Protokoll 1 (13) Se nästa sida.

Transkript

1 Protokoll 1 (13) Plats och tid Beslutande Övriga närvarande Sammanträdesrum Selma, kommunhuset, , kl Se nästa sida. Agneta Fränngård, sekreterare Mats Lundqvist, tf förvaltningschef Eva Endresén, resurschef Ulrika Fridh, rektor Camilla Hansen (M) Justerade paragrafer Justeringens plats och tid Kommunhuset, , kl Sekreterare Ordförande Justerare Agneta Fränngård Magnus Alm (S) Anncristin Svensson (S) Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beslutande organ Skol- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset i Skurup Anslaget uppsatt av Agneta Fränngård

2 Protokoll 2 (13) Beslutande Anne-Lise Nielsen (S), 48, 50, 51, 52 Jimmy Nilsson (SD) Anncristin Svensson (S) Björn Aidemark (L) Lars Dekan (SD) Thomas Holmgren (KV), 49, 53 Mats Anderberg (S) Magnus Alm (S) Maria Ivansson (MP) Marie Louise Fridolf (M)

3 Protokoll 3 (13) Ärenden vid dagens sammanträde Sida Information från förvaltningen... 4 Återkoppling frågeställningar kring förstelärare... 6 Uppföljning av verksamheten framöver... 8 Motion från Camilla Hansen (M) om upprättande av integrationsplan för Skurups kommun... 9 Motion från Åsa Ekblad (M) angående högskolebehörighet från program på Nils Holgerssongymnasiet Ärendeinformation till kommunfullmäktige... 13

4 Protokoll 4 (13) SUB 48 Information från förvaltningen Skol- och utbildningsberedningens beslut Informationen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Det finns ett stort behov av fler förskolelokaler. Barn som står i kö till tätorten kan inte längre erbjudas plats här utan erbjuds plats i byarna. På kort sikt startas en ny avdelning på Östergårds förskola På lång sikt behövs ytterligare lokaler då vi ser en långsam ökning av antalet förskolebarn. Lokaler blir lediga på Västergatan då Arbetsmarknadsenheten flyttar ut och Lilla Kuben, privat Montessoriförskola, har fått erbjudande om att utöka sin verksamhet. Budgetläget just nu för 2015: redovisning av vidtagna åtgärder sen kompletteringsbudgeten i våras och vilka ekonomiska effekter de fått. Verksamheten 2015 bedrevs med samma budget som 2014 med ett års löneökning. Budgetläget 2016: redovisning av vilka åtgärder som planerats inför 2016 års budgetår och vilka ekonomiska effekter de väntas få på kort och lång sikt. Trots en budget 2016 utan ytterligare sparbeting för skola-utbildning, så finns en oro för att klara 2016 utan att nyckeltalen påverkas. De ekonomiska effekterna innebär en betydande minskning av såväl förskolepeng som grundskolepeng vilket i sin tur innebär att Skurup kommer att ligga i det absoluta bottenskiktet bland kommuner vad gäller satsning på utbildning vilket i sin tur kommer att försämra kvalitén vilket i sin tur innebär att fler barn/elever kommer att välja förskolor/skolor utanför kommunen vilket i sin tur riskerar att föräldrar flyttar från kommunen istället för till kommunen. Långsiktig bedömning av det ekonomiska läget, utifrån de elevprognoser som finns. -Tydlig ökning av antalet grundskoleelever främst p g a flyktingströmmen men även signaler om att byggnationen i kommunen kommer igång -Ökning av antalet barn även på förskolan -Stort behov av ny Mackleanskola och ny F-6 skola samt anpassning av Alléskolan

5 Protokoll 5 (13) SUB 48 Konsekvenser: Behov av mer personal och mer lokaler. Kostnaderna kommer att vara betydande då ny personal är dyr p g a att efterfrågan på personal är större än tillgången. Lokalkostnaderna ökar men upplåningsläget nu är mycket gynnsamt. På kort sikt ökar också kostnaderna väsentligt p g a fler grundskoleklasser, fler förberedelseklasser, fler modersmålslärare etc. På längre sikt, om vi avsätter resurser som bevakar alla möjligheter till bidragsmöjligheter, lindras kostnaderna väsentligt. Det förutsätter dock att kommunen har ett ekonomiskt system som ger oss bidrag för hur många barn och elever vi har i vår verksamhet och ekonomer som ges tid och möjlighet att bevaka och arbeta med alla bidragsansökningar.

