FINSPÅNGS CENTRALTVÄTT, MIFO-NUMMER F Östergötlands kemtvättar

Transkript

1 AB Anders Personsgatan GÖTEBORG Tel: [46] (0) Fax: [46] (0) FINSPÅNGS CENTRALTVÄTT, MIFO-NUMMER F Östergötlands kemtvättar Förstudie Version 01 Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Östergötland Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

2 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F i (iii) -

3 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F ii (iii) - Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Klorerade alifater Allmänt Fysikaliska egenskaper Användning av klorerade alifater Allmänt om sanering av klorerade alifater Historik Områdesbeskrivning Topografi Geologi och hydrogeologi Genomförande Allmänt Jordprovtagning Grundvattenprovtagning Porgasprovtagning Provtagning av trädved Laboratorieanalyser Resultat Fältintryck Analysresultat Sammanfattande bedömning av föroreningssituationen Underlag för MIFO klassificering Föroreningar i mark och grundvatten Potentiella risker Föroreningars farlighet Föroreningsmängder Förslag till kompletterande undersökningar Kostnader... 27

4 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F iii (iii) - Figurförteckning Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 4. Figur 5. Schematisk beskrivning av deklorering vid syrefattiga förhållanden...3 Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan...3 Lägen för historiska byggnader inom undersökningsområdet markerade i rött. Läget för den f.d. kemtvättmaskinen var placerad i vinkelbyggnadens östra del mot gatan. Undersökningsområdet i föreliggande undersökning är markerad med en grön streckad linje....6 Vy mot öster över p-ytan före nyasfalteringen...7 Vy mot söder och över intilliggande avgrusade p-yta, gatan lutar svagt mot söder...7 Figur 6. Vy från området taget mot väster...8 Figur 7. Illustration av aktuellt ledningsnät inom undersökningsområdet...9 Figur 8. Figur 9. Figur 10. Figur 11. Figur 12. Figur 13. Varvig jordart bestående av silt, lera och finsand, i provpunkt 6GA304 (vänster) och 6GA301 (höger) P-ytans beläggning av asfalt vid porgasprovtagningen i april...12 Porgasundersökning under asfaltsytan på parkeringsytan inom aktuell fastighet (6GA202 och 6GA204)...13 Trädprovtagning utfördes i tre trädstammar inom undersökningsområdet och fotot till vänster är taget mot norr (6GA102 i förgrunden och 6GA103 längre bort i raden med träd). Till höger illustreras provtagningstekniken...14 Illustration av fältanalys med s.k. HS-mätning av vatten med PID-instrument...17 Illustration av spridningsförutsättningarna i en konceptuell modell. Notera att längd- och höjdskalor inte är de samma Tabellförteckning Tabell 1. Klorerade alifaters namn och förkortningar...2 Tabell 2. Fysikaliska egenskaper (vid C)....2 Tabell 3. Analyserade prover...15 Tabell 4. Resultat från laboratorieanalys i jord (mg/kg TS)...18 Tabell 5. Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l)...19 Tabell 6. Resultat från laboratorieanalyser av porgas (mg/m 3 )...20 Tabell 7. Analysresultat från trädprovtagning (mg HS/kg våt ved)...21 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Översiktskarta Situationsplan med provpunkter Fältprotokoll/borrloggar Laboratorierapporter

5 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 1. Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland (länsstyrelsen) har AB (Golder) genomfört en översiktlig miljöteknisk undersökning motsvarande en förstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual inom fastigheten Högby 1:48. På fastigheten som är belägen på höjden av centrala Finspång, har det bedrivits tvätteriunder cirka 27 år. Det finns inga synliga rester från kemtvättverksamheten inom den aktuella fastigheten som idag utgörs av en parkeringsyta. Angränsande fastighet ägs av kommunen och utgörs idag av en grusad p-yta. Verksamheten misstänks ha förorenat mark och grundvatten och Länsstyrelsen i Östergötland har därför genomfört en MIFO-klassning fas I för objektet, och bedömt att densamma tillhör riskklass 2, d.v.s. hög risk. Syftet med undersökningen var att: - bekräfta eller förkasta hypotesen om att mark och grundvatten är förorenat av den f.d. tvätteriverksamheten - ge tillräckligt underlag för att utföra en klassning enligt MIFO fas II. Underlaget skall innehålla en beskrivning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, påverkan, spridning, omgivningens känslighet och skyddsvärde samt ev. miljö- och hälsorisker om ingen åtgärd vidtas. - uppskatta behovet av kompletterande undersökningar samt i förekommande fall ge en ungefärlig kostnadsuppskattning för en kompletterande undersökningar/utredningar

6 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 2. Klorerade alifater 2.1. Allmänt Detta stycke belyser översiktligt klorerade alifaters egenskaper, hur de förväntas uppträda i mark över och under grundvattenytan samt allmänt om sanering av klorerade alifater. I denna rapport kommer aktuella ämnen att benämnas efter deras internationellt etablerade förkortningar alternativt dess kemiska namn enligt tabellen nedan. Tabell 1. Klorerade alifaters namn och förkortningar Kemiskt namn Förkortning Bruksnamn Kemisk formel Tetrakloreten PCE PER, Perkloretylen CCl 2 =CCl 2 Trikloreten TCE TRI, trikloretylen Dikloretener 1 DCE Dikloretylener Vinylklorid VC Vinylklorid, monokloretylen 1 förekommande isomerer: Cis-1,2 dikloreten, Trans-1,2 dikloreten och 1,1-dikloreten CHCl=CCl 2 CHCl= CHCl CH 2 =CHCl 2.1. Fysikaliska egenskaper I tabell 2 sammanfattas ett urval av de vanligast förekommande klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukters fysikaliska egenskaper. Tabell 2. Fysikaliska egenskaper (vid C). Ämne Tetrakloreten (PCE) Trikloreten (TCE) Cis-1,2 dikloreten (cis-1,2 DCE) Vinylklorid (VC) Kok-pkt ( C) Ångtryck (mm Hg) Löslighet (mg/l) K d (l/kg) Densitet (kg/l) ,1 1, ,3 1, ,7 1, ,22 (gas) Källor: NV rapport 4639; US-EPA IRIS, Hazardous Substances DB m fl. K d : Ämnesspecifik koefficient som beskriver fördelningen av ett ämne mellan jord och vatten, värdena gäller vid 2 % kolhalt Av tabellen framgår att de tre första ämnena karakteriseras av att de är tunga vätskor eller DNAPL (Dense Non Aqueous Phase Liquids) med förhållandevis hög vattenlöslighet (i jämförelse med andra vanligt förekommande föroreningar t.ex. metaller eller tyngre petroleumkolväten) och flyktighet samt att de, till skillnad från t.ex. petroleumkolväten, fastläggs i liten omfattning i jord (relativt

