Motion : av Bengt Fagerlund m. n. med anledning av propositionen :135 om ändring (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m. m.

Transkript

1 4 Motion : 2295 av Bengt Fagerlund m. n. med anledning av propositionen :135 om ändring (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m. m. lagen l. Ersättningsbeloppen i den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen Formerna för det ekonomiska stödet vid arbetslöshet reformerades genomgripande fr. o. m. den l januari Bl. a. höjdes ersättningsbeloppen väsentligt genom att nya dagpenningklasser infördes mellan 40 och 130 kr. Löneutvecklingen under de följande åren gjorde att inte ens den nya högsta ersättningsklassen gav den kompensation för inkomstbortfall vid arbetslös het för stora grupper a v arbetstagare som åsyftades när 1974 års reform beslutades. Detta hade klart dokumenterats genom en jämförelse med utvecklingen av ersättningen inom sjukförsäkringen och av basbeloppet. Mot denna bakgrund föreslog den socialdemokratiska regeringen i enlighet med en framställning från arbetslöshetskassornas samorganisation och en i princip enig remissopinion att tre nya ersättningsklasser om 140, 150 och 160 kr. skulle inrättas inom arbetslöshetsförsäkringen. Efter riksdagens godkännande trädde de nya bestämmelserna i kraft fr. o. m. den l januari På grund av den kraftiga inflationen under år 1977 hemställde arbetslöshetskassornas samorganisation i skrivelse till regeringen den l november 1977 om införande av nya högsta dagpenningklasser. Ca 80 procent av de försäkrade hade sålunda kommit att tillhöra klassen 160 kr. Organisationen konstaterade dels att utvecklingen under år 1976, efter det att organisationen förra gången hemställde om nya högsta dagpenningklasser, blev sådan att en klass om 170 kr. varit motiverad redan fr. o. m. den l januari dels att ett återställande av de ursprungliga relationerna mellan kontantstödet och ersättningen från sjukförsäkringen fr. o. m. halvårsskiftet 1978 motiverade en höjning av den maximala dagpenningen till 200 kr. Efter förslag från regeringen våren 1978 beslöt dock riksdagens borgerliga majoritet att begränsa höjningen till en ny högsta klass på 180 kr. En socialdemokratisk motion med förslag om en högsta klass på 200 kr. avslogs. Med skrivelse till regeringen den 3 oktober 1978 har arbetslöshetskassornas samorganisation nu ånyo hemställt om nya högsta dagpenningklasser fr. o. m. den l juli 1979 : 190, 200 och 210 kr. Framställningen har remissbehandlats. Arbetsmarknadsstyrelsen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR har tillstyrkt framställningen. Ä ven Svenska

2 Mot : Arbetsgivareföreningen anser det i och för sig skäligt att ersättningen från arbetslöshetsfårsäkringen höjs. Till grund får den socialdemokratiska regeringens fårslag och riksdagens beslut år 1976 att höja högsta utgående dagpenning, helt i enlighet med arbetslöshetskassornas då framförda önskemål, låg bedömningen att basbeloppets utveckling och höjningarna av ersättningen inom sjukfårsäkringen borde fåljas upp. Det förslag som regeringen nu rarelägger riksdagen bör granskas med utgångspunkt i samma bedömning. De nya dagpenningklasserna föreslås tillämpade fr. o. m. den l juli Till följd av den snabba penningvärdeförsämringen har basbeloppet höjts kraftigt. Gällande basbelopp är 13 JOO kr. Denna utveckling till trots och mot tillstyrkanden från en i princip enig remissopinion har regeringen funnit anledning att begränsa anpassningen av utgående kontantersättning. Som ny högsta dagpenningklass fr. o. m. den l juli 1979 föreslås 195 kr. Regeringens förslag innebär en påtaglig urholkning av utgående kontantstöd vid arbetslöshet i förhållande till ersättningen från sjukförsäkringen, jämfört med motsvarande relation efter reformen år Socialdemokraterna kan inte acceptera denna urholkning. Vi föreslår därför att tre nya dagpenningklasser om 190,200 och 210 kr. införs fr. o. m. den l juli Bidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning Bidragen till elever i arbetsmarknadsutbildning är knutna till utgående ersättning vid arbetslöshet. Förändras dessa senare ersättningar har regeringen av riksdagen bemyndigats att anpassa utbildningsbidragen i anslutning härtill. l propositionen redovisar arbetsmarknadsministern hur regeringen avser att, med fårbehåll för riksdagens godkännande av de föreslagna ändringarna i det kontanta stödet vid arbetslöshet, även ändra utgående bidrag vid arbetsmarknadsutbildning fr. o. m. den l juli Vi har tidigare föreslagit införande av dagpenningklasser utöver vad som förordats av regeringen. Detta får konsekvenser vid fastställande av nya utbildningsbidrag. Det ankommer på regeringen att, med tillämpning av gällande grunder för fastställande av bidragen, genomföra de anpassningar härvidlag som kan föranledas av riksdagens beslut med anledning av våra förslag rörande dagpenning i försäkringen. Bidraget vid arbetsmarknadsutbildning består av dagpenning, som vanligen motsvarar vad elever har rätt till som ersättning vid arbetslöshet, samt ett särskilt stimulansbidrag. Detta bidrag höjdes till 15 kr. per dag fr. o. m. den l januari Samtidigt höjdes vissa andra arbetsmarknadspolitiskt motiverade bidrag. l motsats till vad regeringen anförde om särskild tidsbegränsning för vissa bidragshöjningar angav föredragande statsrådet i propositionen 1977/78:32 ingen sådan tidsgräns för höjningen av stimulansbidraget.

