Järnhantering vid Sör-Älgens strand. Västmanland; Hällefors socken; Hällefors 9:556; Hällefors 287:1 Ulf Stucke och Malin Crona

Transkript

1 uv rapport 2011:78 arkeologisk förundersökning Järnhantering vid Sör-Älgens strand Västmanland; Hällefors socken; Hällefors 9:556; Hällefors 287:1 Ulf Stucke och Malin Crona

2

3 uv rapport 2011:78 arkeologisk förundersökning Järnhantering vid Sör-Älgens strand Västmanland; Hällefors socken; Hällefors 9:556; Hällefors 287:1 Dnr Ulf Stucke och Malin Crona

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Instrumentvägen Hägersten Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:78 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1984. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift EO Grafiska, Stockholm 2011

5 Innehåll Inledning 5 Målsättning 5 Förutsättning 5 Genomförande 7 Resultat 7 Fynd 10 Analyser 11 Sammanfattning 11 Referenser 12 Muntliga uppgifter 12 Administrativa uppgifter 12 Bilagor 1. Schakttabell Fyndtabell Anläggningstabell Vedartsanalys, av Ulf Strucke, UV 14 Figurer 1. Läget för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1: Förundersökningsområdet och övriga fornlämningar markerade på utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1: Slaggen var samlad i en rund vall. Foto Översiktsplan över förundersökningsområdet med schakt markerade Skala 1: Detaljplan över slaggvarpet med fynd och anläggningar markerade. Skala 1: Delar av ugnsväggar som togs tillvara vid förundersökningen. Skala 1:2. Foto...10 Tabell Datering av sotlagret i A502 samt dateringar från andra slaggvarp utefter Sör-Älgens östra strand. De senare markerade med fet stil...11

6 Figur 1. Läget för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkarta 615 Hällefors. Skala 1: Järnhantering vid Sör-Älgens strand

7 Inledning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, har efter beslut av Länsstyrelsen i Örebro län, genomfört en arkeologisk förundersökning av fornlämning Hällefors 287:1, belägen inom fastigheten Hällefors 9:556 (fig. 1). Förundersökningen föranleddes av avstyckning och försäljning av sjötomten. En mindre sommarstuga var också planerad att byggas på tomten. Uppdragsgivare är Bengt Burkrans, Stockholm. Målsättning Förundersökningen syftade till att klargöra den aktuella fornlämningens karaktär och omfattning. Målsättningen var att konstatera om det fanns kulturlager, anläggningar och fynd på platsen som kunde knytas till fornlämningen. Om det vid förundersökningen påträffades spår av medeltida eller äldre skeden skulle dessa lämningar dateras. Till detta kom ett krav att beskriva fornlämningens bevarandegrad. Det visade sig under fältarbetet att den undersökta konstruktionen inte var en kolningsanläggning utan del av en järnframställningsplats. Vid ett fältmöte med länsstyrelsen beslöts därför att koncentrera insatsen på den konstaterade lämningen och dess närområde. Förundersökningen skulle också utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut rörande den fortsatta handläggningen av ärendet. Förutsättning Fornlämningen tolkades enligt fornminnesregistret (FMIS) som en kolningsanläggning. En kolning som rimligen borde ha ingått i den omfattande järnhantering som har bedrivits utefter Sör-Älgens stränder. I viss mån fanns således en beredskap för att undersökningen även kunde innebära fynd efter metallhantering. Inom en sträcka av en kilometer norr- och söderut har såväl blästplatser och fynd av slagg gjorts (fig. 2). Bland dessa lämningar återfinns RAÄ 286:1 med en bågformad slaggvarp vilken ligger utdragen utefter sjöstranden. Dateringar från denna slaggvarp har gett perioden från yngre bronsålder in i förromersk järnålder. RAÄ 54:1, 55:1, 56:1 och 57:1 utgörs av fyndplatser av slagg. Några närmare undersökningar av dessa har inte utförts. Lämningar av blästbruk har noterats vid RAÄ 54:2 liksom vid RAÄ 288:1 och RAÄ 372. Det historiskt kända Hällefors bergslag, bildades genom en splittring av Noraskogs bergslag under 1600-talet. Men järnhanteringen har bevisligen betydligt äldre anor. Huvudsakligen har gruvdriften syftat till just produktion av järn, även om också silver, koppar och i viss mån kalk har brutits. De skriftliga beläggen om verksamheten är begränsade. Ser vi till Hällefors med omnejd saknas avrapporterade undersökningar av den förhistoriska järnhanteringen (Landeholm & Eriksson 2001:17). Inom Örebro län har ändå omfattande studier av järnhanteringen utförts (för en kortfattad redo- Järnhantering vid Sör-Älgens strand 5

