Silversparren. Tidskrift för Furstendömet Nordmark. Januari 2011, AS XLIV. Nr 301

Transkript

1 ilversparren Nr 301 Tidskrift för Furstendömet Nordmark Januari 2011, AS XLIV Avsändare: Silversparren SKA Nordmark Robert Hedström Brudslöjevägen Västerås SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÈ Kalendarium 5-7 November Kingdom University November Arvtornering och Novemberfest November St:Cecilia

2 Krönikörens ord Tänk vad fantastiskt roligt det kan vara att göra en tidning! På dagen för deadline hade ett enda bidrag kommit in till tidningen. Men efter en frustrerad liten efterlysning började det strömma in material, artiklar, kuriositeter och även specialgjorda illustrationer till en del artiklar. Så plötsligt satt jag sent på kvällarna och slet mitt hår för att få ihop en tidning där allt, eller i alla fall så mycket som möjligt, skulle få plats. Vissa bidrag har redigerats hårdare än andra, men jag tror att tidningen i längden vinner på det. Jag vill passa på att tacka alla för fantastiskt engagemang och synnerligen fina och blandade bidrag till detta nummer av Silversparren och jag hoppas att ni tänker fortsätta att skicka in material. Jag önskar alla Nordmarkare god läsning, och ni kan gärna visa detta nummer för de ickeprenumeranter som kanske tror att det inte skrivs något intressant i tidningen. För nog finns det mycket intressant läsning. Och historieskrivning, jag kunde inte förmå mig att skära ner den nykrönta baronessan av Gotviks egna och mycket personliga berättelse om vägen till Gotviks baronistatus. Och jag vill särskilt uppmärksamma Lovisa af Tallkotten, som erbjudit sina tjänster som illustratör. Tänk en sådan lyx att kunna skicka utvalt material och få särskilt gjorda illustrationer. Jag välkomnar flera sådana initiativ. Jag ska nu själv studera Myllas artikel om hur man inreder en bankettsal medan jag planerar Gourmetfest i Styringheim i februari Väl mött i drömmen! Renika Rikardsdottir Om Silversparren Furstendömet Nordmark är den svenska delen av Th e Society of Creative Anachronism Inc. (SCA). SCA är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening som samlar de som är intresserade av åren Silversparren ges ut av den svenska stödföreningen SKA Nordmark och gör därför inte anspråk på att återge SCA s offi ciella ståndpunkter. För innehållet i Silversparren svarar artikelförfattarna själva, där inte något annat anges. Allt material tillhör författaren och faller under svensk upphovsrättslag. Prenumerationer och medlemskap: Medlemskap i SKA Nordmark inklusive prenumeration på Silversparren i pappersformat kostar 300 kr per år (12 nummer). Medlemskap inklusive prenumeration på Silversparren i digitalt format kostar 100 kr. Summan betalas in till lokalförening eller till plusgiro (SKA Nordmark). Ange namn och adress. SKA gör inte efterforskningar. Vänd er med alla prenumerationsfrågor till kassören (skattmästaren). Medlemskap ska också registreras via Nordmarks webbaserade census. Bidrag: Texter: Manusstopp är alltid den 10:e i varje månad. Hand-/maskinskrivet material ska vara lättläst. I elektronisk form, skicka in bidrag som textfi ler, gärna i RTF- eller TXT-format, via e-post eller på PC-disketter. Bilder: Digitala bilder bör ha en upplösning på minst 150 dpi och vara ca 10x10 cm stora. De fl esta fi lformat går bra, även papperskopior och foton. Retur: Vill du ha disketter, papper eller foto-cd i retur, bifoga frankerat adresserat kuvert. Illustrationer: Maria Markenroth, Lena Torp, Andreas Westerlund, Maud Lagerborg, och medeltida konstnärer, där ej annat anges. Krönikör: Åsa Hestner Blomqvist, Brunnsvägen 152B, Strängnäs, , kronikor@nordmark.org