Krutbrännaren. Nr Årg. 16 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING

Transkript

1 Krutbrännaren Nr Årg. 16 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING

2 Krutbrännaren Årgång 16, 2007 nr. 1. ISSN Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2007 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kummelvägen 12, Färjestaden. Tel / E-post: ulla-britt_andersson@telia.com Tommy Knutsson (v.ordf.) Ned. Västerstad 111, Mörbylånga. Tel / E-post: tommy.knutsson@telia.com Thomas Gunnarsson (sekr.) Kummelvägen 12, Färjestaden. Tel / E-post: thomas_gunnarsson@telia.com Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, Borgholm. Tel / E-post: elna.hultqvist@swipnet.se Ölands svampflora Ett pågående projekt där vi försöker kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är att få fram så kompletta sockenfloror som möjligt för att därigenom få en bild över arternas utbredning och frekvens. Är du intresserad så skriv eller ring till Tommy Knutsson. Föreningens hemsida: Keneth Erlandsson Fatabursvägen 11 A, Kalmar. Tel / E-post: kenneth-erlandsson@swipnet.se Liselotte Wetterstrand-Waldenström Albrunna 1022, Degerhamn Tel.0485 / E-post: liselotte.oland@telia.com Crister Albinsson Övra Västerstad 107, Mörbylånga Tel / E-post: Crister.Albinsson@hik.se Håkan Lundkvist Frösslunda 312, Mörbylånga. Tel / E-post: hakan.lundkvist@telia.com Helena Lager St. Bunneby 3024, Mörbylånga. Tel. 0485/ E-post: helena.lager@home.se Projekt Ölands hotade växter Hjälp oss inventera sällsynta och hotade växter på Öland. Vill du ha en aktuell rödlista, eller äldre fynduppgifter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson. Omslagsbild: Majviva Primula farinosa, årets inventeringsväxt 2006 (utanför Öland & Gotland), Sjukällorna Sandby socken. Omslagets baksida: Dvärglåsbräken Botrychium simplex tillsammans med en svart jordtunga. Foton: Thomas Gunnarsson

3 Floraväktarrapport 2006 Ölands botaniska förening av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson Hotkatergori CR Järnek Ilex aquifolium Järnek uppträder på Öland spridd från odlingar. Crister Albinsson hittade arten på två ställen i Kastlösa socken långt från någon trädgård. Kastlösa socken Kvarnkärret, 100 m ost, i björkskog, 3 ex. Alverhorvkärret, 250 m ost, i gles lövskog, 2 ex. Röllikesnyltrot Orobanche purpurea Röllikesnyltrot har i dagsläget endast en stabil lokal på Öland i Böda socken där den växer på en naturtomt. Markägaren känner till artens sällsynthet och gynnar dess fortbestånd. På den andra lokalen i Högsrum socken har inte snyltroten visat sig sedan Böda socken Silverviol Viola alba Silverviol rapporterades från en ny lokal i Borga hage av Christina Erlandsson. Hybridisering på den tidigare rika lokalen vid Bergdala verkar bli ett allt större problem. Arten är en brynväxt som behöver varma, skyddade lokaler där skogen går över i mer hävdad gräsmark. I flera trädgårdar i Borgholm finns ännu silverviol men där är arten svår att övervaka. Sammanlagt finns ett 15-tal lokaler men endast sju är i mer naturlig miljö. Räpplinge socken Borga hage lokal

4 Borga hage lokal 2 Krutbrännaren 1 (16) Borga hage lokal 3 Ny lokal 2006, 2 ex. Bergdala lokal < Bergdala lokal Bergdala lokal Hotkategori EN Klipplök Allium lineare Klipplök gynnas inte av ökat betestryck på Stora Alvaret. I Mörbylånga socken, där alvaret fårbetas, finns knappt någon blommande klipplök kvar. Men glädjande nog kunde ändå Jan-Olof Petersson räkna in ett större antal lökar 2006 nämligen 610 blommande exemplar. Tomas Burén fann en ny lokal för klipplök i Sandby socken, SO hasselkarsten. Det var det första nyfyndet av arten på fyra år. Under 2007 tillhör klipplök en av de arter som ArtDatabanken vill att vi inventerar extra noggrant Antalet blommande klipplökar minskar stadigt. Kanske bröts den nedåtgående trenden sommaren 2006? 4

5 Vickleby socken SO Trindkärr E E E E E E E E NO, O SO Storkarsten E E E E E E E E Rosenkarsten SO Trindkärr E E Storkarsten Storkarsten 300 m O E E Trindkärr 750 m SO E E E E E Storkarsten 700 m O E E E E E E E E E S alvarvägen E E Storkarsten 200 m SSO E E E E E Storkarsten 400 m O E E Kullen 200 m V E E Resmokorridoren O E Alvarvägen 500 m S E E Stenkanten 200 m NV E E E E E Alvarvägen S E E E E E E E Ö granen Storkarsten O E E Storkarsten O stenkanten E E N och S Sörgranarna E E Ö granen 300 m S E E E E E Ö granen 500 m S E E E E E Storkarsten 1 km SO E E Resmogränsen 300 m N E E E E E E E Sandby socken Tornrör 400 m N Tornrör 200 m S Tornrör 350 m S Forsfall 1,3 km V E E E Ekelunda 1 km S E E m SO Hasselkarsten 13 Stenåsa socken sockengränsen 300 m S E E E E E E E Bårbykällan 350 m OSO E E E E

6 Resmo socken Björken o Kojan 500 m VNV E E E E E Björken o Kojan 300 m VNV E E E E E Björken o Kojan 300 m SV E E E E E Storkarsten 700 m SSV Mörbylånga socken Möckelmossen 800 m SV E E E Möckelmossen 1,4 km SV E E E Sörbjörken 300 m SO E E E Bårbykällan 800 m VNV E E E Bårbykällan 60 m S E E E Bårbykällan 300 m OSO E E E E sockengränsen 500 m NV E E E Hulterstad socken Triberga alvar alla E E E E E E E E Gösslunda infarten 200 m NNO E E Gösslundainfarten 15 m N E E Gösslunda 600 m OSO E E E E E E E E E Triberga alvar 1 E E Triberga alvar 2 E E Triberga alvar 3 E E Asplunden 2 km V Asplunden 2 km V 2 E E Kastlösa socken Lunda 3 km OSO Totalt

7 Stor sandlilja Anthericum liliago Stor sandlilja missgynnas av måttligt-hårt bete eftersom betesdjuren gärna äter de välsmakande liljorna. Tomas Burén fann ett par nya lokaler för arten i Hulterstad socken. Även i Kastlösa socken ost Lunda by hittades en ny lokal. På Öland finns ett 40-tal lokaler för stor sandlilja. Hulterstad socken Hulterstad alvar, nära alvarvägen; 275 ex. Hulterstad alvar, i karst; 27 ex. Hulterstads alvar, vid alvarstigen mellan Hulterstad och Lunda; ex., ex. Hulterstads alvar norra delen; ex., ex. Hulterstad alvar Dalbäcken; ex., ex. Skärlövs alvar banvallen (2006 endast räknat sandliljor närmast banvallen) Kastlösa socken Lunda alvar; ex. Lunda ost; ex., ex. Penåsadungen, öster om dungen Saltmålla Atriplex pedunculata Saltmålla återfanns av Tomas Burén på schäferiängen vid Ottenby där arten hittades redan 1821 av Abraham Ahlquist. I Föra socken fanns saltmålla mer spritt än tidigare känt i Södviken och Östra Vässby naturreservat. Även vid Ören och Ållan i Hulterstad socken var arten spridd över ett större område. De två kartbilderna visar de kända lokalerna för arten dels ur Sterner 1986 samt rapporterade lokaler mellan Ökat bete på strandängarna på östra Öland kan gynna arten. Den växer i nakna saltskonor där annan växtlighet saknas. Ibland växer saltmålla på kanten runt skonorna och är då beroende av att gräset är kortsnaggat. Persnäs socken Södviken finns finns

8 Föra socken Östra Vässby naturreservat lokal 1; ex. Östra Vässby naturreservat lokal 2; ex. Södviken lokal 2; ex. Södviken lokal 3; ex. Hulterstad socken OSO Skärlöv, vid Ören och Ållan, lokal finns OSO Skärlöv, vid Ören och Ållan, lokal 2; ex. OSO Skärlöv, vid Ören och Ållan, lokal 3; ex. OSO Skärlöv, vid Ören och Ållan, lokal 4; ex. Ås socken Ottenby schäferiäng Sandvik i NO; 1821 finns, ex. Dvärglåsbräken Botrychium simplex Dvärglåsbräken hade ett bra år. På den enda kända lokalen på Öland kunde vi i år räkna tresiffrigt antal av arten. De flesta var mycket små, runt 1-2 cm höga. Anmärkningsvärt var att de flesta exemplaren växte i direkt anslutning till någon art av svart jordtunga Geoglossum sp. Högby socken Renlosta Bromus arvensis Renlosta har minskat på Öland de senaste 20 åren. Endast en rapport inkom under året från Kastlösa socken där arten håller ställningen i samma åkerkant. Eftersom släktet Bromus kan vara knepigt att artbestämma är arten troligen förbisedd. Men vi anser oss ändå kunna säkerställa en tydlig tillbakagång. Kastlösa socken Kobbskogen väst

9 Saltmålla Atriplex pedunculata, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd Observera att inga lokaler i dagsläget finns på västra kuststräckan. 9

10 Brinklosta Bromus commutatus Brinklosta kan också vara knepig att artbestämma. På den enda kända lokalen av arten på Öland verkar den hålla ställningen. Den upptäcktes där 2004 men rapporterades då som en renlosta. S. Möckleby socken Alunvallen, norr om fotbollsplanen finns Trubbstarr Carex obtusata Trubbstarr är en art som verkar ha gått tillbaka på Öland, jämför kartorna från Sterner 1986 respektive Troligen missgynnas arten av den kvävebelastning som sker av vägrenar och som leder till igenväxning med konkurrenskraftiga gräs såsom knylhavre Arrhenatherum elatius. Uppträder arten enbart vegetativt är den mycket svår att upptäcka och artbestämma. Längs östra Landborgens sandstäppsfragment har arten fortfarande livskraftiga och fertila populationer. På västra Landborgen verkar arten har gått tillbaka kraftigare. Troligen finns en underrapportering av trubbstarr. Högby socken Munketorps strand, 400 m norr om Kesnäsudden; ex. Munketorps strand, 300 m norr om Kesnäsudden; ex. Munketorps strand, 800 m norr om Kesnäsudden Räpplinge socken Sollidens alvar, längs bilvägen bort mot parkeringen; 2006 >1000 ex. längs en sträcka av 300 m. Sollidens alvar, precis utanför Victoriamonumentet Bredsättra socken Sandstäpp söder Skedemosse; 2006 flera lokaler längs en sträcka av 350 m. Söder Gåtebo, öster om landsvägen; ex. 10

11 Trubbstarr Carex obtusata, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd från Arten är troligen underrapporterad men verkar ändå ha minskat oroväckande, speciellt längs västra Landborgen och i Alböke/Föra socknar. 11

12 Gärdslösa socken Störlinge kvarnrad, öster om 2:a och 3:e kvarnen söderifrån räknat Raggarv Cerastium brachypetalum Raggarv har endast fyra lokaler, alla i Räpplinge socken. Arten verkar minska pga. igenväxning och ökad konkurrens från kvävegynnade växter. I den nyröjda kraftledningsgata där arten uppträdde rikligt 2004 är den nu nästan försvunnen. Räpplinge socken Greby strandskog lokal 2; ex. Greby strandskog lokal Greby strandskog, i kanten av nyröjd kraftledningsgata Östersjömålla Chenopodium striatiforme Östersjömålla har sitt starkaste fäste på sandiga marker framför allt i socknarna Gårdby och Sandby. Den kan vara tillfällig på sina lokaler men på en av oss känd lokal har den en kontinuitet på >50 år. Om marken påförts kväve växer mållan så att den knappast går att känna igen. Men den har alltid smala blad och är grenad från basen (som en kandelaber). Fröna är också alltid små, oftast <1 mm. Gårdby socken Väst Bygdegården, i gammal sandtäkt med tofsäxing; ex. Gårdby, spontant ogräs i trädgårdsland på Kummelvägen Sandby socken Norra Sandby vägskäl, väster om östra landsvägen, söder traktorväg som går västerut, på ruderatmark; ex. (mycket storväxta exemplar) Norra Sandby vägskäl, väster om östra landsvägen, norr traktorväg som går västerut, på åker/betesmark; ex. 12