7 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) låga K d -värden). Vinylklorid är en relativt vattenlöslig gas som fastläggs i obetydlig utsträckning i jord. PCE och TCE bryts inte alls eller mycket långsamt ned i mark vid syrerika förhållanden. Vid syrefattiga förhållanden sker dock en successiv deklorering enligt reaktionerna i figur 1. PCE C 2 Cl 4 TCE C 2 HCl 3 DCE C 2 H 2 Cl 2 VC C 2 H 3 Cl Eten C 2 H 4 Figur 1. Schematisk beskrivning av deklorering vid syrefattiga förhållanden Erfarenhetsmässigt anses att nedbrytningshastigheten minskar ju färre kloratomerna är, d v s nedbrytningen av PCE (fyra kloratomer) till TCE (tre kloratomer) går relativt snabbt medan DCE dekloreras långsammare. Vid syrerika förhållanden bryts vinylklorid ned till koldioxid, vatten och klorid. Effekten av egenskaperna är att PCE/TCE i fri fas rör sig snabbt ner genom markprofilen och grundvatten till en fast botten (t.ex. berg), vilket i sin tur innebär att den fria fasen mycket snart (inom ett fåtal år) når ett jämviktsläge i jorden och upphör att spridas i fri fas, se figur 2. Endast en mindre andel av de klorerade alifaterna löser sig i grundvattnet och följer detta till närmaste recipient. I jordformationer med tätare skikt, så sker ofta en relativt omfattande spridning av klorerade alifater horisontellt ovanpå de tätare skikten, innan föroreningen hittar en öppning ner till djupare liggande skikt. Experiment har visat att små droppande läckage av DNAPL generellt sprids längre ner än plötsliga enstaka spill. Figur 2. Illustration av hur TCE (DNAPL) principiellt sprids i jord vid spill eller läckage från markytan.

8 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) PCE, TCE, DCE och VC är alla giftiga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t. ex. dricksvatten) och kan ge skador på lever och det centrala nervsystemet hos människor. VC och TCE har i Sverige klassats som cancerframkallande, medan PCE misstänks kunna framkalla cancer. Klorerade alifater kan även orsaka negativa effekter på ekosystem i ytvatten vid relativt låga halter Användning av klorerade alifater PCE och TCE har sedan 1950-talet använts som lösningsmedel och avfettningsmedel med den största användningen vid kemtvättning (främst PCE) av kläder samt inom bl.a. metallbearbetningsindustrin (främst TCE). VC används bl.a. inom den kemiska industri som råvara för tillverkning av PVC. Användningen av TCE har av bl.a. arbetsmiljöskäl varit förbjudet i Sverige sedan Allmänt om sanering av klorerade alifater Sanering av mark och grundvatten som förorenats av klorerade alifater (PCE, TCE m.m.) är troligtvis den svåraste typen av efterbehandling. Svårigheterna beror främst på ämnenas egenskaper som beskrivits ovan i avsnitt 2.1 vilka gör att undersökningar för att lokalisera föroreningskällor etc. är mycket svåra och alltid förenade med osäkerheter. Oförsiktig undersökning med genomborrning/ punktering av förorening kan medverka till spridningen nedåt i markprofilen. Ämnena adsorberas förhållandevis dåligt i jord men ändå tillräckligt mycket, inte minst i jord där fri fas passerat eller ansamlats, för att göra konventionell grundvattensanering med pumpning ineffektiv och extremt tidskrävande. Den låga adsorptionen till jordpartiklar tillsammans med ämnenas svårnedbrytbarhet i syrerikt grundvatten leder också till att spridningen av lösta ämnen med grundvatten kan ske snabbt och långväga. Ett till ytan och volymen liten föroreningskälla med fri fas DNAPL kan kontinuerligt förorena ett stort område under lång tid. Mot bakgrund av ovanstående är det inte oväntat att de flesta saneringar avseende PCE eller TCE sällan uppnår målsättningarna för grundvattenkvalitén. T.ex. har det visat sig att resthalter i grundvattnet i regel med bred marginal överstiger relevanta dricksvattenkriterier efter att stora resurser lagts ned för att uppnå en godtagbar vattenkvalitet. Erfarenheter i USA, där de flesta saneringar av denna typ genomförs, visar i stället att de flesta saneringar efter en viss tid mer inriktas på att hindra fortsatt spridning än på att avlägsna föroreningarna. Det är t.ex. vanligt att pumpning av grundvatten skett under 20 år och att man beräknar att fortsatt behov finns under ytterligare flera decennier. I några fall beror detta på att man inte i detalj kunnat lokalisera källan utan tvingats sanera föroreningsplymen. Det finns dock flera fall där man lokaliserat och med resurskrävande insatser försökt avlägsna källan, men ändå inte lyckats. I regel når man snabbt asymptotiska förlopp, d.v.s. inledningsvis avlägsnas stora mängder föroreningar men mängderna minskar snabbt.

9 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 3. Historik Den historiska beskrivningen är hämtad från MIFO-registret och kompletterades med historiska flygbilder från 1957, 1962 och Dessutom har en f.d. anställd vid den f.d. kemtvättsverksamheten intervjuats via telefon. Finspång Centraltvätt var verksamt från 1946 fram till 1973 då verksamheten lades ner. Enligt uppgift i MIFO-registret fanns en stor kemtvättsmaskin som kördes flera gånger dagligen, och det var den största kemtvätten i Finspång. Uppgifterna säger att dunkar med PCE stod på golvet. Vidare bedöms föroreningsnivån vara stor till mycket stor i mark och grundvatten p.g.a. verksamhetens långa tid och tvättvätskans förmåga att spridas genom betong. Risken finns även att PCE läckt från gamla avloppsrör. Inga detaljerade uppgifter har framkommit om vare sig placering av byggnad för verksamheten eller var i densamma tvättmaskin respektive lager av kemikalier funnits. Inte heller framgår hur avloppsledningar var dragna, dock påstås tvättvätskan vara PCE. PCE började dock användas mer allmänt i Sverige först under 1950-talet och den vanligaste tvättvätskan före 1950 var Varnolen. Men även TCE användes, dock endast sparsamt, vid kemtvättar under den här tiden. Det kan därför inte uteslutas att både Varnolen och TCE har nyttjats på aktuell plats. Sannolikt var maskinerna öppna och tvättvätskan filtrerades samt destilleras och det i processen uppkomna slammet har släppts direkt på det då befintliga avloppsledningsnätet. Det går inte att utesluta historiska utläpp från verksamheten som kan ha nått närliggande recipient Skutbosjön. Ytterligare historisk information har framkommit efter undersökningstillfällena genom en studie av äldre flygbilder där läget för två större byggnader inom den aktuella fastigheten är identifierade. Vidare har en från en f.d. anställd vid kemtvätten kontaktats och den f.d. kemtvättens verksamhet var, enligt uppgift, i den stora vinkelbyggnaden, se Figur 3. Enligt samma källa ska kemtvättmaskinen varit placerad i byggnadens del ut mot gatan. Vidare framgår av flygfotona att de båda byggnaderna var rivna 1972.