Ansvarig utgivare: SKA Nordmarks ordförande Josefi na Åsemyr, Södra Slottsgränd 5, Visby, , seneschal@ nordmark.org Upplaga: 70 ex Värmegatan Göteborg Baron Clemens de Gey (Joel Vestman) D. Astridh Thorkilsdotter (Marika Johansson) drots@gotvik.se C. Katarina Krognos (Katarina Dahllöf) Gyllengran (Medelpad) D Filippa Birgersdotter (Sara Åström) drots@gyllengran.se C Eirik Hårfager (Erik Johansson) kastellan@gyllengran.se Holmrike (Stockholm) D Sir Cormac Lawless O Toole (Roger Heinänen) Bergsundsgatan Stockholm Korvmack@Hotmail.com Juneborg (Jönköping) D Astrid Johnsdotter Torp (Lena Torp) Gissebäck, Solbacka Nässjö lena.torp@brinell.nassjo.se Baroniet Styringheim (Gotland) D Agnes Odygd (Agnes Edgren) Jungmansgatan Visby tel: drots@styringheim.se C Vicomtessa Whilja Af Gothia (Malin Ahlén) S:t Hansgatan Visby kastellan@styringheim.se Ulvberget (Skaraborg) D Gunborgh Evertsdotter af Juleta (Erika Ogenholt) Madlyckevägen Mariestad , C Vallmar Knutsson af Aranaes (Mattias Törnblom) Södra vägen Mariestad , tornis@bostream.nu Uma (Umeå) D Herr Erik Sternschild av Ingelsgård (Ingemar Hansson) Tegsvägen 2 B Umeå , erik@skauma.org C Egil Troll (Andreas Eriksson) Köpmangatan 36 A Vännäs fkfj un@hotmail.com Vitterheim (Umeå) D Adele Ingemarsdotter (Ingmari Jacobsson) Öbackavägen 16Z Umeå , ingmarie@kommunicera.umea.se Intressegrupper Skellitta (Skellefteå) D Odal Gunnarsson (Mats Långdahl) Ulriksgatan KÅGE , matslangdahl@hotmail.com C Erik Brännare (Andreas Johansson) antman99@rocketmail.com Örehus (Helsingborg) D Alazaïs de Cordes (Anna Andersson) Jonstorpsvägen Ödåkra , anna_s_andersson@yahoo.se C Jorunn Geirisdotter (Elisabeth Jönsson) Västergatan 23F Billesholm ej_orehus@yahoo.se SKA-Nordmark Ordförande Josefina Åsemyr (Jovi Torstensdottir) Kassör Daniel Johansson (Engli Ingimarrsson) Sekreterare Åsa Johnsson, Stockholm (Torunn Egilsdotter Ask) Ledamot och vice kassör Kristina Rudbjer, Uppsala (Vanna Edwinsdochter Dawburn) Ersättare Cecilia Svensson, Göteborg (Cecilia de Conway) Ersättare Zakarias Persson, Luleå (Egil Drakhufvud)

3 Drachenwald Kungapar UlfR Blodfotur Fallgerson (Chris Hall) 24 Peppertree Road, Vredehoek Cape Town 8001 South Africa Caoimhe Ingen Domnaille (Zoe McDonell) 24 Peppertree Road, Vredehoek Cape Town 8001 South Africa sca.org Drots Hertig Sven Gunnarsson (Robert Hedström) Brudslöjevägen Västerås seneschal@drachenwald.sca.org Krönikör Raphe Cuthbert (Ian Walden) 3 Campion Way, Lynnington Hampshire SO 41 9LS, UK chronicler@drachenwald.sca.org Nordmark Furstepar Torbjörn Åbryte (Jerker Lindekrantz) Larum Rödeby furste@nordmark.org Eira af Attemark (Ida Caroline Cliff) Slånbärsgården Häljarp furstinna@nordmark.org Drots Grevinna Jovi Torstensdottir (Josefina Åsemyr) Kristinedalsgatan Kungälv jovi@styringheim.se Baronpar av Styringheim Jorulf från Valle baron@styringheim.se Eisarwes Märta baronessa@styringheim.se Kronor och ämbetsmän Chatelan Lord Edricus Filius Off aeus (Jonas Evertsson) Härold Herr Agmund Stoltefoth (Anders Lundgren) Muskötstigen Sollentuna silkfi st@hotmail.com MoAS Helwig Ulfsdotter (Agnes Bohman Boyle) Fjärdhundragatan Uppsala ladyhelwig@yahoo.se Marsk George FitzHume (Ola Widell) Finkgatan Malmö , georgefi tzhume@hotmail.com Fäktmarsk Vicomte Eirik Hårfaget (Erik Johansson) Hästmarsk Elise M Gillione (Lisa Bonnier) Norrvad 1063 A Bergshamra , allegro@swipnet.se Bågskyttekapten Vakant Historiker Åsa Fredriksdotter (Åsa Baihofer) Präntare Adorián Piroska (Edit Mag) Torsgatan Visby / tide_gam@yahoo.com Skattmästare Engli Ingimarrsson (Daniel Johansson) Risbacka Södra Härryda skattmastare@nordmark.org engli@ingimarrsson.se Krönikör Renika Rikardsdottir (Anne Malmborg) Bro Stenstugu Vosby kronikor@nordmark.org Lokala grupper D=drots C=chatelan Aros (Uppsala) D Vicomtessa Ermingard Hawenthorn (Monica Nilsson) c/o Hildebrand Granitv. 