Motala ströms gamla fåra vid Malfors, Ljungsbro Förprojektering för tre fiskvägar uppströms Roxen

Transkript

1 Motala ströms gamla fåra vid Malfors, Ljungsbro Förprojektering för tre fiskvägar uppströms Roxen Jönköpings fiskeribiologi på uppdrag av Vreta kloster turism Per Sjöstrand, Peter Lindvall Februari 2011

2

3 Förord Motala ström är ett stort vattendrag som kraftigt reglerats under 1900-talet för energiproduktion vid ett flertal vattenkraftverk, bl a inom Linköpings kommun uppströms Roxen. Det har inneburit en genomgripande omvandling av vattendragets ekologiska funktion men samtidigt lett till produktion av förnyelsebar energi i stor skala. Idag har vi utvecklat en syn på långsiktigt hållbar utveckling som innebär att vi värderar naturligt fungerande ekosystem med en rik biologisk mångfald högt. Vattenmiljöfrågor har lyfts högre upp på dagordningen för politiker, verksamhetsutövare, miljö- och naturvårdare, ideella organisationer och enskilda. Det finns idag goda förutsättningar för att arbeta fram och genomföra långsiktigt syftande åtgärder som minskar, och helst undanröjer, negativa ekologiska effekter av exploaterade vattenresurser samt bidrar till förbättring och utveckling av vattnets miljökvaliteter av många olika slag. Föreliggande rapport är ett viktigt underlag i ett sådant arbete. Linköpings kommun är positiv till övergripande målsättningar som förbättrar levnadsbetingelserna för uppströmsvandrande och lekande fisk i Motala ström uppströms Roxen. Ur såväl biologisk som attraktions- och rekreationssynpunkt bör man arbeta för ett tillräckligt minimiflöde genom Motala ströms gamla fåra från Ljungsjön till Malfors under hela året. Området kring gamla fåran uppströms Ljungsbro är redan idag ett värdefullt naturområde och har en mycket stor utvecklingspotential för både naturvård och rekreation. Området är en verklig pärla i linköpingsnaturen, väl värd att utvecklas och upptäckas av fler! Linköpings kommun avser också att engagera sig i fortsatt arbete för mer naturliga och ekologiskt funktionella vattendrag inom ramen för kommande vattenråd för Motala ström. Muharrem Demirok Miljökommunalråd Linköpings kommun

4

5 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och mål... 2 Historia... 3 Natur- och kulturvärden... 5 Den gamla fårans strömarealer...6 Provtappning år Provtappning år Hydrologi... 7 Fiskvägar i allmänhet... 8 Nykvarns kraftverk Nykvarns kraftverk Alternativ 1 Inlöp Alternativ 2 Omlöp Alternativ 3 - Teknisk fiskväg Effekter av mintappning i nuvarande torrfåra Kommentar Malfors nedre Alternativ 1 Utjämnad lutning i nedre delen Alternativ 2 Halvteknisk fiskväg Alternativ 3 Längre naturliknande fiskväg Kommentar till Malfors nedre Malfors övre Omlöp Teknisk fiskväg Kommentar till Malfors övre Referenslista Bilagor 1. Foton från provtappningar i september Uppmätta tvärsektioner vid Nykvarn 3. Ländsektioner för omlöpsalternativ vid Malfors övre 4. Åtgärder i Motala ströms ursprungliga fåra vid Malfors vid en minimitappning. Jönköpings Fiskeribiologi Soldattorpsgatan Jönköping per@fiskeribiologi.se Vreta Kloster Turism Box Ljungsbro turistinfo@vretaklosterturism.se

6

7 Motala ströms gamla fåra vid Malfors, Ljungsbro Förprojektering för tre fiskvägar uppströms Roxen Inledning Motala ström är Götalands näst största vattendrag, men ett idag ganska anonymt vattenstråk, kraftigt utbyggt och utan naturliga strömsträckor. Vattnet från Vättern ger ett ovanligt klart och tilltalande vatten ända ner till Roxen och tidigare har såväl lax, öring som harr funnits i vattendraget. Före 1900-talets reglering av Motala ström fanns det enligt uppgift inga vandringshinder från havet upp till Vättern (+88,5 m.ö.h.)(motala ströms vattenvårdsförbund, hämtad ). Den omfattande regleringen har dock medfört att både flödet och möjligheterna för fiskvandring är starkt påverkade. Denna förprojektering behandlar de tre vandringshinder som finns mellan Roxen och Norrbysjön. På denna sträcka fanns tidigare en rad forsar och fall med en fallhöjd av ca 33 m. När fiskvägar förbi dessa hinder har byggts har över en tredjedel av fallhöjden mellan havet och Vättern bundits samman. På den aktuella sträckan uppströms Roxen, i höjd med Ljungsbro samhälle och precis nedströms Ljungsjön, finns dock en rejäl rest av Motala ströms ursprungliga fåra kvar. Den gamla fåran vid Malfors kraftverk är ca 2,5 km lång, se Figur 1. C B A Figur 1. Karta över projektområdet med de tre hindren markerade (A, B & C). (Källa: På sträckan mellan Roxen och Norrbysjön har ett flertalet stora ingrepp gjorts som påverkat naturvärdena och möjligheterna för fisk att vandra. Uppströms Roxen finns först Nykvarns kraftverk (A), mynningen från Malfors kraftverk (B) samt dammen till Malfors kraftverk (C), som samtliga är definitiva hinder för fisk. Dessutom har den gamla fåran (B - C) idag i princip ett nollflöde från Motala ström. 1

8 Jönköpings Fiskeribiologi har fått i uppdrag av Vreta kloster turism och reseservice att göra en förprojektering och föreslå alternativ för att skapa fri fiskvandring vid Nykvarn- och Malfors kraftverk i Motala ström. Begreppen höger och vänster används genomgående som om betraktaren står vänd medströms ån. Begreppet damm har vi försökt att endast använda för själva dammbyggnaden, inte för den uppdämda vattenyta som skapas. Syfte och mål Den ideella föreningen Vreta kloster Turism har efter initiativ från Åke Wester startat projektet Gamla strömfåran, Ljungsbro. Projektet går ut på att återställa ett mindre vattenflöde i gamla strömfåran samt utreda möjligheterna att bygga fiskvägar förbi nu befintliga kraftverk samt att åter etablera exempelvis öring i den gamla strömfåran. Projektets mål är: Att skapa naturupplevelser utöver det vanliga och ett mycket vackert strövområde att vistas och vandra i. Att ge fisken möjlighet att fritt vandra uppströms sjön Roxen. Att på sikt bygga upp och återskapa ett rikt fiskebestånd och få tillbaka fiskarter som exempelvis öring och harr samt gynna hotade arter som asp, stensimpa, lake och ål. Att ge olika fiskarter i Roxen möjlighet att utnyttja sträckorna i gamla strömfåran som lek och uppväxtområden. Att öka turist-tillströmningen till bygden. Turism är idag den snabbast växande branschen! Att göra vår bygd attraktivare att bo i eftersom man på så sätt skapar en rikare möjlighet till friluftsliv. Fiskvägarna mellan Roxen och Malfors kan även bli en del i den större visionen av fiskvandring mellan havet och Vättern. Gösta Gustavsson, lokalpolitiker som medverkade vid provtappningen 2010 sammanfattade så här på sin blogg: Min vision är att man på sikt skall möjliggöra för fisken att ta sig hela vägen mellan Vättern och Östersjön. En vision på lång sikt som skulle ge möjlighet till södra Sveriges i särklass bästa fiskevatten för ädelfisk. Detta skulle bli en unik turistattraktion som skulle kunna kombineras med ett skydd för den biologiska mångfalden, fisket och ett antal andra aktiviteter i regionen. 2