13 Smedby socken Övre Västerstad 3:3, sandigt trädgårdsland; 2001 finns, ex. Knippnejlika Dianthus armeria Knippnejlika återupptäcktes på en lokal norr om Vickleby naturreservat väster om nedre landsvägen. På en skogsväg växte arten tillsammans med luktsmåborre Agrimonia procera. Den är tidigare rapporterad norr naturreservatet. En cykelväg har anlagts från Färjestaden och söderut, kanske kommer knippnejlikan att dyka upp längs denna? På lokalen vid bevattningsdammen är arten troligen utgången pga. igenväxning. Det finns ca 15 aktuella lokaler för arten. Vickleby socken Skogsväg 140 m norr om Vickleby naturreservat och 100 m väster om nedre landsvägen; ex. Lilla Vickleby NV, gamla järnvägsbanken söder om den korsande vägen Lilla Vickleby skog, längs kanten av bevattningsdamm Martorn Eryngium maritimum Martorn håller ställningarna på sina lokaler på Öland. Men de flesta exemplaren är stora och gamla, arten verkar ha svårt att föryngra sig. Små exemplar kan av misstag ryckas upp eftersom arten väljer växtplatser där badturisterna vill breda ut sina filtar. Trots fridlysning är detta ett problem. Primärfynd av arten på Öland och i Sverige stod Linné för Den växer fortfarande på samma ställe vid Byrum efter 265 år, här kan man tala om kontinuitet! Sammanlagt finns 5 lokaler för martorn på Öland. Böda socken Ramsnäs söderut, på en sträcka av 200 m i en glänta i tallskog och på sandstrand Byrum sandfält Byrum strax söder om sjöbodar på sandstrand

14 Byrums sandvik Krutbrännaren 1 (16) finns Skärblad Falcaria vulgaris Skärblad har minskat på sina lokaler som samtliga är belägna i åkerkanter eller på vägrenar. Arten hotas av röjningsarbeten och ogräsbekämpning. Skärblad har dålig frösättning och utrotas den från en lokal har den därför svårt att återkomma. Den har därmed också sämre förmåga till att sprida sig till andra lokaler. Den finns ca 20 lokaler för arten på Öland. Kastlösa socken Väster om 136:an ca 250 m söder avtaget mot Hammarby, åkerkant mkt riklig S. Möckleby socken 800 m SSO kyrkan, östra sidan markvägen, åker/vägkant Finns Gulkronill Hippocrepis emerus Gulkronill är en art som håller sig kvar på sina lokaler. Under året gjordes även ett nyfynd i Räpplinge socken. Arten växte i ett stenröse med hassel. Gulkronill är tydligt värmeälskande och flera växtlokaler ligger i anslutning till karster/murar/rösen. Öland har ca 25 lokaler för arten. De rikaste finns i anslutning till den s.k. Hasselkarsten i Sandby socken, där hittades under året nya dellokaler. Inom ett relativt begränsat område nära Hasselkarsten finns åtminstone exemplar av gulkronill. Räpplinge socken Borgehage NO, i litet röse ca 10 m öster om kalkstensmur; ex. Sandby socken Norr Tornrör 3 nya lokaler varav en med 20 ex. I björk-hasseldungen NO om Tornrörskällan

15 I hasselkarsten som ligger norr om alvarvägen mot Dröstorp Dröstorp, ca 500 m söder om ödebyn, i karst Ekelunda hasselkarst, 1999 och 2006 endast räknat södra delen av lokalen. Gulkronill håller ställningen på lokalen som helhet finns 100 Ekelunda ca 1 km NNO om byn, i karstspricka Huvudtåg Juncus capitatus Huvudtåg uppträder ofta tillfälligt på sina lokaler. Vid Vässbylund har lokalen nu vuxit igen med ryltåg J. articulatus och huvudtåg har försvunnit. Arten är beroende av fuktig, bar sand på sina lokaler och är mycket känslig för igenväxning. Dessutom måste årsmånen vara lämplig när arten utvecklas dvs. fuktig vår-försommar gynnar den. Det finns 6 lokaler för arten rapporterade efter Böda socken Alvara ost, ca 300 m norr om vägen ner till havet vid Alvara, i fuktiga traktorspår på stranden Föra socken Vässbylund norr, ca 450 m NNO vägskälet, i västra och södra kanten av ett grävt vattenhål Spjutsporre Kickxia elatine Spjutsporre har ursprungligen inkommit med utsäde. I dagsläget finns den bara kvar på några åkrar söder om Albrunna lund. Eftersom arten blommar och bildar frön sent på säsongen är den beroende av att åkrarna inte plöjs upp för tidigt på sensommaren/ hösten. Dessutom slås arten ut av ogräsbekämpning. Lokalen vid Albrunna lund är extra värdefull eftersom den hyser Ölands enda bestånd av åkersyska Stachys arvensis. Även småtörel Euphorbia exigua uppträder som åkerogräs på lokalen. 15

16 S. Möckleby socken S om Albrunna lund, lokal S om Albrunna lund, lokal Piggfrö Lappula squarrosa Piggfrö uppträder på Öland endast i vittringsgrus på alvarmark på Stora Alvaret. Området med vittringsgrus måste vara tillräckligt stort till arealen, på mindre fläckar har vi inte sett arten. Speciellt om man finner mjukdån Galeopsis ladanum kan det löna sig att titta efter piggfrö. Den tillhör de åkerogräs som även funnit sig tillrätta på Stora Alvaret. Andra åkerogräs på alvarmark är småtörel Euphorbia exigua, rödmire Anagallis arvensis, småsporre Chaenorhinum minus, åkervinda Convolvulus arvensis och svinmolke Sonchus asper. På Öland är arten inte rapporterad från åkrar i modern tid. Inga aktuella hot föreligger på de lokaler där piggfrö uppträder, på sikt skulle igenväxning kunna utgöra ett hot. Det finns ett 40-tal aktuella lokaler på Stora Alvaret. Gårdby socken Gårdby alvar, NO delen; ex, ex. Stenåsa socken Stenåsa grusalvar, ca 100 m norr om vägen Resmo Stenåsa Blå sminkrot Lithospermum arvense var. coerulescens Blå sminkrot återkom glädjande nog på sin enda öländska lokal. Den lever farligt då den växer på ett mycket begränsat område i en rasbrant. S. Möckleby socken Gettlinge gravfält finns Kransborre Marrubium vulgare Kransborre är en gammal naturaliserad kulturväxt som har 7 aktuella lokaler på Öland. De flesta finns i människans närhet i hönsgårdar, vid sjöbodar och jordkällare. 16

17 Källa socken Högenäs i SO, ogräsrik hönsgård Krutbrännaren 1 (16) Persnäs socken Jordhamn norrut vid foten av en rauk finns finns Sandviks hamn, intill sjöbod helt nära hamnbassängen finns 9 4 0? Klådris Myricaria germanica Klådris växer på Öland i gamla sandtag, i kärrkanter och längs diken. Hot mot arten är igenväxning. Vi har 5 aktuella lokaler för klådris. Böda socken Kustvägen mot Hagudden, ca 700 m söder om avtaget mot Enerum, i gammal grusgrop alldeles väster om vägen; ex, ex. Kattmynta Nepeta cataria Kattmynta håller sig envist kvar på sin enda kända öländska lokal. Dessutom finns arten i några trädgårdar men tyvärr inte med plantor av öländskt frömaterial. Torslunda socken Eriksöre vid jordkällare Hylsnejlika Petrorhagia prolifera Hylsnejlika är en av de få rödlistade växter som har ökat sitt antal kända lokaler på Öland se utbredningskartor. På Hulterstads alvar hittades arten som ny för socknen 17

18 1995. Den visade sig i år finnas på flera lokaler i socknen. Även i Sandby socken hittades nya lokaler, arten finns spridd på flera lokaler runt Hasselkarsten och Tornrör. Flera av dagens lokaler finns ute på Stora Alvaret, denna miljö verkar inte ha varit vanlig för arten på Sterners tid. Kan det högre betestrycket under 1900-talets första hälft ha gjort att arten missgynnades? Kanske är detta också orsaken till att den flitige Sterner inte hittade klipplök under sin inventering av ön? Gårdby socken Gårdby sandfält, norra p-platsen öster om landsvägen; ex. Vickleby socken Lilla Vickleby alvar, 1 km söder Trindkärr; ex. Lilla Vickleby alvar, 900 m söder Trindkärr; ex. Sandby socken Tornrör, alldeles söder om röset på den sluttande kalkstensplatån ner mot källan; ex, ex. 700 m SSV Tornrör; ex. Tornrör SV., ca 550 m från röset, på liten kalkstensrygg; ex, ex. Ekelunda, knappt 100 m öster om vägen till Tornrör/Dröstorp, öster om en liten kalkstensplatå; ex, ex. Tornrör, i själva hasselkarsten; ex, ex. Söder Dröstorp, kalkstensplatå söder om alvarvägen; ex. Skarpa Alby väst, gränsen mellan låg- och högalvaret; ex. Tornrör, öster Hasselkarsten och öster muren; ex. Skarpa Alby väst, lågalvaret; ex. Skarpa Alby väst, lågalvaret nära byn; ex. Dröstorp, gamla bygatan; ex. Norr Tornrör, i kanten av karst; ex. Tornrör SV., ca 550 m från röset, på liten kalkstensrygg; ex. Tornrör SV., ca 600 m från röset, på liten kalkstensrygg; ex. Tornrör VSV., ca 500 VSV m från röset, på liten kalkstensrygg; ex. Längs alvarvägen från Ekelunda till Tornrör med början ca. 200 m söder om Hasselkarsten; ex. Sandby alvar, längs vägen till Tornrör; ex. Sandby alvar, på ömse sidor av en stätta alldeles sydost vägkorsningen av alvarvägarna till Dröstorp respektive Tornrör

19 Hylsnejlika Petrorhagia prolifera, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd Hylsnejlika är en av få rödlistade arter som förefaller ha ökat under de senaste 20 åren. Lägg märke till de många nutida fynden på Stora Alvaret. 19

20 Tornrör, öster hasselkarsten Hulterstad socken Hulterstads alvar 2,2 km VNV kyrkan; ex, ex. Hulterstads alvar; ex. Hulterstads alvar ca 2,5 km V kyrkan; ex. Hulterstads alvar 2,3 km VNV kyrkan; ex. Hulterstads alvar 2,2 km VNV-V kyrkan; ex. Hulterstads alvar 2,15 km VNV kyrkan; 2006 finns Hulterstads alvar ca 800 m N om Ammatornsröret; ex. Backsilja Peucedanum oreoselinum Backsilja är vanligen 2-årig, första året kommer endast en bladrosett. Nästa år växer blomstängeln upp och blommar i juli månad. Eftersom den inte hinner sätta frö om vägkanterna slås mitt i högsommaren missgynnas den av Vägverkets nuvarande skötsel av vägkanter. De flesta lokaler är belägna i vägkanter men den kan också sprida sig ut i ohävdade torrängar. På sikt kommer de sistnämnda att växa igen och backsiljan kommer då att försvinna från lokalerna. I Gårdby har arten hittat några refuger i odlingslandskapet i form av fornminneshögar ute i åkrar och längs åkerkanter. Öland har ca 20 lokaler för arten. Gårdby socken Gårdby: fornlämning (Kycklinghögen) som ligger i åker OSO Nybygget; ex. Gårdby: fornlämning som ligger i åker ONO Nybygget; ex. Gårdby norr, öster om landsvägen och sandfältet, på sandig mark ca 5-10 m från landsvägen finns 1 Gårdby: mellan Rösvägen och Övre Ålebäck i den sydligaste delen av traktorvägen Sandby socken Norra Sandby väst, växer väster om landsvägen och vägskälet till Norra Sandby, längs traktorvägen som går västerut, längs ca 400 m av vägen; ex, ex. 20

