Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län
|
|
- Ingeborg Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Norrfors ligger vid Lögdeälven, ca 38 km nordväst om Nordmaling. Det upptogs som nybygge i början av 1800-talet men växte fram som ett stationssamhälle i samband med att stambanan byggdes omkring Med både järnvägsstation och flera lokalt betydande landsvägar som möttes blev Norrfors en knutpunkt som drog till sig folk och en samhällsbildning växte fram. Som mest fanns 300 invånare samt skola, träindustri, åkerier, hotell, konditorier och en mångfald hantverkare och affärer. Urbaniseringen har därefter fr.o.m talet kontinuerligt minskat befolkningen. Samhället fick egen kyrka Den är omgiven av kyrkogården och ligger ett femtiotal meter söder om järnvägen, medan större delen av Norrfors bebyggelse ligger norr om järnvägen. Kyrkomiljön omges till största delen av skog. Framför kyrkan i öster finns en asfalterad parkering och vid den ligger också församlingshemmet från 1926; en rektangulär envåningsbyggnad med sadeltak, röd locklistpanel samt vita foder, knutar och förstukvist. Strax bortanför denna ligger skolan i rött tegel från Kyrkogården Kyrkogården anlades 1924 men är utvidgad mot norr och väster samt delvis omdisponerad Den har plan terräng och omges av en bogårdsmur av kallmurad sten mot den gamla delen i öster och söder, men i övrigt av karaganhäck. Bogårdsmuren har två öppningar som markeras med grindstolpar i huggen bruksmurad sten, med plåtklädda svarta tälttak och klot. Grindarna av smidesjärn är svarta. Gravvårdarna på hela kyrkogården utgörs huvudsakligen av låga stående stenar i gräsmatta. Några gravvårdar ritade av Knut Nordenskjöld finns bevarade på den äldsta delen, bl.a. en stilig grusgrav med stenram sydost om kyrkan. Gravkvarteren är i de äldre delarna av kyrkogården disponerade i ett rätlinjigt rutnätmönster, ofta med rumsbildande rygghäckar. Söder om kyrkan utgörs dessa av häggmispel, men norr om kyrkan främst av hagtorn. I den äldsta delen finns en del planterade björkar, medan de nyare delarna av kyrkogården i norr och väster har naturvuxna höga tallar, saknar rygghäckar och har mer oregelbundet placerade gravvårdar och gångar. Framför kyrkan har det nyligen planterats ett par rönnar. Gångarna är grusade med natursingel, men gången fram mot kyrkans huvudentré är sedan 1988 hårdgjord med betongplattor med frilagd ballast, i likhet med några av de övriga gångarna nordväst om kyrkan. Det kvadratiska bisättningshuset ligger ett trettiotal meter norr om kyrkan. Byggnaden är liten (5*5 m) men betydelsefull. Den har ett nationalromantiskt uttryck, med sina nästan en meter tjocka gråstensväggar och sitt svängda tälttak täckt av tjärat brädspån. Taket kröns av en glob och en sjuuddig stjärna, två av Nordenskjölds mest använda 1
2 dekorationsmotiv. Kyrkogården har en välbevarad tidskaraktär och tidstypiska växtmaterial. Av de förändringar som gjorts störs upplevelsevärdet mest av de ovan nämnda hårdgjorda gångarna samt den ekonomibyggnad som uppfördes utan tillstånd från RAÄ Den ligger norr om likboden och är en rektangulär träbyggnad med ljusgrå lockpanel och rött tegeltak. Kyrkan Kyrkan uppfördes åren , i en tillbakablickande blandstil mellan 20-talsklassicism och barock. Ritningarna upprättades 1920 av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm, och byggentreprenör var Norrfors snickeriaktiebolag. Kyrkan är disponerad med torn i nordost, ett bredare rektangulärt långhus, ett smalare utskjutande rakt korparti i sydväst samt en sakristia i vinkeln mellan kor och långhus i söder. Kyrkan har en stomme av stående timmer på en grund av kilad sten. Långhusets och sakristians sadeltak täcks av enkupigt lertegel och över koret är taket valmat. Det förhållandevis låga och breda tornet avslutas med en ljudvåning utformad som ett genombrutet galleri med brunmålade balusterdockor. Takfallet ovanför är insvängt och har en lökkupol med en spetsig hög spira som