10 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Figur 3. Lägen för historiska byggnader inom undersökningsområdet markerade i rött. Läget för den f.d. kemtvättmaskinen var placerad i vinkelbyggnadens östra del mot gatan. Undersökningsområdet i föreliggande undersökning är markerad med en grön streckad linje. Inom ramen för den nuvarande utredningen har ingen information avseende mängder eller säkra typer av tvättvätska som nyttjats framkommit, hur de hanterats och lagrats, var avfall lagrats eller hur eventuella spill eller läckage till följda av överkokning eller andra eventuella incidenter hanterats. Vidare har ledningsnätet under verksamhetsperioden inte lokaliserats. Idag återfinns inga byggnader från den f.d. verksamheten, men på fastigheten finns en äldre byggnad med kontor och personalutrymmen för en lokal målarentreprenör samt bostäder. Övrig yta på platsen är asfalterad (ny i augusti 2007) och används idag som parkeringsplats. P-ytan har delvis varit uppgrävd under det senaste året för ny dragning av främst elkablar. Strax söder om aktuell fastighet finns ytterligare en p-yta vilken är avgrusad. Nya (yngre än 1972) VA-ledningar återfinns på norra sidan om fastighetsgränsen mellan p-ytorna.

11 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 4. Områdesbeskrivning 4.1. Topografi Fastigheten Högby 1:48 (och intilliggande avgrusade Högby 1:24) utgörs av ca 900 m 2 (respektive ca 400 m 2 ) och ligger i norra delen centrala Finspång. Undersökningsområdet består av förutom aktuell fastighet även av den norra delen av angränsande fastighet mot söder (Högby 1:24) samt angränsande vägområdet mot öster, se Figur 3 i föregående avsnitt. Ytan är relativt plan med en svag lutning mot nordost, men gatan utmed vilken fastigheten ligger, lutar svagt mot söder med början i höjd med den avgrusade Högby 1:24, se Figur 4 och Figur 5. Undersökningsområdet utgörs därför av en mindre, ytlig öst-västlig vattendelare. Figur 4. Vy mot öster över p-ytan före nyasfalteringen Figur 5. Vy mot söder och över intilliggande avgrusade p-yta, gatan lutar svagt mot söder

12 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Utanför undersökningsområdet sluttar markytan kraftigt ner främst mot norr och öster medan markytan mot väster istället stiger till ett bostadsområde, se Figur 6. Närrecipienten utgörs av Skutbosjön cirka 400 m mot öster, men kanalsystemet runt Finspång slott, som står i direktkontakt med Skutbosjön, ligger mot norr ca 200 m från det aktuella området. Mellan nivån vid undersökningsområdet och nivån vid Skutbosjön är det en höjdskillnad om uppskattningsvis 20 meter. Figur 6. Vy från området taget mot väster Fastigheten och dess närområde genomkorsas av en mängd olika typer av ledningar illustrerade i Figur 7 nedan. Det blir uppenbart i figuren att marken grävts runt i området, och att det är svårigheter att hitta provpunkter där det inte går antropogena markstrukturer vari det kan kanaliseras mark- och grundvatten. Dagvattnet rinner enligt kommunen ut i Finspångsåns utlopp i Skutbosjön.

13 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Figur 7. Illustration av aktuellt ledningsnät inom undersökningsområdet 4.2. Geologi och hydrogeologi Enligt SGU:s jordartskarta (SGU Serie Ae nr 127 Finspång SO) består de naturliga jordlagren inom området av sandig morän alternativt glacial lera, på berg. Jorddjupet varierar mellan 2 och 5 m mäktighet. Bergrunden utgörs enligt SGUs hydrogeologisk karta (Ah 14) mest av yngre granit men även äldre granit, metasediment och metavulkanit uppträder. Ett antal sprickzoner korsar Finspång, med en östvästlig sprickzon och två med nordnordostlig riktning genom staden samt en större sprickzon med nordvästlig riktning i sydvästra delen av staden. Berggrunden i anslutning till sprickzonerna kan antas vara relativt uppsprucket. De ytliga jordlagren inom undersökningsområdet (med mäktighet på mellan 0,3 till 2,2 meter) bedöms, baserat på den genomförda undersökningen, bestå av fyllnadsmaterial/bärlager alternativt matjord. Fyllnadsmaterialet underlagras av tydligt varviga jordlager av lera, silt och finsand, se Figur 8, som underlagras av berg. Vid de genomförda undersökningarna påträffades de varviga naturliga jordlagren ca 0,3 meter under markytan i tre av de fem undersökta punkterna (6GA301,

14 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 6GA302 och 6GA304). I de två övriga provpunkterna var fyllnadsjordens mäktighet 1,5-2,2 meter (6GA303 och 6GA305). Läget på de två sistnämnda är på den östra sidan. andra sidan av Jonas Wenströms väg. Bergets överyta påträffades mellan 1,1 och 3,3 m under markytan i de fem provpunkterna samt med trycksondering i ytterligare två punkter (6GA401-6GA402). Figur 8. Varvig jordart bestående av silt, lera och finsand, i provpunkt 6GA304 (vänster) och 6GA301 (höger). Grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning bedöms vara mot nordost och följa topografin ner till kanalerna vid Finspångs slott, se figur 8. Det kan dock inte uteslutas att grundvattnet lokalt kan påverkas av ledningsgator och liknande grövre strukturer under markytan vilket kan föranleda att grundvattnet kan strömma mot söder eller sydost. Vid nivåmätning av grundvattenytan låg den i det installerade grundvattenröret ca 2,4 m under markytan (6GA301), vilket innebär en tryckyta av ca 0,3 m ovan bergytan. I samtliga övriga undersökta provpunkter låg grundvattnet under bergets yta.

