SÅ ANVÄNDER LÄRARNA SIN ARBETSTID enligt tidmätning under två veckor i november 2006

Transkript

1 Nr 2 Mars 2007 DNR 420/82-07 Revisionsrapport SÅ ANVÄNDER LÄRARNA SIN ARBETSTID enligt tidmätning under två veckor i november 2006 Lärarna använder i snitt 40 av sin totala arbetstid till arbetsuppgifter med elevkontakt. I denna tid ingår schemalagd undervisning med ca 30 Resterande 60 av tiden används till arbetsuppgifter utan elevkontakt. Här ingår tid till för- och efterarbete med ca 26 Ingen av skolorna når upp till avtalets nivå för förtroendearbetstiden, dvs. den tid som varje lärare själv förfogar över (i snitt 10,5 timmar per vecka) Mycket liten tid används till åtgärdsprogram, dvs. till åtgärder för elever som behöver särskilt stöd eller som befaras inte nå kunskapsmålen Lärarna tar inte ut rast och paus till den nivå som är skäligt enligt arbetstidslagen

2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Stockholm granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. I årsrapporter för nämnder och granskningspromemorior för styrelser sammanfattar Stadsrevisionen det gångna årets synpunkter på verksamheten. Särskilda granskningar som sker under året publiceras löpande som revisionsrapporter och i vissa fall som promemorior. Publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida. De kan också beställas från revisionskontoret. STADSREVISIONEN Revisionskontoret Besöksadress: Hantverkargatan 3 A, 1 tr Postadress: Stockholm Telefon: Fax:

3 S STADSREVISIONEN REVISORSGRUPP 1 Till Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Samtliga stadsdelsnämnder SÅ ANVÄNDER LÄRARNA SIN ARBETSTID enligt tidmätning under två veckor i november 2006 Revisorsgrupp 1 har den 15 mars 2007 behandlat bifogade revisionsrapport (nr 2/2007). Den nu framlagda rapporten innehåller resultatet från det första steget i Stadsrevisionens granskning av hur effektivt lärarresursen används i förhållande till skolans uppdrag. I det andra steget av granskningen kommer resultatet att diskuteras och analyseras tillsammans med rektorer och lärare vid de medverkande skolorna samt med verksamhetsansvariga. Denna del av granskningen kommer att rapporteras hösten Revisorerna konstaterar att stadens kostnad för den kommunala grundskolan uppgick till ca 4,8 miljarder år 2006, varav ca 2,2 miljarder är lärarlöner. Vidare konstaterar revisorerna att lärarnas tidsanvändning är avgörande för elevernas lärande och resultat. Mot denna bakgrund anser revisorerna att det är angeläget att både centralt i staden och lokalt på varje skola diskutera hur lärarresursen används i förhållande till skolans uppdrag och elevernas behov. Centralt handlar det om att genom avtal och övergripande riktlinjer utveckla arbetstidssystemet och formerna för styrning och uppföljning av lärarnas arbetstid. På varje skola handlar det om att diskutera, planera och följa upp tidsanvändningen utifrån de lokala förutsättningarna. I övrigt hänvisar revisorerna till rapporten och överlämnar den för kännedom till kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och samtliga stadsdelsnämnder. På revisorernas vägnar Bengt Akalla ordförande Stefan Rydberg sekreterare Kopia till Stadsdirektören Förvaltningschefen vid utbildningsförvaltningen Samtliga stadsdelsdirektörer Stockholm. Telefon Fax revision@rvk.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3A 1tr

4

5 REVISIONSKONTORET 1(3) Sammanfattning Under år 2004/05 granskade Stadsrevisionen om eleverna i grundskolan får lagstadgat antal undervisningstimmar, och hur kollektivavtalet tillämpas vad gäller lärarnas reglerade arbetstid (rapport 2005:6). Den då genomförda granskningen var förhållandevis begränsad. Revisorerna bedömde ändock att de konstaterade bristerna vad gäller styrning och uppföljning av lärarnas arbetstider var allvarliga. I revisionsplanen för år 2006/07 ingår därför en fortsatt granskning av hur effektivt lärarresursen används i förhållande till skolans uppdrag. Granskningen genomförs i två steg. Det första steget redovisas i denna rapport. Det första steget av granskningen har omfattat en mätning av hur lärarna använder sin tid, och en beräkning av olika nyckeltal avseende lärarresursen. Nyckeltalen jämförs med mått på skolornas måluppfyllelse. Granskningen ger en bild av hur det ser ut i de tio medverkande skolorna, men underlaget ger inte utrymme för alltför säkra generella slutsatser. Granskningen har genomförts på högstadienivå vid sammanlagt tio grundskolor inom stadsdelsnämnderna Hässelby-Vällingby, Farsta och Älvsjö. Ett arbetslag per skola, sammanlagt drygt 100 lärare, har deltagit i granskningen. I det första steget av granskningen har revisionskontoret också studerat utvecklingen på avtalsområdet under senare år vad gäller lärares arbetstidsfrågor samt tagit del av olika forsknings- och granskningsresultat. I denna rapport finns vissa kommentarer till den nu genomförda tidmätningen m.m. men inte någon analys med utgångspunkt från resultaten. I det andra steget kommer revisionskontoret att diskutera resultatet av den nu genomförda granskningen med rektor och lärare vid de medverkande skolorna samt med verksamhetsansvariga. Det kan handla om förklaringar till resultatet samt om möjligheter till förändring och utveckling. Denna del av granskningen kommer att avrapporteras hösten Enligt läraravtalet uppgår den genomsnittliga årsarbetstiden (exklusive semester) är timmar per heltidsanställd. Den reglerade arbetstiden för en heltidsanställd lärare är timmar per/år. Normalt ska den reglerade arbetstiden utföras på arbetsplatsen. Den del av arbetstiden som överstiger timmar är s.k. förtroendearbetstid 1. Denna tid, som uppgår till ca 22 av årsarbetstiden, förfogar varje lärare själv över. 1 I rapporten används som regel det kortare ordet förtroendetid för denna tid Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

6 REVISIONSKONTORET 2(3) En central del i granskningen har varit en mätning av hur lärarna använder sin tid till olika arbetsmoment. Arbetsmomenten har delats in i huvudmoment och delmoment. Huvudmomenten delar in lärarnas totala arbetstid i tre större delar Tid med elev, Tid för skola samt Förtroendetid. I Tid med elev ingår lektioner och annan undervisning, rast- och lunchtillsyn, åtgärdsprogram och mentorstid, dvs. samtliga arbetsuppgifter med elevkontakt. Tid för skola omfattar samtliga arbetsuppgifter utan elevkontakt, som utförs under den reglerade arbetstiden. Hit hör t.ex. för- och efterarbete förknippat med lektioner, arbetslagsplanering, administration, kompetensutveckling, handledning av studenter samt rast och paus. Förtroendetiden är främst avsedd för för- och efterarbete. Mätresultatet för de tio arbetslagen kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande: Lärarna använder ca 40 av sin totala arbetstid 2 till Tid med elev, dvs. arbetsuppgifter med elevkontakt. I Tiden med elev ingår schemalagd undervisning med lite drygt 30. Lärarna använder ca 40 av den totala arbetstiden till Tid för skola, dvs. arbetsuppgifter utan elevkontakt. I denna tid ingår för- och efterarbete med ca 16. Tiden till för- och efterarbete uppgår sammanlagt till 26,5 av den totala arbetstiden. Förtroendearbetstiden uppgår i snitt till knappt 14, vilket kan jämföras med avtalets 22 (i snitt 10,5 timmar per vecka). Ingen av de granskade skolorna når upp till avtalets nivå. Mycket liten tid används till åtgärdsprogram, dvs. särskilda stödåtgärder för elever som befaras inte uppnå målen Lärarna tar inte ut rast och paus till den nivå som är skäligt enligt arbetstidslagen. Oregistrerad tid uppgår till 6. Med oregistrerad tid avses skillnaden mellan lärarnas registrerade tid under mätperioden och deras normalarbetstid. Det är naturligt att sådan tid uppstår. Revisionskontoret konstaterar att det i snitt behövs en och en halv timme av olika förutsättningar (tid för skola, förtroendetid och övrig tid) för att producera en timme tid med elev. De enskilda lärarnas redovisning av sina arbetsuppgifter under mätperioden varierar dock kraftigt. Vissa lärare har arbetat 60 och andra 140 av sin totalarbetstid under mätperioden. Vissa lärare har endast ca 20 tid med elev, medan andra har närmare 60 eller t.o.m. mer. 2 I redovisningen av tidmätningen används vanligen begreppet den totala arbetstiden, som omfattar årsarbetstiden och tiden för rast Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