8 Förundersökningsområde Registrerat i FMIS Hällefors 372 Figur 2. Förundersökningsområdet och övriga fornlämningar markerade på utdrag ur Fastighetskartans blad 11E 5g. Skala 1: Hällefors 286:1 Hällefors 287:1 Hällefors 57:1 Hällefors 56:1 Hällefors 55:1 Hällefors 54:2 Hällefors 54:1 Hällefors 288:1

9 görelse hänvisas till Damell 2002:7 13). Förhistorisk järnhantering har också konstaterats inom Ramsbergs socken. Merparten av de lokaler som registrerats omfattar dock järnhanteringen under medeltid. De skriftliga beläggen ger inget stöd för en tidig datering av gruv- och hyttdriften i Hällefors. Från historisk tid återfinns ändå mer än 100 bergshistoriska lämningar inom Hällefors bergslag (Landeholm & Eriksson 2001:368). I denna uppräkning ingår inte de ovan omnämnda förhistoriska platserna. Genomförande Den avstyckade tomten ligger i anslutning till Sör-Älgens västra strand (fig. 3). Terrängen får delvis betecknas som blockrik. Mellanliggande markytor är huvudsakligen sandiga till siltiga. I de högre partierna är moränen dock något mer upplandad med sten och grus. Hela tomten är beväxt av uppvuxen gran- och tallskog och markskiktet är täckt av bärris och mossa. Tomtens västra del skärs av en grusad bruksväg. Terrängen på västra sidan av vägen är plan. Mot sjöstranden sluttar marken och vid vattnet har finmaterialet svallats bort. Runt vallen kan man se en tendens till terrassering och till plana stenfria ytor. Undersökningen genomfördes med sökschakt upptagna med grävmaskin utrustad med planeringsskopa (bilaga 1). Schakten handrensades med fyllhammare och skärslev. Själva gropen med vall är cirka 6 6 meter stor. Den förundersökta ytan motsvarar närmare 2500 m 2. Sammanlagt togs tio schakt upp omfattande en yta av 71 m 2 (fig. 4). Inmätningarna gjordes med GPS-RTK. En försvårande omständighet i var att tomten ligger i tät skog och att inga träd fick fällas vid förundersökningen. Detta begränsade starkt utläggningen av sökschakt. Träden innebar också en sämre precision på inmätningarna. De senare fick därför korrigeras mot en handritad plan över tomten. Samtliga schakt lades igen efter förundersökningen. Ett representativt urval av fynd tillvaratogs. Resultat Fornlämningen RAÄ 287:1 visade sig inte vara en kolningsgrop utan den centrala delen av en järnframställningsplats. Ugnsrester och slagg påträffades inom ett cirka 300 m 2 stort område inom den avstyckade tomten (fig. 5). I söder tillstöter ett område med mer sten och block. I väster uppe på höjden planar marken ut. Underlaget är här mer grusigt. Inom dessa båda ytor framkom inga tecken vare sig på kolning eller på järnhantering. Fornlämningen syns som en ringformad vall (A209). Centralt i anläggningen återfinns en oval, 3,5 2,5 meter och 0,5 meter djup grop (A200). Runt kanten men främst på östra sidan återfinns en uppbyggd vall. Denna är 2 till 2,5 meter bred och omkring 0,3 meter hög. I likhet med resten av tomten är denna anläggning beväxt gran och tall. På östra sidan om vallen, ner mot sjöstranden, ligger en stenröjd yta (A ). Ett stråk av sot, kol och rödjord antyder här att fornlämningen även kan sträcka sig vidare mot Järnhantering vid Sör-Älgens strand 7