6 Protokoll 6 (13) SUB 49 Återkoppling frågeställningar kring förstelärare Skol- och utbildningsberedningens beslut Fortsatt fördjupad diskussion med förvaltningsledningen när den nya förvaltningschefen är på plats. Ärendebeskrivning Frågan har diskuterats i de olika partigrupperna. Följande var ledamöterna överens om: -Viktigt att uppdraget är tidsbegränsat och man ser helst att uppdraget är kommunövergripande med en viss flexibilitet. -Inte nödvändigt att alla tjänster utnyttjas. Bidragsramen, kopplat till statsbidraget, tillåter 24 förstelärartjänster i Skurup varav 16 tjänster i dagsläget är tillsatta. -Förutsättningarna för att klara uppdraget ska ges, bland annat i form av tid. -Det är också viktigt att uppdraget är tydligt formulerat liksom målet för att kunna utvärdera reformen. -Ifrågasätter de 1500 kr/månad för arbetstidsregleringen som innebär 40 timmar per arbetsvecka. Karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Syftet är en ökad måluppfyllelse och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. För att bli förstelärare krävs, enligt förordningen, legitimation och dokumenterad erfarenhet av läraryrket. Tidigare behandling Ledamöter får i uppdrag att diskutera i respektive partigrupp de frågeställningar som tagits upp. I kompletteringsbudget, fastställd av kommunfullmäktige , uppdras det att göras en översyn av förstelärarreformen i Skurups kommun. Med anledning av ovan tas ärendet upp vid dagen sammanträde. Förstelärarreformen infördes hösten 2013 och är en karriärmöjlighet för lärare i skolan. Karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Syftet är en ökad måluppfyllelse och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. För att bli förstelärare krävs legitimation

7 Protokoll 7 (13) SUB 49 och dokumenterad erfarenhet av läraryrket. Statsbidrag utgår med 5000 kr/månad och lärare och ytterligare 2000 kr/månad och lärare för arbetstidsreglering som innebär 40 timmar per arbetsvecka. Ersättning för arbetstidsregleringen belastar respektive skolas budget. Bidragsramen för Skurups del tillåter 24 tjänster varav 17 tjänster är besatta i dagsläget. Rekryteringen till tjänsterna sköttes av ledningsgruppen och samtliga förstelärare har minst 80 % undervisningstid. Förordnanden är tidsbegränsade och löper ut vid vårterminens slut Fortbildning för förstelärarna är viktig för att skolan ska kunna vila på en vetenskaplig grund. Kvalitetsförbättring sker genom bland annat kollegial handledning och kunskapsspridning på nätverksträffar med övriga pedagoger. På Mackleanskolan har den språkutvecklande undervisningen lett till ökad ord- och läsförståelse hos elever i åk 8 och åk 9. Tester som mäter detta har visat på högre värden. Läs- och skrivutveckling på Slimmingeby skola - Mölleskolan har, genom en gemensam förstelärare, gett eleverna verktyg som ska underlätta vid läsning. Hjälp till eleverna att förstå texter berör alla ämnen. Matematikgrupper på Mölleskolan har arbetat med att förstå och använda tal för elever i förskoleklass-åk 3. Politiska frågeställningar kring försteläraruppdraget: Anställningsförhållande Politiska prioriteringar/mål/syfte Verksamhetens självbestämmande Enhetskoppling/kommunövergripande Antal Tidsperspektiv

8 Protokoll 8 (13) SUB 50 Uppföljning av verksamheten framöver Skol- och utbildningsberedningens beslut Uppföljning av verksamheten bör ske varannan månad genom att förlägga beredningsmötet på en skola/förskola. Ärendebeskrivning Diskussion kring hur beredningen ska följa upp verksamheten under kommande år. Ledamöterna eniga om att höja ambitionen att verka mer ute i verksamheten. Förslag att förlägga möten ute i verksamheten till exempel varannan gång för uppföljning och diskussion kring bland annat prioriteringar och planer.

9 Protokoll 9 (13) SUB 51 Dnr KS Motion från Camilla Hansen (M) om upprättande av integrationsplan för Skurups kommun Skol- och utbildningsberedningens beslut Ärendet lyfts igen i januari då utifrån inkluderingsperspektivet och diskussion kring vilka insatser skolan kan göra. Budget 2016 inrymmer bland annat fältassistenter. Ärendebeskrivning Eva Endresén och Ulrika Fridh redovisar bakgrund och arbetet med Integrationsplanen som bland annat beskriver hur barnomsorg och skola kan arbeta för att stödja integrationen. Ett 90-tal ensamkommande barn har under året kommit till Skurup och ca 95 barn beräknas komma under Därtill kommer ytterligare barn tillsammans med sina familjer. Förändrade regler om tvångsanvisning för att klara den drastiska ökningen av ensamkommande flyktingbarn träder i kraft 2016 liksom kravet på obligatorisk kartläggning av elevens språk- och ämneskunskap. I processen med att ta emot nyanlända elever ingår flera nödvändiga och obligatoriska moment, som placering och kartläggning av elevens språkoch ämneskunskaper. Skolverket har arbetat fram en manual och ett material som beräknas ta 3 x70 min per elev vilket kräver personalresurser. Skolan behöver ett flexibelt mottagande och arbetssätt, med tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning i alla skolans olika personalgrupper. Inför mottagandet i förskola-grundskola behövs introduktionsmöte med föräldrar, skolsköterska, rektor, mottagande lärare och tolk. Barn 3-5 år har rätt till plats i allmän förskola samt klassplacering utifrån ålder och kunskap. Eleverna har rätt till skolgång samt studiehandledning på modersmålet dvs rätt förutsättningar för att uppnå fullgörandet av skolplikten. Utmaningar som förvaltningen står inför är bland annat samverkan med andra förvaltningar, lokal- och personalresursfrågor, nivåbaserat Sfi (Svenska för invandrare) samt språkintroduktion. Förberedelsesklasser, som är en bra skolform är igång, där syftet är att ge de nyanlända eleverna en möjlighet till en lugn start samt förbereda dem för att så fort som möjligt börja i en ordinarieklass.

