SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE. VA-frågor i Sälgsjön. Utredning enligt 6 Lag om allmänna vattentjänster

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE VA-frågor i Sälgsjön Utredning enligt 6 Lag om allmänna vattentjänster

2 1 VA-frågor i Sälgsjön Utredning enligt 6 Lag om allmänna vattentjänster Astrid Grinell Citera gärna ur skriften men ange källa Astrid Grinell och Gävle kommun [ ] Grafisk form Pangea design

3 0 Innehållsförteckning Inledning 1 Behovet av vattentjänster 1 1. Bedömning av ett större sammanhang 2 2. Bedömning av hälsoskyddsbehovet 3 3. Bedömning av miljöskyddsbehovet 7 Summering av VA-situationen i Sälgsjön 10 Källor 12 Bilaga 1 13

4 Inledning Syftet med denna rapport är att utreda om byn Sälgsjön faller in under kriterierna för 6 Lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster, där det anges att kommunen har skyldighet att ordna vattentjänster. Arbetet med VA-frågan har skett i kommunens VA-grupp med representanter från avdelningarna Miljö- och hälsoskydd samt Fysisk planering på förvaltningen Samhällsbyggnad Gävle tillsammans med representanter från Gästrike Vatten AB. Om Sälgsjön 2008 gjordes en inventering av de enskilda avloppen i Sälgsjön samt en provtagning av ett antal dricksvattenbrunnar. Efter inventeringen har det varit oklart om vilken avloppslösning som på lång sikt är den mest lämpliga. Området består av ca 120 fastigheter där ugefär 70 % bor permanent. Området har av Gävle kommun klassats som ett så kallat VA-omvandlingsområde. Placering av Sälgsjön i förhållande till Gävlestad kan ses i Figur 1. Figur 1. Sälgsjön, ca 1 mil söder om Gävle. En byggnadsordning och en hälsovårdsordning tillsammans med en byggnadsplan fastställdes den 8 oktober 1957 av Länsstyrelsen Gävleborg. Sälgsjön var då en fäbodplats som under de tidigare 30 åren bebyggts med flera sommarboenden. Byggnadsplanen var till för att minska de sanitära olägenheter som de oordnade och små tomtplatserna gav upphov till. Man fastställde tomtgränser, ordnade gemensam hämtning av avfall och latrin samt anlade vägar för biltrafik. För att behålla sommarbebyggelsen förbjöds byggnationer som innebar vattenklosett eller avloppsledning för spillvatten. Man önskade även vid tidpunkten att flera hushåll delade på samma dricksvattenbrunn. Behovet av vattentjänster I Lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) betonas kommunens ansvar att ordna vattentjänster för befintlig eller blivande bebyggelse om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Sammanfattningsvis är det i hög grad kommunens skyldighet att se till att en allmän VAanläggning, ofta kallat kommunalt VA, kommer till stånd när lagens förutsättningar är uppfyllda.

