Har vår rättegångsform fördjupande verkan på konfliktintensiva föräldratvister?

Transkript

1 Stockholms Universitet, Juridicum Examensuppsats i processrätt Mattias Schain, HT 2009 Handledare Anna Kaldal Har vår rättegångsform fördjupande verkan på konfliktintensiva föräldratvister? 1

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING UPPSATSENS SYFTE DISPOSITION METOD, TEORETISK UTGÅNGSPUNKT OCH AVGRÄNSNING METOD TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Therapeutic Jurisprudence Alternativ tvistlösning Laws and Developments AVGRÄNSNING Endast en antiterapeutisk effekt analyseras Endast rättegången inte medling eller samarbetssamtal Fall med beaktansvärda anklagelser om vanvård, hot eller våld Ingen vägning mot andra intressen DEN SVENSKA PROCESSORDNINGEN I MÅL OM VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE KONFLIKTINTENSIVA FÖRÄLDRATVISTER I SVERIGE DEFINITION AV KONFLIKTINTENSIVA FÖRÄLDRATVISTER Konfliktintensiv Föräldratvist OMFATTNING KONSEKVENSER För barnet För föräldrarna För praktikerna RÄTTEGÅNGENS EFFEKTER PÅ KONFLIKTINTENSIVA FÖRÄLDRATVISTER INLEDNING OCH METOD ALLMÄNNA UTTRYCK FÖR ATT KONFLIKTEN FÖRDJUPAS RÄTTEGÅNGENS KONFLIKTFÖRDJUPANDE EGENSKAPER Konflikten tvådimensionaliseras Tillhandahåller ytterligare forum för föräldrarna att upprätthålla sin konflikt Rättegången har ett rent konfliktslitande upplägg Kultur av kritik och fientlighet AVSLUTANDE DISKUSSION SLUTSATS TÄNKBARA ALTERNATIV Byrån för barns bästa Parenting coordination Fall med vanvård och inslag av hot och våld AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING

3 1 Inledning 1.1 Uppsatsens syfte De flesta föräldrar som separerar löser frågor om ekonomi, vårdnad, boende, umgänge och barnets dagliga omsorg relativt konfliktfritt. Några behöver hjälp av det offentliga för sin konfliktbearbetning, men lyckas ändå hålla det gemensamma föräldraansvaret fungerande. 1 Men ytterligare några går bort sig och hittar inte ut ur konflikten. Hovrättslagmannen Per Eriksson beskriver dessa som en restpott av föräldrar, som avvisar alla försök till hjälp och som, i sin besvikelse och bitterhet över att äktenskapet eller samboförhållandet havererat, till varje pris måste "vinna" över sin tidigare partner. [ D]essa föräldrar saknar förmågan att se bortom sin konflikt och att de är helt oförmögna att inse vilken skada de åsamkar sitt barn genom att processa om vårdnad och umgänge. De vill helt enkelt inte erkänna för sig själva att barnet har blivit av sekundär betydelse för dem och har förvandlats till ett vapen, med vilket den tidigare partnern kan åsamkas så stort lidande som möjligt. 2 Det har ifrågasatts om det är en ändamålsenlig ordning att processuellt behandla familjerättsliga mål som en civilrättslig tvist mellan föräldrarna. Svensson & Vadenmark skev redan för trettio år sedan att [s]åväl hos jurister som hos tänkbara parter har man [ ] börjat ifrågasätta det gängse förfaringssättets lämplighet och t.ex. börjat uppmärksamma den sammanblandning av juridik och psykologi som för närvarande är vid handen och som ger spelrum för psykologiska konflikter i fel forum. 3 Rättssystemet förväntas tillhandahålla medborgarna ett någorlunda ändamålsenligt förfarande för ett rättvist och förutsebart slitande av sina konflikter. 4 Citatet från Svensson & Vadenmark är ett tidigt uttryck för en trend som blivit allt starkare sedan dess, nämligen att vidga synen på vad som konstituerar en processforms ändamålsenlighet. Bortom traditionella mått såsom effektivitet, handlingsdirigering och efterlevnad har fler och fler intresserat sig för processens effekt på själva konflikten och på de inblandades välbefinnande innan, under och efter rättegången. 5 Denna uppsats diskuterar en aspekt av detta, nämligen om och, i så fall, på vilket sätt rättegången har fördjupande effekter på konfliktintensiva föräldratvister. 1 Angående hur många separerade föräldrar som hör till vilken grupp, se avsnitt 4.2 nedan. 2 DN Debatt Svensson & Vadenmark s. 40. Se även Eriksson i Stiftelsen Allmänna Barnhuset s Lindell (2000:1) s Lindblom s. 42. Ekelöf & Edelstam s Se avsnitt 5.2 nedan. 3

4 Till skillnad från parterna i de flesta andra civilrättsliga tvister kan separerade föräldrar inte upphöra med sina mellanhavanden efter att tvisten slitits, varför en konfliktfördjupande effekt innebär allvarliga konsekvenser och då särskilt för barnet. En företrädare för familjerätten i Värmdö understryker allvaret på följande sätt: Barn i svåra umgänges- och vårdnadskonflikter kan jämföras med barn som lever i en krigshärd [ ] Disposition I avsnitt 2 redogör jag för uppsatsens metodik, teoretiska utgångspunkter och avgränsning. I avsnitt 3 erinras kort om den svenska rättegångsordningen för tvister om vårdnad, boende och umgänge. I avsnitt 4 redogörs för objektet för denna studie, konfliktintensiva föräldratvister i Sverige. Förutom att begreppen definieras så analyseras dess omfattning och vilka effekter de har på parter, barn och profession. I avsnitt 5 sker den huvudsakliga diskussionen om huruvida, och i så fall på vilket sätt, rättegångsformen har konfliktfördjupande effekter. I det avslutande avsnittet 6 dras uppsatsens slutsatser. I detta avsnitt redogörs även för ett par alternativa modeller för slitning av föräldratvister. 2 Metod, teoretisk utgångspunkt och avgränsning 2.1 Metod Uppsatsens metodik är att utifrån tre teoretiska utgångspunkter analysera litteratur som avhandlar konfliktintensiva föräldratvister i Sverige. Att syftet är att förstå hur rättegångsformen påverkar dessa konflikter innebär att uppsatsen använder en deskriptiv metodik. 8 Ansatsen att förstå rättsprocessens sociala funktion och dess effekt på människors beteende och välmående innebär att uppsatsen anlägger ett rättssociologiskt perspektiv. 9 7 Stiftelsen Allmänna Barnhuset s Wacks, s Wacks s