7 REVISIONSKONTORET 3(3) Kontoret konstaterar vidare att i snitt används lite drygt 30 av den totala arbetstiden till schemalagd undervisning, och i snitt 26 till för- och efterarbete. Det innebär att varje undervisningstimme kräver nästan lika mycket tid till för- och efterarbete. Tidmätningen visar också att lärare som arbetar deltid har en större andel undervisning under sin tjänstgöringstid än heltidslärarna. Ca 60 av för- och efterarbetet har utförts inom den reglerade arbetstiden på skolan, och endast ca 40 under förtroendearbetstiden. Ingen av skolorna har utfört förtroendearbetstid motsvarande avtalets nivå (10,5 timmar/vecka) under mätperioden. Ca 10 av lärarna har inte redovisat någon eller endast en försumbar förtroendearbetstid. Granskningen visar ett visst samband mellan de granskade skolornas lärartid per elev och år och skolans måluppfyllelse. En förklaring till att sambandet inte är så starkt, kan vara att det mått för måluppfyllelse (SALSAvärdet) som använts, är ett förhållandevis grovt mått som endast beaktar vissa socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Enligt olika forskningsresultat finns det fler faktorer som har betydelse för måluppfyllelsen i skolan. Hit hör bl.a. klasstorlek, lärarnas kompetens, möjligheterna till specialundervisning, lokaler, administration m.m. Av grundskoleförordningen framgår att åtgärdsprogram ska upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd och stimulans i sin utveckling och som befaras inte nå kunskapsmålen. Av tidmätningen framgår att mycket liten tid avsätts för denna åtgärd. Orsakerna till detta är en av de frågor som enligt revisionskontoret måste diskuteras i steg 2 av granskningen. Den genomförda tidmätningen ger en bild av verkligheten under mätperioden. Mätningen visar sammantaget på värden som är vanliga för lärare i högstadiet. Mätvärdena varierar dock en hel del både mellan och inom arbetslagen. Enligt revisionskontoret är det därför viktigt att fortsätta analysen tillsammans med rektorer och lärare vid de medverkande skolorna, vilket kommer att ske i steg 2 av Stadsrevisionens granskning. Fr.o.m. den 1 juli 2007 kommer utbildningsnämnden att ta över ansvaret för grundskoleverksamheten från stadsdelsnämnderna. I nästa steg av granskningen ingår även diskussion med verksamhetsansvariga vid de berörda stadsdelsförvaltningarna samt utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

8

9 REVISIONSKONTORET INNEHÅLL Sid 1 Bakgrund, syfte och frågeställningar Tidigare granskning Syftet med den fortsatta granskningen Frågeställningar för den fortsatta granskningen Uppläggning av granskningen Tidmätning Skolornas meritvärde Nyckeltal Information och dialog under granskningen Kvalitetssäkring av granskningen Arbetstidsbestämmelser för lärare Forsknings- och granskningsresultat Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat Tid för lärande Hur används skolans resurser Resultat i revisionens granskning Tid till undervisning och för- och efterarbete Antal elever/lärare och lärarkostnad Lärarresurs meritvärde Revisionskontorets kommentarer Tidmätningen Den fortsatta granskningen...15 Bilaga 1: Medverkande stadsdelsnämnder och skolor Bilaga 2: Utvecklingen på lärarnas avtalsområde de senaste åren Bilaga 3: Mätning av lärarnas arbetstid, hösten 2006 Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

10 REVISIONSKONTORET 1 (16) 1 Bakgrund, syfte och frågeställningar 1.1 Tidigare granskning I revisionsrapporten Elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider (rapport 2005:6) redovisades en granskning av om eleverna får det lagstadgade antalet undervisningstimmar i skolår 1-9 samt hur kollektivavtalet tillämpas vad gäller lärarnas reglerade arbetstid. Granskningen visade sammanfattningsvis följande: De granskade skolorna schemalägger tillräckligt antal timmar för att uppfylla lagens krav på garanterad undervisningstid för eleverna i grundskolan. Skolorna har inte något system för att följa upp att den planerade undervisningstiden i praktiken genomförs fullt ut. Stadens läraravtal är otydligt vad gäller formerna för styrning och uppföljning av lärarnas arbetstid. Vid de granskade skolorna uppgår den genomsnittliga andelen undervisningstid till procent av den reglerade arbetstiden. Rektorerna fattar inte beslut om hela den reglerade arbetstiden. Många lärare förfogar över en förhållandevis stor andel av den reglerade arbetstiden till för- och efterarbete. För samma ändamål har lärarna även s.k. förtroendearbetstid. Den genomförda granskningen var förhållandevis begränsad, vilket också flera remissinstanser påpekade. Revisorerna bedömde ändock att de konstaterade bristerna vad gäller styrning och uppföljning av lärarnas arbetstider var allvarliga. Revisorerna ansåg också att det ligger i stadens intresse som arbetsgivare att snarast ta initiativ till utveckling av ett system för dokumentation och uppföljning som motsvarar det gällande kollektivavtalets utformning och innehåll. 1.2 Syftet med den fortsatta granskningen I revisionsplan 2006/07 ingår en fortsatt granskning av lärarresursen. Syftet är att granska formerna för styrning och uppföljning av lärarnas arbetsinsatser, samt att bedöma hur effektivt lärarresursen används i förhållande till skolans uppdrag. I enlighet med revisionsplanen inleddes projektet med en förstudie för att avgränsa och konkretisera frågeställningarna i huvudstudien och för att fastställa granskningsmetod. Förstudien avrapporterades till revisorerna i Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

11 REVISIONSKONTORET 2 (16) september 2006, då revisorerna beslöt att den fortsatta granskningen skulle ske i två steg enligt följande. Det första steget, som redovisas i denna rapport, inriktas på insamling och sammanställning av information om dels lärarnas tidsanvändning, lärartätheten och lärarlönekostnaden, dels måluppfyllelsen i de granskade skolorna. I det andra steget av granskningen ingår intervjuer och diskussioner med medverkande skolor och verksamhetsansvariga kring resultaten i steg 1, som underlag för att försöka besvara nedanstående frågeställningar. Resultatet av granskningen i steg 2 kommer att redovisas i en särskild revisionsrapport under hösten Frågeställningar för den fortsatta granskningen Avregleringen av lärarnas undervisningstid anses som den kanske största skolreformen i Sverige de senaste decennierna. Efter ÖLA har förväntningarna ökat på att skolan ska hitta nya lösningar för arbetsfördelning och arbetstidshantering, men det har visat sig svårare än väntat. Olika utvärderingar (bl.a. av lärarfacken och SKL 4 ) visar att skolorna fortfarande väsentligen utgår från de traditioner som styrt skolan i många decennier. Detta stämmer ofta dåligt med de arbetsformer med arbetslag m.m. som tillämpas i dagens skola, vilket kan bidra till att många lärare upplever en större arbetsbelastning och en ökad stress. Avsikten med det nu gällande kollektivavtalet HÖK 05 är att skapa förutsättningar för att lärarnas arbete ska kunna organiseras på ett nytt sätt. Detta är en viktig utgångspunkt för det nu aktuella revisionsprojektet. Projektet har till syfte att dels granska hur skolor, stadsdelsnämnder och kommunstyrelsen arbetar med dessa frågor, dels stödja ett fortsatt utvecklingsarbete. Bl.a. nedanstående frågeställningar ingår i granskningen: Följer stadsdelsnämnderna/skolorna upp hur resurserna används i förhållande till målen? Följer stadsdelsnämnderna/skolorna upp att lärarresursen används på ett effektivt sätt i förhållande till skolans uppdrag? Avspeglas skolans mål och prioriteringar i resursfördelningen? Kan lärarnas tillgänglighet för eleverna öka? Kan de resurser som avsätts för att förmedla kunskaper och färdigheter öka jämfört med nuläget? Tillämpas läraravtalet så att det finns tillräcklig tid på skolan för pedagogiska möten mellan lärare och elever och för samverkan mellan lärare? 3 Det centrala läraravtal som gällde fr.o.m t.o.m Sveriges kommuner och landsting Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

12 REVISIONSKONTORET 3 (16) 2 Uppläggning av granskningen Granskningen genomförs på högstadienivå vid sammanlagt tio grundskolor (se bilaga 1) inom stadsdelsnämnderna Hässelby-Vällingby, Farsta och Älvsjö. Dessa stadsdelsnämnder har alla minst tre skolor med undervisning på högstadiet. Det gör att granskningen kunnat begränsas till tre stadsdelsnämnder, men ändå omfatta ett förhållandevis stort antal skolor. Tio grundskolor motsvarar 7 av stadens alla grundskolor. Granskningen i steg 1 har omfattat en mätning av lärarnas tidsanvändning samt en beräkning av olika nyckeltal avseende lärarresursen. Dessa nyckeltal jämförs med skolornas måluppfyllelse mätt som SALSA-värde, dvs. det genomsnittliga faktiska meritvärdet 5 i respektive skola korrigerat för vissa socioekonomiska faktorer (se avsnitt 2.2 nedan). Granskningen ger en bild av hur det ser ut i de tio medverkande skolorna, men underlaget ger inte utrymme för alltför säkra generella slutsatser. Härutöver har revisionskontoret studerat utvecklingen på avtalsområdet under senare år vad gäller lärares arbetstidsfrågor. Kontoret har bl.a. gått igenom det nu gällande centrala läraravtalet (HÖK 05) inklusive förhandlingsprotokoll och bilagor, det lokala avtalet (LOK 05) samt Bilaga M (Arbetstider m.m. för lärare). I avsnitt 3 nedan finns en kort redogörelse för nuvarande arbetstidsbestämmelser enligt bilaga M till läraravtalet. I denna rapports bilaga 2 finns en sammanfattande beskrivning av utvecklingen på avtalsområdet under senare år. Kontoret har också tagit del av Skolverkets forskningsöversikt Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat 6, Skolverkets granskning av tidsanvändningen i skolan Tid för lärande 7, Svenskt Näringslivs studie Hur används skolans resurser 8 samt diverse debattartiklar m.m. I avsnitt 4 nedan redovisas några forsknings- och granskningsresultat kortfattat. Resultatet av tidmätningen samt revisionskontorets sammanställning av olika nyckeltal och SALSA-värden för de tio medverkande skolorna, sammanfattas och kommenteras i den nu föreliggande rapporten. Det är inte möjligt att identifiera de olika skolorna eller enskilda lärare i rapporten. Varje skola och varje lärare har dock fått ta del av sitt resultat från tidmätningen. I steg 2 kommer revisionskontoret, som framgått ovan, att föra en diskussion om resultatet av granskningen i steg 1 med rektor och lärare vid de medverkande skolorna samt med verksamhetsansvariga. Det kan handla om 5 Det faktiska meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevernas slutbetyg i nian 6 Jan-Eric Gustafsson, Eva Myrberg; Rapport nr 222, januari Alexandra Andersson-Stråberg, Jonas Berggren, Anders Morin, 2006 Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