9 Historia Fram till början av 1900-talet var vattnet i Motala ström verkligen strömmande och det fanns inga allvarliga hinder för fiskarnas vandringar. Efter sekelskiftet började strömmarna att byggas ut allt mer. År 1901 öppnade bröderna Cloetta chokladfabriken vid strömmen vid Malfors kvarn, se Figur 2. Figur 2. Strömmen vid Malfors innan dagens kraftverk byggdes. (foto: Östergötlands länsmuseum) Det var också efter sekelskiftet som behovet av vattenkraft växte. År byggdes Nykvarns kraftverk, som sedan avvecklades under 1980-talet för att återupptas Figur 3. Kraftverket vid Nykvarn med sin tidigare fiskväg (ur Castensson m.fl. 1992). 3

10 I Motala ström förekom kungsådra från utloppet ur Vättern i enlighet med Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 juli 1923 med förteckning å vattendrag där kungsådra finnes. Kungsådran innebar att vattendraget inte fick stängas eller överbyggas. Troligen var det kungsådran som gjorde att det inledningsvis fanns en teknisk fiskväg vid Nykvarns kraftverk för att möjliggöra fiskens vandring förbi kraftverket, se Figur 3. Denna fiskväg saknas idag. Under början av 1930-talet byggdes nuvarande Malfors kraftverk och Motala ströms flöde dämdes upp genom byggnationen av en jättelik fyllnadsdamm. Dammen var ca 15 m hög, med krönlängden 450 m och med en basbredd på 65 m blev den totala massvolymen ca 0,1 miljon kubikmeter, (Spade, 1999). Flödet leddes om till en schaktad inloppskanal för att utnyttja fallhöjden vid verket. Figur 4. Den 15 m höga dammen byggdes upp för att dämma in strömsträckorna vid Ljungs säteri och istället utnyttja fallhöjden vid Malfors kraftverk (ur Spade, 1999). Uppströms dämdes långa strömsträckor in på den mer än 9 km långa sträckan upp till Kungs Norrby, strax uppströms Norrbysjön, hela Ljungsjön skapades vid indämningen. Nedan dammen torrlades 2,5 km av den ursprungliga fåran, och nedströms kraftverket schaktades botten på ån ner på ca 1 km för att få ut all fallhöjd ner till Nykvarns kraftverk. Den omfattande schakten tog inte bara bort stora strömområden utan skapade också en brant tröskel vid utloppet av den gamla strömfåran, jämför bilderna i Figur 2 och Figur 5. 4

11 Trolig placering av kvarnen i Figur 2 Figur 5. Byggnationen av Malfors kraftverk. Den omfattande schakten nedströms kraftverket skapade ett kraftigt fall i den nedre delen av gamla fåran som syns bra på bilden där flödet fortfarande gick i den ursprungliga fåran, jämför med fotot i Figur 2. (foto: Östergötlands länsmuseum) Sammanlagt påverkades alltså Motala Ström på en sträcka av minst 12 km vid bygget av Malfors kraftverk. Storleksordningen på de ingrepp som gjordes när vattenkraften byggdes ut är bra att komma ihåg när åtgärder nu föreslås för att återställa fiskvandringen i denna del av Motala Ström. Natur- och kulturvärden Den idag torrlagda fåran vid Malfors är 2,5 km lång och ligger nersänkt i en naturskön dal med många gamla lövträd. Fåran är i unik Östergötlands län och nationellt värdefull både ur ett geologiskt och biologiskt perspektiv, och med många gamla kulturrester från tidiga verksamheter (Linköpings kommun, 2008). Vätterns klara vatten har tidigare erbjudit möjligheter för både öring, lax och harr i Motala ström. Strömsträckorna i den gamla fåran bör lämpa sig väl för öring och eventuellt harr. Dessutom kan åtgärderna gynna Roxen då flera fiskarter gärna söker sig upp i tillrinnande vattendrag för lek. Exempel på detta är asp och nors, men även andra arter som ål, gädda, gös, abborre och braxen vandrar upp i vattendrag för att få nytta av de fördelar som detta erbjuder. Särskilt stor vikt bör fästas vid aspen som är klassad som sårbar på ArtDatabankens rödlista, och är upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter samt i EU:s habitatdirektiv. Även stensimpa som fanns i fåran på 1990-talet är med i habitatdirektivet. Fisket i Roxen är ett uppskattat nöje och även av stor vikt för de yrkesfiskare som finns i sjön. Enligt uppgift fanns det en storvuxen öringstam som utnyttjade Motala ström uppströms Malfors som lek- och uppväxtområde. Det har talats om öringar i 10-kilos-klassen eller större. Öringar av denna storlek bör ha haft sin tillväxt i ett större vatten, troligen Roxen där de 5

12 kunde beta av de rika norsbestånden. Fiskare i sjön har även lämnat uppgifter om att lax fångades så sent som på 1940-talet. (fiskeriverkets utredningskontor, 1992) Denna öring kan ha varit besläktad med den stam av mycket storvuxen öring som lekte vid Motala i Vätterns utlopp innan kraftverket vid Motala byggdes (1918). Människan har utnyttjat strömmen vid Malfors tidigt, sedan början av 1700-talet till bland annat kvarnar, sågar och ålfisken. Denna tidiga användning syns bl.a. vid Jacobslund där resterna av det gamla järnbruket fortfarande finns kvar. Vid Jakobslund finns flera stensatta fåror som är lämningar från de tidiga verksamheterna där flödet i Motala ström utgjorde en viktig drivkraft. Även vissa rester av Malfors gamla kvarn eller kraftstation finns kvar i slutet på den gamla fårans högra sida innan den schaktade fåran nedströms kraftverket tar vid. Fördämningen har renoverats med betong och antagligen delvis byggts om i samband med de stora schakterna. Väster om den gamla fåran ligger Ljungs gamla tegelbruk, en del av kulturmiljön och riksintresset Ljung (KE 38). Riksintresseområdet utgör ett slottslandskap med en axialt uppbyggd och välbevarad slottsanläggning från 1700-talets slut och omfattar i stort sett godset Ljungs säteris omfattning på 1800-talet. Riksintresset tangerar den gamla fårans övre del. Av 3 kap 6 miljöbalken följer att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natureller kulturmiljön. Sammanhangen med kyrkan och kyrkbyn, godsets arbetarbostäder och tegelbruket är tydliga. Det är av stor vikt att riksintresset behåller sin karaktär av slottsegendom med ålderdomlig bebyggelsebild och öppet landskap. Den gamla fårans strömarealer Provtappning år 1991 Fiskeriverket gjorde år 1991 på uppdrag av Sportfiskarnas Östgötadistrikt en provtappning i Malfors gamla fåra för att undersöka hur stora arealer som skapades vid olika flöden i fåran. Vid provtappningen var fåran mer öppen som en följd av det läckage som förekom från dammen, se foton i Figur 6. Figur 6. Strömvattenbiotoper från provtappningen Tabell 1 nedan visar de uppskattade arealer av strömvattenbiotoper i den gamla fåran, som framkom Klass 0 motsvarar lugnflytande sträckor, medan 1, 2 och 3 motsvarar tänkbara till bra öringbiotoper (strömarealer). 6