5 Underlaget för uppsatsen är litteratur författad av forskarsamhället och av praktiker. Vad gäller svensk juridisk litteratur om föräldratvister är ambitionen att täcka all relevant modern sådan. Ambitionen är något lägre ställd för rättsvetenskaplig svensk litteratur om rättsprocessens funktion. Psykologisk och sociologisk litteratur om föräldratvister har studerats ytterligare mer fläckvis. Detsamma gäller nordamerikansk juridisk litteratur. 2.2 Teoretiska utgångspunkter Uppsatsen vilar på tre teoretiska utgångspunkter: Therapeutic Jurisprudence, Alternativ Tvistlösning och Laws and Developments Therapeutic Jurisprudence Therapeutic Jurisprudence är en riktning inom rättslig vetenskap och praktik som utvecklats i nordamerikansk juridisk debatt sedan början av 90-talet. Idébildningens initiering brukar tillskrivas professorerna David Winick och Bruce Wexler. 10 Therapeutic Jurisprudence växte ur ett ifrågasättande av vilken effekt rättsprocessen vid mental tvångsvård hade på patientens tillfrisknandeprocess, men har sedermera rönt gensvar bland forskare och praktiker över ett brett spektrum av rättsområden. 11 Utgångspunkten för Therapeutic Jurisprudence är att rättsregler, -procedurer och -aktörer är sociala krafter som, vare sig vi vill det eller inte, påverkar de människor de kommer i kontakt med. I praktiken kan de ha en terapeutisk eller en antiterapeutisk effekt. 12 Utifrån denna förståelse bildar Therapeutic Jurisprudence en teoretisk grund och ramverk för juridisk tillämpning och analys. 13 Skolan aktualiserar frågor som hur ett aggressivt vittnesförhör påverkar våldtäktsoffers förutsättningar att läka mentalt 14, hur skadeståndsrätten 10 Diesen s Diesen s. 15. Winick (1996) s Wexler & Winick (red.) (1996) s. xvii. 13 Wexler & Winick (red.) (2003) s Schma s

6 påverkar människors förmåga till ansvarstagande 15 och hur risken för skadeståndskrav från klienter påverkar advokaters hälsa 16. Therapeutic Jurisprudence har delvis sprungit ur insikten om att få av dem som verkar i eller har kontakt med rättssystemet är tillfreds. Nordamerikanska advokater är missnöjda med sitt arbete och lider inte sällan psykiska men. Deras klienter är missnöjda med sina advokater, med systemet och med processens utkomst. 17 Företrädarna för Therapeutic Jurisprudence menar inte att ett terapeutiskt perspektiv utesluter eller ens ska ges förtur framför andra angreppssätt eller hänsyn vid rättstillämpning. Istället ser de skolan som en kompletterande normativ approach för att tydligare kunna utvärdera andra juridiska argument och hänsyn. 18 Winick understryker själv att i många fall måste ett terapeutiskt hänsyn ge vika. 19 Therapeutic Jurisprudence har således definierats som användandet av samhällsvetenskapliga och sociologiska rön för att studera i vilken utsträckning en rättslig regel eller praktik befrämjar det fysiska och psykiska välbefinnandet hos de personer det påverkar. 20 En rättsrealistisk tradition. Deskriptiv och normativ. Therapeutic Jurisprudence bygger på den amerikanska rättsrealismen och betraktar därmed rätten som law in action, not law in books. Liksom rättssociologin är den deskriptiv i det att den försöker förstå och beskriva juridikens konsekvenser. 22 Men i kontrast med ett utpräglat rättssociologiskt perspektiv, och likhet med skolor som Law and Economics och Critical Race Studies är den också normativ: Therapeutic Jurisprudence ställer sig inte neutral inför valet 15 Shuman s Elwork & Benjamin s Daicoff s Wexler & Winick (red.) (1998) s. xvii. Schma s Winick s Slobogdin s Wexler (1996) s Wacks s

7 mellan möjliga praktiker, utan eftersträvar att maximera juridikens terapeutiska och minimera dess antiterapeutiska effekter. 23 Något nytt i svensk rättstradition? Den typ av hänsyn som Therapeutic Jurisprudence aktualiserar är knappast nya för en svensk jurist. Sociala hänsyn och en prognostisk aspekt i rättstillämpningen är en återkommande del av vår rättstradition och kan skönjas i exempelvis vårt påföljdssystem, vår trafikförsäkring och våra målsägandebiträden. 24 Teleologiska resonemang är vanliga i vår juridiska metod och idén om att själva rättskipningsprocessen har en social uppgift är ju en central del av Ekelöfs teoribildning om dess handlingsdirigerande funktion. 25 Med andra ord gör sig agendan i Therapeutic Jurisprudence mer gällande i en nordamerikansk kontext än i en svensk och det är inte konstigt att idébildningen vuxit fram och fått sådant gensvar just på andra sidan Atlanten. Jag vill dock instämma med Diesen i att den ur ett svenskt perspektiv ändå inte låter sig avfärdas som ett senkommet försök att i USA införa tankegångar som under lång tid har varit en del av den svenska rättstraditionen. 26 Om inte annat, vill jag mena, har den amerikanska rättsliga kontexten drivit fram ett analysverktyg som med vilket vi med fördel kan granska vår egen rättsprocess Alternativ tvistlösning Alternativ tvistlösning bygger på idén att olika tvistlösningsformer har skilda för- och nackdelar och lämpar sig mer eller mindre väl för olika tvister. Idealet är att en part ska kunna välja en form som passar just henne. 27 Skolans utveckling började på allvar i USA under sjuttiotalet. Bakgrunden var allmänhetens missnöje med främst handläggningstider och processkostnader vid process i domstol. 28 Med tiden har skälen för nytänkande vidgats och idag understryks också faktorer som hur nöjda 23 Winick (1996) s Diesen s Ekelöf & Edelstam, s. 20. Strömholm s Diesen s Lindell (2000) s Lindell (2000) s

8 parterna blir med utgången, vilken effekt denna får för deras framtida relationer och om den kan förväntas vara slutgiltig. 29 Uppfinningsrikedomen har varit relativt stor och idag står en rad olika varianter av alternativa tvistlösningsformer att finna runt om i världen. Formerna låter sig huvudsakligen samlas i tre kategorier: Förhandling, medling och skiljeförfarande. 30 Ett antal former kan dessutom betecknas som hybrider mellan dessa typer Laws and Developments Inom forskningen kring rättsstatsbyggande och internationell assistans till länder i övergång till ett demokratiskt styrelseskick (Law and Development) har på senare år vuxit fram en gren som ifrågasätter en okritisk implementering av de rättsliga principer och prioriteringar som utvecklats i den tyskromerska och anglosaxiska rättstraditionen. Kennedy menar i sin artikel Laws and Developments (som jag i brist på mer en mer etablerad etikett låtit ge namn åt idéströmningen) att rättsstaten, the Rule of Law, felaktigt uppfattas som ett fixt paket och som en generallösning på de flesta samhälleliga problem. 32 Ett formellt rättssystem används som ett substitut för att ge sig an sådana problemen i termer av politiska och ekonomiska överväganden och diskutera vilka mål som är önskvärda och åtgärder som är ändamålsenliga. 33 Bort glöms att det finns ett spektrum av möjliga rättsliga arrangemang, alla med koppling till olika politiska och juridiska ideologier och med olika för- och nackdelar. 34 Kennedy menar att med detta sätt att se på juridiken ställs vi som jurister [ ] inför en omgivning som tror att juridiken kan uppfylla bedrifter vi vet att den sällan gör och att den ska förhålla sig neutral på sätt vi vet att den inte kan Lindell (2000) s Lindell (2000) s Lindell (2000) s Kennedy s Kennedy s Kennedy s Kennedy s. 5. 8