10 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! X Y Figur 3. Slaggen var samlad i en rund vall. Foto från norr: Ulf Strucke (U5234_1).!!!!!!!!!!!!!!!!!! S516!!!!!!!!!!!!!!!!!! S515 S520 S517 S514 S S522 S S513 S512!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Förundersökningsområde Schakt Vall Grop Mörkfärgning Stenröjd yta Y X m!!!!!!!!!!!!!!! Figur 4. Översiktsplan över förundersökningsområdet med schakt markerade Skala 1: Järnhantering vid Sör-Älgens strand

11 Förundersökningsområde Schakt Vall Grop Mörkfärgning Stenröjd yta Kolkoncentration Bränd lera Slagg Prov S515 S516 X Y S520 A511 S517 F5 F1 F3 F2 F6 A502 A PK501 A200 S S522 A209 Y X m S Figur 5. Detaljplan över slaggvarpet med fynd och anläggningar markerade. Skala 1:100. Järnhantering vid Sör-Älgens strand 9

12 A B Figur 6. Delar av ugnsväggar som togs tillvara vid förundersökningen, A = F1, B och C = två fragment av F5. Skala 1:2. Foto: Ulf Strucke. C norr. Slagg påträffades däremot inte i schakten utefter norra tomtgränsen. Ett schakt grävdes genom vallens östra sida. Här framkom under ett 0,2 meter tjockt, siltigt lager träkol samt slagg och ugnsrester (A502). Från kolskiktet samlades träkol för datering. I kanten av schaktet syntes ytterligare ett stråk av sot och kol (A511). Möjligen ligger även en bevarad ugnsbotten i vallens östra kant. I schakten öster och väster om vallen framkom slagg och bränd lera samt fläckar av rödbränd jord. Fynd I anslutning till vallen fanns rikligt med slagg, men även fragment av ugnsväggar och träkol. Merparten återdeponerades på fyndplatserna. Ett representativt urval togs tillvara. Dessa utgör alla spår av den förhistoriska järnframställningen. Reduktionsslagg påträffades i flera av schakten utanför vallen. Den fragmenterade ugnväggen (F1) påträffades däremot i det schakt som skar genom vallen. Ugnsväggen är skiktad med delvis förslaggad insida. Andra väggdelar har tydliga avtryck från halm och andra växtdelar. Halmen har använts för att förhindra att slaggen och järnet smälte samman (fig. 6). 10 Järnhantering vid Sör-Älgens strand

