deltidsarbetande kvinnor samt de stora bristerna i regeringens handlings plan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvinnoförbundet har även fokuserat på frågan om de religiösa friskolor, våldtäktsrättegångarna mot Stureplansprofilerna och kampen mot prostitution på ett internationellt plan. Inför socialdemokratiska partiets extra kongress våren 2007 genomförde kvinnoförbundet ett intensivt arbete i partiet och i media för att partiet skulle genomföra det historiska beslutet att välja en kvinnlig partiordförande på extra partikongressen. Den 17 mars 2007 valde äntligen partiet Mona Sahlin som partiets första kvinnliga partiordförande. Den internationella kvinnodagen, den 8 mars 2007, uppmärksammades av s-kvinnor i hela Sverige genom olika typer av aktiviteter och lokala arrangemang. I Stockholm arrangerade kvinnoförbundet ett seminarium mot människohandel. Första maj var flera s-kvinnor var ute i landet och talade, bl.a. deltog förbunds ordförande Nalin Pekgul vid Första maj-firandet i Haninge och Sala. Under 2007 anordnade kvinnoförbundet sitt förbundsmöte i Sollentuna utanför Stockholm, där Nalin Pekgul återvaldes till förbundsordförande. Vid förbundsmötet antogs uttalanden om vårdnadsbidraget, rätten till abort, ett självständigt Västsahara, kvinnors arbetsliv, visionen om sex timmars arbetsdag och Palestina. Kvinnoförbundet deltog på Östersjötorget vid politikerveckan i Almedalen på Gotland. I sam arbete med LO genomförde förbundet fem anföranden på temat våld mot kvinnor och människo handel i Europa. Under året har vi haft förmånen att fira att flera av våra klubbar och distrikt har fyllt 100 år. Detta har uppmärksammats med presenter och besök från förbundsordförande Nalin Pekgul. Kvinnoförbundet har under 2007 genomfört kurser och nätverksträffar för förbundets medlemmar. Kurserna har genomförts på klubb-, distrikts- och förbundsnivå. Under 2007 har förbundet även genomfört internationella projekt i Turkiet och genom CEE-network i Östeuropa. Förbundet har även noga följt händelseutvecklingen i bl.a. Palestina och Pakistan. Under hösten 2007 har förbundet genomfört en slitsam men nödvändig omorganisation vid förbundsexpeditionen. Omorganisationen har inneburit uppsägningar och nyrekryteringar som gör att förbundsexpeditionen i dag är bättre rustad för verksamhetsåret Sveriges Kristna Socialdemokrater Broderskap Broderskapsrörelsen är den gren inom arbetarrörelsen som minskar minst och som har den mest stabila medlemskåren. Omkring medlemmar finns fördelade över hela landet. Distrikt och grupper finns i stort sett i samtliga län och kommuner i landet. 20

22 Broderskapsrörelsen står med ett ben i arbetarrörelsen och ett ben i den kristna ekumeniska rörelsen. Detta präglar rörelsens politiska roll, prioriteringar och bidrag till partiets arbete. Internationella frågor, socialetiska frågor, integrationsfrågor, kulturdialogfrågor, sociala rättvisefrågor och hållbar utveckling står i fokus. År 2007 har i stor utsträckning präglats av förbundskongressen i Ädelfors, Vetlanda och av eftervalsarbete. Förbundskongressen genomfördes i månadsskiftet juli-augusti och den behandlade många politiska områden. Man har också deltagit i den politiska debatten och framför allt drivit på i frågor om ett rättfärdigt bistånd och en radikal utrikespolitik. Förbundskongressen beslutade enhälligt att starta ett nätverk för människor med annan tro inom Broderskap. Beslutet bottnar i över 15 års kontakter med muslimer och judar där man diskuterat t.ex. kosher och halalslakt, Israel/Palestina och internationell solidaritet. Nu finns ett nätverk med egen styrgrupp och man samarbetar med ABF om att ta fram ett studiematerial som diskuterar tro och politik i ett nytt Sverige och ett nytt Europa. För Broderskap är tron inte en gräns mellan oss och dem, utan en kanal för samtal om hur muslimer, kristna och andra kan bygga ett samhälle där alla känner sig hemma och respekterade. Tron är ett sätt att fördjupa mänsklighet och politik. Kongressen skärpte också de politiska prioriteringarna för förbundets arbete genom att man numera har sex, mot tidigare tolv, prioriterade verksamhetsområden. Dessa är: Tro och politik Alla folks frihet, hela världens fred Asyl, migration & integration Rätten till värdigt liv Arbete och lärande Jorden vi ärvde. Under Almedalsveckan genomfördes ett omfattande program med bl.a. seminarier om samhälle och kristen tro i skuggan av kriget mot terrorism, USA och Europa i dagens internationella säkerhetspolitik, Sveriges nya Afrikapolitik, amerikansk utrikespolitik och välfärdens heliga kor. Under 2007 startade Broderskapsrörelsen tre internationella projekt med finansiering från Palmecentret: I Ghana sker projektet i samarbete med Actionaid International i Ghana. Projektet granskar Parisagendan och syftar till att formulera en röst från gräsrötter i Ghana till det möte om bistånd som Parisagendans High Level Forum arrangerar i Accra i september I Kongo DR samarbetar Broderskap med GEAD, en folkrörelse som hjälper kvinnor som våldtagits under tio års krig i Kongo DR. På Gazaremsan samarbetar Broderskap med CIVITAS som utbildar ungdomsorga nisa tioner i projektledning, i bokföring och i demokrati. Broderskapsrörelsens projekt om den svenska asylrätten avslutades under året och en rapport producerades. Den finns att hämta på förbundets hemsida: Tillsammans med övriga sidoorganisationer inom socialdemokratin inledde man ett intensivt arbete med rådslagsprocesserna. Broderskapsrörelsen har ansvarat för arbetet med rådslags frågorna inom området Utrikespolitik/Vår värld. Den politiska diskussionen i rådslagsarbetet fortsätter naturligtvis under Broderskapsrörelsen är helägare till en av få rörelsedrivna veckotidningar Tidningen Broderskap, vilken även finns som webbtidning på 21

23 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU År 2007 ägnades åt medlemsrekrytering och verksamhetsbyggande insatser över hela landet. Förbundets centrala kampanjinsatser genomfördes under temat Hållbar utveckling. Förbundsstyrelsen hade redan i december 2006 utsett förbundssekretare Mattias Vepsä att fungera som förbundets talesperson och för att kommunicera politik och att representera SSU-förbundet vid utåtriktade arrangemang efter att ordförande Anna Sjödin avgått. Medlemsutveckling Under ställde SSU om sitt medlemssystem och under denna period ansöktes inte om några statsbidrag, men 2007 lämnade SSU in en ansökan om statsbidrag till ungdomsorgani sationer. Ungdomsförbundet har under åren prioriterat att bygga lokal verksamhet och fler kommuner rapporterade under året in aktiva lokalorganisationer och medlemmar. Förbundet växte med medlemmar och redovisar nu medlemmar. Man har satt målet att till 2010 växa till Sveriges starkaste politiska ungdomsorganisation. Studier 2007 SSU-förbundet har under året anordnat ett flertal kurser på Bommersvik som har inriktat sig på politik och organisation. Förutom de väldigt uppskattade nyårskurserna som ägt rum i ca en vecka och samlat uppemot hundra SSU:are har man även fortsatt med den fantastiska sats ningen på tjejnätverket Alva och Helga. Kurserna har haft besök av många partikamrater samt av forskare och journalister. I samband med temat Hållbar utveckling tog förbundet fram ett studiecirkelmaterial för att stärka medlemmarna i kampen för en hållbar utveckling. Ledstjärnan i SSUs arbete med studier är att beväpna medlemmarna med kunskap så att de kan stå starka i kampen för ett rättvist samhälle. Kongress SSU-förbundet genomförde sin 34e förbundskongress i Örebro där förbundssekreterare Mattias Vepsä hälsade de 249 ombunden välkomna inför en fullsatt kongresshall i Conventum. Under kongressen firades förbundets 90-årsjubielum under en hel dag som avslutades med en middag med gäster som partiordförande Mona Sahlin, LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin samt SSUs tidigare förbundssekreterare Thage G Petersson. Kongressen valde Jytte Guteland till ny ordförande efter votering, och till förbundssekreterare omvaldes Mattias Vepsä. Kongressen fattade beslut om en rad politiska frågor samt stakade ut den organisatoriska vägen för förbundet de kommande två åren. Viktiga frågor för ombuden var Västsaharafrågan, pensionssystemet och skolfrågor. Organisatoriskt fattade kongressen beslut att alla distrikt ska ha en anställd ombudsman samt att förbundet ska införa ett nytt ekonomisk verksamhetsstöd till distrikten. Kampanjer Samtliga kampanjer 2007 fördes under temat Hållbar utveckling. Sällan har förbundet prickat in ett tema med sådan aktualitet. Fredspriset delades ut till FNs klimatpanel sam till miljökämpen och förre vicepresidenten i USA Al Gore. Den globala klimatsituationen har debatterats och diskuterats i och utanför organisationen och vårkampanjen handlade om Sverige 2087 där SSU visade ungdomar runt om i Sverige vad som kan hända om inget görs politiskt för att skapa en hållbar utveckling. En rad nya kampanjmetoder har under året prövats som t.ex. att genomföra en turné tillsammans med en ståuppkomiker som komplement till våra företrädare vid skol- och fritidsgårds besök. 22

24 Mer av aktiviteter som exempelvis foto-, musik- och texttävlingar har fungerat som en injektion och ett komplement till SSU verksamhet under året. SSU har under 2007 jobbat hårt för att axla rollen som oppositionskraft mot den orättvisa borgerliga regeringen som sen valet 2006 styr Sverige. S-studenter Socialdemokratiska studentförbundet har under året bestått av lite fler än 20 aktiva klubbar fördelade mellan Luleå i norr och Malmö i söder. För förbundet har det varit ett händelserikt verksamhetsår, med en stor verksamhet på både förbundsnivå såväl som på klubbnivå. Socialdemokratiska studentförbundet har brutet verksamhetsår och kongress i juni varje år. Kongressen 2007 hölls i Malmö där en ny förbundsstyrelse och ett nytt presidium valdes. Förbundsstyrelse för verksamhetsåret är Kajsa Borgnäs (ordförande), Daniel Gullstrand (förbundssekreterare), Linus Samuelsson (kassör), samt ledamöterna Emil Adén, Ida Borg, Maja Brännvall, Vera Burbuce Demiri, Alexandra Franzén, Johan Lennartsson, Chiya Mayi, Mariam Nordmark, Fredrik Pettersson och Paula Rasmusson. Förutom de stadgeenliga valen behandlades motioner och ett allmänpolitiskt program antogs. I den verksamhetsplan som antogs på kongressen sattes fyra profilfrågor upp som ska styra förbundets politiska arbete under verksamhetsåret : Makt i arbetslivet Utbildning från förskola till högskola Internationell facklig kamp Antidiskriminering. Förutom profilfrågorna fick förbundsstyrelsen i uppdrag att knyta s-studenter närmare arbetarrörelsens övriga organisationer och institutioner. Under året har fem förbundskurser hållits som alla varit uppskattade och välbesökta. I studieverksamheten har samarbetet fördjupats med två av arbetarrörelsens folkhögskolor Viska dalens folkhögskola och Västerås folkhögskola och kurserna sker oftast i samarrangemang med dessa. Kursverksamheten följer studentförbundets teman som sätts i verksamhetsplanen. S-studenters internationella verksamhet har till största delen bestått av Burmautskottets arbete, där S-studenter stödjer den demokratiska oppositionen i Burma genom volontärarbete, lobbyarbete och upplysningsarbete. Under året har förbundet sammanlagt haft nio volontärer som främst har arbetat i Mae Sot en by i Thailand vid gränsen till Burma där stora delar av den burmesiska oppositionen håller till. Under hösten arrangerade S-studenters Burmautskott tillsammans med Stockholms arbetarekommun en mani festation som samlade ca deltagare på Medborgarplatsen i Stockholm. S-studenter var också drivande i starten av I-fondens solidaritetskassa, som gick till Burmas opposition under oroligheterna Under verksamhetsåret har även banden till den burmesiska arbetarrörelsen blivit starkare. Förutom detta arbetar S-studenter också med att starta upp ett nytt internationellt projekt. Förbundet har under verksamhetsåret arbetat tillsammans med övriga sidoorganisationer i skuggrådslag till partiets rådslagsgrupper, där S-studenter ansvarat för skuggrådslagsgruppen om arbete. Detta arbete resulterade i en skuggrådslagstext samt en debattartikel i januari Tillsammans med Arbetarrörelsens Tankesmedja, Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd och Arenagruppen har förbundet under året startat ett uppsatssamarbete, där studenter som ska skriva uppsats fått möjlighet att göra det tillsammans med dessa organisationer. Dessa uppsatser sammanfattas därefter till korta rapporter som läggs upp på hemsidan. Ett forskarnätverk har startats och en första forskarnätverkskonferens hålls den maj 23

25 2008 i Stockholm. Till denna är forskare och doktorander som delar arbetarrörelsens värderingar inbjudna. Under året har förbundet och förbundsordföranden synts i ett antal olika media med artiklar och krönikor. Utbildning och arbetsmarknad har varit bärande teman i de flesta sammanhang. Under 2007 fortsatte problemen med medlemsregistret och många S-student klubbar som är anslutna till SAP fick problem då deras medlemmar fick dubbla fakturor i samband med att partiet gick över till ett centralt medlemsregister. Ett stort antal medlemmar som bara betalat den ena av de båda fakturorna kan därför inte redovisas som medlemmar i S-studenters centrala register. Trots detta har medlemsantalet ökat från 854 medlemmar till 911 medlemmar, godkända av auktoriserad revisor. Ett antal medlemmar har fått central faktura utan att förbundsavgiften varit specificerad vilket ger ett egentligt medlemsantal på ca 970 medlemmar. S-studenters ekonomi har förbättrats under året. Under sommaren 2007 var förbundet i ett ekonomiskt läge där kansliets lönekostnader inte täcktes. S-studenter inledde då ett arbete med att minska kostnaderna i verksamheten, samtidigt som intäkterna ökade från SAP och senare även från SSU. I slutet av 2007 var ekonomin i ett så gott skick att man kunde budgetera för ny verksamhet (t.ex. forskarnätverk och ny hemsida) liksom för den traditionella valfonden. Under första halvan av 2007 bestod kansliet av två ombudsmän, eftersom tidigare ordföranden Magdalena Streijffert blivit invald i riksdagen. Efter kongressen bestod kansliet sedvanligt av heltidsarvoderad ordförande och förbundssekreterare samt en ombudsman. Feministas Under året har Feministas arrangerat sex seminarier tre på våren och tre på hösten. Temat på alla seminarier har varit feminism i någon form. Under hösten samarrangerades seminarierna med ABF Stockholm. Seminarierna har varit väldigt välbesöka av mellan 60 och 150 personer. Feministas arrangerade ett mycket välbesökt 8 mars-mingel på Sveavägen 68 där runt 150 personer deltog. Mona Sahlin, Carin Jämtin, Margareta Winberg och Monica Theodorsson medverkade i en paneldiskussion, där Marita Ulvskog var samtalsledare. Sanna Carlström sjöng politiska sånger om kvinnor, och stämningen var mycket god. Under året har ett antal inlägg på Feministas hemsida gjorts och ett antal e-post meddelan den har gått ut till medlemmarna. Feministas har även fått nya medlemmar under året. SKL s-grupp Partistyrelsen beslutade om SKLs s-grupps sammansättning, i samband med SKLs valkongress våren De för tillfället 27 medlemmarna består av partivänner i SKLs styrelse samt gruppledare i permanenta och tillfälliga beredningar och delegationer. SKLs s-grupps styrelse Gruppen leds av en styrelse med följande sammansättning: Ilmar Reepalu (ordförande), Lena Micko (vice ordförande), Marie Sällström (kassör) samt ledamöterna Carin Jämtin, Peter Roslund, Roland Andersson och Heléne Fritzon. Sekreterare är Peter Öhman. Styrelsen har under året haft två protokollförda sammanträden. Därutöver har det genomförts informella samtal i samband med SKL-gruppens överläggningar. Representation Den socialdemokratiska representationen i SKLs ledande organ har under året varit följande: Styrelse: Ilmar Reepalu, Lena Micko, Marie Sällström, Carina Jämtin, Peter Roslund, Roland Andersson, Göran Johansson och Heléne Fritzon. Ersättare: Peter Persson, Ingela Nylund Watz, 24

26 Anders Lago, Margreth Johnsson, Anna Fransson, Yoomi Renström, Levi Bergström och Hans Ekström. Styrelsens arbetsutskott: Ilmar Reepalu, Lena Micko och Marie Sällström. Ersättare: Carin Jämtin, Peter Roslund och Roland Andersson. Förhandlingsdelegation: Heléne Fritzon (gruppledare) Sjukvårdsdelegationen: Ingrid Lennerwald (gruppledare) Beredning för primärvård och äldreomsorg: Marie-Louise Forsberg Fransson (gruppledare) Beredning för samhällsbyggnadsfrågor: Anneli Hulthén (gruppledare) Beredning för internationella frågor: Lotta Håkansson Harju (gruppledare) Beredning för socialpolitik och individomsorg: Ilija Batljan (gruppledare) Beredning för utbildningsfrågor: Marie-Louise Rönnmark Beredning för tillväxt och regional utveckling: Gun Eriksson Beredning för kultur och fritid: Sören Larsson till sin död i nov., därefter Monica Haider Beredningen för demokratifrågor: Sven-Åke Thoresen Programberedning för skattebaserna och välfärdens långsiktiga finansiering (tillfällig): Åke Hillman Programberedning för valfrihet (tillfällig): Elvy Söderström FoU-råd: Paul Håkansson. SKL s-grupp inbjuds att övervara den socialdemokratiska riksdagsgruppens möten. Gruppen kan företrädas av Ilmar Reepalu, Carin Jämtin eller Anders Lago. Riksdags gruppen inbjuds i sin tur att närvara på SKL s-gruppsmöten. Riksdagsgruppen företräds av Sven-Erik Österberg. SKL-kongresser under 2007 Sveriges kommuner och landsting genomförde under året två kongresser enligt följande: Den 27 mars i Stockholm: Förbundet bildade formellt och kongressen utsåg företrädare i styrelsen, delegationer och beredningar. Den november i Västerås: Beslut om inriktningsdokument och motionsbehandling. I samband med denna kongress genomfördes måndagen den 12 november en kvällsträff med de socialdemokratiska ombuden. Partiordförande Mona Sahlin medverkade. Verksamheternas inriktning SKL-gruppen sammanträder i samband med de s.k. förbundsveckorna. Under 2007 samlades man sju gånger. Förbundets styrelse sammanträder på fredagar. Detta förbereds genom att arbetsutskott, delegationer, beredningar och programberedningar sammanträder på torsdagen. Verksamhetsplanen för den socialdemokratiska gruppen utgår ifrån att SKL-gruppen sammanträder på onsdagskvällen. På torsdagsmorgonen samlas alla partivänner med uppdrag i ovan nämnda organ (stora SKL-gruppen) till en överläggning. På torsdagskvällen och fredagens morgon sammanträder styrelsegruppen. Stora SKL-gruppen har utöver träffar på torsdags morgonen inbjudits till två något längre överläggningar på onsdagskvällar. Gruppens ledning har under året även haft mer informella träffar med bl.a. Kommunals förbundsledning och Gerd Engman från Hyresgästernas riksförbund. Därutöver har kontakter förekommit mellan partivänner i delegationer, beredningar och riksdagsutskott. SKL-gruppens politiska dagordning Socialdemokraterna är i opposition i SKL. Likväl inleddes arbetet i det nybildade förbundet med en uttalad ambition att sträva efter konsensus. Förbundets uppdrag är enligt gruppens mening att företräda Sveriges kommuner, landsting och regioner, i relation till inte minst regering och riksdag. SKL ska vara en intresseorganisation, inte en arena för partipolitiska utspel. 25

27 Den borgerliga majoriteten har dock under året vid upprepade tillfällen markerat partipolitiska ambitioner och har, i konflikt med s-gruppen, drivit igenom beslut med tydligt borgerlig inriktning. S-gruppen beklagar djupt denna negativa utveckling. Den socialdemokratiska styrelsegruppen har under året funnit det nödvändigt att meddela avvikande mening alternativt reser vera sig vid ett antal tillfällen. Detta har bl.a. skett vid styrelsens beslut om följande: Arbetskraftsinvandring Reformerad beskattning av bostäder Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Principer för flexicurity Rättssäkerhet inom demensvården Friskare tänder till rimligare kostnad Ersättningsetableringar mm för vissa privata vårdgivare Apoteksmarknadsutredning. Partiets företagsengagemang och fonder Partiets företagsengagemang Stadshagen Fastighet AB Bolaget såldes den 31 augusti 2007 till Einar Mattsson Byggnads AB. Bolaget ägdes till 85 procent av Socialdemokraterna och till 15 procent av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Fastighets AB Adolf Fredrik-koncernen Bolaget ägs till 100 procent av Socialdemokraterna. Bolaget är moderbolag i en koncern som består av två helägda dotterbolag Socialdemokraternas Hus AB och Fastighetsaktiebolaget Tiarella. Fastighets AB Adolf Fredrik har bedrivit uthyrning av lokaler och bostäder i två fastigheter i Stockholm, Adonis 7 och Iris 10. Alla ytor i bägge fastigheter har varit uthyrda under Under perioden beslöt Socialdemokraterna om en omorganisation av sin verksamhet. För Fastighets AB Adolf Fredriks del kom detta att innebära stora organisatoriska ändringar och ledde till att bolaget bildade de två dotterbolagen för att kunna dela upp verksamheten. Avsikten är att i fortsättningen driva verksamheten i Adonis i form av ett kontorshotell. Arbetsfördelningen mellan bolagen blir den att Fastighets AB Adolf Fredrik sköter uthyrningsverksamheten och Socialdemokraternas Hus AB tar hand om serviceverksamheten i Adonis 7. Fastigheten Iris 10 såldes den 1 januari 2008 till Fastighets AB Tiarella. Socialdemokraternas Hus AB startade sin verksamhet under hösten och tog då över en del av den serviceverksamhet som tidigare till större del skötts av Socialdemokraterna. Rospresskoncernen Bolaget äger samtliga aktier i Avisa AB som är moderbolag i en koncern bestående av Avisa Media AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Ros-Press AB ska självt eller genom hel- eller delägda bolag bedriva tidningsrörelse och därmed förenlig verksamhet Avisa AB Avisa AB är helägt dotterbolag till Ros-Press AB. Avisa AB är i sin tur moderbolag i en koncern bestående av Avisa Media AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Avisa AB har som uppgift att äga och utge dagstidningar samt bedriva därmed förenlig verksamhet. 26

28 Avisa Media AB Föremålet för bolagets verksamhet är utgivning av periodiska skrifter samt annan grafisk produktion och därmed förenlig verksamhet. Bolaget bedriver för närvarande ingen verksamhet. Socialdemokraten AB Föremålet för bolagets verksamhet är att utge periodiska tidskrifter, bedriva grafisk produktion och därmed förenlig verksamhet samt äga och förvalta fast egendom. Bolaget bedriver för närvarande ingen verksamhet. FR Amerikavägen 1 KB Bolagets verksamhet är att upplåta nyttjanderätt till fast egendom. Bolaget äger fastigheten Motorn 1 i Kalmar. Fastigheten har varit uthyrd hela A-lotterierna (Folkrörelsernas lotteribyrå Ekonomisk Förening - FLB) Ägare i A-lotterierna är SAP och SSU som har andelar vardera samt Förbundsskolan Bommersvik som har 4 andelar. Folkrörelsernas Lotteribyrå ekonomisk förening fortsätter att utveckla spelverksamheten, både i befintliga och nya produkter. Kombilotteriet den största och viktigaste produkten visar en fortsatt omsättningsökning för Verksamheten bedrivs i ett enkelt bolag där SAP, SSU och A-lotterierna AB är andelsägare. I Sperospel AB bedrivs numera enbart distribution av skraplotter via återförsäljare, i samarbete med IOGT-NTO Lotterier. AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 procent av SAP. AiP Media Produktion AB genom förde 2007 sitt åttonde hela verksamhetsår efter att man 1999 ombildades till ett av partiet helägt aktiebolag. Affärsidén är att på uppdrag och kommersiella villkor producera infor ma tion och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemo kraternas nyhetsinriktade partitidningar Aktuellt i Politiken, AiP StockholmsTidningen samt Ny Tid i Göteborgsområdet, vilka utkommer i tabloidform en gång i veckan. Utöver tabloidtidningarna producerar AiP Media Produktion AB S-Kvinnors medlemstidning Morgonbris, Folkets Hus och Parkers tidning Scen & Salong, Socialdemokraternas debattidskrift Tiden, Stockholms arbetarekommuns medlemstidning Stockholm samt AiP Västernorrland. AiP Media Produktion AB har under 2007 fortsatt att prioritera arbetet med att stärka Aktuellt i Politiken och man har bedrivit en omfattande uppdragsproduktion, särskilt i samband med extrakongressen i Stockholm och framtidsdagarna där bolaget gav ut specialeditioner av AiP samt ansvarade för utställnings verksamheten. Tack vare omfattande produktion i AiP Sidverkstad och god kostnadskontroll kunde AiP Media Produktion AB presentera ett positivt resultat även Därmed har bolaget gett överskott fyra år i rad och har nu en relativt stark ekonomisk ställning. Bommersvik Bommersvik AB bildades Ägare är SSU (74 procent) och SAP (26 procent). Bolaget redovisar 2007 ett resultat och omsättning som är det näst bästa i historien. Trenden är att andelen dagkonferenser ökar markant. 27

29 Ett arbete att förbättra utomhusmiljön har inletts. Det har inneburit asfaltering av vissa vägar, plattsättning för utomhussittgrupper samt nya informationsskyltar. Bommersvik har under året fyllt 70 år och det har firats med bl.a. fyra seminarier och en avslutande jubileumsmiddag med 124 inbjudna gäster. Totalt 34 riktade marknadsinföringssatser har skett under året allt från deltagande på mässor till utskick, telefonblitz, visningsresor, annonser, workshop m.m. Bommersviks VD Annelie Karlsson Lenksjö har nu valt att gå vidare efter 9,5 år. I februari 2008 efterträds hon av Malin Åkerlund. Partiets fonder Jubileumsfonden Jubileumsfondens ändamål är att stödja olika former av ideologisk skolning och medverka till att fördjupa och utveckla den facklig-politiska verksamheten med tonvikt på ungdom och stor stad. Fonden har haft ett sammanträde 2007, då anslag beviljades på årligen t.o.m. 2010, avseende utbildningsverksamhet inom partiet. Ekonomisk redovisning Årsredovisningen för den socialdemokratiska koncernen redovisas i särskild ordning. Där ingår även särredovisningar för: Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Teknikfonden Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig-politiska verksamheten Jubileumsfonden. Vidare redovisas särskilda bokslut för: Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Stiftelsen Hjalmar Brantings minne Stiftelsen Ernst Wigforss minne Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete. Partiledning Verkställande utskottet Ordinarie ledamöter Ersättare Göran Persson (t.o.m ) Lars Isaksson Marita Ulvskog Ulrica Messing Mona Sahlin Heléne Fritzon Wanja Lundby-Wedin Stefan Löfven Pär Nuder Britt Bohlin Olsson Bosse Ringholm Ibrahim Baylan Elvy Söderström Sven-Erik Österberg (fr.o.m ) Thomas Östros (fr.o.m , tidigare ersättare) Adjungerade Nalin Pekgul Peter Weiderud Ordförande i S-kvinnor Ordförande i SKSF 28

30 Anna Sjödin (t.o.m ) Jytte Guteland (fr. o. m ) Magdalena Streijffert (t.o.m ) Kajsa Borgnäs (fr.o.m ) Inger Segelström Tommy Ohlström Åsa Larsson (t.o.m ) Håkan Juholt Jan Larsson (t.o.m ) Stefan Stern (fr.o.m ) Ordförande i SSU Ordförande i SSF Ordförande i den svenska socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet Partikassör Sekreterare i riksdagsgruppen Biträdande partisekreterare Statssekreterare i Statsrådsberedningen/sekreterare i riksdagsgruppen Biträdande partisekreterare Verkställande utskottet har haft 18 protokollförda sammanträden 2007 den 19 januari, den 26 januari, den 23 februari, den 9 mars, den 23 mars, den 20 april, den 4 maj, den 25 maj, den 15 juni, den 26 juni, den 10 augusti, den 31 augusti, den 14 september, den 2 oktober, den 5 oktober, den 19 oktober, den 9 november samt den 7 december. Partistyrelsen Ordinarie Ersättare K G Abramsson Carin Jämtin Urban Ahlin Hans Ekström Berit Andnor Anna-Carin Magnusson Annika Billström (t.o.m ) Åke Svensson Mikael Damberg Britt-Marie Andrén Karlsson Tomas Eneroth Tommy Ternemar Marie Granlund Phia Andersson Lena Hallengren Hans Hoff Lena Ludvigsson-Olafsen Luciano Astudillo Anneli Hulthén Mariana Buzaglo-Penchansky Peter Hultqvist Kent Ögren Berit Högman Monica Haider Mats Johansson Niklas Karlsson Morgan Johansson Benita Vikström Ingrid Lennerwald Mattias Ottosson (fr.o.m ) Lena Micko Ella Niia Pia Nilsson (fr.o.m ) Ingela Nylund Watz Mariam Osman Sherifay Raimo Pärssinen Hans Stenberg Hans Tilly Margareta Widén-Berggren (fr.o.m ) Kristina Zakrisson Sören Larsson (fr.o.m , avled i november 2007) 29

31 Adjungerade Ulf Mårtensson Olle Burell Ilmar Reepalu Tjänstemannarådet Ordförande i den socialdemokratiska kyrkomötesgruppens styrelse Ordförande i s-gruppen Kommunförbundet Partistyrelsen har haft nio protokollförda sammanträden 2007 den 9 februari, den 9 mars, den 27 april, den 8 9 juni (internat), den 24 augusti, den 21, september, den 26 oktober, den 23 november och den 14 december. Revisorer Ordinarie Håkan Bystedt Anita Modin Lars Ericson Ersättare Berit Oscarsson Ove Persson Anna Larsson Förtroenderådet Förtroenderådet består av 120 ombud fördelade på partidistrikten enligt samma princip som för ordinarie kongresser. Ombud och ersättare till förtroenderådet väljs av distriktskongresserna för fyra år. Rådet ska sammanträda minst en gång om året samt i övrigt på kallelse av partistyrelsen. Partistyrelsen beslutar om dagordning och arbetsordning för förtroenderådets sammanträden. Förtroenderådet sammanträdde den 10 november i Stockholm, då man beslöt att uppdra åt parti styrelsen att förelägga 2009 års kongress ett nytt skolpolitiskt program. Grund för partistyrelsens förslag till program ska vara den skolpolitiska plattformen, den debatt och de förslag som framkommit under förtroenderådet samt rådslagsgruppernas fortsatta arbete. I anslutning till Förtroenderådets sammanträde arrangerades också framtidsdagarna i november. Syftet var att ge lokala, regionala och centrala företrädare möjlighet att diskutera rådslagen om jobb, välfärd, miljö/klimat och utrikespolitik. Valberedningen (Upphörde vid kongressen den mars 2007) Ordinarie ledamöter Mikael Damberg, Stockholms län Carina A Elgestam, Kronoberg Heléne Fritzon, Skåne Agneta Gille, Uppsala län Lena Hjelm-Wallén, Västmanland Kurt Kvarnström, Dalarna Carin Lundberg, Västerbotten Carina Ohlsson, Skaraborg Mats Sjöström, Örebro län Per-Olof Svensson, Gävleborg Anders Ygeman, Stockholm Ersättare Johnny Nilsson, Norra Älvsborg Kalle Sandström, Blekinge Inga-Lill Persson Dalarna Ann-Sofie Hermansson, Göteborg Kent Ögren, Norrbotten Marie Nordén, Jämtland 30

32 Samordning För att underlätta ett kontinuerligt samråd och informationsutbyte har ett antal personer som inte är kongressvalda beretts möjlighet att delta i VUs och partistyrelsens sammanträden genom antingen formell adjungering eller närvarorätt. I partistyrelsens och förtroenderådets sammanträden har samtliga funktionärer på partiexpe ditionen haft rätt att delta. Petra Axelsson har deltagit som beslutssekreterare vid VUs och partistyrelsens sammanträden. Ansvarig för utskriften av diskussionsprotokoll har varit Agneta Bernström. Sekreterare vid sammanträdena har varit Petra Axelsson och Christina Örvi. Från och med maj 2007 har Åsa Larsson varit beslutssekreterare och från den 16 augusti har Gun Norgren varit sekreterare vid VUs och partistyrelsens sammanträden. Programkommissionen Ordinarie ledamöter Göran Persson t.o.m. den 18 mars 2007, därefter Mona Sahlin (ordförande), Anneli Hulthén, Wanja Lundby-Wedin, Pär Nuder och Karl-Petter Thorwaldsson. Ersättare Eva Marcusdotter, Berit Högman, Marie-Louise Rönnmark, Leif Jakobsson och Peter Persson. Marita Ulvskog är t.f. sekreterare i programkommissionen. Uteslutningskommissionen Uteslutningskommissionen bereder ärenden som regleras i partistadgarnas paragraf 15, mom Kommissionen är ett beredningsorgan till verkställande utskottet och partistyrelsen i uteslutningsärenden. Sammansättning Åke Gustavsson (ordförande), Ola Nilsson (sekreterare), Lena Micko och Sten Olsson. Under verksamhetsåret har inga uteslutningsärenden slutbehandlats av kommissionen. Partistyrelsens arbetsgrupper En sammanställning av ledamöterna i partistyrelsens arbetsgrupper finns redovisade i bilaga 2. Här nedan redovisas kortfattat verksamheten för 2007 för respektive grupp. Arbetsgrupp för demokratidebatt Partistyrelsen tillsatte i april en demokratiarbetsgrupp i syfte att hitta former för att möta olika främlingsfientliga och högerextrema gruppers argumentation och politik. Arbetsgruppen har under året arbetat med att analysera Sverigedemokraterna och övriga högerextrema gruppe ringars politik och verksamhet. Ett argumentationsmaterial om Sverigedemokraterna har tagits fram och i slutet av året bjöds samtliga arbetarekommuner med Sverigedemokrater i fullmäktige in till en demokratikonferens i januari För att förbättra kommunikationen och erfarenhetsutbytet mellan arbetarekommuner och företrädare startades också en särskild klubb i Sosserian. Kommunalpolitisk arbetsgrupp Vid sidan av uppdraget att förbereda VUs och partistyrelsens beslut i kommunala frågor ska den kommunalpolitiska arbetsgruppen också medverka till en dialog mellan företrädare från nationell och kommunal nivå. Det är angeläget att kunskaper och erfarenheter från olika politiska nivåer möts i prövande samtal. Kommunalpolitiska arbetsgruppen har under hösten beslutat om ett planeringsunderlag för gruppens arbete under Gruppens tänker sig att prioritera diskussioner kring bl.a. partiets 31

33 syn på framtida investeringar i infrastruktur, vårdsvalmodeller, Ansvarskommitténs betänkande samt Grundlagsutredningens kommande betänkande. Därutöver har arbetsgruppen under hösten inlett ett arbete syftande till att kartlägga och bearbeta kommunalpolitiska problem områden och profilfrågor inför Referensgrupp SAP Kommunal för utveckling av mönsterarbetsplatser Referensgruppen för mönsterarbetsplatser har som uppdrag att skapa förutsättningar för partiet och Kommunal lokalt och regionalt att utveckla mönsterarbetsplatser. Dessutom ska gruppen bidra till en gemensam syn på ett antal nyckelområden som t.ex. framtids utma ningar för den offentliga sektorn, vad den facklig-politiska samverkan mellan Kommunal och partiet ska innebära, de viktigaste samverkansfrågorna, vad som menas med mönsterarbetsgivare och hur en god socialdemokratisk arbetsgivarepolitik ska se ut. Arbetet med mönsterarbetsplatser startade 2003 och en gemensam plattform togs fram. Denna har man dock tvingats börja justera under året, eftersom den borgerliga regeringens politik innebär t.ex. att inte ens kollektivavtal längre är en självklarhet. Som ett led i arbetet med att justera plattformen genomfördes under hösten en gemensam kon fe rens där företrädare från alla partidistrikt och motsvarande inom Kommunal var inbjudna. Syftet med konferensen var att inspirera till fortsatt arbete där partiet har majoritet samt hämta idéer och synpunkter kring hur arbetet bör fungera i oppositionsrollen. Konferensen tydlig gjorde att ett särskilt arbete måste ske på ett par specifika områden: Partiet och Kommunal behöver en gemensam syn på partiets roll som arbetsgivare i kommuner och landsting. Partiet och Kommunal behöver komma överens om vad kvalitet är och ett förtydligande av våra olika roller behövs. Ett sådant arbete genomförs 2008 med sikte på att stå väl rustade i valrörelsen Referensgrupp i Europafrågor Den socialdemokratiska referensgruppen för EU-frågor är ett samrådsorgan för partiorganisationen, LO och dess förbund, riksdagsgruppen, våra partigrupper i Europaparlamentet, EUs regionkommitté samt partiets representanter i ESPs presidium och arbetsgrupper. Referensgruppen sammanträder regelbundet för att säkra informationsutbyte och dialog. Arbetarrörelsens ekonomiska råd Arbetarrörelsens ekonomiska råd har VUs uppdrag att utarbeta ett antal rapporter som ska belysa det moderna klassamhället. Beskrivningen av utvecklingen ska göras utifrån olika perspektiv. I uppdraget ingår att fortlöpande analysera de klyftor och orättvisor som medvetet drivs fram genom den politik som förs av den borgerliga regeringen. Rapporterna ska presenteras vid öppna seminarier. Samtliga rapporter ska vara klara före utgången av Arbetsgruppen för förorternas utveckling Partistyrelsen beslöt hösten 2007 att tillsätta en intern arbetsgrupp för att vidareutveckla Socialdemokraternas miljardprogram för miljonprogramsområdena. Gruppen ska samla de boende och samhällets aktörer kring ett långsiktigt arbete som syftar till att utveckla och stärka förorterna och dem som bor där. Det nationella utvecklingsprogrammet ska vara klart kring årsskiftet 2009/10. Arbetsgruppen leds av Anders Lago, kommunalråd i Södertälje kommun. 32

34 Arbetsgrupp gemensam juridisk person Arbetsgruppen har haft två sammanträden Material som beskriver det stadgemässiga, ekonomiska och juridiska effekterna har tagits fram som en del av beredningen av utrednings uppdraget. Mediepolitisk arbetsgrupp Arbetsgruppen har inte haft några sammanträden under året. Partiexpeditionen Ledning Den förtroendevalda ledningen för partiexpeditionen har bestått av partisekreterare Marita Ulvskog, partikassör Tommy Ohlström samt Håkan Juholt och Stefan Stern som biträdande partisekreterare. Ledningsgrupp Den förtroendevalda ledningen tillsammans med stabs- och avdelningschefer samt personalchef har tillsammans utgjort ledningsgrupp för partiexpeditionen. Staber och avdelningar Partiexpeditionen är organiserad i två staber och två verksamhetsavdelningar totalt 39 tjänster. Ledningsstaben Ledningsstabens uppdrag är att hålla samman partiets politiska programarbete. Inom staben finns också kompetenser inom olika specialistområden såsom ekonomi, IT och personalfrågor. Medarbetare den 31 december 2007 Åsa Larsson (chef), Peter Cervin, Maria Eklund, Anna Grönfors, Lena Karlsson, Gun Norgren, Carina Sundling, Pernilla Östberg och Lena Dahlström. Internationella staben Den internationella stabens uppdrag är att driva och hålla samman partiets internationella politik och verksamhet. Medarbetare den 31 december 2007 Ann Linde (chef), Anita Bergquist och Martin Sandgren. Organisationsavdelningen Organisationsavdelningens uppdrag är att hålla samman arbetet med att utveckla och stärka partiet som folkrörelse. Medarbetare den 31 december 2007 Ola Nilsson (chef), Lars-Ola Dahlquist, Anders Bergérus (tjänstledig), Birgitte Isberg, Bernt Jansson, Peter Kennerfalk, Jonna Lundberg, Mia Nikali, Monica Johansson (tjänstledig), Anny Sandgren, Caroline Helmersson Olsson (tjänstledig) Caroline Waldheim, Peter Åhlberg, Peter Öhman, Jörgen Hellman (tjänstledig) Lars Eriksson, Ebba Jansson (vikariat) och Lotta Grönblad (vikariat). 33

35 Kommunikationsavdelningen Kommunikationsavdelningens uppdrag är att hålla samman och utveckla det strategiska valarbetet. Inom kommunikationsavdelningen ligger också ansvaret för media. Medarbetare den 31 december 2007 Carina Persson (chef), Petra Axelsson, Mia Lindström (föräldraledig), Carl Kangas, Fredrik Kornebäck, Margareta Bernhardsson (tjänstledig), Heléne Lilja, Anders Lindberg, Carl Melin, Maria Persdotter, Charlotta Ulvenlöv, Nils Vikmång, Åsa Westlund (tjänstledig), Cecilia Palmsäter (vikariat) och Milyon Tekle Haile (vikariat). Medarbetare som har slutat under året Berith Andersson Alphonse, Inger Andersson, Eva-Lotta Arenander, Ulrika Carlsson, Lena Finnman, Sandra Fundeborg, Mattias Gökinan, Tomas Hellberg, Mikael Henriksson, Ove Jansson, Anders Jämtin, Marja Karlsson, Laila Naraghi, Anders Selin, Lotta Seth, Eric Stenarv, Oscar Stenström, Leena Reyes Sundström, Kristin Thörn, Tina Wedin, Per Wikholm, Åsa Toresson Åhlberg, Niclas Åhlberg och Christina Örvi. Efter en tids sjukdom avled under året vår medarbetare Ingemar Bengtsson. Medarbetare som har övergått till Socialdemokraternas Hus AB Agneta Clarin, Leif Dahlin, Lena Johansson, Ola Ågren, Berit Åhlberg och Mattias Gökinan. Övrigt personalarbete vid partiexpeditionen Jämställdhet Under året har en kartläggning av könsfördelningen och lönerna genomförts. I tabell 1 nedan redovisas resultatet av kartläggningen. I tabellen anges kvinnors respektive mäns procentuella andel av det totala antalet anställda inom respektive personalkategori. Vid beräkningen av fördelningen av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Den siffra som anger gäller den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp. Funktionärer Tjänstemän Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 56,0 % 44,0 % 80,0 % 20,0 % Lön 56,2 % 43,8 % 79,2 % 20,8 % Av kartläggningen framgår att det finns en sned könsfördelning inom tjänstemannagruppen men att könsfördelningen i funktionärsgruppen är god. Av lönekartläggningen framgår också att fördelningen av lön i huvudsak följer könsfördelningen inom personalkategorierna. Arbetsmiljö Under översynen av partiexpeditionen har regelbunden kontakt hållits med företagshälso vården och arbetsmiljöronder har genomförts. Inför övergången till ny målorganisation genomfördes en risk- och konsekvensanalys med personalen vid partiexpeditionen. I tabell 2 nedan redovisas sjukfrånvaron under året. Beräkningen har gjorts utifrån de timmar samtliga anställda vid partiexpeditionen skulle ha arbetat om de inte varit frånvarande på grund av sjukdom. 34

36 Total sjukfrånvaro 1,37 % 2,55 % Sjukfrånvaro för män 1,68 % 2,84 % Sjukfrånvaro för kvinnor 1,14 % 2,34 % Alla anställda 29 år * 0,96 % Alla anställda år 1,91 % 2,55 % Alla anställda 50 0,50 % 3,32 % Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) i procent av total sjukfrånvaro 0,00 % 45,48 % * Redovisas inte pga. undantagsregel i lagstiftningen, eftersom gruppen är så liten att resultat kan härledas till person. Sjukfrånvaron vid partiexpeditionen är alltså fortsatt mycket låg. Utvecklings- och lönesamtal Utvecklings- och lönesamtal har genomförts med all personal vid partiexpeditionen. Personalkommittén Personalkommittén har sammanträtt var tredje vecka, Kommittén behandlar personal- och anställningsfrågor, policydokument och riktlinjer. Personalkommittén har varit sammansatt enligt följande: Arbetsgivarrepresentanter Tommy Ohlström och Pernilla Östberg Personalrepresentanter Eva-Lotta Arenander (t.o.m. april 2007), Helene Lilja, Petra Axelsson och Mattias Gökinan (fr.o.m. maj 2007). Insatser och kartläggning av före detta medarbetare vid Regeringskansliet I samband med valförlusten 2006 bjöd partiexpeditionen in alla före detta medarbetare vid Regeringskansliet till en träff. Syftet med träffen var att erbjuda gemensam samvaro, möjlig heter att reflektera över valutgången och identifiera olika behov av stödinsatser. Några av de insatser som vidtogs var att en CV-bank upprättades, arbetsplatser ställdes i ordning vid partiexpeditionen och ett nätverk bildades. Inför att rätten till avgångsersättning för denna grupp upphörde genomförde partiexpeditionen under året en kartläggning av hur sysselsättningen såg ut i gruppen. Resultatet visade att de allra flesta gått vidare till annan anställning eller studier. Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Kommittén har under året haft tre sammanträden: den 11 april, den 23 maj och den 30 november. Följande personer ingår i kommittén (valda av partistyrelsens årsmöte 2007): Ordinarie Britt Bohlin Olsson ordförande, representant för partidistrikten Hans Hoff, representant för partidistrikten Pernilla Östberg, representant för arbetsgivarna, partiexpeditionen Anny Sandgren, representant för funktionärerna, partiexpeditionen Ann-Marie Johansson, representant för ombudsmannaföreningen. 35

37 Ersättare Anders Wallin, representant för riksdagsgruppens funktionärer Tommy Ohlström, representant för arbetsgivarna, partiexpeditionen Ola Gustafsson, representant för ombudsmannaföreningen. Adjungerad Marianne Selberg, representant för SAP-F, sekreterare och ansvarig handläggare. Kommittén omfattar samtliga funktionärer anställda vid socialdemokratiska partistyrelsen, socialdemokratiska riksdagsgruppens kansli, funktionär anställd inom SAP-F samt ombudsmän anställda i partidistrikt och arbetarekommuner. Kongressvald partisekreterare omfattas inte. Kommitténs uppgift är att bredda partiombudsmännens möjligheter till vidareutbildning på det samhällsvetenskapliga området, t.ex. genom studier vid folkhögskolor, universitet/motsvarande, språkutbildning eller annan utbildning. Kommitténs uppgift är också att i vissa fall med medel från trygghetskontot bekosta utbildning för att underlätta möjligheten att övergå till annan sysselsättning eller annat arbete samt ekonomiskt bidra för att ge möjlighet att övergå till annan sysselsättning eller annat arbete. Kommitténs verksamhet 2007 Kommittén har under året bekostat följande verksamhet: Utbildningar utbildningskontot Tre intensivkurser i engelska, med två förberedande dagar i Sverige, genomfördes för 17 ombudsmän/funktionärer enligt följande: Kurs 1 Kurs 2 Kurs januari på Bommersvik januari i Lancaster, England januari på Bommersvik 5 9 februari i Lancaster, England januari på Bommersvik februari i Lancaster, England. Under året har kommittén bistått arbetsgivare inom partiet i fem trygghetsprojekt för ombudsmän. Verksamhet i socialdemokratiska grupper Socialdemokratiska riksdagsgruppen Verksamhetsberättelse 2007 År 2007 var det första hela året i opposition. Det var också ett år av stor omställning både för ledamöterna i gruppen och för gruppens kansli. Samtidigt kom oppositionsarbetet i gång på ett allt mer effektfullt sätt. Startpunkten blev extrakongressen den mars när Mona Sahlin valdes till partiets ordförande. Två dagar senare, den 20 mars, utsågs hon också till ordförande i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Mona Sahlins linjetal vid kongressen blev en kraftfull start både för oppositionsarbetet och det minst lika viktiga arbetet att utveckla vår egen politik för 2010 och framåt. Under året har partiet startat fyra rådslag och deras innehåll utgår från de fyra områden som Mona Sahlin lyfte på kongressen. Miljön klimatfrågan som är vår tids överlevnadsfråga. Vi har 36

38 byggt ett bra samhälle och nu måste vi bygga det långsiktigt hållbart och det kräver ett ansvar från både samhället och individerna i samhället. Jobben är det andra område som Mona Sahlin lyfte fram och som också är temat för det andra rådslaget. En viktig utgångspunkt är vår syn på arbete som både en rättighet och en skyldighet en modern arbetslinje med dubbelt ansvar, samhällets och individens. Det tredje området är välfärdspolitiken kittet som håller ihop Sverige. Det fjärde området handlar om det internationella att fortsätta ett aktivt internationellt arbete och använda de arenor som finns för detta, FN men också EU och det svenska medlemskapet där. Riksdagsgruppen deltar aktivt i rådslagens arbeten och samarbetar därför nära med rådslagens sekretariat. Dessa områden är prioriterade i gruppens arbete och i det gemensamma formandet av strategiska partimotioner, kommittémotioner från utskotten liksom i ledamöternas samtal med medborgarna. Oppositionsarbetet har också allt mer funnit sin form i utskotten, där ledamöterna lägger motförslag till regeringens propositioner. De främsta tillfällena är förstås de motioner som är svar på regeringens budgetpropositioner. Då har också hela riksdagsgruppen medverkat för att ge en massiv bild av regeringens politik som orättvis, oansvarig och omodern. Det politiska året Under 2007 har två budgetmotioner lagt Sverige tjänar på rättvisa (2007/08:Fi277) och Tillläggsbudget för 2007 (2007/08:Fi270) där vi uttryckte vår mening om att det är viktigt att nu ta tillvara de möjligheter som högkonjunkturen ger för att bryta långtidsarbetslösheten och investera i framtida konkurrenskraft, vilket borgarna inte lyckats med. Fyra strategiska partimotioner lämnades också in för behandling av riksdagen: Ungdomars villkor (2007/08:Ub498) vilken berörde ungdomars möjligheter att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för att själva kunna göra sina livsval bl.a. genom att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I motionen föreslogs bl.a. nya former av lärlingsplatser och trainee-platser också inom branscher där det saknas i dag samt att högskolor och universitet ska ges ett tydligt uppdrag att inlemma karriärplanering för alla studenter tidigt i utbildningen. En modern politik för nutidens familjer (2007/08:Sf323) handlade om att vi socialdemokrater vill ha en familjepolitik grundad på barnets bästa, generell välfärd samt jämställdhet mellan män och kvinnor. Den bästa lösningen är och förblir en politik som bidrar till både social och ekonomisk utjämning med en solidarisk omfördelning. En modern politik för arbete (2007/08:A400), där det konstaterades att starka parter på arbetsmarknaden, och kollektivavtal som det främsta instrumentet för att reglera löner och anställningsvillkor, är grundpelaren i den svenska ekonomin. Detta skapar förutsättningar för produktivitetsutveckling och en flexibel arbetsmarknad. Energi- och klimatpolitik (2007/08:MJ412) med fokus på en klimatomställning för 2009 och 2010 i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. I motionen föreslås bl.a. en rad åtgärder för att skärpa konkurrensen på elmarknaden och stärka elkonsumen ternas ställning för att alla hushåll ska kunna bidra till den nödvändiga energiomställningen. Ekonomi- och demokratiområdet (E & D) Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för finansutskottet (FiU), skatteutskottet (SkU), kulturutskottet (KrU), konstitutionsutskottet (KU) samt en omvärldsbevakningsansvarig. Stora motioner som passerat genom E & D är budgetmotionerna (vårbudgetmotionen och höstbudgetmotionen). Budgeten i höstas genererade också ett antal särpropositioner om skattefrågor varav de viktigaste gällde propositionerna Avskaffad statlig fastighetsskatt, Ett förstärkt jobbskatte avdrag, Slopad förmögenhetsskatt m.m. samt Skattelättnader till förmån av hushållstjänster. Men även propositionerna Sekretess på de s.k. tsunamibanden och Tillstånd för digital marksänd TV som KU arbetade med ska nämnas. 37