9 2.3 Avgränsning Endast en antiterapeutisk effekt analyseras En rättegång kan tänkas ha flera antiterapeutiska effekter på konfliktintensiva föräldratvister, exempelvis privatekonomiska aspekter, att barnet tvingas välja sida mellan föräldrarna och vårdnadshavarnas beslutsinkompetens i frågor som rör barnet. 36 Denna uppsats diskuterar dock inte sådana effekter generellt utan bara dess eventuella konfliktfördjupande verkan Endast rättegången inte medling eller samarbetssamtal Den svenske lagstiftarens insatser för att förbättra samhällets stöd till föräldrar i att hantera och slita föräldratvister har hittills inriktats på att undvika rättegång. Man vill istället, främst genom samarbetssamtal och medling, förmå föräldrarna att nå en samförståndslösning. 37 Denna uppsats tar inget helhetsgrepp om samhällets sätt att möta konfliktintensiva föräldratvister, utan fokuserar bara på själva rättegångens effekt. Därmed utelämnas samarbetssamtal och medling. Detta beror, förutom behovet av avgränsning, på det följande. Therapeutic Jurisprudence medger inte att man konstaterar att den rättsliga praktiken rättegång visserligen har en antiterapeutisk effekt, men att detta sonika ska accepteras på grund av att effekterna är inneboende i dess roll och med hänvisning att den terapeutiska uppgiften åvilar andra instanser. De facto kopplas rättssystemet in i runt separationer med barn årligen och har, oavsett andra organs uppgifter, terapeutiska och antiterapeutiska konsekvenser. I enlighet med Laws and Developments måste konstateras att eftersom utformningen av det rättsliga förfaringssättet är ett uttryck för politiska överväganden så måste lagstiftare och rättsväsende ta ansvar för dessa effekter. Vidare kan konstateras det i vissa fall finns ett begränsat utrymme för samförståndslösningar, exempelvis om föräldrarna bor på olika orter och inte kan enas om hos vem av dem barnet ska 36 Frågan om föräldrarna beslutsinkompetens är istället belyst i bland annat SOU 2007:52 och SOU 2005: Se exempelvis RB 43:17, prop. 2005/06:99 s , Sjösten s

10 bo. Eftersom konflikten då är utpräglat distributiv 38 fyller medling ingen funktion förrän ett auktoritativt avgörande om barnets boende föreligger. 39 Slutligen kan konstateras, utan att gå djupare in på hur detta kommer sig, att samarbetssamtalen inte räcker hela vägen fram i konfliktintensiva tvister. 40 Samtalsledarna i Rejmers enkätundersökning menar att samtal som remitterats från domstol är svåra och i vissa fall omöjliga att genomföra på grund av konfliktens djup och bakomliggande orsaker. Föräldrarna i studien, som visserligen alla hade gått till domstol med sina tvister och därmed uppenbarligen inte hade förmåtts till samförstånd genom samarbetssamtalen, hade ändå svårt att se några fördelar med dessa Fall med beaktansvärda anklagelser om vanvård, hot eller våld Frågeställningen om huruvida rättsprocessen fördjupar föräldrarnas konflikt gör sig visserligen gällande även i fall med beaktansvärda anklagelser om vanvård, våld eller hot. Dock aktualiserar sådana fall mer angelägna skyddshänsyn för barnet och för den utsatte föräldern, varför jag valt att lämna sådana fall utanför denna uppsats Ingen vägning mot andra intressen Det faller slutligen utanför ramarna för denna uppsats att analysera andra aspekter av vad rättegångsprocessen innebär för konfliktintensiva föräldratvister. Även om frågan diskuteras i det avslutande avsnittet 6, så avser jag inte att göra någon vägning av terapeutiska intressen mot andra intressen, exempelvis rättssäkerhetshänsyn för föräldrarna. 3 Den svenska processordningen i mål om vårdnad, boende och umgänge I detta avsnitt ska, väldigt schematiskt, processen i familjerättsmål redogöras för. 38 Detta begrepp, som innebär att utrymmet för en kompromiss är obefintligt, utvecklas i avsnitt Anderer & Glass s Rejmer s SOU 1995:79 s , ref. i Sjösten s Rejmer s SoL 5 kap 3. 10

11 Varje kommun är skyldig att sörja för att föräldrar erbjuds samtal i syfte att nå enighet och träffa avtal i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge, s.k. samarbetssamtal. 43 Om föräldrarna, med eller utan hjälp, når enighet kan ett sådant avtal godkännas av kommunens socialnämnd. 44 Förutom formella krav på avtalet har nämnden då att pröva om det överensstämmer med barnets bästa. 45 Avtalet får verkan som ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. 46 Om föräldrarna inte kan enas kan en eller båda föräldrarna väcka talan vid tingsrätt. 47 Handläggningen inleds då med förberedelse, som sker genom skriftväxling och sammanträden. Under förberedelsen ska domstolen dels klarlägga yrkanden och processmaterial, dels undersöka möjligheten för parterna att nå en samföståndslösning. 48 Domstolen har ett särskilt ansvar att, om det är lämpligt i det enskilda målet, verka för att parterna når en sådan samförståndslösning. 49 Under förberedelsen har domstolen möjlighet att förordna om samarbetssamtal och att utse en särskild medlare. 50 Skulle föräldrarna under denna process nå en samförståndslösning kan den antingen stadfästas av domstolen eller godkännas av socialnämnden. 51 Även i detta fall har instanserna att pröva så att lösningen överensstämmer med barnets bästa. 52 Processen i domstolen handläggs som ett indispositivt tvistemål. 53 Domstolen är således inte begränsad till det processmaterial som parterna för in målet, utan har ett självständigt ansvar för att alla frågor blir tillbörligt utredda. 54 Detta görs främst genom att socialnämnden i den kommun där barnet är bosatt ges möjlighet att yttra sig, skriftligen eller muntligen. 55 Om 44 FB 6 kap 6 och 17a 2 st. 45 FB 6 kap 2a. Ryrstedt menar dock att det är ovanligt med ett genuint intresse för barnets bästa i föräldrarnas förhandlingar, s FB 21 kap 1 3 st. 47 FB 6 kap 17. Frågor om vårdnad, boende och umgänge kan även tas upp i samband med mål om äktenskapsskillnad, FB 6 kap 17 1 st. 48 RB 42 kap 6 och RB 42 kap 17. Prop. 2005/06:99 s FB 6 kap 18 och18a. 51 Socialnämnds beslut enligt FB 6 kap 6. Domstols beslut enligt FB 6 kap 17 och RB 42 kap 18 4 p. 52 FB 6 kap 2a. 53 FB 6 kap 17, Ekelöf & Edelstam s FB 6 kap FB 6 kap 19 st. 2. Sjösten s