13 REVISIONSKONTORET 4 (16) förklaringar till resultatet samt om en möjlig förändring och utveckling. Granskningen i steg 2 kommer att avrapporteras under hösten I denna rapport finns således vissa kommentarer till den nu genomförda tidmätningen, men inte någon analys eller diskussion med utgångspunkt från resultaten. Det kommer först i nästa rapport. 2.1 Tidmätning Det finns f.n. inte någon uppföljning inom stadens grundskolor av lärarnas tidsanvändning. En viktig del i den nu genomförda granskningen har därför varit att under en begränsad tid mäta hur lärarna använder sin tid för olika arbetsuppgifter. Konsulten Kvalitid i Sverige AB har ansvarat för denna del av granskningen. Ett arbetslag per skola har deltagit i tidmätningen, som skett med hjälp av handdator. I handdatorn har respektive lärare registrerat de arbetsuppgifter som utförts under dagen samt tidsåtgången för respektive arbetsuppgift. Varje lärare har alltså fört en sin egen tidsdagbok. Registreringen av arbetsuppgifter har skett under två veckor för att också få med arbetsuppgifter som förekommer mer sporadiskt. Registreringen har omfattat hela den avtalade arbetstiden, dvs. både den reglerade tiden och den s.k. förtroendearbetstiden, för att även fånga de arbetsuppgifter som lärarna utför under t.ex. kvällstid. Även tid för raster och pauser har mätts. Sammanlagt har 115 lärare ingått i studien. Mätningen bygger på sammanlagt på 105 lärares uppgifter. Bortfallet beror på att några lärare varit sjuka i väsentlig omfattning under mätperioden, eller slutat på skolan. Om en lärare glömt att registrera någon arbetsuppgift, eller om det har blivit något annat fel i registreringen har särskilda rättelseblanketter använts. 2.2 Skolornas meritvärde Skolverket har i en databas (SIRIS) sammanställt det faktiska meritvärdet samt ett modellberäknat meritvärde (s.k. SALSA-värde) för niondeklassarna i varje skola och varje kommun. Det faktiska meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevernas slutbetyg i nian. I SALSA-värdet tas hänsyn till olika socioekonomiska faktorer föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands samt andel elever födda i Sverige men med föräldrar födda utomlands. Enligt Skolverkets bedömning är tillförlitligheten god i samtliga register som används för beräkning av SALSA-värdet. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

14 REVISIONSKONTORET 5 (16) SALSA-värdet är ett grovt mått på skolans måluppfyllelse. Det finns dock inte något annat vedertaget uppföljningssystem som beaktar socioekonomiska faktorer i samband med redovisning av måluppfyllelse på skolområdet. Stadsdelsnämndernas uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål tar t.ex. inte hänsyn till sådana faktorer. Kontoret har även tagit del av statistik över de granskade skolornas resultat i de nationella proven samt över andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. Dessa uppgifter redovisas dock inte i denna rapport för att undvika att de granskade skolorna kan identifieras. 2.3 Nyckeltal Revisionskontoret har från stadens personalsystem LISA tagit fram lärarlönekostnaden för den aktuella perioden för de lärare som fört tidsdagbok samt för andra lärare som undervisar arbetslagets elever. Med utgångspunkt från uppgifter om de medverkande arbetslagens bemanning och antal elever, uppgifter från tidsdagboken samt uppgifter om lärarlönekostnaden har följande nyckeltal sammanställts: Antal elever/lärare Genomsnittlig tid med elev /per elev och år mätt i timmar Lärarkostnaden/elev och år Ovanstående nyckeltal jämförs med värden för respektive skolas måluppfyllelse mätt som SALSA-värde (se tabell 4, sid. 14). Förklaringar till resultaten har dock inte analyserats i denna del av granskningen. En av skolorna har inte ett tydligt avgränsat elevunderlag, eftersom skolans arbetslag är organiserade utifrån ämnen och inte har ett definierat elevunderlag. Denna skola har därför uteslutits vid beräkningen av nyckeltal som beskriver lärarresursen i förhållande till antalet elever. 2.4 Information och dialog under granskningen Information till och dialog med de förvaltningar och skolor som granskas är en väsentlig del i detta projekt. Det är viktigt att rektorer och lärare vid de granskade skolorna är positivt inställda till granskningen och ser fördelarna med en tidmätning och jämförelser av det slag som ingår i granskningen. Stor vikt har därför lagts vid information till förvaltningschefer, verksamhetsansvariga, rektorer och lärare om granskningens bakgrund, syfte, uppläggning och resultat. De arbetslag som fört tidsdagbok har också fått en inledande utbildning om hur registreringen fungerar och möjlighet att fortlöpande ställa frågor under perioden för registrering. I steg 2 av granskningen kommer dialogen med verksamhetsansvariga och företrädare för berörda skolor att fortsätta och de granskade skolorna att få tillfälle att analysera och diskutera sitt resultat. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

15 REVISIONSKONTORET 6 (16) 2.5 Kvalitetssäkring av granskningen För kvalitetssäkring av granskningsprojektet finns en referensgrupp. I den ingår två rektorer vid skolor som inte ingår i granskningen, en verksamhetschef vid en förvaltning som inte heller ingår i granskningen samt en expert på skolresursfrågor vid Sveriges kommuner och landsting. Referensgruppen har träffats för diskussion tre gånger och lämnat konstruktiva synpunkter på arbetsmaterial och olika frågeställningar under granskningsarbetet. 3 Arbetstidsbestämmelser för lärare Av Bilaga M till läraravtalet samt SKLs redogörelsetext till bilagan framgår bl.a. följande: Den genomsnittliga årsarbetstiden (exklusive semester) är timmar per heltidsanställd arbetstagare. Den reglerade arbetstiden för en heltidsanställd lärare är timmar per verksamhetsår. Med reglerad arbetstid avses sådan arbetstid vars förläggning arbetsgivaren fattar beslut om. Den reglerade arbetstiden kan utnyttjas för alla typer av uppgifter som ryms i lärares anställning. Normalt utförs den reglerade arbetstiden på arbetsplatsen. Den del av arbetstiden som överstiger timmar är s.k. förtroendearbetstid. Förtroendearbetstiden uppgår således till ca 22 av årsarbetstiden. Förtroendearbetstiden är främst avsedd för för- och efterarbete. Diagram 1 Lärarnas arbetstid 407 Reglerad arbetstid Förtroendearbetstid 1360 Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

16 REVISIONSKONTORET 7 (16) 4 Forsknings- och granskningsresultat I detta avsnitt sammanfattas kort några resultat och kommentarer i Skolverkets forskningsöversikt Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, Skolverkets granskning av tidsanvändningen i skolan Tid för lärande samt Svenskt Näringslivs studie Hur används skolans resurser. 4.1 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat I forskningsöversikten Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat (2001) från Skolverket redovisas generella diskussioner och resultat. Sambanden mellan resultat och olika resursslag presenteras. Det gäller t.ex. lärartäthet, klassstorlek, specialundervisning, lärares kompetens, lokaler, administration m.m. Av de resultat som redovisas framgår att det finns ett samband mellan ekonomiska resurser och pedagogiska resultat. Vidare framgår att lärarkompetensen har störst betydelse för elevernas resultat. Många studier visar på betydande skillnader mellan lärare avseende resultat. Av forskningsöversikten framgår att Sverige (år 1998) var det OECD-land som använde störst andel av BNP till primär- och sekundärutbildning 9. Detta gällde trots att den svenska skolan vid denna tidpunkt fått vidkännas kraftiga resursminskningar. Enligt forskningsöversikten ger detta ett intryck av att den svenska skolan är, och i synnerhet har varit mycket rik på resurser. Trots att Sverige använder den högsta andelen av BNP till utbildning, är Sverige emellertid inte det land som använder mest resurser per elev. En förklaring till detta är att Sverige har fler elever i gymnasieutbildning än andra länder. Jämfört med andra länder använder Sverige mindre andel av de anslagna resurserna till själva undervisningen. Av den totala kostnaden per elev används i Sverige endast 46 för att täcka undervisningskostnader (OECD 2001). Inget annat land använder en så liten andel av den totala elevkostnaden till undervisning. I medeltal använder övriga länder 67 av den totala löpande kostnaden (dvs. driftkostnaden) till undervisning. Enligt forskningsöversikten är huvudförklaringen till att undervisning utgör en betydligt mindre andel av kostnaden per elev i Sverige än i andra jämförbara länder att kostnaderna för lokaler och administration är betydligt högre i Sverige. När det gäller lärartäthet hade Sverige (OECD 2001) 13,3 elever per lärare på primärnivån och 14,5 elever per lärare på sekundärnivån. På primärnivån hamnar Sverige bland de länder som har lägst antal elever per lärare. På 9 Dvs. grund- respektive gymnasieutbildning Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