13 Tabell 1. Arealer av olika biotopklasser för öring som uppstod vid olika vattenflöden i den gamla fåran, klass 3 motsvarar den bästa biotopen och klass 0 den sämsta. Areal i m 2 vid olika flöden Biotopklass 1 m 3 /s 2 m 3 /s 4 m 3 /s 8 m 3 /s Totalt Det ses i tabellen att flödet 2 m 3 /s ger en väsentlig förbättring i goda arealer (klass 2 och 3) jämfört med 1 m³/sek. Med högre flöden fortsätter arealerna att öka, om än i något lägre takt. Den nedersta strömsträckan vid Malfors nedre mättes inte upp vid provtappningen 1991 och tillkommer alltså till ovanstående arealer. Provtappning år 2010 Hösten år 2010 utfördes ytterligare en provtappning i den gamla fåran. Syftet var att tappa 2 m³/sek under helgen den 4-5 september för att visa på den potential som fåran har och samtidigt kontrollera förhållanden vid fallsträckan i höjd med Malfors kraftverk (kallat Malfors nedre). På grund av svårigheter att ställa in de stora luckorna för små flöden tappades tyvärr endast ca ¼-del av det önskvärda flödet i fåran. Provtappningen gav ändå en bild av hur fåran ändras från ett stillastående vatten till ett strömmande vattendrag. Vattnets utbredning och fart blev dock inte det önskade. Vid Malfors nedre syntes hur lutningen och den jämna betongen gav mycket höga vattenhastigheter och ett lågt vattendjup, vilket skapar en oframkomlig passage för all fisk (eventuellt frånsett ålyngel). Senare under september tappade Tekniska Verken i Linköping ett flöde på ca 5 m³/sek i den gamla fåran. Åke Wester dokumenterade miljön vid Jakobslund och Malfors nedre den 22 september. Bilderna från Malfors nedre visar då ännu tydligare den turbulenta miljö som uppstår vid övergången från den naturliga fåran till den schaktade nedströms kraftverket. Bilder från tappningen redovisas i bilaga 1. Hydrologi Nedan i Tabell 2 redovisas karakteristisk vattenföring för Vätterns utlopp med ett avrinningsområde på 6383 km 2. Tabell 2 Karakteristisk vattenföringsuppgifter för Vätterns utlopp för perioden år (Svenskt vattenarkiv, 1993). Flöde Vätterns utlopp m³/sek HHQ 110 MHQ 74 MQ 38 MLQ 13,6 LLQ 0,4 Medelvattenföringen vid Nykvarns kraftverk är 41,5 m 3 /s en ökning med 9 % på grund av den lokala tillrinningen nedanför Vättern (Dom DVA 19/1990). 7

14 Fiskvägar i allmänhet Vid konstgjorda vandringshinder i vattendrag har det bildats en praxis att undersöka lösningar enligt en viss prioritetsordning, se tabell nedan. 1. utrivning 2. stryk nedan 3. inlöp 4. omlöp 5. tekniska fiskvägar Bakgrunden till prioriteringsordningen är de negativa effekter en damm har på strömlevande fiskar och småkryp, d.v.s. på den biologiska mångfalden i vattendraget. En damm överför ett strömmande vattendrag till en lugnflytande mer sjöliknande vattensamling, vilket ofta får stora konsekvenser för fiskbestånden. Strömlevande fiskar som öring, elritsa och bergsimpa försvinner och ersätts av gädda, abborre och mört. Större dammar med gädda kan kraftigt minska antalet utvandrande fiskungar så att ett vandrande bestånd uppströms dammen slås ut. Den större vattenytan ovan dammen innebär en större uppvärmning av vattnet p.g.a. av solinstrålning sommartid. Som bakgrund till förslagen vid vandringshinderna i Motala ström beskrivs de olika alternativen nedan. Utrivning Kan man riva ut ett konstgjort vandringshinder och återställa den ursprungliga åfåran eller anlägga en ny så bör det alltid övervägas som första alternativ. En fiskväg förbi ett hinder innebär alltid en viss risk för sämre funktion vid vissa flöden och ofta ett större eller mindre underhållsbehov. En utrivning är oftast den mest gynnsamma för vattenlevande organismer och kräver minimal skötsel och tillsyn. Genom en utrivning ges fisken fria vandringsvägar och man återfår samtidigt ofta fina strömsträckor som legat indämda i dammen, se principskiss figur 7. Vandringshinder Indämda sträckor Återskapade strömsträckor FÖRE EFTER Figur 7. Principskiss på utrivning av konstgjorda vandringshinder, sett från sidan, före och efter åtgärd. 8

15 Figur 8. Den 2005 utrivna Hökhultsdammen i Tabergsån En utrivning innebär i bästa fall en återgång till ursprungliga förhållanden för vattendraget och fiskbestånden. Stryk, nedan dammen Om en utrivning inte är möjlig är nästa steg att ändå försöka anlägga så naturliknande fiskvägar som möjligt, se exempel i figur 9. Stryk och omlöp har till stor del utvecklats i Danmark där man ville ha mer naturliknande fiskvägar. Med ett stryk menas att man vid hindret bygger upp en ny botten som utjämnar fallhöjden så att fisk kan passera. Figur 9. Exempel på ett stryk nedan hindret, sett från sidorna, före (t.v.) och efter åtgärd (t.h.), Vriggebodammen, Tranås. En 0,5 till 0,8 m hög bakkant på dammen har byggts bort genom att botten har höjts. På köpet får man även nya strömsträckor som kan fungera som lek- och uppväxtområden. Ett stryk anläggs nedströms hindret. Fördelen för vandrande fisk är att hela eller stora delar av flödet följer den nya fåran varför det inte blir några problem för fisken att hitta fiskvägen. Ett stryk nedanför dammen kräver oftast att hela fåran byggs om. Det krävs också att fallhöjden nedanför dammen är begränsad för att stryket inte skall bli orimligt långt och att redan lämpliga strömsträckor inte täcks över. Stryk anläggs normalt med begränsad lutning på ca 1-4 % vilket gör att ett fall på 1 m kräver att det byggs från 100 ner till 25 m ny fåra. 9