39 FiU och SkU var med och jobbade fram vårpropositionsmotionen genom att utskotts gruppernas ordförande ledde framtagandet av den. Finansutskottet ansvarade också för att under hösten 2007 att ta fram den budgetmotion som nämnts ovan. Tillväxtområdet Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för arbetsmarknadsutskottet (AU), trafikutskottet (TU), miljö- och jordbruksutskottet (MjU) samt näringsutskottet (NU). AU (s) motionerade på flera ämnen under 2007, bl.a. med anledning av proposi tionen En jobbgaranti för ungdomar. De krävde avslag på propositionen eftersom regeringen inte fört fram några kvalitativa förstärkningar för att långtidsarbetslösa ungdomar skulle få jobb utan bara en snabbare nedtrappning av a-kassan. Även med anledning av proposition Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m.m. kritiserade AU (s) regeringen för att den river upp vårt tidigare förslag om stärkt anställningstrygghet för visstidsanställda och öppnar upp för längre och otryggare anställningar. Visstidsanställningar kan med regeringens politik staplas på varandra i 24 månader. Man lade också en kommittémotion med anledning av propositionen Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken som handlar om en jobb- och utvecklingsgaranti för långtids arbetslösa från den 2 juli I vår motion krävde vi ytterligare insatser av utbildning för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. En av de viktigaste propositionerna på NUs område var den om utförsäljning av statliga bolag. NU (s) framförde kraftig kritik mot regeringens förslag genom kommittémotionen Försäljning av vissa statligt ägda företag (2006/07:N10). Välfärdsområdet Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för socialutskottet (SoU), utbildningsutskottet (UbU), socialförsäkringsutskottet (SfU), civilutskottet (CU) samt justitieutskottet (JuU). SoU (s) har bl.a. skrivit en kommittémotion om att barnmorskor ska ges rätt att utföra medicinska aborter, vilken lämnades i samband med propositionen Abort för utländska kvinnor och förebyggande av oönskade graviditeter. JuU (s) har drivit rättssäkerhetsfrågor i samband med genomförandet av buggningsbeslutet som togs i riksdagen där (s) gick längre än regeringen för att stärka rättssäkerheten i motionen Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av tvångsmedel m.m. En viktig fråga för UbU (s) var den om kunskapsgaranti i konfessionella friskolor och man författade motionen Kunskapsgaranti all undervisning ska vara icke-konfessionell och baseras på vetenskaplig grund som befäste att alla barn ska ha rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Internationella och säkerhetspolitiska området Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för utrikesutskottet (UU), försvarsutskottet (FöU), EU-nämnden (EUN) samt s-gruppen i Nordiska rådet. Ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott behandlade under 2007 flera propositioner från regeringen. Svensk väpnad styrka till Darfur, Svenskt militärt bidrag till EU:s insats i Tchad och Centralafrikanska republiken och Svenskt deltagande i den nordiska stridsgruppen var tre av de propositioner där (s)-grupperna gemensamt svarade genom kommittémotioner. FöU, JuU och KU behandlade propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet som fick stor uppmärksamhet. Riksdagen beslutade den 14 juni att regeringens förslag om signalspaning och vissa delar av förslaget om elektronisk kommunikation ska vila i ett år och ärendet kommer således att bli aktuellt även under

40 Viktiga regionala frågor Samtidigt som gruppens ledamöter verkar i riksdagens utskott, och därmed jobbar med sakfrågor som rör respektive utskotts ansvarsområde, är de också aktiva i ett stort antal frågor som är viktiga för respektive valkrets och region. På många håll i landet är frågor som rör infrastrukturen viktiga och förekommer därför ofta i opinionsbildningsarbetet i valkretsarna. Ofta har det handlat om regeringens minskningar av resurser till nya, säkrare och bättre vägar. Vi kan också konstatera att frågor rörande kollektivtrafik, både i glesbygd och i storstäder, är ständigt aktuella. Debatten om utförsäljningen av statliga företag har i hög grad nått utanför riksdagen. Här finns flera dimensioner, bl.a. om huruvida gemensamt ägda tillgångar ska säljas ut och om det ska göras på det sätt regeringen föreslagit samt om hur en sådan politik påverkar arbetsmarknaden. Exempel på frågor som kan samlas under begreppet storstadsfrågor, där riksdagsledamöterna har varit aktiva, är försöken att stoppa utförsäljningar av allmännyttiga bostäder, flykting politiken, integrationen och hur de pengar som kommer in genom trängselskatter ska användas. Under den kategori som rör frågor kopplade till glesbygdsområden kan vi bl.a. hitta småföretagares villkor, regeringens allmänna brist på regionalpolitik och skatteutjämningssystemet. Kommunikation med medborgarna Medborgarkontakter/brev och medborgarsamtal Under 2007 har vi arbetat med att ta fram effektiva metoder för att hantera medborgar kontak ter, bl.a. genom utbildningar och kvalitetssäkring av arbetsmetoder. Vi har utvecklat statistiken över medborgarkontakter och bidragit till kansliets omvärldsbevakning. Vi har även fortsatt arbetet med att utveckla rutiner för att svara på brev, både avseende e-post och vanliga brev. Under 2007 har e-brev och ca vanliga brev med politiskt innehåll behandlats. De tre politikområden som resulterat i flest brev har varit socialförsäkrings-, arbets marknadsoch socialutskottets ansvarsområden. En uppstickare är miljö- och jordbruks utskottet eftersom allmänheten har börjat intressera sig för klimatfrågor och konstitutionsutskottet där många personer vill veta hur man demokratiskt ska gå tillväga för att byta regering. De inkommande breven under 2007 har till stor del handlat om missnöje med den sittande regeringen ( Jag röstade borgerligt men känner mig lurad ), frågor om vår politik ( Har (s) någon politik? ) och om vi socialdemokreter tänker återställa det som den borgerliga regeringen förstör när vi vinner valet. Många brevskrivare har inte uppfattat att vi nu är ett oppositionsparti. De som är klara över detta är ofta säkra på att regeringen inte kommer att sitta i två mandatperioder. Medbor garna hör gärna av sig till oss för att de upplever oss som en statlig myndighet och för att de inte får svar hos andra partier. När det gäller medborgarsamtalen har vi under 2007 besvarat samtal, varav varit typiska receptionssamtal. Samtalen har handlat om medialt aktuella frågor. Många samtal kommer också från ensamma och förtvivlade människor som fått försämringar i och med regeringens förda politik. Ledamöternas hemsidor Samtliga 130 socialdemokratiska ledamöter har en egen hemsida under kraterna. se. Uppdatering av hemsidorna sköts av enheten för Internetkommunikation inom avdelningen för kommunikativt stöd. En separat e-postadress s-hemsidesadmin har skapats i Notes. Dit skickas de texter och bilder som ska läggas ut på respektive ledamots hemsida. Avsändare är både ledamöter, valkretssekreterare, pressekreterare och politiska sekreterare. Standarden på ledamöternas hemsidor har blivit högre under året. Texter publiceras i regel 39

41 inom två dagar och användningen av bilder på sidorna har ökat. Under 2007 hade ledamöternas hemsidor besökare. Partiets externa webbplats hade unika besökare ( sidvisningar) Kansliet har aktivt deltagit i det dagliga redaktionsarbetet kring hemsidan. Ett utvecklingsprojekt med målet att förnya hemsidans uppbyggnad och utseende startade 2007 och även där är kansliet representerat. Sosserian Sosserian är partiets intranät som är öppet för alla våra medlemmar. Kansliet har deltagit i projektarbetet kring att ta fram den community (digitala mötesplats) som lanserats under året på sosserian.socialdemokraterna.se. YouTube Socialdemokraterna i riksdagen äger och förvaltar en YouTube-kanal. Under året har kanalen haft besökare och laddats med drygt 80 videoklipp. Mest sedda klipp är en tecknad film i samband med Ett år under en borgerlig regering och en serie intervjuer med våra ledande företrädare som hittills visats över gånger. Bloggar Kansliet har under året etablerat ett bloggnätverk och genomfört träffar och seminarium inom ämnet. Totalt 300 personer ingår i bloggnätverket och dessa får kontinuerligt information från riksdagsgruppen. Drygt 20 socialdemokratiska ledamöter bloggar. Under året har de ledamöter som visat intresse fått enskild hjälp för att starta och upprätthålla sina bloggar. Nyhetsbrev Socialdemokraternas nyhetsbrev drivs och utvecklas av kansliet. Nyhetsbrevet har drygt prenumeranter och över personer är mottagare av SMS. Nyhetsbrevet har givits ut 30 gånger under Besök Under året har enheten arbetat med att stärka samordning och kvalitet kring de besök som kommer till Socialdemokraterna i riksdagen, i första hand skolbesök. Enheten har under året hanterat ca elever, 17 praoelever samt övriga besökare. Därutöver har kanske minst lika många personer besökt riksdagsgruppen i direkt kontakt med ledamöterna. Stöd för riksdagsledamöternas parlamentariska arbete i valkretsen Tolv valkretssekreterare har under året arbetat vidare med att förstärka stödet till riksdagsledamöternas parlamentariska arbete i valkretsarna. I arbetet har ingått att ge stöd för utåtriktat arbete i partiorganisationens ram såsom kontakter med fackliga organisationer och väljarkontakter. Samma gäller kontakten med massmedia. Under året har utbildningsinsatser genomförts för att stärka arbetet kring media. Talarförmedling Talarförmedlingen arbetar på uppdrag av partiexpeditionen och har en viktig roll när det gäller möjligheten att kommunicera vår politik, både internt och externt. Under året har antalet förfrågningar ökat, i förhållande mot tidigare år, vilket delvis förklaras av rådslagsarbetet. Talare har förmedlats både internt i partiet och externt. 40

42 Under året har talare och riksdagsledamöter förmedlats till ca 170 arrangemang, varav 35 har haft rådslaganknytning. Detta får anses vara ett stort antal för en mellanvalsperiod och det är kraftig ökning jämfört med verksamhetsåret 2005 då antalet arrangemang var knappt 30, och valåret 2006 då siffran på arrangemang var 150. Mediearbete Kansliet har kraftigt utökat stödet till ledamöterna i kontakterna med media. En presschef och tio pressekreterare arbetar med det stödet, dels åt gruppledningen, dels åt utskotten, dels gentemot regionala media. Under det senaste året har presstjänsten infört nya mötesrutiner. Hela presstjänsten samlas varje dag; syftet är att skapa en samstämmig bild av den mediala dagordningen och gemensamt fatta beslut om prioriterad kommunikation, samt att skapa bättre och närmre kontaktytor mellan regionala media och de pressekreterare som är knutna till utskotten. Presstjänsten har även utvecklat rutiner för daglig samordning med partiexpeditionen. Till detta har även nya arbetsformer införts där kortare projektgrupper tillsätts vid behov för kommunikation i större och mer långsiktiga frågor. Dessa grupper knyter till sig representanter från avdelningarna för politiskt respektive kommunikativt stöd, för att skapa bättre samarbete och ta tillvara olika kompetenser. Ett viktigt verktyg för att sätta vår bild av hur den borgerliga politiken påverkar människor och deras vardag är att synas brett i regionala medier. Bra exempel på detta är de särskilda insatser som gjorts i samband med att den borgerliga regeringen har presenterat sin vår- respektive höstbudget. Genom att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna på bred front når ut i de regionala och lokala medierna i samband med dessa händelser kan vi som parti sätta bilden av regeringens politik som orättvis, omodern och oansvarig och kraftigt förstärka det budskap som når ut i riksmedia. Vi kan konstatera att intresset för media att rapportera om våra företrädares kommentarer är större när vi angriper regeringens politik än när vi presenterar vår egen. En ungefärlig sammanställning från i höstas av antalet pressklipp i regionala medier visar att vi når upp i 39 klipp dagen efter att vi presenterat den socialdemokratiska budgetmotionen. Dagen efter att rege ringen presenterat sin budgetproposition (BP07) kommer vi upp i 53 regionala klipp, de flesta med en tydlig bild av att regeringens politik är orättvis. Allmänna motionstiden (AMT), enskilda motioner Den allmänna motionstiden (AMT) börjar i samband med riksmötets öppnande. AMT innebär att riksdagens ledamöter får möjlighet att lägga enskilda motioner i valfria frågor, kopplade till riksdagens ansvarsområden. Under denna, årligen återkommande, period ska riksdagsgruppen också ta fram en budgetmotion samt ett antal kommitté- och partimotioner. Det innebär att kraven på ett effektivt arbetssätt hos kansliet är stora för att kunna tillgodose det behov av stöd som gruppens ledamöter efterfrågar. De arbetsuppgifter som måste utföras handlar till stor del om att ta fram underlag till enskilda motioner. För att på bästa sätt kunna tillmötesgå de behov av stöd som finns hos gruppens ledamöter valde kansliet att jobba i en projektorganisation, som till stor del baserades på den ordinarie kansliorganisationen. Arbetet delades upp på fyra team, som vart och ett hade hand om olika politikområden. Inom de fyra s.k. motionsteamen fördelades ansvaret på ett sätt där politiska sekreterare från avdelningen för kommunikativt stöd ansvarade för skrivande av underlag, medan de politiska sekreterarna på avdelningen för politiskt stöd tog ansvar för faktakoll och bedömning. Parallellt med arbetet med att ta fram motioner fick kansliets pressekreterare ansvar för att planera kommunikativa insatser utifrån motionernas innehåll. I arbetet var de flesta av kansliets medarbetare involverade och bidrog på ett föredömligt sätt 41

43 till att de motioner som gruppens ledamöter behövde hjälp med kunde hanteras enligt de regler och metoder som gäller inom riksdagsförvaltningen och på s-kansliet. Under 2007 års allmänna motionstid hanterades mer än enskilda motioner och motioner lämnades slutligen in till riksdagen och kammarkansliet. Riksdagsgruppens nätverk TCO-nätverket TCO-nätverket är ett nätverk för socialdemokratiska riksdagsledamöter som är medlemmar i olika TCO-förbund. Ordförande är Laila Bjurling. Två gånger under året har TCO-nätverket inbjudits till TCO för att träffa bl.a. ordförande Sture Nordh. Vid träffarna diskuterades aktuella frågor som a-kassan och TCOs utvecklingsarbete. Under hösten utbyttes också tips och idéer inför motionsskrivandet under den allmänna motionstiden. En särskild träff för att diskutera utbildningspolitik anordnades också för TCOnätverket i riksdagens lokaler, då representanter från TCO berättade om sina rapporter på området. Kooperativa studiegruppen Kooperativa studiegruppen, det kooperativa nätverket inom s-riksdagsgruppen, hade möten varannan onsdag under sessionstid, totalt 16 möten under året. Dessa möten behandlade såväl information i olika frågor med kooperativ inriktning som eget arbete. Mötena under verksam hetsåret blev allt mer välbesökta och i slutet av året deltog mellan 15 och 20 ledamöter på träffarna. Kooperativa studiegruppens träffar innehöll möten och diskussioner med företrädare för olika kooperativa organisationer, som t.ex. KF, Folksam, HSB Omsorg och Riksbyggen, liksom Coompanion Sverige. Under riksdagens allmänna motionstid valde kooperativa studiegruppen att fortsätta arbeta efter förra årets positiva erfarenheter med speciellt prioriterade motioner. Fem områden med särskild vikt för kooperativ verksamhet valdes ut i lika många motioner. Dessa ämnesområden och motioner är: Främjande av sociala företag Ökat inflytande i skolan Kooperativ hyresrätt Revidering av föreningslagen Kooperativ äldreomsorg Fem arbetsgrupper skapades inom den kooperativa studiegruppen vilka hade till uppgift att särskilt bevaka sina motioner och i mån av tid göra aktiviteter inom ramen för ämnesområden, t.ex. interpellera eller göra studiebesök. Ordförande är Christer Adelsbo. Han representerar gruppen i den tvärpolitiska kooperativa gruppen i riksdagen. Facklig-politiska studiegruppen Den facklig-politiska studiegruppen (FSG) är ett nätverk för riksdagsledamöter som haft fackliga förtroendeuppdrag i ett LO-förbund. Ordförande har Agneta Gille varit och sedan den 1 januari 2008 är Caroline Helmersson Olsson ordförande. Nätverket har 50 ledamöter. FSG har under året fokuserat på att tillsammans med Socialdemokraternas fackliga utskott (SFU) driva på det facklig- politiska arbetet under mandatperioden. FSG finns också representerade i SFU. Ett antal frukostmöten har genomförts om bl.a. Lavalmålet och LOs utvärdering av valrörelsen. Man har tagit initiativ till en facklig motion under allmänna motionstiden, medverkat på LO-förbundens fackliga utbildningar och deltagit på arbetsplatsmöten särskilt inom Handels avtalsområde. Under hösten träffades FSG och LOs ledning samt förbundsledningarna för Fastighet, Trans- 42

44 port och Kommunal. FSG har också deltagit i LOs, Metalls och Handels manifestationer för rättvisa som genomförts på mynttorget. Riksdagsgruppens möten, förtroendevalda m.m. Mandatställningen i riksdagen Följande mandatfördelning har gällt i riksdagen under året: Socialdemokraterna 130 mandat Moderata samlingspartiet 97 mandat Folkpartiet liberalerna 28 mandat Kristdemokraterna 24 mandat Vänsterpartiet 22 mandat Centerpartiet 29 mandat Miljöpartiet de gröna 19 mandat. De 130 socialdemokratiska ledamöterna fördelade sig den 1 december 2007 på 66 kvinnor och 64 män. Riksdagsgruppens möten Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har under året haft 30 möten. Vid dessa möten har gruppen diskuterat och tagit ställning till regeringens propositioner, skrivelser och behandlat aktuella politiska frågor. Arbetsutskott och gruppstyrelse Arbetsutskott t.o.m Ordförande Göran Persson Gruppledare Britt Bohlin Olsson Vice gruppledare Leif Jakobsson Kassör Kristina Zakrisson Ledamot Tone Tingsgård Arbetsutskott fr.o.m Ordförande Mona Sahlin Gruppledare Britt Bohlin Olsson Vice gruppledare Leif Jakobsson Kassör Kristina Zakrisson Ledamot Tone Tingsgård Ledamot Sven-Erik Österberg (fr.o.m ). Arbetsutskottet har haft 30 protokollförda möten under året, varav 18 under våren och 12 under hösten. Gruppstyrelse Gruppstyrelsen har hållit 32 sammanträden under året. Av dessa har 18 hållits under våren och 14 under hösten. Därtill genomfördes en överläggning på Bommersvik den 7 9 juni Ledamöter (förutom arbetsutskottets medlemmar) Berit Andnor, Pär Nuder, Lars Johansson, Thomas Bodström, Carina Moberg, Urban Ahlin, Ulrica Messing (t.o.m ), Tomas Eneroth, Mona Sahlin (t.o.m , därefter ordförande i arbetsutskott och gruppstyrelse), Margareta Israelsson, Marie Granlund, Anders Karlsson, 43

45 Anders Ygeman, Carina Ohlsson (ersättare för Anders Ygeman ), Thomas Östros, Sven-Erik Österberg (t.o.m , därefter ledamot i arbetsutskottet), Susanne Eberstein, Ylva Johansson (fr.o.m ) och Ibrahim Baylan (fr.o.m ). Adjungerade Tommy Waidelich, Marita Ulvskog, Janne Larsson (t.o.m ), Stefan Stern (fr.o.m ), Hans Dahlgren, Åsa Larsson (t.o.m ), Katinka Hort (fr.o.m ) och Yvonne Gille (fr.o.m ). Kvittningsmän Kvittningsmän har varit Kurt Kvarnström, Christina Oskarsson och Lennart Axelsson. Riksdagsgruppens revisorer Ordinarie Agneta Lundberg och Peter Hultqvist (fr.o.m ). En revisorsplats var vakant t.o.m Revisorsersättare Margareta Sandgren (t.o.m ) och Birgitta Eriksson (fr.o.m ). Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor har varit Åke Danielsson. Nomineringar En av arbetsutskottets och gruppstyrelsens stora arbetsuppgifter är att hantera frågan om nomineringar av personer till statliga myndigheter, företag, nämnder och parlamentariska utredningar. Nominerin garna lämnas till regeringen. Under verksamhetsåret fattade arbetsutskottet och gruppstyrelsen beslut i totalt 41 nomineringsärenden, fördelat på 24 nomineringsärenden under våren och 17 under hösten. Utskott och representation Följande utskott har under året haft socialdemokratisk ordförande: Civilutskottet (Carina Moberg) Försvarsutskottet (Ulrica Messing t.o.m , Anders Karlsson fr.o.m ) Justitieutskottet (Thomas Bodström) Konstitutionsutskottet (Berit Andnor) Miljö- och jordbruksutskottet (Anders Ygeman) Trafikutskottet (Anders Karlsson t.o.m , Ibrahim Baylan fr.o.m ). Följande utskott har haft socialdemokratisk vice ordförande/andre vice ordförande: Arbetsmarknadsutskottet vice ordförande (Sven-Erik Österberg) Finansutskottet vice ordförande (Pär Nuder) Kulturutskottet andre vice ordförande (Margareta Israelsson) Näringsutskottet vice ordförande (Thomas Östros) Skatteutskottet vice ordförande (Lars Johansson) Socialförsäkringsutskottet vice ordförande (Tomas Eneroth) Socialutskottet vice ordförande (Mona Sahlin t.o.m , Ylva Johansson fr.o.m ) Utbildningsutskottet vice ordförande (Marie Granlund) Utrikesutskottet vice ordförande (Urban Ahlin) EU-nämnden vice ordförande (Susanne Eberstein). 44

46 Utskottsgrupperna har haft regelbundna sammanträden för att förbereda agerandet i utskotten. Representation Jan Björkman förste vice talman Britt Bohlin Olsson vice ordförande för riksdagens valberedning Tone Tingsgård vice ordförande för OSSE-delegationen Björn von Sydow vice ordförande för Europarådets svenska delegation Veronica Palm förste vice ordförande för riksdagens interparlamentariska grupp (IPU) Sinikka Bohlin ordförande i Nordiska rådets svenska delegation Tone Tingsgård ledamot i rådet för ledamotsnära frågor. Ordinarie ledamöter i riksdagsstyrelsen Följande har varit ordinarie ledamöter i riksdagsstyrelsen: Britt Bohlin Olsson, Leif Jakobsson, Berit Andnor, Morgan Johansson och Margareta Israelsson. Ombud extrakongressen Följande ombud representerade riksdagsgruppen på partiets extra kongress den den mars 2007: Lars Johansson, Monica Green, Alf Ericsson, Lennart Axelsson, Siw Wittgren Ahl, Åsa Lindestam, Sylvia Lindgren, Ann Arleklo, Jasenko Omanovic, Lars U Granberg, Karin Åström, Ameer Sachet och Leif Jakobsson. Länsbänksansvariga (LBA) Under 2007 har de länsbänksansvariga (LBA) haft schemalagda sammanträden varannan vecka under ledning av Leif Jakobsson. Däremellan har en mindre grupp av representanter för varje region (LBA-beredningsgrupp) träffats för att diskutera bl.a. hur kansliets omorganisation har påverkat arbetet i riksdagsgruppen. Under året har LBA dessutom träffats för en längre överläggning och planeringskonferens på Bommersvik den 3 4 oktober. Länsbänksansvariga har varit: Stockholm stad: Anders Ygeman (januari mars), Sylvia Lindgren (mars augusti) Stockholms län: Christina Axelsson Sörmland: Michael Hagberg Uppsala: Tone Tingsgård Östergötland: Sonia Karlsson Örebro: Lennart Axelsson Västmanland: Pia Nilsson Jönköping: Margareta Persson Kronoberg: Carina A Elgestam (januari maj), Lars Wegendal (från maj) Kalmar: Krister Örnfjäder Gotland: Christer Engelhardt Blekinge: Kerstin Andersson Skåne norra o östra: Kerstin Engle Malmö: Leif Jakobsson Skåne läns västra: Christin Hagberg Skåne läns södra: Ronny Olander Halland: Alf Eriksson Göteborg: Claes-Göran Brandin (januari april), Gunilla Carlsson (från april) Bohuslän: Jan-Olof Larsson Älvsborgs norra: Peter Jonsson 45

47 Älvsborgs södra: Ann-Christin Ahlberg Skaraborg: Monica Green Värmland: Tommy Ternemar Dalarna: Kurt Kvarnström Gävleborg: Åsa Lindestam Västernorrland: Hans Stenberg Jämtland: Marie Nordén Västerbotten: Lars Lilja Norrbotten: Lars U Granberg. Akademin för politiskt ledarskap Följande utbildningar har bedrivits inom akademin för politiskt ledarskap: Retorikutbildning. Utbildning har genomförts enskilt och i grupp. Mentorsprogram. Ett samarbete mellan nya och tidigare riksdagsledamöter. Språkutbildningar inom franska och engelska. Utbildning har genomförts enskilt och i grupp. En ny form av Internetbaserad utbildning har även startats under året. Forum för delaktighet Under året har 15 seminarium arrangerats i dagsaktuella ämnen. Det genomsnittliga antalet besökare på seminarierna har varit 25 personer, vilket är en ökning i förhållande till tidigare år, både sett utifrån antal genomförda seminarium och antal deltagare. Arrangemang Under året har följande gruppgemensamma arrangemang genomförts: Fyra förlängda gruppmöten Vårmiddag Decembersymposium Veteranträff i maj Avtackning för Göran Persson Upptakt den 25 januari på temat Systemskifte på arbetsmarknaden. Ett omställningens år för kansliet Avdelningen för politiskt stöd I och med kansliets omorganisation i början av året har utskottssekretariatet nu blivit Avdelningen för politiskt stöd (POL). Chef för avdelningen har under hela året varit Hans Dahlgren. Avdelningen har fyra arbetslag Ekonomi & demokrati, Välfärd, Tillväxt och Internationella. Samordnare för lagen är i ovan nämnd ordning Per Lundström, Anders Wallin, Sara Brunnkvist och Anna Ström Johansson. Fördelningen av utskottsgrupper som represen teras inom lagen har under 2007 förändrats något. Förändringar som skett under 2007 gällande avdelningens organisation består i att det numera ingår en pressekreterare i varje lag (totalt fyra) samt att antalet utskottssekreterare minskats till en per lag (totalt fyra). Fortsatt har varje utskottsgrupp en politisk sekreterare som arbetar med de sakpolitiska frågorna och Ekonomi- & demokratilaget har förstärkts med två politiska sekreterare med ansvar för budgetfrågor samt en omvärldsbevakare med ansvar för att kartlägga helhetsbilden av den politiska oppositionen. POL har under det gångna året jobbat aktivt med kommunikation av politiken inom respektive utskottsområde. Detta har skett genom gemensamma aktiviteter som t.ex. verksamhetsbesök, seminarier och föreläsningar men också genom pressträffar, debattartiklar och insändare. Att 46

48 bevaka aktuella EU-frågor ingår i de politiska sekreterarnas arbetsuppgifter då respektive utskott numera har ansvar för EU-perspektivet i sina frågor. Partiet arbetar med att forma ny politik och POL har tagit en aktiv roll i diskussionen. Fokus för POL som enhet har till stor del riktats mot arbetet de fyra rådslagsgrupperna genomför vad gäller jobben, välfärden, klimat hotet och det internationella engagemanget. Vidare har POL och staben samt POL och Avdelningen för kommunikativt stöd (KOM) inlett ett utökat samarbete för att hålla samman kansliet och på ett effektivare sätt nå ut till väljarna. Avdelningen för kommunikativt stöd (KOM) Den största förändringen på kansliet har skett när det gäller stödet till ledamöterna i arbetet gentemot den egna valkretsen. Av tidigare 32 valkretssekreterare finns nu bara 12 kvar och dessa arbetar i gentemot flera bänkar och valkretsar. Också antalet medarbetare på kansliet i Stockholm har dragits ner kraftigt för att möta den nya ekonomiska situationen. Avdelningen är i dag indelad i tre enheter som presenteras nedan. Samtidigt som antalet anställda dragits ner från 72 till 35 har avdelningen fått uppgifter som sker i samarbete med vårt parti och som tidigare låg i de två staberna för kommunikation och stöd. Enheten för allmänpolitiskt stöd och regional media (ARM) Enheten bildades den 1 februari 2007, som ett resultat av den omorganisation som genomförts på kansliet med anledning av 2006 års valresultat. Enheten hade under 2007 följande tjänster: fem politiska sekreterare, fem pressekreterare, tre administratörer. Chef för enheten är sedan den 1 februari 2007 Johan Öhrn. Fokus i enhetens arbete är att ge de socialdemokratiska riksdagsledamöterna stöd i arbetet med att synas och höras i regionala och lokala medier. Det innebär mer konkret att ledamöterna får hjälp med presskontakter, pressmeddelanden, debattartiklar, insändare och idéer om utspel. Den rådgivande delen med att fungera som bollplank till ledamöterna är viktig. Som en del i arbetet att få riksdagsledamöter att synas i medierna krävs naturligtvis också att aktiviteter genomförs i riksdagen. Vi kan konstatera att vi jobbar allt mer med ledamöternas möjligheter att ställa interpellationer och skriftliga frågor till regeringen, något som sedan ligger till grund för mediala utspel. I takt med ledamöternas ökade närvaro i regionala och lokala medier krävs också allt bättre underlag för fakta och politik. Arbete med att ta fram allmänpolitiska underlag anpassade utifrån ledamöternas behov och regionala förutsättningar är därför också en viktig del i enhetens arbete. Inom enheten är arbetet dels organiserat utifrån tjänsternas funktioner, men också utifrån en regional uppdelning. De politiska sekreterarna och administratörerna jobbar ihop i en grupp som ansvarar för skrivande av de allmänpolitiska underlagen, debattartiklar, interpellationer, frågor och motioner. Inom gruppen finns en viss fördelning av bevakningsuppdrag av olika politiska områden. Utöver det är medarbetarna också kontaktpersoner gentemot länsbänkarna. Här handlar det mycket om att fungera som rådgivare och bollplank till bänkarna som helhet, men också till enskilda ledamöter. Ett viktigt uppdrag för de fem politiska sekreterarna är också att ansvara för att arbetet med att ta fram strategier och planer för länsbänkarna fortgår. Enheten för utåtriktad kommunikation (UK) Med den nya organisationen skapades enheten för utåtriktad kommunikation. Enheten har under året haft 19 medarbetare och en enhetschef. Enheten har under året ansvarat för följande verksamheter: utbildningar för riksdagsledamöter, Akademin för politiskt ledarskap kvittning 47

49 talarförmedling (på uppdrag av partiexpeditionen) praktiskt stöd till riksdagsledamöter, såsom introduktion för nya riksdagsledamöter, hantering av rum och lägenheter, ledamotshandbok och anciennitetslista gruppgemensamma arrangemang besökshantering (i första hand besök till riksdagsledamöter) stöd till riksdagsledamöternas parlamentariska arbete i valkretsen (genom valkretssekreterare) praktiskt stöd till kansliet, såsom hantering och skötsel av arbetsrum och sammanträdeslokaler samt kansligemensamma arrangemang. Utöver detta har även enheten bidragit till genomförandet av flera olika kansliarrangemang, såsom överläggningar, utbildningar/seminarier och middagar. Enheten för Internetkommunikation (IK) En enhet inom kommunikationsavdelningen fick i den nya organisationen medborgarkontakter som huvuduppgift. Medborgarkontakterna har inneburit ett omfattande samarbete med partiexpeditionen. Det har gällt den nationella hemsidan ledamöternas hemsidor, nyhetsbrevet, det nya intranätet Sosserian, opinionsbildning via nya media och medborgarkontakter i stort. På uppdrag av partiexpeditionen besvarade IK alla brev som kommer till partiet via Svar direkt och post. Enheten besvarade också alla brev från medborgare som kom till socialdemokraterna i riksdagen, ledamöternas brev (om de så ville) och partiledarens och vissa av partisekreterarens brev. IK har också under året haft ansvaret för de medborgarsamtal som kommer via partiets växel och riksdagens växel. Enheten har haft datautveckling, intern datasupport och utlämning av bärbara PC och mobiltelefoner som ansvarsområde. Det innefattar utveckling av nya och gamla databaser inom riksdagsgruppens intranät Sintra. Sedan maj 2007 har interninformationen hört till IK. Enheten har under 2007 haft elva medarbetare och en enhetschef. Databaser Under allmänna motionstiden 2007 använde vi för första gången den nya motionsdatabasen. Motionsdatabasen gör det enklare att se arbetsflödet och samtidigt få en överblick över alla motioner. Flera befintliga databaser som till exempel brevsvarsdatabasen har uppdaterats och förbättrats. Interninformation År 2007 genomfördes ett projekt där både ledamöter och anställda tillfrågades om mötesstruktur, Sintra och allmänna frågor kring interninformationen inom riksdagsgruppen. Förändringar har steg för steg genomförts efter detta för att bättre kunna möta ledamöters och anställdas behov av kvalitetssäkrad information. Valda dokument från Sintra publiceras från 2007 även på Sosserian. Staben Kring gruppordföranden och övriga gruppledningen har bildats en stab men totalt sju medarbetare. Deras ansvar gäller stöd administrativt stöd, presstöd, tal och turnéer. I staben finns också en utrikes- och en inrikespolitisk samordnare. Samordnare för staben är Stefan Engström. Ledningsstöd Kring kanslichefen finns en enhet som ger allmänt ledningsstöd. Det gäller administration av arbetsutskott och gruppstyrelse, personal- och ekonomiadministration verksamhetsplanering, 48

50 budgetering och uppföljning. Enheten svarar också för samordning och utveckling av pressarbetet i hela kansliet och för samordning och planering av vissa aktiviteter i kammaren. Gruppen som vid årets slut bestod av fem medarbetare, leds av kanslichefen. Under året har ansvaret för interninformation överförts till Enheten för Internetkommunikation. En politisk handläggartjänst har överförts till Avdelningen för politiskt stöd, Internationella laget, och en administratör har förts till Enheten för utåtriktad kommunikation. Under året har Ledningsstöd i samarbete med partiexpeditionen infört ett nytt löne- och ekonomisystem, arbetat med att utveckla verksamhetsplanerings- och budgetprocessen, tagit fram verktyg för verksamhetsutveckling. Enheten har också tagit fram en miljöpolicy för kansliet, genomfört en avstämning i hela personalen av hur den nya organisationen genomförts och fungerar och utvecklat rutiner för samordning och utveckling av pressarbetet i kansliet. Personal Medeltalet anställda, med fördelning på kvinnor och män, uppgår till följande: Kvinnor Män Totalt Jämställdhet 2007 Den procentuella fördelningen av anställda inom olika yrkesroller på kansliet redovisas nedan. Vid beräkningen togs samtliga anställda med (förutom chefer vid kansliet) den 31 december 2007 med undantag för dem som var tjänstlediga, föräldralediga eller sjukskrivna 100 procent. I tabellen anges kvinnors respektive mäns procentuella andel av totala antalet anställda inom respektive grupp. I gruppen funktionärer inkluderas politiska sekreterare och pressekreterare. I gruppen handläggare inkluderas politiska och övriga handläggare samt valkretssekreterare. I gruppen administratörer inkluderas utskottssekreterare och övriga administratörer. Vid beräkningen av fördelning av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Angiven siffra avser den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp. Funktionärer Handläggare Administratörer Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 51,2 48,8 71,4 28,6 82,4 17,6 Lön 49,3 50,7 69,4 30,6 84,1 15,9 Sjukfrånvaro 2007 Sjukfrånvaron 2007 redovisas i tabellen nedan Frånvarande i procent 2006 Frånvarande i procent 2007 Totalt alla 3,94 4,77 Totalt män 2,55 2,72 Totalt kvinnor 4,72 5,96 Totalt anställda 29 år 1,61 3,14 Totalt anställda år 3,95 4,70 Totalt anställda 50 5,77 5,46 52,46 48,60 Total sjukfrånvaro > 60 dagar i procent av total sjukfrånvaro 49

51 Friskvård Hälsofrämjande satsningar har gjorts som behandlat arbetsmiljö, stress, ergonomi, samt erbjudande om att såväl delta i en grupp viktväktare samt massage på arbetsplatsen. Kompetensutveckling På avdelningsnivå och enheter har kompetensutvecklande insatser genomförts, t.ex. ledarskapsutbildningar för att stärka chefsrollen. Hela KOM har gått på kurs i medborgarkontakter, bemötande och service, ARM har gått kurs i media och ett antal inom POL har under året studerat på Poppius. Olika utbildningsinsatser kring det nya löne- och ekonomisystemet har genomförts, dels generella utbildningar till hela kansliets personal, dels riktade utbildningar till vissa grupper i personalen. Därutöver har personalen erbjudits delta i riksdagens IT-utbildningar. Ett flertal kortseminarier i dagsaktuella ämnen (för att stärka den politiska kunskapen) har genomförts. Under våren påbörjades ett arbete inom kansliets avdelningar med verksamhetsutveckling. Verktyg för ett systematiskt utvecklingsarbete har tagits fram och respektive avdelning arbetar nu vidare med sitt eget utvecklingsarbete. Miljöarbete Under året har en miljögrupp tillsats bestående av Ann-Christin Furustrand (sammankallande), Kristian Krassman, Sara Brunnkvist och Magdalena Andersson (staben). Gruppen har också arbetat tillsammans med Eva Lindau politisk sekreterare och sakkunnig i miljöfrågor. Ett förslag till kansliets miljöpolicy har arbetats fram och antogs av ledningsgruppen den 16 november. Gruppens arbete fortsätter i samarbete med partiexpeditionen och riksdagsförvaltningen för att arbeta fram konkreta handlingsplaner för kansliets miljöarbete. Kyrkomötesgruppen Styrelsen för den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen har under året haft följande sammansättning: Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Ledamöter Adjungerade Från partiexpeditionen Olle Burell, Stockholms stift Christina Eriksson, Göteborgs stift Vanja Björsson, Strängnäs stift Carina Hallesten Hansson, Härnösands stift, t.o.m. den 24 september, därefter Per Larsson Birger Wernersson, Lunds stift Anna Karin Hammar, Uppsala stift Lars Johnsson, Strängnäs stift Levi Bergström, Luleå stift Lars Rydje, Västerås stift Roger Ljunggren, ombudsman/sekreterare, t.o.m. den 5 april, därefter Lars-Ola Dahlquist Margareta Németh, assistent, t.o.m. den 5 april, därefter Kennet Odelstrand Den socialdemokratiska kyrkomötesgruppens ledamöter har under det gångna verksamhetsåret varit verksamma i Kyrkomötet och dess olika utskott, samt i Kyrkostyrelsen och nämnder på nationell nivå. Gruppen har under verksamhetsåret sammanträtt dagligen i samband med Kyrkomötets två sessioner, den september respektive den oktober. Vidare genom fördes gruppens årsmöte den 4-6 maj, då styrelse valdes och inriktningen av verksamheten för

52 antogs. I anslutning till årsmötet, som genomfördes på Rönneberga kursgård, anordnades en utbildningsdag för gruppen. Gruppstyrelsen har sammanträtt vid följande tillfällen: den 26 januari, den 30 mars, den 25 maj, dagligen den september, dagligen den oktober samt den 3 december. Grupp ord föranden har medverkat i kyrkopolitiska partimöten, bl.a. med Göteborgs stiftgrupp den 14 april, Lunds stift förtroendevalda den 2 oktober och Borlänge arbetarekommuns medlemsmöte den 19 november. Gruppordföranden har vidare deltagit i partistyrelsens sammanträden, dit han är adjungerad. Verksamheten Svenska kyrkans demokratiutredning har under året fortsatt sitt arbete. Gruppen är företrädd i utredningen av Lars Johnsson, Christina Eriksson och Olle Burell. Vid kyrkomötet 2007 behand lades utredningens första betänkande, Vald med förtroende, vars förslag i remiss behandlingen hade bemötts mycket positivt av remissinstanserna. Trots detta beslöt Kyrkostyrelsen, med ärkebiskopens utslagsröst, att inte lägga fram något förslag till Kyrkomötet med anledning av betänkandet. Genom en gruppmotion, med Iréne Pierazzi och Levi Bergström som undertecknare, kunde de flesta av utredningens förslag föreläggas Kyrkomötet. Resultatet av behandlingen blev att Kyrkomötet i allt väsentligt ställde sig bakom motionen. Kyrkomötet avvisade vidare motioner från andra nomineringsgrupper om att återgå till indirekta val till stiften och Kyrkomötet. Den särskilda arbetsgrupp för begravningsfrågan, som kyrkomötesgruppen har tillsatt, har fortsatt sitt arbete under året. Arbetsgruppen har lagt sig vinn om att etablera en dialog med så många som möjligt av begravningsbranschens aktörer, med syfte att skaffa gruppen ett gott underlag för kommande ställningstaganden. Under 2007 presenterades den av regeringen tillsatta utredningen om förändrad äktenskapsbalk. Förslaget, innebärande en könsneutral äktenskapslagstiftning med ett och samma begrepp äktenskap för samtliga par, remitterades till bl.a. Svenska Kyrkans olika nivåer under året. I stiftsstyrelser och domkapitel uppvisades en skiftande bild, med starka förespråkare såväl för som mot utredningens förslag. I huvudsak anslöt sig socialdemokraternas företrädare till utredningens förslag. Vid behandlingen i Kyrkostyrelsen ställde sig den socialdemokratiska partigruppen som enda nomineringsgrupp helt bakom utredningens förslag, medan Kyrko styrelsens majoritet uttalade att äktenskap ska vara förbehållet särkönade par. Svenska socialdemokrater i Europaparlamentet Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet I januari 2007 var första hälften av Europaparlamentets innevarande lagstiftningsperiod till ända. Parlamentet valde en ny talman, tysken Hans-Gert Pöttering från den konservativa gruppen EPP och nya vice talmän för den andra hälften av mandatperioden. Den 1 januari anslöts Bulgarien och Rumänien till EU. Därmed ökade antalet ledamöter tillfälligt till 785. Samtidigt som de nya medlemsländerna kom in i parlamentet bildades en ny politisk grupp. ITS Identitet, Tradition och Suveränitet. Gruppen bestod av starkt nationalistiska och främlingsfientliga politiker från fem medlemsländer. Men den inre solidariteten visade sig vara svag och gruppen sprack efter cirka nio månader. Den 23 mars firades femtioårsdagen av EG-fördraget i Berlin. Den 12 december proklamerades EU:s stadga för grundläggande rättigheter i parlamentets sessionssal i Strasbourg, och dagen därpå undertecknade stats- och regeringscheferna ett nytt EU-fördrag i Lissabon. Ewa Hedkvist Petersen lämnade sin plats som ledamot i parlamentet den 1 februari Ewa invaldes i parlamentet Hon efterträddes av Göran Färm. 51

53 Anna Hedh blev vald till årets Europaparlamentariker i hälsofrågor. Varje år arrangerar tidningen The Parliament Magazine MEP AWARDS i tio olika kategorier. Röstar gör ledamöter och assistenter i Europaparlamentet. Några viktiga ärenden under året Det tillfälliga utskottet för utredning av CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar slutförde sitt arbete. Inger Segelström ingick i utskottet. Ett nytt tillfälligt utskott för klimatförändringar inrättades, Åsa Westlund ingår i utskottet. Ett flertal ärenden har rört klimatförändringarna och energipolitiken, bl.a. integreringen av luftfarten i systemet med utsläppsrätter. Bilavgaser, luft- och vatten och markkvalitet och biobränsle har behandlats under året. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har arbetat mycket med livsmedelstillsatser. Reglerna för tillsatser i mat inom Sverige och övriga EU avgörs av Europaparla mentet och EU:s ministerråd. Ett krav som vi ställt är att de kommande EU-reglerna om tillsatser i mat ska ta hänsyn också till tillsatsernas miljöpåverkan alltså inte bara de direkta hälsoeffekterna. Vi har också arbetat för starkare konsumentskydd, ökad hänsyn till allergiker samt större öppenhet i beslutsfattandet. Parlamentet röstade igenom en kompromiss om kraftigt sänkta roamingkostnader vid gränsöverskridande mobilsamtal. Utskottet för inre marknad och konsumentskydd har under året antagit det så kallade varupaketet där vi bl.a. arbetat för att stärka CE-märkningen och marknadskontrollen. Paketet har också klargjort regler för avsteg från principen om ömsesidigt erkännande. Utskottet har också presenterat sin syn på översynen av konsumentregelverket. I arbetet med detta betänkande har vi arbetat för att stärka konsumenternas ställning och stärka förtroendet för den inre marknaden. I Utskottet för industri, forskning och energi har energifrågan även i år legat högt på agendan och man har bl.a. diskuterat framtiden för el- och gasmarknaden. I Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter har vi arbetat med EU:s kommande barnstrategi för att förbättra skyddet av barns rättigheter i Europa. Utskottet har också haft många frågor rörande både illegal och legal migration. Bland annat har ett betänkande om att förbättra EU-samarbetet vad gäller asylförfarandet antagits och arbetet mot ett gemensamt Europeiskt asylsystem 2010 fortgår. I Utskottet för sysselsättning och sociala frågor har de stora frågorna varit framtiden för den europeiska arbetsrätten och flexicurity. Kommissionen lade under våren fram en grönbok om arbetsrätten. Sysselsättningsutskottet påbörjade under hösten arbetet med de nya sysselsättningsriktlinjerna och en ny strategi för arbetsmiljön i EU. I december kom domarna i målen om Viking Line och det lettiska företaget Laval. Domen om Laval blev en besvikelse. Vi kommer under 2008 diskutera vilka konsekvenser domarna får och vilka åtgärder som måste vidtas både nationellt och inom EU för att säkra den nordiska kollektivavtalsmodellen. Transportutskottet lade fram en rapport om trafiksäkerheten i EU. Den handlade bl.a. om att minska rattfylleriet på Europas vägar genom ökade kontroller av hastigheterna, alkohol kontroller, införande av en gemensam övre alkoholgräns inom EU, alkolås i bilarna. Den europeiska högern, inklusive de svenska regeringspartierna, ville inte ha någon gemensam alkoholgräns. I övrigt röstades rapporten igenom. Ett enat parlament var kritiskt mot Rysslands inblandning i andra länders interna angelägenheter, men också tendens att använda energipolitiken som medel för att uppnå mål inom utrikespolitiken. EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) håller på att förändras. Subventionerna har minskat som andel av EUs budget. Stöden har förändrats från att stimulera överproduktion till att i 52

54 stället gynna miljön, hålla landskapet öppet och utveckla landsbygden. För 25 år sedan utgjorde jordbruksstöden ungefär 60 procent av budgeten; 2013 beräknas siffran vara drygt 30 procent påbörjades arbetet med en halvtidsöversyn av EUs långtidsbudget med sikte på effektivitet, modernisering och en stärkt roll för klimatpolitiken. EU har i dag ett allt större engagemang och ansvar i utrikespolitiken. Utrikesutskottet har haft många viktiga frågor att behandla under året vid pågående konflikter som i Irak, Darfur, Afghanistan, Israel/Palestina och Kashmir för att nämna några. Samarbetet mellan EU och FN är närmare än någonsin och det gäller även samarbetet mellan EU och Afrikanska Unionen och med olika hjälporganisationer. Vid pågående konflikten mellan Israel och Palestina har EU gjort stora insatser för att minska stridigheterna och öka demokratin, bl.a. genom att förskottera pengar för att betala ut löner till statsanställda och poliser i Palestina. Den kanske största utrikespolitiska frågan för EU är att trygga freden på Balkan samt Balkanländernas och Turkiets framtida medlemskap. Vi svenska socialdemokrater arbetar aktivt inom ramen för EU:s utrikespolitik för att så ska bli fallet. Göran Färm deltog i november 2007 som valövervakare i Kosovo och har fått igenom ett pilotprojekt till stöd för återuppbyggnad av förstört kulturarv i bl.a. Kosovo. Inger Segelström, Jan Andersson, Ewa Hedkvist Petersen, Göran Färm, Anna Hedh, Åsa Westlund Utåtriktat arbete och väljarkontakter 2007 Under året har ledamöterna som vanligt genomfört partidagar i sina distrikt, men också runt om i landet. Vi har deltagit i den politiska debatten via artiklar, intervjuer, pressmeddelanden samt pressträffar under varje session i Strasbourg. Ledamöterna har deltagit i en rad möten och konferenser med anknytning till SAPs rådslagsarbete. Seminarier Anna Hedh och Åsa Westlund hade den 31 januari ett uppmärksammat seminarium om alkoholstrategin där bl.a. kommissionär Kyprianou närvarade och talade om alkoholens skadeverkningar. Jan Andersson var den 15 november värd för ett seminarium i Stockholm om det sociala Europa. Talare vid konferensen var bl.a. Poul Nyrup Rasmussen och Wanja Lundby Wedin. Övriga seminarier: Svenska socialdemokratiska prioriteringar inom EU värd Inger Segelström. Sprinklersystem i kulturbyggnader värd Åsa Westlund och Bernadette Hartely. Barnens rättigheter i EU värd Inger Segelström i samarbete med Euronet. Kvinnor i väpnande konflikter värd Anna Hedh i samarbete med Operation Möte med Sveriges Kristna Råd värd Inger Segelström. Konferens om avfallsbränning i Bryssel värd Göran Färm och Anne Laperrouze. Partiets rådslagsarbete Flera Europaparlamentariker ingår i SAPs rådslagsgrupper: Rådslag klimat: Åsa Westlund Rådslag Vår Värld: Göran Färm Rådslag Vår Värld undergrupp värderingar : Inger Segelström Besök under året Det finns stort intresse att besöka Europaparlamentet. Under året tog delegationen emot 19 s.k. sponsrade grupper (100 platser per parlamentariker per år) med sammanlagt 500 personer. Mona Sahlin och Ann Linde besökte under våren Europaparlamentet, Kommissionen och 53