21 Norra Sandby, i kanten av den första åkern räknat västerifrån, åkern belägen söder om vägen till Norra Sandby Kastlösa socken N Galgbacken Rösslösa; ex. Gaffelfibbla Pilosella dichotoma Gaffelfibbla växer mest på Stora Alvaret i bart vittringsgrus. Under 2006 kom 21 rapporter om arten in, den är ny på rödlistan fr.o.m Det är viktigt att alla som stöter på arten skickar in rapporter så att vi kan få en heltäckande bild av utbredningen på Öland. I Smedby socken finns många lämpliga lokaler för arten vilket årets rapporter visar. Eftersom arten växer i en extrem miljö och där saknar konkurrens torde den inte hotas åtminstone inte i ett kortare perspektiv. Den är oftast fåtalig på sina lokaler. Gårdby socken Alvaret väst Skarpa Alby; ex. Alvaret väst Skarpa Alby; ex. Sandby socken Skarpa Alby, lågalvaret; ex. Tornrörskällan, strax norr om källan på vittringsgrus; ex. Vid Tornrör; ex. Vickleby socken Stora Vickleby alvar, längs alvarvägen, långt västerut; ex. Stora Vickleby alvar, längs alvarvägen; ex. Stora Vickleby alvar, längs alvarvägen, på vittringsgrus norr vägen Trindkärr; ex. Resmo socken Möckelmossen väst, 1,5 km väst Möckelmossen, 500 m norr vägen Resmo-Stenåsa, i vittingsgrus; ex. Möckelmossen väst, 1,5 km väst Möckelmossen, 150 m norr vägen Resmo-Stenåsa, i vittingsgrus; ex. Kastlösa socken Lilla Dalby alvar lokal 1; ex. Lilla Dalby alvar lokal 2; ex. Penåsa, söder om dungen på vittringsgrus; ex. 21

22 Penåsa, söder om banvallen; ex. Parteby alvar; ex. Krutbrännaren 1 (16) 2007 Smedby socken Hammarby alvar, nära Partebygränsen; ex. Hammarby alvar mitt på, nära markvägen; ex. Hammarby alvar mitt på, norr markvägen; ex. Smedby alvar östra delen; ex. Hammarby alvar, öster om Storåsen lokal 1; ex. Hammarby alvar, öster om Storåsen lokal 2; ex. Dvärgkämpar Plantago tenuiflora Dvärgkämpar varierar mycket i storlek och antal mellan åren. Växtplatserna är vätar med fuktig kalkbleke där arten saknar konkurrens. Endast råttsvans Myosurus minima kan växa i samma miljö. Vi har ett 40-tal aktuella lokaler för arten de flesta på Stora Alvaret (se utbredningskartor nästa uppslag). Är hösten nederbördsrik och varm kan arten blomma om, vilket skedde Sandby socken Tornrör 600 m VNV, ca 300 m söder alvarvägen Skarpa Alby-Dröstorp; ex. Norra Vället, 500 m NV om N. Vället, i liten alvarvät som ligger något norr om bäcken som kommer från Sjukällorna; ex, ex. Sandbyborg, söder om traktorvägen ner till havet, ca 250 m från stranden. Växer alldeles bredvid vägen i en krök och där en stenmur går i nord-sydlig riktning Resmo socken Gynge alvar, 500 m norr om tvärsvägen, i kanten av vät där torrängsrygg slutar Stenåsa socken Stenåsabadet, söder om vägen ner till havet i kanten av uttorkad vät Kastlösa socken Parteby alvar, SV-delen nära Smedby-gränsen; ex, ex. Bjärbyalvaret; ex. (i frukt, även bladrosetter 14 oktober 2006) 22

23 Näbbtrampört Polygonum oxyspermum Näbbtrampört har endast en känd lokal på Öland. Den är ofta tillfällig på sina lokaler. Glädjande fann vi några exemplar av arten 2006 på samma lokal där den upptäcktes Samtliga växte i ett dike ca 10 m från stranden. Driftvallen längs stranden var mycket förändrad 2005 jämfört med Höststormar och högvatten verkade ha möblerat om stranden och tångvallarna vilket tydligen missgynnat arten på lokalen. Böda socken Alvara ost, 350 m söder om vägen ner till havet, norr sjöbodarna vid Bodudden lokal Alvara ost, 275 m söder om vägen ner till havet, norr sjöbodarna vid Bodudden lokal Alvara ost, 200 m söder om vägen ner till havet, norr sjöbodarna vid Bodudden lokal Daggbjörnbär Rubus glauciformis Ett krypbjörnbär Sect. Corylifolii som inte är lätt att skilja från närstående arter. En buske som liknade daggbjörnbär hittade under Det finns några få fynd tidigare fynd av arten på Öland. Glömminge socken Rosti, grustag väster väg 136, på väg ner i gropen, väster om traktorväg; buske. Bornholmsbjörnbär Rubus lidforssii Ytterligare ett krypbjörnbär Sect. Corylifolii som inte är lätt att skilja från närstående arter. Bornholmsbjörnbär har ganska glest med taggar och vita blommor. Det finns ett 15-tal fynd av arten och den hittades under året på en ny lokal. Bredsättra socken Öster Skedås, längs vägen till åsen lokal 1; buske. Öster Skedås, längs vägen till åsen lokal 2; buske. Nålkörvel Scandix pecten-veneris Nålkörvel finns ännu kvar på Öland men framtiden ter sig dyster för arten. På de tidigare rika lokalerna i Persnäs socken fanns i år knappt någon nålkörvel kvar eftersom åkrarna var omförda till vallodling. Endast en av lokalerna i Källa socken hyste ett 23

24 24 Dvärgkämpar Plantago tenuiflora, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd från Dagens utbredning speglar den botaniska aktiviteten inom olika delar av Öland. Kanske har ändå en tillbakagång skett på den norra delen av ön?

25 större bestånd av arten. Det finns ca 10 lokaler av nålkörvel på Öland funna under de senaste 10 åren. Källa socken Lokal Lokal Persnäs socken Lokal Lokal Sankmaskros Taraxacum pseudosuecicum Sankmaskros tillhör Sect. Palustria, i denna spännande sektion finns flera arter på Öland. Sankmaskros har pollen vilket är ovanligt inom sektionen. Ett fynd gjordes ute på Parteby alvar. Kastlösa socken Parteby alvar, norr om fuktområde på alvarvägen, ex. Skevmaskros Taraxacum ruberulum Skevmaskros tillhör Sect. Erythrosperma och gamla fynd finns framför allt från östra Ölands sandstäpper. Ett fynd gjordes under året när maskrosexperten Hans Öllgaard besökte Öland. Ölandskungsljus Verbascum densiflorum Ölandskungsljus är ofta fåtalig och benägen till hybridisering vilket försvårar läget för arten. De rikaste lokalerna finns på sydvästra Öland. Eftersom fröna kan bevara sin grobarhet under lång tid kan arten dyka upp vid olika markberedningar. Det finns ca 15 lokaler för arten från 1990 och framåt. 25

26 Torslunda socken Ölands Skogsby, vägkant mitt för f.d. bensinstation; ex, ex. Mörbylånga socken Mörbylånga soptipp; 2006 finns. S. Möckleby socken Degerhamn, längs Bergsstigen, söder om Degerhamnsvägen, invid stigen vid förgreningen mot den s.k. lastfickan; ex. Degerhamn, vid Bergsstigens början, söder om p-platsen; ex. Degerhamn, längs Bergsstigen, söder om Degerhamnsvägen, öster täktområdet, i brantstråk mot åkerkant; ex. Degerhamn, vid Bergsstigens början, precis öster om p-platsen; ex, ex. Degerhamn, vid återvinningsstationen Alunbruket skifferhögarna Grenigt kungsljus Verbascum lychnitis Grenigt kungsljus växer på störd mark och har endast aktuella fynd från Böda och Högsrum socknar. Enstaka greniga kungsljus har varje år dykt upp vid de olika p- slingorna vid Neptuni åkrar. Böda socken Neptuni åkrar, strax söder om p-slinga 3 från norr; ex, ex. Vid den sydligaste P-slingan vid Neptuni åkrar Alvarveronika Veronica praecox Alvarveronika varierar starkt i antal mellan åren, vissa år är den nästan omöjlig att hitta. Den är påfallande stationär på sina lokaler. I dagsläget finns ett 15-tal lokaler för arten på Öland, de allra flesta på alvarmark och någon enstaka i åkerkanter. 26

27 Ölandskungsljus Verbascum densiflorum, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd från Arten finns kvar inom sina kärnområden i S. Möckleby/ Smedby socknar. Den verkar ha minskat inom sina randområden för utbredning på Öland. 27

28 Högsrum socken Karums alvar lokal 1 Krutbrännaren 1 (16) Karums alvar lokal Resmo socken Mysinge hög 300 m NNO finns 2 finns Storviol Viola elatior Storviol inventerades under året av Länsstyrelsen på samtliga sina kända lokaler på Öland. Arten är en typisk brynväxt som vill ha en viss fuktighet på sin växtplats. Glädjande nog gjordes ett par nyfynd nämligen i karstområden i Vickleby socken och längs en mindre väg i Långlöt socken. På några lokaler kunde tyvärr ingen storviol påträffas. Flera av lokalerna kommer att röjas försiktigt under 2007 för att gynna storviolen. Gärdslösa socken Högtomta söderut, ca 800 m SO om Högtomta, längs traktorväg alldeles norr om bäcken Högtomta S, ca 800 m SO om Högtomta, längs traktorväg alldeles söder om bäcken; ex., ex. Högsrum socken Abbantorp, m O ONO gården (skifte 2:3) finns 0 0 Abbantorp längst i SO, alldeles norr om sockengränsen, 100 m väster om gränsen mot Amundsmosse (skifte 1:6) Långlöt socken m norr avtaget mot Ismantorps borg, längs landsvägen Högsrum Långlöt. 28

29 finns finns Kvistorp, 400 m SSO gården strax öster om åkern (skifte 2:1) Ismantorp 300 m väster byn, längs enskild väg till Ekhaget, vid sankmark; ex. Torslunda socken Tveta gård ca 400 m NO, nära gränsen till Hönstorp Tveta, röjd glänta 250 m SO vattenverket Finns Tveta, röjd glänta 450 m SO vattenverket finns Tveta, 450 m söder om vattenverket, vid pumphus där vägen tar slut Tveta vattenverk, 350 m SV, igenväxande ängsglänta; 1976 finns, ex. Röjd glänta 430 m SO om vattenverket vid Tveta; ex. Arontorp, i förlängningen av Sagovägen, på torrlagt kärr (Aspkärr) ,5 km ost Kalkstad på norra sidan av landsvägen finns finns Mossgatan dvs. vägen från Lenstad norrut mot den utdikade Lenstad/Tävelsrumsmossen; ex, ex. 29

30 Vickleby socken Storkarsten, i NV utkanten ett par sprickor finns Karstområde 500 m VNV Trindkärr; ex. Hulterstad socken Gösslunda reservat; ex. Gösslunda reservatet i toksnår längs bäckfåra Asplunden lokal Asplunden lokal Kastlösa socken Stora Dalby lund, i snår längs norra kanten av vägen som går bort mot norra delen av lunden riklig Hotkategori VU Vittåtel Aira caryophyllea Vittåtel växer på torr och mager sandjord. På Öland uppträder den i gamla grustag, banvallar, ödeåkrar och även på alvarmark. Under 2006 upptäcktes en ny lokal nära Karleviviken i Vickleby socken. Det finns ca 25 aktuella lokaler för vittåtel på Öland. Vickleby socken Karleviviken ost, åker strax öster ölandsleden, 250 m söder sockengränsen, söder traktorväg till pumphus; ex. Kastlösa socken Öster om Penåsa, längs gamla banvallen väster om där denna skär bäcken; ex., ex. Öster om Penåsa, längs gamla banvallen där den går genom skogen, i liten lucka i skogen; ex. 30