5 2 Dessa tre förutsättningar har samma uppdelning som denna rapporter, bedömning av större sammanhang, hälsa samt miljö. Kommunen blir då skyldig att utvidga verksamhetsområdet och ta in de områden som uppfyller förutsättningarna i lagen och se till att vattentjänsterna består så länge de behövs. 1. Bedömning av ett större sammanhang I proposition 2005/06:78 till LAV omnämns att ett större sammanhang är ett område med fastigheter, som kan bestå av både obebyggd tomtmark eller av allmän platsmark. Det är ett förtydligande av tätbebyggt område. Planförhållanden Sälgsjön har tidigare haft en detaljplan men den upphävdes 1997 för att kunna bevilja bygglov för tillbyggnader av befintliga bostadshus som inte kunde tillåtas medan planen fanns. Någon ny plan togs inte fram som kunde reglera hur området i fortsättningen växte. Området ingår i Översiktsplan (ÖP) Gävle Stad 2025, se Figur 2. I ÖP anges att Sälgsjöns framtid behöver utredas, främst vad gäller VA-hanteringen men också vägstandard, belysning, och plats för eventuellt nya bostäder. I utvecklingskartan för Kungsbäck väster markeras Sälgsjön som ett utredningsområde. Idagsläget kan kommunen inte ta ställning till en avvägd utvecklingsinriktning för området. Det finns inga utpekade områden för ny bebyggelse eller förtätning. Utbyggnadsprognos för området De befintliga tomterna har en genomsnittlig tomtyta på ca 1500 m², men spridningen är stor. De minsta fastigheterna är runt 500 m² och de största på över 3000 m². I dagsläget kan kommunen inte ta ställning till en eventuell utbyggnad av annan infrastruktur, ifall kommunen ska tillåta förtätning eller exploatering, eller om det finns värdefulla kultur- eller naturmiljöer som skulle hindra utecklingen av området. Bedömning: Området omfattar fler än de fastigheter som man nämner i förarbetet till Lag om allmänna vattentjänster. ÖP Gävle stad 2025 anger ingen planerad förtätning av området. Vatten- och avloppsfrågan behöver lösas innan vidare planering av området kan göras. Området har svårt att växa om inte vatten- och avloppssituationen löses först.

6 3 Figur 2. Kungsbäck-Väster hämtad ur ÖP Gävle Stad 2025 där Sälgsjön syns i utvecklingskartans nedre del. 2. Bedömning av hälsoskyddsbehovet I proposition 2005/06:78 till LAV omtalas behovet av hälsoskydd som en fortlöpande anpassning till de med tiden successivt ökande anspråken på hygienisk standard. Vidare i Miljösamverkan Sveriges Vägledning för Länsstyrelsen om tillsyn enligt lag om allmänna vattentjänster (2009) anges att behovet av att lösa vatten- och avloppsfrågan uppstår när risker för människors hälsa till följd av exempelvis dåligt fungerande avloppsanläggningar som förorenar dricksvattentäkter, badvatten eller sjöar och vattendrag där människor kan tänkas dricka vattnet. Behovet kan även uppstå om andra verksamheter eller orsaker medfört att vattnet i ett område är otjänligt eller om det råder brist på vatten. Enligt Socialstyrelsen är hälsomässigt grundade anmärkningar på ett dricksvatten t.ex. innehåll av mikroorganismer, förhöjda halter av ämnen som kan medföra hälsorisker och vattnets grumlighet. Det måste finnas en konstaterad, eller stor påvisbar risk för olägenhet och det måste även finnas underlag som visar att så är fallet. Behov av en samlad lösning ur hälsoskyddsperspektiv föreligger då enskilda lösningar inte är tekniskt/ekonomiskt möjliga att åstadkomma ur ett långsiktigt hållbart perspektiv.

7 4 Dricksvattentillgång Grundvattenytan under den samlade bebyggelsen vid Sälgsjön ligger högt enligt flera konsulten äldre jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) daterad 1936 visar att vissa delar av området kring Sälgsjön tidigare bestått av flackt utbredda torvmossar, så kallade flackmossar, vilket kan vara anledningen till den höga grundvattennivån. Utanför kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp ordnar man ofta dricksvatten genom att borra eller gräva en enskild vattentäkt på eller i anslutning till sin egen fastighet. Det krävs inget utredningar som upprättats i samband med ansökningar om enskilt avlopp. I tillstånd för att anlägga en sån vattentäkt i Gävle. Det innebär även att kommunen inte har tillsyn över dessa vattentäkter, så länge det inte uppstår problem eller klagomål. Det är verksamhetsutövaren, i de flesta fall fastighetsägaren själv, som har ansvaret att kontrollera att det inte uppstår olägenheter för människors hälsa, till exempel genom att provta sitt vatten och hålla brunnen tät från inläckande vatten och föroreningar. Dricksvattenprovtagning I samband med inventeringen av avlopp 2008 provtogs även ett antal dricksvattenbrunnri området. Av de provtagna brunnarna hade 7 st fastigheter en dricksvatten analys med godkänd dricksvattendricksvattentäkterna hade kvalitet medan 2 st hade en otjänlig dricksvattenkvalitet. De resterande minst en anmärkning på sin vattenkvalitet. Vatten-analyserna är bedömda med riktvärden hämtade från Scialstyrelsens allmänna råd för enskilt dricksvatten. Fördelningen kan ses översiktligt i Figur 3 samt mer detaljerat i Tabell 1 och Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt 19 Figur 3. Analys av 28 st dricksvattenbrunnar i Sälgsjön, Utav de 28 testade dricksvattenbrunnarna var 17 borrade brunnar och 11 grävda. 13 av de 28 brunnarna var försedda med utrustning för vattenrening. Vattenproverna togs från kranen inne i huset, det vill säga efter en eventuell vattenrening. De borrade brunnarna testades även för radon. Analyserna från 2008 visar en ögonblicksbild för hur dricksvattenkvalitén tenkvalitén var där och då.