55 Europeiska Rådet. Mona Sahlin höll också ett tal kring ämnet Socialdemokraternas framtida utmaningar i Europa. Besöket i Bryssel var hennes första som partiledare. Övriga besöksgrupper uppgick till personer fördelade på 169 grupper. Grupperna bestod av bl.a. riksdagsledamöter, skolklasser, företagare, folkhögskolor och organisationer. Samman lagt antal besökare var personer. Trycksaker Under året gjordes en ny individuell broschyr för Göran Färm samt nytryck på Annas Hedhs och Åsa Westlunds individuella broschyrer. Vi gjorde tre temabroschyrer: Ett jämställt Europa, Anna Hedh, Alkoholpolitik i Europa, Anna Hedh, och Ett socialt Europa, Jan Andersson. En ny presentationsroll-up togs fram för delegationen. Gruppens sammansättning Inger Segelström, Stockholm delegationsledare och ordinarie ledamot i utskottet för medborgerliga fri - och rättigheter, ledamot i utskottet för rättsliga och inrikes frågor samt suppleant i utrikesutskottet, ordinarie ledamot i det tillfälliga CIA-utskottet, suppleant i delegationen för EU Ryssland, Jan Andersson, Helsingborg ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, suppleant i utskottet för ekonomi och valutafrågor, ledamot i Japandelegationen. Ewa Hedkvist Petersen, Luleå ordinarie ledamot i utskottet för transport och turism, suppleant i utskottet för regional utveckling, vice ordförande i Europaparlamentets delegation för kontakter med Schweiz, Island och Norge samt EES-länderna. Fram till den 1 februari Göran Färm, Norrköping ordinarie ledamot i budgetutskottet, suppleant i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling, ledamot i delegationen för förbindelser med länderna i Sydösteuropa. Från den 1 februari Anna Hedh, Mörbylånga ordinarie ledamot i utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, suppleant i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet, ledamot i delegationen för EU-Palestina. Åsa Westlund, Haninge ordinarie ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, suppleant i utskottet för utveckling, ledamot i tillfälliga utskottet för klimatförändringar, suppleant i delegationen för EU-Turkiet. Gruppens styrelse Ordförande Inger Segelström. Vice ordförande och kassör Åsa Westlund, fram till den 21 juni Vice ordförande och kassör Göran Färm, fr.o.m. den 21 juni Revisor Håkan Bystedt 54

56 Kansliets anställda under året Paula Burrau Anna Bergström de Sousa Pinto (föräldraledig till 31 december) Robert Casinge Cecilia Chavez Sanchez (vikarie) Johan Danielsson (vikarie) Magnus Falk (tjänstledig 15 augusti till 31 december) Per Hilmersson (tjänstledig 1 juni till 31 december) Eva-Lena Kapanen Lisbeth Kleczewski Alexandra Sannerstedt Helena Strandberg Luthi. Praktikanter 2007 Eric Birksten, vårterminen. Anna Sandberg, vårterminen. Andreas Sjölander, höstterminen. Den svenska delen av delegationen På partistyrelsen har Peter Öhman varit gruppens kontaktperson. Följande har ingått i den regionala organisationen: Ingabritt Bergmark Norra Skogslänen, Ewa och Göran Kent Kling Västsverige, Jan Eric Clifford Södra Skogslänen, Inger Tina Wedin Stockholm, Inger Lars Johansson Mälaradalen, Åsa Jonas Nygren Stockholms län, Åsa Marianne Dahlberg Sydsverige, Anna 55

57 BilAGA 1 Nationell representation Kongresser och stämmor Unga Örnars valberedning: Anny Sandgren Transports kongress: Håkan Juholt och Caroline Helmersson-Ohlsson Folkets Hus stämmoombud: Marja Karlsson Stämmoombud A-lotterierna AB: Pernilla Östberg Stämmoombud Bommersvik AB: Pernilla Östberg Broderskapskongressen: Håkan Juholt Unga Örnars kongress: Håkan Juholt Folkrörelsernas Arkivförbunds stämma: ingen representation Distriktskongresser Partidistrikt 2007 Blekinge Lena Hallengren Bohuslän Håkan Juholt Dalarna Ylva Johansson Gotland Berit Andnor Gävleborg Ulrica Messing Göteborg Marita Ulvskog Halland Helene Fritzon Jämtland Sven-Erik Österberg Jönköping Marita Ulvskog Kalmar Tomas Östros Kronoberg Björn von Sydow Norrbotten Ibrahim Baylan Skaraborg Håkan Juholt Skåne Mona Sahlin Stockholms län Pär Nuder Stockholms AK Mona Sahlin Sörmland Bosse Ringholm Uppsala Thomas Bodström Värmland Sven-Erik Österberg Västerbotten Mona Sahlin Västernorrland Morgan Johansson Västmanland Ibrahim Baylan Norra Älvsborg Marita Ulvskog Älvsborgs Södra Thomas Östros Örebro Thomas Bodström Östergötland Morgan Johansson 56

58 Första maj 2007 Partidistrikt 2007 Blekinge Björn von Sydow Bohuslän Ann-Christin Nykvist Dalarna Thomas Bodström Gotland Lena Sommestad Gävleborg Ulrica Messing Göteborg Jan Eliasson Halland Bosse Ringholm Jämtland Anders Ygeman Jönköpings län Urban Ahlin Kalmar län Mona Sahlin Kronoberg Lars-Anders Häggström, (Handels) Norrbotten Ibrahim Baylan, Sven-Erik Österberg Skaraborg Berit Andnor Skåne Pär Nuder, Malmö Morgan Johansson, Lund Ilmar Reepalu, Malmö Stockholms län Ylva Johansson Wanja Lundby-Wedin, Sundbyberg Stockholm Wanja Lundby-Wedin Carin Jämtin Södermanland Marita Ulvskog, Eskilstuna Uppsala län Stefan Löfven Mattias Vepsä, SSU Värmland Barbro Holmberg Västerbotten Leif Pagrotsky, Umeå Västernorrland Ulla Lindqvist Västmanland Marita Ulvskog, Västerås Norra Älvsborg Janne Rudén, (Trollhättan) Älvsborgs Södra Håkan Juholt, Borås Örebro län Thomas Östros Östergötland Hans Tilly 57

59 BilAGA 2 Internationell representation 2007 Socialistinternationalen (SI) Ordinarie ledamöter i SIs kommittéer SI-presidiet Göran Persson Etiska kommittén, medlemskapsfrågor Ann Linde Kommittén för globalisering och ekonomi Leif Jakobsson, Marie Granlund. Kommittén för fred, demokrati och Aleksander Gabelic, Mariana Buzaglo mänskliga rättigheter Kommunalpolitiska kommittén Annelie Stark, Jens Nilsson Regionala kommittéer Afrikakommittén Anna-Carin Magnusson, Joe Frans Kommittén för Latinamerika och Karibien Luciano Astudillo Kommittén för Asien och Stilla Havet Kent Härstedt, Bertil Kinnunen Medelhavskommittén Hillevi Larsson, Anne Ludvigsson Mellanösternkommittén Pär Nuder Arbetsgruppen om den kurdiska frågan Conny Fredriksson Kommittén för sydöstra Europa Gizela Sladic, Bo Johansson Kommittén för OSS och Kaukasus Urban Ahlin, Tone Tingsgård Arbetsgrupper Migration Kiomars Heydar, Charlotte Svensson Aktiviteter SAP har varit representerat vid SIs aktiviteter enligt följande: januari Kommittén för globalisering och ekonomi, New Delhi Ann Linde 5 februari Etiska kommittén, Paris Ann Linde april Kommittén för globalisering och ekonomi, London Marie Granlund 4 5 maj Medelhavskommitté, Neapel Kerstin Engle juni Afrikakommitté, Accra Joe Frans juni Etiska kommittén, resa till Sarajevo Ann Linde juni Rådsmöte i Genève Göran Persson, Barbro Holmberg, Lena Sommestad, Ann Linde, Martin Sandgren, Mats Andersson, Anne Ludvigsson 9 10 september Kommittén för globalisering och ekonomi, Kiev Leif Jakobsson, Martin Sandgren 12 september Klimatkommissionen, möte med president Lula, Stockholm Göran Persson september Migrationsarbetsgrupp, Manilla Barbro Holmberg oktober Mellanösternkommittén, Tel Aviv och Ramallah Veronica Palm 9 november Kommittén för globalisering och ekonomi, Buenos Aries Carin Runeson, Johan Moström 19 november Klimatkommissionen, London Göran Persson december Latinamerikakommittén, Asunción Martin Sandgren. 58

60 Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) Aktiviteter Partiet har varit representerat vid ESPs aktiviteter enligt följande: ESPs partiledarmöte: Mona Sahlin deltog vid de två mötena i Berlin den 24 mars samt Bryssel den 21 juni. ESPs presidium: Carin Jämtin deltog vid mötena i Bryssel den 28 februari, den 3 maj, den 14 juni samt den 4 oktober. ESPs samordningsgrupp: Ann Linde, Oscar Stenström och Martin Sandgren har deltagit vid möten i Bryssel den 21 januari, den 26 april, den 7 juni samt den 27 september. 25 januari Nätverksmöte i Bryssel om Lissabonstrategin Anders Nordström 11 april ESP och Fatah officiellt möte i Bryssel Veronica Palm, Ann Linde april ESP Global Alliance, USA Håkan Juholt, Ann Linde 27 april Kommunikationsseminarium i Bryssel Charlotta Ulvenlöv 8 maj Konferens om barnomsorg i Bryssel Ylva Johansson 15 maj ESPs biståndsministermöte i Bryssel Kent Härstedt 16 maj ESPs balkankonferens i Belgrad Aleksander Gabelic maj Delegation till Lettland Lena Hjelm Wallén, Martin Sandgren 31 maj Seminarium om barnomsorg, Vilnius Lena Hallengren 2 juli Mångfalds- och integrationsarbetsgrupp, Bryssel Helén Pettersson 37 juli Delegation till Kina Thomas Östros 31 augusti ESPs miljöministermöte i Lissabon Anders Ygeman 17 oktober Mångfald- och integrationsarbetsgrupp, Bryssel Inger Segelström, Alexandra Sannestedt 24 oktober YouTube-debatt Save the Planet Mona Sahlin 1 5 november Delegation till Mellanöstern Carin Jämtin, Ann Linde 19 november ESPs försvarsministermöte i Bryssel Åsa Lindestam november Rådsmöte i Sofia Thomas Östros, Ann Linde, Martin Sandgren, Mats Andersson 3 4 december EUs kurdkommission, Bryssel Conny Fredriksson. Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet (Forum) Aktiviteter Partiet har varit representerat vid Forums aktiviteter enligt följande: Styrkommittén: Oscar Stenström och Martin Sandgren har deltagit vid mötena i Bryssel den 20 februari samt den 8 juni. 22 september Konferens West Balkan and EU, Skopje Gizela Sladic. Representation och besök (urval) Östeuropa och Balkan mars Demokratiska partiets 10års jubileum, Moldavien Kerstin Engle april Konferens Wider Europé, Georgien Urban Ahlin, Anna Ström, Oscar Stenström, Martin Sandgren 4 6 maj Partistödshelg, Östeuropa, Rönneberga Martin Sandgren 19 maj Kongress LSDP, Litauen Kerstin Engle 26 maj Kongress SDE, Estland Martin Sandgren maj Kongress UDF, Vitryssland Tone Tingsgård 29 september Kongress SNSD, Banja Luka Martin Sandgren oktober Utbildning, Georgien Carin Runeson, Marianne Jonsson 3 5 december Delegation till Moldavien Martin Sandgren, Rasmus Korsvall 5 7 december Besök i Moskva i samband med Ryska valet Kenneth G Forslund, Ann Linde. 59

61 Representation och besök (urval) - Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och USA januari Bilateralt möte, Indien Ann Linde januari World Social Forum, Kenya Joe Frans, Yassin Mali, Inga Britt Kronnäs Samils, Jonna Paulin, Daniel Molin februari Seminarium om välfärd, USA Ann Linde februari Kongress, Polisario, Västsahara Bo Johansson 1 mars Besök av Iraks utrikesminister Marita Ulvskog, Urban Ahlin, Conny Fredriksson, Ann Linde 4 6 mars Fatah-möte i Kapstaden, Sydafrika Joe Frans, Bernt Ekholm, Amir Daneship, Ann Linde 8 13 maj Delegation från Namibia Ann Linde med flera 14 maj Delegation till filippinska valet Lars U Granberg, Olle Thorell maj Besök till PUK, irakiska Kurdistan Morgan Johansson, Conny Fredriksson maj Besök till Mellanöstern Ann Linde augusti Partipolitiskt nätverksmöte, Thailand Magdalena Streijffert, Olle Thorell, Bertil Kinnunen, Eric Clifford augusti Delegation till Indien Carin Jämtin, Ann Linde, Olle Burell 30 aug 2 sep Kongress PT, Brasilien Olle Thorell, Martin Sandgren 2 6 september Delegation till Mellanöstern Mona Sahlin, Ann Linde, Oscar Stenström, Cecilia Eklund 3 4 september Regionalt nätverksmöte, Uruguay Martin Sandgren 1 oktober Delegation från PUK, irakiska Kurdistan Marita Ulvskog, Ann Linde 9 oktober Besök av ANCs vice utrikesminister och ANC Western Cape Carin Jämtin, Ann Linde oktober Partidemokratisk kurs, PUK irakiska Kurdistan i Stockholm och Malmö Morgan Johansson, Conny Fredriksson oktober EUCOCO konferens för Västsahara i Italien Ewa Forslund oktober Colombiska valet Luciano Astudillo oktober Folk och Försvar studieresa till Turkiet Kerstin Engle 26 nov 1 dec Besök av Mellanösterndelegation Ann Linde med flera november Kongress SWAPO, Namibia Joe Frans, Annie Marie Sundbom december Kongress, UDPS Kongo, Stockholm Marita Ulvskog, Ann Linde december PPD, Chile 20 årsjubileum Martin Sandgren december Kongress, ANC, Sydafrika Ann Linde. Representation och besök (urval) Norden och Europa 11 januari Besök hos finske utrikesministern, Helsingfors Urban Ahlin 2 mars Besök hos Labour, Storbritannien Tommy Ohlström 8 mars Konferens Kvinnor och Miljö, Norge Mona Sahlin april Kongress Samfylkingen, Island Mona Sahlin, Ann Linde april Kongress SDI, Italien Ewa Forslund april Kongress DS, Italien Ewa Forslund april Kongress Arbeiderpartiet, Norge Mona Sahlin, Britt Bohlin Olsson, Barbro Holmberg, Oscar Stenström 7 maj Besök av förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder Göran Persson 60

62 4 5 juni Besök i Bryssel Mona Sahlin, Ann Linde 14 juni Träff med EU-ländernas ambassadörer Mona Sahlin 18 juni Delegation till SPD, Tyskland Marita Ulvskog, Leif Jakobsson, Ann Linde, Claes Wennberg juli Konferens Labour, Storbritannien Marita Ulvskog, Heléne Lilja juli Jubileum SIUMUT, Grönland Sinikka Bohlin 8 september Kongress Socialdemokratiet, Danmark Mona Sahlin, Heléne Fritzon, Oscar Stenström 9 september Framtidsforum, SDP, Finland Marita Ulvskog, Fredrik Kornebäck oktober Kongress SPD, Tyskland Leif Jakobsson november Kongress Finlands svenska socialdemokrater Lennart Svensson. Internationella staben har, förutom representation och besök i andra länder, haft ett antal besök under året av ambassader, forskare, människorättsaktivister samt partikamrater och parla mentariker från våra systerpartier danska Socialdemokratiet, tyska SPD, filippinska Akbayan, kurdiska PUK med flera. Representation vid val i andra länder januari Lokalval i Vitryssland Berit Högman, Yvonne Bergvall, Daniel Molin 18 mars Finska valet Sinikka Bohlin 22 april Presidentval i Frankrike, första omgången Eric Sundström 14 maj Filippinska valet Lars U Granberg, Olle Thorell 7 september PASOK valmöte, Grekland Mona Sahlin 10 september Lokalval, Norge Eric Sundström 28 oktober Val i Colombia Luciano Astudillo 13 november Danska valet Leif Jakobsson, Ann Linde, Carl Melin, Johan Sjölander. SAMAK Ordförandemöte oktober Ordförandemöte i Oslo Mona Sahlin, Ann Linde. Parti- och LO-sekreterarmöten 10 maj Oslo Håkan Juholt 26 september Helsingfors Marita Ulvskog 13 december Köpenhamn Håkan Juholt. Övriga möten i SAMAKs regi Energi- och klimatpolitiska gruppen har haft fyra möten under året där Thomas Östros, Alf Eriksson och Joakim Bourelius har deltagit. Utrikes- och säkerhetspolitiska gruppen har haft tre möten under året där Urban Ahlin, Jan Eliasson, Ulrica Messing och Ann Linde har deltagit. EU-gruppen har haft ett möte i Berlin under våren med anledning av att Tyskland var EUs ordförandeland första halvåret Integrationsforum har haft två möten där Joe Frans deltagit. Människorättsforum har haft två möten, ett i Stockholm och ett i Helsingfors där Ann Linde och Urban Ahlin har deltagit. 61

63 BilAGA 3 Partistyrelsens fasta och tillfälliga arbetsgrupper samt rådslagsgrupper Partistyrelsens fasta arbetsgrupper Mediepolitiska arbetsgruppen Marita Ulvskog (ordförande), Erland Olausson, LO och Tommy Ohlström, partikassör. Arbetsgruppen för integrationsfrågor (upphörde ) Jens Orback (ordförande), Luciano Astudillo (vice ordförande), Mia Nikali, Nisha Besara, Ewelina Tokarczyk, Anders Teljebäck, Ardalan Shekarabi, Maria Paz Acchiardo, Raimo Pärssinen, Anita Jönsson, Mariam Osman Sherifay, Britt Westerlund, Illmar Reepalu, Peter Persson, Manuel Ferrer, Joe Frans, Tara Twana, Alaa Idris, Therese Hulthén och Arjun Bakshi. Referensgrupp i EU-frågor Susanne Eberstein (ordförande), Wanja Lundby-Wedin, Urban Ahlin, Inger Segelström. Uno Aldegren, Carin Jämtin, Per Winberg, Peter Öhman och Ann Linde. Kommunalpolitiska arbetsgruppen Bosse Ringholm (ordförande), Ilmar Reepalu, Lena Micko, Marie Sällström, Carin Jämtin, Peter Roslund, Roland Andersson, Göran Johansson, Heléne Fritzon, Peter Persson, Marie-Louise Rönnmark, Ingrid Lennerwald, Lars Dahlberg, Tommy Ternemar, Jörgen Hellman, Ylva Johansson, Sven-Erik Österberg, Peter Öhman (sekreterare) och Anders Wallin (sekreterare). Regionalpolitiska arbetsgruppen (upphörde ) Ulrica Messing (ordförande), Torkel Kjellman, Christine Axelsson, Sven-Erik Bucht, Claes-Göran Carlsson, Reynoldh Furustrand, Ewa Hedkvist Petersen, Peter Hultqvist, Leif Håkansson, Birgitta Johansson, Margreth Johnson, Sylvia Lindgren, Carin Lundberg, Jens Lundberg, Ola Nilsson, Mattias Ottosson, Elvy Söderström, Eva Tjernström, Kristina Zakrisson och Marie Nordén. Skolpolitiska arbetsgruppen (upphörde ) Ibrahim Baylan (ordförande), Viveka Abramsson, Lena Baastad, Jan Björkman, Agneta Eriksson, Helén Fritzon, Lars-Åke Henriksson, Jan Larsson, Anna-Karin Lundström, Erik Nilsson, Ulf Olsson, Johan Sparrman och Nils Vikmång. Nordiska samordningsgruppen (upphörde ) Marita Ulvskog (ordförande), Anita Johansson (vice ordförande), Gunnar Stenarv, Urban Ahlin, Berit Andnor, Britt Bohlin Olsson, Reynoldh Furustrand, Göran Färm, Leif Håkansson, Margareta Israelsson, Ann Linde, Stefan Noreén, Lisa Stern och Lars Wegendal. Arbetarrörelsens ekonomiska råd Emma Lennartsson (ordförande), Irene Wennemo, Susanne Lindberg Elmgren, Pär Sonnerby, Dan Andersson, Sven-Erik Österberg, Sten Johansson och Åsa-Pia Järliden-Bergström samt en styrgrupp bestående av de fasta representanterna vid LO- och partiledningsöverläggningarna. 62

64 Partistyrelsens tillfälliga arbetsgrupper Arbetsgrupp om a-kassan (upphörde ) Sven-Erik Österberg (ordförande), Thomas Gustavsson, Leif Håkansson, Anders Karlsson, Agneta Karlsson, Birgitta Lanér, Anna-Kirsi Lövgren, Anneli Rosvall-Ljunggren och Marie Martinsson (sekreterare). Arbetsgrupp för ett mänskligare arbetsliv (upphörde ) Wanja Lundby-Wedin (ordförande), Hans Karlsson, biträdande ordförande, Marie Martinsson, sekreterare, Kristina Mårtensson, sekreterare, Berit Andnor, Håkan Juholt, Berit Högman, Tomas Eneroth, Abdullahi Aress, Phia Andersson, Ingemar Nilsson, Anna Forsberg, Stefan Wiberg, Anna Palmér, Lars-Åke Almqvist, Tina Wedin och Christina Järnstedt. Skattepolitisk arbetsgrupp (upphörde ) Pär Nuder (ordförande), Magdalena Andersson, Rolf Andersson, Susanne Eberstein, Marie Granlund, Åsa-Pia Järliden-Bergström, Stefan Jönsson, Jaan Kolk, Ingela Nylund Watz, Erica Sjölander, Per Sonnerby, Elvy Söderström, Åsa Westlund, Kristina Zakrisson och Sven-Erik Österberg. Näringspolitisk arbetsgrupp (upphörde ) Thomas Östros (ordförande), Britt Bohlin Olsson, Stefan Löfven, Marie Granlund och Sven- Erik Söder (sekreterare). Sjukvårdspolitisk arbetsgrupp (upphörde ) Ylva Johansson (ordförande), Paul Håkansson, Ewa Söderberg, Hans Toll, Mats O Karlsson, Ingela Nylund Watz, Ingrid Lennerwald, Peter Persson, Helena Nyhus, Jenny Aktander (sekreterare) och Ingemar Bengtsson (sekreterare). Valanalysgrupp (upphörde ) Berit Andnor (sammankallande), Mattias Vepsä, Anneli Hulthén, Ella Niia, Karl Petersen, Lena Micko, Christina Zedell, Mats Johansson, Ingrid Lennerwald, Monika Theodorsson, Tomas Rudin, Sven-Erik Österberg och Adrian Kaba. Arbetsgrupp för demokratidebatt Mats Johansson, Blekinge (sammankallande), Niklas Karlsson, Skåne, Eva-Lena Jansson, Örebro, Margreth Johnsson, Norra Älvsborg, Göran Johnsson, Jan Emanuel Johansson, Stockholms län, Maryam Yazdanfar, Stockholms län, Gun-Britt Löfdahl, valkretssekreterare och Anders Lindberg, partiexpeditionen. Referensgrupp SAP-Kommunal för utveckling av mönsterarbetsplatserna Britt Bohlin Olsson, Ylva Thörn, Lars-Åke Almqvist, Heléne Fritzon och Lars Dahlberg. Intern arbetsgrupp för förorternas utveckling Anders Lago (ordförande). Arbetsgrupp gemensam juridisk person Marita Ulvskog (ordförande), Britt Bohlin Olsson, Leif Jakobsson, Håkan Juholt, Åsa Larsson (t.o.m ), Stefan Stern och Tommy Ohlström. 63

65 Rådslagsgrupper Jobb Thomas Östros och Luciano Astudillo (ordföranden), Lena Westerlund, LO, Roger Mörtvik, Monika Theodorsson, IF Metall, Peter Hultqvist, Johan Persson, Carina Adolfsson-Elgestam, Anna Johansson och Susanna Gideonsson, Handels. Välfärd Stefan Löfven och Carin Jämtin (t.o.m ), därefter Ylva Johansson (fr.o.m ) (ordföranden), Jasenko Omanovic, Irene Wennemo, LO, Åsa Kullgren, Amela A. Hodzic, Gun-Britt Andersson, Lars Ilshammar och Jana Nilsson. Undergrupp Skolpolitik Marie Granlund och Ulla Lindqvist, ordföranden, Johan Andersson, Lars-Åke Almqvist Kommunal, Thomas Hagnefur LO, Josefine Larssson IFMetall, Erik Nilsson, Marie-Louise Rönnmark, Matias Vepsä SSU. Internationellt Margot Wallström och Jan Eliasson (ordföranden), Urban Ahlin, Lena Hjelm-Wallén, Göran Färm, Veronica Palm, Leif Pagrotsky, Björn von Sydow, Laila Naraghi, Kent Härstedt och Liselotte Lenberg, LO. Undergrupp Afrika Joe Frans (ordförande), Amir Daneship, Birgitta Silén, Hillevi Larsson och Carina Hägg. Undergrupp Migrationspolitik Ingela Andersson (t.o.m ), därefter Barbro Holmberg (ordföranden), Barbro Holmberg (t.o.m ), Monika Arvidsson, Jan O Karlsson, Jens Orback och Dario Espiga. Undergrupp Nedrustning Håkan Juholt (ordförande), Yoomi Renström, Agneta Gille, Marie Nordén och Roger Hällhag. Undergrupp Folkrätt och mänskliga rättigheter Aleksander Gabelic (ordförande), Faraj Abu Iseifan, Monica Andersson och Ulf Edström. Undergrupp Socialdemokratins värderingar i en gränslös värld Helén Pettersson (ordförande) Abbas Zarrinpour, Inger Segelström, Morgan Johansson, Maryam Yazdanfar och Ulf Bjereld. Klimat/miljö Ulrica Messing (t.o.m ), därefter Carin Jämtin och Annelie Hulthén (ordföranden), Åsa Westlund, Lena Hallengren, Maja Fjaestad, Gert-Inge Andersson, Sven Nyberg, LO, Stefan Edman, Leif Lindholm och Ulf Olsson. 64

66 Ekonomisk berättelse 2007 innehåll Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen...66 Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens kassaflödesanalys Partistyrelsens resultaträkning Partistyrelsens balansräkning Partistyrelsens kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Särredovisningar...89 Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten Teknikfonden Vidareutbildningsfonden Stiftelsen Per Albin Hanssons minne...96 Stiftelsen till Hjalmar Brantings minne Stiftelsen Ernst Wigforss minne Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete

67 Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen Org nr Förvaltningsberättelse Verksamheten 2007 Vid en extra kongress i mars valdes Mona Sahlin till ny partiordförande. Vid sidan av ordförandevalet inleddes en framtidsdebatt. Den följdes sedan upp av partistyrelsen som tillsatte fyra rådslagsgrupper om jobben, välfärden, klimat/miljö och internationellt. Respektive rådslagsgrupp utarbetade särskilda remissmaterial som i början av hösten gick ut till såväl medlemmar som medborgare. Gensvaret på såväl remissmaterialet som de utåtriktade aktiviteterna har varit positivt. Kring skolfrågorna gjordes en speciell satsning. Förtroenderådets sammanträde i november genomfördes med skolfrågan som en huvudsaklig frågeställning. Till förtroenderådet kopplades också en mängd framtidsinriktade seminarier kring rådslagets olika teman. Rådslagsarbetet har varit den enskilt största aktiviteten under året. Under året lanserades även partiets nya intranät Sosserian. Under året gick vidare det nya gemensamma medlemsregistret med central uppgiftsavisering in i ett operativt skede. Drygt 80 procent av medlemmarna hade vid årsskiftet betalat sin medlemsavgift. VU och partistyrelsen beslöt under hösten 2006 om en översyn av partiexpeditionen. Under 2007 genomfördes en mängd förändringar för att nå det av partistyrelsen uppsatta besparingsmålet att minska personalkostnaderna med en fjärdedel. Antalet anställda av partistyrelsen minskades med 27 personer till 39. Ett särskilt dotterbolag till Adolf Fredrik AB som äger fastigheten Sveavägen 68 bildades, Socialdemokraternas Hus AB. Detta har övertagit partistyrelsens ansvar för serviceavtal med fastighetens samtliga hyresgäster. Löneadministrationen har tillsammans med ekonomiadministrationen utkontrakterats till LO Service Center AB. Datordrift och support har utkontrakterats till Steria AB. En genomgående ambition i översynsarbetet har varit att etablera strukturer som underlättar en integration av partidistriktens och partistyrelsens olika system för löner, ekonomi och data. Den av partistyrelsen tillsatta arbetsgruppen Samordning, samarbete och samverkan mellan partistyrelsen och partidistrikten avlämnade under året sin första rapport. Motsvarande rapport har också utarbetats vad gäller samordningen med sidoorganisationerna. Partistyrelsen fastställde i december en ny placeringspolicy och reglemente. Partiets aktier i fastighetsaktiebolaget Stadshagen AB försåldes under året. Framtida händelser För 2008 gäller att fullfölja arbetet med att vinna de effektivitetsvinster som utkontrakteringen av löne- och ekonomihanteringen och drift och support av data ska ge. Därutöver är det angeläget att tillsammans med ett antal partidistrikt få dem att ansluta sig till systemen. Vidare ska nya områden för samordning, samarbete eller samverkan med partidistrikten identifieras. Under året ska den av partistyrelsen beslutade avkastningsfonden etableras. Verksamheten i övrigt kommer att kännetecknas av förberedelser för 2009 års stora händelser: EU-val i juni, val till Svenska kyrkan i september och den ordinarie kongressen i månadsskiftet oktober-november. Partistyrelsens och koncernens ekonomiska resultat Socialdemokratiska partistyrelsen utgör tillsammans med dotterföretag en koncern, där partistyrelsen är moderförening. Socialdemokratiska partistyrelsens och koncernens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar. 66

68 Fastighets AB Adolf Fredrik koncernen Bolaget ägs till 100 procent av Socialdemokraterna. Bolaget är moderbolag i en koncern som består av två helägda dotterbolag, Socialdemokraternas Hus AB och Fastighetsaktiebolaget Tiarella. Fastighets AB Adolf Fredrik har bedrivit uthyrning av lokaler och bostäder i två fastigheter i Stockholm, Adonis 7 och Iris 10. Alla ytor i bägge fastigheterna har varit uthyrda under Under perioden beslöt Socialdemokraterna om en omorganisation av sin verksamhet. För Fastighets AB Adolf Fredriks del kom detta att innebära stora organisatoriska ändringar och ledde till att bolaget bildade de två dotterbolagen för att kunna dela upp verksamheten. Socialdemokraternas Hus AB startade sin verksamhet under hösten och tog då över en del av den serviceverksamhet som tidigare till större del skötts av Socialdemokraterna. Styrelsen består av Lennart Låftman, ordförande, Marja Karlsson och Tommy Ohlström. Bertil Stockhaus har varit adjungerad ledamot under hösten. Stadshagens Fastighet AB Bolaget såldes den 31 augusti 2007 till Einar Mattsson Byggnads AB. Bolaget ägdes till 85 procent av Socialdemokraterna och till 15 procent av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Styrelsen bestod av Lennart Låftman, ordförande, Lennart Derehag, Birgitta Lönegård, Tommy Ohlström och Ola Rask. Ros-Press koncernen Bolaget ägs till 100 procent av Socialdemokraterna. Ros-Press AB äger samtliga aktier i Avisa AB som är moderbolag i en koncern bestående av Avisa Media AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Intäkterna i koncernen består av ränteintäkter och hyra från fastigheten Motorn 1 i Kalmar som ägs av FR Amerikavägen 1 KB. Efter periodens slut har överenskommelse träffats om försäljning av fastigheten, vilket kommer att innebära att verksamheten i de olika bolagen kommer att avvecklas. Styrelsen i Ros-Press AB består av Lennart Låftman, ordförande, Birgitta Lönegård och Tommy Ohlström. AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB genomförde år 2007 sitt åttonde hela verksamhetsår efter att 1999 ha ombildats till ett av socialdemokratiska partiet helägt aktiebolag. Affärsidén är att på uppdrag och på kommersiella villkor producera information och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemokraternas nyhetsinriktade partitidningar Aktuellt i Politiken, AiP, Stockholms Tidningen och Ny Tid i Göteborgsområdet. De utkommer i tabloidform en gång i veckan. Utöver tabloidtidningarna producerar AiP Media Produktion AB S-Kvinnors medlemstidning Morgonbris, Folkets Hus och Parkers tidning Scen & Salong, Socialdemokraternas egen debatt tidskrift Tiden, Stockholms arbetarekommuns medlemstidning /Stockholm samt AiP Västernorrland. Styrelsen består av Marita Ulvskog, ordf, Tommy Ohlström och Håkan Juholt. VD för bolaget är Bo Sahlin. 67

69 Koncernens resultaträkning Beloppen i tkr Not Intäkter 1 Socialdemokraterna partistyrelsen 2,3,4,5, , ,7 Tidningsutgivningen , ,6 Fastighetsförvaltning , ,4 Summa intäkter , ,7 Kostnader 7,8,11 Socialdemokraterna partistyrelsen , ,5 Tidningsutgivning , ,3 Fastighetsförvaltning , ,8 Summa kostnader , ,6 Resultat före finansiella poster , ,9 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande poster , ,1 Räntekostnader och liknande resultatposter 617, ,5 Summa resultat från finansiella investeringar , ,6 Årets resultat före minoritet och skatt , ,3 Minoritetsandelar i årets resultat 508,2 296,2 Skatt på årets resultat , ,4 Dispositioner Förändringar av fonder klassificerade som eget kapital , ,9 Förändring av fonder klassificerade som långfristiga skulder 488, ,0 ÅRETS RESULTAT , ,0 68

70 Koncernens balansräkning Beloppen i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 11 Byggnader och mark , ,1 Inventarier 1 781, , , ,2 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav , ,4 Andra långfristiga fordringar ,3 725, , ,1 Summa anläggningstillgångar , ,3 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 783, ,9 Fordringar avseende lotteriintäkter , ,0 Övriga kortfristiga fordringar 1 917, ,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , , ,4 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar , ,9 Jubileumsfonden , , , ,7 Kassa och bank , ,9 Summa omsättningstillgångar , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , ,3 69

71 Beloppen i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Bundet eget kapital , ,0 Fritt eget kapital Fria reserver , ,3 Årets resultat , , , ,3 Summa eget kapital , ,3 Minoritetsintresse 0, ,8 Avsättningar Uppskjuten skatt 1 081, ,7 Övriga avsättningar ,4 0,0 Summa avsättningar 5 426, ,7 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 0, ,0 Vidareutbildningsfonden , ,4 Teknikfonden 571,4 372,5 Jubileumsfonden , ,9 Summa långfristiga skulder , ,8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 6 767, ,7 Skatteskulder 218,3 246,1 Övriga kortfristiga skulder 6 139, ,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,7 Jubileumsfonden 0,0 30,9 Summa kortfristiga skulder , ,7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , ,3 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar ,0 Ansvarsförbindelser

72 Koncernens kassaflödesanalys Beloppen i tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster , ,9 Justering vid upprättande av kassaflödesanalys 3 516,9 Avskrivningar 6 643, ,3 Övriga ej likviditetspåverkande poster 4 345, ,8 Erhållen ränta 5 383, ,9 Erlagd ränta 705, ,1 Erhållna utdelningar 290,1 Erlagd skatt 1 101, ,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital , ,3 Ökning/minskning av kundfordringar 1 121, ,8 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 342,1 872,4 Ökning/minskning av leverantörsskulder 3 052,1 17,6 Ökning/minskning av övriga kortfristiga rörelseskulder 3 054, ,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten , ,4 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar 1 065, ,6 Investeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar , ,0 Sålda dotterbolag ,4 Amorteringar av finansiella anläggningstillgångar 429,0 506,6 Förändringar av kortfristiga finansiella placeringar ,6 553,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten 9 348, ,7 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld ,0 108,0 Utdelning/tillskott till/från minoritet 2 790,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ,8 108,0 Årets kassaflöde , ,1 Likvida medel vid årets början , ,1 Likvida medel vid årets slut , ,0 Likvida medel Socialdemokraterna partistyrelsen , ,3 Jubileumsfonden 345,9 364,1 Fastighets AB Adolf Fredrik , ,1 Stadshagen Fastighets AB ,6 AiP Media Produktion AB 2 885, ,5 Ros-Press , , , ,0 71

73 Partistyrelsens resultaträkning Beloppen i tkr Not Intäkter mm Medlemsavgifter 5 589, ,0 Statligt stöd , ,2 Lotterier , ,0 Anslag , ,7 Kampfonden , ,9 Vidareutbildningsfonden 2 746, ,6 Teknikfonden 253,9 257,7 Jubileumsfonden 1 059, ,3 Övriga intäkter , ,2 Summa , ,6 Kostnader Anslag , ,3 Medlemsavgifter 4 947, ,7 Personalkostnader , ,6 Gemensamma kostnader , ,8 Verksamhetskostnader , ,5 Valkostnader 0, ,6 Kongresskostnader 3 767,3 0,0 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar , ,8 Teknikfonden 55,0 355,1 Vidareutbildningsfonden 1 016, ,0 Jubileumsfonden 2 500,8 710,4 Summa , ,8 Resultat före finansiella poster , ,2 Resultat från finansiella poster Reavinst från försäljning av aktier ,6 0,0 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter , ,5 Räntekostnader och liknande resultatposter 1,4 6,5 Summa , ,0 Årets resultat före dispositioner , ,2 72

74 Not Dispositioner 16 Förändring Avkastningsfond ,0 Förändring Kongressfond 4 000, ,0 Förändring Valfond , ,9 Förändring Kampfond 2 403,5 0,0 Förändring EU-valfond ,0 0,0 Förändring Ombyggnadsfond 3 000,0 0,0 Förändring Reserverade medel 5 621, ,0 Förändring Vidareutbildningsfond 1 730, ,4 Förändring Teknikfond 198, ,2 Förändring Jubileumsfonden 1 441, ,9 Summa dispositioner , ,8 ÅRETS RESULTAT 67,9 421,6 73

75 Partistyrelsens balansräkning Beloppen i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier , ,6 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar ,0 865,0 Jubileumsfonden ,0 400,0 Långfristiga fordringar , , , ,3 Summa anläggningstillgångar , ,9 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 118, ,4 Fordringar avseende lotteriintäkter , ,0 Övriga kortfristiga fordringar 5 516, ,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,6 388, , ,3 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar , ,9 Jubileumsfonden , , , ,7 Kassa och bank , ,3 Summa omsättningstillgångar , ,3 SUMMA TILLGÅNGAR , ,2 74

76 Beloppen i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Ändamålsbestämda medel Fonder och reserverade medel , ,8 Balanserat kapital Kapitalbehållning , ,8 Årets resultat 67,9 421, , ,4 Summa eget kapital , ,2 Avsättningar ,4 0,0 Långfristiga skulder Vidareutbildningsfonden , ,4 Teknikfonden 571,4 372,5 Jubileumsfonden , ,9 Summa långfristiga skulder , ,8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 500, ,1 Övriga kortfristiga skulder 5 361, ,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,1 Jubileumsfonden 0,0 30,9 Summa kortfristiga skulder , ,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER , ,2 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser

77 Partistyrelsens kassaflödesanalys Beloppen i tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster , ,2 Justering vid upprättande av kassaflödesanalys 3 516,8 Avskrivningar 1 191, ,4 Övriga ej likviditetspåverkande poster 675, , ,4 Erhållen ränta 7 714, ,2 Erlagd ränta 1,4 6,5 Erhållna utdelningar ,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital , ,7 Ökning/minskning av kundfordringar 203,7 523,6 Ökning/minskning av kortfristiga fordningar 8 610, ,3 Ökning/minskning av leverantörsskulder 1 500,8 100,1 Ökning/minskning av avsättningar 4 345,4 Ökning/minskning av övriga kortfristiga rörelseskulder 4 571, ,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten , ,6 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar 774, ,8 Erhållen amortering 500,0 Sålda dotterbolag ,1 Ökning av kortfristiga finansiella placeringar ,3 842,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten , ,8 Årets kassaflöde , ,4 Likvida medel vid årets början , ,8 Likvida medel vid årets slut , ,4 Likvida medel Socialdemokraterna , ,3 Jubileumsfonden 345,9 364,1 Summa , ,4 76

78 Noter resultat- och balansräkning Belopp i tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sponsring intäktsförs över den period sponsringen avser, om sådan tid är bestämd. I annat fall sker intäktsföring när betalning erhållits eller om avtal normalt finns vid fakturering. Försäljning av tjänster intäktsförs normalt vid utförandet. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Lotteriintäkter från Lotteribyrån intäktsförs det räkenskapsår intäkten bedömts tjänats in. En estimering av beloppet görs i bokslut på grundval av uppgift från preliminär avstämning av lotterier bedrivna under räkenskapsåret. Bidrag från kommuner, landsting, stat m fl Samtliga bidrag från kommuner, landsting, stat m fl redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, dvs de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas. Bidrag skuldföres därför till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Det statliga partistödet betalas ut från partibidragsnämnden och avser att täcka kostnaderna i partiets verksamhet. Detta stöd är inte förenat med återbetalningskrav och intäktsförs därför löpande under verksamhetsåret. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller likn. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom det inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt, Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter.realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. 77

79 Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Materiella aläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas. Inventarier 5 år Datainventarier 3 år I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella hyresavtal). Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. 78

80 Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderorganisationen Socialdemokraterna Partistyrelsen direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning. Not 2 Statligt stöd Partistyrelsen Partistöd , ,8 Extra partistöd 0, ,4 Summa , ,2 Not 3 Lotterier Socialdemokraterna och SSU innehar tillstånd att driva Kombilotteriet. Detta sker i ett enkelt bolag tillsammans med A-lotterierna. Partistyrelsens andel av intäkter och kostnader uppgår till: Partistyrelsen Intäkt för sålda lotter , ,5 Vinster , ,8 Bruttoresultat , ,7 Försäljnings- och administrationskostnader , ,3 Övriga intäkter 2 823,3 314,8 Rörelseresultat , ,2 Finansnetto 1 975,0 819,6 Nettoresultat i Kombilotteriet föregående år , ,8 Överförs till kommande lotteriverksamhet 5 044, ,8 Summa , ,0 Not 4 Anslag Partistyrelsen Svenska Byggnadsarbetareförbundet 563, ,4 Svenska Elektrikerförbundet 133, ,9 Fastighetsanställdas Förbund 234,3 225,4 Grafiska Fackförbundet - Mediafacket 123,4 130,2 Handelsanställdas Förbund 1 027, ,6 Hotell och Restaurang Facket 0,0 690,5 Svenska Kommunalarbetareförbundet 3 384, ,0 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet 216,0 286,2 Industrifacket Metall 2 017, ,7 Svenska Målareförbundet 98,2 450,1 Svenska Pappersindustriarbetareförbundet 135,9 141,4 Seko Facket för Service och Kommunikation 602,5 630,2 Skogs- och Träfacket 0,0 150,0 LO 6 000, ,0 Summa , ,6 79

81 Anslag har också erhållits i form av personella resurser (årsarbeten) LO 0,0 0,8 ABF 0,0 0,1 Summa 0,0 0,9 Not 5 Kampfonden Partistyrelsen De insamlade medlen är: Gåvor från privatpersoner 9199 st (11360) 4 261, ,9 Gåvor från juridiska personer 18 st (12) 17,9 233,0 Överskott försäljningar 547,6 0,0 Summa 4 827, ,9 Not 6 Övriga intäkter Partistyrelsen Anslag från Riksdagsgruppen för gemensamma aktiviteter 4 000, ,0 Anslag från Jubileumsfonden 2 500, ,0 Samarbetsavtal 3 285, ,6 Övriga intäkter 3 565, ,5 Summa , ,1 Not 7 Medelantalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medelantalet anställda Antal Antal Koncernen Kvinnor, tillsvidareanställda Män, tillsvidareanställda Kvinnor, förtroendevald ledning 1 1 Män, förtroendevald ledning 3 2 Kvinnor, tidsbegränsade 0 4 Män, tidsbegränsade 1 1 Totalt Partistyrelsen Kvinnor, tillsvidareanställda Män, tillsvidareanställda Kvinnor, förtroendevald ledning 1 1 Män, förtroendevald ledning 3 2 Kvinnor, tidsbegränsade 0 4 Män, tidsbegränsade 1 1 Totalt

82 Löner och ersättningar Koncernen Anställda , ,9 Förtroendevald ledning 2 605, ,7 Styrelse och VD 783,2 825,4 Sociala avgifter enligt lag 8 380, ,1 Pensionskostnader förtroendevald ledning 431,9 408,6 Pensionskostnader styrelse och VD 532,1 446,8 Pensionskostnader, övrig personal *) 3 139, ,6 Partistyrelsen Anställda , ,1 Förtroendevald ledning, 4 personer (3 personer 2006) 2 605, ,7 Sociala avgifter enligt lag 6 286, ,0 Pensionskostnader förtroendevald ledning 431,9 408,6 Pensionskostnader, övrig personal *) 2 072, ,0 *) 2007 erhölls en gottgörelse med tkr ur partistyrelsens pensionsfond hos KP Pension & Försäkring Könsfördelning styrelser Koncernen Styrelser och Verkställande Utskottet Kvinnor 7 16 Män Totalt Verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare Kvinnor 6 6 Män 5 5 Totalt Partistyrelsen Ledamöter i Verkställande Utskottet Kvinnor 4 4 Män 3 3 Totalt 7 7 Ledamöter i partiexpeditionens ledningsgrupp Kvinnor 6 5 Män 4 2 Totalt

83 Sjukfrånvaro Partistyrelsen Total sjukfrånvaro 1,37 % 2,55 % Sjukfrånvaro för män 1,68 % 2,84 % Sjukfrånvaro för kvinnor 1,14 % 2,34 % Totalt anställda - 29 år 0,95 % Totalt anställda år 1,91 % 2,55 % Totalt anställda 50-0,50 % 3,32 % Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) 0,00 % 45,48 % i procent av total sjukfrånvaro Not 8 Leasingavtal Avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Koncernen Förfaller till betalning inom ett år 372, ,1 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 633, ,0 Partistyrelsen Förfaller till betalning inom ett år 0, ,1 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 0, ,0 Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Ränteintäkter 5 833, ,2 Utdelning fondinnehav 234,8 290,1 Realisationsresultat, andelar i koncernföretag ,6 0,0 Återföring av tidigare nedskrivning av fondinnehav 534,8 275,8 Summa , ,1 Partistyrelsen Ränteintäkter 6 945, ,6 Utdelning, fondinnehav 234,8 289,2 Realisationsresultat, andelar i dotterföretag ,6 0,0 Återföring av tidigare nedskrivning av fondinnehav 534,3 275,8 Utdelning, dotterföretag , ,0 Summa , ,6 Not 10 Skatt Koncernen Aktuell skatt på årets resultat 875, ,9 Uppskjuten skatt 57,4 293,5 933, ,4 82

84 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Koncernen Byggnader och mark Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde , ,2 Årets anskaffningar 0,0 0,0 Försäljningar och utrangeringar ,6 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden , ,2 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar , ,2 Försäljningar och utrangeringar ,7 0,0 Årets planenliga avskrivningar 5 192, ,6 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar , ,8 Ackumulerade nedskrivningar Ingående nedskrivningar 4 396, ,3 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående nedskrivningar 4 396, ,3 Utgående planenligt restvärde , ,1 Taxeringsvärde byggnader , ,0 Inventarier Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde , ,0 Inköp 1 065, ,6 Försäljningar och utrangeringar 5 008, ,7 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 309, ,9 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar , ,0 Årets planenliga avskrivningar 1 451, ,7 Försäljningar och utrangeringar 4 340, ,9 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar 7 527, ,8 Utgående planenligt restvärde 1 781, ,1 83

85 Partistyrelsen Inventarier Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 8 602, ,6 Inköp 774, ,8 Försäljningar och utrangeringar 4 999, ,7 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 377, ,7 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående avskrivningar 6 425, ,6 Försäljningar och utrangeringar 4 334, ,9 Årets planenliga avskrivningar 1 191, ,4 Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar 3 282, ,1 Utgående planenligt restvärde 1 095, ,6 Not 12 Aktier och andelar i Socialdemokraterna partistyrelsen Antal Nom. Värde Bokfört värde Kapitalandel Org nr Säte Dotterbolag Rospress AB % Sthlm Fastighetsbolaget Adolf Fredrik* % Sthlm AiP Media Produktion AB* % Sthlm Övriga aktie- samt andelsinnehav Folkrörelsernas Lotteribyrå Ek förening* % Sthlm AB Folkets Hus i Stockholm* Sthlm Stödfören. för Gershedens Folkets Hus* % Sthlm Bommersvik AB* Sthlm Summa 500 * I bokföringen upptas dessa till 1 krona. Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncernen Ingående anskaffningsvärde 7 953, ,4 Försäljning 335,3 0,0 Investeringar 0, ,0 Förändring över/underkurs 120,0 120,0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 7 738, ,4 Utgående restvärde enligt plan 7 738, ,4 84

86 Not 14 Långfristiga fordringar Koncernen Ingående bokfört värde 725, ,3 Omklassificering 213,4 0,0 Amorteringar 0,0-506,6 Utgående bokfört värde 512,3 725,7 Partistyrelsen Ingående bokfört värde , ,3 Nytillkomna fordringar 0,0 0,0 Amorteringar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde , ,3 Varav: Föreningen Spero 512,3 512,3 Revers, Fastighets AB Adolf Fredrik , ,0 Summa , ,3 Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Förutbetalda hyror 293,7 0,0 Upplupna intäkter 103,9 373,1 Upplupna ränteintäkter 1 628,7 0,0 Förutbetalda kostnader 1 023,6 779,5 Övriga poster 4 719,6 0,0 Summa 7 769, ,6 Partistyrelsen Upplupna ränteintäkter 4 778,9 0,0 Förutbetalda hyror 2 618,8 0,0 Övriga poster 5 455,9 388,1 Summa ,6 388,1 Not 16 Förändring av eget kapital Koncernen Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Totalt kapital Belopp vid årets ingång , , , ,3 Disposition av årets resultat 3 841, ,0 0,0 Förändring av ändamålsbestämda medel SAP , ,1 Förskjutning mellan fria och bundna medel 3 135, ,3 34,1 Årets resultat , ,5 Belopp vid årets utgång , , , ,0 85

87 Årets dispositioner Förändring av Kongressfonden 4 000, ,0 Förändring av Valfonden , ,9 Förändring av Ombyggnadsfonden 3 000,0 0,0 Förändring av Kampfonden 2 403,2 0,0 Förändring av EU-valet ,0 0,0 Förändring av Avkastningsfond ,0 0,0 Förändring av reserverade medel 5 621, ,0 Summa , ,9 Kongressfonden, Valfonden, Kampfonden, Ombyggnadsfonden, EU-valsfonden och Avkastningsfonden ingår i bundna reserver. Vidareutbildningsfonden, Teknikfonden och Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten har egna styrelser som förfogar över fondens medel. Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Årets resultat Totalt kapital Partistyrelsen Belopp vid årets ingång , ,8 421, ,1 Disp. av föregående års resultat 421,6 421,6 0,0 Förändring av bundna reserver , ,4 Årets resultat 67,9 67,9 Belopp vid årets utgång , ,4 67, , Ändamålsbestämda medel Kongressfond 8 000, ,0 Valfonden ,0 0,0 EU-valfonden ,0 0,0 Avkastningsfond ,0 0,0 Kampfonden 3 251,2 847,6 Ombyggnadsfond 4 500, ,0 Summa fonder som klassificeras som eget kapital , ,6 Omstrukturering 0, ,0 KP-medel 0,0 500,6 Personalutveckling 0,0 263,5 Personalrelaterade medel 0, ,0 Summa avsättningar som klassificeras som eget kapital 0, ,1 Summa ändamålsbestämda medel , ,7 Not 17 Avsättningar Partistyrelsen Avsättning för avgångsvederlag till personal 4 345,4 0,0 Summa 4 345,4 0,0 86