15 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 5. Genomförande 5.1. Allmänt Undersökningen omfattade jord- och grundvattenprovtagning i 5 st. respektive 1 st. punkter. Vidare genomfördes mätning av porgas i mark i 6 st. punkter samt provtagning av trädkärnor i 3 st. punkter, Bilaga 2. Notera att läget för kemtvätten eller kemtvättmaskinen inte var känt vid undersökningstillfällena. Laboratorieanalyserna har utförts av ALS Analytica AB vilka är ackrediterade för merparten av de aktuella analyserna 5.2. Jordprovtagning Jordprovtagning utfördes med borrbandvagn utrustad med jordskruv samt trycksonderingsspets den 23 augusti Totalt undersöktes fem provpunkter med jordskruv och två punkter med trycksondering, inom det aktuella undersökningsområdet. Tre av punkterna placerades inom p-ytorna medan resterande på den östra sidan av Jonas Wenströms väg, Bilaga 2 för provpunkternas lägen. Generellt togs prover med 0,5 m intervall och enskilda jordhorisonter provtogs separat. För att minska risken för korskontaminering när ett jordprov från en djupare nivå passerar ett ytligare, skrapades ytskiktet av jorden av innan provet togs ut. Mellan varje provtagningspunkt rengjordes provtagningsutrustningen. Tre av delproverna från de fem provpunkterna överfördes till glasburkar för förvaring. Glasburkarna förslöts med tättslutande lock med teflonpackning. Övriga delprover samlades upp i diffusionstäta plastpåsar för detektion av eventuell förekomst av flyktiga organiska ämnen med ett s.k. PID-instrument (fotojonisationsdetektor). Samtliga prover märktes med förtryckta etiketter, med uppgifter om projekt, provpunktens nummer, datum m.m. All provtagningsdata, d.v.s. lukt, färg, jordlagerföljd m.m., dokumenterades kontinuerligt i fält och redovisas i bilaga Grundvattenprovtagning Försök gjordes att installera flera grundvattenrör för provtagning av grundvatten, men med anledning av grundvattenytans läge i förhållande till bergytans relativt ytliga läge var den enbart möjligt att installera ett grundvattenrör i en av provpunkterna för jordprovtagning. Läget för grundvattenröret (6GA301) är inom den grusade p-ytan, se Bilaga 2. Grundvattenröret är av PEH-plast (ytterdiameter 63 mm) med ett slitsat rör, på 1 m med filtersand runt omkring, placerades med filter-

16 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) spetsen mot bergets överyta och grundvattenytan i filterdelen. Rören försågs med låsbara lock s.k. dexel i markytan och renspumpades samma dag som installationen ( ). Grundvattenprovtagningen utfördes den 24 augusti 2007, d.v.s. dagen efter installationen. ph och konduktivitet mättes i fält. Både renspumpning och provtagning utfördes med peristaltisk pump. Installationsdetaljer och provtagningsnoteringar redovisas i Bilaga Porgasprovtagning Porgasmätning utfördes i sex provpunkter inom fastigheten den och , se Bilaga 2 för provtagningspunkternas lägen. Samtliga provpunkter var placerade inom p-ytan på aktuell fastighet. När mätningarna utfördes i april (6GA201-6GA202) var endast delar av p-ytan asfalterad, se Figur 9. I augusti utfördes kompletterande porgasundersökning genom den då nyasfalterade p-ytan (6GA203-6GA206). Figur 9. P-ytans beläggning av asfalt vid porgasprovtagningen i april Mätningarna utfördes genom att drygt 50 cm djupt hål (Ø ca 10 mm) borrades med en handborrmaskin, se Figur 10 nedan. I hålet fördes omgående en slang av PEH ner och glipan mellan slang och borrhål tätades med fogmassa. Slangen slitsades cirka 5 cm längst ner för att medge porgasinträngning till mätinstrument och kolrör. Mätdjupet varierade mellan 35 och 55 cm under markytan

17 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) för de olika provpunkterna. Omsättningspumpning utfördes med en gasmätare (Dräger X-am 7000) för kontinuerlig mätning av syre, koldioxid, svavelväte och kolväten i s.k. metanekvivalenter. Förändring av syre- och/eller koldioxidhalt gentemot atmosfärsluften visar att mätningen utförs på porgas, d.v.s. luft från utrymmet mellan jordpartiklarna i marken, och inte enbart på atmosfärsluft. I samtliga punkter provtogs porgasen på ett absorbentrör (kolrör) med en lågflödespump (april 2007; 650 ml/min under 15 min och augusti 2007; 240 ml/min i 40 minuter). Mätning med PID-instrument utfördes även efter provtagning. Mätdata och fältobservationer redovisas i bilaga 3. Figur 10. Porgasundersökning under asfaltsytan på parkeringsytan inom aktuell fastighet (6GA202 och 6GA204) 5.5. Provtagning av trädved Amerikanska och svenska undersökningar har visat att halten klorerade alifater i trädved korrelerar med halten i marken (grundvattnet och/eller jorden). För att göra kvantitativa bedömningar krävs att uppmätta värden från träd korreleras mot halter i prover på jord eller grundvatten tagna i en omedelbar närhet till träden.

18 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) I detta arbete används trädprovtagningen dock endast som indikativ provtagning för att se om klorerade alifater har spridits till områden bortanför den aktuella fastigheten. Trädprovtagningen utfördes på tre träd (6GA101 till 6GA3 ) den , se bilaga 2. Två st. träd provtogs öster om Jonas Wenströms väg och ett träd väster om och uppströms p-ytan inom fastigheten. Provtagningspunkten valdes till 0.5 meter ovanför markytan riktad mot den förmodade föroreningskällan. Provtagningen utfördes genom att en tillväxtborr borrades in ca 5 cm mot trädets kärna. Med hjälp av en utdragare drogs provet (Ø ca 4 mm) ut. Provet placeras i en vial som tillslöts omgående med ett tättslutande lock. Utdragandet av trädvedsprovet samt tillslutningen av vialen skall inom en minut för att förhindra att klorerade alifater avgår i gasform. Halten klorerade alifater mättes i vialens luft, s.k. Head-space analys. Figur 11. Trädprovtagning utfördes i tre trädstammar inom undersökningsområdet och fotot till vänster är taget mot norr (6GA102 i förgrunden och 6GA103 längre bort i raden med träd). Till höger illustreras provtagningstekniken.