8 5 Parameter Nivå för otjänligt Anmärkning Radon 1000 Bq 1 otjänlig Koliforma bakterier 500 bakterier/100 ml 1 otjänlig Tabell 1. Parametrar i analysen av dricksvattenbrunnarna där resultatet visade att vattnet var otjänligt som dricksvatten. Parameter Nivå för anmärkning Anmärkning Fluorid 1,3 mg/liter 39 % tjänlig med anmärkning Färg 30 mg/liter 38 % tjänlig med anmärkning Turbiditet (grumlighet) FNU över 3 21 % tjänlig med anmärkning Konduktivitet 70 ms/m s 21 % tjänlig med anmärkning Natrium mg/liter 21 % tjänlig med anmärkning Järn 0,5 mg/liter 21 % tjänlig med anmärkning Tabell 2. Parametrar i analysen av dricksvattenbrunnarna där mer än var femte vattenprov gav anmärkning eller där halter överskred gränsvärdet för vad som är otjänligt. Dricksvattenkvalitet Det finns en misstanke om att vattenreningsutrustningen för flera fastigheter var felaktigt inställt och renade för mycket vilket kan ge förhöjda halter av natrium i dricksvattnet. Nästan hälften (45 %) av alla testade dricksvattenbrunnar hade någon form av utrustning för vattenrening. Flera av brunnarna med förhöjda salthalter hade ett avhärdningsfilter som därmed ger stöd åt antagandet angående felkalibrerad utrustning då natriumklorid vanligtvis används som avhärdningsämne i dessa filter. Ett avhärdningsfilter som är felkalibrerat kan ge förhöjda halter av natrium och hög konduktivitet (ledningsförmåga). Nivåerna för natrium och konduktivitet var över gränsvärdet även i brunnar som inte hade ett avhärningsfilter, därför kan det finnas en naturligt förhöjd salthalt i grundvattnet också. Problemet med vattenkvaliteten för Sälgsjön antas i första hand komma från markens naturligt humusrika grundvatten, den naturligt fluoridhaltiga berggrunden. Den höga halten av natrium kan också bero på så kallat reliktgrundvatten som finns kvar i bergrunden. Sälgsjön ligger under den marina gränsen, den nivå dit havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden, denna gräns kan också kallas högsta kustlinjen. Till följd av landhöjningen har saltvatten trängt ned i berggrundens sprickor och sött grundvatten har bildats ovanför i jord- och bergslager. Det relikta grundvattnet påträffas idag främst i områden där omsättningen av grundvatten är långsam t.ex. på flacka landskap. Boende i Sälgsjön har vid flera tillfällen klagat på sprängningar och bortledande av grundvatten vid de närbelägna bergtäkterna och en oro finns för att täktverksamheten påverkar vattenkvalitén för fastigehterna i Sälgsjön. Täkternas placering finns markerade i Figur 4. I beslut om tillstånd för täktverksamhet från Länsstyrelsen Gävleborgs finns ett flertal åtaganden nämnda för bland annat mätning av buller, vibrationer och grundvatten.