3 ol. 1978/79: l den proposition om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkringen som regeringen förelade riksdagen våren 1978 föreslogs att stimulansbidraget åter skulle sänkas till 10 kr. per dag. Med anledning härav anförde vi i vår motion 1977/78:1820 dels att den ryckighet i bidragsvillkoren som härigenom skapades försvagar stimulanse!tekten, dels att den utveckling penningvärdet undergått sedan bidraget ursprungligen fastställdes till 10 kr. motiverade en permanent höjning. Vi föreslog därför att stimulansbidraget skulle utgå med 15 kr. per dag även efter den l juli Riksdagens borgerliga majoritet avslog vårt förslag. De motiv för ett högre stimulansbidrag som anfördes i vår motion är fortfarande giltiga. Vi föreslår därför att bidraget fr. o. m. den l juli 1979 utgår med 15 kr. per dag. 3. Kostnadsberäkningar De förändringar i regeringens förslag som vi förordat. införandet av ytterliga re högsta dagpen ni ngklasser, på verka r statens kostnader för progressivbidrag till arbetslöshetsförsäkringen samt arbetslöshetsfondens utgifter för samma ändamål. Genom gällande regler om anpassning av bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen påverkas också statens kostnader för utbildningsbidrag. Dessa kostnader påverkas slutligen även av vårt förslag om förhöjt stimulansbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Osäkerheten om den framtida arbetslösheten och den kommande faktiska genomsnittliga ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen gör det omöjligt att annat än överslagsmässigt beräkna de kostnader som våra förslag leder till. Med detta förbehåll och med ett antagande om en genomsnittlig kassaersättning på 190 kr. per dag kan merkostnaderna inom arbetslöshetsförsäkringen till följd av våra förslag beräknas till i storleksordningen 25 milj. kr. budgetåret 1979/80. Merkostnaderna för utbildningsbidrag kan, med motsvarande förbehåll uppskattas till omkring 220 milj. kr. kommande budgetår. Våra förslag skulle alltså föranleda en total reformkostnad på ca 245 milj. kr. budgetåret 1979/80 utöver vad som följer av propositionen. 4. Finansiering Arbetslöshetsförsäkringen finansieras endast till en begränsad del genom egenavgifter från de frivilligt försäkrade. I huvudsak täcks medelshehuvet med bidrag från statsbudgeten samt en särskild arbetsgivaravgift. statsbudgetmedlen tillförs kassorna som statsbidrag. Den avgift som erläggs av arbetsgivarna tillförs den s. k. arbetslöshetsfonden. Från fonden utbetalas två tredjedelar av såväl det s. k. grundbidraget till försäkringen som det kontanta arbetsmarknadsstödet. Avgiften till arbetslöshetsförsäkringen infördes fr. o. m. den l januari Med de antaganden som låg till grund för kostnadsberäkningarna av