10A Uppsala ermingard@yahoo.com C Hedvig (Sara Bladlund) Box 181 Tryff elvägen Uppsala , tjenare85@hotmail.com Attemark (Skåne) D Countess Cecilia Jaeger (Cecilia Lindström) Allhelgonna Kyrkogata 6b Lund cecilindstrom@hotmail.com C Lord Edricus Filius Off aeus (Jonas Evertsson) jonas_evertsson@yahoo.se Baggeholm (Blekinge) D Lord Winrik af Athlenburg (Niclas Östergren) Älgvägen Kallinge , niclasostergren@hotmail.com Frostheim (Boden, Luleå) D Herr Egil Drakhufvud (Zakarias Persson) Gevärsvägen Luleå zacke@evolinteractive.com C Alric DeMourne (Markus Åhman) Morkullegränd Luleå markus.ahman@glocalnet.net Gotvik (Göteborg) Baronness Felicitas Schwartzenbergin (Malin Berglund) Drotsens ord Det nya mundana året 2011 har nu tagit vid men av AS 45 är det ännu fem månader kvar. Den trettonde mars under firandet av St Egon i Baroniet Gotvik stundar Nordmarks årsmöte där jag kliver ner från min post som drots i detta fagra furstendöme. En ämbetsmannaperiod inom SCA är två år med möjlighet att sitta som max två på varandra efterföljade perioder, vilket jag nu har gjort. Inom Nordmark har vi många ämbetsmän och de behöver alltid en hjälpande hand. Om du är intresserad av att i framtiden vara ansvarig för något avdessa ämbeten kan det vara bra att tala med ämbetsmannen i fråga om att gå in som vice ämbetsman för att på så sätt kunna vara delaktig redan nu och dessutom lära sig ämbetet innan det är dags att ta över själv. Nordmarks ämbetsmän är: Präntare Fru Adorián Piroska (Edit Mag) Härold Herr Agmund Stoltefoth (Anders Lundgren) Historiker Fru Åsa Fredriksdotter (Åsa Baihofer) Kastellan Lord Edricus Filius Offaeus (Jonas Evertsson) Hästmarsk Vicomtessa Elise M'Gillione (Lisa Bonnier) Hemsidesansvarig Herr Engli Ingimarrsson (Daniel Johansson) Fäktmarsk Herr Fardäng Skvaldre (Roger Svalberg) Marsk Sir George fitzhume (Ola Widell) MoAS Vicomtessa Helwig Ulfsdotter (Agnes Bohman Boyle) Drots Grevinna Jovi Torstensdottir (Josefina Åsemyr) Krönikör Fru Renika Rikardsdottir (Anna Malmborg) För Nordmark och drömmen drots Jovi Torstensdottir

4 Högt skattade invånare i Nordmark! Fursteparets ord Det har nu gått en liten tid sedan Vi steg upp på tronen. Vi gillar det Vi ser i Nordmark just nu. Kreativiteten flödar och evenemangen avlöser varandra tätt! Furstinnan deltog i firandet av Kung Attes Vinterfest i det frostbitna Attemark. Det var en tillställning med het glögg, hantverkande och som sig bör i Attemark, riktigt god och riklig mat! Stämningen var varm trots kylan utanför och Atte kan vila lugn tills nästa hippa till hans ära. Vi vill passa på att här påminna alla som åker på evenemang att ta med sig något att ha medhavda drycker i. En kanna eller flaska av något slag som inte drar blickarna till sig. Det gör det mycket lättare för alla runt omkring att uppleva drömmen. Även andra moderna saker såsom kameror, telefoner etc tycker Vi vore trevligt om de döljs i möjligaste mån. Vi ser fram emot kröningen av vårt nya Kungapar som går av stapeln i januari och hoppas att de får en framgångsrik regeringsperiod. Vi vill gärna ha in rekommendationer på utmärkelser! Känner du någon eller känner till någon som behöver uppmärksammas för idogt arbete i föreningen på konstnärligt eller annat plan. Tveka då inte, utan skicka in din rekommendation till oss! Väl mött, allt Nordmark! Eira, Furstinna Torbjörn, Furste Gourmetfest och barnevent 4-6 februari 2010 Styringheim välkomnar alla, stora och alldeles särskilt de små, till Gourmetfest. Kom och delta i en helg