9 6 Figur 4. Lokalisering av bergtäkter på fastigheten Valbo-Backa 6:1, sydöst om Sälgsjöns bebyggelse. En lokal sänkning av grundvattenytan sker inom täkternas brytningsområde genom pumpning och grundvattenytan ligger på samma nivå som täktbottnen. Bolagen som driver täkterna har konstaterat att grundvattennivåerna endast påverkas i den omedelbara närheten till de båda bergtäkterna. SGU har sammanställt och utvärderat de utförda utredningarna. De visar att ingen påverkan skett på grundvattnets nivå inom Sälgsjöns tomtområde eller på grundvattnets naturliga kemiska sammansättning. Hög skyddsnivå för hälsa Sälgsjön omfattas idag av hög skyddsnivå för hälsa enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7), om höga skyddsnivåer för små avlopp. Skyddsnivån innebär att avloppsanläggningar kan behöva göra så att avloppsvattnets uppehållstid i marken blir längre till exempel genom att förstärka infiltrationslagret med markbäddssand, eller att utsläpp av WC-vatten leds till en sluten tank. På grund av områdets många små tomter är skyddsavstånden mellan dricksvattenbrunn och avlopp ofta korta, mindre än meter. Det finns allmänna råd från Havs- och vattenmyndigheten (HaV), tidigare från Naturvårdsverket, som anger att ett avlopp med vattentoalett (WC) inte bör ligga närmare än meter från en dricksvattenbrunn, men att för bad-, disk- och tvättvatten (BDT) kan avståndet i flera fall minskas till 30 meter. I Figur 5 har dessa två buffertzoner gjorts synliga där vänster bild speglar 30 meters radie och höger bild återger 50 meter. Det som blir tydligt med dessa buffertzoner för avstånd mellan vatten och avlopp är att det idag är svårt att ordna ett avlopp som inte riskerar att påverka sitt eget eller grannars dricksvatten. Uppgiften om dricksvattenbrunnarnas placering är hämtat från SGU brunnsarkiv och ansökanshandlingar för enskilt avlopp inkomna till Samhällsbyggnad Gävle.

10 7 Figur 5. Bilden illustrerar den buffertzon på 30 respektive 50 meter som rekomenderas i de allmänna råden för små avlopp från HaV. Bedömning: Högt grundvatten gör det svårt till omöjlight att anlägga traditionella infiltrationsanläggningar för avloppsvatten. Täta markbäddar, upphöljda infiltrationer, slutna tankar och minireningsverk är tänkbara alternativa lösningar. Grundvattnet bedöms ha en dålig kvalitet av naturliga skäl. Det är troligt att fler hushåll än idag har behov att rena sitt dricksvatten samt kalibrera de reinganläggningar som redan finns. Tillgången på grundvatten kan anses god. Inga sinande brunnar har rapporterats. Att ersätta de slutna tankarna med annan reningsmetod på alla fastigheter är inte möjligt på grund av områdets täta bebyggelse och korta avstånd mellan avlopp och dricksvatten. Råder om m mellan avloppsanläggning och dricksvattenbrunn för att undvika att förorena dricksvattnet kan bara åstadkommas på fåtal platser i Sälgsjön. 3. Bedömning av miljöskyddsbehovet Det var först i lagändringen 2006 som miljöbedömningen fick sin plats i LAV. Tidigare kunde enbart hälsoskyddet utgöra grunden till att man utökade de kommunala vattentjänsterna, alltså utvidgning av det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. I miljöbedömningen ska det vägas in att anslutning till kommunalt VA ska förhindra eller åtminstone väsentligt motverka påtagliga olägenheter för miljön. En sådan olägenhet kan vara tecken på övergödning. Markförhållanden Enligt de siktanalyser av jordprover som görs vid ansökan om enskilt avlopp består marken främst av siltig, sandig, grusig morän. Denna marktyp har en relativt hög andel finkornigt material vilket ger en låg genomsläpplighet av vatten. På grund av markens låga genomsläpplighet är det på flera platser olämpligt att anlägg en trekammarbrunn med infiltraionsanläggning efter. Att det är olämpligt