16 Fiskväg upp i dammen, s.k. inlöp En fiskväg som byggs upp i en damm är ofta dyrare att anlägga eftersom det kräver nya dammdelar, som skiljer den nya stigfåran från dammen. Djupet i dammen och bottenmaterialet påverkar kostnaderna liksom möjligheten att anlägga den nya dammen och fåran i avsänkt läge. Oftast är ett inlöp en kompromiss i lägen där det inte finns plats för ett omlöp och man vill behålla dammytan, men samtidigt skapa en bra naturliknande fiskväg. Med ett inlöp kan man liksom vid Hemsjö i Mörrum i figur 10 skapa nya långa överfall som ger en större grad av självreglering. Figur 10. Exempel på fiskväg som byggs upp i dammen, från Hemsjö övre (t.v.) samt nedre (t.h.) i Mörrumsån. Omlöp Ett typiskt omlöp är en nyanlagd mindre fåra som slingrar sig bredvid hindret och så småningom återförs till en punkt nära basen på vandringshindret, se figur 11. I ett omlöp leds bara delar av vattendragets flöde, vid höga flöden går huvuddelen av flödet över hindret som tidigare. Omlöp anläggs normalt med en lutning på 2-4 %, små omlöp kan vara något brantare, ett 2 m högt hinder kräver då ett omlöp på mellan 67 och 100 m:s längd. Omlöp är alltså utrymmeskrävande och passar därför ofta sämre i en högt exploaterad omgivning med många andra tekniska installationer. Omlöpet anpassas, liksom i figur 11, normalt till omgivningens utseende och topografi så att behovet av schakter minimeras. Figur 11. Exempel på ett mindre omlöp som byggts bredvid hindret/dammen, Åsafors i Kallebäcken, Hovslätt. 10

17 Tekniska fiskvägar För mer än 15 år sedan betydde en fiskväg oftast en teknisk fiskväg i form av en bassängtrappa (ofta kallad laxtrappa), ofta byggd i betong, se figur 12 nedan. Även en s.k. Denilränna används där grova lameller på sidorna och i botten bromsar vattenhastigheten så pass att fisken kan simma uppströms även om fiskvägen lutar 20 %, se figur 12. Ett fall på två meter kan då åtgärdas med en 10 m lång Denilränna. Nackdelen med höga lutningar blir att enbart simstarka fiskar som lax och öring klarar av dem. Om man minskar lutningen till 10 % eller mindre har även andra arter goda förutsättningar att ta sig igenom. Tekniska fiskvägar används fortfarande i lägen där det är svårt att bygga mer naturliknande fiskvägar. Dessa fiskvägar sätts lättare igen av skräp och speciellt en Denilränna kräver därför regelbunden tillsyn för att en god funktion skall bibehållas. Figur 12. En bassängtrappa från Karlshammar i Emån (t.v.) och en nybyggd Denilränna från Svartån, Tranås (t.h. Ytterligare en modell av teknisk fiskväg är den så kallade slitsränna. En principskiss visar i figur 13 hur slitsrännan består av en ränna med inbyggda vertikala slitsar i de mellanväggar, som bromsar vattnet i de olika bassängerna. Öppningarna i slitsarna går ner till botten och möjliggör att fisken kan pressa sig genom hålen och sedan gå ut till mer lugnt sidovatten innan nästa öppning passeras. Flöde Figur 13. Principskiss på slitsränna sedd från ovan. 11

18 Nykvarns kraftverk Amplitud uppströms: Amplitud nedströms Max fallhöjd: 4 m vanligen 0,4 1,1 m (Roxen) Vattendom: AD 51/1946 Beskrivning Nykvarns kraftverk utgörs av en damm av huggna block. Kraftverksstationen ligger på åns högra sida och dammen går uppströms för att sedan vika över till åns vänstra sida. I dammens nordvästra hörn (åns vänstra sida) finns ett utskov med brädsättar, till vänster om en större sektorslucka. Fallhöjden anges av Tekniska Verken till 4,0 m, skillnaden mellan dämningsgränsen uppströms dammen och Roxens lägsta nivå nedströms bör enligt dom (AD 51/1946) vara 4,69 m. Skillnaden mellan vattenytan högst upp i torrfåran till vattenytan uppströms har mätts in till ca 3,6 m vid en tappning av ca 2 m 3 /s från utskovet med brädsättar. Nedfartsvägar finns till dammens båda sidor. Ån går i en tydlig ravin med ca 10 m höga kanter. 12

19 Figur 14. Miljöbilder från Nykvarns kraftverk. Reglering, rättsläge och markägare Nykvarn fungerar som slavstation till Malfors kraftverk och har för närvarande en slukförmåga på ca 40 m 3 /s, d.v.s. ca halva Malfors kapacitet. När Malfors körs på 80 m³/sek tappas alltså idag 40 m³/sek överskottsvatten över skibord och genom luckor, se bild ovan. Nykvarns kraftverk ägs av Tekniska Verken i Linköping och ligger på fastigheten Nykvarn 1:1, som utgör strömfallsfastighet. Kraftverket uppfördes och berättigades genom utslag (AD 37/1929) i Söderbygdens vattendomstol att bibehålla vattenkraftsanläggningen. Dagens reglering styrs av dom AD 51/1946 som berör regleringen i Motala ström från Vättern till och med Roxen. I och med dom AD 81/1966 omvandlades kravet att hålla ålyngelledare och ålyngeluppsamlingsstation mot en årlig fiskeavgift. Alternativ 1 Inlöp Det är möjligt att skapa ett inlöp längs den vänstra/norra stranden vid Nykvarn. Mot norra landfästet i dammen finns idag ett överfall med tre öppningar för brädsättare till vänster om den stora sektorsluckan, se foto nedan. Genom att låta inlöpet skära genom dammen här och mynna strax nedströms ges även en kontinuerlig mintappning till hela torrfåran. Utskov med brädsättar Figur 15. Dammen i övre delen av torrfåran med sektorsluckan och det aktuella utskovet med brädsättar till höger. 13

20 För att skapa ett inlöp sågas en ny öppning upp i utskovet, det nedströms liggande betonggolvet knackas sönder och en ny botten kan skapas. Sättarna är, från vänster räknat, 3,4 m, 3,35 m samt 1,9 m breda. Den nya öppningen bör därmed kunna bli ca 8,5 m bred efter erforderligt förstärkningsarbete på de kapade ytorna. Upp i fåran från dammen krävs en ca 190 m lång spontvägg längs vänster strand. Förutsättningarna för en spontning längs norra sidan undersöktes översiktligt i november 2010, genom att mäta in djupet i fyra tvärsektioner på sträckan mellan dammen och en punkt ca 190 m uppströms, se bilaga 2. Åns djup varierade mellan ca 2,5 och 4 m ute i fåran, lägligt nog var fåran grundare i övre delen på sträckan. 200 m Figur 16. Översikt med ett inlöp inritat längs norra sidan. Spontningsarbetets utformning bör beskrivas närmare genom en detaljprojektering. Troligen är det lämpligt att först skapa en maskinväg av grov bergkross för spontmaskinen där den nya fåran skall skapas. Efter att sponten är satt och fåran är länspumpad kan bergkrossen användas som stöd på spontens utsida och delvis som uppbyggnad av slänt och botten i inlöpets fåra. I och med att sponten stöds av en slänt av bergkross utvändigt och erosionsskyddet invändigt bör erforderligt spontdjup kunna minskas. Närmast sektorsluckan kan en slänt av bergkross hindra avbördningen genom luckan. Här är det troligen bättre med enbart djupt nertryckta spont som ansluter till en gjuten betongvägg närmast dammen. En principskiss på hur ett inlöp med spont kan passas in ges i Figur 17 nedan. 14