fylld med aktiviteter, pyssel, musik och spel för stora och små! Site: Endre Bygdegård, strax nordost om Visby, Gotland (ingen gatuadress) Craschspace i sovsal, dusch finns på siten. Siten öppnar klockan fredag kväll, en enklare middag kommer att serveras runt Fri tillgång till olika spel under kvällen och förhoppningsvis någon gemensam aktivitet. Lördagen: Frukost serveras 7-9. Lekar och pyssel inomhus. Lunch 11.30, eftermiddagsfika vid Bankett klockan Vickning serveras för de föräldrar och andra som inte somnat vid Söndag: Frukost 7-9, städning och hopplockning. Siten stänger Eventet är av förståeliga skäl diskret vått. Mer information kommer att publiceras löpande på: Där kommer även anmälningsformulär att finnas. Autokrater Fru Etla fra Aos (Emma Holmqvist) emmabholmqvist@hotmail.com Fru Renika Rikardsdottir (Anna Malmborg) menglad@swipnet.se

5 Dragons Needle s challenge for 2011 We have Dragons! - Fabric: wool - Fabric size: 20,0 x 20,0 cm (7,9 x 7,9 inch) + ca. 1,5 cm (0,6 inch) Surplus for sewing - Fabric color: every color allowed - Embroidery: every technique allowed - Important restrictions: 1) at least one dragon per patch (or more!) ; 2) the basic fabric for the patch should be wool, you can use silk, linen, wool, metal,... (thread or fabric) to embroider it - Start date: 1st of January End date: October 2011 (please send in your patches till 1st of October) - The project is open to everyone - you don't need to be a Guild member to join this project. - Every embroidery technique and skill is welcome - please don't hesitate to contact me if you are interested!! If you ever had a favourite picture or story including at least one or more dragons - this is the time to embroider it! Dragons fighting against knights, dragons sleeping at the top of a hoard, dragons flying above woods, lakes, fjords, mountains; dragons eating or scaring virgins, a dragon mother surrounded by kids, dragons who just lost their fight against the knight (or the other way round),... just take a journey through your memories and the old stories you read in books or you've been told - lets bring the old legends to life again! :) Thinking of all people and also the newcomers in some regions, who maybe haven't done a lot of wool embroidery till now, I would ask the lords and ladies who have some experience in wool embroidery to screw up their courage and to offer one or more wool embroidery classes at the next events they will attend or at a private embroidery & sewing evening for your local group - it would be great to see more lovely applique, intarsia,... and all the other possible kinds of wool embroidery in the future! Racaire, Guild Head Ostens väg genom historien Sägnen om hur osten upptäcktes har en exotisk och romantisk klang. Det berättas att för tusentals år sedan gav sig en asiatisk nomad ut på en resa, till häst eller på kamel, och hade med sig mjölk i en lädersäck gjord av en kalvmage. Sedan han i flera timmar taktfast skumpat fram i den varma solen blev han törstig och när han tittade i sin sadelsäck hade mjölken blivit ostmassa, den hade koagulerat. Han kan inte ha tyckt att innehållet var dåligt, ty från den stunden blev detta förfaringssätt en viktig metod att bevara mjölk. Ostens historia är lång och rymmer många myter och teorier, men också dokumenterade sanningar. Osttillverkning i system Ystning avbildades redan för 5000 år sedan i Mesopotamien och förekom i Egypten Ost nämns på flera ställen i Gamla Testamentet (ca f.kr.) och i Iliaden (ca f.kr.) beskrivs osttillverkningen lyriskt: Det är en sådan skön konst att den måste härstamma från gudarna. Det var dock romarna och grekerna som satte