avslutas med glob och kors. Hela torntaket med spira är täckt av tjärat brädspån. En spånklädd nockprydnad med kors och vimpel finns även på andra sidan av långhuset, mot koret. Fasaderna är klädda med varmt beigevit stående locklistpanel och har i dagsläget något ljusare vita detaljer, såsom dörr- och fönsterfoder, hörnpilastrar, lisener mellan långhusets fönster samt omfattningen runt huvudentrén. Långhuset har omvikt takfot, ett typiskt drag för 1920-talet, och tornets hörnpilastrar avslutas på samma höjd och på motsvarande sätt. Längs långhusets sidor finns höga rundbågiga fönster, men i övrigt är fönsterformerna runda och kvadratiska. De småspröjsade rutorna har rödbruna bågar. Samma färg återfinns på de rutmönstrade dörrarna. Sidoingångarna längst bak på långhusets långsidor och på korgaveln är liksom sakristieingången stickbågiga och försedda med ett ovalt litet fönster. Kyrkporten i tornets bottenvåning är rektangulär och har svarta gångjärnsbeslag samt ett mycket konstfullt smitt lås på insidan. Omfattningen med pilastrar, profilerat bjälklag och avrundat överstycke flankeras av två karaktärsfulla och för Nordenskjöld så typiska lyktor. Kyrkans yttre är i stort sett oförändrat sedan byggnadstiden, förutom att färgsättningen ändrats flera gånger och att tegeltaket lades om Kyrkan målades senast om 2007 och den nuvarande färgsättningen är troligtvis något ljusare än den ursprungliga som beskrevs som sandfärgad. Kulören upplevs som varm och inbjudande, men tyvärr blev kontrasten mellan fasadfärg och snickeridetaljer väldigt liten, vilket gör att detaljerna idag inte syns så mycket som arkitekten avsett. Ljudvåningen är sedan länge brunmålad men var ursprungligen tjärad, vilket skulle passa kyrkans karaktär bättre. Utöver ändrad färgsättning är det största ingreppet den handikappanpassning som gjordes Man har undvikit separat ramp genom att hela marknivån istället har anpassats så att vägen sluttar från grindstolparna fram till kyrkporten, men tyvärr framstår materialvalet, i synnerhet betongplattorna med frilagd ballast, som ett främmande inslag i kyrkomiljön. Den ursprungliga trappan som togs bort var femsidig och fem trappsteg hög. Ett tornur sattes in
3 Genom kyrkporten kommer man in i vapenhuset i tornets bottenvåning. Både vapenhuset och sakristian har plana vita brädtak med synliga dekormålade mörkare bjälklag, samt vita väggar, lackade trägolv, mörka socklar och mörka dörrar. Båda utrymmena är välbevarade. Kyrksalen är treskeppig med avgränsande pelare mot de två lägre och smalare sidoskeppen. Mittskeppet täcks av ett brett och högt spegelvalv, gestaltat som ett treklövervalv med synligt tvärgående bjälklag. Takets svängda former och färgsättning i grått och blått för tankarna till den folkliga barocken. Flera motivmålningar finns på taken; valven är täckta av moln, valvhjässans spegel har målade evangelistsymboler och frisen längs valvets bas är målat med äggstavsmönster. Sidoskeppen har plana rödbruna tak med fyra sjuuddiga blå stjärnor. Dekorationsmåleriet (förutom evangelistsymbolerna) är utfört av konstnären Yngve Lundström, som ofta samarbetade med Nordenskjöld. Väggarna i kyrkorummet täcks av stående gråvit slätspontad panel. De avgränsande pelarna i kyrkorummet är marmorerade i blågrått och kröns av kapitäl som liknar lotusblommor. Golven utgörs av lackade furubräder. Koret är indraget och upphöjt med två trappsteg. En diskret placerad och utförd hk-ramp finns vid östra sidogången utanför predikstolen. Det runda korfönstret är ritat av Yngve Lundström och har gröna glasmålningar som föreställer Jerusalem, den heliga staden. Bänkinredningen är öppen och disponerad med mittgång och sidogångar samt bänkar mot ytterväggarna. Bänkarna går i grått och gråblått, med rektangulära gavlar och marmorerade speglar som liksom överliggarna är brunröda. Altarringen är halvrund med marmorerade speglar. Altartavlan är målad av Gunnar Torhamn och utgörs av ett altarskåp (triptyk) med krönande