19 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 5.6. Laboratorieanalyser Totalt uttogs 15 st. jordprover från 5 st. provpunkter, 1 st. grundvattenprover, 3 st. trädvedsprover och 6 st. porluftsprov. Samtliga medier analyserades med avseende på klorerade alifatiska kolväteföreningar inklusive vinylklorid genom en GC-MS förutom trädproverna som analyserades genom GC-ECD. Vidare analyserades grundvattnet även med avseende på DOC (Dissolved Organic Carbon), se Tabell 3. Samtliga prover förvarades kylda innan och under transport till laboratorium. Proverna analyserades av ALS Analytica AB. Analysrapporter redovisas i Bilaga 4. Tabell 3. Analyserade prover Provtaget medium Antal provpunkter Laboratorieanalyser antal och typ Jord 5 1 klorerade alifater inklusive vinylklorid Grundvatten 1 1 klorerade alifater inklusive vinylklorid 1 lättflyktiga organiska kolväteföreningar, 1 DOC Trädved 3 3 klorerade alifater inklusive vinylklorid Porgas under 6 klorerade alifater inklusive vinylklorid) 6 markytan

20 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 6. Resultat 6.1. Fältintryck Nedan redovisas de gjorda fältobservationerna vid miljöundersökningen. Observationer rörande geologiska och hydrogeologiska förhållanden redovisas dock i avsnitt 3. Detaljerad information angående provtagning och installation av grundvattenrör återfinns i Bilaga 3. Ingen lukt eller synliga indikationer på föroreningar noterades från jordprover uttagna inom de båda p-ytorna (6GA301 och 6GA302). Dock gav PID-instrumentet utslag i de båda punkterna vilket är en indikation på lättflyktiga organiska ämnen i marken. Inte heller i provpunkterna öster om Jonas Wenströms väg (6GA303-1GA305) noterades någon lukt eller synliga indikationer på föroreningar i jord. Vid renspumpning och provtagning ur grundvattenröret noterades ingen lukt men vattnet analyserades i fält med PID-instrument i en s.k. HS-burk med kraftig indikation (361 respektive 378 ppm) på lättflyktiga kolväten i vattnet, se Figur 12. Vid porluftsmätningar i marken indikerades förhöjda halter av flyktiga kolväten vid fältmätning med PID-instrument i samtliga sex provpunkter. Variationen var mellan endast små utslag 0,2 ppm till 23,5 ppm. Syrehalten i provtagen porluft varierade mellan 20,6 vol-% i punkten för lågt PID-värde (6GA202) till 16,2 i provpunkt med högs utslag med PID-instrumentet (6GA206). Atmosfärsluften syrehalt varierade i mellan 20,9 ( ) och 21,6 ( ) vol-%. Koldioxidhalten varierade mellan 0,8-5,8 vol-% vilket är betydligt högre än koldioxidhalten i atmosfären (0,03 vol-%). Sammantaget innebär detta att mätningarna utfördes på porgas ifrån marken och ej på inläckande atmosfärsluft. Vidare indikerades även halter av kolväten i s.k. metanekvivalenter (0,1-1,0 vol-%, vilket motsvarar ppm). Det är sannolikt att det är klorerade alifater som uppmätts mot bakgrund av historik och övriga resultat från föreliggande undersökning.

21 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Figur 12. Illustration av fältanalys med s.k. HS-mätning av vatten med PID-instrument Analysresultat Rikt-, gräns- och jämförelsevärden I de följande avsnitten redovisas resultaten från laboratorieanalyserna jämfört med riktvärden. Naturvårdsverkets (NV) riktvärden är framtagna för att gälla som generella rekommendationer och är inte juridiskt bindande. Att jämföra med dessa värden är vanligt vid översiktliga miljötekniska undersökningar. Mindre känslig markanvändning, NV-MKM, är den bedömningsgrund som används vid nyttjande av markområden för kontor industrier, vägar och liknande. I jord jämfördes påvisade halter med framtagna halter för indelning av tillstånd från Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO, rapport 4918), Naturvårdsverket, För de ämnen där det saknas svenska riktvärden användes Canadian Environmental Quality Guidelines från Canadian Council of Ministers of the Environment(CCME), samt Serious Risk Concentrations (SRC) från Technical Evaluation of the Intervention Values for Soil från National Institute of Public Health and the Environment (RIVM) report , Holland 2001 För grundvatten jämfördes påvisade halter jämförts med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV 2001:30). För porgas i mark jämfördes påvisade halter med 100 gånger det humantoxikologiska lågriskvärdet (RfC) från WHO alternativt från RAIS (The Risk Assessment Information System), US EPA (United States Environmental Protection Agency). Generellt är utspädningen av porgas till

22 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) inomhusluft mycket stor då huvuddelen av luftintaget sker genom ventilation, fönster, dörrar etc. I kommersiella byggnader med mekanisk ventilation är utspädningen generellt ca ggr. Utspädningen mellan luften under huset till inomhusluften antas konservativt enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för bensinstationer (Naturvårdsverkets rapport 4889) till ca 1000 ggr. För att bedöma om halten klorerade lösningsmedel i porgas i mark är hög och utgör risk för gasinträngning i byggnader har 10*Rfc nyttjas som jämförvärde. Jämförvärdet grundar sig på att utspädningen från mark till byggnad är 1000 ggr samt ett antagande om en osäkerhet motsvarande en säkerhetsfaktor om 10 för att provtagningen ej sker i källområdet och en säkerhetsfaktor om 10 för att det vid provtagningen sker en utspädning från omgivande icke kontaminerad porgas. Jordprovtagning Resultaten från analys av jordprovtagningen redovisas i Tabell 4, och endast detekterat ämne samt dess nedbrytningsprodukter redovisas tabellen. Laboratorierapporterna i sin helhet redovisas i Bilaga 4. Tabell 4. Resultat från laboratorieanalys i jord (mg/kg TS) Provmärkning 6GA302; 1,5-1,7 Gräns- och riktvärde Analyserat ämne trans-1,2-dikloreten (trans-1,2-dce) < ) cis-1,2-dikloreten (cis-1,2-dce) < ) Trikloreten (TCE) < ) Tetrakloreten (PCE) 3,9 9 1) Vinylklorid (VC) < ) 1) NV Rapport ) CCME 3) SRC RIVM report Av tabell 4 framgår att påvisad halt av PCE underskrider relevanta riktvärde för NV-MKM och övriga ämnen underskrider rapporteringsgränserna.

23 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Grundvattenprovtagning I tabell 5 nedan återfinns analysresultaten från grundvattenprovtagningen där halter överskridande rikt- och jämförvärden markerats med fet stil. Endast ämnen som detekterats samt dess nedbrytningsprodukter redovisas i tabellen. Laboratorierapporterna i sin helhet redovisas i bilaga 4. Tabell 5. Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten (µg/l) Provmärkning 6GA301 Gräns- och jämförvärden Analyserat ämne Cis-1,2-dikloreten (cis-1,2-dce) ) Trans-1,2-dikloreten (trans-1,2-dce) ) Trikloreten (TCE) ) Tetrakloreten (PCE) ) Vinylklorid (VC) 280 0,5 1) 1,1,2-trikloretan (1,1,2-TCA) ) DOC (mg/l) 5,2-1) SLV 2001:30; 2) Kemakta AR ; 3) Integrated value for groundwater, RIVM report ) CCME 2003, gäller för 1,1-dikloreten 5) CCME 2003, gäller för 1,2-dikloretan -) Data saknas Av tabell 3 och laboratorierapporterna framgår att det i analyserat grundvattenprov har påvisats mycket förhöjda halter( ggr), av PCE, TCE, DCE samt VC. Påvisade halter av nedbrytningsprodukter indikerar förhållanden i grundvattnet som främjar nedbrytning av PCE. Inga halter av lättflyktiga organiska ämnen såsom alifater C 5 C 10 samt aromaterna BTEX m.fl. påvisades.