osttillverkningen i system, världens första paketerade ost härstammar från det gamla Kreta. Ost tillverkningen avstannade, det var en stor rockad runt om i världen, ledande länder försvann och nya tillkom osttillverkningen kom bort i röran, men upptogs igen på medeltiden. Först upptogs osttillverkningen av munkarna när kristendomen började spridas på allvar och de stora folkvandringarna ägde rum. Senare tillverkades ost på varje större gård. Med andra ord, munkarna i de syd- och mellaneuropeiska klostren var på 800- talet finsmakare medan vi i Norden fortfarande var barbarer. Först på 1000-talet började delikatesserna närma sig Sverige. Roquefort, Parmesan och Gorgonzola nämns då i svenska tullhandlingar På medeltiden fick osten betydelse i klostren som faste-kost. Flera ostsorter har sina rötter i klostrens mejerier. Tidigt gav man osten starkare smak genom kryddning och lagring t.ex. i gödselstacken. Fram till början av 1900-talet var osttillverkning en småskalig syssla.

6 Ostens historia i Sverige och att man använde sig av eldsken för att locka upp fisken. Detta gällde enlige Olaus Magnus ål och gädda. Våra tre mest populära ostar i Sverige; Präst, Herrgård och Grevé har olika lång historia. Prästosten nämns för första gången 1771 i Stockholmstidningen Dagligt Allehanda, men redan på 1100-talet användes den som betalningsmedel till kyrkoskatten. Under 1700-talet tillverkades världens första Herrgård och den jämförelsevis unga osten Grevé tillverkades för första gången på 1900-talet. Det vi oftast menar med ost i Sverige, den pressade hårdosten, har sitt ursprung i det vi idag kallar lantost eller bondost. Prästgården var i äldre tider församlingens medelpunkt. Prästen fick ofta lön i natura, bönderna betalade sitt tionde. Vid de s k ystena, ost- eller ystmöten på prästgårdarna, bereddes då en ost, som senare blev känd under namnet Prästost. Stora ostar var ett tecken på att man hade en rik gård med god tillgång till mjölk. Lady Lovisa af Tallkotten Denna ljustring av fisk skedde genom att man höll i ljustret och spetsade fisken. Men i Motala ström finns beskrivet att man kastade ljustret och att man hade en lina fastsatt i ljustret så att man kunde dra in ljustret med den fångade fisken. I Älvdalen och Lima finns belagt att man skjutit fisk med pilbåge. Pilen, som i dessa fall var försedd med fyra tenar med hullingar, kallades där för ljusterkolv. Och den fisk som fångades på detta sätt var gädda, lax och laxöring. Denna typ av pilbågsskytte är belagt så sent som från 1880-talet. Vidare beskrivs från Örkelljunga att fiske bedrivits med armborst med ljusterförsedda pilar. Det verkar alltså som den så kallade smålandsharkan som det småländska lejonet har i sin hand egentligen beskriver ett armborst avsett för fiske, dock känner jag inte till någon illustration av vapnet där spetsen på pilen varit formad som ett ljuster. Styrr Gizzursson Illustration av artikelförfattaren

7 Smålandsharka I den tidiga heraldiska litteraturen beskrivs det småländska landskapsvapnet som ett lejon hållandes en smålandsharka. I den moderna litteraturen så håller lejonet i ett armborst. När man söker vidare på smålandsharka får man inte mycket resultat. Ordet harka finns dock med i SAOB men i betydelsen: kratta (särsk. om med järnpinnar försedd dylik), räfsa. Det finns dock en annan betydelse av ordet: fisk. vid ändan av en trästång fäst kamliknande (av järn smidt) redskap (med smala pinnar utan hullingar) att fånga ål med. Harka är med andra ord även ett fiskeredskap vilket stärks av fiskerilagen där det går att läsa: Fiske får inte heller bedrivas med harka, ljuster eller med huggkrok, som är försedd med skaft, eller med