11 8 baseras på att marken har svårt att ta emot allt vatten och låta det sjunka ner i jordlagrena, marken riskerar att bli vattensjuk och det kan börja lukta avlopp från marken. Nuvarande VA-förhållanden Avloppsproblemen i området kommer från att husen blivit större men fastighets yta har fortsatt vara av sommarstugestorlek när det skett en omvandling från fritidsboende till permanentboende fanns endast en permanentboende, 1997 var antalet permanentboende 36 % och 2011 hade detta ökat till över 70 %. Enligt Gästrike Återvinnares avfallsabonemang är 87 fastigheter ett året runt-boende och av dessa har mer än hälften (58 %) en avloppsanläggning där WC-vatten leds till en sluten tank. Inventeringen av områdets avlopp gjordes med syfte på att uppfylla det nationella och lokala miljökvalitetsmålet Ingen övergödning genom att alla avloppsanläggningar ska uppfylla kraven ställda i naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7. Avloppsproblemen inom området härstammar delvis från bebyggelsens täthet i kombination med den starka omvandlingen från fritidsboende till permanentboende. Av de ca 120 fastigheterna så inventerades 115 st. Av dessa bedömdes 49 st (43 %) ha behov av åtgärd på grund av hur avloppsutsläppen påverkar närmiljön. Detta kan ses i Figur 6. Fastigheter med en idag godkänd anläggning kommer i framtiden ha behov av åtgärder eftersom alla tekniker för rening tappar effekt efter ett tiotal år. OK anläggning Teknisk brist som behöver informeras Behov av åtgärd 10 Figur 6. Resultat av inventeringen av 112 st avlopp 2008 i Sälgsjön. Ett antal fastighter har inte indraget vatten i huset och har därför inte heller ett utsläpp. Flera avloppsanläggningar i Sälgsjön hade vattenfyllda eller slamfyllda fördelningsbrunnar. Det kan vara ett tecken på att infiltrationen i avloppsanläggningen inte kan rena avloppsvattnet. Att vatten står kvar i fördelningsbrunnen, och troligtvis också i infiltrationsrören, kan bero på att marken är för tät eller att infiltrationsrören satt igen på grund av att slamflykt. Slamflykt innebär att slam har flutit med vattnet från slamavskiljaren till fördelningsbrunnen och sen vidare ill infiltrationsrören.finns det synligt slam i fördelningsbrunnen är detta en trolig förklaring till att avloppsvattnet inte infiltreras ner i marken som det ska. Den vanligaste utsläppsrisken för området är att avloppsvatten efter slamavskiljning inte har en tillräcklig rening eller helt saknas rening, vilket kan leda till negativt påverkan av grundvattnet,

12 9 badvattnet och dricksvattnet. I de flesta fall består dessa utsläpp av BDT-vatten eftersom många fastigheters WC-vatten leds till en sluten tank eller helt saknar utsläpp när de inte har indraget vatten i huset. Normal skyddsnivå för miljö Av Vattenmyndigheten bedöms Sälgsjön som övergödd och de boende har rapporterat om algblomning i sjön vilket gör den obadbar under vissa perioder på sommaren. Enligt Vattenmyndigheten behövs det ytterligare undersökningar för att säkerställa den ekologiska statusen innan förslag på åtgärder uträttas. Sjön ska uppnå målet God ekologisk status till år 2021, där övergödning är en del av statusen. Vattendirektivet och VISS använder sig av en indikativ modell för att få fram uppgifter om övergödning. I denna modell anges att den största belastningen av övergödande ämnen kommer från skog och hygge. Samma uppgift får man från modelldata framtaget av SMHI i Svenskt vattenarkiv (SVAR). I de två olika modellberäkningarna för hur mycket övergödande ämnen som kommer från de enskilda avloppen motsvarar dessa mindre än hälften av den fosfor som kommer från skogen. Den svghet som finns i modellberäkningar är att de inte tar hänsyn till retentionen, alltså hur mycket fosfor som tas upp av växtligheten och inte ger en negativ påverkan genom övergödning. Bedömning: Genom de många slutna tankarna för WC-vatten finns även risken för att tankarna skadade och därmed kan läcka ut avloppsvatten. Flera av de avlopp som behöver åtgärdas ska rena vatten från bad-, disk- och tvätt. Även om detta vatten innehåller en mindre mängd smittoämnen än WC-vatten finns fortfarande risken att dricksvattnet påverkas. Mer än hälften av de permanentboende har sluten tank för WC-vatten. De många tömningarna av dessa påverkar miljön genom transporter med tunga fordonen. De enskilda avloppen anses inte vara orsaken till övergödning av sjön när man tolkat modellberäkningar för fosforns väg till sjön.