17 REVISIONSKONTORET 8 (16) sekundärnivån placerar sig Sverige mitt i rangordningslistan, och nära medelvärdet för samtliga länder. För att göra bilden av undervisningsresurserna mer fullständig måste man också ta hänsyn till eventuella skillnader mellan länderna i lärarnas undervisningstid. Enligt de uppgifter som presenteras (OECD 1998) har lärarna i Sverige en lägre undervisningsomfattning än lärare i andra länder. Vid mätningstillfället hade lärare på primärnivån i Sverige en undervisningsskyldighet på 624 timmar, medan genomsnittet för övriga OECD-länder var 791 timmar. Den förhållandevis ljusa bilden av undervisningsresurserna i Sverige jämfört med andra länder, blir således mindre ljus om hänsyn tas till det faktum att antalet undervisningstimmar per lärare är mindre än i andra länder. 4.2 Tid för lärande I rapporten Tid för lärande redovisar Skolverket en nationell kvalitetsgranskning av tidsanvändningen i förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning hos 41 kommuner och kommunalförbund samt 14 fristående skolhuvudmän. Granskningen genomfördes åren Av rapporten framgår bl.a. att det sällan förekommer explicita mål eller handlingsplaner för hur tiden skall användas för lärande. Därför är det också svårt att följa upp hur tidsresurser relateras till resultat och mål. Vidare framhålls att en bristande kontroll över tidsanvändningen och dess resultat indirekt innebär att de ansvariga i stor utsträckning inte vet hur de mångmiljonbelopp som anslås till undervisningstid faktiskt kommer till användning för elevernas lärande, och än mindre hur funktionell användningen är för att nå avsedda resultat. I Skolverkets rapport framhålls även att granskningen har visat att mål- och resultatstyrning i viktiga avseenden inte fungerar som avsett. Det sker t.ex. långt ifrån regelmässigt en förutsättningslös prövning för att nå fram till ändamålsenliga tidslösningar. Kommunalpolitiker, rektorer och lärare utövar endast i begränsad utsträckning ledarskap genom att aktivt forma tidsanvändningen utifrån målen. Medvetenheten om tiden som en begränsad resurs och som medel för måluppfyllelse är i många fall låg. I rapporten betonas att systemskiftet i tidsstyrningen ställer krav på ett förändrat förhållningssätt också lokalt. Den verkligt använda tiden i stället för tjänstefördelade och schemalagda undervisningstimmar måste sättas i fokus. Genom lokala arbetstidsavtal kan lärarnas arbetstid användas för stöd i elevernas lärande på det sätt som bäst gynnar måluppfyllelsen. De centrala avtalen har genom att bl.a. avskaffa den formaliserade undervisningsskyldigheten banat väg för att lärare mera flexibelt kan finnas tillgängliga för eleverna under en större del av arbetsveckan, utan att för den skull omfattningen av lärarnas arbetsinsats ökar. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

18 REVISIONSKONTORET 9 (16) 4.3 Hur används skolans resurser I studien Hur används skolans resurser? (maj 2006) av Svenskt Näringsliv har sammanlagt tre grundskolor (i Arvika, Botkyrka respektive Nacka kommun) kartlagts och analyserats. Analysen bygger på en modell som identifierar centrala processer i skolan och sambanden mellan dem utifrån skolans uppdrag att främja lärande. Nyckelordet är tillgänglighet. En tillgänglig lärare anses mer värdefull för elevens lärande än en lärare som inte är tillgänglig, en öppen datasal är mer värd än en låst datasal, osv. Analysen visar hur stor andel av en skolas resurser som går till lärande. Studien visar att ca en tredjedel av resurserna går till den del av lärandet som direkt syftar till att förmedla kunskaper och färdigheter. Vid en vidare definition av begreppet lärande, där även elevsocialt arbete och elevvård ingår, använder de tre skolorna ca 40 av resurserna till lärande. Huvuddelen av resurserna på de undersökta skolorna går således till annat än lärande t.ex. skolutveckling, personalledning, skolmat samt outnyttjade lokaler. I studien konstateras att lärarna självklart är skolans mest centrala resurs för lärandet, varför lärarnas tidsanvändning är en nyckelfaktor. Studien visar att tidsanvändningen är ganska lika mellan de undersökta skolorna. Mer än 60 av tiden går till annat än att genomföra lärande. Det innebär att det går åt drygt 1,5 timmar av förutsättningar för lärande (för- och efterarbete, kompetensutveckling m.m.) för att genomföra 1 timme lärande. Studien har också försökt fånga graden av måluppfyllelse vid respektive skola. I brist på ett allmänt accepterat mått som approximerar hur väl skolan uppnår sina mål, har studien använt sig av skolans SALSA-värde, dvs. det genomsnittliga meritvärde som skolan borde ha om hänsyn tas till elevernas socioekonomiska profil (se även avsnitt 2.2 ovan). Studien visar att ju större andel av resurserna som skolan avsätter till lärande, desto mer kunskaper och färdigheter presterar skolan. I studien påpekas dock att det statistiska underlaget inte ger utrymme för några säkra generella slutsatser. 5 Resultat i revisionens granskning En central del i revisionens granskning har varit en mätning av hur lärarna använder sin tid till olika arbetsmoment. Arbetsmomenten har delats in i huvudmoment och delmoment. Huvudmomenten delar in lärarnas arbetstid i tre större delar Tid med elev, Tid för skola samt Förtroendetid. Enligt läraravtalet ingår de två första momenten i den reglerade och arbetsplatsförlagda tiden. Förtroendearbetstiden är den tid som den varje lärare själv förfogar över till tid och rum. Förtroendearbetstiden motsvarar ca 22 Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

19 REVISIONSKONTORET 10 (16) av arbetstiden enligt avtalet. Diagrammet nedan visar hur lärarnas tid fördelas under mätperioden på de tre huvudmomenten samt Övrig tid. Övrig tid är skillnaden mellan lärarnas registrerade tid under tvåveckorsperioden och deras normalarbetstid. Det är naturligt att det uppstår sådan tid. Ett värde upp till ca 8 anses enligt konsulten normalt. Diagram 2 Lärarnas tid fördelad på huvudmoment Tid med elev Tid för skola Förtroendearbetstid Övrig tid Av diagrammet ovan och tabell 1 nedan (sid 12) framgår att lärarnas genomsnittliga Tid med elev uppgår till ca 40 av den totala arbetstiden. Det högsta värdet är 42 och det lägsta 33,5. Tid för skola ligger också på i snitt ca 40 av den totala arbetstiden. Skillnaden mellan det högsta värdet på 47,3 och det lägsta värdet på 29,6 är dock förhållandevis stor. I Tid med elev ingår delmoment som lektioner och annan undervisning, rast- och lunchtillsyn, åtgärdsprogram och mentorstid, dvs. alla arbetsuppgifter med elevkontakt. Tid för skola omfattar samtliga arbetsuppgifter utan elevkontakt, som utförts under den reglerade arbetstiden. Hit hör t.ex. föroch efterarbete förknippat med lektioner, arbetslagsplanering, administration, kompetensutveckling, handledning av studenter samt rast och paus. Tid med elev och Tid för skola ingår i den reglerade arbetsplatsförlagda tiden. Förtroendetiden uppgår i mätningen till knappt 14 av den totala arbetstiden. Det högsta värdet är 20,9 och det lägsta 7,5. Avtalsmässigt ska förtroendearbetstiden vara 10,5 timmar per vecka som ett snitt över året, vilket motsvarar 22. I Förtroendetiden ingår för- och efterarbete, egen utveckling samt elev- och föräldrakontakter. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

20 REVISIONSKONTORET 11 (16) I tabell 1 nedan är det genomsnittliga värdet för Övrig tid 6. Ett arbetslag har dock 19,3 oregistrerad tid och ett annat 16,1. Har personalen arbetat mer än sin arbetstid under mätperioden, anges detta med ett minustecken framför procentsatsen för Övrig tid. Två av arbetslagen har arbetat ca 2 mertid. Tabell 1 Jämförelse mellan de ingående skolorna Skola/Huvudmoment Tid med elev Tid för skola Förtroendetid Övrig tid 1 41,9 38,8 7,5 11,8 2 36,0 29,6 15,1 19,3 3 42,0 45,8 14,3-2,1 4 33,5 38,5 11,9 16,1 5 41,7 39,8 20,9-2,3 6 39,9 47,3 11,7 1,1 7 40,6 37,9 19,9 1,5 8 41,8 32,7 13,7 7,2 9 40,3 39,7 10,8 9, ,3 45,6 13,7 0,3 Snitt 10 skolor 39,9 40,2 13,9 6,0 Högsta värde 42,0 47,3 20,9 19,3 Lägst värde 33,5 29,6 7,5-2,3 Tabellen ovan visar att det i snitt behövs en och en halv timme av olika förutsättningar (tid för skola, förtroendetid och övrig tid) för att producera en timme tid med elev. De olika delmoment som kunde registreras under respektive huvudmoment framgår på sidan 4 i konsultens rapport (bilaga 3). 5.1 Tid till undervisning och för- och efterarbete Den genomförda tidmätningen visar att ca 31 av lärarnas totala arbetstid används till undervisning, dvs. lektioner enligt schema, annan undervisning samt lektion med enskild elev. Tabell 2 Tid till undervisning Skola/moment Lektion enl. schema Annan undervisning Lektion enl. schema + annan undervisning Lektion med enskild elev Snitt 10 skolor 27,3 3,2 30,5 0,3 Högsta värde 32,5 7,9 35,2 1,1 Lägsta värde 22,3 0,4 27,1 0,0 En tabell med värden för respektive skola finns i konsultrapporten, bilaga 3 Tabell 2 ovan visar att i snitt används ca 27 av tiden till lektioner enligt schema och ca 3 av tiden till annan undervisning t.ex. temaarbete och Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