andra redskap med vilka fisk kan spetsas. Så mycket tyder på att smålandsharkan var ett armborst som användes vid fiske, men uppgifterna om fiske med armborst i Svenska vatten är minst sagt knapphändiga. En längre tid blev denna fråga liggande tills jag i en bok hittade en bild på ett fiskearmborst. Tyvärr fanns det i denna skrift ingen vidare information eller referenser till denna fiskeform. Det visade dock på att smålandsharka borde referera till ett armborst använt till fiske och där spetsen var smidd som ett ljuster. I tidskriften Folkliv från 1942 har Håkan Fernholm beskrivit ljusterfiske i Sverige och de olika typer av ljuster som förekommit. I texten beskriver han harkljustret som förekommer i södra småland, dalarna, Värmland och de inre delarna av Finland. Det använder som hjälpmedel vid långrevsfiske. Denna fiskeform beskrivs redan av Olaus Magnus där han beskriver att fisken fångades nattetid Hova Riddarvecka Kaninkungen, Riddarcyklar och 125-procentiga skador År 1275 stod ett stort slag vid den lilla byn Hova i Västergötland. Det var bröderna Magnus och Erik som besegrade sin bror Valdemar med stöd av danskt rytteri. Efter det hände det inte så väldigt mycket i Hova på många hundra år, bortsett från skivlegenden och ABBA-profilen Stikkan Andersson. Inte förrän i slutet av 1980-talet, då man i Gullspångs kommun började tala om att ha någon festival i byn för att dra turister. Det gamla slaget kom på tapeten och 1990 hölls den första Riddarveckan i lilla Hova, en ganska liten affär, men driven av energisk lokalbefolkning. En av de största anledningarna till att det blev en Riddarvecka var att Per Nilsson, ledare för tornerspelsgruppen UltimaThule, just hade flyttat till byn. Detta var man inte sena att dra nytta av, och UltimaThule körde tornerspelsuppvisningarna under de första åren. I Skövde satt Ulvberget och funderade på vad vi skulle kunna göra för att vara med i spektaklet på något hörn. Det sägs att när man nyss har gått med i en förening ska man inte börja med att hålla i större evenemang, men plötsligt satt vi där, fyra ganska nya sca:iter, och var autokrater för den allra första Riddarveckans SCA-evenemang. Det var Helena Arnadotter Kula, Isabella Hansdotter Sprockhöfvel, Torbjörn Davidsson Stålklinga och undertecknad, med benäget bistånd från släkt och vänner. Det blev ett alldeles lysande stort litet evenemang, som satte tonen för de följande åren. Då andra evenemang ägnades åt det tidsenliga, bestämda fester, speciella torneringar, hov och formalia, ägnades Hova Riddarvecka åt allt det andra; umgänge, sömnad, brädspel, partaj avbrutet av dagliga uppvisningar i dräkt, dans och fighting. Hova blev evenemanget dit man inte åkte för att vara medeltida, utan för att ha semester och lära känna folk. Många är de jag aldrig hade lärt känna så väl om vi inte hade tillbringat dagar tillsammans i en skola, i en by där det inte fanns mycket annat att göra än att umgås med varandra. Första året hade Per Nilsson skänkt ett svärd till vinnaren i vår tornering, och de fem kämpar som var där slogs för kung och fosterland; dels för svärdet, men också för att ge publiken god underhållning. Och även om publiken inte krävde blod, så var det just det den fick! Kämparna var fem stycken. Lill-Erik fick en framtand utslagen, Harald en kindtand, Kasimir slog sönder knogarna, Comar spräckte läppen när han for i backen, och Ceowulf blev blåslagen i största allmänhet. Som om inte det vore nog skulle närvarande damer slåss med blöta tubsockor och grytlock. Jag har fortfarande ett ärr på höger armbåge. Trots dessa 125-procentiga skador på kämparna avgick Harald i slutändan med segern och tog hem svärdet.