13 10 Summering av VA-situationen i Sälgsjön Behov finns att ordna vattentjänster i ett större sammanhang för Sälgsjön med hänsyn till skyddet för människors hälsa i en samlad bebyggelse, därmed är förutsättningarna enligt 6 i LAV uppfyllda. Området uppfyller kriteriet för ett större sammanhang. Området uppfyller kriteriet om hälsoskydd då fastigheterna inte kan ordna ett miljö- och hälsoskyddssäkert avlopp inom sin egen fastighet på grund av de korta avstånden mellan områdets dricksvatenbrunnar. Samlad bedömning utifrån de tre krierierna i rapporten: Området omfattar fler än de fastigheter som man nämner i förarbetet till Lag om allmänna vattentjänster. ÖP Gävle stad 2025 anger ingen planerad förtätning av området. Vatten- och avloppsfrågan behöver lösas innan vidare planering av området kan göras. Området har svårt att växa om inte vatten- och avloppssituationen löses först. Högt grundvatten gör det svårt till omöjlight att anlägga traditionella infiltrationsanläggningar för avloppsvatten. Täta markbäddar, upphöljda infiltrationer, slutna tankar och minireningsverk är tänkbara alternativa lösningar. Grundvattnet bedöms ha en dålig kvalitet av naturliga skäl. Det är troligt att fler hushåll än idag har behov att rena sitt dricksvatten samt kalibrera de reinganläggningar som redan finns. Tillgången på grundvatten kan anses god. Inga sinande brunnar har rapporterats. Att ersätta de slutna tankarna med annan reningsmetod på alla fastigheter är inte möjligt på grund av områdets täta bebyggelse och korta avstånd mellan avlopp och dricksvatten. Råder om m mellan avloppsanläggning och dricksvattenbrunn för att undvika att förorena dricksvattnet kan bara åstadkommas på fåtal platser i Sälgsjön. Genom de många slutna tankarna för WC-vatten finns även risken för att tankarna skadade och därmed kan läcka ut avloppsvatten. Flera av de avlopp som behöver åtgärdas ska rena vatten från bad-, disk- och tvätt. Även om detta vatten innehåller en mindre mängd smittoämnen än WC-vatten finns fortfarande risken att dricksvattnet påverkas. Mer än hälften av de permanentboende har sluten tank för WC-vatten. De många tömningarna av dessa påverkar miljön genom transporter med tunga fordonen. De enskilda avloppen anses inte vara orsaken till övergödning av sjön när man tolkat modellberäkningar för fosforns väg till sjön. Området uppfyller inte kriteriet om miljöskyddsbehov då övergödningen av sjön kommer från omkringliggande skog och hyggen. Övriga intressanta bedömning men som inte har sin grund i 6 LAV: Det är inte en miljöintressant lösning att fortsätta med så många slutna tankar när 70% är permanentboende. Det bedöms inte finnas någon påverkan på dricksvattnet från de två bergstäkterna nära området. Den naturliga vattenkvalitet är bristfällig. Att upprätta en lokal gemensam drickvattenanläggning eller behålla de enskilda innebär att reninganläggningar behöver installeras. Det verkar inte finnas begränsning i uttaget av grundvatten i området. Flurorid halterna riskerar att påverka de barn under 7 år som bor i området, 20 st år Majoriteten av fosforn som når eller kan nå Sälgsjön kommer från skog och hygge i sjöns avrinningsområde.