21 REVISIONSKONTORET 12 (16) studiebesök. Till undervisning med enskild elev används endast 0,3 av tiden. Tiden för för- och efterarbete inom den reglerade arbetstiden respektive förtroendearbetstiden varierar en hel del mellan de medverkande skolorna. Av tabellen nedan framgår att skolorna i genomsnitt använder sammanlagt 26,5 av den totala arbetstiden under mätperioden till för- och efterarbete. Tabell 3 Tid till för- och efterarbete För/efterarbete på För/efterarbete på Summa Skola/moment arbetsplatsförlagd tid förtroendetid Snitt 10 skolor 15,7 10,8 26,5 Högsta värde 24,3 17,5 38,5 Lägsta värde 12,2 6,0 22,1 En tabell med värden för respektive skola finns i konsultrapporten, bilaga 3 Tiden till för- och efterarbete inom den reglerade arbetstiden respektive förtroendearbetstiden kan ställas i relation till undervisningstiden. Av tabell 2 ovan framgår att i snitt 30,8 av den totala arbetstiden används till undervisning, medan tabell 3 ovan visar att i snitt 26,5 av tiden används till för- och efterarbete. Det innebär att skolorna använder i snitt 0,9 timme till för- och efterarbete för att producera 1 undervisningstimme Varje undervisningstimme kräver alltså nästan lika mycket i tid till för- och efterarbete. Revisionskontoret har också jämfört den tid respektive skola använder till för- och efterarbete med skolans SALSA-värde (se tabell 4, sid. 14). Kontoret konstaterar att det inte finns tydligt samband mellan den tid som används till för- och efterarbete och skolans måluppfyllelse mätt som SAL- SA-värde. 5.2 Antal elever/lärare och lärarkostnad En sammanställning av de nyckeltal som kommenteras i detta avsnitt redovisas i tabell 4, sid 14. Revisionskontoret har beräknat antalet elever per lärare i arbetslagen. Då har även de lärare inräknats som tillhör andra arbetslag, men som undervisar de granskade arbetslagens elever i vissa ämnen. Antalet elever per lärare varierar för de nio skolorna. Studien visar att skolorna som minst har ca åtta elever per lärare, och som mest ca femton elever per lärare, dvs. nästan dubbelt så många. Revisionskontoret har också delat den tid lärarna registrerat som Tid med elev med antalet elever i arbetslaget. Resultatet har överförts till årsbasis genom att registrerad Tid med elev under mätperioden omräknats att gälla läsårets 194 arbetsdagar. De lärare som tillhör andra arbetslag, men har vissa undervisningstimmar för de granskade arbetslagens elever, har antagits utföra för- och efterarbete för sina lektioner i samma omfattning som Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

22 REVISIONSKONTORET 13 (16) de lärare som tillhör arbetslaget. Nyckeltalet, som mäts i timmar, kallas i tabell 4 för lärartid/elev och år. Beräkningen visar att den genomsnittliga lärartiden/elev är 61 timmar per år. Som mest är lärartiden/elev 70 timmar och som minst 46 timmar. Vissa elever får således 25 mindre lärartid än genomsnittet, medan andra elever får 13 mer. På motsvarande sätt har revisionskontoret beräknat lärarlönekostnaden/elev och år. Beräkningen avser alla lärare som deltar i undervisningen av arbetslagets elever. Lärarlönekostnaden/elev och år varierar förhållandevis mycket. Den högsta lönekostnaden/elev och år ligger på ca kr och den lägsta på ca kr, dvs. ungefär hälften. Skillnaderna i lärarlönekostnad/elev förklaras delvis av löneskillnader, men främst av att skolor med högre lönekostnad har mer Tid med elev och/eller färre elever per lärare. 5.3 Lärarresurs meritvärde Skolverket sammanställer årligen statistik över betygsresultatet för eleverna i årskurs 9. I statistiken redovisas dels ett faktiskt meritvärde, dels ett modellberäknat värde för respektive skola s.k. SALSA-värde. Det faktiska meritvärdet visar det genomsnittliga betygsvärdet av avgångselevernas slutbetyg. Det modellberäknade meritvärdet har justerats för vissa socioekonomiska bakgrundsfaktorer (se avsnitt 2.2 ovan). I tabellen nedan sammanställs olika nyckeltal avseende skolornas användning av lärarresursen, vilka jämförs med värden för skolornas måluppfyllelse mätt i SALSA-värde. Tabell 4 Nyckeltal avseende resursanvändning och måluppfyllelse Skola Antal elever/ lärare Lärartid/elev och år i timmar Lärarkostnad/ elev och år SALSA-värde 1 11, , , , , , , , , Snitt 10 10, Högsta värde 15, Lägsta värde 7, Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

23 REVISIONSKONTORET 14 (16) För att de medverkande skolorna inte ska kunna identifieras, redovisas ett avrundat SALSA-värde i tabellen ovan. Faktiska meritvärden respektive uppgifter om andel elever i nian som nått målen (minst G i alla ämnen) redovisas inte i tabellen, men ingår i revisionskontorets granskningsunderlag. Av tabellen framgår att SALSA-värdet varierar mellan 190 och 220 poäng för de granskade skolorna. Det genomsnittliga värdet är 207 poäng, vilket även är genomsnittet för staden. Flertalet granskade skolor har ett högre faktiskt meritvärde än det modellberäknade SALSA-värdet. Två av skolorna har dock ett lägre faktiskt meritvärde än SALSA-värdet. Det innebär att deras faktiska meritvärde är lägre än vad skolan kan förväntas ha om hänsyn tas till elevernas socioekonomiska profil. Enligt revisionskontorets mening är nyckeltalet läratid/elev och år intressant eftersom det väger in både lärartäthet och lärarnas genomsnittliga tid med elev. Tabellen ovan visar ett visst samband mellan de granskade skolornas lärarresurs och måluppfyllelsen mätt i SALSA-värde. Men det finns två undantag. En skola med relativt lite lärartid/elev och år har ett relativt högt SALSA-värde, medan en annan skola med genomsnittligt värde för lärartid/elev och år har ett av de lägsta SALSA-värdena. Vilka förklaringar som kan finnas till detta ingår att försöka belysa i nästa steg av granskningen. 6 Revisionskontorets kommentarer 6.1 Tidmätningen Revisionskontoret konstaterar att lärarna vid de tio granskade skolorna har använt ca 40 av sin totala arbetstid under mätperioden till uppgifter med elevkontakt. I denna tid ingår schemalagd undervisning med knappt 31. Resterande tid med elevkontakt avser främst rasttillsyn. Variationen mellan skolorna vad gäller rasttillsyn är dock förhållandevis stor. Tid för enskilda elevkontakter, åtgärdsprogram och mentorsuppgifter utgör en mycket liten del av arbetstiden. Ca 40 av den totala arbetstiden har också använts till uppgifter utan elevkontakt. Merparten av denna tid avser för- och efterarbete, ämnes- och institutionsarbete samt arbetsslagsplanering. En mindre del av tiden avser administration, raster och pauser samt förflyttning. Tidmätningen visar att inte något av de granskade arbetslagen har tagit rast och paus i enlighet med arbetstidslagen. Enligt lagen ska en rast omfatta 30 minuter. Därtill kommer två kafferaster. Den lagstadgade tiden för rast och paus motsvarar således närmare 10 av den totala tiden. Tidmätningen visar emellertid att de granskade arbetslagen endast tagit ut paus och rast motsvarade 4 av tiden. Lärarna har således inte tagit ut sina lagstadgade raster fullt ut. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

24 REVISIONSKONTORET 15 (16) Enligt läraravtalet uppgår förtroendearbetstiden i snitt till 10,5 timme per vecka, dvs. ca 22 av arbetstiden. Under mätperioden har den registrerade förtroendearbetstiden i genomsnitt uppgått till ca 14 av den totala arbetstiden. Av avtalet framgår att förtroendearbetstiden främst avser för- och efterarbete. Av avtalet framgår också att för- och efterarbete även ingår i den reglerade arbetstiden på skolan. Revisionskontoret konstaterar att inte någon av skolorna har utfört förtroendearbetstid motsvarande avtalets nivå under mätperioden. Ca 10 av lärarna har inte redovisat någon eller endast en försumbar förtroendearbetstid. Tidmätningen visar vidare att ca 60 av för- och efterarbetet har utförts inom den reglerade arbetstiden på skolan, och endast ca 40 under förtroendearbetstiden. Mätningen visar också att knappt hälften av den avtalsenliga förtroendearbetstiden har använts till för- och efterarbete. Det finns dock enstaka lärare som i mätningen redovisar ett omfattande för- och efterarbete under förtroendearbetstiden. De enskilda lärarnas redovisning av arbetsuppgifter under mätperioden varierar kraftigt. I konsultrapporten (bilaga 3) finns ett exempel som visar att enskilda lärare har arbetat mellan 60 och nästan 140 av sin totalarbetstid under mätperioden. Vissa lärare har endast ca 20 Tid med elev, medan andra har närmare 60 eller t.o.m. mer. Mätningen visar också att lärare som arbetar deltid har en större andel undervisning under sin tjänstgöringstid än heltidslärarna. Granskningen visar ett visst samband mellan de granskade skolornas lärartid per elev och år och måluppfyllelsen mätt i SALSA-värde. Det finns dock två tydliga undantag. En förklaring till att sambandet inte är så starkt, kan vara att SALSA-värdet är ett förhållandevis grovt mått som endast beaktar vissa socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Enligt bl.a. den forskningsöversikt som Skolverket sammanställt och som redovisas i avsnitt 4 ovan, finns fler faktorer som har betydelse för måluppfyllelsen i skolan. Hit hör bl.a. klasstorlek, lärarnas kompetens, möjligheterna till specialundervisning, lokaler, administration m.m. 6.2 Den fortsatta granskningen Avsikten med den genomförda tidmätningen har varit att ge en bild av hur det såg ut i de olika arbetslagen under den två veckor långa mätperioden. Mätningen visar med en förhållandevis hög säkerhet hur lärarna i de granskade arbetslagen använt sin tid under denna period. Olika saker kan ha påverkat resultatet. Har exempelvis elever varit på PRAO minskar det andelen Tid med elev. Har det förekommit många utvecklingssamtal under perioden händer det motsatta Tid med elev ökar. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