24 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Porgasprovtagning Detekterade ämnen från analyserna av porgas på adsorbentrör/kolrör redovisas i Tabell 6, där halter överskridande jämförvärden markerats med fet stil. För fullständiga analysrapporter, se bilaga 3. Tabell 6. Resultat från laboratorieanalyser av porgas (mg/m 3 ) Provmärkning Provtagningsdatum Provvolym porgas Analyserat ämne 6GA GA GA liter 6GA ,6 liter 6GA ,6 liter 6GA ,6 liter 10*Rfc VC <0,018 <0,018 <0.033 <0.021 <0.021 < ,001 4) Cis-1,2-DCE 0,036 <0,018 0,3 0,09 < ,5 0,6 4) Trans-1,2-DCE 0,032 <0,018 <0.033 <0.021 < ,52 0,2 5) TCE 9,7 0,85 5 1,5 0, ,23 4) PCE 300 8, ,4 79 2,5 4) 1,1,2-trikloretan 0,024 <0,018 <0.033 <0.021 < ,064-1,1-dikloreten <0,018 <0,018 <0.033 <0.021 < , ) Triklormetan 0,022 <0,018 0,3 0,09 < ,5-4) 10*RfC, WHO 5) RAIS - data saknas Av Tabell 6 framgår att förhöjda halter av klorerade lösningsmedel har detekterats i porgas i samtliga undersökta punkter, med de högsta halterna dels i närheten av det förmodade f.d. läget för kemtvättmaskinen och dels i läget för den f.d. butiken.

25 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Provtagning av trädved Resultat från analyserna av trädprovtagningen redovisas i Tabell 7. Laboratorieanalyserna redovisas i sin helhet i Bilaga 4. Tabell 7. Analysresultat från trädprovtagning (mg HS/kg våt ved) Provmärkning 6GA101 6GA102 6GA103 Analyserat ämne TCE <0,010 0,16 <0,028 PCE <0, ,41 VC <0,23 <0,20 <0,20 Av tabell 7 och laboratorierapporterna framgår attpce och TCE har påvistas i två träd. De båda träden växer på nedströmssidan av undersökningsområdet, d.v.s. på östra sidan om Jonas Wenströms väg. Trädarten är alm med diameter på 0,5 respektive 0,7 meter Sammanfattande bedömning av föroreningssituationen Den genomförda undersökningen visar sammanfattningsvis att mark och grundvatten är förorenat/påverkat av den historiska tvättverksamheten med hantering av lösningsmedel vid en kemtvätt. Förorening av TCE och PCE samt dess nedbrytningsprodukter påvisades i samtliga provtagna medier i större eller mindre omfattning. Vid undersökningstillfället var läget för den f.d. kemtvätten mycket osäker liksom läget för kemtvättmaskinen vilket har inneburit att provtagningspunkternas lägen ej har varit möjliga att rikta mot den historiska placeringen. I trädprover påvisades PCE och TCE på östra sidan av Jonas Wenströms väg, vilket innebär att förorenat grundvatten når trädens rötter. Dock påvisades ingen förorening i provtaget träd strax uppströms (väster om) undersökningsområdet. Trädprovtagningen indikerar att klorerade lösningsmedel sprids från området i nordostlig riktning. Förorening av klorerade alifater i gasfas påvisades i jordens porutrymme i samtliga undersökta provpunkter. De högsta halterna (PCE cirka 120 ggr högre än relevant riktvärde) påträffades i närheten av det bedömda läget för den f.d. kemtvättmaskinen. Men höga halter (PCE cirka 10 ggr relevant riktvärde) påträffades även i provpunkten i det bedömda läget för den f.d. butiken. Mot bakgrund till resultaten från porgasundersökningen går det inte att uteslutas att klorerade lösningsmedel kan hanterats på fler platser inom den f.d. kemtvättsverksamheten. Eftersom geologin, bestående av relativt tunna varviga jordlager på berg med grundvattenytan i bergets överytan alternativt i berget, var det enbart möjligt att provta grundvatten i en punkt. I det installerade grundvattenröret påvisades halter över 3000 µg/l av PCE, TCE och cis-1,2-dce

26 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) vardera. Ett jordprov analyserades uttaget från en provtagningspunkt i direkt närhet till det aktuella grundvattenröret, men enbart halter av PCE påvisades, dock under riktvärdet för NV-MKM. Förekomst av nedbrytningsprodukterna DCE och VC i grundvattnet indikerar att en nedbrytning av PCE och/eller TCE pågår. Troligen förekommer även petroleumprodukter (Varnolen). Det är dock i detta skede inte möjligt att bedöma utbredning av förorening varken vertikalt eller horisontellt på grund av att enbart ett vattenprov från en provpunkt kunnat uttas. Vidare har inte källtermen, sannolikt i form av fri fas (s.k. DNAPL), av föroreningen påträffats och inte heller någon s.k. entry point. Figur 13. Illustration av spridningsförutsättningarna i en profil av marklagren med en tänkbar föroreningssituation. Notera att längd- och höjdskalor inte är de samma. Den gröna linjen i den översta figuren visar var profilen ligger.

27 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Utifrån de i grundvattnet, porgasen samt trädproverna uppmätta halterna av klorerade lösningsmedel kan det antas att det pågår en spridning från ett förmodat källområde, troligen inom fastighetens sydöstra hörn d.v.s. inom vägområdet öster om 6GA301 och 6GA302 strax öster om fastighetsgränsen, med en nordostlig riktning mot kanalsystemet vid Finspång Slott. Men sannolikt följer föroreningsplymer även antropogena strukturer i marken både mot söder och mot öster och i riktning ned mot Skutbosjön. Lutningen på dag- och spillvattenledningen på Jonas Wenströms väg är mot norr. Dock kan strukturen i marken leda förorenat grundvatten åt motsatt håll. Hypotesen att plymen sprids mot nordost stöds av resultaten från de analyserade trädkärnorna, där spår av klorerade lösningsmedel påträffats i två träd (6GA102 och 6GA103) öster om den förmodade källtermen.