spiror och stjärnor över gångjärnen. Predikstolen är femsidig med fristående nedåt avsmalnande kolonetter som flankerar förgyllda skulpturer. Dessa föreställer Kristus och de fyra evangelisterna och är utförda av skulptören David Wretling Predikstolens platta ljudtak kröns av likadana spiror som altarskåpet. Läktarbarriären som bara når över mittskeppet är rakt framtill och insvängt på sidorna samt har marmorerade speglar. Färgsättningen på den fasta inredningen går huvudsakligen i grått, mörkare gråblått och brunrött. Den är väl sammanhållen i hela kyrkan. Interiören har genomgått en del förändringar sedan byggnadstiden, men inget som allvarligt förändrat karaktären. Uppvärmningen med varmluft ersattes av elektrisk värme 1954 och i samband med det togs en del bänkar bort. Vindstrappan som ursprungligen anslöt direkt från vapenhuset kompletterades med en spiraltrappa från kyrkorummet. En toalett inreddes i vapenhusets södra del. Spegelvalvet kompletterades med evangelistsymbolerna i valvhjässan av konservatorn Gösta Lindström, Stockholm. Tidigare var valvhjässan målad i mörkblått med stjärnor i guldfärg. År 1957 byttes den låga rektangulära klassicistiska orgeln på läktaren ut mot en ny, mera framträdande barockinspirerad Grönlundorgel, med orgelfasaden ritad av arkitekt Jörgen Fåk, Stockholm. Åren skedde en ny restaurering, under ledning av Rolf Sixtensson, VAB, Umeå. Bland annat förlängdes korgolvet något mot kyrkorummet och hk-rampen vid långhusväggen till vänster om koret tillkom. En avbalkning gjordes under läktaren för inrymmande av klädrum och städskrubb. Golvet slipades, altaret flyttades fram, några bänkar togs bort både längst fram och längst bak i kyrkorummet, en ny ambo tillkom liksom högtalaranläggning, spotlights och dynor till bänkarna. Kyrkan är ommålad flera gånger invändigt. 3
4 Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Norrfors kyrka är en god och välbevarad representant för 1920-talets historiskt och nationellt tillbakablickande träkyrkobyggande, med drag hämtade från såväl klassicism som nationalromantik och barock. Kyrkan följer det klassicistiska mönstret med torn, långhus och kor i sin längdriktning, även om kyrkomiljöns placering i Norrfors gjort att koret ligger i sydväst istället för öster som är det vanliga. Klassicistiska drag är också de rundbågade fönstren, hörnpilastrarna, lisenerna och locklistpanelen. De barocka dragen för tankarna till bondebyggmästarnas verksamhet i Norrland på 1700-talet, t.ex. tornets genombrutna gallerverk, lökkupolen och tornspiran. Under nationalromantiken uppvärderades sådana stildrag, vilket gör det lika rätt att beskriva tornet som nationalromantiskt. Även bisättningshuset med sina tjocka naturstensväggar och tjärade spånklädda tak är nationalromantiskt. I kyrkans inre märks barockinfluenserna främst i det svängda spegelvalvet, men även i viss mån i färgsättningen och predikstolen. Överhuvudtaget uppvisar kyrkan en blandstil, där också Nordenskjölds personliga stil fick stort utrymme. Kyrkans fasta inredning har många särdrag som även finns i andra kyrkor av Nordenskjöld. Här kan bl.a. nämnas predikstolens nedåt avsmalnande kolonetter, spirorna med stjärnor på altarskåpet och predikstolen, armaturernas och lampetternas utformning samt urnorna med eld som är placerade på de främsta bänkarna. Oftast placerade Nordenskjöld obelisker med genombrutna sniderier här, men urnor var också ett av hans favoritmotiv. Helhetsintrycket är stilhistorisk lekfullhet men samtidigt genomarbetad värdighet, vilket präglar alla Nordenskjölds kyrkor. Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden. Den har bytt färgsättning flera gånger men den nuvarande är relativt bra. Interiören är något mera förändrad men måste ändå betecknas som intakt och välbevarad. De restaureringar som har genomförts har varit varsamma och kyrkorummet är tämligen rent från sentida tillägg. De många ommålningarna är fint gjorda och kyrkan är därför i gott skick och med en väl sammanhållen färgsättning. Dessvärre innebär det samtidigt att interiören har desto mindre patina. Även golvslipningen bidrar till detta. Sammanfattningsvis utgör kyrkan och kyrkomiljön ett gott exempel både för sin tid och för Knut Nordenskjölds personliga stil, helhetsgestaltande omsorg och rika produktion i länet. Den främsta parallellen i länet är Kåge kyrka (1925), som är snarlik med sin spånklädda spira med lökkupol och liknande rumsgestalning. Kåge kyrka har dock genomgått betydligt fler förändringar, inte minst invändigt, och upplevs därför som mindre välbevarad än Norrfors. Den fasta inredningen har också paralleller till Sankt Olovs kyrka i Skellefteå, Åsele kyrka och Överklintens kyrka. De två förra är dock manifesterande stadskyrkor i sten, medan Överklintens kyrka inte ursprungligen är ritad av Nordenskjöld, utan bara ombyggd efter ritningar av honom. Alla tre har också äldre begravningsplatser en bit bort, medan Norrfors kyrkogård är samtida med kyrkan. Av Nordenskjölds landsortskyrkor är Norrfors den mest välbevarade i stiftet, och av särskilt värde är att han inte bara har ritat kyrkan med all dess inredning utan också har planerat kyrkogården och ritat bisättningshuset, portstolparna och vissa gravvårdar. Miljön är därmed representativ för det helhetstänkande som med hög arkitektonisk ambition präglar hans arkitektverksamhet. Det är därför viktigt att bibehålla alla originaldetaljer och att vara restriktiv med nya tillägg. Detaljerna, såsom lås, lampetter och armaturer, har också höga estetiska och hantverksmässiga kvaliteter och är utförda av en lokal 4
5 konstsmed. Slutligen är samarbetet med Yngve Lundström och Gunnar Torhamn både typiskt för Nordenskjölds kyrkor och konstnärligt värdefullt. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Den välbevarade kyrkan utgör stiftets mest orörda representant för en landsortskyrka i trä med tillbakablickande drag från 1920-talet. Allt från gravvårdar på kyrkogården till detaljer i kyrkorummet är utformade med konstnärliga ambitioner av samme arkitekt, Knut Nordenskjöld. Miljön utgör därför också stiftets bästa exempel på hans helhetsgestaltade och historieblandade arkitektverksamhet i en enklare landsortskyrka. Den välskötta kyrkogården utgör ett fint exempel på 1920-talets kyrkogårdar med lokala växtmaterial och klippta häckar (häggmispel) som var typiska för sin tid. Grusgångarna, stenmuren och de karaktärsfulla grindstolparna har ett miljöskapande värde och utgör en värdefull inramning till kyrkomiljön. Bisättningshuset saknar motsvarighet i länet genom sin gedigna utformning i nationalromantik. Dess historicerande form och hantverksmässiga materialanvändning är viktiga karaktärsdrag som samspelar med kyrkans tornspira och takryttare, stenmuren och grindstolparna. Litteratur- och källförteckning Bebyggelsehistorisk tidskrift. Övre Norrlands kyrkor. Nr 22, Uppsala Hållén, Agneta. Nya svenska kyrkor, del III, Norrland. Stockholm Våra kulturmiljöer. Program för kulturmiljövård i Nordmalings kommun. Umeå Vård- och underhållsplanen för Norrfors kyrka. Västerbottens museum Inventeringsdatum: , revidering Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Andreas Grahn 5
6 Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län Norrfors, vid Lögdeälven ca 4 mil nordväst om Nordmaling, växte fram som ett stationssamhälle sedan stambanan byggts på 1890-talet. Det växande samhället fick sin kyrka Den förlades söder om järnvägen (som skymtar i bildens överkant), medan större delen av samhällets bebyggelse ligger norr om järnvägen. Kyrkplatsen omges av skog. Vid parkeringen i öster ligger församlingshemmet och ännu längre österut skolan i tegel från 1950-talet. Satellitbild från Hela kyrkomiljön är gestaltad av arkitekten Knut Nordenskjöld och därför väl sammanhållen; allt från kyrkan med dess inredning till kyrkogården, bogårdsmuren med grindstolpar, bisättningshuset och rent av enskilda gravvårdar. Det utgör stiftets mest kompletta exempel på Nordenskjölds lite enklare landsortskyrkor. Genom att allt är så välbevarat är det också länets bästa exempel på 1920-talets träkyrkor i tillbakablickande blandstil med inslag av 1920-talsklassicism, barock och nationalromantik. Det nationalromantiska bisättningshuset och bogårdsmuren har släktskap med tornavslutningen och utgör betydelsefulla inslag i miljön. Något störande genom placering och/eller färgsättning är däremot ekonomibyggnaden samt lyktstolpar och motorvärmarstolpar. Foto: Andreas Grahn/ Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