25 REVISIONSKONTORET 16 (16) I den ovan beskrivna sammanställningen av nyckeltal (tabell 4, sid 14) redovisas värden som bör kunna ligga till grund för en fortsatt analys av såväl helheten som varje ingående arbetslag/skola. I denna revisionsrapport görs inte någon mer ingående analys av de sammanställda nyckeltalen. Enligt revisionskontoret är det viktigt att fortsätta analysen tillsammans med medverkande skolor och verksamhetsansvariga, vilket kommer att ske i steg 2 av revisionens granskning. Det är angeläget att undersöka bl.a. följande frågeställningar: Det finns många olika mål som styr verksamheten hur prioriteras dessa inbördes? Hur ser elevernas behov ut och hur bör tiden användas med hänsyn till elevernas behov? Hur bör fördelningen mellan tid med och utan elev se ut och vad ska delarna bestå av till tid och innehåll? Varför har vissa skolor mer tid med elev än andra? Varför använder vissa skolor mer tid till för- och efterarbete än andra? Vilket behov av för- och efterarbete har olika ämneslärare? Varför tar många lärare inte ut de lagstadgade rasterna och pauserna. Det borde vara svårt att orka med arbetet som lärare utan tillräcklig rast och paus eftersom arbetsdagen i snitt är drygt nio timmar lång. Hur ser personalens arbetsmiljö ut står uppdrag och tilldelad tid i samklang? Hur följs tidsanvändningen upp genomförs det som är planerat? Riitta Suojanen Projektledare Maria Löfgren Enhetschef Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

26 REVISIONSKONTORET 1 (1) Bilaga 1 Medverkande stadsdelsnämnder och skolor Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Smedshagsskolan Trollbodaskolan Vinstagårdsskolan Vällingbyskolan Farsta stadsdelsnämnd Gubbängsskolan Hökarängsskolan Kvickentorpsskolan Älvsjö stadsdelsnämnd Solbergaskolan Sjöängsskolan Johan Skytteskolan. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

27 REVISIONSKONTORET 1 (2) Bilaga 2 Utvecklingen på avtalsområdet de senaste åren Central nivå I det centrala avtal för lärarkollektivet som gällde före år 2000 reglerades lärarnas undervisningsskyldighet per år till 624 timmar i skolår 1-6 och 576 timmar i skolår 7-9. I det nya avtal (ÖLA 00) som gällde fr.o.m , togs den reglerade undervisningsskyldigheten bort i syfte att skapa goda förutsättningar att utöva det pedagogiska ledarskapet i en arbetsorganisation som främjar elevernas lärande. Avtalet innehöll också ett åtagande för de lokala parterna att fortsätta utvecklingsarbetet i syfte att förbättra måluppfyllelsen i skolan. I samband med förhandlingarna inför det avtal som gäller sedan (HÖK 05) diskuterade parterna behovet av ytterligare förändringar och fortsatt utvecklingsarbete i syfte att nå en förbättrad måluppfyllelse. I Bilagan 3 Skolutveckling till HÖK 05 framhålls bl.a. att utvecklingsarbetet måste utgå från de lokala förutsättningarna och att ansvaret för utvecklingsarbetet ligger på lokal nivå. Den tidigare Bilagan 6 Ökad måluppfyllelse ett ansvar som delas av många upphörde att gälla i och med HÖK 05. I Bilagan 5 Centrala protokollsanteckningar till HÖK 05 konstateras att arbetstidsfrågan för lärare som omfattas av Bilaga M har varit en av huvudfrågorna under förhandlingarna. Från båda sidor har det funnits en vilja att åstadkomma en förändring av det nuvarande synsättet på hur tiden används. Av anteckningarna framkommer också att ett partsgemensamt arbete planeras för att åstadkomma en sådan förändring. I skriften Lärares arbetstid 10 konstaterar SKL bl a att förändringen av lärares arbetstid påverkar både lärarens, skolledningens och arbetslagets planeringsförutsättningar och elevernas möjlighet att möta sina lärare. SKL konstaterar också att det i många fall varit svårt att i praktisk handling organisera arbetet på ett sätt där utgångspunkten inte längre enbart är tiden för undervisningen. Vidare konstateras att en ökad måluppfyllelse förutsätter att varje skola skapar en arbetsorganisation som innebär att tiden används på ett sådant sätt som gynnar elevernas lärande. 10 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); 2006 Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

28 REVISIONSKONTORET 2 (2) SKL framhåller även att det är angeläget att på olika sätt uppmuntra försök med andra arbetstidslösningar än den grundkonstruktion som Bilaga M innehåller. Vidare framhålls att mer omfattande förändringar, t.ex. införande av fullt reglerad arbetstid (inklusive semester) kan vara motiverad utifrån olika gymnasieprograms inriktning och innehåll likväl som inom andra skolformer. Lokal nivå LOK 05 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor avlöser det tidigare LOK 00. Stockholms stad har i januari 2006 förhandlat om ändringar i och tillägg till kollektivavtal LOK 05. Av förhandlingsprotokollet framgår bl.a. att parterna konstaterar att det centrala avtalets Bilaga 3 om skolutveckling är antagen i Stockholm stad. Vidare anser parterna att en fortsatt verksamhetsutveckling är viktig för att åstadkomma en förbättrad måluppfyllelse. I det lokala avtalet anges emellertid inte på vilket sätt elevernas måluppfyllelse och lärarnas arbetstid bör följas upp. Kommunstyrelsen inrättade i januari 2004 en partssammansatt central skolutvecklingsgrupp under kommunstyrelsen med representanter för stadsdelsförvaltningarna, utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och lärarförbunden. Beslutet utgick från tvingande överenskommelser i ÖLA 00. Gruppen har avvecklats under år Som nämnts ovan ska utvecklingsarbetet enligt HÖK 05 inte längre regleras genom de centrala avtalen, utan utgå från lokala förutsättningar. I HÖK 05 framhålls att de lokala parterna bör diskutera formerna för det lokala utvecklingsarbetet. Det finns ett tjänstemannaförslag om att inrätta en ny partsammansatt skolutvecklingsgrupp inom staden. Kommunstyrelsen har dock ännu inte fattat beslut i ärendet. Revisionsrapport nr 2/ 2007 Så använder lärarna sin arbetstid

29 Bilaga 3 Mätning av lärarnas arbetstid Stockholms stad Hösten 2006 Innehåll: 1. Inledning... sid Förklaringar... sid Sammanfattning... sid Mätresultat 4.1. Huvudmoment... sid Tid med elev... sid Tid för skola... sid Förtroendetid... sid För- och efterarbete... sid Individuella skillnader i arbetstid... sid Huvudmoment per skola i diagramform... sid Avslutande kommentarer... sid.19 Januari 2007 Martin Henricsson Verksamhetskonsult Kvalitid i Sverige AB Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Bankgiro Regnr Företaget innehar F-skattebevis

30 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Inledning Bakgrund Kvalitid i Sverige AB har på uppdrag av Stadsrevisionen i Stockholm genomfört en tidmätning på 10 utvalda skolor vid tre stadsdelsnämnder. Syftet har varit att få en objektiv bild av hur lärarnas tid används i det dagliga arbetet ute på skolorna. Ett arbetslag per skola har deltagit i mätningen. Metod Kvalitid har låtit deltagande lärare använda handdatorer för att under två veckor själva registrera vilka arbetsmoment de utfört under mätperioden och hur mycket tid som lagts på dessa olika moment. Deltagarna har före mätperioden fått en introduktion kring syfte och mål med mätningen samt en utbildning i att använda handdatorerna. Efter avslutad mätning har återredovisning skett till berörda lärare, då det funnits möjlighet att kommentera utfallet. Arbetsmomenten delas in i huvudmoment med tillhörande delmoment (se sidan 4). Tidpunkt Mätningen genomfördes under veckorna 46-48, höstterminen 2006, enligt nedan. Deltagande skolor vid de tre stadsdelsnämnderna samt mätveckor Farsta: o Gubbängsskolan v o Hökarängsskolan v o Kvickentorpsskolan v o Hässelby-Vällingby: o Smedshagsskolan v o Trollbodaskolan v o Vinstagårdssskolan v o Vällingbyskolan v o Älvsjö: o Johan Skytteskolan v o Sjöängsskolan v o Solbergaskolan v 47-48