12 domstolen anser sig behöva ytterligare utredning kan den förordna om en så kallad vårdnadsutredning och då ange särskilda riktlinjer för denna. Utredningen utförs av socialnämnden eller av något annat organ som domstolen utser. 56 Nås ingen samförståndslösning under förberedelsen ska målet avgöras efter huvudförhandling. 57 Denna består av tre moment. Först anger parterna sina yrkanden och utvecklar grunderna för dessa inom ramen för sakframställan. 58 Därefter sker bevisupptagning. 59 Bevisning kan inhämtas både på begäran av parterna och av domstolen. 60 Slutligen slutför parterna sin talan genom en plädering. 61 Efter att rättens ledamöter hållit överläggning meddelas avgörandet i form av dom. 62 Tingsrätts dom kan överklagas till hovrätt och Högsta domstolen, men prövningstillstånd krävs i båda instanserna. 63 Dom om vårdnad, boende eller umgänge vinner inte rättskraft. Efter fallen dom kan båda parter obehindrat instämma den andra och på så vis initiera en ny prövning i sak Konfliktintensiva föräldratvister i Sverige 4.1 Definition av konfliktintensiva föräldratvister Konfliktintensiv Denna uppsats syftar inte till att studera en noga avgränsad grupp av föräldratvister, utan snarare fenomenet att dessa synes kunna spåra ur på grund konfliktintensitet. Av detta skäl har jag funnit det lämpligare, tydligare och mer ändamålsenligt att istället för att utmejsla en strikt 56 FB 6 kap 19 st RB 42 kap RB 43 kap 7 och 8. Lindell (1998) s RB 43 kap RB 35 kap 6. FB 6 kap 19 1 st. 61 RB 43 kap RB 17 kap 9 och RB 49 kap 12 och 54 kap Sjösten s NJA 1993 s

13 kriteriebaserad definition använda mig av ett par beskrivningar från praktiker för att ringa in detta fenomen. I dokumentationen från Allmänna Barnhusets konferens Någon måste sätta ned foten när föräldrar inte kan enas om vårdnad, boende och umgänge, en konferens som ägnats åt den problematik som nu diskuteras, beskriver en företrädare för familjerätten i Värmdö kommun att [i vissa] skilsmässosituationer är uppfinningsrikendomen stor när det gäller att skapa konflikter. Det kan handla om polisanmälningar, barnavårdsanmälningar, umgängessabotage och olika typer av kränkningar. Stadsdelsförvaltningen Hägersten-Liljeholmen i Stockholm bedriver sedan 2008 projektet Barn i svåra vårdnadsstrider. I ett referat i Svenska Dagbladet beskrivs målgruppen för projektet som föräldrar som inte kan komma överens om någonting, som anmäler varandra och överklagar domslut i åratal efter skilsmässan. 65 Inom ramen för projektet har man arbetat fram ett antal riskfaktorer: Tidigare domar. Längre kontakt med socialtjänsten. Flera och täta byten av ombud. Upprepade rättegångar i vårdnadstvister. Omfattande material i målet. Förhindrande av umgänge Föräldratvist Anledningen att jag valt ordet föräldratvist framför vårdnadstvist är att föräldrarna inte nödvändigtvis tvistar om just vårdnaden. Även om så ofta är fallet måste en tvist mycket väl kunna anses vara konfliktintensiv, även om den del föräldrarna processar om just i domstol inskränker sig till boende eller underhållsbidrag. 65 SvD : Koordinator tyglar tvister om barnen. 66 E-post från projektledare Marianne Gabrielsson Enligt Gabrielsson är riskfaktorerna baserade på Rejmer och Johnston, Roseby & Kuehnle, In the Name of the Child, Springer Publishing Company, New York, USA,

14 Ordet tvist har jag föredragit framför konflikt, eftersom uppsatsen begränsar sig till konflikter som i någon utsträckning hanteras av rättssystemet. 4.2 Omfattning Den öppna definition av konfliktintensiva föräldratvister jag nyss valt gör att det är svårt att bedöma hur många tvister som är att räkna som inbegrips. En uppgift är att 30 procent av separerade föräldrar i USA flera år efter separationen har så hög konfliktnivå att det påverkar barnets hälsa negativt. 67 Denna siffra dock sannolikt för hög. Dels rymmer den troligen separationer som faller utanför min definition, dels synes den höra hemma i en nordamerikansk snarare än svensk kontext. Några motsvarande uppgifter för svenska förhållanden har jag dock inte funnit. Ett annat mått är att studera antalet tvister om vårdnad, boende eller umgänge i vilka föräldrarna inte förmår hitta en samförståndslösning, utan där domstol tvingas slita tvisten efter huvudförhandling. 68 Årligen separerar omkring föräldrapar 69, vilket berör barn 70. Runt stämningsansökningar om vårdnad, boende eller umgänge lämnas in till tingsrätt varje år. 71 Runt 500 av dessa slits slutligen medelst dom, medan övriga avskrivs, typiskt sett för att föräldrarna nått samförstånd under processens gång. 72 För ändamålet att uppskatta antalet konfliktintensiva föräldratvister har även denna siffra dock felkällor på båda håll. Å ena sidan är det faktum att tvisten går till domstol bara en av flera indikatorer på att tvisten är konfliktintensiv. De 500 årliga fallen rymmer därför sannolikt tvister som inte är att betrakta som sådana. Dessutom är en annan indikator på konfliktintensivitet att tvisten går flera vändor i domstol, vilket innebär att en och samma tvist kan räknas år efter år bland de 500 fallen. Dessa skäl talar för att siffran är för hög. 67 Wallerstein/Kelly s Allmänna barnhuset s. 15 anger 25 procent. 68 FB 6 kap 6, 14a 1 st., 15a 1st. 69 Schiratzki (2008) s. 39. Siffran saknar källhänvisning; jag har inte lyckats spåra denna. 70 SCB (2006) s Domstolsverkets domstolsstatistik 2008, s Socialstyrelsen (2004) s. 20. Schiratzki (2008) s