28 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 7. Underlag för MIFO klassificering 7.1. Föroreningar i mark och grundvatten Undersökningen visar att det aktuella området är förorenat av klorerade alifatiska kolväten och sannolikt även av tyngre alifatiska (>C 10 ) kolväten. Påvisade föroreningar härstammar med stor sannolikhet från den f.d. tvätteriverksamheten. Spridningen av föroreningarna kan ha skett genom att fri fas och/eller löst fas (vattenburen) av klorerade alifater kommit ned i marken vid själva tvätten och/eller genom läckage från otäta ledningar från verksamheten som därmed förorenat mark och grundvatten. Undersökningen indikerar att det i närheten av fastighetsgränsens sydöstra hörn i närheten av provtagningspunkterna 6GA301 och 6GA302 troligen återfinns ett källområde. Källområdet har dock ej kunnat lokaliseras i detalj inom ramen för föreliggande undersökning, men de gjorda fältobservationerna i samband med undersökningen och de i grundvattnet uppmätta halterna av klorerade organiska kolväteföreningar i punkt 6GA301 visar att det inom området inte kan uteslutas att det förekommer fri fas av dessa ämnesgrupper. Vidare har endast spår av klorerade lösningsmedel påvisats i prover av trädved inom undersökningsområdets östra del, medan porgasundersökningarna indikerar högre föroreningsgrad på den västra sidan av Jonas Wenströms väg Potentiella risker Vid rådande förhållanden på platsen och med anledning av att området har kommunal vattenförsörjning bedöms risken som relativt liten för direktexponering av föroreningar eller exponering genom intag av dricksvatten för de människor som bor eller vistas i området. Dock har sannolikt förorenat grundvatten nått djupare grundvatten i berg dels p.g.a. relativt tunt jordlager inom undersökningsområdet och dels eftersom berget är relativt uppsprucket. Då inga mätningar av inomhusluften eller porgas under byggnader genomförts kan det inte uteslutas risken för negativa hälsoeffekter till följd av inandning av ångor i byggnaderna i anslutning till undersökningsområdet finns. Den genomförda undersökningen är också alltför begränsad för att säkert förstå och bedöma de långsiktiga riskerna varför ytterligare undersökningar bör vidtas i syfte att klarlägga detta. Klorerade kolväten från förorenat grundvatten kan tas upp i växtlighet. Dock ligger aktuellt undersökningsområde i centrum av Finspång centralort och inga grödor odlas i anslutning till undersökningsområdet varför risken för negativa hälsoeffekter till följd av intag av egenodlade bär, frukter och grönsaker inom området är försumbar.

29 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) Risk för negativ påverkan på marklevande djur och växter inom området bedöms som ringa då ytorna i området till största delen är hårdgjorda och det översta marklagren utgörs av fyllnadsmaterial som i sig ej främjar ett livskraftigt ekosystem samt närheten till centrala delen av staden. Negativa effekter på akvatiska ekosystem i strandzonen i närmastliggande vattendrag bedöms som försumbar p.g.a. det långa avståndet, hastighet varmed förorening i berggrund rör sig samt utspädningseffekter Föroreningars farlighet Föroreningarnas farlighet i dricksvatten bedöms som stor till mycket stor. Enligt NV Rapport 4918 anges farligheten för TCE och PCE som mycket hög. Livsmedelsverkets gränsvärde för summan av PCE och TCE i dricksvatten är 10 µg/l och för VC 0,5 µg/l. Livsmedelsverket har inte gett ut några värden för dikloretener men som en jämförelse kan ett CCME-värde utgivet av Kanadensiska motsvarigheten till Naturvårdsverket (Canadian Council of Ministers of the Environment) användas där ett högsta tolererbart värde anges till 14 µg/l. Det kan här även nämnas att PCE får användas under kontrollerade förhållanden i bland annat tvätteriverksamhet men att TCE av bland annat arbetsmiljöskäl har varit förbjudet i Sverige sedan Vinylklorid används under starka restriktioner inom den kemiska industrin för bland annat tillverkning av polyvinylklorid, mera känt som PVC. De klorerade organiska ämnena PCE, TCE, DCE och VC är alla giftiga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t.ex. dricksvatten) och kan ge skador på lever och det centrala nervsystemet hos människor. Både VC och TCE har i Sverige klassats som cancerframkallande, medan PCE misstänks kunna framkalla cancer. Klorerade alifater kan även orsaka negativa effekter på ekosystem i ytvatten vid relativt låga halter Föroreningsmängder Utifrån undersökningsresultaten är det inte möjligt att bedöma mängden förorening som återfinns i mark och grundvatten.

30 Finspångs Centraltvätt, Mifo-nummer F (27) 8. Förslag till kompletterande undersökningar Med hänsyn till den rådande föroreningssituationen inom området rekommenderas att kompletterande undersökningar och utredningar genomförs för att kunna bedöma vilka åtgärder med avseende på föroreningar i mark och grundvatten som krävs för att eliminera risk för negativ påverkan för människor som arbetar, bor och vistas inom och i närheten av undersökningsområdet. Vidare kan det inte uteslutas att förorenat grundvatten sprids med antropogent anlagda ledningsgravar och liknande strukturer rinner i en annan riktning än den förmodade strömningsriktningen för grundvattnet. Som ett första steg i syfte att erhålla ett bra underlag inför den kompletterande undersökningen bör en mer omfattande historisk inventering genomföras för att mer i detalj försöka klarlägga verksamheten avseende placering av tvättmaskin, lagring av tvättvätska, avledning av processavloppsvatten m.m. Även incidenter med spill och läckage är av stor betydelse då ett större spill och ett mindre läckage pågående under en längre tid ger olika karaktär på skador i jord och grundvatten. Med utgångspunkt från den historiska inventeringen genomförs åtgärdsinriktade undersökningar som innefattar försök till kartering och undersökning av källområdet. Detta sker lämpligen genom kompletterande porgasmätningar, jordprovtagning samt försök till installation av ytliga grundvattenrör i grundvattnets strömningsriktning. Vidare bör djupare liggande grundvatten i berg undersökas då de naturliga jordlagren underlagras av relativt uppsprucket berg i området. På grund av egenskaper hos klorerade lösningsmedel innebär det att spridning av förorening till större djup kan ha skett. På så sätt kan föroreningarnas utbredning i vertikal och horisontalled samt spridningsmönster kartläggas. Vidare är det av betydelse att få klarhet i hur föroreningsplymen/-erna rör sig för att bedöma risken för inträngning av markgaser i byggnader, d.v.s. vilka byggnader som ligger i riskzonen. Provtagningen bör genomföras genom inventering (användning och kapacitet) samt provtagning av bergborrade brunnar. Provtagning bör om möjligt ske med lång tidsperiod för att få en integrerad bild över plymen i grundvattnet. Behov av mätningar av inomhusmiljön inom undersökningsområdet och i dess närområde bör ske genom långtidsmätningar av inomhusluft. Provtagningen bör genomföras vid upprepade tillfällen, cirka fyra gånger, vid olika årstider i syfte att erhålla eventuella årstidsvariationer. Vidare bör inomhusluftmätningar kompletteras med porgasundersökningar under grundläggning i byggnader med källare i anslutning till bedömd/-a föroreningsplym/-er. Mot bakgrund av ovanstående undersökningar kan en fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning och en åtgärdsutredning genomföras.