31 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Bakgrundsfakta Skola Antal lärare Antal å.a. */ Mätresultat antal lärare Mät-resultat antal å.a. */ Antal elever i arbetslaget Skolår ,9 10 8, ,33 7 6, ,6 9 8, ,9 10 8, , , , , , , , , Summa , ,74 Några skolor har haft PRAO och flera har genomfört utvecklingssamtal under mätperioden, vilket påverkar fördelningen mellan olika arbetsuppgifter. Analysen av resultatet i steg 2 av granskningen får utvisa omfattningen. Differensen mellan deltagande lärare och inkomna mätresultat beror bl.a. på att några personer har slutat och att några togs bort av skolan på grund av perifer tillhörighet till arbetslaget. För några har tekniska problem med handdatorn förekommit. */ Åa är förkortning för årsarbetare

32 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Arbetsmomenten i tidmätningen Kvalitid Analys Huvudmoment Delmoment Förtydligande Tid med elev Undervisning enl. schema Annan undervisning Vikariat, tillfällig grupp etc. Undervisning enskild elev Direkt riktad undervisningsstöd Enskild elevkontakt Samtal som inte berör ordinarie undervisning Rast- och lunchtillsyn Även pedagogisk lunch Utvecklingssamtal Åtgärdsprogram Elevhälsoarbete Mentorstid Tid för skola För- och efterarbete Inom reglerad arbetstid Elevhälsoarbete Möte, planering, dokumentation Ämnes- och institutionsarbete ä-konferens, praktiskt arbete Arbetslagsplanering Övrig arbetslagsarbete Föräldramöte/-kontakt Under reglerad arbetstid Administration T.ex. särskilda uppdrag, samordning, facklig tid, APT Kompetensutveckling Under reglerad arbetstid Kontakt med utomstående institutioner VFU-handledning Handledning av lärarstuderande, PRAO Kompledighet Förflyttning T.ex. mellan lektioner, lokaler etc. Rast/Paus Paus ingår i arbetstiden t.ex. kaffepaus Friskvård Förtroendetid För- och efterarbete Egen utveckling Elev- eller föräldrakontakt Ej formaliserad kompetensutveckling Arbetstidsberäkning Veckoarbetstid för lärare är 45,5 timmar. (Vissa skolor har uppgivit 45 timmar/vecka) 35 timmar är reglerad arbetsplatsförlagd tid. 10,5 timmar, som ett veckosnitt över året, är förtroendearbetstid som den anställde själv förfogar över till tid och rum. I mätningen har arbetstiden utökats med 30 minuter per dag för heltidsanställd eftersom lagstadgad lunchrast ingår i mätningen. Den arbetstid som mätningen relaterar till är således 48 (alt 47,5) tim/v för heltidstjänst. Lunchrast sker på icke arbetstid. Paus ingår i arbetstiden.

33 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Förklaringar Arbetsmomenten i mätningen delas in i huvudmoment och delmoment enligt sammanställning på sid 4. Huvudmomenten delar in lärarnas arbetstid i tre större delar Tid med elev, Tid för skola samt Förtroendetid. Enligt läraravtalet tillhör de två första den reglerade arbetsplatsförlagda tiden, medan förtroendetid är tid som den enskilde läraren förfogar över till tid och rum. Innehållet i förtroendetiden är reglerat i avtal och beskrivs i på sid. 4. och ska över verksamhetsåret motsvara ca 22 av arbetstiden. I mätresultatet uppkommer ytterligare ett huvudmoment Övrig tid. Övrig tid är skillnaden mellan registrerad tid under mätperioden och ordinarie arbetstid. De i studien ingående lärare har 45 alt 45,5 timmars arbetstid per vecka enligt inlämnade uppgifter från de ingående skolorna. Eftersom mätningen även omfattar lagstadgad rast har veckoarbetstiden utökats med 30 min/dag för heltidsarbetande. För deltidstjänst har omräkning skett efter tjänstgöringsgrad. Har någon registrerat (arbetat) mer tid än ordinarie arbetstid beskrivs detta genom att Övrig tid föregås av ett minustecken. I resultatredovisningen har hänsyn tagits till deltidstjänstgöring samt olika former av frånvaro. Mätningen visar alltså på hur arbetsmomenten fördelar sig över faktisk genomförd arbetstid. I resultatredovisningen används uteslutande procenttal. De ingående skolornas namn är avkodade. Det går därför inte att utläsa resultat för någon namngiven skola eller person i denna sammanställning. Deltagande skola har fått en genomgång av sitt eget resultat samt några praktiska tips om hur man kan arbeta vidare med sin tidsplanering. Varje enskild lärare har fått sitt mätresultat personligen.

34 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Sammanfattning Mätresultatet för de tio arbetslagen kan i korta drag beskrivas enligt följande (procent av arbetstiden 48 alt 47,5 timmar per vecka): Ca 40 används till Tid med elev varav ca 31 är undervisning För tiden utan elever, Tid för skola, används ca 40, varav för- och efterarbete ca 16 För- och efterarbete uppgår till 26,5 av total arbetstid, dvs reglerad tid och förtroendetid Förtroendetiden redovisas till strax under 14 Oregistrerad tid uppgår till 6 Rast och paus tas i genomsnitt ut till ca 30 av vad man bör/ska göra. Lärares eller pedagogers arbete är mycket mångfasetterat och skiljer sig från skola till skola beroende på en mängd olika faktorer. Att arbetet blivit alltmer betungande råder det ingen tvekan om. Trots detta läggs det ner ett gediget och professionellt arbete på de allra flesta håll. Ingen skola är dock perfekt och att utveckla sitt arbete ligger i allas intresse. När arbetsbördan blir stor kan det upplevas som att tiden inte räcker till. Att då göra en analys av hur tiden verkligen används ger en möjlighet att se om man gör som man planerat eller inte. Resultatet av tidmätningen bland arbetslagen på de 10 olika skolorna visar sammantaget på värden som är vanliga för skolor där man arbetar med de senare skolåren, skolår 6-9. Går man in lite djupare ser man dock att ett genomsnittsvärde är grundat på en mängd olikheter som var för sig behöver analyseras. Man kan i denna studie se att mätvärdena för hur tiden används varierar ganska kraftig mellan arbetslagen och även inom dessa. Mätvärdena ger en objektiv bild av verkligheten. Den analys som senare ska göras av Stadsrevisionen får visa vad som ligger bakom denna bild. Visar de två veckornas mätning på förhållanden som är vanliga eller inträffade speciella saker då som påverkade resultatet i någon riktning? Mätningen kan också ge svar på om man arbetar som planerat eller om det finns orsaker som gör att planeringen inte håller. Vidare bör man ställa sig frågan vad som styr den tidsplanering som görs idag. Följer den invanda mönster eller är den ställd i relation till de mål och behov som är aktuella just nu? Arbetet inom skolan förändras ständigt över tid. Verksamheten ska anpassas efter omvärldens krav, men också utvärderas och förbättras för att nå de mål som finns uppställda. Ur detta perspektiv står det klart att arbetstidens användning återkommande måste omprövas för att verksamheten ska nå önskvärd måluppfyllelse i en god arbetsmiljö. En tidmätning ger en god grund för en saklig utvärdering av hur arbetstiden används för att uppnå denna målsättning. Varje elev har unika förutsättningar, behov och mål för sitt lärande. Hur tiden dimensioneras och används för elevernas lärande har betydelse för vilka resultat som nås. (Citat från Skolverkets granskning av tidsanvändningen i skolan 2002)

35 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Mätresultat 4.1. Huvudmoment Samtliga skolor Diagram 1 Diagrammet visar hur lärarnas tid disponerats mellan de olika huvudmomenten Tid med elev, Tid för skola samt Förtroendetid. Övrig tid är skillnad mellan registrerad tid och arbetstid. Det är fullt naturligt att det i en verksamhet uppstår spilltid. Ett värde upp till ca 8 får anses som normalt. Har personalen arbetat mer än sin arbetstid under mätperioden, anges detta med ett minustecken framför procentsatsen för Övrig tid. Avtalsmässigt ska förtroendetiden utgöra 10,5 timmar per vecka, som ett snitt över året, motsvarande ett procentvärde om 22 i en mätning. Tabell 1 - Jämförelse mellan de ingående skolorna Skola/Huvudmoment Tid med elev Tid för skola Förtroendetid Övrig tid 1 41,9 38,8 7,5 11,8 2 36,0 29,6 15,1 19,3 3 42,0 45,8 14,3-2,1 4 33,5 38,5 11,9 16,1 5 41,7 39,8 20,9-2,3 6 39,9 47,3 11,7 1,1 7 40,6 37,9 19,9 1,5 8 41,8 32,7 13,7 7,2 9 40,3 39,7 10,8 9, ,3 45,6 13,7 0,3 Snitt 10 skolor 39,9 40,2 13,9 6,0 Högsta värde 42,0 47,3 20,9 19,3 Lägst värde 33,5 29,6 7,5-2,3

36 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Tid med elev Tabell 2 Undervisning (Värdena anger procent av total arbetstid 47,5 alt 48 tim) Skola/moment Lektion enligt schema Annan undervisning Summa lektion enl. schema samt annan undervisning Lektion med enskild elev 1 29,4 0,4 29,8 0,1 2 22,3 4,8 27,1 0,1 3 27,8 1,4 29,2 0,1 4 26,0 3,8 29,8 0,0 5 32,5 1,1 33,6 0,2 6 29,2 1,8 31,0 0,1 7 27,5 4,1 31,6 1,1 8 25,9 3,0 28,9 0,7 9 27,3 7,9 35,2 0, ,0 2,3 28,3 0,1 Snitt 10 skolor 27,3 3,2 30,5 0,3 Högsta värde 32,5 7,9 35,2 1,1 Lägsta värde 22,3 0,4 27,1 0,0 Annan undervisning avser tid då man frångått ordinarie schema, t.ex. vid temaarbete, studiebesök etc. Ordinarie arbetstid för perioden är 48 timmar per vecka inkl lunchrast. Mätvärdet för all undervisning, 30,8, motsvarar då 14,6 timmar. Detta visar på hur deltagande lärares lektionstid ser ut inte vad eleverna fått, eftersom vikarier inte ingår i studien.