31 Grådådra Alyssum alyssoides Grådådra uppträder i störda miljöer på bar sand exempelvis i gamla grustag, på vägar och i vägkanter. På Öland är arten fortfarande relativt vanlig i lämpliga miljöer. Hot mot arten är igenväxning, igenläggning av grustag och kvävepåverkan. Räpplinge socken Sollidens alvar, längs bilvägen bort mot parkeringen, söder om vägen; ex. Greby stenbrott, söder vägen mot Greby vid go-cart banan; ex. Högsrum socken Karums alvar, i norra delen av det betade området, nära grind; ex. N. Möckleby socken Norr Bettorpsavtaget, i gammal sandtäkt, numera betesmark; ex, ex. Bygdegården norr, ca 300 m NNO om bygdegården, slänter efter grustag öster om gamla järnvägsvallen, bar sand i hästbetesmark; ex., ex. Bygdegården väst, på gamla banvallen; ex. Dörby gravfält; ex. Gårdby socken Gårdby sandhed, längs framförallt gamla järnvägsvallen; ex., ex. Bygdegården väst, på kanterna av gammalt grustag väster om landsvägen; ex., ex. Bygdegården väst, på kanterna av gammalt grustag väster om landsvägen; ex. Sandby socken Norra Sandby vägskäl, väster vägen, i grusgrop; ex. Norra Sandby vägskäl, på slänten norr om vägen ner till byn; ex. Norra Sandby vägskäl, väster vägen; ex. Söder Tornrör, längs vägen till Ekelunda; ex. Söder Tornrör, längs vägen till Ekelunda; 100 ex. Söder Tornrör, längs vägen till Ekelunda; ex. Ekelunda norrut, längs vägen mot Tornrör, växer på själva vägen; ex. Mörbylånga socken Bårbyborg, grusiga slänter som stupar åt väster; ex. Hulterstad socken Öster Tribergamossen, öster vägen i gammal grustäkt.; ex. Öster Tribergamossen, väster vägen i gammal grustäkt; ex., ex. 31

32 Knutört Anagallis minima Knutört är svårupptäckt pga. sin ringa storlek. Arten varierar också kraftigt i antal mellan åren. På Öland finns endast några lokaler kända under de senaste 10 åren. Hot mot arten är igenväxning av lämpliga lokaler. Böda socken Alvara ost, ca 600 m söder om vägen ner till havet vid Alvara, söder om sjöbodarna Alvara ost, ca 300 m norr om vägen ner till havet vid Alvara, i fuktiga traktorspår på stranden Taggkörvel Anthriscus caucalis Taggkörvel är troligen ursprunglig på havsstränder men växer nu mest i kulturskapade miljöer såsom hönsgårdar, trädgårdar och i betesmark. Den behöver ett visst mått av störning för att trivas. Den finns ca 10 aktuella lokaler för arten på Öland. Källa socken Högenäs i SO, i hönsgård riklig 3 riklig riklig Strävlosta Bromopsis benekenii Strävlosta växer i rikare skogar inom Böda socken, i Mittlandsskogen och skogspartier längs västra kusten söder om Borgholm. Hot mot arten kan vara ändrad markanvändning, både kalhuggning och igenväxning med sly. Vi har ett 50-tal lokaler för arten på Öland. Högby socken Getterum 1200 m norr om; 2006 finns Skugglosta Bromopsis ramosa Skugglosta är oftast mer fåtalig och mer sällsynt än strävlosta. Den växer oftast på mer rik mark än sin släkting gärna ädellövskog. Längs den nyanlagda stigen mellan Ismantorps fornborg och Rönnerums fornby växte flera bestånd av skugglosta. 32

33 33 Taggkörvel Anthriscus caucalis, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd Arten har tydligt gått tilbaka på Öland troligen för att lämpliga miljöer saknas i allt större utsträckning.

34 Eftersom tre socknar möts i området fanns lostan i alla tre. Vi har ett 30-tal aktuella fynd av arten. Långlöt socken Väst Ismantorps borg, längs vägen mot Odens flisor; ex. Högsrum socken Väst Ismantorps borg, längs nyröjd väg till Rönnerum ca 1 km väst Ismantorps borg; ex. Runsten socken Väst Ismantorps borg, längs nyröjd väg mot Rönnerum; ex. N. Möckleby socken N. Möckleby fornborg, precis söder om borgen; ex. Vickleby socken L. Vickleby naturreservat; 2006 finns. Sanddådra Camelina microcarpa ssp. microcarpa Sanddådra växer på öppen, sandig mark och är värmekrävande. Den kan kolonisera lämpliga miljöer exempelvis efter grävningsarbeten. På några ställen växer den i grustag och rasbranter. Annars är sandiga trädesåkrar också en miljö där den kan hittas. Vi har ett 25-tal lokaler för arten från 1992 och framåt. N. Möckleby socken Söder om Bläsinge, rågåker öster om vägen; ex. Torslunda socken Några 100 m norr gränsen till Vickleby längs den nyanlagda cykelvägen; ex. Sandby socken Norra Sandby, väster om landsvägen alldeles norr om vägskälet till Norra Sandby, i trädesåker väster om vägen och tallplantering Piggtistel Carduus acanthoides Piggtistel växte tidigare längs väg 136 i Glömminge-Högsrum socknar. Vi har endast ett handfull rapporter om arten efter 1992 och den bör eftersökas. 34

35 Piggtistel Carduus acanthoides, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd Få nutida fynd men troligen finns en underrapportering. Troligen har dock arten svårare att idag hävda sig längs vägkanterna på väg

36 36 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Glömminge socken Sandtaget väster väg 136 och NNV Galgbacken på gränsen till Högsrum; 2003 finns, ex. Mörbylånga socken Mörbylånga hamn; 2006 finns. Hartmansstarr Carex hartmanii Hartmansstarr har ett starkt fäste på Öland på schäferiängarna nere vid Ottenby. På lokalen vid Stora Ören växer den tillsammans med den snarlika arten klubbstarr C. buxbaumii. Arten växer i något fuktiga, gamla slåtterängar. På sikt är igenväxning ett hot mot flera lokaler. Vi har ett 20-tal fynd av arten från 1992 och framåt. Stenåsa socken Stora Ören, alldeles väster om där fågelreservatet börjar; ex, ex. Ås socken Schäferiängarna lokal 10; ex. Schäferiängarna lokal 11; ex. Schäferiängarna lokal 12; ex. Schäferiängarna lokal 13; ex. Schäferiängarna lokal 14; ex. Loppstarr Carex pulicaris Loppstarr växer på kalkfuktängar och i kalkkärr. De flesta lokaler för arten på Öland är betade. Arten missgynnas av igenväxning och klarar inte konstgödning. Eftersom den är ny på rödlistan har vi dålig kunskap om dess aktuella status men troligen har arten minskat starkt på Öland, jmf kartbilderna från Sterner 1986 och läget mellan Ser du loppstarr är det därför extra angeläget att du rapporterar dina fynd. Ofta växer andra rödlistade arter på samma lokaler. Långlöt socken Ismantorps borg, i kalkfuktäng väster och norr om borgen; ex. Runsten socken Högmossen, beståndsbildande över en stor del av Högmossen från Vanserums källor och nedströms; ex. Ås socken Schäferiängarna lokal 1; ex. Schäferiängarna lokal 2; 2006 riklig. Schäferiängarna lokal 3; 2006 riklig.

37 Loppstarr Carex pulicaris, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra visar fynd Lokaler för loppstarr är ofta botaniskt rika och spännande. Troligen finns en underrapportering av arten, men den verkar ändå ha gått tilbaka. 37

38 38 Källgräs Catabrosa aquatica, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd från Källgräs är en av de rödlistade arter som gått starkast tillbaka på Öland.

39 39 Flockarun Centaurium erythraea var. erythraea, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Arten förefaller inte att ha minskat på Öland, den är en typisk opportunist som snabbt koloniserar nya miljöer.

40 Källgräs Catabrosa aquatica Källgräs har gått starkt tillbaka på Öland. I dagsläget känner vi arten från fem lokaler. Den växer i vattenhål, längs bäckar och de flesta lokaler har någon slags hävd. Igenväxning och kvävepåverkan utgör hot mot arten liksom torrläggningar. Torslunda socken Igelmossen, vattenhål precis på gränsen till Algutsrum; ex., ex. Flockarun Centaurium erythraea var. erythraea Flockarun är en opportunist som ofta tillfälligt koloniserar miljöer såsom nygrävda bevattningsdammar, vägkanter och stigar. Den kan också uppträda på hyggen (i lövskog) och på betesmarker. På Öland är arten ännu relativt vanlig och vi har ca 150 lokaler för arten från 1992 och framåt. Observerar nedan hur antalet blommande exemplar varierar påtagligt mellan åren på någon lokal men är mycket konstant på en annan. Persnäs socken Hörlösa ost, öster väg 136 ca m norr avtaget mot Gamleby Hörlösa syd, öster väg 136 ca 400 m söder avtaget mot Gamleby Torslunda socken Kärringkullmossen 730 m NV mossen; ex. Stenåsa socken Stora Ören, traktorväg på väg mot havet; 2004 finns, ex. Östkustarv Cerastium subtetrandrum Östkustarv växer ofta längs fuktiga stigar i betesmarker. Den gynnas av ett visst mått av störning. Den är troligen förbisedd, i dagsläget har vi kännedom om 35 lokaler för arten. Källa socken Väster Grävkärr, i kanten av stenig åker, på fuktig stig; ex. 40

41 Kastlösa socken Penåsa, söder om banvallen på kreatursstig; ex. Ryl Chimaphila umbellata Ryl växer i glesa tallskogar och missgynnas av modernt skogsbruk. Det finns ett 15-tal aktuella lokaler för arten på Öland. Den verkar vara stationär på sina lokaler så länge inte någon påverkan sker. Göran och Vera Wendt fann arten på flera ställen längs Hornsjöns östra sida. I Högsrum socken finns flera lokaler för ryl dels söder Rälla hed samt norr om Stugbyns trappor. Högby socken Bäckalund 300 m söder om; 2004 finns, ex. Bäckalund 350 m söder om; ex. Bäckalund 1200 m söder om; ex. Bäckalund 1250 m söder om; ex. Bäckalund 1300 m söder om; 2006 riklig. Bäckalund 1350 m söder om; 2006 spridd. Högsrum socken Rälla hed, ca 100 m SV om kvarnen som står nära väg Rälla hed, ca 200 m VSV om kvarnen som står nära väg 136, söder om liten stenmur, nära gammal väg; ex., ex. Rälla hed, ca 350 m SV om kvarnen som står nära väg 136; ex. Rälla hed, ca 250 m V om kvarnen som står nära väg 136 och 25 m söder stenmur; ex. Kråkkrassing Lepidium squamatum Kråkkrassing är ytterligare en art som gått tillbaka på Öland. Eftersom den ofta växer inne på ladugårdsplaner och liknande miljöer kan den vara förbisedd. Två nya lokaler hittades under året, sammanlagt finns ca 10 lokaler på Öland. På Lokalen i Sandby socken växte arten tillsammans med kalkkrassing Sisymbrium supinum. Ändrad markanvändning är ett hot mot arten. Högby socken Horns Kungsgård i norr, ladugårdsplan i singel; ex. Sandby socken Sandbyborg, i traktorspår drygt 100 m norr om vägen ner till havet och ca 450 m från havet; ex. 41

42 Ljungsnärja Cuscuta epithymum var. epithymum Ljungsnärja parasiterar på olika växter i torrängar. Den finns fortfarande relativt spritt på Öland med ca 35 lokaler från 1992 och framåt. Arten varierar påtagligt i antal mellan åren. Igenväxning men också för hårdhänt röjning är ett hot mot arten. Flera lokaler hävdas genom bete eller slåtter. Böda socken Alvara ost, 200 m norr om vägen som går ner till havet, torräng väster om stranden kvm 0,5 kvm 0,2 kvm 0,2 kvm Söder Byxelkrok, vid kustvägen mot Haget, 700 m söder avtaget från Enerumsvägen kvm måttlig riklig 2 kvm 5 kvm 10 kvm kvm 0,2 kvm 35 kvm Persnäs socken Södviken, precis öster om p-platsen i vägkanten ett bestånd, också ett bestånd på ohävdad äng ca 5-10 m längre österut finns riklig 1,5 kvm 1 kvm 6 kvm Föra socken Djurstadsträsk, på ängsmark NNO om p-platsen vid Djurstads träsk, under kraftledningen där den gör en sväng strax ost 136:an, ca 8 m SO om stolpe finns 2 kvm 1 kvm 1 kvm Högsrum socken Väst Ismantorps borg, 1,2 km väst borgen, längs stigen mot Odins flisor (Gärdslösa utmark), på liten äng; ,5 kvm. Torslunda socken Vägen Kåtorp Tävelsrum, vid avtaget mot Hildeborg sparsam sparsam sparsam sparsam 3 kvm 1 kvm 3 kvm kvm 3 kvm 2 kvm S. Möckleby socken Albrunna lund, på den lilla ängen kvm 5 kvm 0,3 kvm 0,5 kvm 42

43 43 Ljungsnärja Cuscuta epithymum var. epithymum, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Arten verkar ha minskat något, speciellt på norra delen av Öland men den kan vara underrapporterad därifrån.