31

32 Bilaga 1 Översiktskarta

33 Högby 1:4 Finspång, Sverige Projektnr: Datum: Bilaga 1 Fastigheten Källa: Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr. M2004/2092 Skala 1: GOLDER ASSOCIATES AB G:\2006\ Kemtvättar Östergötland\GIS\Producerat\Figur 1\ _figur1_F doc utskrivet

34 Bilaga 2 Situationsplan med provpunkter

35 6. FINSPÅNGS CENTRALTVÄTT F HÖGBY 1:4 FINSPÅNG, SVERIGE Projektnr. Skala Datum :314 (A3) 11 oktober 2007 Bilaga 2 Teckenförklaring Underlag: Eltels Kabelanvisning Ritad av: Daniel Björkert Handläggare: Maud Söderberg Uppdragsledare: Anna-Lena Öberg-Högsta O9? 6GA101 april 07 Vallonvägen!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(! (! (!(!(!(!(!(!( 6GA206 augusti 07! 6GA201 april 07! 6GA203 augusti 07! A 6GA301 augusti 07 9?! SL 6GA202 april 07! 6GA205 augusti 07! 9!<!< Ø S < 9?!! 6GA204 augusti 07 6GA302 augusti 07 6GA401 augusti 07 Jonas Wensströmsvägen 6GA103 april 07!< O9? 9?! S O9? < 6GA102 april 07!< 6GA305 augusti 07 9?! S!< 6GA402 augusti 07 6GA303 augusti 07 6GA304 augusti 07 9? S! A' Provtagningsdatum (16-19) Grundvattenprovt !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( Stenar Stock Asfalt Grusgång Grönområde Plattor m Den f.d. kemtvättens bedömda läge - nu riven ±

36 Bilaga 3 Fältprotokoll

37 Finspång\bilagor finspång\ Bilaga3 Tabell 1 PROTOKOLL: TRÄDPROVTAGNING Projektnummer: Plats: 6. Finspångs Centraltvätt MIFO, F Provtagningsdatum: Provtagare: Maud Söderberg, Louise Göthfors Allmänt Laboratorieanalyser Provpunkt Typ av provtagning Trädsort diameter (cm) Höjd över mark för provpkt Noteringar Klorerade alifater 6GA101 Kärna lönn 70 0,5 X 6GA102 Kärna alm 50 0,5 X 6GA103 Kärna alm 67 0,5 X AB

38 BILAGA 3 Tabell 2 PROVTAGNINGSPROTOKOLL: PORGAS Projektnummer: Plats: 6. Finspångs Centraltvätt MIFO, F Provtagningsdatum: , (23 och 24) Provtagare: Maud Söderberg, Louise Göthfors Allmänt Fältmätning Provtagningspunkt Markens/asfaltens tjocklek (cm) Anmärkning PID (ppm) efter mätning Syre (vol-%) Koldioxid (vol-%) Metan (vol-%) Svavelväte (ppm) Klorerade alifater inklusive vinylklorid GC- MS PORGASPROVTAGNING Provtagning i borrade punkter genom asfalt GA201 5 Mätning ca 40 cm under markytan 9,0 20,6 1,0 0,1* 0,0 X Omgivningsluft 0,0 20,9 0,6 0,0 0,0 6GA202 5 Mätning ca 35 cm under markytan 0,2 20,6 0,8 0,4* 0,0 X Omgivningsluft 0,0 20,9 0,6 0,0 0, GA203 5 Mätning 56 cm under markytan 1,5 19,8 2,4 1,0* 0,0 X Omgivningsluft 0,0 21,3 0,0 0,5 0,0-6GA204 5 Mätning 49 cm under markytan 18,5 20,1 2,6 0,7* 0,0 X Omgivningsluft 0,0 21,5 0,0 0,3 0,0-6GA205 5 Mätning 39 cm under markytan 5,0 20,9 1,8 0,4* 0,0 X Omgivningsluft 0,0 21,6 0,0 0,0 0,0-6GA206 5 Mätning ca 50 cm under markytan 23,5 16,2 5,8 0,3* 0,0 X Omgivningsluft 0,0 21,6 0,0 0,0 0,0 - * Metanindikationen tyder inte nödvändigtvis på metanförekomst utan kan tyda på förekomst av annat kolväte som instrumentet är känsligt för. X = Laboratorieanalys AB

39 PLATS: Högby 1:48, Finspång Miljöteknisk markundersökning - Förstudie Projekt nr.: Borrdatum: Fältpersonal: M.Söderberg Kvalitetsansvarig: A-L Öberg-Högsta Bilaga 3 BORRHÅLS ID: 6GA301 JORD GRUNDVATTEN DJUP METER HÖJD MÖH BESKRIVNING JORDART HÖJD DJUP (m) URVAL PROV- TAGNING TYP FÄLTANALYS JORD Värde PID (ppm) FÄLTANALYS VATTEN Provt. Datum: Temperatur: - C ph: 6.08 Konduktivitet: 79.3 ms/m Redox: - Markyta F: Grusad yta, Gr o Sa (bärlager) F: sisa, inslag tegel o kolbitar < Let, även Si av torrskorpekaraktär < bentonittätning vid my o ovan slitsat rör, naturlig jord återfylld runt röret 1 varvig safsile 1.8 < varvig sisafle - mäktiga varv 2.2 stick 12 filtersand runt slitsat rör sisale, inslag St, Gr BORRLOGG_MILJÖ GINT_FINSPÅNG.GPJ GLDR_DK.GDT 30/9/ Fyllningsjord (F) Sand (Sa) Block eller Berg Torrskorpelera (Let) Siltjord (Si) Lera och kohesionsjord (Le) Borr leverantör: SWECO Borr metod: Skruvborr Markyta (möh): 0 RÖK (möh): 0.07 Koordinat System: Östlig (X): Nordlig (Y): dexel Filterrör med sand Rörmaterial: PEH Rörytterdiameter: 63 endast rör Grundvatten nivå 5