8 Under åren dansades det, det paraderades, det visades fighting och såldes prylar och vi fick en del uppmärksamhet i byn och i media, vilket resulterade i ett antal nya medlemmar. Oftast hade vi vårt tillhåll i Hova Skola, men ett eller två år höll vi till i Hantverkshuset, den lokala bygdegården. Ett par år var det Nordmarks ting, och jag höll mitt första alldeles egna hov som drottning av Drachenwald på Hova -93. Hova var aldrig ett evenemang som gjorde sig känt för sin tidsenlighet. Det är svårt i en by, som förvisso en gång i tiden var skådeplatsen för ett historiskt slag, men där i stort sett all bebyggelse är från 1960-talet. Hur skapar man medeltidsstämning på en sådan plats? Man sätter prefixet riddar- på allt möjligt; Riddarvecka, riddarland, riddarspel, man kan luta sin riddarcykel mot riddarplanket och köpa en riddarburgare i riddarkiosken. Ni förstår. I skolan hölls det torneringar i brädspelet Neobunnies, där segraren korades till Kaninkung. En kväll under veckan hade vi Äventyr i Natten, eller nattsmyg som vi brukar kalla det i 4H; tipspromenad nattetid längs en bana snitslad med reflexer, med spännande stationer under vägen. Det var vid ett sådant tillfälle en mycket liten bil flyttades från vägen med mannakraft, och vi lärde oss att sjöjungfrur utan gummibåt inte heller har fiskstjärt, samt att skogen är farlig om natten, speciellt om man inte har någon ficklampa. Ett år utsågs Herr Hosa, vinnaren blev Herr Frithiof. Ett annat år hölls som en tribut till gamla evenemanget Silly Weapon en löjlig tornering, där kämparna inte bara fick slåss mot varandra och sig själva, utan även fick tävla i enlevering, datten och kurragömma. Aodhan somnade i en buske. Herr Matteus och Mäster Adalhard som jönsar sig under tornerspelen. Tygknapparna som man funnit fastsydda på delar av plagg är inte, som moderna knappar, fastsydda en bit in från kanten, med andra kanten överlappande med knapphålet, utan knapparna sitter fast precis i kanten så att knappkant och hålkant precis går ihop när man knäpper, utan överlappning. Metallknappar med en fast ögla kan ha trätts igenom ett knapphål och fästs på baksidan med en snodd som går igenom alla knappar och löper längs med hela knappsidan. Det tycks inte finnas någon skillnad i status mellan gjutna tennknappar och sydda knappar, båda används i plagg av enklare snitt och i enklare, mer hemvävda tyger, som i avancerat skurna plagg i fina och importerade tyger som kläde och även brokad. Det går inte heller att säga att sydda knappar generellt varit något som man enkelt gjorde hemma, utan en del knappar man funnit har varit mycket fint arbetade med många fina små sammanfogande stygn i silkestråd. Renika Rikardsdottir Källor: Textiles and Clothing , Medieval Finds from excavations in London :4, Museum of London, Crowfoot et al, 2006 (kapitlet om knappar återfinns på sidorna ) Dress Accessories , Medieval Finds from excavations in London :3, Museum of London, Pritchard et al, 2008 (kapitlet om knappar återfinns på sidorna ) Woven into the earth, Textiles from Norse Greenland, Else Östergård, AArhus University Press, 2004 (kapitlet om knappar återfinns på sidan 102) Medieval Dress and Fashion, British Library, Margaret Scott (En bild på Charles de Blois knäppta purpoint (jacka) i brokad med sydda knappar i samma material finns på sidan 113)