44 44 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Gräsgård socken Mellstaby, 1400 m SSV kyrkan, på och jämte gamla banvallen sparsam sparsam 1 kvm Mellstaby, 1300 m SSV kyrkan, banvallen, östra sidan; kvm. Mellstaby, 1250 m SSV kyrkan, banvallen, östra sidan; kvm. Småtörel Euphorbia exigua Småtörel växer på Öland i åkrar, på vittringsgrus och alvarmark. Arten varierar påtagligt i antal mellan åren. Tomas Burén fann några nya rika lokaler ute på alvaret nära det stora kalkstensbrottet, S. Möckleby socken. Hot är igenväxning av alvarmarken och ökad ogräsbekämpning på åkermark. Vid Albrunna växer även spjutsporre och åkersyska i samma åker som småtörel. S. Möckleby socken I södra kanten av åker som ligger väster om Albrunna lunds sydligaste spets, den norra portionen Albrunna alvar 2 km öster landsvägen, sydost om kalkstensbrottet; ex. Albrunna alvar 1,7 km öster landsvägen, sydost om kalkstensbrottet; ex. Albrunna alvar lokal 8; ex. Albrunna alvar lokal 9; ex. Kalkbräken Gymnocarpium robertianum Kalkbräken växer oftast i djupa karstsprickor, ibland också i kalkstensmurar och stenbrott. Hot mot arten är igenväxning av karstsprickor och exploatering av stenbrott. Öland har ett 30-tal lokaler för kalkbräken. Under 2006 hittades ett par nya lokaler på Stora Alvaret. Under 2007 vill ArtDatabanken av kalkbräken skall inventeras mer noggrant i hela Sverige. Föra socken Grönslunda väst, 2,3 km SV Djupviksvägen, under klipphylla vid stranden; ex., ex. Grönslunda väst, 2,1 km SV Djupviksvägen under klipphylla vid stranden knappt 2 km SV Djupviks hamn

45 Kalkbräken Gymnocarpium robertianum, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Arten verkar inte ha minskat på Öland utom längst i söder där lokaler saknas idag. 45

46 46 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Vickleby socken Trindkärr 900 m SV, i karstområde 850 m söder alvarvägen; ex. Sandby socken Ekelunda ca 1 km NNO om byn, 140 m NNV alvarvägen mot Dröstorp i karstspricka Resmo socken Mysinge naturvårdsområde, ca 400 m söder vägen Resmo-Stenåsa; ex. Honungsblomster Herminium monorchis Honungsblomster växer på betade kalkfuktängar mest på Ölands östra strandängar, i kärr på Stora Alvaret och Mittlandsskogen. På norra Öland växer arten också i välbetade kalkfuktängar. Endast på västra delen av Öland från Borgholm och söderut är den mer sällsynt. Vi känner till ca 300 lokaler för arten. Genom Kenneth Erlandssons idoga rapporterande har vi kunskap om beståndsutveckling på många lokaler. Titta exempelvis på lokalen vid Knisa mosse hur antalet honungsblomster varierar mellan åren, de flesta år har samma person räknat, så siffrorna bör vara jämförbara. Böda socken Alvara ost, 1700 m öster om väg 136 och ca 100 m från stranden vid kärr torräng Källa socken Högenäs orde m NNO sjöbodarna Högenäs orde, mellan ett grustag och stranden Persnäs socken Lilla Horn, vägen mot Persnäs kyrka, 700 m från 136:an, öster om vägen

47 Knisa mosse, på båda sidor om spången till fågeltornet Kärr söder Horns mosse Horns mosse, ca 100 m SO väg 136 och 600 SV avfarten från 136:an mot Persnäs kyrka Horns mosse, på en udde i kärret 50 m NV om stenmur vid en liten vattenhåla Gärdslösa socken 150 m väst om Störlinge bodar, norr om liten tall/grandunge i fuktsänka; ex. Runsten socken Södra Bäck 150 m väster om vägen mellan N. Bäck och S. Bäck vid bron över bäcken; ex., ex. Lindsmossen, mellan mossen och vägen Gunnarstorp-S. Bäck Lindsmossen söder, mellan mossen och väg Gunnarstorp- S. Bäck Lindsmossens södra kant vid den södra viken

48 48 Krutbrännaren 1 (16) 2007 S Lindsmossen, 150 m norr om vägkorsning Gunnarstorp- S. Bäck Lindsmossens VSV kant mellan mossen och alvarområde Algutsrum socken Nötbrunnskärret norr om Jordtorpsåsen, NO delen av mossen Torslunda socken Tocknekärr NO Tävelsrum, i norra delen av kärret Igelmossen 15 m norr bäcken, ca 350 m väster öppet vatten Igelmossen Kalkstad, 1450 m öster om vägkors i Kalkstad, norr om vägen till Lenstad Lenstad, ca 600m NV Kärringkullmossen Gårdby socken Övre Ålebäck ost, 150 m norr om vägen till Källskär Vickleby socken Trindkärr. Vickleby alvar väster och sydväst om Trindkärr

49 Stenskälla 4,13 km SO om Vickleby kyrka, NO om muren som går från kyrkan och SO ut Vickleby alvar 1,29 km ost om Vickleby kyrka. 440 m Ost om Altarstenen. Strax norr om alvarvägen; ex., ex. Lilla Vickleby alvar, NV Övre Lindskärr lokal 1; ex. Lilla Vickleby alvar, NO Övre Lindskärr lokal 2; ex. Lilla Vickleby alvar, NO Övre Lindskärr lokal 3; ex. Lilla Vickleby alvar, NV Övre Lindskärr lokal 4; ex. Sandby socken Sandbymålet Väst om Hagmossen 990 m NV on R i fornborg Sandbyborg; ex., ex. N. Sandby 675 m väster om avtaget östra landsvägen/sandby kyrka, strax norr om nedrasad stenmur Stenåsa socken 250 m norr ron Frösslundabäcken- östra landsvägen ca 950 m öster östra landsvägen m norr om bron Frösslundabäcken- östra landsvägen ca 1,2 km O om östra landsvägen Hulterstad socken Triberga strand, ca 500 m söder Triberga läge och 250 m från havet, tokfuktäng; ex., ex. Kastlösa socken Partebyalvaret (strax väst Oaskärret); ex. 49

50 S. Möckleby socken Gettlinge, 1,7 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 1,7 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 2,1 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 3,2 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 3,2 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gettlinge, 3,2 km SO om P. vid Gettlinge gravfält; ex. Gårdstorps alvar just öster om bunkestarrkärr; ex. Fågelarv Holosteum umbellatum Fågelarv växer på mosskuddar på kalkstenshällar och i kalkrik sand. Påfallande ofta växer den alldeles nere vid havet. Arten verkar inte vara hotad på Öland i dagsläget, det finns >100 aktuella fynd av arten. Böda socken Alvara sjömark, längs en sandig kanal som går ner mot havet; ex. Alvara sjömark, på sandstrand; ex. Högby socken Tornholms udde, SO sjöbodarna, på sandstrand ett 30- tal meter från vattnet; ex., ex. Högsrum socken Karums alvar, i norra delen av det betade området, nära grind; ex. Runsten socken Bjärbybadet, ca 100 m söder om badet och utloppet av bäcken, på sandstranden; ex. Bjärbybadet ca 500 m söderut, på uppsparkad bar sand; ex. Bjärby badplats ca 750 m söder badet, på halvgammal sandig strandvall ca 10 m från havet; ex., ex. Bjärbybadet, ca 850 m söder om badet och utloppet av bäcken, på sandstranden; ex. Bjärbybadet ca 1,45 km söderut, precis söder om liten höjdrygg, på uppsparkad bar sand; ex. 50

51 51 Honungsblomster Herminium monorchis, vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Arten förefaller inte ha minskat speciellt mycket utom på de västra delerna av Öland. Dock fanns inte samtliga tidigare lokaler för arten karterade i Sterner 1986.

52 N. Möckleby socken Gamla järnvägsvallen genom tallskogen Gårdby-Dörby; ex. Gårdby socken Gårdby sandhed tals tals tals tals > Sandby socken Sandbymålet, nära havet öster om vägen som går till Hålnäsdungen Sandbymålet, där vägen till Hålsnäsdungen slutar; ex., ex. Skarpa Alby alvar, öster vägen till Tornrör; ex. Hulterstad socken Triberga läge söderut, på sandstrand; ex. Kastlösa socken Penåsa, under stättan söder om p platsen vid Penåsa som leder ut till alvaret Parteby alvar, på ett röse (fornminne?) nära alvarvägen; ex. Tofsäxing Koeleria glauca Tofsäxing är sandstäppens prydnad. På Öland växer den främst på mellersta ön längs den s.k. östra Landborgen. Den hotas av igenväxning pga. minskad hävd och ökat kvävenedfall samt exploatering. Vi har ett 15-tal lokaler för arten. Bredsättra socken Norr Gåtebo, öster om landsvägen, torräng; ex. Allmogegården, öster om landsvägen, delvis helt marktäckande öster om en låg stenmur ca 10 m från landsvägen; ex., ex. N. Möckleby socken Norra Möckleby bygdegård, gamla järnvägsvallen väster bygdegården; ex., ex. 52

53 Dörby gravfält. 10 m väster landsvägen, mellan avtagen till Bläsinge och Bostorp på gammal grus/sand täkt Gårdby socken Gårdby bygdegård, i gammalt sandtag 200 m väster östra landsvägen riklig Gårdby bygdegård väst, i gammalt grustag ca 300 m söder kyrkan, väster om landsvägen och norr trakorvägen; ex. Gårdby bygdegård väst, i gammalt grustag ca 600 m söder kyrkan, väster om landsvägen; ex. Sandby socken N. Sandby, ca. 100 m öster landsvägen, 10 m norr om vägen mot kyrkan N. Sandby vägskäl, väster om östra landsvägen, ostvänd slänt vid stenmur; ex. Knölvial Lathyrus tuberosus Knölvial är kvarstående sedan tidigare odlingar och växer främst längs åkerrenar. Den hotas av ökad ogräsbekämpning. Vi har kännedom om fyra lokaler för arten på Öland. Persnäs socken Lilla Horn ONO. på åkerrenar finns Vit kattost Malva pusilla Vit kattost har som andra gårdsväxter minskat starkt de sista decennierna. I dagsläget växer den på enstaka åkrar, vid gårdar och på ruderatplatser. Under 2006 hittades arten på en havsstrand, en ovanlig växtplats. Kastlösa socken verkar fortfarande hysa rika lokaler för arten. Hulterstad socken Söder Skärlöv hamn ca 400 m, på strandvall nära havet; ex. 53

54 Sandby socken Alvaret väst Skarpa Alby; ex. 54 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Kastlösa socken Kastlösa kyrka, 1500 m NV på markväg, åker- och markvägkanter, stubbåker; ex. Kastlösa kyrka, 1000 m NV markväg, åker- och markvägkanter; ex. Korndådra Neslia paniculata Korndådra har minskat starkt på Öland de senaste decennierna, se kartor. Arten kan fortfarande uppträda i åkrar på mellersta Öland. Vid den nyanlagda cykelvägen söder Färjestaden upptäcktes arten. Torslunda socken Färjestaden söderut, längs nyanlagd cykelväg ca 400 m söder om kurvan i södra delen av Färjestaden; ex. Sandtimotej Phleum arenarium Sandtimotej växer på bar sand exempelvis på sandstränder, i grustag eller annan blottad sand. Arten hotas av minskad störning som leder till igenväxning, återställande av grustag och kvävegödsling. Vi har 17 aktuella lokaler för arten. N. Möckleby socken Bygdegården norr, ca 300 m NNO om bygdegården, slänter efter grustag öster om gamla järnvägsvallen, bar sand i hästbetesmark; ex., ex. Hulterstad socken Öster Tribergamossen, nära p-platsen som ligger vid södra delen av mossen, i en gammal sandtäkt alldeles söder om p-platsen; ex., ex. Toppjungfrulin Polygala comosa Toppjungfrulin växer på kalkrika, välhävdade torrängar och är ganska vanlig på Öland. Oftast träffar man på arten på Stora Alvaret och östra sjömarken. Minskad hävd och gödsling kan vara ett hot mot arten. Algutsrum socken Söder Törnbotten, söder vägen till N. Möckleby, längs stig till Igelmossen; ex. Gårdby socken Gamla banvallen förbi Gårdby sandfält; ex. Alvaret väst Skarpa Alby; ex.