15 Å andra sidan är inte det faktum att tvisten slits i domstol ett nödvändigt kriterium för att en tvist ska vara konfliktintensiv. Det är sannolikt att ett antal konfliktintensiva tvister inte innehåller domstolsavgöranden. Rejmers enkätundersökning bland tvistande föräldrar visar exempelvis att i 40 procent av de fall då föräldrarna slutit en överenskommelse efter att målet anhängiggjorts, men innan huvudförhandling, så har någon av föräldrarna senare vänt sig till domstol igen. 73 Således skulle siffran kunna vara för låg. 4.3 Konsekvenser För barnet Att barnet far illa av att föräldrarna fastnar i en konfliktintensiv tvist är väl belagt i litteraturen. I svensk barnpsykiatrin framhålls att en fastlåst konflikt kan ge barn psykiatriska symptom både på kort och lång sikt. 74 I doktrin och föräldrabalkens förarbeten fastslås att en konfliktfylld relation mellan föräldrarna står i motsättning till barnets bästa. 75 Eriksson går så långt som att beskriva det som att [v]arje fall som leder till process är ett av samhället sanktionerat våldförande på barnen. 76 Nordamerikansk forskning visar dels att skilsmässobarn far sämre i livets alla skeden, dels att den främsta orsaken till detta är föräldrarnas konflikt innan, under och efter separationen. Barn till separerade föräldrar drabbas oftare av depression och faller in i antisocialt och självdestruktivt beteende, exempelvis missbruk och promiskuositet. De har lägre självförtroende och sämre skolresultat, får sämre jobb och hamnar oftare i fängelse För föräldrarna I litteraturen är belagt att en fortsatt hög konfliktnivå efter skilsmässan blir en belastning också på föräldrarnas mentala hälsa. 78 En dåligt hanterad separationskris riskerar bland annat 73 Rejmer s Sjösten s Stiftelsen Allmänna Barnhuset s. 16. Rejmer s Se exv. prop. 1997/98:7 s. 37 och prop. 2005/06:99 s. 51. Singer s. 460 f. 76 DN Debatt Newman, s Maxwell s Anderer & Glass s Wallerstein s Stiftelsen Allmänna Barnhuset s

16 att leda till problem och till dysfunktionalitet i relationerna till den andra föräldern och till barnen För praktikerna Utöver ett uttalande av Eriksson, att det är sannerligen ingen uppbygglig erfarenhet att iaktta två stridande föräldrar i en inflammerad process har jag inte funnit några svenska studier av eller reflektioner kring hur konfliktintensiva föräldratvister påverkar de praktiker som är inblandade. 80 Tesler, som utgår från en nordamerikansk kontext, menar att den ökade graden av aggressiv processföring och missnöjda klienter i vårdnadsmål kan ha i det närmaste katastrofisk påverkan på advokaters hälsa. 81 Hon och Elwork & Benjamin pekar på frustrationen som uppstår när uppgiften att lojalt och efter bästa förmåga driva sin klients talan kommer i motsättning till dennes familjs, och framför allt det inblandade barnets, bästa. 82 I en svensk kontext kan konstateras att humanjurister i särskild utsträckning ligger i riskzon för utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar. De är mer känslomässigt utmattade av sitt arbete än advokater inom andra verksamhetsområden. Anledningen anses vara att de dagligen konfronteras med svåra livsöden och klienter med höga förväntningar som lägger ett stort ansvar i händerna på dem Rättegångens effekter på konfliktintensiva föräldratvister 5.1 Inledning och metod I detta avsnitt ska då diskuteras om, och i så fall på vilket sätt, vår rättegångsform har fördjupande effekter på konfliktintensiva föräldratvister. 79 Rejmer s DN Debatt Tesler s Elwork & Benjamin, s Tesler s Mesick & Näsström s

17 Frågeställningen antyder att undersökningen ska göras i två led: Först avgörs om sådana effekter finns. Om svaret är jakande utred vilka dessa effekter är. En sådan tvåstegsmodell låter sig dock svårligen göras i detta sammanhang. Att vetenskapligt belägga ett orsakssamband mellan en konflikts inträde i rättssystemet och att den fördjupas är knepigt, inte minst eftersom rättegången också är ett uttryck för att konflikten förvärras. Och även om det gick att göra en empirisk jämförelse av konfliktförloppet i föräldratvister som inträder respektive inte inträder i rättsystemet, så låter sig en sådan inte göras inom ramen för en tiopoängs examensuppsats i juridik. Istället avser jag att i litteratur om föräldratvister, författade av praktiker och forskare, spåra uttryck för att rättegången fördjupar föräldrakonflikten och systematisera dessa till ett antal konfliktfördjupande effekter. Med denna metodik kan inte frågeställningen angripas som en tvåstegsraket. Att diskutera om rättegångsformen fördjupar konflikten låter sig inte göras utan att samtidigt resonera kring hur den i så fall gör det. Vice versa bildar en systematisering av hur den gör det en argumentation för att den gör det. Därför kommer detta avsnitt att vara upplagt så, att jag först redogör för några allmänna uttryck i litteraturen för att rättegångsformen fördjupar föräldrakonflikten. Därefter gör jag en ansats till att systematisera hur detta sker. Dessa två delar bildar i sin helhet ett försök till svar både på om och hur. Mina egna slutsatser dras i nästa avsnitt. 5.2 Allmänna uttryck för att konflikten fördjupas Som nyss antyddes har jag inte funnit någon studie som empiriskt undersöker frågan om kausalitet mellan en fördjupning av föräldrakonflikten och dess inträde i rättssystemet. Närmast kommer Rejmers enkätundersökning av parter och praktiker som varit inblandade i vårdnadstvister. Även om ingen fråga direkt ställs om rättsprocessens effekt på konfliktens svårighetsgrad så kommer detta samband till uttryck i andra frågor. 17