88 Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Upplupna semesterlöner 3 372, ,2 Upplupna sociala avgifter 1 834, ,7 Partistöd 0, ,5 Upplupna räntekostnader 0,0 88,4 Förutbetalda hyror 883, ,2 Förutbetalda prenumerationer 2 120, ,5 Övriga poster 7 320, ,2 Summa , , Partistyrelsen Upplupna semesterlöner 2 359, ,8 Upplupna sociala avgifter 1 467,8 768,3 Partistöd 0, ,4 Övriga poster 6 662, ,5 Summa , ,0 Stockholm den 4 april

89 Revisionsberättelse Till partistyrelsen i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Org nr Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt verkställande utskottets (VU:s) förvaltning i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (Socialdemokraterna) för räkenskapsåret Det är VU som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och tillämpningen av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden för att kunna bedöma förvaltningen i övrigt. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att resultaträkningen och balansräkningen fastställts och att VU beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 14 april

90 Särredovisningar räkenskapsåret 2007 innehåll Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten Teknikfonden Vidareutbildningsfonden

91 Arbetarrörelsens fond för skolning och utveckling av den facklig politiska verksamheten 2007 Fondens styrelse har under året bestått av Mona Sahlin, ordförande, SAP, Tommy Ohlström, SAP, Jytte Guteland, SAP, Marita Ulvskog, SAP, Gunilla Lundén, LO, Wanja Lundby-Wedin, LO, Ulla Lindqvist, LO samt Mats Eriksson, LO. Resultaträkning Beloppen i kronor Not Intäkter Summa intäkter 0 0 Kostnader Stipendier Bankkostnader Revisions- och konsultkostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Finansiella poster 1 Ränteintäkter och liknande resultatposter Nedskrivning av kortfristiga placeringar Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT

92 Balansräkning Beloppen i kronor Not TILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Summa finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga placeringar Robur Nordea Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank Nordea Swedbank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

93 Noter till resultat- och balansräkning Not 1 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter och realisationsefekter Utdelningar Värdeförändringar Summa Not 2 Robur Bokfört värde Marknadsvärde Förbundsfonden Förbundspenningmarknadsfond Summa Not 3 Nordea Bokfört värde Marknadsvärde Institutionella Räntefonden långa placeringar Institiutionella Räntefonden korta placeringar Institutionella Aktiefonden Världen Institutionella Aktiefonden Sverige Summa

94 Teknikfonden Fondens styrelse har under året bestått av: Ordinarie ledamöter: Tommy Ohlström, ordf, Tina Wedin, Åke Svensson, Cinnika Beiming, Sara Nyberg, Anders Jämtin och Jan Bohman. Suppleanter: Bo Holst, Märtha Dahlberg och Yvonne Nordström. Resultaträkning Beloppen i kronor Not Intäkter Årsavgifter Summa Kostnader Övriga kostnader Summa Resultat före finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter ÅRETS RESULTAT Balansräkning Beloppen i kronor Not TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Partistyrelsens avräkning SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Kapitalbehållning 1/ Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

95 Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Fondens styrelse har under året bestått av: Britt Bohlin-Olsson, ordf, Hans Hoff, Pernilla Östberg, Anny Sandgren, Leif Pettersson t o m 28/4, Anne-Marie Johansson fr o m 28/4. Suppleanter: Anders Wallin, Tommy Ohlström, Ann-Marie Johansson t o m 28/4, Ola Gustafsson fr o m 28/4. Adjungerad: Marianne Selberg. Resultaträkning Beloppen i kronor Intäkter Årsavgifter Vidareutbildning Kursavgifter Vidareutbildning 0 Årsavgifter Trygghetskonto Summa intäkter Kostnader Vidareutbildning Trygghetskontot Summa kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader Finasiella intäkter och kostnader Ränteintäkter, Vidareutbildning Ränteintäkter, Trygghetskontot Summa finansiella poster Resultat Vidareutbildning Trygghetskontot ÅRETS RESULTAT

96 Balansräkning Beloppen i kronor TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Partistyrelsens avräkning: Vidareutbildning Trygghetskontot SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Kapitalbehållning 1/ Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

97 Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Per Albin Hanssons minne instiftandes den 25 november 1948 och används till stipendier för främjande av studier i politiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Folkhögskole- och vuxenstuderande på gymnasienivå kan söka medel ur Stiftelsen Per Albin Hanssons minne. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Anna Lekander, SSU, Ulla Lindqvist, LO. Samuel Stengård, SKSF, Axel Björneke, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 8 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Övriga intäkter Gåvor 200 Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Årets resultat

98 Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Beslutade ej utbetalda stipendier Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 97

99 Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningensintäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så attden effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 98

100 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång Stockholm

101 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Per Albin Hanssons minne för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 100

102 Stiftelsen till Hjalmar Brantings Minne Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Hjalmar Branting Minne instiftades den 30 maj 1926 och används till stipendier för främjande av studier i politiska, ekonomiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Medel ur Stiftelsen till Hjalmar Brantings Minne kan sökas av elever vid högskolor och universitet. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Tommy Ohlström, SAP,Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Anna Lekander, SSU, Ulla Lindqvist, LO. Samuel Stengård, SKSF, Axel Björneke, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 8 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 101

103 Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Övriga inäkter Gåvor Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Årets resultat Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Beviljade ej utbetalda stipendier 0 0 Övriga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 102

104 Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridiskförpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 103

105 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång Stockholm

106 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Hjalmar Brantings minne för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 105

107 Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Ernst Wigforss Minne instiftades den 1 april 1952 och har till uppgift att främja vensk arbetarungdoms studie av samhällets ekonomi och andliga liv samt den internationella arbetarrörelsens historia, ideér och verksamhet. Stiftelsens medel används för att stödja avancerade studier och avhandlingar. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Anna Lekander, SSU, Ulla Lindqvist, LO. Samuel Stengård, SKSF, Axel Björneke, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 8 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 106

108 Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Återföring av nedskrivningar Resultat vid försäljning Årets resultat Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Övriga skulder 0 0 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 107

109 Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Organisationsnummer Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efterindividuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt, Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 108

110 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång Stockholm

111 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Stockholm den 110

112 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen upprättades i samband med en penninggåva som Tage Erlander fick på sin 60 årsdag den 13 juni Syftet med Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete är att genom stipendier bereda unga män och kvinnor från andra länder, särskilt utvecklingsländer, möjlighet till studier i vårt land, och att underlätta för unga svenskar att bedriva motsvarande studier avutlänska förhållanden. För svenskar gäller det att det skall vara studier i ett utvecklingsland. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson, ordförande, Håkan Juholt, SAP, Ann-Christin Furustrand, S-kvinnor, Anna Lekander, SSU, Ulla Lindqvist, LO. Samuel Stengård, SKSF, Axel Björneke, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 11 maj och 25 oktober höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 111

113 Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Övriga intäkter Gåvor Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Årets resultat Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Fordringar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Beviljade ej utbetalda stipendier Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 112

114 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Organisationsnummer Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt, Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningensintäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 113

115 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång Stockholm

116 Revisionsberättelse Till styrelsen i Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 115

117 Verksamhetsberättelse 2008 innehåll Verksamhetsåret Partiets verksamhet i siffror Medlemskåren fördelad på kön och ålder Studier Opinion Personal Utveckling, förnyelse och samordning Partiets kommunikationsverksamhet Utåtriktade kommunikationsinsatser Socialdemokraterna.se Sosserian Almedalen Partiets organisatoriska verksamhet Jobbtoppmöte Medlemsutveckling Studier och kompetensutveckling EU och Europaverksamheten Intern kommunikation Facklig-politisk verksamhet Kommun- och landstingsverksamheter Första maj Europride Mona Sahlins sommartal Minnesdag för Anna Lindh Kampfonden Arbetarrörelsens Tankesmedja Partiets internationella verksamhet Socialistinternationalen Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet Nordisk verksamhet Demokratistöd genom partier Anna Lindh-seminariet Partidistriktens internationella verksamhet Rådslagsarbetet och presidentvalet i USA Partiledarens internationella engagemang

118 Sidoorganisationer och nätverk S-kvinnors verksamhetsberättelse Sveriges Kristna Socialdemokrater Broderskapsrörelsen SSU S-studenter Feministas Partiets företagsengagemang Fastighets AB Adolf Fredrik-koncernen Rospresskoncernen Avisa AB Socialdemokraten AB A-lotterierna (Folkrörelsernas lotteribyrå Ekonomisk Förening - FLB) AiP Media Produktion AB Bommersvik Ekonomisk redovisning Partiledning Verkställande utskottet Partistyrelsen Revisorer Förtroenderådet Samordning Programkommissionen Uteslutningskommissionen Partistyrelsens arbetsgrupper Partiexpeditionen Ledning Ledningsgrupp Staber och avdelningar Personalarbete vid partiexpeditionen Verksamhet i socialdemokratiska grupper Riksdagsgruppen SKL-gruppen Kyrkomötesgruppen Svenska socialdemokrater i Europaparlamentet Bilagor Bilaga 1 Nationell representation Bilaga 2 Internationell representation Bilaga 3 Partistyrelsens arbetsgrupper

119 Verksamhetsåret 2008 Ingen svensk regering har tappat stöd så fort som den moderatstyrda regeringen under sina första år vid makten. Besluten att prioritera kraftiga skattesänkningar för dem som tjänar allra mest och finansiera det med åtgärder som utarmar välfärden och ökar klyftorna mellan människor har inte stöd i Sverige var året då alla kurvor för Sverige vände ner. Överskotten i de statliga finanserna som byggts upp under många år vändes till underskott. Den kraftiga ökningen av arbetstillfällen avtog för att ersättas med rekordmånga varsel. Både kommunernas och landstingens ekonomi förvärrades. Därmed framstod konsekvenserna av regeringen Reinfeldts politik allt tydligare. Två av tre utbildningsplatser som ger människor chans att vidareutbilda sig mellan jobb hade tagits bort och dessutom hade den moderatstyrda regeringen gjort det svårare ekonomiskt att ta sig vidare från en period av arbetslöshet. Den fackföreningsrörelse som är så viktig för att omställningen på svensk arbetsmarknad ska fungera väl attackerades. Det investerades mindre i människors arbete och idéer, mindre i utbildning för tillväxt och nya jobb. Och det kommer att stå Sverige dyrt såväl i lågkonjunkturen som när det vänder. För oss socialdemokrater hade det varit självklart att möta jobbkrisen med ett tydligt politiskt ledarskap. Vi vill förändra. Sverige är ett land med goda förutsättningar. Vi ville investera Sverige ur krisen i entreprenörskap, gröna jobb och utbildning, i välfärdsjobb och ökad trygghet för förändring. Höstens budgetmotion hade rubriken Investera Sverige ur jobbkrisen. Den stod i skarp kontrast mot regeringens passiva hållning. I november lade vi socialdemokrater ytterligare en motion Stimulanspaket mot jobbkrisen med hänvisning till den radikalt förändrade situationen på arbetsmarknaden. Statens ekonomi behövde stimuleras ytterligare. De ökade klyftorna mellan människor och den tilltagande jobbkrisen bidrog också till att vi i december presenterade ett fördjupat rödgrönt samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Om vi får väljarnas förtroende 2010 har vi för avsikt att bilda en majoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet med Mona Sahlin som statsminister. Vi har under två år i opposition omprövat vår egen politik, på område efter område, i jakt på sådant som kan förbättras. De fyra rådslagen om jobben, välfärden, klimatet och vår värld presenterade under 2008 sammanlagt 16 rapporter med nya förslag och idéer. På jobbtoppmötet i april presenterades ett program med kunskap och entreprenörskap i fokus. Under hösten startades ytterligare ett rådslag om kulturen. Totalt hade omkring personer på olika sätt nåtts av de socialdemokratiska rådslagen och personer hade skickat in kommentarer, idéer och förslag fram till den 12 december När vi samlas till kongress 2009 ska vi ta det sista steget och mejsla ut en socialdemokratisk politik för att möta 2010-talets utmaningar. Utmaningarna är som störst när det handlar om jobben, klimatet och välfärden kommer vi att ha gjort hemläxan ordentligt. Vi kommer då att gå till val med ett förnyat ledarskap, en omprövad och vässad politik och ett rödgrönt regeringssamarbete för framtiden. 118

120 Partiets verksamhet i siffror Medlemskåren fördelad på kön och ålder Medelmskåren fördelad på ålder 2008 Medelmskåren fördelad på kön

121 Arbetarekommuner, socialdemokratiska föreningar/klubbar och medlemstal 2008 Partidistrikt Antal ak. Antal grundorg. i arbetarekommuner Därav Förändr. arbets- i antalet platsför- eningar sedan grundorg Antal medlemmar 2008 Därav betalande Förändring av antalet (bet.) medlemmar sedan 2007 Antal nya medlemmar 2008 Blekinge Bohuslän Dalarna Gotland Gävleborg Göteborg Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronoberg Norra Älvsborg Skaraborg Skåne Halland Norrbotten Stockholm Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Södra Älvsborg Örebro län Östergötland

122 Studier År 2008 finns medlemmar (varav kvinnor) registrerade som deltagare i till studiecirkelverksamhet som var rapporterad till ABF; antalet studietimmar var sammanlagt Fram till ABF:s årsmöte har Håkan Juholt (även ordinarie i förbundsstyrelsen), Anny Sandgren samt Louise Malmström representerat partiet som förtroendevalda i representantskapet. Tommy Ohlström var förtroendevald revisor i ABF, med Marja Karlsson som ersättare. Eva-Lotta Arenander var partiets representant i ABF:s valberedning. Under årsmötet beslutades om en ny organisation. Representantskapet lades ner, till förmån för en utökad förbundsstyrelse och ett nytt organ verksamhetsrådet. I förbundsstyrelsen representeras partiet av två ordinarie ledamöter, Karl-Petter Thorwaldsson (ordförande) och Håkan Juholt, samt Louise Malmström som personlig ersättare. Anny Sandgren har suttit i verksamhetsrådet. Tommy Ohlström omvaldes till revisor i ABF, med Anna Grönfors som suppleant. Opinion Under 2008 låg Socialdemokraterna klart över valresultatet 2006 i opinionsstöd. Partiets väljarandel var enligt Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning 44,7 procent i maj 2008 samt 42,3 procent i november 2008 att jämföra med vår väljarandel i riksdagsvalet 2006 som var 35,0 procent. Personal Utveckling av partiexpeditionen Personalarbetet har under året fokuserat på att vidareutveckla partiexpeditionen som arbetsplats utifrån de tre uppdrag som partistyrelsen har slagit fast: Partiexpeditionen ska skapa mötesplatser för partiets politiska programarbete. Partiexpeditionen ska utveckla partiets strategiska valarbete. Partiexpeditionen ska stärka partiet som folkrörelse. Arbetet fortsätter med att utveckla vårt strategiska arbetssätt på partiexpeditionen och ge det ett tydligt innehåll. Våra kännetecken är dels att vi involverar, dvs. partiexpe ditionen ska arbeta nära partidistrikten i en relation där lyhördhet, respekt och samordning är ledord, dels att vi levererar utifrån en sammanhållen organisation med ett gemensamt mål där det finns såväl förmåga att ta fram strategiska planer som att få dem genomförda. Medarbetarenkät Under våren genomfördes en medarbetarenkät för att följa upp förändringsprocessen och ge medarbetarna möjlighet att både utvärdera den nya organisationen och följa upp den utifrån vårt uppdrag. Resultatet fångades upp på olika sätt, bl.a. som grunden för utvecklingssamtal, i det fortsatta kompetensutvecklingsarbetet samt i en medarbetar- och ledarpolicy. Medarbetar- och ledarpolicy Under året har en medarbetar- och ledarpolicy för partiexpeditionen arbetats fram som synliggör de värderingar och det förhållningssätt som vi vill ska prägla arbetet på partiexpeditionen. Policyn tar sin utgångspunkt i att vi är framtidsinriktade och nytänkande och står för ett positivt företrädarskap, att vi är lyssnande och lyhörda, att vi är att lita på och att vi håller vad vi lovat. 121

123 Kompetensutveckling Partiexpeditionens uppdrag, kännetecken och mål är grunden för kompetens utveck ling på arbetsplatsen. Målet är att främja den enskilde medarbetarens utveckling och öka partiexpeditionens samlade förmåga, så att våra mål nås. Under hösten 2008 påbörjades en omfattande projektledarutbildning med inriktning på konsultativt ledarskap. Utbildningen omfattar all personal på arbetsplatsen och är ett steg i riktning mot ett mer strategiskt arbete. Målet är att skapa en gemensam projektstandard på arbetsplatsen. Utveckling, förnyelse och samordning Rådslagsarbetet För snart två år sedan inleddes ett arbete i fyra rådslag ett om klimatet, ett om välfärden, ett om jobben och ett om vår värld. Hösten 2008 inleddes ytterligare ett rådslag om kulturen. Hundratusentals människor har deltagit i arbetet med att utveckla politiken. Nu är mycket av omprövningen gjord och rådslagen går in i sin slutfas 2009 med sikte på partikongressen i höst. Totalt har omkring personer på olika sätt nåtts av de socialdemokratiska rådslagen. Bland annat har rådslagswebben haft över besökare. Drygt har tittare på rådslagsfilmerna på Youtube, föräldrar har fått brev hem med frågor om skolan, 150 lärare, rektorer, studenter och andra i skolan har deltagit i en skolpanel på hemsidan, över personer har aktivt sökt rådslagsmaterial på partiets hemsida och på Youtube. Många har därtill deltagit i de möten och seminarier som rådslagsgrupperna har arrangerat eller medverkat i. Vid sidan av dessa har ett stort antal möten med lokala socialdemokratiska representanter arrangerats runt om i landet. Ungefär personer har chattat med rådslagens företrädare på partiets hemsida och närmare e-brev och brev har kommit in till rådslagsgrupperna. Merparten av de synpunkter som kommit är resultat av studiecirklar, årsmöten och andra större sammankomster ute i partiorganisationen, och om man räknar med ett tjugotal medverkande vid varje sådant möte betyder det att människor aktivt har bidragit med synpunkter, idéer och förslag. I mars 2009 lämnar rådslagsgrupperna sina rapporter till den socialdemokratiska partistyrelsen för fortsatt beredning av förnyelsen av den socialdemokratiska politiken till kongressen hösten Under 2008 har rådslagsgrupperna bl.a. arbetat med följande. Rådslagsgruppen om jobben Under årets första månader tog gruppen emot, sammanställde och behandlade reaktionerna från den första rådslagsomgången. Det beslutades att den jobbskapande politiken för företagande och entreprenörskap skulle behandlas i ett första steg. En rapport med 124 konkreta punkter för entreprenörskap och företagande utarbetades som underlag för partistyrelsen. Den 12 maj anordnades ett jobbtoppmöte där partistyrelsen ställde sig bakom en ny inriktning i politiken för entreprenörskap och företagande. Efter jobbtoppmötet presenterades, i samarbete med tankesmedjan Agora, en skriftserie av åtta svenska akademiker som ett underlag för utvecklingen av en ny jobbpolitik. Sommaren ägnades åt utveckling av det andra rådslagsmaterialet, vilket behandlades i partiet under hösten. I oktober anordnades Samling för Industrin i Göteborg, och i november anordnades ett nordiskt jobbtoppmöte i samarbete med SAMAK med representanter från vårt eget parti och våra nordiska systerpartier. Under året har representanter från rådslagsgruppen deltagit i en mängd aktiviteter inom och utom partiet, ett flertal debattartiklar har publicerats och rådslagsgruppens medlemmar har på andra sätt gjort mediala framträdanden. 122

124 Rådslagsgruppen om välfärden Våren 2007 började gruppen att planera välfärdsrådslaget med ambitionen att nå många, och under knappt två år har rådslagsgruppen fått ta del av många tusen engagerade människor tankar, drömmar och idéer om framtidens välfärd. Under 2008 har man bl.a. anordnat aktiviteterna nedan samt deltagit på mängder av möten runt om i landet. Seminarier Inför rådslag 2 genomförde gruppen 13 nationella seminarier på olika platser i landet tillsammans med olika samarbetspartners. Syftet var att fördjupa och bredda rådslags gruppens kunskaper kring några utvalda politikområden inom välfärden Totalt deltog ca 100 medverkande i form av experter från olika delar av välfärden och ca deltagare på plats och ca via webbsändningar via hemsidan. Välfärdsdag den 4 mars Som ett led i den strategiska kommunikationen genomfördes en välfärdsdag tillsammans med riksdagsgruppen den 4 mars. Drygt ett 50-tal ledamöter besökte äldreboende, apotek och bibliotek för att prata välfärd. Träffar med välfärdsfacken Under året har gruppen bjudit in välfärdsfacken vid två tillfällen med mycket god uppslutning. Inbjudna fackförbund var, LO, Kommunal, SECO, TCO, SKTF, Vårdförbundet, Farmaciförbundet, ST, SACO, SSR, Läkarförbundet, Psykolog förbundet, Tandläkarförbundet, Sjukgymnasterna, Jusek, Arbetsterapeuterna och Farmacevtförbundet. Träffarna kännetecknades av en öppen och mycket konstruktiv dialog kring välfärdsgruppens idéer och förslag till ny politik. Artiklar och utspel Under augusti september presenterade gruppen ett urval av sina förslag för media och fick ett starkt genomslag såväl nationellt som regionalt, bl.a. kring förslaget om en tredelad föräldraförsäkring och en ny kraftsamling för långtidssjukskrivna. Chattar För att ge så många medlemmar och andra intresserade som möjligt chans att framföra sina synpunkter och ställa sina frågor direkt till gruppen har flera chattar genomförts, med ca 100 deltagare varje gång. Rapporter rådslag 2 Som ett resultat av alla inkomna synpunkter från rådslag 1, seminarierna och alla andra möten med människor på olika sätt i hela landet presenterade rådslagsgruppen ett antal rapporter inför rådslag 2: Investera i vår välfärd huvudrapport från rådslaget om välfärd Tillgänglighet och kvalitet i vården delrapport En bostadspolitik för social sammanhållning och bättre miljö delrapport Investera i erfarenhet socialdemokraternas äldreplattform delrapport Flytta eller bo kvar gör det lättare att välja en skrift om äldres boende. Rådslagsgruppen om internationell politik/vår värld Arbetet med att utveckla socialdemokraternas internationella politik fortsatte 2008 under ledning av Jan Eliasson och Margot Wallström. 123

125 Under våren presenterade rådslagsgruppen en sammanfattning av de svar som kommit in till rådslaget. Den 7 mars arrangerades en större konferens om EU-politik i riksdagen och rådslagsgruppen arrangerade EU-konferenser i alla regioner. Arbete låg till grund för ett förslag till valplattform inför Europaparlamentsvalet. Under sommaren tog det internationella rådslaget fram sju nya rapporter om säkerhetspolitik, nedrustning, bistånd, Afrika, mänskiga rättigheter och folkrätt, migration samt politik och religion. Rapporterna presenterades i början av september som start på den avslutande rådslagsomgången. Rådslagsgruppen arrangerade seminarier utifrån de sju rapporterna under hösten, bl.a. i Lund och Uppsala, och rådslagsledamöter medverkade även på Palmedagarna. Den 12 december lämnades synpunkter på rapporterna och omarbetningen av rapporterna påbörjades. Rådslagsgruppen om klimat och miljö Under våren arbetade rådslagsgruppen med ett förslag till klimatplattform för partiet utifrån de många förslag som kommit in under rådslaget. Under arbetets gång genomfördes ett seminarium i Linköping om energieffektivisering, studiebesök på Holmens bruk i Norrköping och kärnbränsleförvaringsanläggningen i Oskarshamn samt träffar med bransch- och miljöorganisationer. Klimatplattformen med dess 127 förslag presenterades av Mona Sahlin i samband med hennes sommartal i Vitabergsparken i Stockholm. Plattformen behandlades av partistyrelsen den 22 augusti 2008 och har sedan legat till grund för partiets energi- och klimatpolitik i riksdagen. Rådslagsgruppen skickade ut ett nytt rådslagsmaterial om miljöpolitiken i augusti Materialet bestod av ett stort antal öppna frågor om vatten, biologisk mångfald, kemikalier, jordbruks- och skogspolitik samt internationell miljöpolitik. Under hösten deltog rådslagsgruppen på möten om rådslagsmaterialet runt om i landet. Gruppen genomförde också träffar med branschorganisationer, miljöorganisationer och fackliga organisationer för att diskutera frågeställningarna i materialet. Den första träffen handlade om jord- och skogsbruk och den andra träffen om vatten, hav och kemikalier. Tre seminarier genomfördes under hösten ett i Stockholm om konsumtion, ett i Göteborg om Västerhavet och ett på Öland om Östersjön. Samtliga seminarier genomfördes ihop med berört partidistrikt. Rådslagsgruppen om kultur I september beslutade partistyrelsen att ett kulturrådslag skulle genomföras från den 20 oktober till den 12 december På en väldigt kort tid nådde rådslaget flera tusen människor och fick ta del av mångas tankar, drömmar och idéer om kultur. Rådslaget har funnits med vid en mängd aktiviteter, framför allt möten som rådslagets företrädare har fått möjlighet att delta på runt om i landet och möten som arbetarekommuner och s-föreningar har arrangerat med kulturrådslaget som tema. I det arbetet har s-ledamöterna i kulturutskottet gjort en stor insats. Rådslagsgruppen har också vid flera tillfällen debatterat mot företrädare för den moderatstyrda regeringen. Ett sådant viktigt arrangemang var presentationen av Skuggutredningen på Orionteteatern. Alla uppmanades att delta! I samband med att rådslaget presenterades för media uppmanade kulturrådslaget alla intresserade att delta. Denna uppmaning gick ut genom annonser under två dagar i landets samtliga Metrotidningar samt direkt-e-brev till medlemmar och andra intresserade. Dessutom uppmanade Arbetarrörelsens tankesmedja, ABF och LO människor att delta i rådslaget via sina kanaler som nyhetsbrev och hemsidor. 124

126 Webben För att underlätta kontakt med rådslaget erbjöds olika aktiviteter på rådslagets hemsida socialdemokraterna.se/kultur. Där kunde man ta del av rådslagets frågor och förslag, e-posta direkt till rådslaget eller chatta med någon av de ansvariga för kulturrådslaget. På rådslagets blogg, s-kultur. blogspot,com, kunde man göra inlägg och kommentera samt ta del av rapporter från aktiviteter där rådslagets företrädare deltagit. Samling för kulturen Den 21 november fylldes andrakammarsalen i riksdagen med företrädare från hela Kultursverige under temat Samling för kulturen. Medverkade gjorde Mona Sahlin, Marita Ulvskog och Margareta Israelsson. Svante Weyler var moderator. I panelen deltog Teshome Wondimu (verksamhetsledare Selam), Jacob Hirdwall (författare till pjäsen Det osynliga), Anna Carlsson (ordförande i Teaterförbundet), Sture Carlsson (förbundsdirektör vid Svensk Scenkonst), Henrik Teleman (konsthallschef i Virserum), Pernilla Hellman (verksamhetschef för kulturen i Botkyrka), Bengt Hall (ordförande i Sveriges Körförbund och kulturdirektör i Malmö), Virve Sutinen (chef för Dansens Hus), Mats Söderlind (ordförande i Sveriges Författarförbund) samt Solveig Hedenström (bibliotekarie). Samlingen direktsändes på SVT 24 och på socialdemokraterna.se, där intresserade hade möjlighet att direkt ställa frågor och få svar från panelen. Teater i riksdagen Som ett sätt att ta del av den pågående och mycket aktiva kulturdebatten hösten 2008 bjöd rådslaget in alla ledamöter och all personal i riksdagen till föreställningen Det osynliga en föreställning som tar tydlig politisk ställning och som är en del av Teaterförbundets kulturpolitiska arbete. Regionerna och kulturen För att inspirera till diskussion om förutsättningarna för en levande kultur i alla regioner genomförde rådslaget ett seminarium i Västerås i samarbete med Arbetarrörelsens Tankesmedja, Folkets Hus och Park samt ABF i Västerås. Svaren Trots den korta tiden fick rådslaget nästan 200 brev med tankar, idéer och synpunkter. Svaren kom från enskilda, s-föreningar och arbetarekommuner och från olika organisationer som t.ex. KLYS, Sveriges Dövas Riksförbund, regionala riksteaterordförande, Svenska Biblioteksföreningen, Teaterförbundet, Folkets Hus och Parker, m.fl. Samordnad verksamhetsplanering För första gången beslutade partistyrelsen tidigt, redan i september 2008, om en samordnad verksamhetsplan och budget för Till grund för verksamhetsplanen låg en process med partidistrikten om bl.a. målsättningarna, strategiska avgöranden och gemensamma aktiviteter samt det inriktningsdokument som partistyrelsen antog i juni Under året genomfördes sju seminarier arrangerade av partistyrelsens expedition, där partidistrikten deltog med vardera ett tiotal deltagare, totalt ca 250 personer. Under seminarierna arbetade partidistrikten utifrån strategiska guider med ett första reso ne mang om gemensam syn på hur partiet ska lyckas i sitt arbete med att utvecklas som folkrörelse, finna goda möjligheter för ett utvecklat politiskt programarbete och vinna val. Under hösten utvecklades metoden ytterligare, för att kunna vara ett verk tyg för partidistrikten i samtalen med arbetarekommuner. Två seminarier genomfördes med partidistrikt som använder verktyget. 125

127 Administrativ samordning, samarbete och samverkan Redan under 2007 tillsatte VU och partistyrelsen en arbetsgrupp med representanter för partidistrikten och partiexpeditionen för att utveckla det administrativa samarbetet mellan partistyrelsens expedition och partidistrikten. Ledamöter i arbetsgruppen har varit Tommy Ohlström (sammankallande), Ewa Lengstedt, Blekinge, Kristina Zakrisson, Norrbotten, Claes Wennberg, Göteborg, Bengt Bergqvist, Jämtland, Leif Jakobsson, Skåne och Carina Sundling, parti expe ditionen (sekreterare). Gruppens arbete avslutas i februari Bakgrunden till gruppens arbete och den samordning som partiexpeditionen genomfört är de beslut som partikongressen 2005 antog: 1. att ge partistyrelsen i uppdrag att fastställa en gemensam kontoplan för partiet och partidistrikten 2. att ge partistyrelsen och partidistrikten i uppdrag att formulera mål för utveckling av det egna kapitalet 3. att ge partistyrelsen i uppdrag att stimulera till att den administrativa verksamheten i partidistrikten samordnas så långt möjligt 4. att ge partistyrelsen i uppdrag att ansvara för det gemensamma medlemssystemet och för uppbörden av avgifter inom ramen för detta 5. att ge partistyrelsen i uppdrag att fastställa rutiner med mera för det gemensamma medlemssystemet 6. att uppdra åt partistyrelsen att analysera förutsättningarna för att göra medlemssystemet tillgängligt för sidoorganisationerna. Gruppen har utarbetat en rapport som antogs av VU och partistyrelsen i februari 2008 och som innebar ett fortsatt uppdrag att fullfölja arbetet Gruppen har sedan utarbetat en slutrapport till VU och partistyrelsen om de administrativa områden där partiorganisationerna bör samverka, samarbeta eller samordna. Fyra områden har fastställts som obligatoriska för samordning den gemensamma kontoplanen, det gemensamma medlemsregistret, intranätet Sosserian och webben. Rapporten redovisade också ett antal områden där partiexpeditionen fick i uppdrag att fortsätta utveckla ett utökat samarbete och utvecklad samverkan för hela parti organisationen. Dit hör bl.a. IT-drift och standardarbetsplatser, ekonomi- och lönehantering, ett wan-datanätverk för partiet samt en gemensam växellösning. Detta arbete pågår kontinuerligt. Som ett led i det fortsatta samarbetet fick partiexpeditio nen i uppdrag att utarbeta konkreta samarbetsavtal med partidistrikten som omfattar både de obligatoriska och de frivilliga samarbetsområdena. Gruppen har också utarbetat en slutrapport till VU och partistyrelsen Mål för det egna kapitalet, som bl.a. innehåller rekommendationer för partidistriktens arbete med mål för det egna kapitalet. Gruppens rapporter kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet med administrativa frågor men också för arbetet med att utarbeta kongressmaterial, motionsutlåtanden m.m. Samordnad administration Utkontraktering av löpande ekonomi- och löneadministration Partiexpeditionen utkontrakterade från årsskiftet 2007/08 den löpande ekonomi- och löneadministrationen till LO Service Center AB, enligt ramavtalet från upphand lingen hösten Ekonomihanteringen är därmed helt webbaserad vad gäller faktura hantering och ekonomisk rapportering. Även lönehanteringen är till stor del webbaserad. 126

128 I samband med utkontrakteringen överfördes även det ansvar som partiexpeditionen tidigare haft för ekonomi- och lönehantering för Fastighets AB Adolf Fredrik, Socialdemokraternas Hus AB, Socialdemokratiska Riksdagsgruppen, S-kvinnor, SAP-F och Nordiska Rådets S-grupp, till LO Service Center. De partidistrikt och sidoorganisationer som anslutit sig till utkontrakteringen inom ramen för avtalet är Göteborgs partidistrikt, Jämtlands partidistrikt, Norrbottens partidistrikt, SSU och Unga Örnar. Utkontraktering IT-drift och standardarbetsplatser Från årsskiftet 2007/08 ansvarar Steria AB för den löpande IT-driften och tillhörande support samt för standardarbetsplatser till anställda enligt det ramavtal som upphandlades hösten Avtalet ger samtliga partidistrikt och sidoorgani-sationer tillgång till samma tjänster. Upphandlingen innebär bl.a. en mer rationell hantering av IT-driften, en sammanhållen hantering av licens- och programfrågor samt en högre garanterad säkerhetsnivå på IT-driften. Förutom partistyrelsens expedition har följande partidistrikt och organisationer anslutit sig till den gemensamma IT-driften och standardarbetsplatsen: Norrbottens partidistrikt, Göteborgs partidistrikt, Stockholms partidistrikt, Stockholms läns partidistrikt samt Socialdemokratiska kvinnoförbundet, SSU:s förbundsexpedition och Socialdemokraternas Hus AB. Upphandling av wan För att höja säkerheten i vårt nätverk och vid hantering av känslig information har partiexpeditionen handlat upp leverans av wan (wide area network) med leverantören TDC. Byggandet av detta nätverk inleddes Wan ger möjlighet att bygga ihop hela partiet i en gemensam telefonlösning genom IP-telefoni. Anslutna till wan är för närvarande partiexpeditionen, Göteborgs partidistrikt, Värmlands partidistrikt, Norrbottens partidistrikt, Stockholms partidistrikt, Stockholms läns partidistrikt, Socialdemokratiska kvinnoförbundet samt Socialdemokraternas Hus AB. Upphandling av gemensam växellösning Under 2008 slutfördes upphandlingen av en ny växellösning med leverantören Nord Solution AB. Växeln bygger på IP-telefoni och den ger hela partiet möjlighet att koppla upp sig mot samma växel. Detta kan ge ökad flexibilitet när det gäller svarsställen, minskade totala kostnader för partiorganisationen ur ett helhetsperspektiv och en rationell möjlighet att koppla ihop IT-drift och telefoni. De partidistrikt och organisationer som anslutit sig hittills är Göteborgs partidistrikt, Värmlands partidistrikt, Östergötlands partidistrikt, Skånes partidistrikt, Stockholms partidistrikt, Stockholms läns partidistrikt samt Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Broderskapsrörelsen, AiP Media, Olof Palmes Internationella Centrum och Socialdemokraternas Hus AB. 127

129 Partiets kommunikationsverksamhet Utåtriktade kommunikationsinsatser Vårkampanj veckorna 17 och 18 Under vårkampanjen kommunicerades budskapen att Sverige tjänar på rättvisa och att Socialdemokraterna investerar i människors kraft, i utbildning, i sjukvård osv. medan den borgerliga regeringen slösar bort Sveriges chanser och att deras politik ökar klyftorna. Första maj Årets huvudparoll var Frihet kräver rättvisa. Underparollerna utgick från rådslagen och innehöll kontraster, t.ex. Vård efter behov inte efter plånbok! Sommarsnack En rad webbradiosändningar under rubriken Sommarsnack genomfördes under sommaren med intressanta radiopratare, bl.a. Jan Eliasson, Marita Ulvskog och Jytte Guteland. Mona Sahlins sommartal Den 11 augusti höll Mona Sahlin sitt traditionella sommartal i Vitabergsparken i Stockholm. Superveckan Den oktober debatterade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt vid fyra tillfällen i SVT1 Agenda, i SVT1 Rakt på med KG Bergström, i partiledardebatt i riksdagen och i SR P1. I samband med programmet Agenda ordnades en partipub på Sveavägen 68 dit många gäster kom. Evenemanget webbsändes. Höstkampanj veckorna 44 och 45 Kampanjen genomfördes i huvudsak via Internet. Den utgick från rådslagen och vidareutvecklade supporterkampanjen med medlemsvärvning. Aktiviteter inom rådslagen Den 18 september fick samtliga medlemmar ett nummer av AiP som innehöll en bilaga där rådslagsarbetet presenterades i form av intervjuer, artiklar och de viktigaste förslagen i korthet. Rådslagen gick därmed in i fas 2, som pågick fram till 12 december. Ett rådslag om kulturen startade därtill i oktober. Rådslagsgrupperna genomförde ett stort antal samlingar, seminarier och toppmöten på olika platser i landet. Bland annat anordnades Samling för industrin i SKF:s lokaler i Göteborg som ett inslag i jobbrådslagets arbete. Lansering av Rödgrönt samarbete för framtiden Den 7 december presenterades överenskommelsen med Vänsterpartiet och Miljö partiet om ambitionen att bilda en koalitionsregering om vi vinner valet I samband med presentationen genomfördes en omfattande intern och extern kommunikationsinsats som bl.a. omfattade: telefonkonferenser i en rad partidistrikt som uppföljning på den konferens som genomfördes med partidistriktsordförandena en film med partiledare och språkrör på socialdemokraterna.se och på vår kanal på Youtube en gemensam pressträff mot en gemensam fond en Facebookgrupp 128

130 sms och e-post till cirka mottagare med uppmaning om att sprida filmen och gå med i Facebookgruppen för Rödgrönt samarbete för framtiden uppföljande annonser i kvällstidningarna och i Metro över hela landet. Socialdemokraterna.se Webbplatsen socialdemokraterna.se är en digital informationsplats för nyheter, pressmeddelanden, partiarrangemang, bloggar och chattar. Under 2008 hade socialdemokraterna.se besök. Totalt genomfördes 21 chattar med socialdemokratiska företrädare. Webbplatsen uppdaterades dagligen och under speciella arrangemang som t.ex. första maj och framtidsdagarna dominerades webbplatsen av dessa händelser. I april fick socialdemokraterna.se ett nytt utseende, med Youtube-spelare, möjlighet att lista blogginlägg och ett s.k. bloggmoln som visar vad medlemmarna i det socialdemokratiska bloggnätverket skriver om. Under året publicerades 98 filmklipp på Youtube som visades sammanlagt cirka gånger. Antalet prenumeranter på det digitala nyhetsbrevet ökade från cirka till under året, och antalet personer som prenumererade på nyheter via sms ökade från till Under året påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete för att använda webben mer strategiskt för att stärka folkrörelsearbetet inför valen 2009 och Sosserian Under året utvecklades nya funktioner och en rad funktioner förbättrades på Sosserian. Dessa lanserades i samband med att Sosserian fick ett uppdaterat utseende. Bland annat integrerades Sosserian med medlemssystemet, vilket gör det möjligt för förtroendevalda att se sina medlemmar och göra ring- och adresslistor. Genom en ny funktion på startsidan kan medlemmar även få en snabb överblick över vad som har hänt i klubbarna. Denna funktion kan kopplas till den e-postadress som medlemmen har registrerad i medlemssystemet. Ett kampanjverktyg lanserades som gör det möjligt för partidistrikt och arbetare kommuner att själva generera material enligt den grafiska profilen, och ytterligare utvecklingsarbete med att ta fram ett verktyg för medlems- och väljarkontakter påbörjades. Almedalen 2008 År 2008 var det fyrtio år sedan Olof Palme första gången talade i Almedalen. Det präglade både kommunens arrangemang och våra egna arrangemang. Almedals veckan inleddes söndagen den 6 juli med ett mingel arrangerat av Visby kommun för att fira Almedalens fyrtioårsjubileum. Partiordförande Mona Sahlin medverkade, liksom f.d. partiordföranden Ingvar Carlsson och delar av familjen Palme som bjudits in särskilt av partiet. I övrigt låg fokus på våra egna två huvudarrangemang partiets dag och det ekonomiska seminariet. Det ekonomiska seminariet hölls på förmiddagen den 7 juli under rubriken Idéer för ett framgångsrikt Sverige utveckling av den nordiska modellen. Seminariet leddes av vår ekonomisk-politiska talesman Thomas Östros. Gäster var Sixten Korkman, Lena Westerlund och Sture Nordh. Socialdemokraternas dag i Almedalen ägde rum tisdagen den 8 juli. Vår talare var partiordförande Mona Sahlin. En presskonferens hölls på eftermiddagen i LO:s Almedalslokal vid Hamnplan i Visby. Vid talet var två gäster inbjudna dels Henrik Schyffert som inledde, dels Lisbet Palme som bjöds upp på scenen i slutet av talet. En särskild roll-up hade tagits fram med bilder från det första Palmetalet. Den fanns med både på scenen vid talet och vid det ekonomiska seminariet. Partiet hade även bokat torgmötesutrymme som användes av SSU. Utöver partiets egna arrangemang deltog socialdemokratiska företrädare från partistyrelsen, riksdagsgruppen och rådslagen i flera olika seminarier och aktiviteter. 129

131 Partiets organisatoriska verksamhet Jobbtoppmöte Den 12 maj genomförde Socialdemokraterna sitt första toppmöte, och temat för dagen var jobben. Syftet var att diskutera en ny inriktning på Socialdemokraternas politik kring entreprenörskap och näringspolitik, utifrån de förslag som vårt jobbrådslag arbetat fram. Luciano Astudillo och Sven-Erik Österberg presenterade och diskuterade jobbrådslagets rapport och arbete under inledningen av jobbtoppmötet. Under dagen genomfördes panelsamtal och workshops, och dagen avslutades med att partistyrelsen fattade beslut om ny inriktning för Socialdemokraternas jobbpolitik. Efter jobbtoppmötet arbetade rådslagsgruppen vidare med politiken för en starkare arbetslinje och det skapande arbetslivet. Medlemsutveckling 2008 års stora satsningar på medlemsutveckling inleddes under våren. I och med vårkampanjen lanserades supporter-begreppet och därmed fick vi ett nytt tilltal i fråga om medlemsvärvning och medlemskap. Medlemsutveckling ingick som en del av arbetet med den samordnade verksamhetsplanering där samtliga partidistrikt deltog. Ytterligare ett strategiskt viktigt arbete för att stärka det organisatoriska arbetet med medlemsutveckling har varit utveckling av Sosserian. Genom att inloggning till Sosserian kopplades till medlemssystemet skapades en ökad säkerhet. För förtro endevalda i partiet lanserades även Medlemsportalen i Sosserian där t.ex. ordförande, kassör, studieorganisatör och valledare kan se och till viss del ändra sina medlemmars uppgifter men framför allt hämta adress- och e-postlistor. Via medlemsportalen kan man också se och följa vilka som har betalt innevarande års avgift. Under året värvades medlemmar och partiet hade medlemmar i enlighet med stadgan. Vid utgången av 2008 hade betalat sin avgift för Partidistrikten erbjöds stöd för att under vår- och höstkampanjjobba med medlems värvning gentemot prioriterade målgrupper och med prioriterade metoder. Stimulanser erbjöds för telemarketinginsatser gentemot fackligt förtro endevalda samt för dörrknackning och direktbrev till målgrupp ett, dvs. som är medelinkomsttagare med hemmavarande barn i storstadsområden. En extra satsning på Stockholmsregionen gjordes i detta avseende. Partidistrikten erbjöds även stöd för telemarketinginsats med syfte att öka antalet inbetalade medlemsavgifter. Det ska vara enkelt att bli medlem i partiet. Under året har ett antal åtgärder vidtagits för att förenkla möjligheten att lämna sin intresseanmälan direkt på webben, för att sedan snabbt och enkelt kunna betala sin medlemsavgift via en hemskickad avi inom två veckor, direkt på webben eller genom sms. Under året beviljades åtta nystartade S-föreningar stimulansbidrag på kronor vardera. Studier och kompetensutveckling Två utvecklingsområden var föremål för partiets centrala studiebidrag under året dels den under mandatperioden pågående utvecklingssatsningen Ledare 600 vilken riktar sig till våra förtroendevalda ledare, dels partidistrikt som under året genom förde ledareutvecklingsinsatser för arbetarekommunernas ordförande. Under hösten 2008 bildades ett centralt studieråd, bestående av representanter från partiets alla regioner och från ABF-förbundet samt partiexpeditionens studieombudsman. Syftet med ett centralt studieråd är att verkställa partiets studie- och utvecklingsplan en plan som ska vara fullt tillämpad Vi behöver öka vår förmåga att fånga upp partiorganisationens behov på studie- och utvecklingsområdet, sprida goda idéer och ha en central studieplanering som bättre 130

132 motsvarar de krav som ställs både vad gäller typ av insatser och när de ska förläggas. Ett första möte hölls i december Ett första studiematerial inför valet till Europaparlamentet 2009, Idébärare för Europa del 1 och 2, togs fram och lades ut på Sosserian i slutet på året. EU och Europaverksamheten Partiexpeditionen har ansvar för viss samordning kring EU och Europafrågor mellan partiexpeditionen, Europaparlamentsgruppen (Brysselkontoret), riksdagsgruppen och LO. EU-referensgruppens återkommande möten av stor betydelse för denna samordning. Partiexpeditionens organisationsavdelning ansvarar för organisatoriska och verk samhetsmässiga initiativ som tas tillsammans med parlamentsgruppen, partidistrikten, LO och ABF. EU-regionombudsmännens arbetsinsatser är i detta sammanhang av stor betydelse. Verksamheterna under året har präglats av våra ambitioner att tydliggöra kopplingen mellan de fyra olika politiska nivåerna EU-politik samt nationell, regional och lokal politik. Det förestående valet till Europaparlamentet i juni 2009 har dominerat arbets insatserna under främst hösten Ett stort antal utbildningar har genomförts av partiorganisationer och fackliga organisationer. Dessa hade inte kunnat genomföras utan betydande arbetsinsatser från EU-regionombudsmännen. Därutöver har EU-regionombudsmännen planerat för och medverkat till genom förandet av Europaparlamentarikernas många möten, skolbesök, medieaktiviteter m.m. under de perioder parlamentarikerna befinner sig i Sverige. Planering och genomförande av studieresor till Bryssel eller Strasbourg är en omfattande arbetsuppgift för EU-regionombudsmännen. Europaparlamentet subventionerar årligen upp mot 20 studiegrupper med ca 25 deltagare i varje. Under verksamhetsåret fullföljdes arbetet med studier och diskussion kring EU och Europa genom att SAP, LO och ABF gav ut nr 2 av Dagens Europa. Arbetarrörelsens Tankesmedja producerade en 24-sidig trycksak med aktuell information och debatt; exemplar ställdes till organisationernas förfogande. ABF producerade en studiehandledning som hjälp till de grupper som valda att starta studiecirklar. Intern kommunikation Partidistriktens försteombudsmän 26-mannadelegationen Under 2008 genomfördes 5 överläggningar med 26-mannadelegationen, varav en var gemensam med all personal på partiexpeditionen. Vid dessa överläggningar disku terades bl.a. det politiska läget, opinionsläget, valanalys, studieverksamhet, kom muni ka tionsinriktning, aktuella kampanjer, samordning och samverkan med partidistrikten, samordnad verksamhetsplanering, medlemsutveckling och Sosserian. Ett antal telefonkonferenser har genomförts under året, bl.a. inför presentationen av partiets budgetalternativ i riksdagen. Huvuddelen av övrig kommunikation mellan partiexpeditionen och 26-mannadelega tionen har skett via Sosserian, där 26-mannadelegationen har en egen klubb. Under hösten 2008 genomförde 26-mannadelegationen en studieresa till USA till sammans med funktionärer från kommunikations- och organisations avdelningar na. I USA studerades det amerikanska presidentvalet på plats i Washington och i utvalda delstater. Konferens med partidistriktens ordförande Tre konferenser med partidistriktens ordförande genomfördes under 2008 den 17 januari, den 8 maj och den 18 september. Partiledningen deltog med partiordförande och partisekreterare, och på dagordningen stod det politiska läget samt gemensam verksamhetsplanering. 131

133 Telefonkonferenser med arbetarekommunernas ordförande Den november genomfördes telefonkonferens med arbetarekommunernas ordförande, av praktiska skäl uppdelad på tio telefonkonferenser under två dagar. Ansvariga var ett antal VUledamöter och konferenserna handlade om jobbkrisen, medlemsutvecklingen samt samarbetet med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Facklig-politisk verksamhet Här följer några nedslag när det gäller den facklig-politiska verksamheten 2008: Partiet har medverkat vid ett stort antal utbildningar och träffar med LO-för bunden centralt, regionalt och lokalt. I IF Metalls nya avdelningar har ett arbete med facklig-politisk organisationsutveckling fortsatt under året. Detta arbete omfattar 4 utbildningsdagar per avdelning och mynnar ut i en facklig-politisk handlingsplan. Vid årsskiftet hade 28 av 52 avdelningar genomgått detta, arbetet slutförs under Arbetet med partiets och kommunals gemensamma plattform om att offentlig sektor ska bli en mönsterarbetsgivare har fortsatt under året med ett antal gemensamma aktiviteter. Fackliga Samhällsbyggarna har under 2008 fortsatt att bygga upp en regional organisation för facklig-politisk verksamhet. Arbetet med att genomföra en facklig-politisk organisatorisk utbildning med samtliga regioner har under året fortsatt. Ett antal kortkurser har genomförts i huvudsak med sikte på att stärka det organisatoriska folkrörelsearbetet. Huvudspåret har varit organisation och metoder för upplysning och information på arbetsplatserna. Ett antal fackliga och politiska grupper har besökt parti expe ditionen för att fördjupa sina kunskaper på det facklig-politiska området. Intresset för sådan verksamhet ökar. Under november genomfördes en veckolång utbildning med 30 deltagare från olika förbund och partiet. Några utbildningar har också genomförts för fackliga ledare i partidistrikt och arbetarekommuner. Inom ramen för det facklig-politiska utbytet med våra nordiska grannar har två träffar genomförts under året. Partistyrelsen utser ledamöterna. Under året har LO: s andre vice ordförande Ulla Lindqvist varit ordförande. Särskilt bör nämnas att det fackliga utskottet arrangerade ett seminarium om främlingsfientliga och rasistiska partier samt deltog i en lyckad samordning av internationella kvinnodagen och Europride. Kommun- och landstingsverksamheter Partiexpeditionens arbetsinsatser inom det kommunala verksamhetsområdet syftar till att stärka dialogen mellan partiföreträdare på nationell, regional och lokal nivå. Det är av avgörande betydelse att erfarenhetsutbytet mellan de olika politiska nivåernas fungerar väl. Nationella företrädare är angelägna om att få ta del av kunskaper och exempel från de kommunala nivåerna. Partistyrelsens kommunalpolitiska arbetsgrupp och återkommande överläggningar mellan partiledning och våra företrädare i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har stor betydelse i detta sammanhang. En av de mer prioriterade insatserna från partiexpeditionen är att lokala och regionala partiföreträdare regelbundet får relevant information genom återkommande nyhetsbrev och informationsmaterial. Betydande arbetsinsatser har gjorts för att intressera ännu fler partivänner för att själv hämta material på Sosserian. Under året har allt fler kommunalråd, landstingsråd och politiska sekreterare sökt upp den särskilda klubben för kommunal- och landstingspolitik. 132