4 Mot : års reform av arbetslöshetsförsäkringen befanns inkomsterna från avgiften komma att svara mot två tredjedelar av arbetslöshetsfondens utgifter för grundbidrag och kontant arbetsmarknadsstöd. Under de år som gått sedan reformens ikraftträdande har emellertid produktionens bidrag till försäkringens finansiering visat sig kunna förslå väsentligt längre. Efter slutreglering av verksamheten t. o. m. året 1976 redovisades i februari 1979, enligt uppgift från riksgäldskontoret, en behållning på fonden överstigande l 000 milj. kr. Med nu kända uppgifter om lönesummans och arbetslöshetens utveckling under åren 1977 och 1978 som grund finns det anledning utgå ifrån att ackumulationen av medel avsedda att bidra till arbetslöshetsforsäkringens finansiering kommer att fortgå. För åren 1979 och 1980 gäller att fonden också fortsättningsvis kan komma att redovisa ett växande överskott, även i ett läge där lönesumman i den svenska ekonomin utvecklas svagt samtidigt som arbetslösheten tenderar att stiga. Som vi framhöll redan våren 1978 i motionen :1820 finns mot denna bakgrund starka skäl som talar för att gällande regler för finansiering av arbetslöshetsförsäkringen med avgiftsmedel omprövas. De avgiftsmedel som nu avsatts föratt finansiera arbetslöshetsfö:-säkringen bör i ökad utsträckning gottgöras nuvarande försäkringssystem. Vi föreslår därfor att gällande regler för täckning av medelsbehovet för grundbidraget till arbetslöshetsförsäkringen ändras så att bidraget till fullo finansieras med medel från arbetsgivaravgiften. Med denna ändring följer en ökad avgiftsfinansiering i försäkringssystemet med uppskattningsvis 275 milj. kr. årligen och en motsvarande avlastning av statsbudgeten. Det på detta sätt minskade statl iga anslagsbehovet svarar i stort mot de ökade statliga utgiftsåtaganden som följer med våra tidigare förslag. Därmed kan dessa väl genomföras inom ramen för samma totala statsutgifter som följer av regeringens förslag. Som konsekvens av våra förslag bör till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1979/80 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag med 250 milj. kr. minskat förslagsanslag. Samtidigt bör till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för nästa budgetår anvisas ett i förhållande till regeringens förslag med 220 milj. kr. förhöjt anslag. 6. Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs l. att riksdagen antar f6ljande Förslag till Lag om ändring l lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs att 17 lagen (1973:370) om arbetslöshetsforsäkring skall ha nedan angivna lydelse:

5 Mot : Ni11 arande lydelse Föreslar,en vdelse IH' Dagpenning l?ir utges i dagpen Dagpenning l?ir utges i dagpen ningklasser om 70, 80, 90, 100, l 10, 120, 130, 140, 150, 160, 170 och 180 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa beslutar om fårsäkrads placering i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen kan föreskriva att gällande lägsta dagpenningklass ej längre skall tillämpas. ningklasser om 80, 90, 100, l 10, 120, 130,140,150, 160,170,180, 190,200 och 210 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa beslutar om fårsäkrads placering i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen kan föreskriva att gällande lägsta dagpenningklass ej längre skall tillämpas. Denna lag träder i kraft den l juli att riksdagen godkänner vad som i motionen anfårts om särskilt stimulansbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, 3. att riksdagen godkänner vad som i motionen anfårts om ändrade regler får finansiering av grundbidraget till den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen, 4. att riksdagen a. till Kontant stöd vid arbetslöshet får budgetåret 1979/80 under tolfte huvudtiteln anvisar ett i fårhållande till regeringens fårslag med 250 milj. kr. minskat anslag, b. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning får budgetåret 1979/80 under tolfte huvudtiteln anvisar ett i fårhållande till regeringens fårslag med 220 milj. kr. fårhöjt anslag. 1Senaste lydelse 1978:228 Stockholm den26 mars 1979 BENGT FAGERLUND (s) INGEMUND BENGTSSON (s) BIRGER NILSSON (s) GÖRDIS HÖRNLUND (s) INGRID LUDVIGSSON (s) BERNT NILSSON (s) FRIDA BERGLUND (s) ANNA-GRETA LEIJON (s) ARNE NYGREN (s) OWE ANDREASSON (s) SUNE JOHANSSON (s) KARIN FLODSTRÖM (s) LARS ULANDER (s) ERIK V. JOHANSSON (s) i Simrishamn