18 En majoritet av de socialsekreterare, föräldrar och domare som besvarat enkäten instämmer helt eller delvis i påståendet att tingsrätten är fel forum att avgöra vårdnadstvister i. 84 Som svar på en öppen fråga om nackdelar med handläggning i tingsrätt anger de professionella aktörerna det faktum att den ena föräldern ses som vinnare och den andre som förlorare. 85 Eriksson beskriver det som att [o]avsett hur domstolen dömer står barnet där med två föräldrar, som är större fiender än någonsin. [ ] Barnet indoktrineras att ställa sig på ena förälderns sida, släktingar dras in som vittnen i processen, ingen gammal oförrätt är för futtig för att inte kunna kastas i ansiktet på motparten inför sittande rätt, balanserade advokater, som försökt att tala sin klient till rätta, byts ut etcetera. 86 Psykologerna och familjeterapeuterna Öberg & Öberg skriver att [a]dvokaternas agerande, socialvårdens utredningar och domstolens handläggning av vem som är den mest lämpade föräldern trappar upp konfliktnivån och gör föräldrarna till konkurrenter, istället för att hjälpa dem till att bli samarbetspartners. 87 I dokumentationen från Allmänna Barnhusets beskrivs en enighet bland deltagarna om att domstolar inte är rätt instans att avgöra dessa frågor och att [m]ed rättslig inblandning är risken stor att konflikterna ytterligare fördjupas. 88 Singer menar att dagens ordning inte ger föräldrarna någon möjlighet till verklig konfliktlösning, utan att den rättsliga processen snarare fördjupar konflikterna. 89 Frågan är även belyst i nordamerikansk litteratur. Maxwell pekar på att till skillnad från andra tvister har parterna ett intimt förflutet; känslor av övergivenhet, förlust eller svek ökar risken för fientlighet mellan dem. 90 Forskning visar att såväl parterna som föräldrarna upplever att det adversiella/kontradiktoriska systemet ökar konflikten och de känslomässiga svårigheterna eller, i vart fall, misslyckas med att minimera sådana skadliga effekter. 91 Weiss beskriver det som att 84 Rejmer s Rejmer s DN Debatt Öberg & Öberg s Stiftelsen Allmänna Barnhuset s. 5 och Stiftelsen Allmänna Barnhuset s Maxwell s Weithorn, Lois A, Psychology and Child Custody Determinations Ref. i Maxwell s

19 custody battles can become intesly engaging. No matter what motivations initiated the battle, the husbond and wife may begin to feel that the welfare of their children is at stake. Their children s welfare is then so important that in its defense anything goes: [ ] anything at all may be said in court Rättegångens konfliktfördjupande egenskaper Ur litteraturen har jag systematiserat följande egenskaper hos rättsprocessen som uttrycks verka konfliktfördjupande på föräldratvister. Att den tvådimensionaliserar konflikten. Att den tillhandahåller ytterligare forum för föräldrarna att upprätthålla sin konflikt. Att den har ett rent konfliktslitande upplägg och saknar inslag av konfliktlösning. En kultur av kritik och fientlighet Konflikten tvådimensionaliseras Förutom själva vårdnaden och omfattningen av boende och umgänge omfattar en föräldrakonflikt en mängd komponenter. För det fall vårdnaden är eller blir gemensam har föräldrarna att enas om en rad frågor för barnets del, exempelvis val av barnomsorg och skola, sjukvårdsinsatser och religiös uppfostran. 93 Inom ramen för samarbetet finns frågor om tillgång till barnet utöver umgänget, exempelvis via telefon och för släktingar, och om att dela information om exempelvis barnets skolgång och framsteg. Ekonomiska frågor om underhåll och fördelning av kostnader för barnet måste hanteras. 94 Båda föräldrarna kan tänkas ha ett intresse av viss flexibilitet i samarbetet i allmänhet och i umgänget med barnet i synnerhet. 95 Detta gäller i synnerhet om föräldrarna etablerar nya familjer med ett nytt livspussel att lägga. 96 Utifrån Galtungs konflikttriangel menar Lindell att en konflikt består av tre typer av underkonflikter: Sakfrågor, beteenden och attityder. I en föräldratvist är vårdnadsbeslutet ett exempel på en sakfråga, parternas beslutsefterlevnad ett exempel på beteende och vad de tänker, känner och vill exempel på attityder. 92 Weiss s Sjösten s Angående behovet av tvistlösningsinsatser eller tydligare beslutanderätt, se SOU 2007:52 och SOU 2005: Weiss s Sjösten s Sjöberg s

20 Olika rättstvister innehåller olika mycket av de tre typerna av underkonflikter. Vårdnadstvister är ett exempel på en tvist som typiskt sett innehåller ett starkt inslag av attitydbaserade underkonflikter. 97 Således är det en komplex och mångbottnad konflikt med många faktorer som domstolen har att hantera. I litteraturen framkommer ett antal olika sätt på vilka konflikten förändras av att den i domstolen görs tvådimensionell dvs. att rätten endast har att helt eller delvis bifalla eller avslå parternas motstridiga yrkanden. Endast sakfrågebaserade underkonflikter adresseras Lindell pekar på att i en rättslig kontext är det bara de sakfrågebaserade underkonflikterna som hanteras. Parternas beteende och attityder är inte längre relevanta, utan uppfattas bara som störningsmoment i processen om sakfrågorna. Lindell menar dock att endast genom att adressera även attityder och beteenden kan man åstadkomma en för parterna tillfredsställande lösning av konflikten. 99 En integrativ konflikt görs distributiv Att tvisten begränsats till vårdnad, boende och umgänge har även gjort den distributiv, dvs. konflikten rör en ändlig resurs om vilken båda parters önskemål inte kan tillgodoses samtidigt. Utrymmet för att utvidga alternativen så att detta blir möjligt, alltså att istället förstärka tvistens integrativa drag, försvinner. 100 Rejmers undersökning visar att advokater och domare delar denna bild. Som nyss nämndes ser de det som ett problem med ett domstolsavgörande att ena parten ses som en vinnare och den andra förlorare. 101 Anderer & Glass pekar på att många föräldrar mitt i konfliktens hetta stirrar sig blinda på de ändliga resurserna som yrkandena utgör och därmed har en oförmåga att värdera faktorer som att i framtiden kunna samarbeta med den andra föräldern Lindell (2006), s. 29 f. 99 Lindell (2006) s Lindell (2000) s. 44, 51 och Rejmer s Anderer & Glass s

21 En polycentrisk konflikt slits tvådimensionellt Den ursprungliga konflikten berör en så kallad stark polycentrisk frågeställning, dvs. flera olika frågor vars lösningar påverkar varandra. Fuller menar att eftersom domstolens beslutsfattande är tvådimensionellt är den dåligt lämpad för att finna lösningar på sådana problem. Han exemplifierar, kanske något apart i sammanhanget men rätt träffsäkert vid närmare eftertanke, med att en domstol skulle vara dålig på att finna ett kvalitativt bra beslut om startuppställningen i ett fotbollslag. 103 Intressekonflikt blir till värdekonflikt Rejmer skiljer på intressekonflikter, en konflikt mellan parter som båda har ett intresse av en ändlig resurs, och värdekonflikter, som handlar om relevansen hos bakomliggande fakta. En föräldratvist är alltså en intressekonflikt i den utsträckning den är ett uttryck för föräldrarnas intresse av tillgång till barnet och en värdekonflikt i den utsträckning den rör påståenden om den ene förälderns lämplighet som förälder eller förmåga att samarbeta. 104 Enligt Rejmers undersökning innehåller vårdnadstvister inslag både av värde- och intressekonflikt. De professionella aktörerna ser konflikten primärt som en intressekonflikt medan föräldrarna främst ser den som en värdekonflikt. 105 Enligt Rejmer innebär inträdet i rättssystemet att eftersom rättsskipning i stor utsträckning bygger på värderande av juridiskt relevanta faktorer så måste konflikten omformuleras i termer av värdekonflikt, Detta förstärker konflikten Tillhandahåller ytterligare forum för föräldrarna att upprätthålla sin konflikt Rejmers undersökning visar att rättsprocessens främsta funktion är att sätta stopp för ett konfliktförlopp och att skapa lugn i sakfrågan. 107 I annan litteratur understryker praktiker vikten av att någon instans förmår sätta ner foten Fuller, ref. i Lindell (2000) s Rejmer s Rejmer s Rejmer s Rejmer s