10 Protokoll 10 (13) SUB 51 Dnr KS Det finns ett stort kompetensutvecklingsbehov hos lärarna. Camilla Hansen (M) redovisar bakomliggande tankar till motionen som bör vidgas till en inkluderingspolicy. En viktig fråga då många ungdomar, oberoende av etnicitet, lever i ett utanförskap som bland annat kan stävjas genom stöd till exempel sociala nätverk. Förvaltningschefen för Individ- och omsorg, Rickard Pettersson, har tagit fram ett förslag på en Integrationsplan vilken även tar hänsyn till den nya lagstiftning som träder i kraft Lagändringen gäller bland annat mottagande och kartläggning av nyanlända i skolan. Motion från Camilla Hansen (M), daterad , med följande lydelse: I Skurup liksom i många andra kommuner förekommer etnisk och socioekonomisk segregation. En segregation som leder till social utslagning och utanförskap. Ett utanförskap som försvårar kommuninvånares möjligheter till demokratiskt inflytande och delaktighet i samhället. Integration är en långsiktig process. Det är kommunens ansvar att på alla sätt medverka till att alla kommuninvånare integreras i samhället, men den enskilde individen måste också vara delaktig i processen. Med integration menas att alla människor respekteras, och att enskilda människor kan påverka sin situation, och vara delaktiga i det samhälle de lever i. Jag föreslår att: Det upprättas en Integrationsplan för Skurups kommun. Beslutsunderlag Motion från Camilla Hansen (M) om upprättande av integrationsplan för Skurups kommun, daterad

11 Protokoll 11 (13) SUB 52 Dnr KS Motion från Åsa Ekblad (M) angående högskolebehörighet från program på Nils Holgerssongymnasiet Skol- och utbildningsberedningens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Ärendebeskrivning Tjänsteskrivelsen redovisar att kravet på högskolebehörighet från program på Nils Holgerssongymnasiet är reglerad i läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11) samt i skollagen16 kap.3. På NHUC erbjuds möjligheten precis som lagen föreskriver. Upplägget kan dock se olika ut på olika gymnasieskolor och rektor Håkan Liljekvist har självmant tagit på sig uppdraget att se över om förutsättningarna ytterligare kan förbättras (förändrad schemaläggning, annan periodisering eller liknande) Motion från Åsa Ekblad (M), daterad med följande lydelse: Idag är i princip gymnasiebehörighet tvingande för att du ska ha någon chans över huvud taget på arbetsmarknaden. För att öka chanserna för eleverna, få dem att bli attraktiva på arbetsmarknaden och slippa läsa in kurser i efterhand på vuxenutbildningar typ Komvux är det en klar fördel om programmen från början ger behörighet till högskolan. Genom att marknadsföra programmen och inrikta dem mot högskoleutbildningar som knyter an till yrket, söker sig allt mer målmedvetna elever sig till just vår skola. Undertecknad föreslår: - Att Nils Holgerssongymnasiets program innehåller kurser som ger grundbehörighet till högskola - Att behörigheten riktar sig till utbildningar knutna till yrket. Beslutsunderlag Motion från Åsa Ekblad (M) angående högskolebehörighet från program på Nils Holgerssongymnasiet. Tjänsteskrivelse Skol- och utbildningsförvaltningen

12 Protokoll 12 (13) SUB 52 Dnr KS Tidigare behandling Frågan besvaras på Skol- och utbildningsberedningens möte KS SUB 32 att detta redan är reglerat i skollag och i gymnasieläroplanen (Gy11).

13 Protokoll 13 (13) SUB 53 Dnr KS Ärendeinformation till kommunfullmäktige Skol- och utbildningsberedningens beslut Skol- och utbildningsberedningen lämnar följande information: - Behandlade motioner. - Diskussioner försteläraruppdraget. - Redovisning av arbetet med integration i barnomsorg-skola.