14 Området kan växa först när VA-frågan löses. En kommunal VA-försörjningen tar bort det lokala utsläppet av avloppsvatten som riskerar att påverka de befintliga dricksvattenbrunnarna. 11

15 12 Källor Avloppsinventering (2008) Utförd av Miljö- och Hälsoskyddsavdelningen, Samhällsbyggnad Gävle Byggnadsplan Sälgsjön (1957) Fastställd av Valbo kommun. Upphävd av Gävle kommun Inriktningsprogram för bostadsförsörjningen (2006) Samrådshandling, maj 2006, Gävle kommun Länsstyrelsen Gävleborg (2008) Tillståndshandling för bergtäkt på Valbo-Backa 6:1, dnr VISS (2013) VattenInformationsSystem Sverige. ID SE Miljösamverkan Sverige Tillsyn enligt lag om allmänna vattentjänster En vägledning för länsstyrelserna (2009) Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen SVAR ( ) Svenskt vattenarkiv Modellberäkning S-HYPE2012

16 13 Bilaga 1 Förklaring av begrepp som förekommer i rapporten Allmän/kommunal VA-anläggning Byggnadsordning Byggnadsplan Enskild avloppsanläggning Fördelningsbrunn Hälsovårdsordning Hög och normal skyddsnivå för miljö och/eller hälsa Jordartskarta Morän Olägenhet Proposition Sanitär olägenhet Vattenmyndigheten En anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt ansvar och som har ordnats och används för att uppfylla kommuners skyldighet enligt vattentjänstlagen Lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Vägleder och tydliggör en detaljplan. Äldre benämning på en detaljplan. Begrepp i miljölagstiftningen (NFS 2006:7) som definierar behandlingskravet för enskilda anläggningar som omhändertar avloppsvatten upptill 25 personer (pe). En mindre brunn mellan slamavskiljaren och markrening som genom ett antal fördelningsarmar leder ut vattnet mot markreningen. Fördelningsbrunnens uppgift är att ge en jämn fördelning av vatten ut i markreningens spridarrör. Äldre benämning för lokala hälsoskyddsföreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Begrepp i miljölagstiftningen (föreskriften SNFS 2006:7) som definierar behandlingskravet för enskilda anläggningar som omhändertar avloppsvatten upp till 25 personer. Kommunen ska klassificera alla vattendrag utifrån denna indelning. En karta baserad på alla marktyper med en annan indelning av jordarterna, bland annat framgår isälvssedimenten. Jordarter är de lösa avlagringar man finner ovanpå det fasta berget. Morän kallas de jordar som transporterats och avsatts direkt av inlandsisen. De består av material som isen lösgjort från berggrunden och nött ned i olika hög grad. Beståndsdelarna varierar därför mycket i storlek. Moräntyperna varierar mycket lokalt. Olägenhet för människors hälsa är ett grundläggande begrepp i arbetet med hälsoskydd. Med olägenhet avses i miljöbalken en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka en människas hälsa menligt i fysisk eller psykisk mening. De störningar som avses är sådana som inte är ringa och som inte är helt tillfälliga. Ett förslag om beslut som regeringen respektive statsrådet lägger fram inför riksdagen. Äldre benämning för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år God status innebär dels god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlandsoch kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status till Detta innebär att arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de

17 14 VA-verksamhetsområde Verksamhetsutövare vattenberoende ekosystemen. Ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom kommunala VA-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller. Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VA-huvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VA-huvudman som fastighetsägare Som verksamhetsutövare har du ansvar för att din verksamhet följer gällande lagstiftning.