134 Politiska sekreterare i kommuner och landsting blev under året inbjudna till två separata överläggningar på partiexpeditionen. På dessa träffar har partiexpeditionens ledning och ansvariga riksdagsledamöter medverkat med föredrag och diskussioner. Partiexpeditionen fullföljde under verksamhetsåret initiativ från 2007 för strukturerade diskussioner kring bl.a. Ansvarskommitténs betänkande, erfarenheter av lokalt samarbete eller bristande samarbete med Miljöpartiet samt temat Röda och blå kommuner i ett blått Sverige. Lokala och regionala partiföreträdare inbjöds till två separata överläggningar. Syftet med dessa överläggningar var att samla ihop erfarenheter kring hur det är att leda en röd respektive blå kommun i det moderatstyrda Sverige. Dessa överläggningar är uppskattade och någon form av uppföljning efterfrågas. Första maj Årets Förstamajmärke gick i rött och grönt. Huvudparollen var Frihet kräver rättvisa. Därutöver användes sex underparoller, i form avbudskap med kontrast: Fler jobb inte ökade klyftor! Utbildning inte utslagning! Vård i tid inte efter plånbok! Byt regering inte klimat! Människovärde inte rasism! Fred i Mellanöstern inte våld! Europride 2008 Mycket hände inom HBT(S) under Europride-veckan. På måndagen den 28 juli bildades HBT(S) Sverige. Marita Ulvskog och Ulla Lindqvist höll i klubban när stadgar och övrig formalia antogs och styrelse valdes. Under Europride rådde full aktivitet från onsdagen då parken öppnade. HBT(S) Stockholm, HBT(S) Göteborg och en stor mängd riksdagsledamöter, landstingspolitiker, kommunpolitiker och andra förtroendevalda fanns på plats i tältet under hela festivalen. Det hölls ett 15-tal seminarier i det gemensamma seminarietält, värvades mer än 30 medlemmar och samtalades med massor av människor. Paraden på lördagen var veckans höjdpunkt. Den var som alltid mycket lyckad och vi fick stor uppmärksamhet. Mona Sahlins sommartal Mona Sahlin höll sitt sommartal den 9 augusti inför en stor publik i Vitabergsparken i Stockholm. Mötet i inleddes med underhållning samt tal av Stockholms oppositions borgarråd Carin Jämtin. Efter Mona Sahlins tal sjöngs det allsång mot högern i en klassisk allsångsmiljö. I samband med sommartalet presenterade Mona Sahlin och Carin Jämtin ett förslag till ny socialdemokratisk klimatpolitik utifrån rådslags gruppen för klimat och miljös arbete. Rådslagsgruppen hade fått in synpunkter från närmare partimedlem mar, privatpersoner, partiorganisationer, bransch organisationer och miljöorganisationer. Minnesdag för Anna Lindh Firandet till Anna Lindhs minne skedde på traditionellt vis genom att parti ordförande Mona Sahlin besökte graven tillsammans med Jan Eliasson. Stockholms arbetarekommun hade arrangerat en fanvakt under dagen. 133

135 Kampfonden År 2008 tog Socialdemokraterna ett stort steg inom insamlingsverksamheten. VU antog en strategi som sträcker sig över Insamlingsverksamheten ska integreras med övrig väljarkommunikation och ses som ytterligare ett sätt att visa stöd för våra idéer. Under året lanserades nya kanaler, t.ex. sms, och förberedelser inför gåvor via hemsidan vidtogs. Nya metoder, t.ex. telemarketing, användes med framgång under året. Det har lett till en ökning av antalet autogirogivare med 28 procent nu finns det totalt stycken autogirogivare. Under 2008 har totalt personer gett en gåva. Resultatet för 2008 är 1,2 miljoner kronor, vilket är bättre än målet i insamlingsstrategin om att leverera en miljon kronor i överskott. Arbetarrörelsens Tankesmedja Föreningen Arbetarrörelsens Tankesmedja som bildades 2006 drivs gemensamt av SAP, LO och ABF. Personalen har under 2008 bestått av kanslichef Ove Andersson, utredningschef Anne-Marie Lindgren, kommunikatör Jan Sparrman (t.o.m. 10 augusti), utredare Sandro Wennberg (fr.o.m. 1 oktober) samt seniorkonsult Levi Svenningsson. Tankesmedjans verksamhet dominerades av arbetet kring de prioriterade ämnes områdena arbetsmarknad, EU, miljö, skatter och marknadisering och har sedan starten resulterat i åtta rapporter: Ojämlikhetens pris! (Anne-Marie Lindgren) Var går vägen till det gröna folkhemmet? (Mathias Tofvesson) Skapar a-kassan arbetslöshet? (Marika Lindgren Åsbrink) Rättvis och hållbar beskattning (Jan Larsson, Magdalena Andersson) Vårdnadsbidrag, en tillbakagång (Åsa Nelander) Gränslös miljö (Mats Engström) Innanför utanförskapet (Bo Jangenäs, Levi Svenningsson) Ta tillbaka demokratin! (Anne-Marie Lindgren). Under 2008 påbörjades ytterligare rapporter, som kommer att offentliggöras 2009, bl.a. om framtidens skatter, partiernas finansiering och om arbetsmarknadspolitik bedrivs i de nordiska länderna. Tankesmedjans utgivna bok Vad är socialdemokrati? såldes slut 2008 och trycktes därefter i ny upplaga. Den har dessutom översatts till 13 språk. Kunskapstidningen Dagens Europa, producerad av Tankesmedjan på uppdrag av LO, SAP och ABF, kom ut med sitt andra nummer i februari Arbetarrörelsens Tankesmedjas medarbetare samt styrelseledamöter har under året genomfört och medverkat i ett 100-tal seminarier, möten, debatter och föreläsningar i egen regi och i samarbete med andra organisationer runt om i landet. Ett försvars- och säkerhetspolitiskt seminarium genomfördes i Helsingfors i maj i samarbete med den finska tankesmedjan Kalevi Sorsa-fonden. Ett större utbildningspolitiskt projekt på europeisk nivå i samarbete med tankesmedjan FEPS (Foundation for European Progressive Studies) i Bryssel igångsattes i slutet av året. Projektet leds av Pär Nuder. Under 2008 startades utgivningen av e-postbrevet VECKANS ANALYS, som går ut till ca prenumeranter, där Anne-Marie Lindgren fortlöpande kommenterar aktuella politiska händelser. SAP har i styrelsen för Arbetarrörelsens Tankesmedja företrätts av Julia Janiec och Peter Hultqvist samt av Lars-Ola Dahlqvist som ersättare. LO:s företrädare har varit Göran Johnsson (ordförande), Tord Pettersson och Annelie Hellander. ABF:s representanter har varit Göran Eriksson och Wivianne Samuelsson, med Olov Sand som ersättare. 134

136 Partiets internationella verksamhet Socialistinternationalen Socialistinternationalen (SI) är världens största politiska organisation med 170 medlemspartier och organisationer från alla kontinenter. Under året har SI dels haft kongress i Aten den 30 juni 2 juli, dels rådsmöte i Puerto Valarta (Mexico) den november. På kongressen deltog närmare 700 personer från 150 partier och 120 länder. Kongressen behandlade fyra teman: Acting now on climate change: To achieve a sustainable world society Working in a world for peace: to resolve an overcome instability Setting the global economy on a new path: to bring growth with opportunities for all Giving migration a human face: to build a new migration agenda placing people first. Mona Sahlin inledningstalade vid diskussionen om fred. Efter henne talade bl.a. Israels försvarsminister Ehud Barak, den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, Iraks president Jalal Talibani samt Yossi Beilin från Israel. Göran Persson, som tillsammans med Chiles f.d. president Ricardo Lagos (FN:s generalsekreterares speciella sändebud i klimatfrågor) leder Socialistinternationalens klimatkommission, talade under klimatdiskussionen. Den socialdemokratiska delegationen bestod av Mona Sahlin, Göran Persson, Urban Ahlin, Carin Jämtin, Luciano Astudillo, Veronica Palm, Anne Ludvigsson och Ann Linde. Dessutom deltog Conny Fredriksson som ordförande i SI:s kurdkommitté, Lena Hjelm Wallén som ordförande i Forum samt Olle Burell, Martin Sandgren och Oscar Stenström. Carin Jämtin och Anne Ludvigsson deltog även i SI Womens kongress den juni. Polisario ansökte om medlemskap 1992 och vid kongressen blev man äntligen observatörsmedlemmar. MDC från Zimbabwe blev fullvärdiga medlemmar, medan Fiji Labour Party uteslöts pga. att man har ingått i en regering som tillsatts efter en militärkupp. SI har en rad kommittéer där partiet utsett personer som förväntas ta större ansvar för att föra diskussionen om dessa frågor inom partiet. Kommittérepresentationen finns i bilaga 2. Socialistinternationalens två medlemspartier i Mexico, PRD och PRI, var värdar för ett rådsmöte i Puerto Vallarta den november. Temat för mötet var Ett social demokratiskt svar på den globala finanskrisen. SI betonade betydelsen av att en väl fungerande marknad förutsätter en balans mellan regeringen/demokratin och marknaden. Det är avgörande att regeringar måste ha kraft att kunna ta en aktiv roll, inte minst när det gäller att sätta upp regler för den giriga finansmarknaden. I samband med rådsmötet presenterades den kommitté med bl.a. Joseph Stieglitz som ska diskutera progressiva svar på finanskrisen. Den svenska delegationen bestod av Håkan Juholt, Carin Runeson, Ann Linde och Martin Sandgren. Klimatkommissionen och klimatkonferens SI:s klimatkommission, som leds av Göran Persson och Ricardo Lagos, genomförde under året tre möten ett i Chile i april, ett i Ryssland i juli och ett i Sverige i september. På mötet i Chile och vid den efterföljande studieresan till Antarktis deltog Mona Sahlin. Antarktis är en av klimatförändringarnas riktiga hotspots och där man på nära håll kan studera dess effekter. Mötet i Sverige, som var kommissionens andra ordinarie möte, hölls på partiexpe ditionen på Sveavägen 68. På mötet deltog bl.a. Göran Persson, Ricardo Lagos, Cristina Narbona (OSSEambassadör och f.d. miljöminister från Spanien), Sergei Mironov (ordförande i Rättvisa Ryssland och talman i det ryska federations rådet), Aleksandr Kwasniewski (f.d. president i Polen), Elio di Rupo (partiledare från Belgien), Mohammed El Yazghi (minister från Marocko), samt SI:s generalsekreterare Luis Ayala. 135

137 I samband med mötet arrangerades klimatkonferensen Vårt klimat investera i framtiden, i Stockholms Konserthus. Konferensen var partiets och Kommunals avskedsgåva till Göran Persson när han avgick som partiledare. Drygt 250 personer deltog på konferensen, bl.a. flera ledamöter i klimatkommissionen, Mona Sahlin, Ylva Thörn, Majora Carter (South Sustainable Bronx), Guy Ryder (generalsekreterare i ITUC) m.fl. Gästerna fick bl.a. besöka kretsloppssamhället Södra Hammarby hamnen. Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) ESP bildades 1992 och har 33 medlemspartier från 27 EU-medlemsländer samt Norge. Därutöver finns sex associerade partier och sju partier med observatörs status. Ordförande är Poul Nyrup Rasmussen från Danmark. Carin Jämtin sitter i ESP:s styrelse. Året har dominerats av tre frågor: arbetet med ett gemensamt valmanifest inför Europaparlamentsvalet utarbetandet av en rad förslag för att komma tillrätta med avigsidor av den helt oreglerade finansmarknaden (förslaget antogs av Europaparlamentet) alla frågor relaterade till EG-domstolens utslag i viktiga frågor för löntagarna, som t.ex. Laval- och Rüffertdomarna. Kring dessa frågor har en rad möten och seminarier hållits, där ESP har såväl opinionsbildat, tryckt på EU:s institutioner och arbetat fram egna konstruktiva förslag. Samarbetet med det europeiska facket har ökat, inte minst tack vare att svenska LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin är ordförande i European Tradeunion Confederation (ETUC). ESP genomförde fyra delegationsresor under 2008 två till Kina, en till USA och en till Cypern. Margot Wallström deltog i kampanjstarten för 50/50 som arbetar för att hälften ska vara kvinnor på EU-kommissionens mest inflytelserika poster. ESP genomförde sitt rådsmöte i Madrid den 1 2 december. I den svenska delega tionen deltog Mona Sahlin, Urban Ahlin, Carin Jämtin, Ann Linde, Claes Nordmark samt Oscar Stenström. På rådsmötet presenterade ESP:s valmanifest inför Europaparlamentsvalet som arbetats fram av de fyra arbetsgrupperna Europa i världen, Rädda vår planet, Europeisk demokrati och mångfald samt Välfärdens Europa. En partiledare var ansvarig för respek tive område; Mona Sahlin ansvarade för miljöområdet. Manifestet har varit föremål för tusentals diskussioner i partiavdelningar över hela Europa. Social demokraterna i Sverige höll möten i alla partidistrikt om manifestet och var värdar för ett europeiskt miljöseminarium som hölls i Stockholm under rubriken Rädda vår planet. Under året deltog ESP-aktivister från Sverige vid aktivistkonferenser i Danmark och Österrike, och i juni bildades Foundation for European Progressive Studies (FEPS), en tankesmedja med nära koppling till ESP. Göran Johnson ingår i FEPS:s speciella rådgivande forskningsgrupp och Pär Nuder leder ett projekt som handlar om hur Europas länder ska förbättra sina utbildningssystem för att möta de ständigt ökade kraven från arbetslivet och hantera utmaningen från andra länder. Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet bildades 1993 av västeuropeiska socialdemokratiska partier för att stödja demokratisk utveckling i Östeuropa. Under åren har stödet till organisationer och partier varit omfattande i form av utbildning i ideologi, organisationsfrågor, politisk strategi, mobilisering, kampanjarbete m.m. Efter EU:s utvidgning ligger fokus på insatser i unionens nya grannländer liksom på Balkan och i viss mån Kaukasus. Flera konferenser på olika teman har hållits under året, bl.a. i Istanbul om utvecklingen i Turkiet och dess närmande till EU, en grön agenda i sydöstra Europa, transparens och öppenhet i samhället samt politiska artiers roll i Albanien. 136

138 Under året genomfördes en delegationsresa till Ryssland för att följa utvecklingen efter presidentvalet. Under året har Socialdemokraterna dessutom medverkat och haft nytta av Forums aktiviteter i Ryssland, Georgien, Vitryssland och Ukraina. Forums ger kontinuerligt ut nyhetsbrev och landrapporter på hemsidan om den politiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa, Ryssland och Centralasien. Det är mycket användbara verktyg i det internationella arbetet. Nordisk verksamhet Det nordiska samarbetet har en lång tradition och är fortfarande en viktig och livaktig del av socialdemokratins internationella arbete. Huvudsakligen bedrivs verksamheten enligt följande: SAMAK (ordförande- och sekreterarmöten, arbetsgrupper, seminarier, årsmöten) representation vid kongresser och val i Norden erfarenhetsutbyte och samarbete med nordiska socialdemokratiska partier representation vid Nordiska rådets och partigruppens möten. SAMAK SAMAK är en samarbetskommitté för de socialdemokratiska partierna och lands orga nisa tionerna i Norden. SAMAK håller årsmöten, nordiska arbetarkongresser vart fjärde år, ord förandemöten, sekreterarmöten samt möten med arbetsgrupper, konferenser och seminarier. SAMAK utarbetar även gemensamma program. SAMAK:s kansli har under året varit förlagt till det danska socialdemokratiska partiets kontor i Köpenhamn. Ordförande har varit Eero Heinäluoma (t.o.m. juni) och Jutta Urphilainen (fr.o.m. juni) och generalsekreterare Peter Palshøj. SAMAK:s årsmöte hölls den 22 januari på Runöskolan, Åkersberga. Mötet hade tre teman: Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen som framtidsrörelse, Norden i Europa samt Norden som klimatpolitisk föregångsregion. Wanja Lundby-Wedin deltog i panelen för Norden i Europa och Mona Sahlin i panelen för Norden som klimatpolitisk föregångsregion. Svenska delegater var Mona Sahlin, Marita Ulvskog, Thomas Östros och Ann Linde. På årsmötet presenterades Energi- och klimatpolitiska gruppens rapport Norden ska gå först i klimatkampen, 20 konkreta förslag för framtidens energi- och klimatpolitik. Svenska partirepresentanter i gruppen har varit Thomas Östros och Alf Eriksson. Till årets möte var även representanter för socialdemokratiska och fackliga organisationer i övriga Östersjöländer inbjudna, och den 23 januari genomfördes ett Östersjö seminarium tillsammans med Friedrich Ebert Stiftungs Nordenkontor. Ett nordiskt jobbtoppmöte hölls på partiexpeditionen den 24 november. En rad nordiska parti- och fackföreningsrepresentanter diskuterade hur jobbkristen ska lösas. Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin deltog. Mona Sahlin tog också upp jobbtoppmötet i sin debatt vid Nordiska rådets 60:e session i Finland. Under året har följande arbetsgrupper haft representation från partiet: EU-arbetsgruppen, där Inger Segelström har varit svensk partirepresentant och även ordförande. Gruppen har haft tre möten under året ett hos respektive ordförandeland i EU (Slovenien och Frankrike) samt ett i Bryssel. Utrikes- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen har som svenska partirepresentanter haft Urban Ahlin, Anders Karlsson och Ann Linde. Bland de frågor som har diskuterats märks Burma, Ryssland, Kina, Afghanistan, Irak, fredsbevarande styrkor, Mellanöstern, USA:s tillbakadragande från Nordatlanten, kluster bomber samt miljöaspekter på säkerhet. Den nya ojämlikheten en gemensam utmaning, med Thomas Östros och Emma Lennartsson som partiets representanter. Arbetsmarknaden och välfärden, med Berit Högman som partiets representant. 137

139 Demokratistöd genom partier I nära samarbete med Olof Palmes Internationella Center bedriver Social demok raterna sedan flera år verksamhet för att stödja en demokratisk uppbyggnad och utveckling av systerpartier runt om i världen. Verksamheten består såväl av studiebesök i Sverige som utbildnings- och seminarieverksamhet i samarbetsländerna. Samarbetet sker mellan partier på lokal, regional och central nivå. Under året kunde drygt 60 projekt för totalt kronor planeras. Under 2008 har vi bl.a. samarbetat med följande partier och länder: PS Argentina, PT Brasilien, SDP och SNSD Bosnien-Hercegovina, PPD Chile, PDA Colombia, AKBAYAN Filippinerna, UDPS, Kongo-Kinshasa, DPM Moldavien, CoD Namibia, PPP Pakistan, Al Fatah Palestina, DP Serbien, ANC Sydafrika, Ryssland och SPU Ukraina, Vitryssland. Några nedslag 2008: Utbildningar för al Fatah i Gaza och på Västbanken har genomförts. I sam band med utbildningarna har besök och diskussioner förts på central nivå med företrädare för Fatah. Det lokala samarbetet i Bosnien har utvecklats med flera arbetarekommuner involverade. En delegation från ANC i Sydafrika besökte Sverige och fick insikter i näringslivsfrågor Interndemokratisk utbildning för PUK i Irak genomfördes i Suleymani och Erbil. Ungdomsnätverk i Latinamerika har byggts upp. Aktiviteter har skett i Vitryssland för att stödja demokratisk utveckling. Partiet har arbetat med demokratiutveckling på Filippinerna och hållit ett möte för progressiva asiatiska partier. Anna Lindh-seminariet Årets Anna Lindh-seminarium handlade om kvinnligt ledarskap i Anna Lindhs anda. Totalt 15 kvinnor från våra systerpartier i Israel och Palestina inbjöds till ett seminarium där en av Sveriges mest meriterade ledarskapskonsulter diskuterade problem och möjligheter för kvinnliga politiska ledare. Gästerna från Mellanöstern fick också träffa vår kvinnliga partiledare och kvinnliga riksdagsledamöter. Ett av syftena med seminariet var att israeliska och palestinska kvinnliga politiker skulle lära känna varandra och få möjlighet att diskutera situationen i sitt område. Detta skedde också, som vanligt inte helt utan konflikter. En skrift från seminariet producerades. Partidistriktens internationella verksamhet Den 17 oktober, i anslutning till årets Palmedagar, samlades partidistriktens internationella kontaktpersoner i Stockholm. På mötet diskuterade förutom verksamheten i distrikten även valplattformen inför valet till Europaparlamentet, rådslagsprocessen och rådslagsrapporter. Dessutom medverkade Palmecentret med information om partistödsprojekten. Palmedagarna handlade om migrationsfrågor, och partiets förslag om ny politik på detta område, presenterat i rådslagsrapport om migration, diskuterades. Det internationella nyhetsbrevet Gränslöst har getts ut av den internationella avdelningen. 138

140 Rådslagsarbetet och presidentvalet i USA En stor del av den internationella verksamheten under 2008 har genomförts inom ramen för rådslaget Vår värld, (se vidare under rubriken Rådslagsarbetet). Presidentvalet i USA tilldrog sig stor uppmärksamhet under året. En stor delegation från partiexpeditionen besökte fem olika delstater och lärde sig mer om metoder för kampanjarbete. Demokraterna höll sitt konvent i Denver, Colorado, och hade i anslutning till detta ett ambitiöst program för internationella gäster. Monas Sahlin, Urban Ahlin och Ann Linde deltog och bloggade direkt hem om allt som hände. Partiledarens internationella engagemang Partiledare Mona Sahlin har haft ett omfattande internationellt engagemang under året. Här nedan nämns ett urval, utöver de aktiviteter som nämns ovan. Vid ett besök i Indien talade hon på ett seminarium i Indiens parlament Lok Saba. Hon besökte också svenska företag och biståndsprojekt. Både Norge och Finland har fått besök flera gånger. Hon har talat och medverkat vid arrangemang i Progessive Governance i London. Våra systerpartiers partikongresser i Storbritannien och Finland har hört tal från partiordförande Sahlin. Vid ett besök hos PPR i Mexico hölls ett möte med partiledare och delstatsminister. Besöket handlade om klimatförändring i tropisk miljö, entreprenörskap kvinnor, fattigdomsbekämpning och situationen för urinvånare. 139

141 Sidoorganisationer och nätverk S-kvinnors verksamhetsberättelse 2008 Socialdemokratiska kvinnoförbundet har under verksamhetsåret drivit flera politiska frågor, de flesta med fokus på hur den borgerliga regeringens politik slår mot kvinnor. Några av de frågor som kvinnoförbundet har fokuserat på är den borgerliga regeringens beslut att införa vårdnadsbidrag, vårdförbundets strejk, vaccin mot livmodershalscancer och barnomsorg på obekväm arbetstid. Internationella kvinnodagen, den 8 mars 2008, uppmärksammades av s-kvinnor i hela Sverige genom av aktiviteter och lokala arrangemang. I Stockholm arrangerade kvinnoförbundet ett mycket välbesökt seminarium om jämställdhet i generationer som sändes i SVT24, medverkade gjorde bl.a. Mona Sahlin, Anna-Greta Leijon och Anna Toursie. Under våren genomförde kvinnoförbundet två seminarieserier i samarbete med ABF, den ena med fokus på islam i Sverige, den andra om synen på föräldraförsäkringen på mansdominerade arbetsplaster. Under året har kvinnoförbundet drivit Demokratikampanjen i Tensta. Sedan februari 2008 kommer Nalin Pekgul och andra upprörda Tenstabor att stå utanför Tensta vårdcentral varje torsdag ända tills att Filippa Reinfeldt kommer för att svara på frågor om försämringarna av sjukvården i socialt utsatta områden, vilket Vårdval Stockholm innebär. I väntan på Filippa Reinfeldt besöks Nalin Pekgul och Tensta borna av olika politiska företrädare för att diskutera sjukvården och andra politiska frågor. Kampanjen har utvecklats till en folkrörelse som skapar möten och samtal mellan politiska företrädare och människor på plats i deras bostadsområden. Kvinnoförbundet har under 2008 genomfört kurser för förbundets medlemmar. Kurserna har genomförts på såväl klubb-, distrikts-, och förbundsnivå. I våras hölls en funktionsträff för distriktens ordförande, kassörer, utvecklingsledare och studieorganisatörer i Stockholm. Funktionsträffen var en möjlighet att träffas och diskutera utvecklingen och nyheter inom de olika ansvarsområdena. Kvinnoförbundet har genomfört en satsning på medlemsutveckling där träffar för nya medlemmar har anordnats som ett sätt att inspirera och behålla nyvärvade med lemmar i organisationen. I oktober genomfördes en träff för nya medlemmar på central nivå på Runö kursgård. Träffen blev mycket lyckad med nöjda och inspi rerade medlemmar som driver verksamheten vidare i sina klubbar. Höstkampanjen 2008 Små barn har stora behov av omsorg fokuserade på behovet av att utveckla och förbättra den svenska förskolan. Under kampanjen arrangerade förbundet seminarier i bl.a. Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad och Luleå. Under 2008 har förbundet genomfört internationella projekt i Turkiet och genom CEEnetwork i Östeuropa. Förbundet har noga följt händelseutvecklingen i bl.a. Palestina. Medlemstidningen Morgonbris har genomgått ett lyft under året. Förbundet har tagit över produktionen av tidningen, en ny redaktör har anställts och tidningen har fått ett nytt utseende. Förhoppningen är att Morgonbris kommer att bli mer läsvärd, intressant och användbar som medlemstidning. Sveriges Kristna Socialdemokrater Broderskapsrörelsen Broderskapsrörelsens medlemskår ligger på en stabil nivå runt medlemmar fördelade över hela landet. Distrikt och grupper finns i stort sett i samtliga län och kommuner i landet. Under slutet av 2008 tog medlemsvärvningen ny fart, och flera nya lokala grupper av Broderskapsrörelsen bildades. Broderskapsrörelsen står med ett ben i arbetarrörelsen och ett ben i den kristna ekumeniska rörelsen. Detta präglar rörelsens politiska roll, prioriteringar och bidrag till partiets arbete. Inter- 140

142 nationella frågor, socialetiska frågor, integrationsfrågor, kulturdialogfrågor, sociala rättvisefrågor och hållbar utveckling står i fokus. Verksamheten har präglats av förberedelser inför kommande valrörelser och arbetet med att påbörja ett långsiktigt byggande av en stark organisation. Vid förbunds kongressen 2007 beslutades att bilda nätverket Troende Socialdemokrater. Nätverket har under 2008 börjat såväl ett arbete med att formulera utgångspunkterna för tro och politik ur ett multireligiöst perspektiv som ett arbete med att organisera sig. Under 2008 bildades också ett nätverk bland rörelsens yngre medlemmar, som snabbt kommit igång med planering av sin verksamhet. I september genomfördes förbundets distriktsledarsamling. Två frågor var i fokus: För det första inleddes en bred diskussion om Manifest för kristen vänster som ska behandlas på förbundskongressen Med manifestet får man nya möjligheter att tydligt mejsla ut en ideologisk utgångspunkt, som alltjämt är både angelägen och radikal. För det andra fokuserades på metoder och former för verksamhetsutveck ling och medlemsvärvning. Målet är att värva nya medlemmar till Broderskapsrörelsen fram till kongressen Redan 2008 tog man ett stort kliv på den vägen genom att 221 nya medlemmar skrevs in i förbundet. Sveriges Kristna Socialdemokrater har under lång tid varit djupt engagerade i Mellanösternkonflikten, och man hade flera gånger under året anledning att agera och reagera mot händelser i regionen. Dessutom medverkade förbundet till att ge ut boken Israel och Palestina 60 år i våra röda hjärtan, en antologi över arbetarrörelsens Mellanösternpolitik genom åren. Traditionsenligt var Broderskapsrörelsen aktiv under Almedalsveckan. I Metodist kyrkan, centralt placerad i Visby, genomfördes en stor andel av de seminarier under veckan som helhet som hade internationellt fokus. Man genomförde också semi narier om kulturpolitik, rättvis handel och religionsdialog. Broderskapsrörelsen är helägare till en av få rörelsedrivna veckotidningar, Tidningen Broderskap. Tidningen fyllde under året 80 år, vilket firades med seminarium och festligheter. De nya presstödsreglerna har lett till att man har sökt nya former för tidningens produktion, och man ser med tillförsikt fram emot 2009, då en ny och spännande tidning kommer att se dagens ljus. SSU 2008 var ett händelserikt år för SSU. Året ägnades åt medlemsrekrytering och verk samhetsbyggande insatser i hela landet. Även detta år har man arbetat med temaår och i år var temat Jämlikhet, vilket har genomsyrat SSU:s studier, kampanjer och utåtriktade aktiviteter under året. Förbundets centrala kampanjinsatser genomfördes under temat Välkommen till Sverige som syftade till att lyfta frågor om fördomar och främlingsfientlighet men också om ökade klyftor. Insatserna som gjorts under året har bidragit till att medlemsutvecklingen stabiliserats och förbundet har fortsatt att öka sitt medlemsantal. Medlemsutveckling 2007 lämnade SSU in sin första ansökan om statsbidrag till Ungdomsstyrelsen sedan 2005, och 2008 har man arbetat vidare med ansökningsprocessen och man ansökte också detta år. Antalet bidragsberättigande medlemmar har fördubblats sedan förra ansökan och antalet lokalorganisationer har ökat. Ungdomsförbundet har prioriterat att bygga lokal verksamhet och fler kommuner rapporterade in aktiva lokalorganisationer och medlemmar. SSU ökade från 65 lokal organisationer till 90 under Målet fram till kongressen 2009 är att öka till 100 aktiva kommuner. Förbundet värvade många nya medlemmar under året, bara under hösten 2008 värvades nya medlemmar och man växte under året till medlemmar. Målet är att 2010 vara Sveriges starkaste politiska ungdomsorganisation. 141

143 Studier SSU förbundet har under året ordnat ett flertal kurser på Bommersvik som har inriktat sig på politik och organisation. Förutom de väldigt uppskattade nyårskurserna med nästan hundra deltagare har förbundet också satsat på handledar utbildning och ideologisk utbildning för att stärka ledarna i distrikten. Även kurser med fokus på skrivande, webbradio och internationell politik har varit uppskattade. Kurserna har haft besök av många partikamrater men även av forskare och journalister. Kampanjer SSU har under 2008 jobbat hårt för att vara den unga generationens röst och kämpa mot den orättvisa politik som den moderatstyrda regeringen för. Temat för 2008 var jämlikhet och förbundets kampanj under året gick under namnet Välkommen till Sverige. Kampanjen beskrev förutsättningarna för människors frihet att forma sina egna liv oavsett klass eller etnisk bakgrund. I dag begränsas många svenskar med utländsk bakgrund i Sverige. Diskriminering och rasism kränker och hindrar människor på många sätt. SSU menar att rasismen är farlig för Sverige och syftet med kampanjen var att tala om du fördomar som bildar grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Kampanjen syftade också till att visa på de ekonomiska klyftorna som växer i vårt samhälle och hur den orättvisa politik som den borgerliga regeringen för leder till att öka skillnaderna ännu mer. En rad nya kampanjmetoder har prövats under året som att genomföra ett samarbete med fackförbund för att nå ut till unga arbetsplatser. En enkätundersökning genom fördes under hösten som syftade till att undersöka arbetsmiljön och det politiska engagemanget på arbetsplatser där unga arbetar. Demonstrationer under kampanjen Röd genomfördes i september på flera håll i landet i samband med att det var två år kvar till riksdagsvalet S-studenter Socialdemokratiska studentförbundet har under året bestått av lite mer än 20 aktiva klubbar och förbundet finns representerat på nästan alla högskoleorter. För förbundet har det varit ett händelserikt verksamhetsår, med stor verksamhet på både förbundsnivå såväl som på klubbnivå. Socialdemokratiska studentförbundet har brutet verksamhetsår och kongress i juni varje år. Kongressen 2008 hölls på Lärarhögskolan i Stockholm. Föregående års presidium återvaldes tillsammans med merparten av förbundsstyrelsen. Förbunds styrelse för verksamhetsåret är Kajsa Borgnäs (ordförande), Daniel Gullstrand (förbundssekreterare), Linus Samuelsson (kassör), samt ledamöterna Emil Adén, Anton Andersson, Sevgi Bardakci, Veronica Berg, Ida Borg, Alexandra Franzén, Johan Lennartsson, Magnus Nilsson, Sonja Pagrotsky och Patrik Ruppel. Förutom de stadgeenliga valen behandlades motioner och det högskolepolitiska programmet reviderades. I verksamhetsplanen som antogs på kongressen sattes två huvudsakliga profilfrågor upp som ska styra förbundets politiska arbete under verksamhetsåret Reformism: Frihet, Jämlikhet och Miljö samt Radikalt Europa. Förutom detta arbetar förbundet med kår- och utbildningspolitik och internationell solidaritet, främst genom samarbete med övrig arbetarrörelse och genom internationella projekt. Under året har förbundet arbetat med att knyta närmare kontakter med övriga arbetarrörelsen, främst på lokal nivå där kontakter inte alltid har funnits. Nästan alla av förbundets klubbar är nu knutna till en arbetarekommun som s-förening. Under året har studieverksamheten utvecklats med satsning på större konferenser. Under våren arrangerades en konferens med temat En nationalekonomi för vänstern som var mycket välbesökt och blev omskriven i ett flertal tidningar, under hösten arrangerades en 10-talskonferens i anslutning till profilfrågan Reformism: Frihet, Jämlikhet och Miljö som antogs på kongressen. 142

144 Förutom detta har det arrangerats två kurser för nya medlemmar, en på våren och en på hösten. Under 2008 har s-studenter fördjupat sitt studiesamarbete med Västerås folkhög skola, ABF och Viskadalens folkhögskola. I samband med presidentvalet i USA anordnade s-studenter en valvaka i partistyrelserummet, Sveavägen 68, med samman lagt 163 besökare under natten. Valvakan gästades av ett antal kommenta torer och föreläsare, däribland Mona Sahlin. S-studenters internationella verksamhet har till största delen bestått av Burma utskottets arbete, där s-studenter stödjer den demokratiska oppositionen genom volontärarbete, påverkansarbete och upplysningsarbete. Under året har man haft ett flertal volontärer, som främst har arbetat i Mae Sot, en by i Thailand vid gränsen till Burma där stora delar av den burmesiska oppositionen håller till. Förbundets internationellt ansvariga i förbundsstyrelsen har även varit med på en av dessa resor. Förbundet har under verksamhetsåret haft goda kontakter med partiets sidoorganisationer och har samarbeten med SSU, Broderskap och S-kvinnor. Tillsammans med Arbetarrörelsens Tankesmedja, Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd och Arenagruppen driver förbundet ett uppsatssamarbete, där studenter som ska skriva uppsats fått möjlighet att göra det tillsammans med dessa organisationer. Under året har arbetet med det nystartade forskarnätverket fortsatt. Våren 2008 arrangerades den första forskarkonferensen i Stockholm med ett 50-tal deltagare från ett flertal vetenskapliga områden som presenterade papers och diskuterade socialdemokratisk politik. Nya konferenser kommer att hållas våren Under hösten gav förbundet ut antologin Från smedja till sambandscentral var finns plats för idédebatt? med ett releaseseminarium i ABF-huset i Stockholm, där ca 80 besökare kom. Ytterligare seminarier kring boken planeras till våren I boken har ett flertal personer med koppling till det socialdemokratiska studentförbundet och dess föregångare innan nedläggningen medverkat. Kansliet har under året bestått av heltidsarvoderade förbundsordförande och förbundssekreterare, samt en ordinarie ombudsman. Under våren var tre ombudsmän deltidsanställda för att arbeta med medlemsvärvning. Under höstterminen har förbundskansliet även haft en deltidsanställd assistent. Feministas Under året har Feministas i samarbete med ABF Stockholm arrangerat fyra semi narier tre på våren och ett på hösten. Feministas var även med och arrangerade aktiviteter kring den 8 mars på Långholmens folkhögskola. 143

145 Partiets företagsengagemang Fastighets AB Adolf Fredrik-koncernen Bolaget ägs till 100 procent av Socialdemokraterna. Bolaget är moderbolag i en koncern som består av tre helägda dotterbolag, Socialdemokraternas Hus AB, Fastighetsaktiebolaget Tiarella och Rospress AB. Fastigheten Iris 10 såldes den 1 januari 2008 till Fastighets AB Tiarella. Fastighets AB Adolf Fredrik har bedrivit uthyrning av lokaler i kv. Adonis 7, Stockholm och Fastighets AB Tiarella har hyrt ut bostäder och lokaler i kv. Iris 10, Stockholm. Alla ytor i bägge fastigheterna har varit uthyrda Arbetsfördelningen mellan bolagen är den att Fastighets AB Adolf Fredrik och Fastighets AB Tiarella förvaltar respektive fastighet och sköter uthyrnings verksamheten. Socialdemokraternas Hus AB organiserar och sköter kontors serviceverksamheten i Adonis 7. Rospresskoncernen Under år 2008 bytte aktierna i Rospress AB ägare och partiet sålde dem till Fastighets AB Adolf Fredrik som är ett helägt dotterbolag till partiet. Rospress AB äger i sin tur samtliga aktier i Avisa AB. Rospress AB ska självt eller genom hel- eller delägda bolag bedriva tidningsrörelse och därmed förenlig verksamhet. Avisa AB Avisa AB är helägt dotterbolag till Rospress AB. Avisa AB var vid ingången av år 2008 ett moderbolag i en koncern bestående av Avisa Media AB, Socialdemokraten AB och FR Amerikavägen 1 KB. Under 2008 såldes FR Amerikavägen 1 KB och Avisa Media AB fusionerades med Avisa AB. Vid utgången av året fanns enbart Socialdemokraten AB kvar i bolagets ägo. Avisa AB har som uppgift att äga och utge dagstidningar samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Socialdemokraten AB Föremålet för bolagets verksamhet är utgivning av periodiska tidskrifter, att bedriva grafisk produktion och därmed förenlig verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom. Bolaget bedriver för närvarande ingen verksamhet. A-lotterierna (Folkrörelsernas lotteribyrå Ekonomisk Förening FLB) Ägare i A-lotterierna är SAP och SSU som har andelar vardera samt Förbundsskolan Bommersvik som har 4 andelar. Folkrörelsernas Lotteribyrå ekonomisk förening fortsätter att utveckla spelverksamheten, både i befintliga och nya produkter. Kombilotteriet den största och viktigaste produkten - visar en fortsatt omsättningsökning för Verksamheten bedrivs i ett enkelt bolag där SAP, SSU och A-lotterierna AB är andelsägare. I Sperospel AB bedrivs numera enbart distribution av skraplotter via återförsäljare, i samarbete med IOGT-NTO Lotterier. AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 procent av SAP. AiP Media Produktion AB genom förde 2008 sitt nionde hela verksamhetsår efter att man 1999 ombildades till ett av partiet helägt aktiebolag. 144

146 Affärsidén är att på uppdrag och kommersiella villkor producera infor ma tion och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemo kraternas nyhetsinriktade parti tidningar Aktuellt i Politiken, Stockholms Tidningen och Ny Tid i Göteborgs området. Samtliga dessa utkommer i tabloidform en gång i veckan. Utöver tabloidtidningarna producerar AiP Media Produktion AB S-Kvinnors medlemstidning Morgonbris, Folkets Hus och Parkers tidning Scen & Salong, Socialdemokraternas egen debatt tidskrift Tiden, Stockholms arbetarekommuns medlemstidning Stockholm, Aktuellt i Partiet samt AiP Västernorrland. AiP Media Produktion AB har under 2008 fortsatt att prioritera arbetet med att stärka Aktuellt i Politiken, Stockholms Tidningen och Ny Tid. År 2008 var Stockholms Tidningen den tidning som ökade mest i svensk dagspress (25 procent) och Aktuellt i Politiken kom på åttonde plats (9,9 procent). Tack vare omfattande produktion i AiP Sidverkstad och god kostnadskontroll kunde AiP Media Produktion AB presentera ett positivt resultat även Därmed har bolaget gett överskott fem år i rad och har nu en relativt stark ekonomisk ställning. Bommersvik Bommersvik AB bildades Ägare är SSU (74 procent) och SAP (26 procent). Försäljningen 2008 var otroligt ojämn med en mycket dålig start under februari fram till april och samtidigt den bästa september någonsin i Bommersviks historia. Vi ser att trenden med ökade dagkonferenser håller i sig. Under året har bolaget bytt vd. Personalomsättning har varit ganska hög. Ledningen har lagt mycket fokus på ett ledarskap baserat på eget ansvar och kommunikation samt utvecklingen av en driftsgrupp. Ett antal riktade marknadsföringsinsatser har skett under året allt från deltagande på mässor till utskick, telefonblänkare, visningsresor, annonser, workshops m.m. I oktober 2008 anställdes en försäljningschef för första gången. För att möta en nedsatt efterfrågan på grund av lågkonjunkturen kommer försäljningsinsatserna att fokusera på att knyta upp nuvarande kunder och volymer med förmånliga volym kundavtal samt utöka bearbetningsplattformen för att nå fler potentiella bokare. Ekonomisk redovisning Årsredovisningen för den socialdemokratiska koncernen redovisas i särskild ordning. Vidare redovisas särskilda bokslut för: Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Stiftelsen Hjalmar Brantings minne Stiftelsen Ernst Wigforss minne Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete. 145

147 Partiledning 2008 Verkställande utskottet Ordinarie ledamöter Ersättare Mona Sahlin Lars Isaksson Marita Ulvskog Ulrica Messing Wanja Lundby-Wedin Heléne Fritzon Bosse Ringholm Stefan Löfven Elvy Söderström Britt Bohlin Olsson (t.o.m ) Pär Nuder Ibrahim Baylan Thomas Östros Sven-Erik Österberg Adjungerade Nalin Pekgul Peter Weiderud Jytte Guteland Kajsa Borgnäs Inger Segelström Carin Jämtin Annelie Hultén Tommy Ohlström Håkan Juholt Stefan Stern Ordförande i S-kvinnor Ordförande i SKSF Ordförande i SSU Ordförande i SSF Ordförande i den svenska socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet Ordförande i rådslagsgruppen Vårt klimat Ordförande i rådslagsgruppen Vårt klimat Partikassör Biträdande partisekreterare Biträdande partisekreterare samt gruppsekreterare i riksdagsgruppen Verkställande utskottet har haft 18 protokollförda sammanträden januari, 1 februari, februari (internat), 22 februari, 14 mars, 4 april, 18 april, 9 maj, 30 maj, 8 augusti, 1 2 september (internat), 12 september, 3 oktober, 10 oktober, 24 oktober, 30 oktober, 14 november samt 5 december. Partistyrelsen Ordinarie K G Abramsson Urban Ahlin Berit Andnor Mikael Damberg Tomas Eneroth Marie Granlund Lena Hallengren Hans Hoff Annelie Hultén Peter Hultqvist Berit Högman Mats Johansson Morgan Johansson Ingrid Lennerwald Lena Micko Ersättare Carin Jämtin Hans Ekström Anna-Carin Magnusson Åke Svensson Britt-Marie Andrén Karlsson Tommy Ternemar Phia Andersson Lena Ludvigsson-Olafsen Luciano Astudillo Mariana Buzaglo-Penchansky Kent Ögren Monica Haider Niklas Karlsson Benita Vikström Mattias Ottosson 146

148 Ella Niia Ingela Nylund Watz Mariam Osman Sherifay Raimo Pärssinen Hans Stenberg Hans Tilly Margareta Widén Berggren Kristina Zakrisson Adjungerade Ulf Mårtensson Olle Burell Ilmar Reepalu Tjänstemannarådet Ordförande i den socialdemokratiska kyrkomötesgruppens styrelse Ordförande i s-gruppen SKL Partistyrelsen har haft nio protokollförda sammanträden februari, 28 mars, 25 april, 12 maj, juni (internat), 22 augusti, 19 september, 31 oktober, 28 november och 15 december. Revisorer Ordinarie Håkan Bystedt Anita Modin Lars Ericson Ersättare Berit Oscarsson Ove Persson Anna Larsson Förtroenderådet Förtroenderådet består av 120 ombud, fördelade på partidistrikt enligt samma princip som vid ordinarie kongress. Ombud och ersättare väljs av distrikts kongresserna för fyra år. Rådet ska sammanträda minst en gång om året, samt i övrigt på kallelse av partistyrelsen, som inför varje sammanträde beslutar om dagordning och arbetsordning. Förtroenderådet sammanträdde den 15 november i Stockholm, och man antog valsedeln till EU-parlamentsvalet enligt nedan: 1. Marita Ulvskog, Solna 2. Olle Ludvigsson, Göteborg 3. Åsa Westlund, Haninge 4. Göran Färm, Norrköping 5. Anna Hedh, Mörbylånga 6. Jens Nilsson, Östersund 7. Hillevi Larsson, Malmö 8. Ardalan Shekarabi, Nacka 9. Carina Ohlsson, Lidköping 10. Börje Vestlund, Stockholm 11. Monika Theodorsson, Vänersborg 12. Niklas Karlsson, Landskrona 13. Carina Hägg, Värnamo 14. Jonas Gunnarsson, Skoghall 15. Monica Haider, Älmhult 16. Per-Erik Johansson, Umeå 17. Mona Kanaan Seifkhani, Eskilstuna 18. Lars-Erik Soting, Örebro 147

149 19. Hanna Westerén, Visby 20. Magnus Johansson, Karlskrona 21. Susanne Andersson, Kalix 22. Josef Erdem, Borlänge 23. Yoomi Renström, Ovanåker 24. Jana Nilsson, Varberg 25. Catarina Bråkenhielm, Orust 26. Sven Jansson, Enköping 27. Anna Olofsson, Sundsvall 28. Ulf Olsson, Borås 29. Evin Cetin, Södertälje 30. Lars Eriksson, Västerås Förtroenderådet tillsatte dessutom en jobbkommission bestående av Mona Sahlin, Thomas Östros och Wanja Lundby-Wedin. Kommissionen ska knyta till sig forskare, företagare och fackliga organisationer för att söka nya möjligheter och initiativ för jobb och företag. Förtroenderådet antog ett uttalande med anledning av jobbkrisen. Samordning För att underlätta ett kontinuerligt samråd och informationsutbyte har ett antal per so ner som inte är kongressvalda beretts möjlighet att delta i VU:s och partistyrelsens sammanträden genom antingen formell adjungering eller närvarorätt. I partistyrelsens och förtroenderådets sammanträden har samtliga funktionärer på partiexpeditionen rätt att delta. Åsa Larsson har deltagit som beslutssekreterare vid VU:s och partistyrelsens sammanträden. Ansvarig för utskrift av diskussions protokoll har varit Agneta Bernström. Sekreterare vid sammanträdena har varit Gun Norgren. Programkommissionen Ordinarie ledamöter Mona Sahlin, Anneli Hulthén, Wanja Lundby-Wedin, Pär Nuder och Karl-Petter Thorwaldsson. Ersättare Eva Marcusdotter, Berit Högman, Marie-Louise Rönnmark, Leif Jakobsson och Peter Persson. Marita Ulvskog är t.f. sekreterare i programkommissionen. Uteslutningskommissionen Uteslutningskommissionen bereder ärenden som regleras i partistadgarnas paragraf 15, momenten 2-6. Kommissionen är ett beredningsorgan till verkställande utskottet och partistyrelsen i uteslutningsärenden. Sammansättning Åke Gustavsson (ordförande), Ola Nilsson (sekreterare), Lena Micko och Sten Olsson. Under verksamhetsåret har inga uteslutningsärenden inkommit till kommissionen. 148

150 Partistyrelsens arbetsgrupper Arbetsgrupp för demokratidebatt Partistyrelsens demokratiarbetsgrupp har i uppdrag att hitta former för att möta olika främlingsfientliga och högerextrema gruppers argumentation och politik. Under året har arbetsgruppen fortsatt med att analysera Sverigedemokraternas och andra högerextrema grupperingars politik och verksamhet. Den 19 januari anordnades en demokratikonferens som samlade 200 socialdemokrater från hela landet. Konferensen syftade till att öka kunskapen i partiet om Sverigedemokraterna och andra högerextrema grupperingar. Under konferensen genomfördes också övningar för att vässa argumentationen på arbetsplatser. Under hösten har arbetet med en folkbildningskampanj kring främlingsfientlighet inletts. Kampanjen samordnas av LO och syftar till att öka kunskapsnivån om främlingsfientliga krafter i Sverige. Kommunalpolitisk arbetsgrupp Vid sidan av uppdraget att förbereda VU:s och partistyrelsens beslut i kommunala frågor ska den kommunalpolitiska arbetsgruppen medverka till en dialog mellan företrädare från de nationella och kommunala nivåerna. Det är angeläget att kunskaper och erfarenheter från olika nivåer möts i prövande samtal. Den kommunalpolitiska arbetsgruppen har haft fem överläggningar under verksamhetsåret. Arbetet har koncentrerats till samtal och kunskapsspridning kring samhällsekonomi, infrastruktur samt (under hösten) den tilltagande jobbkrisen. Referensgrupp SAP-Kommunal för utveckling av mönsterarbetsplatser Arbetet med mönsterarbetsplatser startade 2003 och en gemensam plattform mellan partiet och Kommunal togs då fram. Denna har justerats under året, eftersom den borgerliga regeringens politik bl.a. innebär att inte ens kollektivavtal längre är en självklarhet. Partistyrelsen har som en följd av detta under året reviderat de tio stegen för att åstadkomma mönsterarbetsplatser. Referensgruppen för mönsterarbetsplatser har som uppdrag att skapa förutsättningar för partiet och Kommunal lokalt och regionalt att utveckla mönsterarbetsplatser. Dessutom ska gruppen bidra till en gemensam syn på ett antal nyckelområden: Vilka är de stora framtidsutmaningarna för den offentliga sektorn? Vad innebär facklig-politisk samverkan mellan Kommunal och Socialdemokraterna? Vilka är de viktigaste samverkansfrågorna? Vad menar vi med mönsterarbetsgivare och att offentlig sektor ska gå före? Hur ser en god socialdemokratisk arbetsgivarepolitik ut? Till referensgruppen har under året knutits fyra underarbetsgrupper om jämställdhet, kvalitet, arbetsgivarrollen och metodutveckling för att ytterligare mejsla ut den socialdemokratiska viljeinriktningen för mönsterarbetsplatserna. Arbetet med att kommunicera ut begreppet mönsterarbetsplatser har under året intensifierats, bl.a. genom opinionsbildning samt vid regionala konferenser i partidistrikten. En projektplan har tagits fram med vad vi gemensamt ska göra nu, fram till valet 2010 samt bortom valet Referensgrupp i Europafrågor Den socialdemokratiska referensgruppen för EU- och Europafrågor är ett samrådsorgan för partiorganisationen, LO och dess förbund, riksdagsgruppen, våra partigrupper i Europaparlamentet, EU:s regionkommitté samt partiets representanter i ESP:s presidium och arbetsgrupper. Arbetsgruppen sammanträder med viss regelbundenhet för att säkra informationsutbyte och dialog. 149