7 Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län Ovan: Kyrkan har många fina detaljer, t.ex. kyrkportens lås i konstsmide. Överst, vänster: Kyrkan målades om i nya kulörer 2007, utan att tillstånd enligt kulturminneslagen söktes och utan antikvarisk medverkan. Utförandet har en del brister och kontrasten mellan fasadens och snickeridetaljernas kulörer är för liten. Handikappanpassningen av huvudentrén gjordes 1988 och är hårdgjord bl.a. med plattor med frilagd ballast, som utgör ett främmande inslag i denna miljö. De skulle, liksom det relativt grova gruset, med fördel kunna bytas mot ett finare stenmjölsliknande grus. Vänster: Bisättningshuset saknar motsvarighet i länet genom sin gedigna utformning i nationalromantik. Notera släktskapet med grindstolparna. Kyrkogården är tidstypisk för 1920-talet, med lokala växtmaterial, planterade björkar och rumsbildande välklippta rygghäckar av häggmispel. Knut Nordenskjöld har även formgett en del av gravvårdarna. Gångarna är huvudsakligen grusade. De som är plattlagda bör ändras tillbaka till grus. Foto: Andreas Grahn/ Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
8 Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län Kyrkan präglas av det barockmässigt svängda spegelvalvet, takets och inredningens relativt mörka färgsättning i blågrått och brunrött samt Nordenskjölds formspråk som genomsyrar de flesta detaljer. Nästan allt av originalinredningen är bevarat och relativt lite har tillkommit. Patinan är dock begränsad eftersom golven är slipade och interiören ommålad, men Yngve Lundströms fina dekorationsmåleri i taket (molnen, äggstavsfrisen etc) är intakt. Kyrkorummets disposition och utformning återanvändes av Nordenskjöld i Kåge kyrka, som är året yngre. Av dessa två kyrkor är Norrfors den mest välbevarade. Den tidigare orgeln med sin klassicistiska fasad byttes 1957 mot den nuvarande Grönlundorgeln med en mer barockinspirerad fasad, som också infogar sig fint i kyrkorummet. Foto: Andreas Grahn/ Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
9 Norrfors kyrka, Nordmalings kommun, Västerbottens län Ovan, vänster: Predikstolen och altaruppsatsen har tydliga särdrag som är typiska för Nordenskjöld, bl.a. spirorna, stjärnorna och de nedåt avsmalnande kolonetterna. Liknande utformning finner vi bl.a. i Kåge kyrka. Predikstolens skulpturer är skapade av David Wretling, korfönstret av Yngve Lundström och altartavlan är målad av Gunnar Torhamn. De två senare samarbetade mycket ofta med Nordenskjöld. Högtalarna bör kunna få en mer diskret placering och utformning. Ovan höger: De genomarbetade och eleganta belysningsredskapen är alltid en viktig beståndsdel i Knut Nordenskjölds arkitektur och har ofta även hantverksmässiga värden. Bilderna visar ljuskronorna och lampetterna i kyrkorummet, samt lyktorna som flankerar huvudentrén exteriört. Ovan, vänster: Yngve Lundströms dekorationsmåleri, här i form av molnformationer och äggstavsfris, har ett konstnärligt och upplevelsemässigt värde. Pelarkapitälen i form av lotusblad återfinns också i Kåge kyrka. Ovan, mitten: Vapenhuset, med synligt och bemålat bjälklag, mörka spegeldörrar och socklar samt karaktäristisk Nordenskjöldlykta. Ovan, höger: Sakristian, med en inredning och färgsättning som påminner om vapenhusets. Foto: Andreas Grahn/ Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 (där inte annat anges).
Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merSankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om
Läs merFinnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merÖverklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Överklintens kyrka, Robertsfors kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Överklinten ligger i Rickleåns älvdal, 12 km nordväst
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merSPANNARBODA KYRKA. Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Harparboda 1:10, Fellingsbro församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Spannarboda kyrka är belägen i det glest bebyggda stationssamhället Spannarboda i Fellingsbro
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merLatikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Latikbergs kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Byn Latikberg ligger i skogslandet ca 2 mil öster om Vilhelmina.
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs merVEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län
Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön I utkanten av Vedevågs brukssamhälle ligger Vedevågs kyrka på en höjd. Kyrkoanläggningen Kyrkan
Läs merFläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
Ljusdals kyrka, Gävleborgs län 4 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen Ljusdals kyrka och klockstapel från nordväst. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2003-05-02. 2.1 Kyrkomiljön Ljusdals kyrka
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merBREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid
Läs merDorotea kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Dorotea kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Dorotea tätort ligger på en södervänd bergssluttning med utsikt mot Bergvattensjön
Läs merMörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan
Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen
Läs merHolmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Holmsunds kyrka, Umeå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Holmsund ligger vid havet, ca 15 km sydost om Umeå.
Läs merLidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem
Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik
Läs merMariakorets dopfunt och matta
Miljön kring Överluleå kyrka Kyrkan står på en höjdrygg ovanför Bodträsket, i utkanten av staden och granne med ett mindre friluftsområde. Kyrkogatan som skär genom hela staden sträcker snett fram mot
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merLänsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107
Länsmuseet Västernorrland Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107 Piporgel, Sollefteå gravkapell r ---, REFE~EllSE
Läs merSura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Läs merHÄLLEFORS KYRKA. Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län
Hällefors Kyrkby 4:4, Hällefors församling, Hällefors kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Hällefors kyrka är belägen i västra utkanten av Hällefors centralort omgiven av skogsbygd.
Läs merBergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Läs merPetiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Petiknäs kapell, Norsjö kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Petiknäs är en by som ligger vid Petikåns utflöde i Skellefteälven,
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs merLundby kyrka. Nytt styrsystem. Antikvarisk rapport. Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:84 Lundby kyrka Nytt styrsystem Antikvarisk rapport Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Helén Sjökvist Lundby kyrka Nytt
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs merMunktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:8 Munktorps kyrka Nytt förrådsutrymme Antikvarisk rapport Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland Helén Sjökvist Munktorps kyrka Nytt
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs mer2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM
2008:25 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Öregrunds kyrka ÖREGRUNDS STAD, ÖSTHAMMARS KOMMUN BYTE AV VÄRMESYSTEM, OMBYGGNAD AV ALTARRING MM Johan Dellbeck, November 2008 Omslagsfotografi: Öregrunds kyrka, vy
Läs mer17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)
17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande
Läs merRestaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad
Restaurering av interiören i Torps kyrka Torps socken i Medelpad Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING
Läs merSorsele kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sorsele kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkans tidiga historia i Sorsele sammanfaller med kolonisationen av området, som
Läs merRestaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun
Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs mer2015:229 ANTIKVARISK MEDVERKAN VETA KYRKA OMLÄGGNING AV GOLV VETA KYRKA VETA SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:229 ANTIKVARISK MEDVERKAN VETA KYRKA OMLÄGGNING AV GOLV VETA KYRKA VETA SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Veta kyrka
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merMörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län.
Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Rapport 2011:47 Albin Uller Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid
Läs merBILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
Läs merBureå kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bureå kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kustsamhället Bureå ligger ca 20 km söder om Skellefteå. Från att
Läs merHackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Hackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Takrenovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:15 INLEDNING Under sensommaren och hösten 2008 har tegeltaket på Hackvads
Läs merK = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO
fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,
Läs merKaraktärsbeskrivning Arvidsjaurs kyrka
Karaktärsbeskrivning Arvidsjaurs kyrka Beskrivning och historik Kyrkomiljön Arvidsjaurs kyrka ligger i norra kanten av samhället, vid slutet av Storgatan som är samhällets centrum. Runt omkring kyrkan
Läs merMjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak
Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens
Läs merRisbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Risbäcks kyrka, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön År 1856 framlades vid en visitation i Dorotea församling önskemål
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Allhelgonakyrkan Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Allhelgonakyrkan Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift,
Läs merFatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Fatmomakke kyrka, Vilhelmina kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Fatmomakke, ca 116 km nordväst om Vilhelmina, har en lång
Läs merDnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2016-10-18 Dnr Ar-100-2015 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS
Läs merNordmalings kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Nordmalings kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den medeltida kyrkan med omgivande kyrkogård ligger mitt i samhället Nordmaling.