9 Juveler och släta bollar knappar i högmedeltida dräkt Knappar blev ett vanligt och populärt inslag i både mans- och kvinnodräkten under mitten av 1300-talet, då varje moderiktig person klädde sig i plagg med mängder av små, tätt sittande knappar. Detta kommer sig av en svängning i modet mot mer åtsmitande plagg med snäva ärmar, som måste stängas på något sätt. Men mängden knappar i en dräkt säger också en del om hur fint det ansågs vara med knappar. De fyller inte enbart ett behov av att fästa ihop plagget, utan de täta raderna med små knappar är lika mycket en dekorativ effekt. Sjuttiofyra knappar totalt kan man räkna till i den bevarade purpointen (jackan) i brokad som sägs vara Charles de Blois, då är det tjugo knappar i vardera ärm och resten i frontknäppningen (Plagget finns idag i Musée des Tissues et des Arts décoratifs i Lyon). Det finns idag en hel del litteratur som beskriver fynd av medeltida knappar, då främst de gjutna metallknappar som finns i många olika varianter. Det finns även flera europeiska fynd av sydda tygknappar. Gemensamt för den stora majoriteten av dessa knappar är att de är runda till formen, de flesta globformade, med en ögla för att fästas i plagget när det gäller de gjutna metallexemplaren. Tygknapparna syddes fast och hade då inte behov av en fast ögla. Tidigare har knappar i medeltida mode diskuterats främst utifrån de framställningar som finns i den samtida konsten, och en slutsats som ofta dragits är att knappar användes främst i de högsta sociala skikten. Fynden av knappar på ett flertal arkeologiska utgrävningar i Storbritannien, främst i Londongrävningarna, visar att mängder med knappar göts i tenn, en billig metall, eller i kopparlegeringar (brons) med tennöverdrag. Knappar i ädelmetall är mycket ovanligt, liksom rikt utsirade knappar. Knappar bör därmed ha varit billiga dräktdetaljer som var lättillgängliga även för den stora allmänheten, särskilt i stadsmiljöer. Tygknappar är ännu mer lättillgängliga, det enda material som behövs är små rester av det tyg som man använt till själva plagget. I London har man hittat delar av plagg, till exempel ärmar, där både de sydda knapparna och motsvarande knapphål finns bevarade. Sydda knappar har även hittats i Nieuwendijk, Amsterdam i Nederländerna samt bland de dräkter som hittats i gravar i Herjolfsnes på Grönland. Där kommer de från den lilla koloni av skandinaver som levde där. I Herjolfsnes har även knappar i ben och i valrossbete hittats. Här är alla knappar lösfynd och kan inte kopplas direkt till något dräktfynd. Så småningom rann engagemanget och intresset ut i sanden. Det blev svårare och svårare att hitta autokrater till evenemanget, och sista året det var någon officiell medverkan av SCA på Riddarveckan så var det i form av ett tältläger utanför byn. Åtta Riddarveckor hann det ändå bli med föreningen i Hova, åtta roliga och trevliga evenemang där man hann lära känna folk, där man fick vara lite galen och där allt var lite mer avslappnat än vanligt. Riddarveckan återkommer fortfarande varje år och drar turister som inget annat evenemang i trakten. Riddarparken mitt i byn fylls då med försäljare och medlemmar i andra föreningar, vikingar och lajvare, vilka gör en god stämning och fin bakgrund till den fortfarande väldigt moderna orten. Stadsvakten går fortfarande på parad tillsammans med det aktuella tornerspelsgänget, det är dräktvisningar, föreläsningar och konserter. På Ladulås Lada serveras det fortfarande Galne Galtens grillade kotlett, kålsoppa och kikärtssallad till hungriga gäster. När jag årligen tar en snabb sväng runt i byn och hälsar på lokalbefolkning som fortfarande känner igen mig, trots att det var så länge sedan vi var med på riktigt, tycker jag att det vore roligt om det återigen kunde bli ett evenemang av det hela. Vi skulle behöva visa upp oss Harald, som blir krönt till segrare i torneringen svärdet, tillsammans med lady Moira of the mer, är någon sugen på att ta upp sta- om Appletrees. fettpinnen? Slutligen ett tack till alla er som var autokrater för det där organiserade vansinnet. Till Disa som var ohotad härskarinna i köket. Till alla er som medverkade på alla möjliga sätt för att sätta lilla Hova på SCA:s världskarta. Alla er som kom dit och fördrev en sommarvecka på det glada 90-talet. Tack till Hovaborna som fortfarande håller i ett bra evenemang. Tack Torsten och tack Kaninkungen! Vanna