151 Arbetarrörelsens ekonomiska råd Arbetarrörelsens ekonomiska råd har VU:s och PS:s uppdrag att utarbeta en ny låginkomstutredning, som ska belysa det moderna klassamhället. Beskrivningen av utvecklingen ska göras utifrån olika perspektiv. Under 2008 redovisades de första två delrapporterna: Den första delrapporten handlade om inkomstfördelning (AER 2008:1), och skrevs av LOekonomerna Anna-Kirsti Löfgren och Mats Morin. Den presenterades vid ett seminarium i juni där Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, professor Joakim Palme och debattörerna Stig-Björn Ljunggren och Katrin Kielos medverkade. Den andra delrapporten handlade om klass och hälsa och skrevs av f.d. folkhälsominister Morgan Johansson samt utredarna Johanna Hållén och Ola Johansson (AER 2008:2). Den presenterades vid ett seminarium i oktober där Socialdemokraternas talesperson i sjukvårdsfrågor Ylva Johansson, professor Göran Dahlgren och professor Denny Wågerö kommenterade rapporten. Samtliga rapporter från låginkomstutredningen ska vara klara Under 2008 har Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd fått en egen hemsida via partiets hemsida, där bl.a. rapporterna från Låginkomstutredningen finns publicerade. Arbetsgruppen för förorternas utveckling Arbetsgruppen för förorternas utveckling tillsattes hösten 2007 för att vidareutveckla Socialdemokraternas miljardprogram för miljonprogramsområdena. Gruppen ska samla boende och samhällets aktörer kring ett långsiktigt arbete som syftar till att utveckla och stärka förorterna och dem som bor där. Det nationella utvecklings programmet ska vara klart kring årsskiftet 2009/2010. Arbetsgruppen leds av Anders Lago, kommunalråd i Södertälje kommun. Därutöver ingår Ann Lundgren, Göteborg, Anders Rubin, Malmö, Clara von Otter, Stockholm, Magdalena Andersson och Mikael Sundesten, riksdagsgruppen, samt Lars-Ola Dahlquist, partiexpeditionen. Gruppen har sammanträtt fyra gånger under året den 8 maj, den 27 augusti, den 12 oktober och den 10 december. Den 19 november anordnade gruppen ett seminarium med ett antal utvalda arbetarekommuner som brottas med problem i de stora miljonprogramsområdena. Arbetsgrupp gemensam juridisk person Arbetsgruppen gemensam juridisk person har inte sammanträtt Framtaget material som beskriver de stadgemässiga, ekonomiska och juridiska effekter som tagits fram som en del av utredningsuppdraget har bearbetats under Mediepolitisk arbetsgrupp Arbetsgruppen har haft ett sammanträde under året. Fordonsindustripolitiska arbetsgruppen Partistyrelsen gav i januari 2008 dåvarande näringspolitiske talespersonen Thomas Östros i uppdrag att sätta ihop en fordonsindustrigrupp i syfte att följa utvecklingen samt föreslå åtgärder för att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft. Stefan Löfven ersatte Thomas Östros när Thomas blev ekonomisk talesperson. Övriga medlemmar under året var Tomas Eneroth, Britt Bohlin, Marie Granlund, Lars Johansson och Ibrahim Baylan. Fordonsindustrigruppen genomförde i mars ett informellt möte med nyckelpersoner från företag och branschföreningar inom fordonsindustrin. Detta resulterade i en första rapport i april, med förslag på kraftigt utökade fordonsforskningsprogram. I november presenterade gruppens 150

152 vice ordförande Tomas Eneroth, under intryck av den mycket allvarliga situationen för svensk fordonsindustri och en stor mängd varsel, ett fordonsindustripaket med förslag om ytterligare forskningssatsningar, inrättandet av ett nytt forsknings- och utvecklingsbolag samt åtgärder för att stimulera efterfrågan på miljöbilar. Partiexpeditionen Ledning Den förtroendevalda ledningen för partiexpeditionen har bestått av partisekreterare Marita Ulvskog, partikassör Tommy Ohlström samt Håkan Juholt och Stefan Stern som biträdande partisekreterare. Ledningsgrupp Den förtroendevalda ledningen tillsammans med stabs- och avdelningschefer samt personalchef har tillsammans utgjort ledningsgrupp för partiexpeditionen. Staber och avdelningar Partiexpeditionen är organiserad i två staber och två verksamhetsavdelningar totalt 39 tjänster. Ledningsstaben Ledningsstabens uppdrag är att hålla samman partiets politiska programarbete. Inom staben finns också kompetenser inom specialistområdena ekonomi, IT och personalfrågor. Medarbetare den 31 december 2008 Åsa Larsson (chef), Peter Cervin, Maria Eklund, Anna Grönfors, Lena Karlsson, Gun Norgren, Carina Sundling, Pernilla Östberg (föräldraledig), Lena Dahlström och Madelén Schöldberg (vikariat). Internationella staben Den internationella stabens uppdrag är att driva och hålla samman partiets internationella politik och verksamhet. Medarbetare den 31 december 2008 Ann Linde (chef), Anita Bergqvist, Martin Sandgren (föräldraledig) och Claes Nordmark (vikariat). Organisationsavdelningen Organisationsavdelningens uppdrag är att hålla samman arbetet med att utveckla och stärka partiet som folkrörelse. Medarbetare den 31 december 2008 Ola Nilsson (chef), Lars-Ola Dahlquist, Birgitte Isberg, Bernt Jansson, Peter Kennerfalk, Jonna Lundberg, Mia Nikali (föräldraledig), Monica Johansson (tjänstledig), Anny Sandgren, Roger Berzell (vikariat), Caroline Helmersson Olsson (tjänstledig) Caroline Waldheim, Peter Åhlberg (föräldraledig), Anders Malmgren (vikariat), Karin Hallengren (vikariat), Peter Öhman, Jörgen Hellman (tjänstledig), Lars Eriksson, Ebba Jansson, Mia Lindström och Lotta Grönblad (vikariat). 151

153 Kommunikationsavdelningen Kommunikationsavdelningens uppdrag är att hålla samman och utveckla det strategiska valarbetet. Inom kommunikationsavdelningen ligger också ansvaret för media. Medarbetare den 31 december 2008 Carina Persson (chef), Petra Axelsson, Lott Jansson (vikariat), Carl Kangas, Fredrik Kornebäck, Margareta Bernhardsson, Heléne Lilja, Anders Lindberg, Maria Persdotter, Charlotta Ulvenlöv, Åsa Westlund (tjänstledig) och Mattias Josefsson. Medarbetare som har slutat under året Nils Vikmång, Cecilia Palmsäter, Milyon Tekle Haile och Sandro Wennberg. Personalarbete vid partiexpeditionen Jämställdhet En kartläggning av könsfördelningen och lönerna har genomförts under året. I tabellen nedan anges kvinnors respektive mäns procentuella andel det av totala antalet anställda inom respektive personalkategori. Vid beräkningen av fördelningen av lön mellan kvinnor och män inom varje yrkesroll har avtalad månadslön använts. Angiven siffra avser den procentuella andelen av den totala lönen för angiven grupp. Funktionärer Tjänstemän Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 56,0 % 44,0 % 80,0 % 20,0 % Lön 56,5 % 43,5 % 79,6 % 20,4 % Av kartläggningen framgår att det finns en sned könsfördelning inom tjänstemannagruppen men att könsfördelningen i övrigt är god. Av lönekartläggningen framgår att fördelningen av lön i huvudsak följer könsfördelningen inom personalkategorierna. Arbetsmiljö Under hösten har medarbetarna fått möjlighet att genomföra en livsstilsprofil genom företagshälsovården. Denna kommer att följas upp våren En arbetsmiljörond genomfördes i december tillsammans med företagshälsovården. I tabellen nedan redovisas sjukfrånvaron under året. Beräkningen har gjorts utifrån de timmar samtliga anställda vid partiexpeditionen skulle ha arbetat om de inte varit frånvarande på grund av sjukdom Total sjukfrånvaro 1,51 % 1,37 % Sjukfrånvaro, män 1,15 % 1,68 % Sjukfrånvaro, kvinnor 1,74 % 1,14 % Alla anställda -29 år * Alla anställda år 1,48 % 1,91 % Alla anställda 50-1,59 % 0,50 % Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) i procent av total sjukfrånvaro 0,00 % 0,00 % * Redovisas inte pga. undantagsregel i lagstiftningen, eftersom gruppen är så liten att resultatet kan härledas till person.

154 Sjukfrånvaron vid partiexpeditionen är alltså fortsatt mycket låg och ingen har varit långtidssjukskriven under året. Utvecklings- och lönesamtal Utvecklings- och lönesamtal har genomförts med all personal vid partiexpeditionen. Personalkommittén Personalkommittén har sammanträtt var tredje vecka. Kommittén behandlar personal- och anställningsfrågor, policydokument och riktlinjer. Personalkommittén har varit sammansatt enligt följande: Arbetsgivarrepresentanter Tommy Ohlström, Pernilla Östberg samt under Pernillas föräldraledighet Madelén Schöldberg. Personalrepresentanter Helene Lilja, Anita Bergquist och Peter Öhman. Kommittén för funktionärernas vidareutbildning och trygghet Kommittén har under året haft fem sammanträden: 10 december samt med per capsulam-beslut 10 mars, 28 maj, 6 augusti och 27 oktober. Sammansättning vald av partistyrelsens årsmöte 2008 Ordinarie Britt Bohlin, ordförande, t.o.m. 31 maj, representant för partidistrikten Hans Hoff, ordförande, fr.o.m. den 1 juni, representant för partidistrikten Berit Högman, fr.o.m. 1 juni, representant för partidistrikten Pernilla Östberg, representant för arbetsgivarna, partiexpeditionen Anny Sandgren, representant för funktionärerna, partiexpeditionen Ann-Marie Johansson, representant för ombudsmannaföreningen Ersättare Anders Wallin, representant för riksdagsgruppens funktionärer Tommy Ohlström, representant för arbetsgivarna, partiexpeditionen Ola Gustafsson, representant för ombudsmannaföreningen Adjungerad Marianne Selberg, representant för SAP-F, sekreterare och ansvarig handläggare Kommitténs verksamhet 2008 Kommittén har under året bekostat följande verksamhet: Utbildningar (kostnader 2008: kronor) Att leda sig själv och andra nyanställda ombudsmän Kurs 1 (19 deltagare): Bommersvik, två internat den februari samt den 31 mars 2 april Kurs 2 (11 deltagare): Bommersvik, två internat den november 2008 (samt januari 2009) Syftet var att deltagarna efter genomförd utbildning skulle ha: ökad insikt om rollen som ledare och ombudsman i partiet ökad självinsikt och självkännedom som bidrar till ökad självständighet och eget ansvar för handlande och utveckling 153

155 ökad kunskap om hur man utvecklar och behåller sitt eget välbefinnande verktyg för verksamhetens och medlemmars/förtroendevaldas utveckling genom kommunikation, samtal, konsultativt förhållningssätt och konflikthantering. Studieresa till USA inför presidentvalet 39 ombudsmän/funktionärer från partidistrikt samt funktionärer från partiexpeditionen deltog i en studieresa till USA den 27 oktober den 5 november. Kvinnligt ledarskap En ombudsman deltog. Trygghetsprojekt (kostnader 2008: kronor) Under året har kommittén bistått arbetsgivare inom partiet i åtta trygghetsprojekt för ombudsmän och funktionärer. Verksamhet i socialdemokratiska grupper Riksdagsgruppen Inledning Året 2008 domineras av höstens störtdykning när det gäller ekonomi och jobb, och den socialdemokratiska riksdagsgruppens arbete präglades starkt av jobbkrisen. Vi såg tidigt orostecknen och konstaterade att Sverige var sämre rustat än vi behövt vara. Den moderatledda regeringens politik under de goda åren, när de försämrade a-kassan lämnar tals i sticket vid arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken skars ner och möjligheterna till utbildning för en andra chans i arbetslivet drogs ner. Den budget regeringen lade på hösten, med ytterligare skattesänkningar för de högst avlönande, var inget bidrag i krisen. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen följde upp med förslag till klassisk socialdemokratisk politik, utbildning, forskning och stöd till välfärden är bästa sätten att klara både jobben och ekonomin. Ledamöterna engagerade sig starkt i oron hos människor allteftersom varslen spreds över landet och under hösten gjorde ledamöternas tillsammans besök på hundratals arbetsplatser där de anställdas jobb var hotade. Parallellt med arbetet mot jobbkrisen pågick ett intensivt arbete att förnya den socialdemokratiska politiken. Under våren arbetade gruppen utåtriktat med temaveckor kring välfärden och kvaliteten i vården. Jobben och den svenska modellen i arbetslivet är viktiga delar i förnyelsen av politiken men också särskilt aktuella med anledning av EG-domstolens syn på svensk lagstiftning i Lavaldomen. Ett intensivt arbete har pågått under året för att få den moderatledda regeringen att engagera sig för dessa vitala svenska intressen i arbetet i EU. Arbetet i riksdagen har också fortsatt mot ett allt djupare gemensamt oppositions arbete mellan S, V och MP. I flera viktiga frågor har partigrupperna enats om gemensamma motioner i utskotten. Under hösten intensifierades arbetet och mot slutet av året presenterades den gemensamma viljan mellan de tre partierna att bilda ett kraftfullt regeringsalternativ. Det politiska året Finansområdet Ekonomi- och demokratilaget har under året förändrats och dagens budgetlag arbetar uteslutande med frågor som kretsar kring budgetmotionerna samt som stöd för ledamöterna i finansutskottet (S). 154

156 Under 2008 har två budgetmotioner lagts fram i riksdagen. Vårens motion, Investera i Sveriges framtid, tog avstamp i borgarnas misslyckade politik och hur regeringen slösade bort Sveriges goda förutsättningar genom att inte investera i det som bygger Sverige starkt utbildning, forskning och välfärd. I höstens motion, En ansvarsfull ekonomisk politik för jobb & välfärd, investerade vi vidare i utbildning, forskning och välfärd. Genom en aktiv politik har vi under året visat att lågkonjunkturen bäst möts genom offensiva investeringar. Därutöver lämnade vi också in en extra motion i mitten av november, med anledning av det snabbt försämrade ekonomiska läget. Hösten 2008 kommer att gå till historien som en av de mest intensiva perioderna i svensk ekonomi. Höstens budgetmotion lades fram i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Kaos rådde på den internationella finansmarknaden och under sommaren tvärnitade den svenska ekonomin. Regeringens egna prognoser i budgetpropositionen var inaktuella redan samma dag den lämnades till riksdagen. I detta mycket svåra läge valde vi att presentera en budgetmotion byggd på klassiskt, socialdemokratiskt ansvarstagande med sikte mot framtiden. Jobben och välfärden måste gå före stora skattesänkningar. Breda och generella utbildningspaket föreslogs och ökade satsningar på kommunsektorn och pensionärerna gav oss ett bra genomslag för budgetmotionen. Även de regionala presentationerna blev mycket lyckade och vi syntes mycket väl regional media. Den 13 november hade situationen i den svenska ekonomin förändrats så mycket att vi socialdemokrater la en motion med anledning av särskild händelse. Vi presenterade då ett stimulanspaket för att investera Sverige ut krisen. Vi spände bågen ytterligare på utbildningssidan och valde att lägga stimulansförslag riktade till grupperna med minst marginaler studenter, barnfamiljer och pensionärer. Under december fortsatte vi arbetet med att utveckla de satsningar och stimulanser vi föreslagit under hela året, men framför allt under hösten. Internationella och säkerhetspolitiska området Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för utrikesutskottet (UU), försvarsutskottet (FöU), EU-nämnden (EUN) samt S-gruppen i Nordiska rådet. Ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott behandlade under 2008 flera propo sitioner från regeringen. Fortsatt svenskt deltagande i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, Fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo och Fortsatt svenskt deltagande i Europeiska unionens militära insats i Tchad och Centralafrikanska republiken var tre av propositionerna där (S)-grupperna gemensamt svarade genom kommittémotioner. UU behandlade bl.a. regeringens proposition om Lissabonfördraget där Socialdemokraterna svarade med en partimotion och ytterligare en, Stärk löntagarnas ställning i Sverige och i Europa, tillsammans med arbetsmarknadsutskottet. FöU behandlade våren 2008 propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull. Det fanns i stort en blocköverskridande enighet om propositionen, byggd på en utredning tillsatt av den tidigare S-regeringen, men i en gemensam S-V-MP-reservation kritiserade bl.a. att den nya myndigheten inte innehöll någon samordnande krisfunktion på myndighetsnivån. Försvarsfrågan har haft en hög aktualitet under året. FöU behandlade i juni propositionen Lag om signalspaning m.m., vilket var den fortsatta behandlingen av de delar av propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet som riksdagen ett år tidigare beslutat skulle vila i tolv månader. Riksdagens borgerliga majoritet genomdrev propositionen i juni och lade sedan i december ett förslag på ändringar och tillägg i lagstiftningen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet skrev en gemensam partimotion under AMT med kravet att lagstiftningen ska rivas upp och en parlamentarisk utredning tillsättas. 155

157 Tillväxtområdet Verksamheten omfattar utskottsgrupperna för arbetsmarknadsutskottet (AU), trafikutskottet (TU), miljö- och jordbruksutskottet (MjU), näringsutskottet (NU), skatteutskottet (SkU), kulturutskottet (KrU) samt konstitutionsutskottet (KU). AU (S) lade under året ner mycket arbete på frågor som rörde Lavaldomen och dess konsekvenser för arbetsrättslagstiftningen. I samband därmed blev också de arbetsrättsliga frågorna i kopplat till Lissabonfördraget uppmärksammade. På NU:s område var det under våren fortsatta diskussioner kring utförsäljningen av de statliga företagen. Under hösten vreds så hastigt fokus om till att beakta de näringspolitiska aspekterna av den ekonomiska krisen. Klimatfrågorna var även detta år överst på agendan för MjU. Regeringens plottriga miljöpolitik utan egentliga nyheter bemöttes kraftfullt av våra företrädare. Den i förväg upphaussade infrastrukturpropositionen blev inte vad som utlovats. Ändå var den TU:s största arbetsuppgift under året. Kulturutskottets arbete präglades under våren av de stora förändringar som rege ringen aviserat kring public service och den pågående kulturutredningen. Gruppen deltog också aktivt i det rådslagsarbete kring kultur som partistyrelsen bestämde skulle ske. Anslagen till Tullens verksamhet var en stor fråga för skatteutskottets S-grupp i våras. Under hösten har mycket tid ägnats åt de olika särpropositioner till budgeten som presenterats. För konstitutionsutskottets S-grupp var det som vanligt granskningen av anmälningsärenden som tog mycket tid, men även regeringens farsartade hantering av presstödet tog mycket tid under Välfärdsområdet Området omfattar socialförsäkringsutskottet (SfU), utbildningsutskottet (UbU), justitieutskottet (JuU), civilutskottet CU) och socialutskottet (SoU). SfU(S) har under året fokuserat på interpellationer och skriftliga frågor och debatt med anledning av den nya rehabkedjan och regeringens stora förändringar i sjukförsäkringen. SfU(S) har även tillsammans med Christer Persson tagit fram en socialförsäkringsrapport. Syftet med rapporten är att se lite mer långsiktigt och principiellt på socialförsäkringarna, och att kunna vara en hjälp för oss internt i det kommande översynsarbetet på framför allt sjukförsäkringsområdet. En debatt om arbetskraftsinvandring har genomförts under hösten med anledning av den ändrade lagstiftningen. UbU(S) har fortsatt driva att skolområdets utmaningar bör lösas med blocköverskridande hållbara överenskommelser. Regeringen har upprepat motsatt sig detta. UbU(S) har avvisat förslag om skriftliga omdömen för sjuåringar, accepterat betyg år 6 och motionerat angående regeringens förslag till nytt betygssystem för att påtala att alla nya betygssteg måste ha nationellt säkerställda kriterier. En kraftfull motion var UbU(S) svar på regeringens proposition om forskning och den arbetades fram genom många kontakter med forskare, organisationer, företag samt ett särskilt välbesökt forskningsseminarium. Utveckling av branschprogram, krav på utvärderingsstation med anledning av nytt sätt att fördela forskningsresurser samt kritik mot regeringens detaljstyrning av forskning betonades i motionen. JuU(S) har bl.a. under året kritiserat den borgerliga regeringen för ändringar inom kriminalvården som syftar till att inskränka intagnas rätt att inneha tidningar på ett sätt som kan strida mot den grundlagsstadgade informationsfriheten. Motion har lagts i frågan. JuU(S) har även motionerat om bättre regler för allmänna ombud samt hur information om tvångsmedel redovisas. JuU(S) har vidare motsatt sig ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen samt via motion föreslagit åtgärder för att bekämpa rattfylleri och sjöfylleri. Regeringen har även uppmärksammats vid ett flertal gånger, om rättsväsendets dåliga ekonomi. 156

158 CU(S) har under året drivit frågan om könsneutral äktenskapsbalk. En trepartimotion av Mona Sahlin m.fl. (S, V, MP) med förslag till ny lagstiftning lades under den allmänna motionstiden. Regeringen presenterade i december en proposition utan förslag till könsneutral lagstiftning. Behandlingen av ärendet fortsätter in i Vidare har frågan om raset i bostadsbyggandet varit en viktig fråga där Social demokraterna presenterat offensiva förslag om investeringsstöd för hyresrätter m.m. Socialdemokraterna kunde i anslutning till regeringens proposition om ägarlägenheter presentera en gemensam bostadspolitisk motion tillsammans med V och MP. SoU(S) har presenterat en rapport om äldrepolitiken och en rapport om hur vi vill utveckla och satsa på psykiatrin. Förslag har också lagts om satsningar på förbättrad tillgänglighet och kvalitet i sjukvården. Under året har en motion lagts om tandvårds reformens inriktning med ett skydd mot höga kostnader och en satsning på förebyggande tandvård. En annan viktig fråga har varit lagen om valfrihetssystem (LOV) där vi säger nej till fri etablering för vårdföretagen och kräver att lagen förändras så att kollektivavtal och meddelarfrihet gäller även i privatdriven skattefinansierad vård och omsorg. Viktiga regionala frågor Norra skogslänen Några viktiga frågor för de norra skogslänen har varit: jobben infrastrukturen regional utveckling. Förutsättningarna för basindustrin är avgörande för sysselsättningen i norra skogslänen, varför frågan har aktualiserats på många olika sätt. Detta gäller inte minst bättre infrastruktur för transport av gods, men också för möjlighet till snabbare arbetspendling inom regionen där Norrbotniabanan och standarden på regionens Europavägar har stor betydelse. Frågan om finansiering av infrastrukturen har diskuterats med anledning av att vissa kommuner är nu medfinansiärer till nödvändiga investeringar i regionen. Omstrukturering av statliga myndigheter har lett till minskat antal statliga jobb. Detta har mötts av stark kritik, då servicen till allmänheten och till näringslivet har försämrats samtidigt som många mindre orter får en ännu smalare arbetsmarknad. Planerna att lägga ner stora delar av tullverksamheten i Norrland har mötts av kraftiga protester. Ledamöterna har också drivit frågan om tillgång till kommersiell service på landsbygden, inte minst i form av bensinmackar, genom aktiviteter i riksdagen, media och möten. Södra skogslänen Några viktiga frågor för de södra skogslänen har varit: jobben och jobbkrisen infrastrukturen och näringslivet vargen. Södra skogslänen har på olika sätt arbetat med jobbkrisen som har drabbat viktiga tillväxtnäringar för regionen. Främst är det fordonsindustrin och stål- och skogsindustrin som varslat flera hundra personer. Ledamöterna har också på olika sätt försökt utöva inflytande på arbetsmarknadspolitiken i stort och löntagarnas arbetsvillkor. En annan betydande tillväxtfaktor är en väl fungerande infrastruktur. Därför har varje län var för sig och tillsammans motionerat till riksdagen om behovet av investeringar i vägar och järnvägar. Jakt på varg eller inte är en fråga som berör många jägare, jägarorganisationer och 157

159 allmänheten och som har tagit medialt utrymme. Ledamöter har därför agerat genom motioner och interpellationer. Mälardalen Några viktiga frågor för Mälardalen har varit: jobben och jobbkrisen infrastrukturen och näringslivet regional utveckling. Regionen har arbetat mycket med jobbkrisen som har drabbat fordonsindustrin vilken är en stor arbetsgivarsektor i Västmanland och Örebro län. En väl fungerande infrastruktur är mycket viktigt för regionens utveckling. Därför har man drivit frågan om infrastruktur och kopplingen till näringslivet och regionens arbetsmarknad. En andra och till viss mån tredje varselvåg har drabbat regionen, i form av byggkris och uppsägningar i kommuner och landsting. Dessa har varit viktiga områden för regionens ledamöter. Stockholmsregionen Några viktiga frågor för Stockholmsregionen har varit: skola bostäder sjukvård jobben. Jobben har klättrat på listan under hösten, men sett till hela året har bänkarnas samlade prioritering varit som ovan. Ambitionen har varit att hålla fokus på prioriterade målgrupper och prioriterade politiska områden. Några exempel är att ledamöternas medverkan i distriktets skolkampanj har följts upp med frågor och interpellationer samt gemensamma utspel i regionala medier tillsammans med kommunalråd och oppositionsråd. Inför en bostadspolitisk debatt träffade ledamöterna företrädare för bostadsorganisationer och ungdomar och ensamstående föräldrar. En vårdcentralsturné tillsammans med landstinget följdes upp med interpellationer och utspel i regionala medier tillsammans med landstingspolitiker. Arbetsförmed lings turnén i länet resulterade i interpellationer, frågor och utspel i regionala medier. Stockholmsregionen har lagt in två årliga och återkommande utåtriktade aktiviteter i sin planering besök på samtliga arbetsförmedlingar och nattvandring tillsammans med lokala företrädare. Utöver de regelbundna arbetsplatsbesöken som ledamöterna gör har ledamöterna under året bl.a. försökt att på olika sätt mer fokuserat följa upp möten och träffar i riksdagsarbetet. Ledamöterna har också inför debatter och interpellationer gjort verksamhetsbesök eller arrangerat möten med företrädare för fackorganisationer och organisationer som företräder målgrupperna. En rad aktiviteter har gjorts med bl.a. torgmöten, skolbesök, arbetsplatsbesök och aktiviteter ihop med facket. Höstkampanjen hade temat skola. Ledamöterna har genomfört ett antal besök på olika skolor runtom i regionen, med utgångspunkten att få en bredare bild av det skolpolitiska läget i regionen. Dagtid besöktes många torg i regionen. Även kvällstid var det full aktivitet då dörrknackning genomfördes i olika områden runtom i staden. Några ytterligare exempel på arbetsplatsbesök är arbetsförmedlingarna i Stockholms län, Coop Forum, IKEA, Tamro AB, Volvo Truck Center Sweden AB, Astra Zeneca, Kommunal Haninge, Kommunal Karolinska sjukhuset, Hallsta Pappersbruk, Livgardet, KI & universitetet, Kriminalvården och Posten Södra. 158

160 I vårkampanjen medverkade riksdagsledamöterna enligt arbetarekommunernas efter frågan. I höstkampanjen har riksdagsledamöterna medverkat fyra till fem kampanjdagar var. Västsverige Några viktiga frågor för Västsverige har varit: jobben och jobbkrisen infrastrukturen och näringslivet hållbar utveckling. Regionen har arbetat mycket med jobbkrisen som har drabbat fordonsindustrin vilken är en tillväxtmotor i Västsverige. En annan motor är en väl fungerande infrastruktur. Därför har man drivit frågan om infrastruktur och kopplingen till näringslivet och regionens arbetsmarknad. Regionen har även i sitt arbete med den hållbara utvecklingen påpekat vikten av utvecklingen miljöteknik är ett sätt att skapa nya jobb och utveckla fordonsindustrin. Sydöstra Sverige Några viktiga frågor för sydöstra Sverige har varit: jobbkrisen infrastrukturen glasindustrin. Sydöstra Sverige tillhör de delar av landet som har drabbats hårt av lågkonjunkturen och dess negativa inverkan på arbetsmarknaden. Antalet varsel har varit stort under hösten. Främst har varslen drabbat underleverantörer till fordonsindustrin, skogs- och träindustrin samt glasindustrin. Ledamöterna i regionen har varit aktiva och agerat genom att bl.a. ställa frågor, skriva artiklar samt besöka drabbade företag och orter. I februari genomförde regionens ledamöter en gemensam resa till Jönköpings och Kronobergs län för att besöka företag inom träindustrin och träcentrum vid Växjö Universitet. I samband med besöken publicerades artiklar. Ledamöterna har även lämnat in frågor och motioner om träindustrin. I augusti genomfördes ytterligare en gemensam regionresa där temat var besöks näringen och hamnarnas strategiska betydelse. Besöket började i Visby och fortsatte via Oskarshamn, Öland, Karlskrona och avslutades i Karlshamn. Under allmänna motionstiden har motioner lagts där utvecklingsbehovet av regionens hamnar och besöksnäringen lyfts fram. Infrastrukturen är eftersatt i regionen vilket ledamöterna har lyft fram genom interpellationer, frågor och motioner. Ledamöterna har även varit aktiv i olika glesbygdsfrågor som avregleringen av Apoteket, Svensk Kassaservice och bensinstationer. Skåne Några viktiga frågor för Skåne har varit: jobben/arbetsmarknaden tullens resurser i Trelleborg bostadspolitiken infrastrukturen. Skånegruppen har arbetat mycket med jobben/arbetsmarknaden, bostadspolitiken och infrastrukturen ur ett Öresundsregion- och Skåneperspektiv. Dessutom agerade Skånegruppen under våren såväl i riksdagen som, inte minst, medialt med anledning av Tullverkets besked att säga upp personal i landet, bl.a. vid tullen i Trelleborg, vars hamn är en inkörsport för narkotika-, alkohol- och människo smuggling. Agerandet ledde till att regeringen till sist sköt till extra resurser till Tullverket. 159

161 Regionernas arbete i kammaren Norra skogslänen Motioner Motioner som regionen och länsbänkarna har väckt under året handlar om förut sättningarna för regional utveckling och att skapa sysselsättning också i glesbygden. En del motioner har väckts i samarbete med södra skogslänen. Gemensamma skogslänsmotioner har handlat om skogslänskommunikationer, hållbart skogsbruk, nationellt stöd för turismen i hela landet, kulturpolitiken och regional tillväxt samt mobiltäckning i glesbygd. Övriga motioner från regionen är t.ex. Norrbotten som försöksregion för energiomställning och som Testplats Botnia, Förutsättningar för utveckling i Norrbotten, Internationella evenemang i Sverige samt Mackdöden i glesbygd. Interpellationer Ledamöterna har drivit frågor om jobb och regional utveckling också i form av interpellationer, exempelvis Centralisering av statlig verksamhet och regional utveckling, Statens ansvar för glesbygden, Transportstödet till Volvo Lastvagnar i Umeå, Tågtrafiken på Ostkustbanan, Nedläggning av tullens verksamhet, Skoterpolitik och Fjälljakt. Skriftliga frågor Sysselsättning och regional utveckling har också aktualiserats på frågestunder och genom frågor för skriftliga svar, exempelvis Utveckling av biltestverksamheten, Omställningsarbetet i Jämtland, Gruvbrytning i Pajala och Kolari och behovet av infrastruktur, Extra grundavdrag i stödområde A, Utvidgning av ROT-avdraget, Distribution av drivmedel på landsbygden, Kommersiell service i glesbygden samt Lokalisering av distansapotek. Södra skogslänen Motioner Alla skogslänen har en tradition av samverkan. Deras beröringspunkter är främst skogs-, gruv-, järn och stålindustrins utmaningar. Skogslänen har gemensamt under året skrivit riksdagsmotioner som påvisar skogslänens behov av åtgärder för att utvecklas. Därtill har södra skogslänens ledamöter har varit ansvariga för följande motioner: Det livslånga lärandet, Tullverkets arbetsområde i Norrland och Vattenfalls roll i energipolitiken. Interpellationer Regionens ledamöter har ställt interpellationer under året inom skiftande politiska sakområden. Här följer några rubriker: Förutsättningar för jobb i Norrlands inland, Arbetsmarknadspolitiken, Turism och Nedläggning av Norrsundets massabruk. Skriftliga frågor Regionens ledamöter har också ställt åtskilliga skriftliga frågor. Här kommer några som alla mer eller mindre berör alla tre länen: Svensk industripolitik, Skogsindustrin, Utveckling av landsbygdspolitiken och Jakt på varg. Mälardalen Motioner Tre regiongemensamma motioner lades under allmänna motionstiden: Tågsträckan Uven, Infrastruktursatsningar i Mälardalen och Barnomsorg på obekväm arbetstid. 160

162 Interpellationer Regionens ledamöter har ställt interpellationer och frågor om jobbkrisens verkningar inom sina respektive hemorter. Här följer några exempel: Varsel i Örebro län samt Åtgärder mot varslen i Sörmland. Före jobbkrisen var man aktiv med frågor inom framför allt infrastrukturområdet. Stockholmsregionen Motioner De motioner som har lagts av Stockholmsregionen är kopplade till de viktigaste frågor som regionen har drivit under året. Exempel på gemensamma motioner för Stockholms stad och Stockholms län är Investera i Stockholmsregionens utveckling, Investera i ett Stockholm där alla kan, Investera i erfarenhet och trygghet, Insatser mot ekonomisk brottslighet, Ett Stockholm där alla kan bo, Ett värdigare flyktingmottagande, Investera i storstadsmiljön, en Stockholmsmotion på propositionen Vårdval i primärvården och en Stockholmsmotion på propositionen Ett lyft för forskning och innovation. Interpellationer Några exempel på arbetsmetoden att fokusera och kraftsamla genom att lägga flera interpellationer samtidigt med olika ingångar i ett gemensamt ämne, i detta fall bostäder: Färre hyresrätter och förvärrad bostadssituation, Initiativ för ökat bostadsbyggande, Bostadsbrist bland unga och Investeringsstöd och renoveringssatsningar. Västsverige Motioner De motioner som har lagts av region Västsverige är kopplade till de viktigaste frågor som regionen har drivit under året. Här nämns ett tre centrala: Västsverige som handlar om hur staten kan agera för att möta varslen i fordonsindustrin, Västsveriges näringsliv och infrastruktur knyter samman vikten av en fungerande infrastruktur för ett ökat näringsliv och Hållbar utveckling som pekar på bl.a. vikten av utvecklingen av miljöteknik i fordonsindustrin i regionen. Interpellationer Regionens ledamöter har ställt många interpellationer om jobbkrisens verkningar: Varslen på Volvo och arbetsmarknadspolitiska program med frågan om det blir några investeringar i arbetsmarknadspolitiken med anledning av varslen i Västsverige, Krisens verkningar i Skaraborg med frågan vad den passiva regeringen avser att göra för att stävja krisen i Skaraborg samt Varslen i Skövde och regeringens agerande som behandlar specifikt vad som görs för att investera Skövde ur krisen. Skriftliga frågor Före jobbkrisen var man aktiv med frågor om finanskrisen och dess inverkan på Sverige. Några exempel är Slutsatser kring bankernas kapitaltäckning, Globala finanskrisen och Svenska bankers ansvar för Lettlands ekonomiska problem. Sydöstra Sverige Motioner De motioner som har lagts av region Sydöstra Sverige är kopplade till de viktigaste frågorna som regionen har drivit under året. Här nämns tre centrala: Ökad turism i sydöstra Sverige som handlar om hur ett strategiskt utvecklingsprogram för besöks näringen bör utformas för att på ett konkret sätt visa hur bl.a. sydöstra Sverige ska marknadsföras i andra länder som en turistattraktion, Ökad användning av trä som handlar om hur man genom att gå vidare med de strategiska branschprogrammen kan stärka de berörda industriernas internationella konkurrenskraft samt Hamnarnas betydelse som handlar om vikten av att ett hållbart modernt trafiksystem omfattar fler hamnar, 161

163 särskilt med tanke på att Sveriges långa kust är extra lämpad för kustnära transporter på kortare och längre sträckor. Interpellationer Regionens ledamöter har ställt många interpellationer som även de är kopplade till de frågor som har varit viktiga i regionen: Marinens musikkår med frågan om försvars ministern är beredd att tillsätta en oberoende utredning om framtiden för försvars musiken, Investeringar i besöksnäringen med frågan om vad näringsministern avser göra för att stärka Sverige som turistland och om ministern avser utforma ett särskilt branschprogram för besöksnäringen, samt Försäljning av apoteken, som handlar om problematiken med avregleringen och hur det påverkar tillgängligheten för de som bor i glesbygden. Skriftliga frågor Man har även varit aktiv med frågor gällande finanskrisen och dess efterföljande jobbkris samt i frågor som har anknytning till regionen: Småhusindustrin och Orrefors Kosta Bodas glassamlingar. Skåne Motioner De motioner Skånegruppen lagt är kopplade till de viktigaste sakpolitiska frågorna som drivits under året. Några exempel: Arbetsmarknaden, som ställer krav på en effektiv och aktiv arbetsmarknadspolitik, bl.a. utifrån perspektivet att många Skåne kommuner tar ett stort ansvar för den nationella flyktingpolitiken, Bostadspolitik, som bl.a. föreslår att nuvarande bostadspolitiska mål upphävs utifrån perspektivet att Skåne är en tillväxtregion med stor inflyttning, samt Infrastrukturen i Skåne, som bl.a. driver krav på att E22:an genom Skåne-Blekinge byggs ut och att järnvägsinveste ringarna på Västkustbanan och Södra stambanan fortsätter så att restiderna kortas. Interpellationer Ledamöterna har ställt flera interpellationer om arbetsmarknadspolitiken och jobb krisens verkningar, bl.a. Jobb- och utvecklingsgarantin, som ställer frågan vilka åtgärder arbetsmarknadsministern avser att vidta så att alla som har rätt att ingå i jobb- och utvecklingsgarantin får delta i densamma, Arbetslöshetens verkliga omfattning och krav på arbetsgivaren, som ställer frågan om vilka åtgärder arbetsmarknadsministern kommer att vidta för att få kunskap om hur många jobb som egentligen försvinner samt hur många som blir arbetslösa, samt A-kasseregler vid arbete över Öresund, som ställer frågan vilka åtgärder arbetsmarknadsministern är beredd att vidta i syfte att skapa gräns över skridande samordningsregler och en ändamålsenlig lagstiftning vid arbete utomlands. Kommunikation med medborgarna Utåtriktade aktiviteter, regionalt Under året har gruppen ledamöter deltagit i ett flertal utåtriktade aktiviteter. Många aktiviteter har skett i samband med större politiska händelser, exempelvis vid presentation av budgetmotion. Kontakter med fackliga organisationer är viktigt för att nå så många medborgare som möjligt på deras arbetsplatser. Vi konstaterar att det är en utmaning att nå andra yrkesgrupper än dem som är anslutna till LO. Ett axplock av utåtriktade aktiviteter som har genomförts är besök hos företagare frukostmöten med fackliga organisationer, arbetsplatsbesök, hemma hos -möten, skolbesök och särskilda kampanjer som t.ex. Rädda apoteken. 162

164 Regionalt mediearbete Sammanfattningsvis kan man säga att förutom opposition på regeringens budget och våra budgetmotioner har varslen/arbetsmarknaden dominerat den senare halvan av året i alla län. För att nå ut har vi använt oss av olika metoder, bl.a. presskonferenser i samband med arbetsplatsbesök, debattartiklar, förmedlande av statistik till journa lis ter samt planterande av nyheter till specifikt utvalda journalister (utifrån vad de tidigare har skrivit i respektive frågor). Radiodebatter har varit frekvent återkommande i frågor om t.ex. socialbidragen, kommuners och landstings ekonomi och varsel. Brev och medborgarsamtal Kansliets arbete med utveckling av medborgarkontakter har fortsatt även medarbetare har besökt länsbänkarna för att kunna erbjuda sina tjänster och detta har gjort att fler ledamöter och kollegor hittat till oss. Flera har även använt vår databas för underlag. Under 2008 har kansliet besvarat drygt e-postbrev. Utöver e-posten har vi behandlat ca pappersbrev. Drygt av dessa var riktade till partiordföranden Mona Sahlin. Den kontroversiella FRA-lagen öppnade för en omfattande kommunikation med medborgarna. Hösten 2008 skedde en fördubbling av inkomna e-postbrev. Frågor om Ipred, könsneutrala äktenskap och konflikten i Gaza har dominerat. Vi har tagit emot cirka telefonsamtal. Samtalen handlar om medialt aktuella frågor. Många samtal kommer från människor som är ensamma, sjuka eller blivit missgynnade av regeringens politik. Ledamöternas hemsidor Samtliga 130 socialdemokratiska ledamöter har en egen hemsida under socialdemo kraterna.se. Till e-postadressen skickas texter och bilder som ska läggas ut på respek tive ledamots hemsida. Avsändare är ledamöter, valkretssekreterare, pressekreterare och politiska sekreterare. Inkomna texter och bilder publiceras i regel samma dag. Standarden på ledamöternas hemsidor är fortsatt hög och fler ledamöter använder sig aktivt av sin hemsida för kommunikation av egna aktiviteter. Under 2008 har en professionell fotograf anlitats för porträttfotografering av ledamöter för publicering på hemsidorna. Totalt har 112 ledamöter fotograferats. Under 2008 hade ledamöternas hemsidor besökare. Eftersom statistik verk tyget byttes i mitten av 2008 kan inte siffran exakt jämföras med besökssiffran Landet runt Landet runt startade i oktober 2008 för utskick till ledamöter, kansliet och kom munikationsenheten på partiet. Där sammanställs uppgifter om aktuella händelser i regionerna och uppgifter om vilka frågor vi får in i brev och e-post samt vilka frågor som är aktuella på bloggar och vår centrala hemsida. Under 2008 har Landet runt sänts ut tio gånger. Fotogruppen I fotogruppen har sex personer ingått under året. Dessa utför i mån av tid fotoupp drag, utöver sina vanliga arbetsuppgifter. Fotogruppen startade våren 2008 och har tagit emot uppdrag från ledamöter och personal. Allt från besöksgrupper till press konferenser har fotograferats. Bilderna har sedan hanterats och använts i pressmeddelanden, på hemsidor och i bloggar. Ca 150 uppdrag har inkommit till fotogruppen under året. 163

165 socialdemokraterna.se Partiets externa webbplats hade ca unika besökare Exakt siffra kan inte anges eftersom statistikverktyget byttes den 1 juli. Kansliet har aktivt deltagit i det dagliga redaktionsarbetet med hemsidan. Vi har också deltagit i arbetet med att förnya layouten. En nylansering skedde den 14 april. Nya media Bloggnätverket Under 2008 har ett gemensamt projekt mellan partistyrelsen och riksdagsgruppen levererat en pm kring metoder och förhållningssätt för partiets relationer gentemot bloggare. Kansliet har genomfört Nätrot 08, vår traditionsenliga bloggträff, med gäster från bl.a. Demokraternas nationella kommitté i USA. Vi har haft fyra seminarier, flera bloggluncher och presenterat en exklusiv rapport om den så kallade bloggbävningen. Youtube Youtube-kanalen har underhållits med material och även fått en större del i partiets kommunikation. Vi har medverkat i lanseringen av svenska Youtube tillsammans med Google och vi har presenterat exklusiva nyheter på kanalen. Antalet visningar har ökat under hösten och ligger nu mellan och per dag. Nyhetsbrevet Partiets centrala nyhetsbrev drivs och utvecklas av riksdagsgruppen. Antalet prenu meranter har ökat från drygt till ca under året. Antalet sms-prenumeranter har stigit från till över Facebook Facebookgruppen Socialdemokraterna har växt med drygt 600 personer under året. Vi har kontinuerligt lagt in information om evenemang och aktiviteter, och vi skickar meddelande till gruppens medlemmar. Interninformation Under 2008 påbörjades ett arbete med att ta fram en interninformationspolicy för kansliet. Ett projekt om Sintra och databasen med politiskt material har genomförts. Resultatet av det projektet kommer att leda till förändringar i Sintra under början av Valda dokument från basen med politiskt material har även publicerats på Sosserian. Under slutet av 2008 infördes s-aktuellt (ett digitalt nyhets brev med bl.a. ställningstaganden i aktuella frågor) vilket ersatte Dagens Nyhetsbrev. Sosserian Sosserian är partiets intranät som är öppet för alla våra medlemmar. Kansliet har deltagit i projektarbetet kring att förbättra den digitala mötesplatsens funktioner. Under året har arbete påbörjats för att göra kansliets databas med politiskt material tillgänglig på Sosserian. Databaser Under allmänna motionstiden 2008 använde vi för andra gången den nya motions databasen. Förbättringarna som gjordes efter förra allmänna motionstiden togs emot positivt och förenklade arbetet ytterligare. Flera befintliga databaser, t.ex. brevsvars databasen, har uppdaterats och förbättrats. Förbättringar har också gjorts i databasen med politiskt material för att förbereda den inför lanseringen på Sosserian. 164

166 Besök Under året har enheten arbetat med att stärka samordning och kvalitet kring besöken till Socialdemokraterna i riksdagen, i första hand skolbesök. Enheten har under året hanterat ca elever, 17 praoelever samt övriga besökare. Därutöver har ungefär lika många besökt riksdagsgruppen i direkt kontakt med ledamöterna. Talarförmedling Talarförmedlingen arbetar på uppdrag av partiexpeditionen och har en viktig roll när det gäller möjligheten att kommunicera vår politik, både internt och externt. Under året har antalet förfrågningar fortsatt att öka, i förhållande mot tidigare år, vilket delvis förklaras av rådslagsarbetet. Talare har förmedlats både internt i partiet och externt. Uppdragen som kommer in gäller samtliga företrädare för arbetarrörelsen. Under året har talarförmedlingen förmedlat uppdrag till ca 200 arrangemang varav 65 arrangemang har varit kopplat till rådslagsarbetet. Riksdagsgruppens nätverk TCO-nätverket TCO-nätverket är ett nätverk för socialdemokratiska riksdagsledamöter som är medlemmar i TCO-förbund. Sammankallande i TCO-nätverket är Laila Bjurling. Två gånger under året har TCO-nätverket bjudit in TCO för att diskutera aktuella frågor och rapporter utgivna av TCO. Vid dessa träffar diskuterades i huvudsak sjukförsäkringarna och arbetsmarknadsläget. Under hösten utbyttes också tips och idéer inför motionsskrivandet under den allmänna motionstiden. Ett dussin motioner kunde läggas utifrån de diskussioner som fördes vid denna träff. Facklig-politiska studiegruppen Facklig-politiska studiegruppen (FSG) är ett nätverk för riksdagsledamöter som haft fackliga förtroendeuppdrag i ett LO-förbund. Nätverket har under året haft 51 leda möter. Ordförande är Caroline Helmersson Olsson. Arbetsutskottet har bestått av Caroline Helmersson Olsson, Sven-Erik Österberg, Berit Högman, Agneta Gille, Hans Hoff och Inger Jarl Beck. FSG:s har under året fokuserat på att tillsammans med Socialdemokraternas fackliga utskott (SFU) utvecklat det facklig- politiska arbetet med LO och fackförbunden. FSG finns representerade i SFU. Under året har FSG genomfört fem frukostseminarier. Under hösten har den över gripande frågan varit kampen för att de svenska kollektivavtalen ska gälla i Sverige mot bakgrund av EGdomstolens beslut om Laval-, Rüffert- och Viking Line-domarna, med medverkande av bl.a. LO:s avtalssekreterare Per Bardh och LO:s andra vice ordförande Ulla Lindqvist. Gruppen har haft möten om Lissabonfördraget med Göran Ferm och Sven-Erik Österberg. FSG har också varit representerat vid LO-kongressen och deltagit i SFU:s kvalificerade utbildning för fackligt förtroendevalda som genomförs varje år. Gruppen har tagit initiativ till fackliga motioner under allmänna motionstiden, medverkat på LO-förbundens fackliga utbildningar och deltagit på arbetsplatsmöten och fackföreningsmöten runt om i landet. Under året har FSG träffat LO:s ledning samt förbundsledningarna för Fastighets anställdas förbund, Transport och Handels. FSG har också deltagit i Kommunals och LO:s manifestationer för rättvisa på Mynttorget. Kooperativa studiegruppen Kooperativa studiegruppen, det kooperativa nätverket inom S-riksdagsgruppen, hade möten i stort sett varannan onsdag under sessionstid. Totalt genomfördes 15 träffar under året. Dessa 165

167 möten behandlade såväl information i olika frågor med kooperativ inriktning som eget arbete. Mötena under verksamhetsåret besöktes av i genomsnitt 16 ledamöter. Innehållet i mötena knöt an till de fem områden som prioriterats: Främjande av sociala företag, Ökat inflytande i skolan, Kooperativ hyresrätt, Ny föreningslagstiftning och Kooperativ äldreomsorg. Utöver dessa teman träffade gruppen ledare från de kooperativa företagen KF, HSB Riksförbund och Riksbyggen. Dessutom medverkade Coompanion Sverige och Skoopi (de sociala arbetskooperativens intresseorganisation) på var sitt möte. Vid ett särskilt kvällsmöte träffade kooperativa studiegruppen partiordförande Mona Sahlin och man fick vid den träffen uppdraget att forma ett kooperativt handlings program ett arbete som leds av Berit Högman och som fortsätter Under hösten ägnades en hel del arbete åt att förbereda den studieresa till Bolivia och Paraguay som 15 ledamöter deltog i den 2 13 januari Den allmänna motionstiden innehöll även detta år motioner i anslutning till de fem prioriterade områdena. Gruppen leds av ett AU bestående av Christer Adelsbo (ordförande), Laila Bjurling och Göran S Persson. Extern representant från kooperationen har varit Håkan Bystedt, KFO. Riksdagsgruppens möten, förtroendevalda med mera Mandatställningen i riksdagen Mandatställningen i riksdagen har varit följande: Socialdemokraterna 130 mandat Moderata samlingspartiet 97 mandat Centerpartiet 29 mandat Folkpartiet liberalerna 28 mandat Kristdemokraterna 24 mandat Vänsterpartiet 22 mandat Miljöpartiet de gröna 19 mandat. De 130 socialdemokratiska ledamöterna fördelade sig den 1 december 2008 på 63 kvinnor och 67 män. Riksdagsgruppens möten Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har under året haft 34 möten. Vid dessa möten har gruppen diskuterat och tagit ställning till regeringens propositioner, skrivelser och behandlat aktuella politiska frågor. Arbetsutskott och gruppstyrelse Arbetsutskott t.o.m. den 28 april 2008 Mona Sahlin (ordförande), Britt Bohlin Olsson (gruppledare), Leif Jakobsson (vice gruppledare), Kristina Zakrisson (kassör), Tone Tingsgård och Sven-Erik Österberg. Arbetsutskott fr.o.m. den 29 april 2008 Mona Sahlin (ordförande), Leif Jakobsson (vice gruppledare), Kristina Zakrisson (kassör), Tone Tingsgård och Sven-Erik Österberg. Arbetsutskott fr.o.m. den 20 maj 2008 Mona Sahlin (ordförande), Sven-Erik Österberg (gruppledare) Leif Jakobsson (vice gruppledare), Kristina Zakrisson (kassör) och Tone Tingsgård. 166