Läs merHjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16
Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Läs merÖrträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Örträsk kyrka, Lycksele kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Örträsk by ligger i kuperat skogs- och jordbrukslandskap omkring
Läs mer12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar
12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största
Läs merVilhelmina kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Vilhelmina kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Den långsträckta tätorten Vilhelmina ligger naturskönt till på en sydostsluttning
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Mistelås kyrka Mistelås socken i Alvesta kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet
Läs merDoktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm
Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.
Läs mer2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merÖ HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA
fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merYTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN
YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:01 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merKonstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg
Konstbacken Konstbacken östra 17, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Målningsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:25 2 Innehållsförteckning INLEDNING...4
Läs merGRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN
GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll
Läs merStensele kyrka, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Stensele kyrka, Storumans kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Stensele utgjorde huvudort i Umeälvens övre dalgång fram tills
Läs merVärmdö kyrka Rapport 2015:02. Antikvarisk medverkan vid installation av brandlarm i Värmdö kyrka. Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland.
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Värmdö kyrka Rapport 2015:02 Antikvarisk medverkan vid installation av brandlarm i Värmdö kyrka. Värmdö socken, Värmdö kommun,
Läs merNORA KYRKA. Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län
NORA KYRKA Kyrkan 1, Nora bergsförsamling, Nora kommun, Örebro län BESKRIVNING OCH HISTORIK Kyrkomiljön Nora är centralort i Noraskogs bergslag, där det funnits otaliga gruvor och hyttor från medeltiden
Läs merOxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box
Läs merANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING
ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merHIMMELSFÄRDSKYRKAN, HÖGANÄS HÖGANÄS 36:20
HIMMELSFÄRDSKYRKAN, HÖGANÄS HÖGANÄS 36:20 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2017 INSTALLATION AV PROJEKTOR OCH DUK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ HIMMELSFÄRDSKYRKAN, HÖGANÄS HÖGANÄS 36:20 HÖGANÄS
Läs merTäby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Täby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Fasadrenovering och lokal inre renovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:12 Inledning Under sommaren 2008 utfördes utvändiga,
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Resarö kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Resarö kapell Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Ytterby 4:175,
Läs merHilleshögs kyrka. Eva Wallström Rapport 2002:12. Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i
Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i Hilleshögs kyrka Byggnadsantikvarisk kontroll, Hilleshögs kyrka, Hilleshögs socken, Ekerö kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2002:12 Invändig rengöring
Läs merRestaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg
Restaurangvagnen inom byggnadsminnet Nora veteranjärnväg Nora socken och kommun, Västmanland Anordnande av uteservering 2010-11 Charlott Torgén Rapport 2011:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009
Läs merIngarö kyrka. Antikvarisk medverkan vid utvändig ommålning av Ingarö kyrka, Ingarö socken, Värmdö kommun, Uppland. Gunilla Nilsson Rapport 2009:39
Ingarö kyrka Antikvarisk medverkan vid utvändig ommålning av Ingarö kyrka, Ingarö socken, Värmdö kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2009:39 2 Ingarö kyrka Antikvarisk medverkan vid utvändig ommålning
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ljusterö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ljusterö kyrka Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Österåker
Läs merLJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN
LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merTvå av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta.
LILLA Raksta Omgivning Området Raksta är relativt kuperat och bebyggt med fritidshusbebyggelse som uppkommit efter styckningen av området på 1950-talet. Fritidshusen i området är under omvandling till
Läs merVIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK
VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs merLaxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
Läs merVIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift
VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STENMURAR etapp III, 2014-15 Antikvarisk rapport T.v.: Södra delen av den nord-sydliga stenmur, som omgärdar den äldre delen
Läs merGlanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21
Glanshammars kyrka Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014 Anneli Borg Rapport 2014:21 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna
Läs merKaraktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka
Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Asa kyrka Asa socken i Växjö kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av vård- och
Läs merUmeå stads kyrka, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Umeå stads kyrka, Västerbottens län Kyrkomiljön Umeå stads kyrka är belägen i centrala delen av staden, i anslutning till Umeälven
Läs mer