21 Djupsektion 2, ca 95 m ovan dammen vid Nykvarns krv, med skiss på spont och stödfyllning Botten Schaktbotten nya fåran Järnspont Utvändig bergkross Vattenyta Vattenyta Figur 17. Djupsektion nr 2 med skiss på ny fåra i inlöpet samt spont och stödfyllning. Nivå i lokalt höjdsystem. Den nya fåran som byggs upp på insidan av sponten ges en lutning på 2 %, vilket bör vara passerbart för samtliga arter som söker sig upp i Motala ström. Den färdiga bottenbredden blir ca 1,5 m och fåran är skyddad av ett minst 0,3 m tjockt erosionsskydd av naturblock mellan 0,3 0,6 m. Mellan blockmaterialet läggs ett naturligt rundat stenmaterial mellan ca 2 10 cm. Under erosionsskyddet och under en tjock geotextil läggs närmast sponten ett ca 0,5 m tjockt lager av bergskross (0 0,05) med en hög andel stenmjöl. Detta för att täta fårans botten mot sponten. Ett inlöp av det här slaget kan utformas så att kanten på stålsponten läggs strax under dämningsgränsen och fungerar som ett mycket långt överfall, vilket i så fall minskar regleringsarbetet vid dammen, se fig 8 från Mörrumsån. Om tappningen från Malfors är över 40 m³/sek kan en del av överskottsvattnet då gå genom inlöpet, vilket ökar fiskvägens lockförmåga i de situationerna. Nykvarn ligger i ett område där bergrunden domineras av sedimentära bergarter och jordarterna är finkorniga med sedimentärt ursprung. Inom en detaljprojektering bör man försöka klarlägga de närmare förhållandena på platsen, det vore då bra om man kan utnyttja något tillfälle när åfåran uppströms dammen sänks av för att undersöka bottens beskaffenhet. Sådana avsänkningar sker enligt uppgift med viss regelbundenhet. För- och nackdelar Fördelar Möjliggör fiskvandring för flertalet arter i systemet. Självreglerande, vilket underlättar reglering. Kan svälja ett högre flöde när det finns överskottsvatten. Innebär inga större ingrepp i kringliggande naturliga slänter Innebär ett tillskott på ca 750 m² med strömmande biotop i själva inlöpet. 15

22 Nackdelar Kräver att underliggande jordarter är lämpliga för spontning, eventuellt geoteknisk bedömning. Kräver ingrepp i dammkonstruktionen, och betongsulan nedanför. Kostnadsuppskattning Byggkostnaden för de två inlöpen vid Hemsjö i Mörrumsån som tillsammans var ca 160 m långa var ca 5,5 milj kr. Med enbart ett utskov borde kostnadsbilden bli ungefär den samma i Nykvarn även om längden här är ca 190 m. Alternativ 2 Omlöp Ett omlöp vid Nykvarn kräver rejäla ingrepp i de branta slänterna kring ån. Mynningen nedströms bör ligga på samma ställe som föreslås för inlöpet, dvs strax nedströms dammen på norra sidan. Sedan krävs lite marginal i höjd med dammfästet och hänsyn till vägen ner. Flera olika dragningar är tänkbara, men gemensamt är att de kräver rejält stora schakter i slänterna ner mot ån, uppskattningsvis handlar det om m³ som måste grävas bort. Höjdskillnaden på ca 15 m mellan vattenytan nedan dammen och ravinens kant kan medföra att kanten flyttas m längre från ån. Längst upp i fiskvägen krävs ett utskov med regleringsmöjligheter av flödet. Lutningen och därmed längden på omlöpet bör vara den samma som för inlöpet, d.v.s. 2 % och ca 190 m. I Figur 18 nedan skissas på en tänkbar dragning av ett sådant omlöp. Figur 18 Ett tänkbart läge för omlöp vid Nykvarn. För- och nackdelar Fördelar. Möjliggör fiskvandring för flertalet arter i systemet. Innebär ett tillskott på ca 750 m² med strömmande biotop i själva omlöpet. 16

23 Nackdelar Stora ingrepp i slänterna mot ån, påverkar även åkermarken i närheten. I slänterna står en del grövre lövträd, bla ek, som normalt anses skyddsvärda. Schaktvolymerna blir omfattande och kräver avsättning Kostnadsuppskattning Kostnaden för hanteringen av schaktmassorna är i hög grad beroende av hur långa transporter som krävs och vilken avsättning som finns för denna typ av massor i närområdet. Om transporterna kan hållas korta och gynnsamma kan kostnaden bli något lägre än för ett inlöp, men längre transporter, omlastningar, deponikostnader och markersättning kan också leda till att detta blir ett väsentligt dyrare alternativ. Alternativ 3 - Teknisk fiskväg När Nykvarn byggdes följde det med ett krav på en fiskväg som också byggdes vid dammen, se fig 3. Troligen var det uppvandringen av stor öring från Roxen i kombination med kungsådran som resulterade i kravet på fiskväg. Fiskvägen var troligen en bassäng- eller slitstrappa, exempel på det som idag brukar kallas tekniska fiskvägar. Även i dagens läge byggs nya tekniska fiskvägar, men de är sällan förstahandsalternativ. Normalt byggs tekniska fiskvägar med ca 10 % lutning vilket gör att de kan göras betydligt kortare än ett inlöp/omlöp med 2 % lutning. För lax och öring är kunskapen god om hur en teknisk fiskväg skall utformas, men betydligt färre tekniska fiskvägar har byggts med målsättningen att samtliga arter i ett artrikt vattendrag skall kunna vandra i fiskvägen. Att enbart sänka lutningen räcker kanske inte för alla arter. Gös är t.ex. erkänt svår att få att vandra i tekniska fiskvägar. För arter som asp och nors, som är aktuella i Motala ström är kunskapsläget sämre, det finns få försök och ännu färre lyckade exempel på tekniska fiskvägar för dessa arter. För- och nackdelar Fördelar Litet utrymme tas från kringliggande mark. Möjlighet till arkitektonisk utformning. Nackdelar Behov av mer tillsyn för att säkerställa funktionen, känsligare för skräp. Osäkert vilka fiskarter som kommer att kunna passera genom fiskvägen. Inkräktar på dammens avbördningsförmåga om befintligt utskov används. Svårt att efterjustera konstruktionen. Kostnadsuppskattning Att bygga en teknisk fiskväg i betong är ofta det dyraste alternativet. Slitsrännan vid Islandsfallet i Uppsala projekterades för bla asp och beräknades kosta 6 mkr under åren (Uppsala Nya Tidning, ). Fallhöjden vid Nykvarn är 2,5 gånger högre och kostnaden kan därför antas blir högre. 17