13 Tabell. Datering av sotlagret i A502 samt dateringar från andra slaggvarp utefter Sör-Älgens östra strand. De senare markerade med fet stil. Lab nr 14 C-ålder BP Material Anl.nr Typ Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ Ua ±31 Träkol (gran) A502 (RAÄ 287) Sotlins AD AD St ±60 Träkol P1 (RAÄ 286) BC BC St ±60 Träkol P2 (RAÄ 286) BC BC Ua ±40 Träkol BC BC Analyser Efter vedartsbestämning (bilaga 4) av det insamlade träkolet lämnades ett prov vidare för datering (fig. 6). Med hänsyn tagen till den troligen höga egenåldern på det daterade materialet torde anläggningen tidigast dateras till 400-talets andra hälft. Som jämförelse har två dateringar som utfördes år 1998 på träkol från den intilliggande slaggvarpen RAÄ 286 medtagits. För ett antal år sedan påträffades ytterligare en slaggvarp på en tomt utefter nordöstra sjöstranden. En datering från denna lokal infaller något senare, men de tre ligger alla i en tidigare era (Damell, muntlig uppgift). Det förefaller således som att järn producerats invid Sör-Älgen under förromersk järnålder eller kanske redan under senare delen av yngre bronsålder. Sammanfattning Den nu påträffade järnframställningsplatsen utgör en av flera likartade lokaler utefter sjön Sör-Älgens stränder. De undersökningar av platser med förhistorisk järnhantering i nordvästra Västmanland som tidigare utförts, är ännu inte publicerade, men kronologiskt tycks de föregå de den nu förundersökta lokalen. Ett särdrag för denna är att den har en kraftig vall som omgärdar en central grop. Platsen var inte röjd före förundersökningen. Detta begränsade utläggningen av sökschakt. Bland annat kunde inget schakt tas upp i anläggningens mitt. Huruvida fördjupningen i anläggningen utgör en sentida skada eller är tillkommen i samband med metallhanteringen är således ännu oklart. Likartade anläggningar förekommer även utanför Bergslagen, men de utgör inte en vanlig typ. I de fall slaggvarpet fått en mer utdragen form har de snarare lagts upp som de mer bågformade konstruktionerna som påträffats utefter sjöstranden. Enligt vår bedömning har en underökning av denna fornlämning en stor potential att tillföra ny kunskap om den tidiga metallhanteringen i västra Västmanlands skogstrakter. Om den anses kunna kvarligga är det ändå angeläget att platsen inte framledes utsätts för skadegörelse. Lämpliga stråk förbi vallanläggningens centrala område bör kunna tas fram genom relativt begränsade arkeologiska insatser. Järnhantering vid Sör-Älgens strand 11

14 Referenser Damell, D Funderingar kring Örebro läns bergslager. I: Blick för Bergslagen. Örebro. Landeholm, S. & Eriksson, L Noraskogs bergslag: en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Grythyttans, Hjulsjö, Järnboås, Nora och Vikers socknar samt en översiktlig redovisning av Hällefors socken. Atlas över Sveriges bergslag, Jernkontorets bergshistoriska utskott. Stockholm. Muntliga uppgifter Vid samtal med David Damell erhölls kompletterande uppgifter rörande den äldre järnhanteringens kronologi i trakten av Hällefors. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer, UV: Intrasisprojekt: UV Undersökningstid: 24 och 26 maj Projektgrupp: Ulf Strucke och Malin Crona. Underkonsulter: Trimtec (mätinstrument, Ångströmlaboratoriet ( 14 C-datering), Billy Eriksson Åkeri Grythyttan (grävmaskin) Exploateringsyta: 1220 m 2. Undersökt yta: 71,2 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 11E 5g. Koordinatsystem: RT 90 2,5gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x , y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 6 st. digitala foton Unr 5234_1 6. Fynd: Fynd med Fnr 1 3, 5 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning. F3 är återdeponerat. 12 Järnhantering vid Sör-Älgens strand