37 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Tid med elev några moment som inte räknas som undervisning Tabell 3 - Tid med elever (Värdena anger procent av total arbetstid 47,5 alt 48 tim) Skola//moment Enskild elevkontakt Rasttillsyn Åtgärdsprogram Mentorstid 1 0,6 4,8 0,6 0,5 2 1,1 6,0 0,0 0,2 3 1,3 9,7 0,2 1,3 4 1,1 1,5 0,5 0,6 5 1,5 3,8 0,2 1,7 6 1,0 4,9 0,3 0,1 7 2,0 4,5 0,4 0,5 8 1,1 2,4 0,5 1,0 9 0,7 3,0 0,1 1,2 10 2,1 3,0 0,1 0,8 Snitt 10 skolor 1,3 3,7 0,3 0,8 Högsta värde 2,1 9,7 0,6 1,7 Lägsta värde 0,6 1,5 0,0 0,1 Olika förutsättningar, arbetssätt och organisation på den enskilda skolan påverkar hur resultatet blir inom dessa moment. All tid med elev är viktig och därför bör värdena ge anledning till diskussion på det lokala planet Tid med elev samtliga arbetsmoment i procent av arbetstiden Samtliga skolor Diagram 2 Procent av arbetstiden Lektion enl.schema Annan undervisning Enskild Elevkontakt Rasttillsyn Utvecklingssamtal Lektion enskild elev Åtgärdsprogram Mentorstid Tid för skola, Förtroendetid Tid med elev Lektion enl. schema 27,3 Annan undervisning 3,2 Enskild Elevkontakt 1,3 Rasttillsyn 3,7 Utvecklingssamtal 2,7 Lektion enskild elev 0,3 Åtgärdsprogram 0,3 Mentorstid 0,8 Tid för skola, Förtroendetid, Övrig tid 60,1 Observera! Den stora tårtbiten visar på summan av Tid för skola och Förtroendetid

38 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Tid för skola De största delmomenten ur detta huvudmoment Tabell 4 (Värdena anger procent av total arbetstid 47,5 alt 48 tim) Skola/ /moment För- och efterarbete Ämnes/ institutionsarbete Paus Arbetslagsplanering Administration Förflyttning 1 16,1 2,9 3,8 6,0 2,8 1,0 2 13,5 9,0 2,3 1,4 1,9 2,4 3 24,3 1,9 5,3 4,1 5,7 1,0 4 15,1 5,1 2,8 3,0 6,9 1,4 5 21,0 1,6 2,0 0,6 5,2 2,6 6 16,8 3,0 3,0 7,5 6,9 5,7 7 12,2 1,6 4,9 2,1 2,3 4,9 8 14,0 3,8 3,6 4,4 2,6 1,4 9 15,2 3,2 3,6 4,1 3,7 4, ,1 2,9 3,3 8,3 2,1 5,9 Snitt 10 skolor 15,7 3,3 3,4 4,4 3,8 3,3 Högsta värde 24,3 9,0 5,3 8,3 6,9 5,9 Lägsta värde 12,2 1,6 2,0 0,6 1,9 1,0 Arbetsmomenten innehåller arbete utan direkt elevkontakt, men ska naturligtvis ge förutsättningar för en god verksamhet under elevtid av olika former. För- och efterarbete måste ses i ett sammanhang med tid för samma sak inom Förtroendetiden. Se tabell längre ner (sid. 13). Tiden för paus omfattar även tid för lunchrast. Det genomsnittliga värdet för de 10 skolorna är 3,8 procent. Beräkningsmässigt borde detta värde vara drygt 10 procent beräknat på 30 minuters lunchrast samt två pauser per dag om vardera ca 15 minuter. Arbetsmiljömässigt är detta resultat inte acceptabelt. Analysen får visa på om det är organisatoriska orsaker som ligger bakom dessa siffror, eller om det är arbetsbördan som bidrar till resultatet. Den enskildes sätt att arbeta kan också ligga bakom utfallet.

39 11 Tid för skola samtliga arbetsmoment i procent av arbetstiden Samtliga skolor Diagram 3 (Värdena anger procent av total arbetstid 47,5 alt 48 tim) Procent av arbetstiden För- / efterarbete Administration Paus Arbetslagsplanering Insitutions-/ämnesarbete Förflyttning Elevhälsoarbete Kompetensutveckling Facklig tid Föräldramöte Friskvård VFU Kompledigt Kontakt olika institutioner Elevtid, Förtroendetid Observera! Den stora tårtbiten representerar summan av Elevtid och Förtroendetid Tid för skola Procent För- / efterarbete 15,7 Administration 4,4 Paus 3,8 Arbetslagsplanering 3,4 Insitutions-/ämnesarbete 3,3 Förflyttning 3,3 Elevhälsoarbete 2,3 Kompetensutveckling 1,4 Facklig tid 0,5 Föräldramöte 0,5 Friskvård 0,4 VFU 0,4 Kompledigt 0,3 Kontakt olika institutioner 0,2 Elevtid och Förtroendetid samt Övrig tid 59,8 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr:

40 Förtroendetiden - samtliga arbetsmoment i procent av arbetstiden Samtliga skolor Diagram 4 Procent av arbetstiden Fö r/efterarbete Elev/fö räldrako ntakter Egen utveckling Elevtid, Tid för skola Observera! Den stora tårtbiten representerar Elevtid och Tid för skola. Förtroendetid Procent För/efterarbete 10,8 Elev/föräldrakontakter 1,0 Egen utveckling 2,1 Elevtid och Tid för skola samt Övrig tid 86,1 Förtroendetiden disponeras av den enskilde läraren till tid och rum. Avtalsmässigt motsvarar den ca 22 av årsarbetstiden. Eftersom tidsåtgången för detta huvudmoment varierar över tid får analysen utvisa vad som ligger bakom att sammantaget 13,8 redovisas under mätperioden. Analysen visar att inget arbetslag under mätperioden når upp till 22. Enligt läraravtalet ska förtroendetiden i första hand användas till enskilt för- och efterarbete. Spontana elev- och föräldrakontakter liksom tid för egen utveckling kan också ingå. För att se den totala tiden gällande för- och efterarbete måste man lägga till den tid som redovisas under tid för skola. Se tabell 5 på nästa sida. Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr:

41 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: För- och efterarbete Tabell 5 (Värdena anger procent av total arbetstid 47,5 alt 48 tim) Skola/ /moment För/efterarbete på arbetsplatsförlagd tid För/efterarbete på förtroendetid Summa 1 16,1 6,0 22,1 2 13,5 12,5 26,0 3 24,3 9,1 33,4 4 15,1 8,0 23,1 5 21,0 17,5 38,5 6 16,8 10,2 27,0 7 12,2 14,7 26,9 8 14,0 9,3 23,3 9 15,2 9,2 24, ,1 10,9 25,0 Snitt 10 skolor 15,7 10,8 26,5 Högsta värde 24,3 17,5 38,5 Lägsta värde 12,2 6,0 22,1 Summan för dessa två arbetsmoment kan ställas i relation till undervisningstiden (lektioner). Enligt tabell 2 är snittet för genomförda lektioner 30,8 att jämföras med 26,5 för- och efterarbete.

42 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Individuella skillnader i arbetstid ett exempel från ett av de ingående arbetslagen Diagram 5 Huvudmoment per person 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 A B C D E F G H I J K L M N O P Person A-P Förtroendetid Tid för skola Elevtid För detta arbetslag är snittvärdena per huvudmoment: - Tid med elev 40,3 - Tid för skola 45,6 - Förtroendetid 13,7 - Övrig tid 0,3 (redovisas inte i diagrammet) Tabellen visar att det finns en stor variation mellan vad de ingående personerna registrerat under mätperioden. Allt kan ha sin orsak. Alla veckor är inte lika. Det viktiga är att vara observant på att mönstret inte upprepas över tid. Personerna A och L arbetar deltid liksom några till inom arbetslaget. Varje skola har sin individuella profil, men den ovan beskrivna kan sägas vara något så när representativ för helheten. 100-procentlinjen visar på full tjänst oavsett tjänstgöringsgrad.

43 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Huvudmoment per skola i diagramform Skolorna anges här avkodade med nr från 1-10 enligt tabell 1 på sid. 7. Skola nr 1 Huvudmoment Skola nr 2 Huvudmoment

44 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Skola nr 3 Huvudmoment Eftersom Övrig tid har minusvärde kan resultatet inte beskrivas i ett cirkeldiagram. Värdet 2,1 visar att personalen registrerat 2,1 mer tid än ordinarie arbetstid. Skola nr 4 Huvudmoment Skola nr 5 Huvudmoment Kan ej visas i cirkeldiagram enligt skola 3 ovan!

45 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Skola nr 6 Huvudmoment Skola nr 7 Huvudmoment Skola nr 8 Huvudmoment

46 Kvalitid i Sverige AB Arabygatan VÄXJÖ Telefon: Fax: E-post: info@kvalitid.se www: kvalitid.se org.nr: Skola nr 9 Huvudmoment Skola nr 10 Huvudmoment Individuella skillnader inom arbetslaget redovisas i diagramform på sid 14 för detta arbetslag