24 Effekter av mintappning i nuvarande torrfåra Flertalet bra fiskvägar vid Nykvarn bör mynna på samma ställe uppe till vänster om sektorsluckan. Effekterna i fåran nedströms blir då desamma om flödet i fiskvägen antas vara 2 m³/sek i alla alternativen. Om man tappar 2 m³/sek förbi dammen vid Nykvarn får man ett ständigt vattentäckt fåra nedan dammen, som idag regelbundet blir torrlagd eller enbart täcks av stillastående vatten. Eftersom det idag ofta spills 40 m³/sek förbi dammen under dagtid blir det en hårt påverkad miljö med en kraftig korttidsreglering. För fiskarter som leker i rinnande vatten och där ynglet genast söker sig nerströms kan mintappningen ändå innebära en förbättrad situation om rommen aldrig hamnar i stillastående vatten. Vid provtappningen i november 2010 bedömdes det som att det tillkommer ca 1000 m² med strömmande miljöer vid ett flöde på 2 m³/sek. Tillskottet sker i ett område närmast sektorsluckan med strömmande/stråkande vatten (tänkbar öringbiotop) och sedan nedan en djupare hölja i höjd med kraftverket där ca 600 m² långsamt strömmande miljöer tillkommer. Nedan den sträckan blev vattnet helt lugnflytande. Den nedre sträckan kommer att påverkas av indämning om kraftverket körs respektive av nivån i Roxen. Skulle Nykvarn i framtiden byggas ut till samma slukförmåga som Malfors skulle situationen i fåran nedan dammen snarast förbättras eftersom flödet skulle bli betydligt mer stabilt. En stor del av området mellan Nykvarn och Roxen har bedömts som bra för asplek, bortsett från den nuvarande regleringen (Gustafsson, 2006). Kommentar Om man summerar vandringsmöjligheterna, inverkan på dammen, inverkan på omgivningarna och kostnaderna tycker vi att inlöpsalternativet verkar vara det bästa alternativet. För att ett omlöp skall bli aktuellt krävs noggrann planering av omhändertagandet av schaktmassorna och en billig avsättning för dessa. 18

25 Malfors nedre Amplitud uppströms Amplitud nedströms Fallhöjd: 3,4 m Amplitud: 0 Amplitud: ca 0,4 Vattendom: AD 51/1946 Figur 19. Översiktskarta över sammanflödet mellan den ursprungliga fåran och kraftverkets utloppskanal. Beskrivning Rensningarna nedan kraftverk påverkar än idag övergången mellan den ursprungliga fåran och den rensade huvudfåran. Malfors nedre utgörs av en brant sträcka som erosionssäkrats genom att täckas med betong. Ur betongen sticker det här och var upp toppar på naturblock. Lutningen på sträckan är upp till 20 %. Ungefär 44 m från den nedre vattenytan finns de övre resterna av en gammal damm som sneddar över fåran och som tidigare har lett vatten till ett kvarnhjul, som finns kvar uppe på kanten av fåran, se Figur

26 Figur 20. Nedre delen av betongsträckan närmast uppströms kraftverkets utlopp. Figur 21 Fallsträckan upp till nederkanten av dammen (fallhöjd 3,4 m) är 44 m, vid dammen är fallhöjden 0,9 m och vidare upp till det uppströms liggande selet är fallhöjden ytterligare ca 1,26 m. Avståndet från nedströms vattenyta till selet är ca 140 m. I bilden syns även gångbron över fåran. Den höga och nedåt ökande lutningen är inte uppenbar vid en första anblick på plats. De uppmätta värdena i längdprofilen i Figur 22 visar att lutningen på de första (nedersta) 5 m är 21 % och på de första 14 m är den 15 %. Därefter följer en flackare sträcka upp mot den gamla dammen. 20

27 Längsprofil för betongsträckan vid Malfors nedre 10 9 Gamla dammen Nivå, m Betongyta Nedre vattenyta Längd, m Figur 22 Längsprofil för nedersta sträckan vid Malfors nedre. Uppströms den gamla dammen finns en mindre indämd vattenyta som följs av en mer ursprunglig strömsträcka som efter ca 75 m slutar i det långa lugnflytande sel som sedan sträcker sig ca 600 m upp mot Jakobslund. Mellan kraftverket och selet är fallhöjden sammanlagt ca 5.5 m. Delar av strömsträckan ovan dammen är rensade, men troligen bara på grova stora block som samlats ihop på en högre liggande revel i strömmen. Ökar man flödet i fåran upp till 2 m³/sek kommer vattenhastigheterna att bli mycket höga längst ner, vilket i sin tur medför att det inte blir möjligt för fisk att ta sig upp i den ursprungliga fåran, möjligen med undantag för ål i någon kantzon. Därför måste man utjämna fallhöjden så att lutningen blir tillräckligt låg. När det i september 2010 spilldes 5 m³/sek i den gamla fåran tog Åke Wester några bilder från bl a Malfors nedre som redovisas i bilaga 1. På bilderna kan man se att det strömmande vattnet övergår i vitvatten längst ner. Reglering, rättsläge och markägare I den gamla fåran rinner nu endast lite vatten från den lokala tillrinningen längs ravinen samt ett litet tillskott från en bäck uppe från Ljungs tegelbruk. Storleksordningen rör sig om några 10-tals liter per sekund. Normalt lyckas man via regleringen av Vättern vid Motala kraftverk att utnyttja hela flödet genom kraftverken utan att behöva spilla förbi i t.ex. den ursprungliga fåran vid Malfors. Vid mycket höga flöden eller driftstopp vid Malfors kraftverk händer det att vatten spills i den ursprungliga fåran, något som alltid kan bli aktuellt även i framtiden. För Malfors finns det en dom från 1931 som ger tillstånd till dammen och kraftverket (AD 10/1931). I domen finns inga bestämmelser om fiskväg eller mintappning, frånsett en vilande bestämmelse om ålyngelledare som skulle inrättas utan ersättning och förses med nödigt vatten om ansvarig myndighet så krävde. Denna bestämmelse kan ha försvunnit med en senare dom i frågan. 21

28 Fåran vid nedre Malfors ligger på samma fastighet som hela kraftverket, Malfors 1:11. Fastigheten ägs av Tekniska Verken i Linköping. På södra sidan angränsar Cloettas fabriksområde och delar av fastigheten Malfors 6:1 kan komma att påverkas av en fiskväg. Alternativ 1 Utjämnad lutning i nedre delen Genom att utjämna fallhöjden på den betongtäckta sträckan mellan kraftverket och den gamla dammen borde fisk därefter kunna söka sig upp i den ursprungliga fåran och nå det långa selet uppströms. Fallhöjden på de 50 m upp förbi den gamla dammen blir ca 4 m vilket ger en lutning på ca 8 %, ett högt värde. Åtgärden innebär att betongytan bryts upp och att botten schaktas ner till en jämn lutning som sedan förses med ett erosionsskydd, se Figur 23. Schaktdjupet skulle som störst bli ca 2 m. Även om man förser en sådan fåra med mycket naturblock, som bromsstenar, skulle ett flöde på 2 m³/s leda till höga vattenhastigheter och turbulent vatten. Rätt utfört skulle troligen större öring och ål kunna ta sig upp genom en sådan fåra, men det skulle bli mycket svårt att anpassa den så att den även passade för tex asp. Då krävs måttliga vattenhastigheter och lite djupare vatten. Malfors nedre, alternativ 1 12 Gamla dammen Befintlig botten Ny botten Vattennivå nedan Vattennivå ovan Figur 23 Principskiss på utjämnad betongsträcka upp till den gamla dammen. För- och nackdelar Fördelar Mindre ingrepp i den ursprungliga fåran Ökade strömvattenbiotoper Nackdelar För brant för flera av de fiskarter som finns i Motala ström och Roxen. Kräver ett mycket stabilt och troligen avancerat erosionsskydd för att tåla höga flöden när sådana spills i fåran. Påverkar kulturvärden i den gamla dammen. Ingreppet som skedde 1930 är för stort för att kunna lösas med en enkel utjämning av fallhöjden på en så pass kort sträcka som 50 m. 22