168 Arbetsutskottet har haft 28 protokollförda möten under året, varav 17 under våren och 11 under hösten. Gruppstyrelse Förutom arbetsutskottets medlemmar ingick följande ledamöter i gruppstyrelsen: Berit Andnor, Pär Nuder (t.o.m ), Lars Johansson, Thomas Bodström, Carina Moberg, Urban Ahlin, Tomas Eneroth, Margareta Israelsson, Marie Granlund, Anders Karlsson, Anders Ygeman, Thomas Östros, Susanne Eberstein, Ylva Johansson, Ibrahim Baylan, Veronica Palm (fr.o.m ) och Berit Högman (fr.o.m ). Adjungerade: Tommy Waidelich, Marita Ulvskog, Stefan Stern, Hans Dahlgren, Katinka Hort och Yvonne Gille. Gruppstyrelsen har hållit 31 sammanträden under året 18 på våren och 13 på hösten. Därtill genomfördes överläggningar den februari, 1 2 juni, 18 augusti samt 8 9 december Kvittningsmän Kvittningsmän har varit Kurt Kvarnström, Christina Oskarsson och Lennart Axelsson. Revisorer Riksdagsgruppens revisorer har varit Agneta Lundberg och Peter Hultqvist. Revisorssuppleant har varit Birgitta Eriksson. Auktoriserad revisor har varit Åke Danielsson. Nomineringar En av arbetsutskottets och gruppstyrelsens stora arbetsuppgifter är att hantera frågan om nomineringar av personer till statliga myndigheter, företag, nämnder och parla men tariska utredningar. Nomineringarna lämnas till regeringen. Under verksamhets året fattade arbetsutskottet och gruppstyrelsen beslut i totalt 26 nomineringsärenden, fördelade på 11 under våren och 15 under hösten. Utskott och representation Följande utskott har under året haft socialdemokratisk ordförande: civilutskottet (Carina Moberg) försvarsutskottet (Anders Karlsson) justitieutskottet (Thomas Bodström) konstitutionsutskottet (Berit Andnor) miljö- och jordbruksutskottet (Anders Ygeman) trafikutskottet (Ibrahim Baylan). Följande utskott har haft socialdemokratisk vice ordförande/andre vice ordförande: arbetsmarknadsutskottet vice ordförande (Sven-Erik Österberg t.o.m , Berit Högman fr.o.m ) finansutskottet vice ordförande (Pär Nuder t.o.m ,Thomas Östros fr.o.m ) kulturutskottet andre vice ordförande (Margareta Israelsson) näringsutskottet vice ordförande (Thomas Östros t.o.m , Tomas Eneroth fr.o.m ) skatteutskottet vice ordförande (Lars Johansson) socialförsäkringsutskottet vice ordförande (Tomas Eneroth t.o.m , Veronica Palm fr.o.m ) socialutskottet vice ordförande (Ylva Johansson) utbildningsutskottet vice ordförande (Marie Granlund) 167

169 utrikesutskottet vice ordförande (Urban Ahlin) EU-nämnden vice ordförande (Susanne Eberstein). Utskottsgrupperna har haft regelbundna sammanträden för att förbereda agerandet i utskotten. Representation Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har varit representerad enligt följande: Jan Björkman förste vice talman Britt Bohlin Olsson vice ordförande för riksdagens valberedning t.o.m , Sven-Erik Österberg vice ordförande för riksdagens valberedning fr.o.m Tone Tingsgård vice ordförande för OSSE-delegationen Björn von Sydow vice ordförande för Europarådets svenska delegation Veronica Palm förste vice ordförande för riksdagens interparlamentariska grupp (IPU) t.o.m Krister Örnfjäder förste vice ordförande för riksdagens interparlamentariska grupp (IPU) fr.o.m Sinikka Bohlin ordförande i Nordiska rådets svenska delegation Tone Tingsgård ledamot i rådet för ledamotsnära frågor. Riksdagsstyrelsen Följande ledamöter har ingått i riksdagsstyrelsen: Britt Bohlin Olsson t.o.m Sven-Erik Österberg fr.o.m Leif Jakobsson Berit Andnor Morgan Johansson Margareta Israelsson. Länsbänksansvariga, LBA Under 2008 har länsbänksansvariga (LBA) haft schemalagda sammanträden varannan vecka under ledning av Leif Jakobsson. Däremellan har en mindre grupp repre sen tan ter för varje region (beredningsgrupp) träffats för att diskutera bl.a. hur kansliets omorganisation har påverkat arbetet i riksdagsgruppen. Följande har varit länsbänksansvariga under året: Stockholm stad: Anders Ygeman Stockholms län: Christina Axelsson Södermanland: Michael Hagberg Uppsala län: Tone Tingsgård Östergötland: Sonia Karlsson Örebro län: Lennart Axelsson Västmanland: Pia Nilsson Jönköpings län: Margareta Persson Kronoberg: Carina A Elgestam (januari maj), Lars Wegendal (maj december) Kalmar län: Krister Örnfjäder Gotland: Christer Engelhardt Blekinge: Kerstin Andersson Skåne norra och östra: Kerstin Engle Malmö: Leif Jakobsson 168

170 Skåne västra: Christin Hagberg Skåne södra: Ronny Olander Halland: Alf Eriksson Göteborg: Claes-Göran Brandin (januari april), Gunilla Carlsson (april december) Bohuslän: Jan-Olof Larsson Älvsborgs norra: Peter Jonsson Älvsborgs södra: Ann-Christin Ahlberg Skaraborg: Monica Green Värmland: Tommy Ternemar Dalarna: Kurt Kvarnström Gävleborg: Åsa Lindestam Västernorrland: Hans Stenberg Jämtland: Marie Nordén Västerbotten: Lars Lilja Norrbotten: Lars U Granberg. Akademin för politiskt ledarskap Ledamöterna har erbjudits språkutbildning i engelska, franska och spanska. Utbild ning har genomförts enskilt och i grupp. Kombinerad traditionell och Internetbase rad utbildning i franska har under 2008 testats av två ledamöter. Under 2009 kommer även en Internetbaserad utbildning i engelska att testas av tre ledamöter. Utbild ningen är ett specialarrangemang som framförhandlats mellan Akademin för politiskt ledarskap och The London School of English. Akademin har också hållit en kurs i så kallad storytelling, dvs. att använda berättelser som verktyg i den egna kommunikationen. Därutöver har akademin för första gången med lyckat resultat lagt in två utbildningar under plenifria veckor, vilka hand lade om argumentation, retorik och framträdande inför grupp och i media. Därutöver har akademin ordnat retorik- och framträdande utbildningar enskilt och i grupp. Forum för delaktighet Under året har 15 seminarium arrangerats i dagsaktuella ämnen. Det genomsnittliga antalet besökare har varit 25 personer, vilket är en ökning i förhållande till tidigare år, både sett utifrån antal genomförda seminarium och antal deltagare. Arrangemang Under året har följande gruppgemensamma arrangemang genomförts: fem förlängda gruppmöten vårmiddag decembersymposium välfärdsdag den 4 mars där gruppens ledamöter besökte välfärdsverksamheter i Stockholms stad och län veteranträff i maj avtackning av Britt Bohlin upptakt den 17 september på temat Att arbeta i opposition. Medverkande: Ingvar Carlsson. 169

171 Riksdagsgruppens kansli Avdelningen för politiskt stöd (POL) Chef för avdelningen har under hela året varit Hans Dahlgren. Avdelningen har fyra arbetslag ekonomi (samordnare Emma Lennartsson), välfärd (samordnare Anders Wallin), tillväxt (samordnare Per Lundström) och internationellt (samordnare Anna Ström Johansson). Under året har ekonomilaget till att enbart omfatta stödet till FiU och budgetarbetet. Fördelningen av utskottsgrupper som representeras inom lagen har förändrats något under året. Varje utskottsgrupp, med undantag av FiU, har en politisk sekreterare som arbetar med de sakpolitiska frågorna. POL har under det gångna året jobbat aktivt med kommunikation av politiken inom respektive utskottsområde. Detta har skett genom gemensamma aktiviteter, t.ex. verksamhetsbesök, seminarier och föreläsningar men också genom pressträffar, debattartiklar och insändare. Att bevaka aktuella EU-frågor ingår i de politiska sekreterarnas arbetsuppgifter eftersom respektive utskott numera har ansvar för EU-perspektivet i sina frågor. Partiet arbetar med att forma ny politik och POL har tagit en aktiv roll i den diskus sio nen. Fokus för POL som enhet har till stor del riktats mot arbetet i de fyra rådslagsgrupperna. Vidare har POL och staben samt POL och avdelningen för kommunikativt stöd (KOM) fortsatt ett intensivt samarbete för att hålla samman kansliet och på ett effektivare sätt nå ut till väljarna. Avdelningen för kommunikativt stöd (KOM) Avdelningen har som huvudsaklig uppgift att ge stöd till ledamöternas arbete i valkretsarna. Därutöver har avdelningen uppgifter som är gemensamma för hela gruppen samt ett samarbete med partistyrelsens expedition. Chef för enheten var under året Yvonne Gille. Avdelningen är indelad i tre enheter enligt nedan. Enheten för allmänpolitiskt stöd och regional media (ARM) Enheten fick under 2008 sju politiska sekreterare genom antalet administratörer drogs ner. I dag finns förutom dessa sju också fem pressekreterare och en administratör. Från och med 2008 ingår också tolv valkretssekreterare i enheten. Chef för enheten är Johan Öhrn. Fokus i enhetens arbete är att ge de socialdemokratiska riksdagsledamöterna stöd i arbetet med att synas och höras i regionala och lokala medier. Det innebär mer konkret att ledamöterna får hjälp med presskontakter, pressmeddelanden, debattartiklar, insändare och idéer om utspel. Den rådgivande delen med att fungera som bollplank till ledamöterna är viktig. Som en del av arbetet med att få riksdagsledamöter att synas i medierna krävs natur ligtvis också att aktiviteter genomförs i riksdagen. Vi kan konstatera att vi jobbar allt mer med ledamöternas möjligheter att ställa interpellationer och skriftliga frågor till regeringen, något som sedan ligger till grund för mediala utspel. I takt med ledamöternas ökade närvaro i regionala och lokala medier krävs också allt bättre underlag för fakta och politik. Arbete med att ta fram allmänpolitiska underlag anpassade utifrån ledamöternas behov och regionala förutsättningar är därför också en viktig del i enhetens arbete. Enheten för utåtriktad kommunikation (UK) Enheten för utåtriktad kommunikation har under året haft nio medarbetare och en enhetschef, Cattis Ljung. Enheten har under året ansvarat för följande verksamheter: utbildningar för ledamöter Akademin för politiskt ledarskap kvittning talarförmedling (på uppdrag av partiexpeditionen) praktiskt stöd till riksdagsledamöter, t.ex. introduktion för nya riksdagsledamöter, hantering 170

172 av rum och lägenheter, ledamotshandbok och anciennitetslista gruppgemensamma arrangemang besökshantering (i första hand besök till riksdagsledamöter) praktiskt stöd till kansliet, t.ex. hantering och skötsel av arbetsrum och sammanträdeslokaler, samt kansligemensamma arrangemang. Utöver detta har enheten bidragit till genomförandet av olika kansliarrangemang, t.ex. överläggningar, utbildningar/seminarier och middagar. Enheten för Internetkommunikation (IK) IK har medborgarkontakter som sin huvuduppgift. Det innebär ett omfattande samarbete med partiexpeditionen. Samarbetet 2008 har gällt den nationella hemsidan socialdemokraterna.se, ledamöternas hemsidor, Nyhetsbrevet, Sosserian och utveckling av nya media. På uppdrag av partiexpeditionen besvarar IK alla brev som kommer till partiet via socialdemokraterna.se, Svar direkt och via post. Enheten besvarar också alla brev från medborgare som kommer till Socialdemo kraterna i riksdagen, ledamöternas brev (om de så vill), partiledarens brev och vissa av partisekreterarens brev. IK har också under året haft ansvar för de medborgar samtal som kommer via partiets växel och riksdagens växel. Under året har partiets och ledamöternas medborgarkontakter via nya media utvecklats vidare. Nya nätbaserade kommunikationsvägar har tillkommit. IK har under året haft datautveckling, intern datasupport och inköp och utlämning av bärbara PC:ar och mobiltelefoner som ansvarsområde. Det innefattar utveckling av nya och gamla databaser inom riksdagsgruppens intranät Sintra. Interninformationen har under 2008 hört till IK. Staben Gruppordföranden och övriga gruppledningen har en stab med sju medarbetare. Deras ansvar gäller administrativt stöd, presstöd, tal och turnéer. I staben finns en utrikes- och en inrikespolitisk samordnare. Samordnare är Stefan Engström. Ledningsstöd Kanslichefen har en enhet som ger allmänt ledningsstöd i form av administration av arbetsutskott och gruppstyrelse, personal- och ekonomiadministration, verksamhets planering, budgetering och uppföljning. Enheten svarar också för samordning och utveckling av pressarbetet i hela kansliet och för samordning och planering av vissa aktiviteter i kammaren. Gruppen, som vid årets slut bestod av fem medarbetare, leds av kanslichefen. Under året har också anställts en personalchef som ingår i enheten. Personal Medeltalet anställda fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män Totalt

173 Sjukfrånvaro 2008 Frånvarande i Frånvarande i procent 2008 procent 2007 Totalt alla 4,71 4,77 Totalt män 3,84 2,72 Totalt kvinnor 5,18 5,96 Totalt anställda 29 år * 3,14 Totalt anställda år 5,65 4,70 Totalt anställda 50 1,27 5,46 Total sjukfrånvaro mer än 60 dagar i procent av total sjukfrånvaro 63,95 48,60 * Redovisas inte pga. undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Friskvård Alla anställda erbjöds under hösten en hälsokontroll via företagshälsovården. Därutöver har kansliet ordnat stegtävlingar som en hälsofrämjande åtgärd. Under hösten inleddes också ett arbete med mer systematiskt arbetsmiljöarbete. Kompetensutveckling På avdelningsnivå och enheter har kompetensutvecklande insatser anordnats, t.ex. ledarskapsutbildningar, för att stärka chefsrollen. KOM har haft utbildningar i att leda strategiskt arbete, att coacha ledamöternas arbete gentemot medier samt foto- och bildtänkande. POL har fortsatt sin satsning på kommunikativa utbildningar via ett externt företag (Poppius). SKL-gruppen Den av partistyrelsen utsedda SKL-gruppen har under året intensifierat sitt arbete. Gruppen består av partivännerna i SKL:s styrelse och gruppledarna i SKL:s dele gationer och beredningar. Gruppen möts i samband med att SKL:s beredningar och styrelse sammanträder tio gånger per år. SKL-gruppen får partistöd från SKL och kan därigenom själv finansiera gruppmöten, utbildningar m.m. SKL-gruppen ger ett årligt anslag till partistyrelsen på kronor. Partiexpeditionen stödjer SKL genom kommunsekreterarens organisatoriska, verksamhetsmässiga och politiska arbets insatser, ekonomisk förvaltning, utskick av pressmeddelanden m.m. SKL-gruppens ledning och verksamheter Gruppen leds av en styrelse med följande sammansättning: Ilmar Reepalu (ord förande), Lena Micko (vice ordförande), Marie Sällström (kassör) samt ledamöterna Carin Jämtin, Peter Roslund, Roland Andersson, och Heléne Fritzon. Sekreterare är Peter Öhman. Styrelsen har under året haft två protokoll förda sammanträden. Därutöver överlägger styrelsen mer informellt i samband med SKL:s träffar. Nytt för 2008 är att SKL-gruppen samlar alla partivänner med SKL-uppdrag (Stora SKLgruppen) till överläggningar i samband med SKL:s månadsvisa sammanträden. På onsdagskvällen 172

174 och torsdagens morgon samlas partivänner för samtal om politiska initiativ inom SKL, men också för diskussioner om allmänpolitik. SKL-gruppen gläds åt att partiledning och ansvariga riksdagsledamöter regelbundet kunnat medverka på dessa träffar. Samarbetet med riksdagsgruppen har under året utvecklats positivt. Det är allt van ligare att partivänner från SKL-gruppen och riksdagsgruppen söker varandra för samråd inför att respektive grupp ska fatta beslut i olika ärenden. Sven-Erik Österberg från riksdagsgruppen är inbjuden att följa SKL-gruppen överläggningar. Ilmar Reepalu, Carin Jämtin och Anders Lago från SKLgruppen är i sin tur inbjudna att följa riksdagsgruppens överläggningar. Kommunsekreteraren prioriterar därutöver att följa riksdagsgruppens överläggningar. Representation Den socialdemokratiska representationen i SKL:s ledande organ har under året varit följande: SKL:s styrelse Ordinarie Ilmar Reepalu, Lena Micko, Marie Sällström, Carin Jämtin, Peter Roslund, Roland Andersson, Göran Johansson och Heléne Fritzon. Ersättare Peter Persson, Ingela Nylund Watz, Anders Lago, Margreth Johnsson, Anna Fransson, Yoomi Renström, Levi Bergström och Hans Ekström. Arbetsutskott Ilmar Reepalu, Lena Micko och Marie Sällström, med Carin Jämtin, Peter Roslund och Roland Andersson som ersättare. Gruppledare i delegationer och beredningar Förhandlingsdelegationen: Heléne Fritzon Sjukvårdsdelegationen: Ingrid Lennerwald Beredning för primärvård och äldreomsorg: Marie-Louise Forsberg Fransson Beredning för samhällsbyggnadsfrågor: Anneli Hulthén Beredning för internationella frågor: Lotta Håkansson Harju Beredning för socialpolitik och individomsorg: Ilija Batljan Beredning för utbildningsfrågor: Marie-Louise Rönnmark Beredning för tillväxt och regional utveckling: Gun Eriksson Beredning för kultur och fritid: Monica Haider Beredning för demokratifrågor: Sven-Åke Thoresen Programberedning för välfärdens långsiktiga finansiering: Åke Hillman Programberedning för valfrihet: Elvy Söderström FoU-råd: Palle Håkansson SKL-gruppens politiska dagordning Socialdemokraterna är i opposition också i SKL. Trots detta faktum fortsatte SKL-gruppen under året sitt arbete för att inom SKL sträva efter breda konsensusbeslut som syftar till att tillvara ta kommunernas, landstingens och regionernas intresse i relation till regeringen, riksdagen och i förekommande fall EU. SKL ser sig som en intresseorganisation inte som en arena för partipolitiska utspel. Den borgerliga majoriteten har dock under året fortsatt att använda SKL för just partipolitiska utspel. Gång på gång söker man politisk strid och fattar beslut som tydligt understödjer den moderatledda regeringens initiativ. SKL-gruppen beklagar djupt denna utveckling. S-gruppen i SKL:s styrelse har på grund av majoritetens partipolitiska markeringar under året tvingats reservera sig på en lång rad områden, bl.a. när det gäller vårdval, lag om valfrihetssystem, arbetskraftinvandring samt synen på allmännyttan och dess framtid. 173

175 Med anledning av omfattande diskussioner inom SKL-gruppen, SKL:s beredningar och styrelse kring kommunal medfinansiering av regional infrastruktur tillskrev SKL-gruppen i september månad riksdagsgruppens styrelse angående denna för kommu ner och landsting viktiga fråga. Skrivelsens innehåll kan sammanfattas med att SKL-gruppen förväntar sig: att staten kraftfullt ökar investeringsnivån att staten ska ta det finansiella ansvaret för dessa investeringar samt att en gemensam prioritering av objekten bör ske på partinivå. Kyrkomötesgruppen Styrelsen för den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen har haft följande sammansättning: Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Ledamöter Adjungerade Från partiexpeditionen Olle Burell, Stockholms stift Christina Eriksson, Göteborgs stift Vanja Björsson, Strängnäs stift Per Larsson, Luleå stift Birger Wernersson, Lunds stift Anna Karin Hammar, Uppsala stift Lars Johnsson, Strängnäs stift Levi Bergström, Luleå stift Lars Rydje, Västerås stift Lars-Ola Dahlquist, ombudsman Kennet Odelstrand, assistent Verksamheten Gruppens ledamöter har under det gångna året varit verksamma i kyrkomötet och dess åtta utskott gudstjänstutskottet, organisationsutskottet, tillsyns- och uppdragsutskottet, ekonomi- och egendomsutskottet, ekumenikutskottet, kyrkolivsutskottet, budgetutskottet och kyrkorättsutskottet. Därutöver har våra företrädare fullgjort uppdrag i kyrkostyrelsen, nämnder samt andra organ och utredningar på Svenska kyrkans nationella nivå. Gruppen höll sitt årsmöte den 3 februari 2008 i samband med Teologifestivalen i Uppsala, då den nuvarande styrelsen valdes. Årsmötet gästades av partisekreterare Marita Ulvskog. Gruppen kallades också till Kyrkopolitiskt forum den april, som hade förstärkts med kyrkopolitiker på stiftsnivå och andra partiföreträdare på distriktsnivå. Att vi fick välkomna vår partiordförande, Mona Sahlin till forumet måste betraktas som verksamhetsårets höjdpunkt. Att hon dessutom höll ett tal, som gav uttryck för partiets vilja att förstärka det kyrkopolitiska engagemanget på alla nivåer, gav vår framtida verksamhet en rejäl vitamininjektion. Denna viktiga signal, har därefter förstärkts i olika sammanhang, både på nationell nivå och i partidistrikt och arbetarekommuner. Vid Kyrkopolitiskt forum behandlades det första utkastet till Socialdemokraternas manifest i kyrkovalet Detta förslag bearbetades därefter av kyrkomötesgruppens styrelse och partiets verkställande utskott för att sedan fastställas av partistyrelsen den 22 augusti. Framtagandet och lanseringen av vårt manifest gav upphov till ett bredare engagemang än på länge. Rapporterna tyder på att många grupper har ägnat hösten 2008 åt att ta fram kyrkopolitiska program på församlings- och stiftsnivå. Intimt förknippade med dessa insatser är ansträngningarna att rekrytera fler socialdemo krater till de valsedlar som enligt partistyrelsens målsättning ska upprättas i minst tre fjärdedelar av Sveriges församlingar. 174

176 Kyrkomötesgruppen har under verksamhetsåret genomfört sammanträden dagligen i samband med kyrkomötets två sessioner, september respektive oktober. Styrelsen Gruppstyrelsen har sammanträtt vid följande tillfällen: 25 januari, 11 april, 9 maj, 1 augusti, dagligen september, dagligen oktober samt 5 december. Under året har styrelsen arbetat i två utskott, programutskottet och organisationsutskottet. Syftet var att i god tid före valet förse kyrkomötesgruppen och partistyrelsen med underlag för att politiskt och organisatoriskt kunna genomföra en väl planerad valrörelse. Gruppens ordförande, Olle Burell, har medverkat på kyrkopolitiska partimöten i bl.a. Sundsvall, Eskilstuna, Kalmar, Helsingborg, Göteborg, Karlstad, Norrköping och Hedemora. I övrigt har han regelbundet deltagit i partistyrelsens möten. Även övriga styrelsemedlemmar har medverkat vid partimöten på lokal och regional nivå. Partiexpeditionen Lars-Ola Dahlqvist, ansvarig ombudsman, har under året arbetat intensivt med att stärka den kyrkopolitiska verksamheten i såväl organisatorisk som innehållsmässig mening. Av särskild vikt är det omfattande analysarbetet som baserar sig på en jämförelse mellan Socialdemokraternas resultat i kyrkomötesvalet 2005 och riksdags valet Slutsatserna av detta har väckt intresse i arbetarekommuner och partidistrikt runt om i landet och bidragit till ökad mobilisering. Kennet Odelstrand, assistent, var projektanställd på deltid januari augusti och på heltid från september och året ut. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter har varit administrativt stöd till kyrkomötesgruppen och dess styrelse samt att resa runt i landet för att sprida valanalysen och valmanifestet. Därutöver har tjänsten inneburit en uppskattad förstärkning av stödet till lokala kyrkopolitiker, som hör av sig till partistyrelsens expedition med frågor. Under årets sista månader har det lagts stor vikt vid att träffa partiets valledare runt om i landet. Partiet har för första gången klart och tydligt uttalat ambitionen att de tre kampanjer som nu väntar Europaparlamentsvalet, kyrkovalet och de allmänna valen ska planeras och genomföras som delar av en helhet. Detta är i sig en stor organisatorisk framgång. Under de sista månaderna 2008 fick valledarna i följande partidistrikt en möjlighet att få en komprimerad utbildning om kyrkovalet och kyrkopolitik: Norrbotten, Dalarna, Gävleborg, Uppsala län, Stockholms län, Stockholm, Västmanland, Värmland, Örebro, Södermanland, Östergötland, Skaraborg, Norra Älvsborg, Älvsborgs Södra, Bohuslän, Göteborg, Halland, Jönköpings län, Kronoberg, Kalmar län, Blekinge, Skåne och Gotland. Svenska socialdemokrater i Europaparlamentet Europaparlamentet firade 50 år i 2008, för 1958 höll den europeiska parlamentariska församlingen sitt första möte. Den gemensamma valutan, euron, firade tioårsjubileum. Slovenien var ordförandeland första halvåret och Frankrike tog över ordförandeklubban den 1 juli. Sacharovpriset för mänskliga rättigheter och försoning delades i år ut för tjugonde gången. Priset gick i år till den fängslade kinesiske aktivisten Hu Jia. Frågor som präglat året har varit miljö- och klimatfrågan, jobben, löntagarnas rättigheter och den ekonomiska/finansiella krisen. Under året har ratificeringen av Lissabonfördraget skett i medlemsländerna. I Irland anordnades i början av juni en folkomröstning, som slutade med ett nej. Sverige antog genom beslut i Sveriges riksdag fördraget i november, och nu har totalt 25 av EU:s 27 medlemsländer sagt ja. Irland har sagt nej. Tjeckien har ännu inte vid årets slut behandlat frågan färdigt. För att det nya fördraget ska träda i kraft måste samtliga medlemsländer godkänna det. 175

177 Viktiga frågor vi har arbetat med under året Klimat Året i Europaparlamentet dominerades av arbetet med klimatrelaterade frågor. Åsa Westlund är ledamot av miljöutskottet och det tillfälliga klimatutskottet i parla mentet. Europaparlamentet har lagstiftat om ambitionsnivån i utsläppsminsk ningar na, om fördelning av ansvaret för utsläppsminskningarna mellan olika medlemsstater, om att inkludera flyget i EU:s utsläppshandel, om lägre koldioxidutsläpp från bilar, om ett reviderat utsläppshandelssystem, om hållbarhetskriterier för förnybar energi, om ambitionsnivån för andelen förnyelsebar energi och om regler för koldioxidlagring. Vi svenska socialdemokrater har arbetat för att EU ska öka ambitionerna i klimat arbetet. Vi har drivit att EU:s utsläpp av klimatpåverkande gaser ska minska med 40 procent till 2020 i stället för med 20 procent (30 procent vid ett internationellt klimatavtal), vilket EU-kommissionen föreslagit. Tyvärr var situationen under hösten då förhandlingarna och arbetet med klimatpaketet ägde rum sådan att arbetet främst fick inriktas på att undvika att parlamentet och ministerrådet skulle försvaga den föreslagna klimatlagstiftningen. Framför allt var det majoriteten i den konservativa högergruppen som ville försvaga de faktiska kraven i lagstiftningen. Vi fick också arbeta hårt med den för oss svenska socialdemokrater centrala frågan om att EU ska göra största delen av sina utsläppsminskningar på hemmaplan. Detta blev också Europaparlamentets ståndpunkt i förhandlingarna med EU:s ministerråd. I dessa förhandlingar drev dock ministerrådet, efter påtryckningar från bl.a. den svenska regeringen, igenom att en majoritet av utsläppsminskningarna ska kunna göras genom klimatprojekt i utvecklingsländer. Vid slutomröstningen om den framförhandlade kompromissen valde vi svenska socialdemokrater därför att rösta nej till den del av klimatpaketet som handlar om ansvarsfördelningen. Den fastslår utsläppsminskningarna inom de sektorer som inte innefattas av handeln med utsläppsrätter. Det handlar t.ex. om utsläpp från trafiken, fastigheter och jordbruk. Sammantaget är EU:s klimatpaket otillräckligt för att vi ska kunna undvika de värsta klimatförändringarna. Därför hade vi velat gå längre på ett flertal punkter. Men antagandet av klimatpaketet kan ändå vara ett första viktigt steg i den riktningen. Därför röstade vi svenska socialdemokrater ja till de andra delarna av paketet. Andra viktiga frågor som vi svenska socialdemokrater drev inom ramen för klimatpaketet var att få fram pengar till utvecklingsländernas klimatarbete, en incitamentsstruktur som skulle garantera att alla medlemsländer fullföljde sina åtaganden inom ramen för den s.k. ansvarsfördelningen, att kraven på ökad energieffektivitet skulle bli lagligt bindande, högre krav på kvalitet på de klimatprojekt i utvecklingsländer som godkänns och att EU skulle hålla fast vid målet om tio procent förnyelsebart bränsle men förtydliga kraven på hållbarhet. Klimatkrav på flyget Det första klimatrelaterade ärendet som avgjordes under året var att inkludera passa gerarflyget i EU:s utsläppshandel. Sedan 1990 har flygsektorns utsläpp av växthus gaser ökat med över 100 procent. Flyget är det absolut mest klimatbelastande transportsättet. Därför var det viktigt att börja ställa klimatkrav på flyget. EU är först i världen med detta, men förhoppningsvis följer fler delar av världen snart efter. Från och med 2012 kommer flyget att ingå i EU:s utsläppshandelsystem. Det kommer att gälla alla flyglinjer till och från EU och inom EU. Taket för utsläppshandeln beslutades till 97 procent av 2005 års utsläpp. Femton procent av utsläppsrätterna kommer att auktioneras ut. Vi svenska socialdemokrater hade helst sett att flyget hade fått ett eget utsläpps handelssystem. Dessutom ville vi att 100 procent av flygets utsläppsrätter skulle auktioneras ut. Nu riskerar flyget komma relativt billigt undan, jämfört med annan mer priskänslig industri. Vi var också starkt 176

178 kritiska till att antalet utsläppsrätter till flyget inte kommer att minska över tid på samma sätt som för övrig industri. Vi misslyckades dock att driva igenom dessa ändringsförslag, såväl när flyget inkluderades i utsläppshandelssystemet som när hela utsläppshandelssystemet reviderades senare under hösten. Klimatkrav på bilar Nära 20 procent av koldioxidutsläppen i EU kommer från personbilar och lätta lastbilar. Att minska koldioxidutsläppen från bilar är därför av stor betydelse i arbetet med att klara EU:s åtaganden om att minska klimatutsläppen. Stigande världsmark nads priser på olja gör att det också ur konsumentsynpunkt har blivit viktigare att EU nu lagstiftar om att nya bilar måste bli mer energieffektiva och bränslesnålare. Den lagstiftning som till slut klubbades av Europaparlament och EU:s ministerråd innebär att koldioxidutsläppen från nya personbilar i genomsnitt ska vara 130 gram per kilometer. Detta krav kommer successivt att fasas in från och med 2012 och gälla hela bilflottan Bötesbeloppen för de företag som inte klarar kraven kommer att stiga fram till Olika bilföretag får olika koldioxidutsläppskrav beroende på tjänstevikten på de bilar som de säljer. Vi svenska socialdemokrater drev redan från början på för att de nya reglerna skulle ta hänsyn till att bilar som körs på etanol bidrar till mindre koldioxidutsläpp än bensinbilar. Detta kom till slut visserligen med i lagstiftningen, men hänsynstagandet blev begränsat i tid och dessutom inte på en särskilt hög nivå. Att det inte blev ett större hänsynstagande till den svenska etanolbilsatsningen berodde till stor del på att den svenska moderatstyrda regeringen inte prioriterade denna fråga tillräckligt i förhandlingarna. Den svenska regeringen var över huvud taget förvånansvärt passiv i dessa för svensk fordonsindustri helt centrala förhandlingar, inte minst i jämförelse med hur andra stora biltillverkande länders regeringar agerade. Vi svenska socialdemokrater arbetade också för att lagstiftningen skulle träda i kraft tidigare och med högre krav än vad som blev fallet, men också för att bilföretag som investerar i helt ny koldioxidsnålare teknik skulle få extra fördelar. Det sistnämnda finns med i den nu beslutade lagstiftningen, men inte de förstnämnda kraven. I slutvoteringen i Europaparlamentet om denna lagstiftning valde vi svenska social demo krater att rösta för den framförhandlade kompromissen, trots att vi anser att reglerna borde träda i kraft tidigare än vad som nu blev fallet. Om kompromissen fallit hade nämligen risken för att lagstiftningen skjutits upp ytterligare i tid varit överhängande, vilket hade medfört att kraven skulle ha införts ännu senare. Sysselsättningsutskottet Jan Andersson har under 2008 varit sysselsättningsutskottets ordförande. Under året har utskottet haft delegationer i Paris, Prag och New York. Jan har som ordförande deltagit i två informella möten med arbetsmarknadsministrarna i EU. Det första ägde rum i Bled under det slovenska ordförandeskapet. Det andra ägde rum utanför Paris under det franska ordförandeskapet. Han deltog också i en konferens i Venedig om arbetsmarknadspolitik, en i Marseille om fattigdomsbekämpning och en konferens i Paris där socialchefer från hela EU träffades. Kollektivavtalen Jan Andersson har under året varit ansvarig för en rapport om kollektivavtalen. Anledningen till att parlamentet beslutade göra en rapport var de domar som fälldes i EG-domstolen om villkoren för utstationerad arbetskraft och om strejkrätten. Domen om Laval kom i slutet av Tidigt under 2008 anordnade vi på Jan Anderssons initiativ en hearing med experter och arbetsmarknadens parter. I mars kom nästa dom, Rüffertfallet, som handlar om ett polskt företag som utförde ett arbete i Tyskland med utstationerad arbetskraft. Före sommaren hann vi diskutera rapporten i utskottet. Före sommaren kom ytterligare en dom rörande utstationerad arbetskraft i Luxemburg. 177

179 Den viktigaste delen i rapporten handlar om likabehandling av löntagare inom EU och om rätten att ta strid för denna likabehandling. Den viktigaste åtgärden är att garantera detta i utstationeringsdirektivet. Före omröstningen i parlamentet anordnade kommissionen ett forum i Bryssel om dessa frågor. Vid omröstningen i Strasbourg i september vann rapporten stort gehör. Senare under hösten lades den s.k. Stråthutredningen fram sin analys om konse kvenserna av Lavaldomen och sina förslag. Utredningen konstaterar att den svenska kollektivavtalsmodellen kan bestå, men också att strejkrätten begränsas till minimivillkor för utstationerad arbetskraft. Likabehandling kan inte hävdas. Om vi vill hävda likabehandlig och rätten att vidta stridsåtgärder måste det ske förändringar i utstationeringsdirektivet. Bemanningsföretag och arbetstidsdirektivet Under hösten antog parlamentet ett direktiv för bemanningsföretagen. Detta var ett viktigt beslut. Frågan hade varit blockerad i rådet under lång tid. I december antog parlamentet sin ståndpunkt i den andra läsningen om det reviderade arbetstids direk tivet. Parlamentets ståndpunkt avviker på två väsentliga punkter från rådets position. Vi vill inte att medlemsländerna ska konkurrera med regelmässigt långa arbetstider på 65 timmar i veckan. Vi vill också att den tid som en löntagare vistas utanför sitt hem och står till arbetsgivarens förfogande ska räknas som arbetstid. Ersättning och organisation för denna arbetstid får parterna på arbetsmarknaden komma överens om. Under 2009 kommer rådet och parlamentet att försöka förlika sina ståndpunkter. Budget 2009 Under hösten behandlades EU:s budget för 2009, den slutliga omröstningen ägde rum under sista sessionen i december. Prioriteringarna i EU:s budget är sakta på väg åt rätt håll. Jordbrukspolitiken är inte längre den största delen av budgeten, utan nu prioriteras jobb- och tillväxtåtgärder högre än jordbruksstöd. Den totala budgeten är också lägre än på många år. En annan nyhet är stora ekonomiska satsningar på att tackla klimatförändringarna. Flera av dessa klimatförslag kommer från parlamentets industriutskott, där Göran Färm var årets budgetrapportör. Göran Färm har också varit socialistgruppens skuggrapportör för översynen av EU:s långtidsbudget, ett arbete som påbörjats under 2008 och ska slutföras Ekonomisk hjälp från EU till fattiga bönder i utvecklingsländer Europaparlamentet har antagit ett förslag som innebär att en miljard euro ur EU-bud geten går till behövande lantbrukare i utvecklingsländer som har råkat i svårig heter pga. de kraftigt stigande livsmedelspriserna. Pengarna är avsedda att förbättra produktionskapaciteten i dessa länders jordbruk och tillgodose de grundläggande livsmedelsbehoven i hungerdrabbade områden. Göran Färm i budgetutskottet och Åsa Westlund i utvecklingsutskottet arbetade aktivt för att driva igenom beslutet, som anses som en historiskt snabb reaktion från EU på en snabbt uppkommen världskris. Gasledning i Östersjön Bolaget Nordstream planerar att bygga en ledning för naturgas med sträckning under Östersjön. I januari ordnades en hearing i Europaparlamentet. Miljökonsekvenserna och säkerhetsaspekterna var några av frågorna som Göran Färm och Inger Segelström väckte under detta möte. Göran Färm ifrågasatte framför allt dragningen på Östersjöns botten, och efterlyste alternativa lösningar, t.ex. landbaserade dragningar och Inger Segelström lyfte säkerhetsriskerna med detta förslag. Turkiets och Balkans väg till EU Det har varit stora politiska strider i Europaparlamentet om syftet med Turkiets förhandlingar med EU. De konservativa och högerradikala grupperna i parlamentets utrikesutskott har arbetat för att byta ut medlemskapsstatus mot privilegierat partnerskap. Denna linje har ännu inte vunnit mark i parlamentets omröstningar. 178

180 Inger Segelström har via utrikesutskottet engagerat sig i Turkietfrågan och driver ett fullvärdigt turkiskt medlemskap som absolut krav. Göran Färm fick i budgeten stöd för ett pilotprojekt som handlar om återuppbyggnad av förstört kulturarv i konflikt områdena på Balkan, en viktig del i den försoningsprocess som syftar till att få alla länder på Västra Balkan att närma sig EU. Medborgerliga fri- och rättigheter I utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter upptog arbetet med EU:s barn strategi en stor del av arbetet under början av året. Inger Segelström var skuggföredragande och arbetade aktivt för förbud mot barnaga. Utskottet har också fortsatt arbetet med diskussioner kring en gemensam asyl- och flyktingpolitik på EU-nivå med det så viktiga återsändandedirektivet, där den social demokratiska gruppen i slutändan valde att rösta emot rapporten, då den möjlig gjorde för myndigheter att kunna låsa in flyktingar i upp till 18 månader, inklusive barn, utan prövning. Frågor kring personlig integritet har också varit ett omdiskuterat ämne under året, där bl.a. ett betänkande kring mångfald inom media, som bl.a. föreslog reglering av bloggande, fick stor uppmärksamhet i framför allt svensk media. Kvinnohandel och prostitution Anna Hedh deltog för delegationens räkning i arbetet kring en rapport om hälsa för sexarbetare. En angelägen fråga som väckte allt för mycket heta känslor. Rapporten föll i utskottets omröstning. Frågan var för tidigt väckt i Europaparlamentet. Jordbruks- och fiskepolitiken EU:s jordbrukspolitik är i våra ögon ett sorgebarn. EU-kommissionen genomför under året vad som kallas en hälsokontroll av jordbrukspolitiken. Europaparlamentet yttrade sig över detta arbete i början av året. Tillsammans med våra partivänner från Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien försökte vi få socialistgruppen att förespråka en mer progressiv jordbrukspolitik. Vi utarbetade förslag på fyra områden: ett mer miljö- och klimatvänligt jordbruk, en jordbrukspolitik som inte försvårar för utvecklingsländerna, en överföring av jordbruksstöd till andra former av landsbygdsutveckling samt en minskning av de ekonomiska anslagen till jordbruks stöd och en utfasning av exportstöd och stöd till tobaksodling. Tyvärr befinner vi oss i minoritet i dessa frågor och lyckades inte få gehör för detta i parlamentet. Vi fortsätter dock vårt arbete med att försöka påverka parlamentet och göra det mer reforminriktat. I omröstningarna i jordbruksfrågor har vi haft en tydlig linje där vi konsekvent röstat nej till förslag som stödjer ökade budgetanslag för jordbruket, ökad protektionism samt olika typer av försök hindra utvecklingsländers möjligheter att importera sina varor till EU. Leksaksdirektivet I december 2008 röstade parlamentet med stor majoritet för en förstaläsnings kompromiss som förhandlats fram med rådet, kommissionen och parlamentet för direktivet om leksakers säkerhet. Anna Hedh var som skuggrapportör för socialistgruppen och en av dem som för hand lade å parlamentets vägnar, och hon lyckades i denna kapacitet få igenom en rad förbättringar i direktivet. Bland annat var hon drivande för halverade migra tions gränser för ett antal tungmetaller, bättre beräkningsgrunder för cancerogena ämnen och ett antal förbättringar vad gällde kvävningsrisker och märkning av leksaker. Resultattavlan för konsumentmarknaderna Anna Hedh var ansvarig för utkastet av utskottet för inre marknad och konsument skydds behandling av initiativrapporten Resultattavlan för konsumentmarknaderna. Rapporten handlar om 179

181 kommissionens nya projekt att utifrån ett antal kriterier identifiera marknadsproblem från ett konsumentperspektiv och därigenom kunna förbättra den inre marknaden. Rapporten antogs med stor majoritet både i omröstningen i utskott och i plenarsession. EU:s elmarknad Göran Färm var i egenskap av ersättare i utskottet för industri, forskning och energi delaktig i debatten om ägaråtskillnad av transmissionsnäten. Frågan är ett viktigt led i strävan efter en gemensam europeisk marknad för el eftersom investeringarna i särskilt de gränsöverskridande avsnitten av transmissionsnäten är eftersatta. Debatten präglades även inom partigruppen av vitt skilda ambitionsnivåer främst indelat efter nationell tillhörighet. Energipaketet Göran Färm har också varit aktiv i debatten om det s.k. energipaketet. Paketet innehåller bl.a. regler för inre marknaden för el och naturgas, utsläppshandel och kriterier för förnyelsebara energikällor. Han har drivit ett antal frågor inom ramen för paketet som t.ex. företräde till näten för förnyelsebara energikällor. Säkrare mat Åsa Westlund var rapportör i Europaparlamentet för den nya lagstiftningen om livs medelstillsatser vilket hon jobbade med mycket under första halvan av året. Arbetet slutfördes mycket framgångsrikt efter två års förhandlande i juli Den nya lagstiftningen innebär bl.a. att livsmedel som innehåller de azofärgämnen som visat sig kunna orsaka hyperaktivitet hos barn kommer att förses med en varningstext. Åsa lyckades som ansvarig för de nya reglerna också driva igenom tre andra viktiga förändringar i lagstiftningen: Miljöhänsyn. Med de nya reglerna står det klart att man ska ta hänsyn till hur tillsatser påverkar miljön när man beslutar om godkännande. Miljöaspekter av tillsatser har tidigare inte ens diskuterats inom EU. Nanoteknik. Om en redan godkänd tillsats ändras med nanoteknik kommer denna att räknas som en ny tillsats, och måste då gå igenom ett nytt tillståndsförfarande. Det är särskilt viktigt med tanke på att vi ännu vet lite om hälsoriskerna. Tidigare har användningen av nanopartiklar inte reglerats. Hänsyn till allergiker. Den nya lagstiftningen innehåller också krav på att särskild hänsyn ska tas till allergiker vid godkännande av livsmedeltillsatser. Allergiker har tidigare aldrig nämnts i lagstiftningen om tillsatser. Med den nya lagstiftningen ska det bli svårare att godkänna tillsatser som kan innebära hälsorisker just för allergiker. I årets början var Åsa Westlund med och startade en kampanj mot transfetter vars initiativtagare Ilija Batljan är kommunstyrelsens ordförande (S) i Nynäshamn. Under hösten 2008 ställde sig Europaparlamentet bakom kravet om ett förbud mot transfett och uppmanade EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag om detta. Giftfri miljö En stor del av den socialdemokratiska gruppens arbete under året har handlat om att minska kemikalieanvändningen och få bort andra farliga ämnen. Bl.a. arbetade vi hårt med införandet av ett generellt exportförbud och regler om slutförvar av kvicksilver. Att begränsa användandet av bekämpningsmedel och förbjuda ett antal farliga växtskyddsmedel var också en stor fråga i miljöutskottet under hösten. Den nya lagstiftningen hann dock inte behandlas av plenum under

182 Renare luft Under 2008 avslutades förhandlingarna om de nya utsläppskraven för tunga fordon, som lastbilar och bussar. Lagstiftningen kallas för Euro VI och kommer att innebära minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider och kolväten. Euro VI kommer att träda i kraft den 31 december 2012 och då ersätta Euro V som är den standard som gäller i dag. De problem med dålig luftkvalitet som finns i storstäder kommer att minska avsevärt när den tunga trafiken successivt börjar leva upp till de nya kraven. Också för Sveriges stora lastbilstillverkare var denna lagstiftning mycket viktig, och vi organiserade så att Europaparlamentets föredragande den tyska socialdemokraten Matthias Groote fick träffa Scania på plats i Södertälje. Ledamöternas resor Anna Hedh deltog i mars i Inre marknadsutskottets delegationsresa till Kina. Besöket gjordes i samband med leksaksdirektivet. De besökte leksaksfabriker och testlaboratorium i Peking och Shanghai samt Kinas tullverksamhet. Under maj månad besökte Göran Färm Gaza för att delta i en försoningskonferens. Olof Palme Internationella Center organiserade konferensen tillsammans med en organisation för palestinska universitetsprofessorer, UTSP. Cirka deltagande samlades i Gaza City, och prominenta ledare från bl.a. Fatah och Hamas fanns med. Resan kantades av praktiska problem med in- och utpassering i det stängda Gaza, och Göran Färm fick på nära håll bevittna den tragiska verklighet som ca 1,5 miljoner isolerade palestinier lever i, i form av brist på livsmedel, vatten och medicin. Inger Segelström besökte Turkiet under hösten då hon deltog i en jämställdhets konferens i Istanbul. Göran Färm har också under året besökt Turkiet, och bl.a. talat på en konferens i Svenska Institutets regi. Under oktober deltog Inger Segelström i en resa med en samlad delegation från Europaparlamentet till Ryssland med anledning av oroligheterna i regionen. Under resan träffade man bl.a. representanter ifrån regeringen, Duman samt människorätts organisationer verksamma i området. I oktober var Inger Segelström i Istanbul för att under några dagar diskutera demokratifrågor med kvinnor i Turkiet som medarrangör i möten med temat Half and Half. Detta var ett led i att öka det kvinnliga deltagandet i politiken i landet. Under besöket besökte Inger Segelström också det svenska forskningsinstitutet i Istanbul och hade ett kvällsseminarium om Turkiets förhandlingar med EU om framtida medlemskap. Göran Färm har tillsammans med svenska IF Metall lett två konferenser om närmandet till EU för de fackliga centralorganisationerna i Bosnien-Hercegovina och provinsen Vojvodina i Serbien. Seminarier med mera Göran Färm har representerat delegationen i partiets rådslagsgrupp Vår Värld som under året har arbetat fram det förslag till valplattform, som sedan har antagits av partiets förtroenderåd. Rådslagsgruppen arrangerade tillsammans med delegationen bl.a. en stor konferens i riksdagshuset den 7 mars om det nya fördraget. Under våren genomförde Inger Segelström ett seminarium i parlamentet med SEKO Stockholm om funktionshindrade och hon praktiserade hos ett telekomföretag i Sverige. Fiskebeståndet i Östersjön var ämnet för ett seminarium som JKL och Åsa Westlund anordnade tillsammans med stiftelsen Baltic Sea Ett seminarium om transportpolitik anordnades tillsammans med Sveriges åkeri företag, med Anna Hedh som värd. Vi deltog under politikerveckan i Almedalen. Göran Färm och Inger Segelström hade ett välbesökt torgmöte där vi informerade och delade ut information om vårt arbete i Europaparlamentet. 181

183 Tillsammans med Diakonia anordnade Inger Segelström den 9 december en konferens kring situationen i Palestina och det bistånd som utbetalats till regionen, som enligt forskare varit bidragande för ockupationen av Gaza. Anna Hedh anordnade ett seminarium om alkoholpolitiken inför ordförandeskapet. Anna Hedh satt i panelen samt bjöd in experter till ett seminarium om leksakers säkerhet som anordnades av den socialdemokratiska gruppen. Besök Det finns ett stort intresse att besöka Europaparlamentet. Under året tog delega tionen emot 16 s.k. sponsrade grupper (100 personer per parlamentariker och år), totalt 542 personer. Övriga besök uppgick till personer i 126 grupper. Vi genomförde sju seminarier med sammanlagt 153 personer plus ett middags seminarium och två lunchträffar med 22 personer. Totalt antal besökare under året var personer. Trycksaker Under våren 2008 presenterade delegationen två nya temabroschyrer med anledning av det nya fördraget och arbetet med barnstrategin (Lissabonfördraget ett nytt fördrag för Europas medborgare samt Barns rättigheter i EU). Dessutom uppdaterades och trycktes broschyren Ett jämställt Europa om kvinnors situation i EU och Inger Segelströms individuella broschyr. I samband med Almedalsveckan i juli producerades en ny roll-up, USB-minnen och godis. Under hösten uppdaterades och trycktes Åsa Westlunds individuella broschyr och temabroschyren Alkoholpolitik i Europa en folkhälsofråga. Vid årets slut skrevs en ny broschyr om problematiken kring de uppmärksammade EG-domarna, däribland Laval Efter Vaxholm hur bygger vi ett Europa för löntagarna? Göran Färms individuella broschyr uppdaterades. Dessutom köptes en kamera och färgskrivare in till delegationen för att vi bättre och snabbare ska kunna trycka upp material till broschyrer och utåtriktade aktiviteter, t.ex. flygblad inför seminarier och torgmöten. Gruppens sammansättning Gruppen har under året haft följande sammansättning: Inger Segelström, Stockholm. Delegationsledare och ordinarie ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, ledamot i utskottet för rättsliga och inrikes frågor samt suppleant i utrikesutskottet, ordinarie ledamot i det tillfälliga CIA-utskottet, suppleant i delegationen för EU Ryssland. Jan Andersson, Helsingborg. Ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, suppleant i utskottet för ekonomi och valutafrågor, ledamot i Japandelegationen. Göran Färm, Norrköping. Ordinarie ledamot i budgetutskottet, suppleant i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling, ledamot i delegationen för förbindelser med länderna i Sydösteuropa, från den 1 februari Anna Hedh, Mörbylånga. Ordinarie ledamot i utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, suppleant i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet, ledamot i delegationen EU Palestina. Åsa Westlund, Haninge. Ordinarie ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, suppleant i utskottet för utveckling, ledamot i tillfälliga utskottet för klimatförändringar, suppleant i delegationen EU Turkiet. 182