55 Korndådra Neslia paniculata vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Liksom andra åkerogräs har denna art gått mycket kraftigt tillbaka under de senaste 20 åren. 55

56 Skarpa Alby lågalvaret; ex. Skarpa Alby, lågalvaret, på väg uppför mot högalvaret; ex. Prästgropen; ex. Dröstorpmossen, i norra kanten av mossen; ex. Hasselkarsten söder Tornrör; ex. Söder Dröstorp, kalkstensplatå söder om alvarvägen; ex. Utmed alvarvägen Dröstorp- Ekelunda, ungefär halvvägs mellan D & E, växer spritt både söder och norr om vägen; ex., ex. Sandbymålet; ex. Södra Sandby sjömark, norr Sandbyborg; ex. Stenåsa socken Stenåsabadet söderut; ex., ex. Kastlösa socken Penåsa, norr om p-platsen och andra stättan; ex. Penåsa, söder om p-platsen; ex. Penåsa, norr om p-platsen; ex. Penåsa, norr om talldungen vid Penåsa på Dalby naturvårdsområde; ex. Smedby socken Smedby alvar österut; ex. Hammarby alvar, NV-delen; ex. Mosippa Pulsatilla vernalis Mosippa växer i mager tallskog. Våren 2006 var blomningen osedvanlig rik på Ölands enda lokal som ligger på ömse sidor om sockengränsen Vickleby-Resmo. Arten gynnas av skogsbränder. I dagsläget verkar mosippa ha svårt att sprida och nyetablera sig på lokalen. Mosstäcket är tjockt och fröna har svårt att gro under dessa förhållanden. Vickleby socken Lilla Frö väst Resmo socken Lilla Frö väst Dvärglin Radiola linoides Dvärglin växer på fuktig, bar sand. Den verkar ha gått starkt tillbaka på Öland men kan man vara förbisedd pga. sin ringa storlek. Vi har endast kännedom om tre aktuella lokaler. 56

57 Böda socken Alvara ost, i fuktiga traktorspår på stranden; ex, ex Åkerranunkel Ranunculus arvensis Åkerranunkel är ett åkerogräs som ännu kan påträffas på Öland, speciellt på mellersta och norra delen. Följande fynd är från Källa socken Högenäs orde NV åker; 610 ex. Persnäs socken L. Horn NO åker; 8 ex. Borgholm Åkerhagen, Borgholm; 50 ex. Runsten socken N. Bäck; 49 ex. Åkermadd Sherardia arvensis Åkermadd är ett åkerogräs som också kan växa i betesmark. Arten är konkurrenssvag och missgynnas av ogräsbekämpning. Arten har ett 30-tal aktuella lokaler på Öland. Stenåsa socken Stenåsabadet söderut, växer på gammal horva alldeles söder om låg stenmur på delvis öppen jord; ex., ex. Åkersyska Stachys arvensis Åkersyska växer på mager mark i åkrar och har endast en känd lokal på Öland. Framtiden torde vara dyster för arten men den har hållit sig kvar på lokalen >45 år. S. Möckleby socken Söder om Albrunna lund, i norra kanten av åkern alldeles söder om Albrunna lunds nordligaste del finns Kalkmaskros Taraxacum decolorans Kalkmaskros tillhör Sect. Palustria men saknar till skillnad från andra arter i sektionen färgad strimma på kantblommorna. På Öland verkar arten vara mer ovanlig än på Gotland och vi har få aktuella fynd av den. 57

58 58 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Sandby socken Dröstorpmossen, i östra kanten av mossen; ex. Kastlösa socken Parteby alvar; ex. Liten kärrmaskros Taraxacum litorale Liten kärrmaskros tillhör Sect Celtica och kännetecknas främst av sin bladform med en stor ändflik. Holkfjällen är uppåtriktade, blomman är liten liksom hela växten och den saknar pollen. Arten förefaller inte vara helt sällsynt på Öland i lämpliga miljöer dvs. i kanten av välbetade kalkfuktängar. Källa socken Nybyorde, strandnära kärr; ex. Runsten socken Bjärbybadet, fuktäng norr om vägen som går ner till havet; ex. Bjärbybadet söderut, 650 m söder om badet, liten kalkfuktäng nära havet; ex. Bjärbybadet söderut, 750 m söder om badet, liten kalkfuktäng nära havet, öster om gammal skjutbana; ex. Bjärbybadet 1,2 km söderut, innanför Hamnudden; ex. Sandby socken Dröstorpsmossen, i NV-delen av mossen längs en uppkastad jordvall; ex. Sandbymålet, norr om vägen ner till havet; ex. Södra Sandby sjömark, söder om Hålsnäsdungen; ex. Södra Sandby sjömark, norr Sandbyborg; ex. Kastlösa socken Parteby alvar lokal 1; ex. Parteby alvar lokal 2; ex. Smalruta Thalictrum simplex ssp. tenuifolium Smalruta växer på hävdade, ogödslade betesmarker på framförallt östra Ölands sjömark och Stora Alvaret. Växtplatsen är oftast torr-frisk. Arten verkar inte vara ovanlig på Öland i lämplig miljö. Gårdby socken Alvaret väst Skarpa Alby; ex. Sandby socken Sandbyborg, på ängsmark precis NV om dasset nere vid havet; ex. Sandbyborg, på ängsmark norr om vägen ner till havet; ex.

59 Stenåsa socken Stenåsabadet, på välbetad sjömark med artrik flora norr om vägen till badet; ex., ex. Stora Ören, i tokbuskage öster om dunge; ex. Stora Ören, NV av reservatet, i fuktäng; ex. Stora Ören, i tokäng väster fågelskyddsområdet; ex. Stora Ören, i tokbuskage öster om dunge; ex. Stora Ören, i högörtsäng; ex. Stora Ören, i högörtsäng; ex. Frösslundabäcken norr, strax väster om strandvallsbildning, bland tok; ex. Frösslundabäcken norr, strax väster om strandvallsbildning, bland tok; ex. Hulterstad socken Triberga läge söderut, betesmark nära havet; ex. Triberga läge söderut, betesmark nära havet; ex. Söder Skärlöv hamn ca 200 m, nära havet; ex. Söder Skärlöv hamn ca 700 m, nära havet; ex. Smedby socken Hammarby alvar, öster om Storåsen; ex. Smedby alvar österut; ex. Smedby alvar österut; ex. Smedby alvar österut; ex. Gräsgård socken Gräsgård, 1300 m SSV. Kyrkan; ex. Vresalm Ulmus laevis Vresalm finns i Sverige som vildväxande enbart på Öland. Den växer sparsamt oftast enstaka träd i framförallt Mittlandsskogen på gammal inägomark. Även längs åkrar och som gårdsträd kan man hitta arten. Vresalm trivs på fuktigare mark och hotas av modernt skogsbruk. Vi har ca 100 rapporter om arten från 1990 och framåt, se karta. Runsten socken Väst Lindmossen; ex. Vickleby socken Lilla Vickleby naturreservat; 2006 finns. Sommarklynne Valerianella dentata Sommarklynne har liksom andra åkerogräs gått starkt tillbaka. Den är mer sällsynt än exempelvis åkerranunkel och under 2006 inkom endast en rapport om arten. 59

60 60 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Löt socken Löts kyrka, ca 550 m norr om kyrkan, vid avtaget östra landsvägen-löts fornborg, i norra hörnet av en rapsåker; ex. Klibbveronika Veronica triphyllos Klibbveronika blommar tidigt och växer på sandig mark såsom i åkrar, sandtag och betesmarker. Den hotas av igenväxning, gödsling och återställning av grustag. Där kreaturen sparkat upp gropar i betesmarken kan klibbveronikan slå till. Runsten socken Bjärbybadet ca 1,45 km söderut, precis söder om liten höjdrygg, på uppsparkad bar sand; ex. Bjärbybadet ca 500 m söderut, på uppsparkad bar sand; ex. Gårdby socken Väster om Bygdegården och väster landsvägen, i kanten av gammalt sandtag; ex. Mörbylånga socken Bårbyborg 250 m NO om borgen och ca 150 m väster landsvägen Klittviol Viola tricolor ssp. curtisii Klittviol växer på sandig mark såsom sanddyner och sandfält nära havet. Den är flerårig med en kraftig rot och blommar på högsommaren. Blommorna är mindre än hos den vanliga styvmorsviolen V. tricolor ssp. tricolor och dessutom mer enfärgade. Under 2006 hittade arten på en typisk lokal söder Bläsinge hamn. N. Möckleby socken Söder Bläsinge hamn, på sandstrand bland strandråg; ex. Hänsynskrävande NT Våradonis Adonis vernalis Våradonis växer på kalkrika torrängar på Ölands västra sida med spridda förekomster från Räpplinge i norr till Ventlinge i söder. Tyvärr händer det fortfarande att arten grävs upp av mindre seriösa trädgårdsodlare. Lissbeth och Karl-Göran Bringer fann en ny lokal för arten i en till synes naturlig miljö. Torslunda socken Norr om Överskottsbolaget, invid litet träd i naturlig miljö; ex.

61 Vresalm Ulmus laevis vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Den stora mängden nutida fynd härrör troligen från den ökade botaniska aktiviteten med specialinventeringar inom Mittlandsskogen under det senaste decenniet. 61

62 Alvarkösa Apera interrupta Alvarkösa växer på mosskuddar på kalkhällmark. Beroende av årsmånen varierar den påtagligt i antal och förekomster mellan åren. Under 2006 inkom 3 rapporter om arten. De flesta lokaler finns på Stora Alvaret men under året återfanns alvarkösa i det alvarlika området vid Lindsmossen, Runsten socken. Alvarmalört Artemisia oelandica Alvarmalört, Ölands egen malört, växer i ängshavre-torrängar främst på Stora Alvaret och östra Ölands sjömark. I sen tid är arten inte känd norr om Räpplinge socken. Under 2006 inkom 80 rapporter varav 12 var återbesök. Strandnål Bupleurum tenuissimum Strandnål uppträder oregelbundet på sina lokaler. Arten kan vara svår att upptäcka, de små gula blommorna, som i färg liknar gulkämparnas Plantago maritima ståndare, kan avslöja växten. Ofta kan strandnål vara lättare att hitta som vinterståndare. Sommaren 2006 var ett mellanår för arten men vid Södviken (Persnäs och Föra socknar) och på schäferiängen (Ås socken) blommade arten fint. Göran Wendt hittade en mer udda växtplats i ett stenbrott i Högby socken. Ölandsstarr Carex ligerica Ölandsstarr växer framför allt i de rester av sandstäpp som finns på östra Öland längs den s.k. östra Landborgen. Under 2006 hittades fem nya lokaler för arten. Eftersom den närstående arten rysstarr C. praecox nyligen hittas på Öland bör man mer noggrannt studera sina fynd av ölandsstarr. Kanske finns ytterligare lokaler för rysstarr på Öland? Gullborste Crinitaria linosyris Gullborste växer i torra/friska ängsmarker på främst Stora Alvaret. En rik lokal för arten finns vid Spånkärret i Böda socken. Sensommaren 2006 gynnade gullborste som blommade rikligt på många lokaler. Inte mindre än 58 rapporter inkom under året varav ett nyfynd för Räpplinge socken. Räpplinge socken Greby stenbrott, söder vägen till Räppling, norr go-cart banan och väster mindre skjul; ex. Ölandsmåra Galium oelandicum Ölandsmåra är endemisk för Öland och har ett vegetativt växtsätt. Den påträffas ofta i samma miljö som ölandssolvända Helianthemum oelandicum. De flesta nutida fynd är från Stora Alvaret men under 2006 hittades arten i Källa socken. 62

63 63 Strandnål Bupleurum tenuissimum vänstra kartbilden visar fynd t.o.m. 1986, den högra fynd Lägg märke till frånvaron av fynd från västra Öland där knappast någon naturbetesmark finns kvar idag.