29 Kostnadsuppskattning Är nog det enklaste ingreppet som kan tänkas vid Malfors nedre. Att bila upp betongtäcket och schakta ner botten kan ändå dra med sig en del kostnader, ca 100 tkr. Ett erosionsskydd som kan klara kombinationen av 8 % lutning och flöden på 100 m³/sek behöver både projekteras noga och troligen förankras i betong. Kostnaden riskerar därmed att närma sig storleksordningen med övriga alternativ, trots att det är en sämre fiskvägslösning. Alternativ 2 Halvteknisk fiskväg Ett sätt att fördela fallhöjden på sträckan nedströms den gamla dammen vore att gå så lång väg som möjligt genom att kombinera en teknisk fiskvägs hårda strukturer med en naturlig fiskvägsfåra. I Figur 24 nedan skissas en principlösning på en sådan fiskväg. I en fyra meter bred ränna med betongväggar leds vattnet fram och tillbaka för att få ut maximal längd på sträckan upp till den gamla dammen. Därmed kan 4 m fallhöjd slås ut på 130 m, vilket skulle ge drygt 3,0 % lutning. Största schaktdjupet borde bli ca 2 m. Befintlig damm Gångbro Kvarnhjul Figur 24 Principskiss på halvteknisk fiskväg 130 m fiskväg Betongrännan bör kunna skapas av T-stöd och inuti rännan byggs sedan en mer naturliknande fåra upp med natursten. Med en bredd på 4 m i rännan får man plats med en bottenbredd på 1 m och släntlutning på 1:2 som medför att erosionsskyddet ändå sticker upp ovan vattenytan. Även för en fiskväg av denna typ innebär de höga flöden som sällsynt, men återkommande tappas i fåran att konstruktionen måste prövas och beräknas mer än vad som annars är vanligt. För att fiskvägen skall tåla höga flöden i fåran måste erosionsskyddet utgöras av tämligen grov sten, förmodligen 0,4 m som minst. Det innebär också att strandzonen blir svårare att passera för småfisk. I utrymmet mellan de större stenarna kan man fylla på med mindre natursten, vilket ökar möjligheterna för tex ål att ta sig fram mellan blocken. Denna typ av fiskväg har så vitt vi vet inte provats på annat håll, vilket ökar behovet av eftertanke innan. Skulle detta alternativet visa sig vara intressant bör därför en fördjupad förprojektering genomföras för att komma närmare rätt dimensionering än vad som rymts inom denna förprojektering. 23

30 För- och nackdelar Fördelar Naturliknande fåra med lutning som inte ligger så långt från målbilden. Ingreppen i fåran begränsas till sträckan upp till och genom den gamla dammen. Nackdelar Större lutning än önskvärt och grovt erosionsskydd kan försvåra för en del arter och mindre fisk. Blockeras lättare av bråte efter ett högflöde i fåran. En viss osäkerhet kring förmågan att motstå på sikt återkommande höga flöden i fåran Påverkar kulturvärdet i den gamla dammen. Kommer att ge ett tydligt konstgjort intryck Kostnadsuppskattning Ingående material (T-stöd mm) kan kostnadsberäknas till ca 1,0 milj kr. Med anläggningstid på ett par månader kan totalkostnaden skattas till ca 2,0 2,5 milj kr. Alternativ 3 Längre naturliknande fiskväg Utformning För att utjämna fallhöjden vid Malfors nedre på en längre sträcka kan man även söka sig uppåt i den gamla fåran. Det innebär att man påverkar det mer orörda strömpartiet ovanför den gamla dammen. Det man vinner är längre sträcka och lägre lutning i fiskvägen, men det innebär också större schaktdjup i mellanpartiet, upp till 3 till 4 m. Fallhöjden ökar till 5,5 m. En sådan fiskväg kan sägas vara ett mellanting mellan ett inlöp och ett omlöp eftersom den nya fåran grävs i den gamla fårans botten. Genom att schakta fram en ny fåra nerifrån som stiger jämt fram till den gamla dammen och sedan viker av mot och längre upp följer fårans södra sida kan man utnyttja ca 175 m som ryms upp till selets nederkant på södra sidan, se Figur 25. Kartan stämmer inte helt vad gäller skiljelinjen mellan vatten och fastare mark i fåran. Cloetta Figur 25. Lämplig sträckning av en längre naturliknande fåra vid Malfors nedre. Mörkblå streckad linje ca 175 m, med streckad ljusblå linje sammanlagt ca 205 m, med även lila linje totalt 275 m. 24

31 Genom att valla in den grunda viken som avslutar selet på södra sidan kan fiskvägen förlängas med ca 30 m till sammanlagt 205 m. En fiskväg på 175 m ger en lutning på ca 3,1 %, förlänger man den till 205 m minskar lutningen till 2,6 %. I princip kan man öka på längden upp till 275 m genom att bygga ett inlöp upp i selet längs södra sidan med de schaktmassor man får fram från fåran längre ner. Därigenom skulle man även kunna uppnå en lutning på 2 %. Skillnaden mellan de tre olika längderna/lutningarna framgår även i Figur 26. Principskiss på nivåer för längre naturlig fiskväg vid Malfors markyta Övre vattenytan Ny botten 3,1 % Ny botten 2,6 % Ny botten 2.0 % Figur 26. Principskiss på nivåer för fiskväg upp i fåran, obs olika skala för längd och nivå. Den nya fåran behöver i princip erosionsskyddas i sin helhet, eftersom den i varje fall i nedre delen kan fyllas till brädden om höga flöden spills i hela den gamla fåran. Eftersom flödet då ibland blir m³/sek ställer det höga krav på erosionsskyddet, som bör domineras av grov sten i storlek cm, med inslag av större block. Troligen är inslaget av block i marken rätt högt och ger ett bra tillskott till erosionsskyddet. Risken för berg bör också vara rätt stor vilket i så fall ökar kostnaden. Till skillnad mot alternativ 1 är lutningen i fiskvägen betydligt lägre, vilket medför lägre vattenhastigheter och påfrestningar. Större delen av fiskvägen bör dock i framtiden vara tillgänglig med grävmaskin om justeringar behövs efter ett tillfälle med tappningar av höga flöden. Genom att placera inloppets tröskel ca 60 cm under selets nuvarande vattenyta (se Figur 26) bör man kunna öka flödet till 2 m³/sek utan att höja nivån i selet. Det är en fördel eftersom strömsträckorna uppströms selet då inte däms in. Förslagsvis dimensioneras tröskeln så att endast 1,2-1,5 m³/sek leds in i fiskvägen, resten av flödet får rinna genom strömsträckan ner mot den gamla dammen där det samlas upp i fiskvägen igen. På så sätt kan man bibehålla flöde och en del uppväxtmiljöer för fisk på de gamla strömsträckorna mellan den gamla dammen och selet. Schaktdjupen blir som störst mellan 3 m för 3%-fåran och 4 m för 2%-fåran. Schaktvolymen för hela 2 % alternativet beräknas dock inte bli större än m³. I en färdig fiskväg 25