22 Marianne Gabrielsson, projektledare för projektet Barn i svåra vårdnadstvister i Stockholmsstadsdelen Hägersten-Liljeholmen, beskriver att upprinnelsen till projektet var insikten att man kanske gör ont värre genom att låta svåra vårdnadstvister pågå år efter år, med myndigheternas benägna bistånd. Kan det vara så att socialtjänsten och andra myndigheter tillhandahåller arenor för föräldrarnas konflikter och är en del i att barnen far illa? 109 Som nämndes ovan vinner familjerättsliga avgöranden inte rättskraft; en missnöjd part har lämna in en ny stämning, varpå domstolen har att åter pröva frågan i sak. 110 Av föräldrarna i Rejmers undersökning uppgav 31 procent att domar från 1993 hade prövats igen i tingsrätt Mycket pekar alltså på att domstolen inte förmår fylla funktionen att auktoritativt slita tvisten och att skapa vad Lindblom kallar rättsfrid. 112 Föräldrarna i Rejmers undersökning uttrycker besvikelse över detta förhållande. 113 Rejmer beskriver det som att tingsrättens handläggning av vårdnadstvister istället främst fungerar som en offentlig konfliktarena Rättegången har ett rent konfliktslitande upplägg Svensk rätt tillämpar en strikt uppdelning mellan konfliktlösande och slitande funktioner. Samarbetssamtal och medling syftar till att lösa eller i vart fall förmå föräldrarna att hantera sin konflikt medan rättegången syftar till att slita konflikten på ett så formellt rättssäkert sätt och med en riktig utgång. 115 För att fylla sin funktion har rättegången ett antal processuella regler och en strikt ordning. Dessa är utformade för att uppnå formell rättssäkerhet och materiell riktighet i avgörandet, inte hur de påverkar parternas konflikt. Eriksson exemplifierar detta fenomen med att många 108 Stiftelsen Allmänna Barnhuset, s SvD Sjösten s NJA 1993 s Rejmer s. 63 och Lindblom s Rejmer s Rejmer s Eriksson i Stiftelsen Allmänna Barnhuset, s

23 föräldrar ser förhör under sanningsförsäkran som en fortsättning av det som varit innan och vill ha en sista chans att berätta sin historia och hur förfärlig motparten är. 116 Att själva rättegången inte har en konfliktlösande uppgift avspeglar sig i parternas upplevelse. En majoritet av respondenterna i Rejmers undersökning anser att det inte förekommer någon reell konfliktlösning i domstolen. 117 Det faktum att konflikten inte blir genuint löst och att domen därigenom får en liten praktisk relevans uppger föräldrarna vara ett stort problem. 118 Rejmer beskriver det som att vissa av konflikterna har sitt ursprung i en skilsmässo- eller separationskris, vilken rättsystemets handläggningsordning varken beaktar eller hanterar. 119 Tesler pekar på nordamerikansk forskning som visar att jurister är anmärkningsvärt dåligt rustade, både vad gäller personlighet och utbildning, för att hantera starka känslor hos omgivningen. 120 Inte heller är jurister förberedda på eller utbildade i psykodynamiken i skilsmässoprocessen eller de förutsebara faserna i sorg och återhämtning. 121 Denna okunskap gör att de tanklöst kan rusta för strid när detta i själva verket är det sämsta de kan göra för sina klienter. 122 Tid Domstolsprocessen bygger på att ett mål anhängiggörs, förbereds, förhandlas och slutligen avdöms, vilket innebär att domstolen slutligt avhänt sig målet. 123 Att domstolen så att säga tackar för sig svarar dåligt mot de behov föräldrar har som är inblandade i en konfliktintensiv tvist. Deras relation består efter att dom har fallit och de förväntas då ansvarsfullt axla sitt gemensamma föräldraansvar. 124 Bortsett från att konflikten 116 DN Debatt Rejmer s Rejmer s Rejmer s Tesler s Tesler s Tesler s Weiss s Lindell (1998) s. 251, 264, 280, 297, Maxwell s

24 sannolikt lever vidare så hägrar bortom domen dels avgörandets implementering i stort och smått, dels att förutsättningarna som legat till grund för familjens situation kan ändras. 125 Även under själva handläggningstiden följer domstolens handläggning sin egen tidsrytm, utan koppling till de krisfaser som parterna går igenom. Svensson & Vadenmark konstaterar exempelvis att studier av krisförlopp visat att en raserifas kan vara en naturlig och övergående del av sorgeprocessen vid skilsmässa Kultur av kritik och fientlighet Kritiken i Therapeutic Jurisprudence En central kritik av rättsprocessen inom Therapeutic Jurisprudence är att den präglas av en kultur av fientlighet/kritik (culture of adverse/critique). 127 Det som kritiseras är inte kritisk granskning som central del av rättegången; tvärtom framhålls sådan som ett nödvändigt led i att empiriskt avgöra ett påståendes riktighet. 128 Kritiken är istället riktad mot själva domstolskulturen, i vilken gräl och motsättningar ges en privilegierad och statusfylld position. 129 Wexler refererar till Tannen, som utvecklar kritiken på följande vis. Det amerikanska rättssystemet är ett utmärkt exempel på ett försök att lösa problem genom att sätta upp två parter mot varandra och låta dem offentligt puckla på varandra. Det återspeglar och förstärker vår förmodan att sanningen kommer fram när två polariserade, krigförande extremer ställs upp mot varandra. 130 Tesler menar att amerikanska advokater tolkar den advokatetiska plikten att nitiskt försvara sin klients intressen på trängsta tänkbara vis. 131 Advokaten vill göra bästa möjliga insats och vill ha tydliga resultat. I hennes komfortzon härskar det logiska och mätbara, inte det 125 Anderer & Glass s Svensson & Vadenmark s , Schma s. 91. Wexler (2000) s Wexler (2000) s Wexler (2000) s Tannen s Canon 7 i American Bar Associations Code of Professional Responsability från 1969 föreskrev att a lawyer should represent a client zealously within the bounds of the law". Ref i Maxwell not 87. Etiken uppdaterades 2008 och föreskriver nu istället reasonable diligence and promptness. American Bar Association, Model Rules of Professional Conduct, Rule