15 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell ID Längd/Bredd (m) Djup (m) Beskrivning 512 3,3 1 0,2 Upptaget i sydöstra hörnet av tomten. Kraftigt stenbunden mark. Under vegetationsskiktet stråk av sot och träkol. Inget av antikvariskt intresse ,2 2 0,2 Oregelbundet schakt i sluttning ner mot sjöstranden. Under vegetationsskiktet vidtog silt och stenig mark med större block. Inget av antikvariskt intresse ,5 1,5 0,2 Schaktet något vridet mot SSV. Under vegetationsskiktet framkom kraftigt stenbunden mark utan inslag av sot eller träkol. Inget av antikvariskt intresse ,5 1,8 0,2 Under vegetationsskiktet framkom stenbunden mark utan inslag av sot eller träkol. Inget av antikvariskt intresse ,5 1,6 0,2 Beläget intill norra sidan av tomtgränsen. I schaktet framkom ett område med kraftigt rödfärgat jord. Däremot inga fynd av slagg, bränd lera, sot, kol eller skörbränd sten ,6 0,3 Schaktet upptogs på plan yta öster om vallen. Ytan förefaller vara stenröjd. I den gråbruna silten framkom slagg och ett fragment av ugnsvägg. Fynden återdeponerade i schaktet ,3 Ansluter till nedre kanten av vallen. I västra kanten av vallen framkom kanten av en stenkrets samt ett flertal små slaggstycken ,5 1,2 0,2 0,75 Schaktet drogs genom vallen. Under ett 0,4 m tjockt lager av stenblandad silt framkom en delar av ugn. I schaktväggen syntes även ett stråk av sot och kol. Rikligt med slagg, bränd lera och delar av en ugnsvägg ,3 Schaktet ansluter till en mer stenfri yta intill vallens västra sida och upp mot mer stenbunden terräng i väster. I schaktets östra del framkom slagg och några fragment av bränd lera. Vidare mot öster syntes opåverkad stenig sand ,2 Schaktet låg i kanten av vallens sydvästra del. Under vegetationsskiktet framkom siltig sand samt enstaka fragment av bränd lera och slagg. Bilaga 2. Fyndtabell Insamlat från FyndId Vikt (g) Beskrivning anläggning Ugnsväggsfragment, skiktad med förslaggad yta Reduktionsslagg Sammankittad lera och grus. Återdeponerat bitar reduktionsslagg ugnsväggsfragment med växtavtryck Bilaga 3. Anläggningstabell Anl.nr Typ Form Diameter (m) Djup (m) Kommentar 200 Grop Rund 5 5 0,5 Central grop belägen i mitten av slaggvarpet. Då denna del av anläggningen inte var möjlig att undersöka p.g.a. vegetation, kvarstår frågan om gropens karaktär och funktion. 209 Slaggvarp Vall 9 9 Runt kanten men främst på östra sidan återfinns en uppbyggd vall. Denna är 2 till 2,5 m bred och omkring 0,3 m hög. 502 Ugn Rund 1 1 Ej grävd i botten 511 Kolkon centration Stenröjd yta Anläggningen framkom 0,5 m ner i den östra delen av vallen. Rotskador i den del som avbanats. Mot schaktets botten syntes ett rödbränt lager med slagg, bränd lera samt flera fragment av en ugnsvägg. Då schaktet inte grävdes i botten ligger merparten av anläggningen kvar. 1 0,1 Anläggningen sträcker sig utanför schaktet. Utbredningen är okänd. I schaktet syntes kolkoncentrationen som en drygt meterstor färgning med sot, träkol och en mindre andel slagg och bränd lera. Möjligen kan denna anläggning sammanfalla med ugnen A502. Oval 6 3 Den ovala 6 3 m stora stenröjda ytan låg på östra sidan av slaggvarpet. Den syntes som en odistinkt svacka i marken. Järnhantering vid Sör-Älgens strand 13

16 Bilaga 4. Vedartsanalys av Ulf Strucke, UV AnalysId: 8434 Anläggning: 502 Ugnslämning Provnr: Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Gran Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Stam 14 Järnhantering vid Sör-Älgens strand

17

18 Järnhantering vid Sör-Älgens strand Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk förundersökning av fornlämning Hällefors 287:1, Hällefors socken i Västmanland. I stället för en förundersökning av en kolningsanläggning visade sig uppdraget bli att förundersöka en plats med järnhantering. Rikligt med slagg, kol och sot noterades i och i anslutning till den uppbyggda vallen. I denna låg också rester av en ugn. Träkol från ett kollager intill ugnen har daterats till övergången yngre romersk järnålder/folkvandringstid ( e.kr.). Platsen är således yngre än de lämningar av blästugnar och slaggvarpar som tidigare undersökts utefter sjöstranden.