32 tillkommer sedan ett erosionsskydd på ca 0,5 m och ett vattendjup på ca 0,65 m. Från kanten på fiskvägsfåran blir det alltså som mest knappt 3 m ner till vattenytan i fåran. Schaktdjup på 3-4 m medför också att fiskvägens bredd i markplanet som mest blir m. Närmast mittstödet för gångbron och vid passagen av den gamla dammen kommer det därför att krävas extra markstöd för att minska fiskvägens påverkan på dessa strukturer. För- och nackdelar Fördelar Möjliggör fiskvandring för flertalet arter i systemet, speciellt om 2 % lutning uppnås. Relativt robust och okomplicerad konstruktion. Innebär ett tillskott på ca 700 till 1100 m² med strömmande biotop i själva fiskvägen. Nackdelar Stora ingrepp i botten på den gamla fåran, både på betongsträckan och de mer orörda delarna längre upp Kulturvärdena i den gamla dammen påverkas. Schaktvolymerna blir omfattande och kräver avsättning, vid 2 % lutning och 275 m längd kan dock mera användas på plats. Kostnadsuppskattning Denna fiskväg innehåller få inslag av betong eller annan teknik än schakt och sten och grus. Schaktvolymen beräknas bli mindre än m³. Kostnaderna kan uppskattas till ca 1,5 2,0 milj kr. Kommentar till Malfors nedre Innan Malfors kraftverk byggdes fördelades en stor del av fallhöjden vid Malfors nedre på en 1 km lång sträcka nedströms kraftverket. Skall man nu bygga fiskvägar som skall innebära en viss återställning av ekosystemet och inte bara av fiskvandringen för några få arter så krävs det stora åtgärder. Alternativ 1 innebär en alltför brant fiskväg för att vara ett tänkbart förslag. I valet mellan alternativ 2 och 3 förordas alternativ 3 eftersom det innebär en robustare lösning i förhållande till de höga flöden som ibland tappas genom gamla fåran. Kostnadsmässigt skiljer det inte så mycket, troligen är alternativ 3 billigare. Den långa naturliga fiskvägen är också det enda alternativet som ger möjlighet till samma låga lutning som inlöp och omlöp vid Nykvarn. Sett till hela systemet är det naturligtvis en styrka om alla fiskvägar håller samma standard och svårighetsgrad. Merkostnaden för att genomföra alternativ 3, lång naturlig fiskväg, med 2 % lutning istället för 3 % bedöms också som motiverad. Mycket av materialet för att förlänga fåran kommer troligtvis fram vid schakten och slipper då tas om hand och köras iväg, till höga kostnader. 26

33 Malfors övre Amplitud uppströms Amplitud nedströms Max fallhöjd: 14 m Amplitud:1,0 Amplitud: - Vattendom: AD 10/1931, AD 51/1946 Beskrivning Malfors övre består av en jorddamm som anlagts för att styra om Motala ströms flöde till intagskanalen till Malfors kraftverk. Dammutskoven renoverades i början av 90-talet och består idag av ett betongutskov med två bottenutskov med hydrauliska lyftanordningar. Luckorna har vardera en fri bred om 3,75 m, en fri höjd om 4,5 m och skall tillsammans kunna avbörda 250 m 3 /s vid dämningsgränsen. Fallhöjden vid dammutskovet är uppmätt till 13,6 m från den övre vattenytan till den högsta vattenspegeln i ravinens botten. 27

34 Figur 27. Damm och utskov vid Malfors övre, sedd nedströms ifrån. Öster om ravinen finns åkermark fram till de mycket branta ravinkanterna som är beskogade med lövskog i alla åldersklasser. Väster om ravinen ligger Ljungs gamla tegelbruk och två bostadsfastigheter. Den djupa ravinen som skär genom landskapet ger stora höjdskillnader och branta slänter , Figur 28. Översiktliga höjdförhållanden vid Malfors övre med nivåer i JFb:s lokala höjdsystem. Reglering, rättsläge och markägare. För Malfors finns det en dom från 1931 som ger tillstånd till dammen och kraftverket (AD 10/1931). Regleringen hos den uppströms belägna vattenytan och tappningen genom Motala ström från Vättern styrs av dom AD 51/1946. Domen tillåter en amplitud om 1,0 m i den uppdämda Ljungsjön. Utskovet till den gamla fåran har funktion som katastrofutskov och skall kunna avbörda hela Motala ströms flöde i händelse av t.ex. ett driftstopp i Malfors kraftverk. Det medför att ett flöde om 80 m 3 /s kan behöva avbördas i fåran under normala driftförhållanden och att fåran kan få ta emot ett flöde upp till 250 m 3 /s som motsvarar full avbördning hos utskoven. 28

35 Den gamla fåran, dammanläggningen och kraftverket med intagskanal ligger inom fastigheten Malfors 1:11, som utgör strömfallsfastighet och ägs av Tekniska verken i Linköping. Väster om den gamla fåran ligger fastigheten Ljungs tegelbruk 2:1. Omlöp För att fungera vid alla tillåtna vattennivåer i Ljungsjön krävs ett avancerat utskov till omlöpet. Förslagsvis byggs ett gjutet betongutskov med 8 st underströmsöppningar, som fördelar amplituden på 1,0 m. Det innebär att nivåskillnaden i varje öppning blir maximalt 12,5 cm. Varje fack bör vara ca 2-3 m långt, vilket innebär att utskovet blir ca m långt. Om det är väldigt ovanligt att hela amplituden utnyttjas så bör man överväga att förenkla utskovets utformning. Uppströms Omlöpsfåra Figur 29. En tvärsektion som visar principen med ett utskov med åtta underströmsluckor som etappvis jämnar ut skillnaden i vattennivån. Ett så stort utskov behöver troligen gjutas på plats och själva utskovet kommer antagligen att kosta 500 tkr 700 tkr att bygga. Utseende hos fiskvägens fåra kommer att bero på lutning och flöde. Om flödet skall kunna vara 2 m 3 /s krävs en bottenbredd på 1,6 m om slänterna görs med en lutning på 1:1,5. Då förutsätts en lutning hos omlöpet på 2,5 % och att vattendjupet är 0,65 m. Fåran skall erosionskyddas med ett minst 0,3 m tjockt lager av naturligt rundad sten i storleken 0,2 0,5 m som läggs ovanpå en geotextil. Det bör nämnas att det inte ses som nödvändigt att hela mintappningen till torrfåran går genom ett omlöp. Dock bör flödet i omlöpet utgöra minst 60 % för att vara det klart dominerande flödet då fiskar söker efter en väg för att vandra uppströms. Ett så stort flöde som möjligt genom fiskvägen underlättar dock uppvandringen. Ett stort flöde genom fiskvägen underlättar även fiskens utvandring. Malfors kraftverk körs vanligen dagtid då effektbehovet är som störst. Detta innebär att nattetid kommer flödet i fiskvägen ibland att vara det enda flödet i systemet, vilket kommer att underlätta för den fisk som vandrar nedströms. Inför kostnadsbedömningen kan sägas att få andra omlöp av denna storlek har skapats i Sverige. Ett ca 600 m långt omlöp i Habo kommun byggdes 2009 och kostade 1,5 mkr, men detta ligger i tidigare skogsmark och har endast en kortare sträcka med djupare schakter. Den djupaste schakten var 4,5 m med ca 1:1,5 slänter. Kostnadsuppskattningarna som görs av omlöpen kommer att vara mycket avhängiga de schaktvolymer som uppstår och hur man kan få avsättning för schaktmassorna. Nedan redogörs för fyra olika omlöpsalternativ, som först visas i Figur