64 64 Krutbrännaren 1 (16) 2007 Källa socken Västra alvaret, torrängsrygg nära bilväg; ex. Hjärtstilla Leonurus cardiaca Hjärtstilla är en gammal gårdsväxt som förefaller ha minskat också på Öland under de senaste decennierna. Under 2006 hittades arten på en mer udda växtplats i Hulterstad socken, söder Skärlövs hamn där den växte på en strandvall nere vid havet. Dessutom hittades arten på De vilda blommornas dag på en brännfläck på alvarmark väster Skarpa Alby, Sandby socken. Ävjebrodd Limosella aquatica Ävjebrodd är troligen en förbisedd art på Öland och räknas som sällsynt i Sterner Den regniga augusti månad 2006 gjorde att arten kunde återfinnas i Torslunda socken. Ävjebrodd växte i samma vät som hyste 100-tals exemplar av den egendomliga arten hästskoräka Triops cancriformis. Gulyxne Liparis loeselii Gulyxne specialinventerades under 2006 på uppdrag av Länsstyrelsen. Samtliga lokaler med sentida fynd av arten besöktes. Gulyxne hittades på samtliga lokaler utom en, ett glädjande resultat. Böda socken Högby socken Lokal Lokal Persnäs socken Runsten socken Lokal finns

65 Hjärtstilla Leonurus cardiaca vänstra kartbilden visar fynd t.o.m 1986, den högra fynd Arten har minskat något men inte lika kraftigt som andra gårdsväxter såsom kransborre Marrubium vulgare och kattmynta Nepeta cataria. 65

66 Lokal 2 Krutbrännaren 1 (16) Gårdby socken finns Rödlånke Lythrum portula Rödlånke förekommer sällsynt på Öland och rapporterades senast Arten växer på fuktig, mager mark såsom sumpiga åkrar, i hjulspår och vid kärrkanter. Då den ofta är småväxt kan den förstås vara förbisedd. Rödlånke återfanns i Kastlösa socken med några exemplar, väst kyrkbyn, på stranden i södra kanten av grävt vattenhål. Möjligen är detta samma lokal som Rikard Sterner (vem annars!) rapporterade Timjansnyltrot Orobanche alba Timjansnyltrot hade ett mellanår, lokalerna ost Frösslundamossen hyste ca 200 exemplar vardera. Lokalen på Gårdby alvar som följs årligen redovisas nedan. Gårdby socken Åkerrättika Raphanus raphanistrum Åkerrättika har minskat på sina lokaler på Öland. Vid den nygjorda cykelvägen som går från Färjestaden och söderut hittade Jan Samson några exemplar av arten. I Torslunda socken på ruderatområdet öster Gula boden fanns flera exemplar varav några var vitblommiga. Alvarstånds Senecio jacobaea ssp. gotlandicus Världsutbredningen av alvarstånds finns på Öland och Gotland. Under 2006 rapporterades arten från 12 lokaler varav 7 var nyfynd. 66

67 Årets rapportörer tackas, här följer en lista på dem: Crister Albinsson, Marcus Arnesson, Lissbeth & Karl-Göran Bringer, Tomas Burén, Jacob Cnattingius, Kenneth Erlandsson, Christoffer Fägerström, Kerstin & Christer Gisselson, Daniel Hasselbratt, Eva-Lena Hernod, Elna Hultqvist, Ingrid & Lennart Johnsson, Tommy Knutsson, Sten Linder-Aronsson, Anders Måhlén, Karl-Gustaf Nilsson, Jan-Olof Petersson, Jan Samson, Vera & Göran Wendt, Lena Wennersten, Björn Widén och Stina Wikström Kartor som visar utbredning t.o.m är hämtade ur Ölands kärlväxtflora 2:a reviderade upplagan Utbredningskartor är gjorda från föreningens databas. Bilder vid utbredningskartor ur: Lid, J. Norsk och Svensk flora, Faurholdt, N. & Schou, J.C. Nordiske skaermplanter, Schou, J.C. De danske halvgraesser. Foton: Thomas Gunnarsson ÅKE LUNDQUIST SAMLADE SKRIFTER UR ÖLÄNDSK BYGD Samtliga artiklar som Åke Lundquist under åren skrev i Öländsk bygd är här samlade i ett nytryck på 260 sidor. Kostnad inkl. porto inom Sverige endast 170 kr. Beställ hos Thomas Gunnarsson Kummelvägen Färjestaden tel e-post: thomas_gunnarsson@telia.com 67

68 Växter i Artportalen ( av Niklas Lönnell Det har en längre tid gått att rapportera fåglar, fjärilar, svampar och kärlväxter i Artportalen. I rapportsystemet för växter går det nu att rapportera både mossor, lavar och kärlväxter. I Artportalen är det tänkt att alla som registrerar sig som användare skall kunna rapportera sina artobservationer och knyta dessa till en koordinat. Det blir då möjligt att se sina observationer i ett större sammanhang och se utbredningsbilder för arter växa fram. Du kan också identifiera var det kan vara befogat att förlägga en exkursion för att fylla igen vita fläckar på kartan. I ett längre perspektiv kommer en artatlas för arterna att växa fram. Dessutom kan uppgifterna nyttjas i naturvårdens tjänst och komma andra intresserade till del. För att uppgifterna skall kunna fylla denna funktion är en noggrann lägesangivelse nödvändigt. Här följer en kortfattad introduktion till hur man kommer igång. REGISTRERA DIG SOM ANVÄNDARE För att registrera dig som användare måste du ha en e-postadress och ange ett användarnamn, d.v.s. en unik bokstavskombination som är lätt att komma ihåg. Du får sedan ett lösenord skickat till din e-postadress och kan sedan ändra detta så att du lättare kommer ihåg även detta. Rapporterar du i flera portaler kan det vara idé att försöka lägga in samma användarnamn och lösenord på alla dessa. Klicka på fliken Bli rapportör 68

69 Fyll åtminstone i de fält som har markerats med svarta pilar. Om du inte vill ange din fullständiga adress så ange åtminstone din postadress (=postorten i din adress). Detta gör nämligen att du kan skiljas från namnar i andra delar av landet. Klicka på knappen spara. Du får nu ditt lösenord skickat till den e-postadress du angivit. 69

70 Gå till startsidan. Klicka på fliken Logga in. Här skriver du in användarnamn och lösenord. Klicka på knappen Logga in eller tryck på Entertangenten. Ändra lösenord Det kan vara praktiskt att ändra lösenordet med en gång så du kommer ihåg det. Klicka på fliken Personligt. Klicka på länken ändra lösenord. RAPPORTERA MED EXCELINMATNING Det finns två sätt att rapportera antingen genom att klistra in poster från ett excelark eller genom att mata in i ett formulär. Jag redogör här endast för den förstnämnda metoden då jag bedömer den som den smidigaste särskilt vid större datamängder. Detta system tar ut län, landskap, kommun och församling från koordinaten vilket gör att högst 50 unika koordinater kan rapporteras åt gången. Använd ej citationstecken eller semikolon i rapporteringen. 70

71 Klicka på fliken Rapportera. Krutbrännaren 1 (16) 2007 Klicka sedan på fliken Excelinmatning. Klicka på länken excelmall och spara den på din hårddisk. Mata in dina observationer i excelfilen. Nedan finns en kommenterad lista för de olika kolumnerna. Följande fält är obligatoriska: Artnamn, Biotop, Lokalnamn, N-koord/Latitud, S-koord/Longitud, Noggrannhet, Startdatum och Slutdatum. Kopiera de poster du vill rapportera och klistra in i fönstret. Klicka på knappen kontrollera obsar. Är det något som fattas eller inte stämmer med mallen markeras det med rött. Du kan då välja att rätta det där eller rätta det i din excelfil och trycka på knappen börja om. När du får meddelandet inga fel hittades är det bara att trycka på knappen Rapportera. Du får efter en stund ett meddelande Rapporteringen genomförd. Se till att markera i din excelfil vilka poster du har rapporterat så slipper du råka ut för att rapportera vissa poster dubbelt. LÄGESANGIVELSE För att en observation skall ha ett värde för andra användare t.ex. naturvård bör dess läge anges så noggrant som möjligt. Lägesangivelsen består av två delar. Dels att beskriva med ord var arten observerades och dels att ange koordinaterna för fyndet. Det är ju inte alltid att man har en bra karta över området, men idag finns det bra kartor på internet. Jag vill framför allt rekommendera Länskartor ( 71

72 se/lanskartor/) där man kan ta ut koordinater, mäta avstånd och se olika kartor ned till fastighetkartan med flygbild i botten men utan fastighetsgränser. Beskrivning av läget i text Det kan ju verka onödigt att behöva ange ett lokalnamn. Koordinater kan dock ofta bli fel och i och med att all administrativ information (församling, kommun, landskap, län) tas från koordinaten är lokalnamnet det enda som finns att kontrollera koordinaten emot. Dessutom är det lättare att tillgodogöra sig ett namn än en sifferkombination. Det bästa sättet är att ange ett avstånd och en riktning från ett någorlunda punktformigt objekt (t.ex. en gård/ett torp) som återfinns åtminstone på kartor 1: (topografiska/gröna/terrängkartan). För att det viktiga skall komma först och underlätta sortering bör lägesangivelsen inledas med ett geografiskt namn. Exempel: Backa 500 m V-ut. Om det finns både en ort och en gård som heter Backa kan det vara bra att förtydliga sig Exempel: Backa, 500 m V om gården. Ibland finns inga punktformiga objekt i närheten. Då kan andra lägesangivelser anges såsom: Storskogen 1 km N om Storsjöns NV-ände. Framtagandet av koordinater GPS GPS är det vissa som har och det är då lätt att få en koordinat just där en art växer även om man inte vet exakt var man är på kartan. Det koordinatsystem som de flesta använder är rikets nät RT90 (t.ex / ). Detta koordinatsystem återfinns även på kartor och är lätt att räkna avstånd med. Den sjunde och sista siffran motsvarar antal meter. Själva GPS:en mäter i själva verket i WGS84 men transformerar koordinaten till RT90. Alternativet är att använda WGS84 i decimalgrader (hdd,ddddd), vilket fungerar över hela jordklotet. Det är även väsentligt att notera den noggrannhet i meter som beror på mottagningsförhållandena när man tar koordinaten. Papperskartor På moderna svenska kartor (t.ex. vägkartan, terrängkartan, fastighetskartan) finns ett rutnät med rikets nät (RT90) och det är lätt att ta koordinater med hjälp av en linjal och kartskalan. På vissa topografiska kartor från och 1970-talet kan dock UTM-nätet finnas som rutnät istället. Man bör därför kontrollera koordinatsystem och kartskala. Om man tar ut koordinater från kartan är det lätt hänt att man skriver fel och därför finns det än större anledning att kontrollera lokalens läge när man väl har rapporterat in observationerna genom att klicka på kartsymbolen framför lokalnamnet i fyndlistan (Visa fynd/presentera fynd/fyndlista). Se vidare under TITTA PÅ DINA OBSERVATIONER. 72

73 Kartor på internet Gå in på länskartor ( Välj län Välj kommun Klicka på knappen öppna tittskåpet Zooma in där du har varit. Klicka på knappen med ett koordinatsystem, ett plus och ett frågetecken (se ovan). Klicka sedan på kartan där du varit så exakt som möjligt. Kopiera koordinaten och klistra in den på sin plats i excelfilen. Klicka på knappen med linjal (se ovan). Klicka på start och slutpunkt för att uppskatta vilken noggrannhet du skall ange Här kan du även mäta avstånd till den gård e.d. som du namnger lokalen efter. Noggrannhet När man tar fram koordinater är det även viktigt att bedöma noggrannheten på koordinaten. För att kunna presentera en koordinat på en karta anges t.ex. koordinater riket nät (RT90) med sju siffror vilket innebär att läget anges på en meter när. Denna precision har man knappast, så för att andra skall kunna tolka koordinaten behövs det ett mått på hur långt från koordinaten som arten kan finnas. Detta har lösts med fältet noggrannhet. Hur bedömer man då noggrannheten? Först måste man väga in hur noggrann metoden är som man tagit fram koordinaten med. Har man använt GPS så måste man väga i noggrannheten som beror på mottagningsförhållandena vid mättillfället. Använder man karta så måste detaljeringsgraden på kartan och hur långt det var till någon hållpunkt på kartan vägas in. Dessutom måste man väga in hur stort område man låter denna koordinat representera. Är det en mittpunkt på t.ex. en sumpskog så får man mäta avståndet till ändpunkten. 73