25 luddiga, icke-mätbara och mellanmänskliga. 132 Från sin utbildning, litteratur och populärkultur har hon anammat ett gladiatorideal av advokatrollen. 133 Enligt Elwork & Benjamin uppfattar inte advokater anammandet av en Machiavelliansk världsbild, präglad av djungelns lag, som cyniskt utan endast som realistiskt. 134 Kultur av fientlighet i svenska domstolar Diesen konstaterar att det svenska rättssystemet skiljer sig från det nordamerikanska i många av de avseenden som Therapeutic Jurisprudence riktar in sig på. 135 Även om han inte uttryckligt diskuterar själva rättegångsformen eller den juridiska metoden kan hans resonemang appliceras även i dessa avseenden. Vad gäller domstolsprocessen kan konstateras att ersättningen till de svenska ombuden är oavhängig av processens utkomst, vilket skapar andra ekonomiska incitament för aggressiv partsrepresentation. 136 Vår juridiska metod präglas i större grad av krav på formell rättssäkerhet, förutsebarhet och lojal verkställning av lagstiftarens syfte, medan den anglosaxiska rättstraditionen fokuserar på materiell riktighet och att avgörandet är skäligt, vilket skapar större utrymme för skälighetsargumentation. 137 Samtidigt kan konstateras att processordningarna också har mycket gemensamt. De bygger i stort på samma processuella rättsprinciper. Båda är kontradiktoriska. 139 I bägge rättssystemen betraktas tvisten som en civilrättslig process mellan föräldrarna. 140 Invändas kan dock att i Sverige är familjerättsliga mål inte utpräglat civilrättliga, utan handläggs enligt principen om indispositivitet. Denna princip modifierar reglerna för vad domstolen kan och ska lägga till grund för domen och i vilken utsträckning den har en självständig utredningsskyldighet. 141 Principen innebär att parterna inte är fria att förlikas, 132 Tesler s Tesler s Elwork & Benjamin s Diesen s Rättshjälpslagen (1996:1619). Artikel 4.2 i Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed. 137 Lindell (1998) s Allan s. 185 f. 139 Ekelöf & Edelstam s Clark s FB 6 kap 17, RB 35 kap 3 och 6. Ekelöf & Edelstam s. 63. Clark s Ekelöf & Edelstam s FB 6 kap

26 utan att domstolen ex officio ska pröva att deras överenskommelse överensstämmer med barnets bästa. 142 Bortsett från detta följer dock dispositiva och indispositiva tvister samma förfaringssätt. 143 Vidare kan konstateras att den främsta materiella rättsregeln som den svenska domstolen ska tillämpa, dvs. att barnets bästa ska vara avgörande, är ett öppet rekvisit utifrån vilket domstolen förväntas göra en helhetsbedömning av det enskilda fallet. 144 Således finns betydande utrymme för skälighetsargumentation även i en svensk domstol. Slutsats Teoribildningen kring domstolens kultur av kritik och fientlighet är utvecklad i en nordamerikansk kontext. Eftersom familjerättsliga mål handläggs enligt samma regler som övriga dispositiva tvistemål, av samma domare och i samma domstol ser jag dock inga så pass stora skillnader i det svenska rättssystemet att det inte går att applicera i vart fall huvuddragen av kritiken också på detta. 6 Avslutande diskussion 6.1 Slutsats Enligt min mening har jag i avsnitt 5 belagt att ett rättegångsförfarande har ett antal fördjupande effekter för konfliktintensiva föräldratvister. Jag har i någon mån systematiserat dessa till fyra huvudsakliga punkter: Konflikten tvådimensionaliseras, föräldrarna tillhandahålls ytterligare forum att upprätthålla sin konflikt, processen fokuserar helt på slitning av konflikten och inte lösning av densamma, rättegången bygger på en kultur av kritik och fientlighet. Det råder ingen tvekan om att domstolsförfarandet också har betydande styrkor. Modellen är utvecklad för att säkerställa att alla parter kommer till tals, rättstillämpningens likformighet, 142 FB 6 kap 2 a. 143 Ett par ytterligare skillnader finns, dock inte relevanta i sammanhanget. Bland annat har parterna i en dispositiv tvist möjlighet att hänskjuta tvisten till skiljemän, Skiljemannalagen 1, och domstolen att meddela tredskodom vid utevaro, RB 17 kap 6, 42 kap 18, 44 kap 2 och 44 kap 4. Ekelöf & Edelstam s FB 6 kap 2a. Prop 2005/06:99 s

27 att sakfrågan prövas på ett objektivt och opartiskt sätt samt att den avgörs i enlighet med demokratiskt sanktionerad lagstiftning. 145 Det är också dessa fördelar som advokater, socialsekreterare och domare lyfter fram som domstolsavgörandets främsta styrkor. 146 Som beskrevs inledningsvis har jag inte som ambition att väga domstolsprocessens fördelar mot dess nackdelar. Dels faller en sådan avvägning utanför uppsatsens syfte. Dels strider ett sådant tänkande för eller mot domstolsprocess mot den teoretiska utgångspunkt jag valt i Laws and Developments, dvs. att rättssystemets utformning inte är för evigt given utan tvärtom möjligt att förändra utifrån politiska ambitioner. Uppsatsens slutsats kan istället sammanfattas på följande vis. Vårdnadstvisten såsom vi känner den är relativt ung. Institutet gemensam vårdnad infördes år 1976 och möjligheten att döma till sådan mot ena partens vilja år så sent som Moderna jämställdhetsideal och en förändrad mansroll har inneburit att fler män gör anspråk på och är beredda att slåss för att ha en framträdande roll som förälder även efter en skilsmässa. 148 För fyrtio år sedan tilldömdes normalt sett modern vårdnaden och därmed också boendet. Fadern medgavs ett schabloniserat umgänge. Idag förväntas domstolen istället hitta flexibla lösningar utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. 149 Till detta kommer att parterna ofta är emotionellt medtagna. Deras agerande kan präglas av känslor av övergivenhet, raseri och rädsla naturliga och förutsebara inslag i en separationskris. Det domstolsförfarande och de handläggningsregler och -principer som ska möta denna svåra problematik är inte utvecklade med föräldratvister för ögonen. Istället har tvister om barnen inlemmats i den civilrättsliga processordningen, ungefär som om föräldrarna tvistade om en egendom. 150 Förfaringssättet är i stort sett detsamma som på 20-talet. 151 Utifrån forskning och 145 Se exv. Lindell (1998) s Rejmer s SFS 1976:612, prop. 1975:76:170 s. 1. SFS 1998:319, prop. 1997/98:7 s För ett exempel på detta, se Föreningen Pappa-Barns hemsida: Stiftelsen Allmänna Barnhuset s Maxwell s Stiftelsen Allmänna Barnhuset s Rejmer s