184 Gruppens styrelse Gruppen har under året haft följande styrelse: ordförande Inger Segelström vice ordförande och kassör Göran Färm Revisor har varit Håkan Bystedt. Kansliets anställda Följande personer har varit anställda på kansliet under året: Paula Burrau, Anna Bergström de Sousa Pinto, Robert Casinge, Johan Danielsson, Henrik Gustafsson (t.o.m. 1 oktober), Maja Brännvall (fr.o.m. 1 oktober), Kristoffer Strömgren (projektanställd fr.o.m. 20 oktober), Eva-Lena Kapanen, Lisbeth Kleczewski, Helena Strandberg Luthi, Alexandra Schafhauser (föräldraledig fr.o.m. 4 september), Andreas Sjölander (vikare fr.o.m. 19 augusti). Praktikanter Följande praktikanter har funnits under året: Kristoffer Strömgren, vårterminen, Malin Appelgren (vårterminen), Emilie Apell (höstterminen) Niklas Holm-Hansen Gustafsson (höstterminen), samt Staffan Dahl (höstterminen). Den svenska delen av delegationen På partistyrelsen har Peter Öhman varit gruppens kontaktperson. Följande har ingått i den regionala organisationen: Ingabritt Bergmark och Lenita Karlsson, Norra Skogslänen för Göran Färm Kent Kling, Västsverige för Jan Andersson Eric Clifford, Södra Skogslänen för Inger Segelström Tina Wedin och Kenneth Strömberg, Stockholm för Inger Segelström Lars Johansson, Mälardalen för Åsa Westlund Jonas Nygren och Ingrid Rudin, Stockholms län för Åsa Westlund Marianne Lundahl, Sydsverige för Anna Hedh. 183

185 BilAGA 1 Nationell representation Kongresser och stämmor Konstfrämjandets årsmöte Carina Sundling. LO-kongressen Mona Sahlin, Marita Ulvskog, Thomas Östros, Sven-Erik Österberg, Håkan Juholt, Tommy Ohlström, Stefan Stern, Luciano Astudillo, Britt Bohlin Olsson, Elvy Söderström och Heléne Fritzon. ABF:s förbundsstämma Andreas Schönström, Malmö, Ingemar Josefsson, Stockholm och Kristina Edlund, Östergötland. HRF:s kongress Mona Sahlin, Håkan Juholt, Helene Pettersson, Inger Jarl Beck, Börje Vestlund, Thomas Östros och Lotta Grönblad. Ledamöter till OPC:s styrelse Lena Hjelm-Wallén, Ann Linde, Urban Ahlin och Kent Härstedt. Representation i bolagsstyrelser Rospress Tommy Ohlström, Birgitta Lönegård och Lennart Låftman. Adolf Fredrik, Tierella Tommy Ohlström, Lennart Låftman och Anna Grönfors. Socialdemokraternas Hus AB Tommy Ohlström, Lennart Låftman och Carina Sundling. A-lotterierna Tommy Ohlström. Bommersvik Tommy Ohlström. Övrig representation Tankesmedjan Julia Janiec, vice ordförande ST:s kongress Jasenko Omanovic AB Folkets Hus i Stockholm, bolagsstämma Dag Larsson A-lotteriernas stämma Pernilla Östberg UÖ:s Barnpolitiska Forum Matilda Ernkrans Centrala studierådet Kent Kling, S i Västsverige, Carina Ring, referensgrupp Valstudier, Carina Sammeli, Norra skogslänen, Bo Holst, sydöstra Jönköping, Roger Ljunggren, CDUTE, Gunilla Svantorp, Södra skogslänen, Lasse Åsberg, Stockholms arbetarekommun och Anny Sandgren, partiexpeditionen. Distriktsårskongresser 2008 Partidistrikt Datum Ort Talare 2008 Blekinge 5/4 Ronneby Bosse Ringholm Bohuslän 5/4 Mölndal Pär Nuder Dalarna 19/4 Mora Sven-Erik Österberg Gotland 29/3 Fårö (från 11.30) Thomas Bodström Gävleborg 19/4 Hudiksvall Thomas Östros Göteborg 4-5/4 Göteborg Pär Nuder Halland 12/4 Falkenberg Stefan Löfven Jämtland 12/4 Östersund Ibrahim Baylan Jönköpings län 5/4 Aneby Jan Eliasson Kalmar län 12/4 Västervik Luciano Astudillo Kronoberg 29/3 Uppvidinge Håkan Juholt Norrbotten 12-13/4 Haparanda Marita Ulvskog Skaraborg 5/4 Falköping Mona Sahlin Skåne 12/4 Helsingborg Wanja Lundby-Wedin Stockholms län 18-19/4 Sollentuna Marita Ulvskog 184

186 Stockholm 18-20/4 ABF-Stockholm Marita Ulvskog Södermanland 5/4 Vingåker Leif Pagrotsky Uppsala län 5/4 Tierp Marita Ulvskog Värmland 12/4 Hammarö Mona Sahlin Västerbotten 5-6/4 Vilhelmina Carin Jämtin Västernorrland 19/4 Härnösand Håkan Juholt Västmanland 5/4 Fagersta Ylva Johansson Norra Älvsborg 12/4 Åmål Sven-Erik Österberg Älvsborgs Södra 29/3 Svenljunga Mona Sahlin Örebro län 19/4 Lekeberg Ibrahim Baylan Östergötland 12/4 Linköping Pär Nuder Första maj 2008 Partidistrikt 2008 Blekinge Morgan Johansson, Göran Jonsson (f.d. ordförande IF Metall) Bohuslän Britt Bohlin Olsson, Anneli Hultén, Ella Niia (Hotell och Restaurang) Dalarna Lars-Anders Häggström (Handels), Veronica Palm Gotland Jan O Karlsson Gävleborg Pär Nuder, Peter Weiderud Göteborg Mona Sahlin Halland Marie Granlund, Lars Johansson Jämtland Margareta Israelsson Jönköpings län Håkan Juholt Kalmar län Sven-Erik Österberg Kronoberg Tomas Eneroth Norrbotten Ulla Lindqvist, Anders Ygeman, Jytte Guteland (SSU) Skaraborg Urban Ahlin, Janne Rudén (SEKO) Skåne Wanja Lundby-Wedin, Ylva Thörn (Kommunal), Helene Fritzon Stockholms län Thomas Östros (Sundbyberg), Kajsa Borgnäs Leif Håkansson, Claes Borgström, Ibrahim Baylan (Södertälje) Stockholm Thomas Östros, Carin Jämtin Södermanland Bosse Ringholm, Karl-Petter Thorwaldsson, Thage G Peterson, Lars-Åke Lundin (Målarna) Uppsala Leni Björklund, Erland Olausson (LO) Värmland Inger Segelström (Karlstad), Stefan Löfven (Kristinehamn) Västerbotten Berit Andnor, Eric Sundström (Lycksele) Västernorrland Leif Pagrotsky Västmanland Jan Eliasson, Björn von Sydow Norra Älvsborg Ylva Johansson, Anne Linde Älvsborgs Södra Jan Andersson Örebro län Marita Ulvskog, Stefan Löfven (Karlskoga) Östergötland Thomas Bodström, Göran Färm 185

187 BilAGA 2 - Internationell representation 2008 Socialistinternationalen (SI) Ordinarie ledamöter i SI:s kommittéer SI-presidiet Kommissionen för hållbar utveckling Etiska kommittén, medlemskapsfrågor Kommittén för globalisering och ekonomi Kommittén för fred, demokrati och mänskliga rättigheter Kommunalpolitiska kommittén Regionala kommittéer Afrikakommittén Kommittén för Latinamerika och Karibien Kommittén för Asien och Stilla Havet Medelhavskommittén Mellanösternkommittén Arbetsgruppen om den kurdiska frågan Kommittén för sydöstra Europa Kommittén för OSS och Kaukasus Arbetsgrupper Migration Mona Sahlin Göran Persson Ann Linde Leif Jakobsson, Marie Granlund Aleksander Gabelic, Mariana Buzaglo Annelie Stark, Jens Nilsson Anna-Carin Magnusson, Joe Frans Luciano Astudillo Kent Härstedt, Bertil Kinnunen Hillevi Larsson, Anne Ludvigsson Pär Nuder Conny Fredriksson Gizela Sladic, Bo Johansson Urban Ahlin, Tone Tingsgård Kiomars Heydar, Charlotte Svensson SAP har varit representerat i SI:s aktiviteter enligt följande: 24 mars Klimatkommissionen, möte i Chile Mona Sahlin, Martin Sandgren, Oscar Stenström, Camilla Buzaglo Peirone 7 12 april Delegation till Nepal Olle Thorell april Medelhavskommitté, Beirut Johan Hassel 30 maj Asienkommitté, Islamabad Martin Gemzell 6 juni Ekonomiska och Sociala kommittén, London Leif Jakobsson juni Afrikakommitté, Abidjan Joe Frans 29 juni Rådsmöte, Aten Mona Sahlin, Ann Linde, Oscar Stenström 30 juni 2 juli Kongress, Aten Mona Sahlin, Göran Persson, Urban Ahlin, Carin Jämtin, Luciano Astudillo, Veronica Palm, Anne Ludvigsson, Ann Linde utgjorde delegationen. Dessutom deltog Conny Fredriksson, Olle Burell, Martin Sandgren och Oscar Stenström. Lena Hjelm Wallén representerade Forum juli Klimatkommissionen, möte i Sankt Petersburg Göran Persson, Martin Sandgren 5 6 september Klimatkommissionen, möte i Stockholm Göran Persson m.fl sept. Presidiemöte, New York Mona Sahlin, Ann Linde, Stefan Engström, Oscar Stenström nov. Rådsmöte, Mexico Håkan Juholt, Carin Runeson, Ann Linde Martin Sandgren. 186

188 Europeiska Socialdemokraters Parti (ESP) Partiet har varit representerat i ESP:s aktiviteter enligt följande: ESP:s partiledarmöte: Mona Sahlin deltog vid mötet i Madrid den 30 november, Carin Jämtin vid mötet i Bryssel den 19 juni ESP:s styrelse (presidency): Carin Jämtin deltog vid mötena i Bryssel den 14 februari och 20 november, Pär Nuder vid mötet 25 juni och Ann Linde vid mötena 10 april och 16 oktober. ESP:s samordningsgrupp: Ann Linde och Martin Sandgren har deltagit vid möten i Bryssel 7 februari, 3 april, 12 juni, 9 oktober samt 13 november. ESP:s kampanjmöten inför valet till Europaparlamentet: Martin Sandgren och Sandro Wennberg deltog den 2 april, Anders Lindberg deltog den 10 oktober. 4 8 februari ESP delegation till USA Pär Nuder februari Global Progressive Forum, Genève Carin Jämtin 28 februari Nätverksmöte om Lissabonstrategin, Bryssel Patrik Björck 9 10 april Mångfalds- och integrationsarbetsgrupp, Bryssel Helen Pettersson 29 april FEPS, möte i Bryssel Helena Markstedt 23 maj ESP klimatkonferens, Stockholm Mona Sahlin m.fl. 26 maj Mångfalds- och integrationsarbetsgrupp, Bryssel Inger Segelström 23 juni Financial Markets Network Torbjörn Hållö 25 juni FEPS, General Assembly, Bryssel Pär Nuder, Sebastian de Toro 25 juni FEPS, konstituerande möte, Bryssel Pär Nuder september Seminarium on Harmonius World and Global Governance, Peking, Bosse Ringholm 6 7 november ESP delegation till Cypern Kenneth G Forslund 1 2 december ESP rådsmöte, Madrid Mona Sahlin, Carin Jämtin, Urban Ahlin, Ann Linde, Claes Nordmark, Oscar Stenström 4 10 december ESP delegation till Kina Olle Thorell 11 december Möte med biståndsministrar och talespersoner Kent Härstedt Europeiskt Forum för Demokrati och Solidaritet (Forum) Styrkommittén: Martin Sandgren och Claes Nordmark har deltagit vid mötena i Bryssel 6 februari, 4 juni samt 8 oktober samt vid mötet i Budapest 12 december juni Studieresa till Moskva Ann Linde september Konferens West Balkan, Albanien Laila Naraghi oktober Konferens om Turkiet, Istanbul Morgan Johansson december Konferens om EU och utvidgningen, Ungern Lena Hjelm Wallén, Claes Nordmark Representation och besök (urval) Östeuropa och Balkan 10 februari Kongress, DPM, Moldavien Ulf Olsson februari Konferens, Serbien och Kroatien Ann Linde februari Utbildning i Ukraina för den vitryska oppositionen Håkan Juholt, Carl Kangas 6 9 april Konferens World Democratic Forum, Ukraina Ann Linde april Konferens om Socialdemokratin i Ryssland, i Moskva Tone Tingsgård april Kongress, Rättvisa Ryssland, Moskva Martin Sandgren 187

189 13 15 maj Seminarium om Socialdemokratin med Rättvisa Ryssland, Moskva Kent Härstedt, Ann Linde, Oscar Stenström 31 maj Kongress, SLD, Polen Kerstin Engle 7 juni Kongress, LSDSP, Lettland Kerstin Engle 18 juni Policy Network, Moskva Pär Nuder 6 september Valkonferens, LSDP, Litauen Claes Nordmark september Nordic Forum for Security Policy, Ukraina Gunnar Stenarv oktober Besök Vitryssland Martin Sandgren november Wider Europe-konferens, Litauen Tone Tingsgård, Claes Nordmark december Delegation från Rättvisa Ryssland Kent Härstedt, Ann Linde m.fl. Representation och besök (urval) Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och USA 5 11 januari Delegation till Indien Mona Sahlin, Ann Linde, Oscar Stenström 7 13 januari Besök i Kambodja Kent Härstedt, Magdalena Streiffert januari Rådsmöte PPD, Chile Martin Sandgren februari Delegation från PPD, Chile Martin Sandgren m.fl mars Besök Demokraterna, USA Marita Ulvskog, Ann Linde 1 4 april Delegation till Mellanöstern Pär Nuder, Ann Linde april Besök från South African Forum for Social Democratic Women Ann Linde maj Utbildning i Irakiska Kurdistan Claes Normark, Claes Wennberg juni Besök från Indien Ann Linde m.fl augusti Fatah och ANC konferens, Sydafrika Ann Linde, Caroline Waldheim augusti Delegation till Mexico Mona Sahlin, Martin Sandgren, Oscar Stenström augusti Delegation till Demokraternas konvent, USA Mona Sahlin, Urban Ahlin, Ann Linde 9 11 oktober Partipolitiskt nätverksmöte, Filippinerna Olle Thorell, Ann Linde 12 oktober Besök ADS, Indien Olle Thorell, Ann Linde oktober Klimatkonferens, Indien Jonas Svensson november Partipolitiskt nätverksmöte, Uruguay Carin Runeson, Martin Sandgren, Claes Nordmark november Kongress, PS, Uruguay Martin Sandgren, Claes Nordmark 1 4 december Besök från ANC Ann Linde m.fl. 11 december Besök från Kongresspartiet i Nepal Kent Härstedt, Niklas Karlsson, Ann Linde m.fl. 188

190 Representation och besök (urval) Norden och Europa 7 8 februari Policy Network, Storbritannien Luciano Astudillo 29 feb. 2 mars Vårkonferens, Labour, Storbritannien Gun-Britt Andersson 1 2 mars ESP-aktivistkonferens, Jörlunde, Danmark ett tiotal svenska deltagare mars Kongress, PASOK, Grekland Nikos Papadopoulos 4 april Konferens Progressive Governance, London Mona Sahlin, Pär Nuder, Luciano Astudillo, Oscar Stenström 5 7 juni Kongress, SDP Finland Mona Sahlin, Raimo Pärssinen, Ann Linde, Oscar Stenström 4 6 juli Kongress, PSOE, Spanien Martin Sandgren 4 6 juli ESP-aktivistkonferens, Wien, Österrike ett tiotal svenska deltagare 8 augusti Kongress, SPÖ, Österrike Leif Jakobsson 6 7 september Kongress, Socialdemokratiet, Danmark Niklas Karlsson september Kongress, Labour, Storbritannien Mona Sahlin, Pär Nuder, Lars Isaksson 4 5 oktober Kongress, Finlands svenska socialdemokrater Lennart Svensson 8 november Kongress, Ålands Socialdemokrater Raimo Pärssinen november Kongress, PS, Frankrike Leif Pagrotsky 3 december Europafackens möte om finanskrisen, Bryssel Ann Linde 8 december Valkonferens, SPD, Tyskland Göran Färm Internationella staben har, förutom representation och besök i andra länder, även haft ett antal besök under året av ambassader, forskare, människorättsaktivister samt partikamrater och parlamentariker från våra systerpartier brittiska Labour, tyska SPD, palestinska PLO, filippinska Akbayan, israeliska Meretz, kurdiska Komala, brasilianska PT m.fl. Val i andra länder 7 9 mars Val i Spanien Carin Jämtin, Martin Sandgren. Eduardo Cornejo, Växjö deltog som ESP-aktivist 10 april Val i Nepal Olle Thorell ingick i SI:s delegation april Val i Italien Ewa Forslund 26 oktober Kommunalval i Finland SAMAK Ordförandemöte oktober Ordförandemöte i Helsingfors i anslutning till Nordiska Rådets 60:e session Mona Sahlin, Ann Linde, Oscar Stenström. Parti- och LO-sekreterarmöten 28 april Stockholm Marita Ulvskog 15 september Helsingfors Håkan Juholt 10 december Köpenhamn Marita Ulvskog 189

191 Övriga möten i SAMAK:s regi Energi- och klimatpolitiska gruppen hade sitt sista möte den 7 januari där Alf Eriksson deltog. Utrikes- och säkerhetspolitiska gruppen har haft två möten under året där Urban Ahlin, Anders Karlsson och Ann Linde har deltagit. EU-gruppen har haft ett möte respektive ordförandeland i EU; ett i Slovenien under våren och ett i Frankrike under hösten. Man har även haft ett möte i Bryssel. Integrationsforum har haft två möten där Jan O Karlsson respektive Göte Wahlström deltagit. Mikael Damberg var svensk representant vid den årliga tvådagars S-akademin. SAMAK har haft ett antal kampanj- och kommunikationsseminarier under året där Carina Persson, Carl Melin, Ebba Jansson, Heléne Lilja, Lott Jansson m.fl. deltagit. 190

192 BilAGA 3 Partistyrelsens arbetsgrupper Partistyrelsens fasta arbetsgrupper Mediepolitiska arbetsgruppen Marita Ulvskog (ordförande), Erland Olausson, LO och Tommy Ohlström, partikassör. Referensgrupp i EU-frågor Susanne Eberstein (ordförande), Wanja Lundby-Wedin, Urban Ahlin, Inger Segelström. Uno Aldegren, Carin Jämtin, Per Winberg, Peter Öhman och Ann Linde. Kommunalpolitiska arbetsgruppen Bosse Ringholm (ordförande), Ilmar Reepalu, Lena Micko, Marie Sällström, Carin Jämtin, Peter Roslund, Roland Andersson, Göran Johansson, Heléne Fritzon, Peter Persson, Marie-Louise Rönnmark, Ingrid Lennerwald, Lars Dahlberg, Tommy Ternemar, Jörgen Hellman, Ylva Johansson, Sven-Erik Österberg, Peter Öhman (sekreterare) och Anders Wallin (sekreterare). Arbetarrörelsens ekonomiska råd Emma Lennartsson (ordförande), Irene Wennemo, Susanne Lindberg Elmgren, Pär Sonnerby, Dan Andersson, Sven-Erik Österberg, Sten Johansson och Åsa-Pia Järliden-Bergström samt en styrgrupp bestående av de fasta representanterna vid LO- och partiledningsöverläggningarna. Partistyrelsens tillfälliga arbetsgrupper Arbetsgrupp för demokratidebatt Mats Johansson, Blekinge (sammankallande), Niklas Karlsson, Skåne, Eva-Lena Jansson, Örebro, Margreth Johnsson, Norra Älvsborg, Göran Johnsson, Jan Emanuel Johansson, Stockholms län, Maryam Yazdanfar, Stockholms län, Gun-Britt Löfdahl, valkretssekreterare och Anders Lindberg, partiexpeditionen. Referensgrupp SAP-Kommunal för utveckling av mönsterarbetsplatserna Britt Bohlin Olsson t.o.m och därefter Lars Dahlberg (ordförande), Ylva Thörn, Lars- Åke Almqvist, Heléne Fritzon och Lars Dahlberg (ledamot t.o.m och ordförande fr.o.m ). Jeanette Svensson riksdagsgruppen t.o.m och därefter Lotta Grönblad, partiexpeditionen. Intern arbetsgrupp för förorternas utveckling Anders Lago (ordförande). Ann Lundgren, Göteborg, Anders Rubin, Malmö, Magdalena E Andersson, riksdagsgruppen, Clara von Otter, Stockholm, Mikael Sundesten, riksdagsgruppen (sekreterare), Mia Nikali t.o.m och därefter Lars-Ola Dahlquist partiexpeditionen. Arbetsgrupp gemensam juridisk person Marita Ulvskog (ordförande), Britt Bohlin Olsson, Leif Jakobsson, Håkan Juholt, Stefan Stern och Tommy Ohlström. 191

193 Fordonsindustripolitisk arbetsgrupp Stefan Löfven (ordförande), Tomas Eneroth, Britt Bohlin (t.o.m ), Ibrahim Baylan, Lars Johansson och Marie Granlund. Joakim Bourelius, riksdagsgruppen och Alexander Susa, IF Metall. Rådslagsgrupper Jobb Thomas Östros (ordförande) t.o.m och därefter Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo (ordföranden), Lena Westerlund, LO, Roger Mörtvik, Monika Theodorsson, IF Metall, Peter Hultqvist, Johan Persson, Carina Adolfsson-Elgestam, Anna Johansson och Susanna Gideonsson, Handels. Huvudsekreterare David Samuelsson och Max Elger. Välfärd Stefan Löfven och Ylva Johansson (ordföranden), Jasenko Omanovic, Irene Wennemo, LO, Åsa Kullgren, Amela A. Hodzic, Gun-Britt Andersson, Lars Ilshammar och Jana Nilsson. Huvudsekreterare Johnny Nilsson. Internationellt Margot Wallström och Jan Eliasson (ordföranden), Urban Ahlin, Lena Hjelm-Wallén, Göran Färm, Veronica Palm, Leif Pagrotsky, Björn von Sydow, Laila Naraghi, Kent Härstedt och Liselotte Lenberg, LO. Huvudsekreterare Oscar Stenström. Undergrupp Afrika Joe Frans (ordförande), Amir Daneship, Birgitta Silén, Hillevi Larsson och Carina Hägg. Undergrupp Migrationspolitik Barbro Holmberg (ordförande) t.o.m och därefter Veronica Palm, ordförande, Monika Arvidsson, Jan O Karlsson, Jens Orback och Dario Espiga. Undergrupp Nedrustning Håkan Juholt (ordförande), Yoomi Renström, Agneta Gille, Marie Nordén och Roger Hällhag. Undergrupp Folkrätt och mänskliga rättigheter Aleksander Gabelic (ordförande), Faraj Abu Iseifan, Monica Andersson och Ulf Edström. Undergrupp Socialdemokratins värderingar i en gränslös värld Helén Pettersson (ordförande), Abbas Zarrinpour, Inger Segelström, Morgan Johansson, Maryam Yazdanfar och Ulf Bjereld. Klimat/miljö Carin Jämtin och Annelie Hulthén (ordföranden), Åsa Westlund, Lena Hallengren, Maja Fjaestad, Gert-Inge Andersson, Sven Nyberg, LO, Stefan Edman, Leif Lindholm och Ulf Olsson. Huvudsekreterare Mats Andersson. Kultur Margareta Israelsson och Marita Ulvskog (ordföranden). Ordföranden har samarbetat med Kulturutskottets s-grupp i riksdagen. Huvudsekreterare Jeanette Svensson och Ulla Rydbeck. 192

194 Ekonomisk berättelse 2008 innehåll Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens kassaflödesanalys Partistyrelsens resultaträkning Partistyrelsens balansräkning Partistyrelsens kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Stiftelsen till Hjalmar Brantings minne Stiftelsen Ernst Wigforss minne Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete

195 Årsredovisning Socialdemokratiska Partistyrelsen Org nr Förvaltningsberättelse Verkställande utskottet för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti med organisationsnummer får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning avseende verksamheten under räkenskapsåret Verksamhetsåret 2008 Vi har under två år i opposition omprövat vår egen politik, område efter område, i jakt på sådant som kan förbättras. De fyra rådslagen om jobben, välfärden, klimatet och vår värld, presenterade under 2008 sammanlagt 16 rapporter med nya förslag och idéer. På jobbtoppmötet i april presenterades ett program med kunskap och entreprenörskap i fokus. Under hösten startades ytterligare ett rådslag om kulturen. Totalt hade omkring personer på olika sätt nåtts av de socialdemokratiska rådslagen personer hade skickat in kommentarer, idéer och förslag fram till den 12 december De beslut om utkontrakteringar som togs 2007 har under 2008 etablerats i full omfattning. Utredningen om samordning-samarbete-samverkan mellan partistyrelsen och partidistrikten resulterade i en första rapport 2007som identifierade områden för fortsatt och förstärkt samordning. Under 2008 har arbetet fortsatt med att belysa såväl gemensamma kapitalmål som en konstruktion av det gemensamma ansvaret för de gemensamma systemen inom partiet. Avkastningsfonden har varit i verksamhet under ett år, ett verksamhetsår som kännetecknats av den finansiella krisen och de problem det inneburit inte minst vad gäller aktieplaceringar. Avyttringen av partiets fastigheter har fortsatt med försäljningen av fastigheten i Kalmar. Efter det har Rospresskoncernen inordnats under Adolf Fredrik AB för att få en mer renodlad struktur. Framtida händelser 2009 De tre allt överskuggande uppgifterna 2009 är genomförandet av en EU valrörelse, kyrkovalrörelse och en kongress. Tre verksamhetsinsatser som ska fullföljas samtidigt som rådslagsarbetet finaliseras, samarbetet med V och MP utvecklas och en fortsatt satsning på medlemsutveckling fullföljs. Utredningen Samordning, samarbete och samverkan kommer att avslutas och rapporteras till partistyrelsen. Förberedelserna för valrörelsen 2010 inleds och kommer att baseras till viktiga delar på de erfarenheter som vinns i EU-valrörelsen. Partistyrelsens och koncernens ekonomiska resultat Socialdemokratiska partistyrelsen utgör tillsammans med dotterföretag en koncern, där partistyrelsen är moderförening. Socialdemokratiska partistyrelsens och koncernens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar. Fastighets AB Adolf Fredrik-koncernen Bolaget ägs till 100 procent av Socialdemokraterna. Bolaget är moderbolag i en koncern som består av tre helägda dotterbolag, Socialdemokraternas Hus AB, Fastighetsaktiebolaget Tiarella och Ros-Press AB. Fastigheten Iris 10 såldes den 1 januari 2008 till Fastighets AB Tiarella 194

196 Fastighets AB Adolf Fredrik har bedrivit uthyrning av lokaler i kv. Adonis 7, Stockholm och Fastighets AB Tiarella har hyrt ut bostäder och lokaler i kv. Iris 10, Stockholm. Alla ytor i bägge fastigheterna har varit uthyrda under Arbetsfördelningen mellan bolagen är den att Fastighets AB Adolf Fredrik och Fastighets AB Tiarella förvaltar respektive fastighet och sköter uthyrningsverksamheten. Socialdemokraternas Hus AB organiserar och sköter kontorsserviceverksamheten i Adonis 7. AiP Media Produktion AB AiP Media Produktion AB ägs till 100 procent av SAP. AiP Media Produktion AB genom förde 2008 sitt nionde hela verksamhetsår efter att man 1999 ombildats till ett av partiet helägt aktiebolag. Affärsidén är att på uppdrag och kommersiella villkor producera infor ma tion och medier åt i första hand arbetarrörelsen och närstående organisationer och företag. Kärnverksamheten är framställning av socialdemo kraternas nyhetsinriktade partitidningar Aktuellt i Politiken, AiP, Stockholms Tidningen och Ny Tid i Göteborgsområdet. De utkommer i tabloidform en gång i veckan. Utöver tabloidtidningarna producerar AiP Media Produktion AB S-kvinnors medlemstidning Morgonbris, Folkets Hus och Parkers tidning Scen & Salong, Socialdemokraternas egen debatt tidskrift Tiden, Stockholms arbetarekommuns medlemstidning /Stockholm, Aktuellt i Partiet samt AiP Västernorrland. 195

197 Koncernens resultaträkning Beloppen i tkr Not Intäkter Socialdemokraterna partistyrelsen 2,3,4,5, Tidningsutgivning Fastighetsförvaltning Summa Kostnader Socialdemokraterna partistyrelsen 7,8, Tidningsutgivning Fastighetsförvaltning Summa Resultat före finansiella poster Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från övriga värdepapper och fordringar Övriga ränteintäkter och liknande poster Övriga räntekostnader och liknande poster Summa Resultat efter finansiella poster Minoritetsandelar i årets resultat 508 Skatt på årets resultat Årets resultat Fördelning av årets resultat Förändring av fonder klassificerade som eget kapital KvARSTÅENDE belopp efter dispositioner

198 Koncernens balansräkning Beloppen i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 15 Byggnader och mark Maskiner och inventarier Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

199 Koncernens balansräkning Beloppen i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Avkastningsfond Balanserat resultat Årets resultat Summa Summa eget kapital Avsättningar Uppskjuten skatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 5 0 Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

200 Koncernens kassaflödesanalys Beloppen i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansnetto Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Realisationsresultat Förändringar räntefordran/ränteskuld Minoritetsintressen Förändringar i avsättningar Övrigt Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Avyttring dotterbolag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång

201 Partistyrelsens resultaträkning Beloppen i tkr Not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Anslag och gåvor Statligt stöd Lotterier Övriga verksamhetsintäkter Summa Verksamhetens kostnader Verksamhetskostnader Personalkostnader Avskrivningar av anläggningstillgångar Poster av engångskaraktär Summa Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i dotterföretag Resultat från övriga värdepapper och fordringar Övriga ränteintäkter och liknande poster Övriga räntekostnader och liknande poster Summa Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat från resultaträkningen Avsättningar och dispositioner av årets resultat KvARSTÅENDE belopp efter dispositioner

202 Partistyrelsens balansräkning Beloppen i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i dotterföretag Fordringar hos dotterföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

203 Partistyrelsens balansräkning Beloppen i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Ändamålsbestämda medel Fonder och reserverade medel Summa Fritt eget kapital Avkastningsfond Balanserat resultat Årets resultat 0 68 Summa Summa eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

204 Partistyrelsens kassaflödesanalys Beloppen i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansnetto Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Realisationsresultat Förändringar räntefordran/ränteskuld Förändringar i avsättningar Övrigt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Avyttringar av dotterbolag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång

205 Noter till resultat- och balansräkning Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Vissa klassificeringar har ändrats i balans- och resultaträkningarna från föregående år. Jämförelsesiffrorna för föregående år är därmed ändrade. I övrigt är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sponsring intäktsförs över den period sponsringen avser, om sådan tid är bestämd. I annat fall sker intäktsföring när betalning erhållits eller om avtal normalt finns vid fakturering. Försäljning av tjänster intäktsförs normalt vid utförandet. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Lotteriintäkter från Lotteribyrån intäktsförs det räkenskapsår intäkten bedömts tjänats in. En estimering av beloppet görs i bokslut på grundval av uppgift från preliminär avstämning av lotterier bedrivna under räkenskapsåret. Bidrag från kommuner, landsting, stat m fl Samtliga bidrag från kommuner, landsting, stat m fl redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, dvs. de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas. Bidrag skuldförs därför till dess att de utgifter som bidra get ska täcka uppkommer. Det statliga partistödet betalas ut från partibidragsnämnden och avser att täcka kostnaderna i partiets verksamhet. Detta stöd är inte förenat med återbetal ningskrav och intäktsförs därför löpande under verksamhetsåret. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller likn. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom det inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt, Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. 204

206 Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år Datainventarier 3 år I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella hyresavtal). Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderorganisationen Socialdemokraterna Partistyrelsen direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. 205

207 Not 2 Medlemsavgifter Den medlemsavgift som den enskilde medlemmen betalar till Socialdemokraterna, är uppbyggd i fyra delar. Partiets olika organisationsled socialdemokratiska föreningar, arbetarekommuner, partidistrikt och partiet centralt beslutar själva om vardera sin del av medlemsavgiften. Det gör att den totala medlemsavgiften varierar mellan olika delar av landet. Av medlemsavgiften hänförs 70 kronor till partistyrelsens centrala verksamhet, vilket är den andel som redovisas här hade Socialdemokraterna medlemmar ( år 2007). I summan för medlemsavgifter ingår numera också avgifter från lokala fackliga organisationer, vilka såsom organisationer är anslutna till partiet. Organisationsanslutningsavgifterna uppgår till 419 tkr 2008 (967 tkr år 2007). Not 3 Anslag och gåvor Partistyrelsen Fackliga anslag Fastighetsanställdas Förbund Grafiska Fackförbundet - Mediafacket Handelsanställdas Förbund Hotell och Restaurang Facket Industrifacket Metall Seko - Facket för Service o Kommunikation Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Elektrikerförbundet Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Livsmedelarbetareförbundet Svenska Målareförbundet Svenska Pappersindustriarbetareförbundet LO Summa fackliga anslag Bidrag till kampfonden Bidrag från privatpersoner st. (9 199 st. 2007) *) Bidrag från juridiska personer (specificeras nedan) Överskott försäljningar 547 Summa bidrag till kampfonden Övriga bidrag Verksamhetsanslag från Socialdem. Riksdagsgruppen Europaparlamentsgruppen Anslag från Sveriges kommuner och landsting Summa övriga bidrag Anslag och gåvor totalt *) Ingen privat givare till kampfonden har 2008 lämnat gåvor överstigande kr. 206

208 Forts. Not 3 Anslag och gåvor Belopp i Specifikation av bidrag till kampfonden från juridiska personer kronor Svenska Byggnadsarbetareförbundet Kommunals Pensionärsförening Vännäs soc dem Malmabergs soc dem 200 Bengtsfors soc dem 500 Skara arbetarekommun Västerbottens partidistrikt Skara arbetarekommun 954 Nora arbetarekommun Lomma arbetarekommun 815 Lycksele arbetarekommun 699 Göteborgs partidistrikt Kristianstad arbetarekommun Arvika arbetarekommun 479 Arboga arbetarekommun 349 Borås arbetarekommun 848 Hällefors arbetarekommun 750 Sölvesborg arbetarekommun 117 Stockholms arbetarekommun 142 Aneby arbetarekommun Karlsborg arbetarekommun 296 Degerfors arbetarekommun 197 Karlstad arbetarekommun Luleå arbetarekommun Emmaboda arbetarekommun 350 Eslöv arbetarekommun 857 Umeå arbetarekommun 338 Lidköpings arbetarekommun Södra S-förening Helsingborg 90 Tranemo arbetarekommun 553 Österby Dannemora S-förening 300 Östhammars arbetarekommun Solsidans S-förening 500 SV kyrkan i Bro Fonus 300 Bäckby S-förening 200 Målarsossen Summa bidrag till Kampfonden

209 Not 4 Statligt stöd Partistyrelsen Partistöd Kanslistöd - grundstöd Kanslistöd - tilläggsstöd Summa Not 5 Lotterier Socialdemokraterna och SSU innehar tillstånd att driva Kombilotteriet. Detta sker i ett enkelt bolag tillsammans med A-lotterierna. Partistyrelsens andel av intäkter och kostnader uppgår till: Partistyrelsen Intäkt för försålda lotter Vinster Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader Övriga intäkter Rörelseresultat Finansiella intäkter Resultatandel Kombilotteriet Överskott från annan lotteriverksamhet 327 Överföres till kommande lotterier Summa Not 6 Övriga verksamhetsintäkter Partistyrelsen Samarbetsavtal Övriga verksamhetsintäkter Summa Not 7 Verksamhetskostnader Partistyrelsen Lokalkostnader Kontors- och förvaltningskostnader m m Resor och konferenskostnader m m Information (t ex organisations- och medlemsutveckling) Telefoni och porto Externa tjänster och konsulttjänster Anslag till sidoorganisationer Anslag till partidistrikt och arbetarekommuner Övriga anslag Medlemsavgifter Summa

210 Not 8 Anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Koncernen Medelantalet anställda Kvinnor, tillsvidareanställda Män, tillsvidareanställda 26,5 32 Kvinnor, förtroendevald ledning 1 1 Män, förtroendevald ledning 3 3 Kvinnor, tidsbegränsade 0 0 Män, tidsbegränsade 0 1 Totalt 61,5 72 Löner och ersättningar Förtroendevald ledning (4 personer) Styrelse och VD Övriga anställda Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag Pensionskostnader förtroendevald ledning Pensionskostnader styrelse och VD Pensionskostnader övrig personal Summa sociala avgifter och pensionskostnader Partistyrelsen Medelantalet anställda Kvinnor, tillsvidareanställda 23,0 26,0 Män, tillsvidareanställda 13,5 16,7 Kvinnor, förtroendevald ledning 1,0 1,0 Män, förtroendevald ledning 3,0 3, Kvinnor, tidsbegränsade 0,0 0,2 Män, tidsbegränsade 0,0 0,4 Totalt 40,5 47,3 209

211 Löner och ersättningar Förtroendevald ledning (4 personer) Övriga anställda Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag Pensionskostnader, ledningen Pensionskostnader, övrig personal Summa sociala avgifter och pensionskostnader Avgångsavtal Förändring av pensionsstiftelsekapital Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 1,51 % 1,37 % Sjukfrånvaro för män 1,15 % 1,68 % Sjukfrånvaro för kvinnor 1,74 % 1,14 % Totalt anställda - 29 år Totalt anställda år 1,48 % 1,91 % Totalt anställda 50-1,59 % 0,50 % Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånv. 0,00 % 0,00 % Könsfördelning styrelser Koncernen Styrelser och Verkställande utskottet Kvinnor 8 7 Män Totalt Verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare Kvinnor 6 6 Män 10 5 Totalt Partistyrelsen Ledamöter i Verkställande Utskottet Kvinnor 4 4 Män 3 3 Totalt 7 7 Ledamöter i partiexpeditionens ledningsgrupp Kvinnor 5 6 Män 4 4 Totalt

212 Not 9 Avskrivningar av anläggningstillgångar Partistyrelsen Avskrivning maskiner och inventarier Avskrivning datorer Summa Not 10 Resultat från andelar i dotterföretag Partistyrelsen Realisationsresultat, andelar i dotterföretag Utdelning från dotterföretag Summa Not 11 Resultat från övriga värdepapper och fordringar Koncernen Utdelning på aktier och andelar Resultat försäljningar av långfristiga värdepapper Värdereglering långfristiga värdepapper Räntor från företagscertifikat och ränteobligationer Summa Partistyrelsen Utdelning på aktier och andelar Resultat försäljningar av långfristiga värdepapper Värdereglering långfristiga värdepapper Räntor från företagscertifikat och ränteobligationer Summa Not 12 Övriga ränteintäkter och liknande poster Koncernen Ränteintäkter från kortfristiga placeringar Övriga räntor Summa Partistyrelsen Räntor från dotterföretag Ränteintäkter från kortfristiga placeringar Övriga räntor Summa

213 Not 13 Skatt på årets resultat Koncernen Aktuell skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Summa Not 14 Eget kapital och fördelning av årets resultat Koncernen Bundna reserver Fritt eget kapital Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång Resultatdisposition Förändring av ändamålsbestämda medel partistyrelsen Förskjutning mellan fria och bundna reserver Årets resultat Belopp vid årets utgång Partistyrelsen Årets dispositioner Avsättning till avkastningsfond Avsättning till kongressfond Avsättning till valfond Avsättning till EU-valfond Avsättning till kampfond Återföring jubileumsfond Återföring ombyggnadsfond och övr. reserverade medel Summa resultatdispositioner Partistyrelsen Ändmålsbest. medel Avkastn.- fond 1 Fritt eget kapital Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång Resultatdisposition Förändring av bundna och fria reserver Omklassificering av bundna o fria reserver Årets resultat 0 0 Belopp vid årets utgång

214 Ändamålsbestämda medel Valfond EU-valfond Kongressfond Jubileumsfond Kampfond Ombyggnadsfond Summa Not 15 Materiella anläggningstillgångar Koncernen Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Årets anskaffningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående planenliga avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Pågående ombyggnader Utgående planenligt restvärde Taxeringsvärde byggnader Inventarier Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående planenliga avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde

215 Forts. not 15 Materiella anläggningstillgångar Partistyrelsen Inventarier Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående planenliga avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets planenliga avskrivningar Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 16 Aktier och andelar i dotterföretag Partistyrelsen Företagets namn Org.nr Säte Fastighetsaktiebolaget Adolf Fredrik Stockholm AiP Media Produktion AB Stockholm Aktier Ägarandel Antal aktier Aktiekapital Bokfört värde Fastighetsaktiebolaget Adolf Fredrik 100 % AiP Media Produktion AB 100 % Summa aktier Övriga innehav Ägarandel Antal aktier Aktiekapital Bokfört värde AB Folkets Hus, Stockholm Bommersvik AB Stödföreningen för Gershedens Folkets Hus 10 0 Folkrörelsernas Lotteribyrå Ekonomisk förening Not 17 Fordringar hos dotterföretag Partistyrelsen Ingående bokfört värde revers Fastighet AB Adolf Fredrik Tillkommande fordringar Fastighet AB Adolf Fredrik Utgående bokfört värde

216 Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav Partistyrelsen Direktägda aktier i svenska börsföretag Anskaffn. värde Marknadsvärde Investor B (bank och finans) Kungsleden (bank och finans) Nordea Bank AB (bank och finans) Autoliv Inc. SDB (sällanköpsvaror) H & M B (sällanköpsvaror) Kappahl (sällanköpsvaror) Alfa Laval (industri och tjänster) BE Group (industri och tjänster) Cardo (industri och tjänster) Sandvik (industri och tjänster) SKF B (industri och tjänster) Ericsson B (informationsteknologi) Elekta B (hälsovård) Seanet Maritime (teleoperatörer) Teliasonera (teleoperatörer) SCA B (råvaror) Summa Fonder och räntebärande Företagscertifikat Vasakronan Ränteobligation Stora Enso Ränteobligation Scania CV Ränteobligation Teliasonera Ränteobligation Volvo Treasury Ränteobligation Landshypotek Ränteobligation SCA Finans Ränteobligation Stadshypotek Ränteobligation Vattenfall Treasury Ränteobligation SBAB Perpetual Räntefond SEB Credit Opportunity Fund Aktiefond Robur Förbundsfond Summa Justering enligt lägsta värdets princip Summa långfristiga värdepappersinnehav Koncernen Direktägda aktier i svenska börsföretag Fonder och räntebärande Summa

217 Not 19 Andra långfristiga fordringar Koncernen Ingående bokfört värde fordringar Tillkommande fordringar 0 0 Amorteringar, avgående fordringar Utgående bokfört värde Partistyrelsen Ingående bokfört värde reversfordran Föreningen Spero Tillkommande fordringar 0 0 Amorteringar, avgående fordringar Utgående bokfört värde Not 20 Övriga kortfristiga fordringar Koncernen Fordringar hos anställda Skattefordringar Skattekonto Övriga poster Summa Partistyrelsen Fordringar hos dotterföretag Fordringar hos anställda Skattefordringar Skattekonto Övriga poster 0 12 Summa Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Förutbetalda hyreskostnader Upplupna lotteriintäkter Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa Partistyrelsen Förutbetalda hyreskostnader Förutbetalda leasingkostnader Förutbetalda försäkringspremier Upplupna lotteriintäkter Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa

218 Not 22 Kortfristiga placeringar Partistyrelsen Bokfört värde Marknadsvärde Företagscertifikat SAAB Företagscertifikat Volvofinans Ränteobligation Volvo Treasury Ränteobligation Telia AB Depåkonto Swedbank Depåkonto Nordea Summa Not 23 Avsättningar Partistyrelsen Avsättning för avgångsvederlag till personal Avsättning för partigemensam vidareutbildningsfond Avsättning för partigemensam teknikfond Summa Redovisning av fondernas verksamhet Teknikfond Årsavgifter Verksamhetsanslag enligt beslut Internränta teknikkontot 6 4 Årets resultat Kapitalbehållning teknikfond vid årets slut Vidareutbildningsfond Årsavgifter trygghet Kostnader trygghet Internränta trygghetskontot Årets resultat trygghet Årsavgifter vidareutbildning Kostnader vidareutbildning Internränta vidareutbildningskontot Årets resultat vidareutbildning Kapitalbehållning trygghet vid årets slut Kapitalbehållning vidareutbildning vid årets slut Not 24 Långfristiga skulder Partistyrelsen Allan Arvidssons fond Skulder till dotterföretag Summa

219 Not 25 Övriga kortfristiga skulder Koncernen Skulder till partidistrikt Skulder till SAP-F Personalens källskatt Moms Avräkning internationella projekt 7 10 Avräkning SKL-gruppen Avräkning kyrkomötesgruppen Övriga poster Summa Partistyrelsen Skulder till dotterföretag Skulder till partidistrikt Skulder till SAP-F Personalens källskatt Moms Avräkning internationella projekt 7 10 Avräkning SKL-gruppen Avräkning kyrkomötesgruppen Övriga poster Summa Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalt partistöd Förutbetalda hyror Förutbetalda prenumerationer Övriga poster Summa Partistyrelsen Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalt partistöd Övriga upplupna kostnader Övriga förutbetalda intäkter Summa

220 Stockholm den 3 april

221 Revisionsberättelse Till partistyrelsen i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti Org. nr Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt verkställande utskottets (VU:s) förvaltning i Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (Socialdemokraterna) för räkenskapsåret Det är VU som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och tillämpningen av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden för att kunna bedöma förvaltningen i övrigt. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att resultaträkningen och balansräkningen fastställts och att VU beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 220

222 Stiftelsen Per Albin Hansson minne Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Per Albin Hanssons minne instiftandes den 25 november 1948 och används till stipendier för främjande av studier i politiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Folkhögskole- och vuxenstuderande pågymnasienivå kan söka medel ur Stiftelsen Per Albin Hanssons minne. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson t o m 8 februari 2008 därefter Mona Sahlin, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand t o m 8 februari 2008 därefter Stina Touma, S-kvinnor, Anna Lekander t o m 8 februari 2008, därefter Mattias Vepsä, SSU. Samuel Stengård t o m 8 februari 2008 därefter Lars G Linder, SKSF, Axel Björneke t o m 8 februari 2008 därefter Daniel Gullstrand, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 9 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 221

223 Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Övriga intäkter Gåvor Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Årets resultat Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Beslutade ej utbetalda stipendier Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 222

224 Stiftelsen Per Albin Hanssons minne Organisationsnummer Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens.Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efterindividuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridisktbindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 223

225 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång

226 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Per Albin Hanssons Minne Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Per Albin Hanssons minne för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Stockholm den 10 juni 2009 Anita Modin Håkan Bystedt Lars Ericson Åke Danielsson Auktoriserad revisor 225

227 Stiftelsen till Hjalmar Brantings Minne Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Hjalmar Branting Minne instiftades den 30 maj 1926 och används till stipendier för främjande av studier i politiska, ekonomiska och internationella frågor samt arbetarrörelsens historia, idéer och verksamhet. Medel ur Stiftelsen till Hjalmar Brantings Minne kan sökas av elever vid högskolor och universitet. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson t o m 8 februari 2008 därefter Mona Sahlin, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand t o m 8 februari 2008 därefter Stina Touma, S-kvinnor Anna Lekander t o m 8 februari 2008, därefter Mattias Vepsä, SSU. Samuel Stengård t o m 8 februari 2008 därefter Lars G Linder, SKSF, Axel Björneke t o m 8 februari 2008 därefter Daniel Gullstrand, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 9 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 226

228 Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Övriga intäkter Gåvor Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Årets resultat Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Beviljade ej utbetalda stipendier Övriga skulder 0 0 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 227

229 Stiftelsen till Hjalmar Brantings Minne Organisationsnummer Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till an-skaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 228

230 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång

231 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Hjalmar Brantings Minne Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Hjalmar Brantings minne för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 230

232 STIFTELSEN ERNST WIGFORSS MINNE Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Ernst Wigforss Minne instiftades den 1 april 1952 och har till uppgift att främja svensk arbetarungdoms studie av samhällets ekonomi och andliga liv samt den internationella arbetarrörelsens historia, ideér och verksamhet. Stiftelsens medel används för att stödja avancerade studier och avhandlingar. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson t o m 8 februari 2008 därefter Mona Sahlin, ordförande, Tommy Ohlström, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand t o m 8 februari 2008 därefter Stina Touma, S-kvinnor Anna Lekander t o m 8 februari 2008, därefter Mattias Vepsä, SSU. Samuel Stengård t o m 8 februari 2008 därefter Lars G Linder, SKSF, Axel Björneke t o m 8 februari 2008 därefter Daniel Gullstrand, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 9 maj höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 231

233 Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Organisationsnummer Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Återföring av nedskrivningar Resultat vid försäljning Årets resultat Balansräkning Not Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Övriga skulder 0 0 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 232

234 Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Organisationsnummer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisationer och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång.den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningens intäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 233

235 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång

236 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Ernst Wigforss Minne för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 235

237 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Organisationsnummer Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen upprättades i samband med en penninggåva som Tage Erlander fick på sin 60 årsdag den 13 juni Syftet med Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete är att genom stipendier bereda unga män och kvinnor från andra länder, särskilt utvecklingsländer, möjlighet till studier i vårt land, och att underlätta för unga svenskar att bedriva motsvarande studier avutlänska förhållanden. För svenskar gäller det att det skall vara studier i ett utvecklingsland. Stiftelsens styrelse har under året bestått av Göran Persson t o m 8 februari 2008 därefter Mona Sahlin, ordförande, Håkan Juholt, SAP, Ulla Lindqvist, LO, Ann-Christin Furustrand t o m 8 februari 2008 därefter Stina Touma, S-kvinnor Anna Lekander t o m 8 februari 2008, därefter Mattias Vepsä, SSU. Samuel Stengård t o m 8 februari 2008 därefter Lars G Linder, SKSF, Axel Björneke t o m 8 februari 2008 därefter Daniel Gullstrand, SSF har varit adjungerade. Viktiga händelser under året Den 17 april och 16 oktober höll styrelsen sammanträde där man fördelade årets stipendium. I stipendium utdelades under året kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat Stiftelsens ekonomiska resultat samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning. Förslag till disposition av resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor överförs i ny räkning. 236

238 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Organisationsnummer Resultaträkning Not Stiftelsensintäkter Utdelningar Ränteintäkter, Nordea Övriga intäkter Gåvor Summa intäkter Kostnader Administrationskostnader Summa kostnader Förvaltningsresultat Årets nedskrivningar Årets resultat Balansräkning Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepapper Omsättningstillgångar Kassa och bank Fordringar 0 0 Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Kapitalbehållning Årets resultat Skulder Beviljade ej utbetalda stipendier Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 237

239 Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Organisationsnummer Bokslutskommentarer Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagens och Bokföringsnämndens Allmänna Råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade med föregående år. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner, organisa tioner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Gåvor och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Stipendier Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Redovisning av förpliktelser/avsättningar En utgift bokförs i resultaträkningen när föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gementemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt bindande åtaganden till kostnader. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland föreningensintäkter. Realisationsvinst/-förlust vid en senare försäljning redovisas bland föreningens kostnader om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Finansiella investeringar Finansiella investeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderastill ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en börskurs användas. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 238

240 Not 2 Värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Försäljning 0 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde Innehavet av värdepapper utgörs av placeringar i Nordea Donationsmedelsfond. Utgående bokförtvärde överensstämmer med marknadsvärdet per Not 3 Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Ingående balans Omföring av årets resultat Beviljade anslag Årets resultat Belopp vid årets utgång

241 Revisionsberättelse Till styrelsen i Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete Org nr Vi har granskat årsredovisning och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Tage Erlanders stiftelse för internationellt samarbete för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet Socialdemokraterna isbn

242 Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse socialdemokraterna.se JOBB KONGRESSEN 28okt 1 nov 2009