74 DE OLIKA FÄLTEN I EXCELMALLEN Obligatoriska fält är markerade med * före fältnamnet. *Artnamn Antal Enhet Antal substrat Substrat *Biotop Stadium *Lokalnamn Här kan du ange gällande svenskt eller vetenskapligt namn. En hel del synonymer finns med, men inte alla. Här anger du ett heltal och anger enheten i nästa fält. Endast någon av givna alternativ kan anges t.ex. plantor, cm2, tuvor, bålar Här anger du t.ex. antal block, lågor, trädstammar eller för marklevande arter antalet kvadratmeter en art förekommer inom. Detta säger således inte något om täckningsgraden eller hur mycket det förekommer av arten inom angivet antal kvadratmetrar. Ytan arten täcker kan anges i antalsfältet. Högst 50 tecken. Ange det underlag som mossan eller laven växer på (t.ex. almbark vid basen (D=60 cm), granlåga, lodyta av kalksten eller glaciallera). Högst 50 tecken. Ange växtmiljön som arten växer i (t.ex. granskog med rörligt markvatten eller stubbåker efter havre). Endast någon av följande kan anges: med kapsel, utan kapsel, med groddkorn, med honorgan eller med hanorgan. Högst 50 tecken. Beskriv läget med avstånd och riktning till ett på kartan punktformigt objekt. Börja helst med ett geografiskt namn. T.ex. Bogården 250 m SV-ut eller Storskogen 500 m O om Kniptjärn. Se vidare rubriken lägesangivelse. *N-koord/Latitud *O-Koord/Longitud Ange koordinaten i nordsydlig riktning för din lokal. Om du rapporterar med formatet RT90 måste du ange sju siffror (t.ex ). Om du anger i formatet WGS84 måste du ange två siffror följt av ett kommatecken och sex siffror (t.ex. 56,567431). Se vidare rubriken lägesangivelse. Ange koordinaten i ostvästlig riktning för din lokal. Om du rapporterar med formatet RT90 måste du ange sju siffror (t.ex ). Om du anger i formatet WGS84 måste du ange två siffror följt av ett kommatecken och sex siffror (t.ex. 15,567431). Se vidare rubriken lägesangivelse. 74

75 *Noggrannhet Följande noggrannheter i meter kan anges: 5, 10, 25, 50, 100, 250, 500, 1000, 2500 eller Detta skall både väga in framtagningssättet för koordinaten t.ex. mottagning för GPS: en eller vilken upplösning på kartan du använt såväl om du inventerar ett område men anger en mittpunktskoordinat. Se vidare rubriken lägesangivelse. *Startdatum Anges i formatet *Slutdatum Kommentar Herbarium Accessionsnr Determinatör Eftersökt Andrahandsuppgift Osäker bestäming Ospontan Intressant notering Är i allmänhet det samma som startdatumet. Det smidigaste är att kopiera startdatumkolumnen och klistra in här när man har matat in färdigt. Högst 255 tecken. Här anger du information som inte kan anges i något av de andra fälten. Vissa tecken ( t.ex. semikolon och citationstecken) är ogiltiga och dessa filtreras bort när observationen sparas. Endast någon av följande kan anges: Eget, GB, LD, S, UME, UPS, OHN, VI, OREB, O, C, H eller Annat. Ange accessionsnumret så att din kollekt kan spåras. Se vidare nedan. Högst 15 tecken. Ange numret som kollekten får vid registrering i offentligt herbarium. Använder du egna nummer använd ett prefix av t.ex. dina personinitialer. Numret från ett offentligt herbarium bör ha företräde framför ett personligt nummer. Högst 75 tecken. Anges om någon annan än observatören har bestämt/kontrollbestämt arten. Skrivs lämpligen som Lophozia longiflora det. John Ekengren 2006 Markeras med X om artem inte återfanns/observades på tidigare känd lokal för arten. Det kan dock vara lämpligt att skriva något om omständigheterna i Kommentarer också. Markeras med X om det inte är du som har sett arten. Skall endast användas då observatören själv absolut inte kan rapportera. Markeras med X om man känner sig osäker på artbestämningen. Markeras med X om det rör sig om en utplantering i naturen. Används framför allt på kärlväxter. Markeras med X om du tycket att observationen är anmärkningsvärd. Har ingen större funktion för mossorna i dagsläget. 75

76 Dölj Skydda lokalangivelse Rapporteras till RRK Belägg finns Syfte Medobs1 till Medobs10 Markeras med X om du vill dölja fyndet så att det endast visas för behöriga användare och dig själv och kommer således inte att synas på utbredningskartor för arten. Alla fynd av vissa känsliga/sällsynta arter döljs automatiskt så att det endast är möjligt att se i vilken ruta om 5x5 km den förekommer. Markeras med X du vill att lokalnamnet och koordinaten inte skall visas i klartext. Övriga uppgifter visas som vanligt. Observera att detta inte är ett bra sätt att skydda mycket känsliga uppgifter. Har ingen funktion för växterna i dagsläget. Markeras med X om detta stämmer. Kan anges om man lättare vill söka ut särskilda poster. Medobservatören måste finnas registrerad som användare (Se ovan hur man registrerar sig). Ett tips kan vara att infoga en kolumn framför de befintliga där du kan markera de poster du har rapporterat posten samt en kolumn där du kan kontrollera fältlängd för t.ex. lokalnamnet eller kommentarfältet. I det senare fallet skriver du =LÄNGD (cellreferens=klicka på t.ex. cellen med lokalnamn) och fyller sedan ned i kolumnen (Ctrl+d) SÖK UT DINA OBSERVATIONER Klicka på fliken Visa fynd Klicka på fliken Övrigt Klicka i rutan Egna fynd 76

77 Om du vill ha alla så dubbelklicka på aktuellt årtal som skrivs dit automatisk för att minska antalet tunga sökningar som görs av misstag. TITTA PÅ DINA OBSERVATIONER Klicka på fliken Presentera fynd Klicka t.ex. på Fyndlista Klicka på kartan framför lokalnamnet och kontrollera att koordinaten hamnade där du ämnade och att noggrannheten är rimlig. eller välj Exceluttag Markera alla poster genom att trycka Ctrl+a Kopiera alla poster genom att trycka Ctrl+c Öppna ett tomt excelark och klistra in posterna genom att trycka Ctrl+v RÄTTA DINA UPPGIFTER Klicka istället på fliken Administrera fynd Markera rutan framför de poster du vill ändra och klicka på knappen Ändra längst ned i fönstret. Niklas Lönnell Pontonjägargatan Stockholm 77

78 Svenska Botaniska Föreningens föreningskonferens och firande av föreningens 100-års jubileum Helgen februari inbjöd SBF till föreningskonferens i Uppsala. Samtidigt firade föreningen 100-års jubileum vilket firades på lördagskvällen med fest på Uppsala slott. Temat för konferensen var Floraförändringar över tiden. Anders Bohlin från SBF började med en resumé över de förändringar som skett framför allt inom jord- och skogsbruk från 1800-talet och framåt och hur detta påverkat floran. Ann-Marie Robertsson från Stockholms Universitet berättade om vad pollenanalyser från borrkärnor i mossar kan berätta om floraförändringar några istider bakåt i tiden. Ove Eriksson från Stockholms Universitet berättade om forskning runt växternas spridningsförmåga. Vi fick höra om Reids paradox: Hur kan växter migrera så snabbt när de flesta frön sprids korta avstånd? Förklaringen är att enstaka frön kan spridas exceptionellt långt beroende på olika omständigheter som samverkar. I dagens landskap med kraftig fragmentering av olika miljöer exempelvis naturbetesmark, har många växter svårt att sprida sig. Man kan klassa arter efter deras förmåga att sprida sig både i rum och i tid. Daniel Larsson från SLU berättade om invasiva vattenväxter. Han visade exempel från övriga Europa där vattenhyacint och jättesimbräken helt tagit över stora vattensystem. I Sverige visades hur sjögull och 78 vattenpest spridit sig och trängt tillbaka den ursprungliga floran. Leif Kullman från Umeå Universitet redogjorde för de förändringar som skett i fjällens flora och vegetation under ett ovanligt varmt århundrade. Man har följt trädgränser under lång tid och uppmätt ökningar på ca 190 m. Glaciärer minskar och sommarsnöfläckar försvinner. Detta ger en upptorkning av fjället på sensommaren. En art som gynnats är tall, den kommer att ta över torkande fjällbjörkskogar. Även granen gynnas av klimatförändringen. Man har också hittat plantor av ädla lövträd såsom ek och alm uppe på fjällen. Ulf Molau från Göteborgs Universitet talade om ett aktuellt ämne, nämligen växthuseffekten. Han berättade om de internationella utredningar i främst FN:s regi som gett aktuella riskanalyser och prognoser för klimatet. De viktigaste växthusgaserna är CO 2, NO 2 och metan. Dikad skogsmark bidrar med en stor andel av den NO 2 som produceras. Världshavens yta kommer att stiga 0,4-1 m främst beroende på att varmt vatten tar mer plats och inte på att inlandsisen smälter. Olika scenarier för hur temperaturen kommer att stiga de närmaste 100 åren finns men en sansad prognos är +2,4 grader. Ulla-Britt Andersson

79 Ölands Botaniska Förening Program april-september 2007 Söndag 22/4 Lördag 5/5 Söndag 20/5 Lördag 9/6 Söndag 17/6 Exkursion Inventering av förvildade lökväxter. Samling vid stora gropen väster Algutsrums kyrka kl Vi besöker några lokaler ytterligare och inventerar för Ölands kärlväxtatlas. Ledare: Ulla-Britt Andersson Exkursion Vi letar murklor i Mittlandsskogen. Samling vid kvarnen vid Rälla heden (infarten till Stugbyn) kl Planeras längre vandring i Mittlandet, stövlar och matsäck lämpligt. Ledare: Tommy Knutsson Exkursion Inventering av växter på torräng och i lövskog för Ölands kärlväxtatlas. Vandring från Gråborg till Jordtorpsåsen och tillbaka (ca 5 km). Vi antecknar de växter som vi ser längs vår vandring. Samling kl p-platsen vid Gråborg, medtag matsäck. Ledare: Ulla-Britt Andersson Exkursion Linné-dagarna Ett till tjugoett Vi erbjuder två exkursioner. Alvarväxter vid Möckelmossen, avfärd Stenhusa bod 09.30, samling p-platsen vid Möckelmossen kl Gråborgs löväng. Avfärd Stenhusa bod 14.00, samling p-platsen vid Gråborg Ledare: Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson Exkursion Vilda blommornas dag. Samling vid p-platsen vid Bårby borg kl Ledare: Ulla-Britt Andersson. Söndag 15/7 Inventering av Ölands Flora. Samling vid Ventlinge kyrka kl Helgen 11-12/8 Inventeringsläger på mellersta/norra Öland. Plats bestäms senare. Samling 11/8 kl vid Löt kyrka. Lördag 25/8 Inventering av Ölands Flora. Samling vid Segerstad kyrka kl Söndag 2/9 Inventering av Ölands Flora. Samling vid Alböke kyrka kl Lördag 22/9 Svampexkursion. Samling vid Ismantorps fornborg kl Vill du delta i spontana exkursioner eller få reda på vad som händer i naturen? Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka e-post till thomas_gunnarsson@telia.com

80 Krutbrännaren nr. 1 / 2007 Floraväktarrapport 2006 av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...sid 3 Växter i Artportalen av Niklas Lönell...sid 68 Svenska Botaniska Föreningens föreningskonferens och firande av föreningens 100-års jubileum...sid 78 Program...sid 79