Lagrådsremiss. En ny gymnasieskola. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Transkript

1 Lagrådsremiss En ny gymnasieskola Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april 2009 Lars Leijonborg Claes Mårtensson (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremissen innehåller förslag till ett nytt kapitel om gymnasieskolan i skollagen (1985:1100) och till ändringar i skollagens bestämmelser om bl.a. fristående skolor och gymnasial vuxenutbildning. I lagrådsremissen redovisas även regeringens bedömningar om den kommande förordningsregleringen på området. Förslaget innebär att regleringen, som ska gälla för å ena sidan den offentliga gymnasieskolan och å andra sidan fristående skolor som bedriver motsvarande utbildning, så långt det är möjligt, ska vara gemensam. Regeringen föreslår att det i gymnasieskolan ska finnas 18 nationella program, som kan vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Förslaget innebär att alla elever på yrkesprogram ska ges möjlighet att inom sin gymnasieutbildning uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De nationella programmen ska kunna ha nationella inriktningar eller utformas som särskilda varianter. Nya behörighetsregler till de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan föreslås. Det medför att olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Dagens kärnämnen föreslås ersättas av gymnasiegemensamma ämnen, som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. Historia föreslås bli ett nytt gymnasiegemensamt ämne. Regeringen lämnar också förslag om att ett gymnasiearbete ska ingå i de nationella programmen. I lagrådsremissen föreslår regeringen vidare att en gymnasial lärlingsutbildning ska inrättas inom yrkesprogrammen. Regeringen gör i lagrådsremissen bedömningen att samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet ska stärkas bl.a. genom att nationella programråd för varje nationellt yrkesprogram inrättas. 1

2 Dessutom föreslår regeringen att en gymnasieexamen som kan vara av två slag införs. Den ska kunna utfärdas som yrkesexamen eller som högskoleföreberedande examen. Liksom i dag ska nationella program kunna vara riksrekryterande. De särskilda varianterna och de riksrekryterande utbildningarna föreslås kvalitetssäkras på nationell nivå. Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2010 och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli Ändringen av ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen, som rör när tidigare fattade beslut om riksrekrytering ska upphöra att gälla, ska dock träda i kraft redan den 31 december

3 Innehållsförteckning 1 Beslut Lagtext Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan Ärendet och dess beredning Principiella utgångspunkter Erbjudande om utbildning Gymnasieskolans betydelse för kompetensförsörjning Utbildningens syfte Allsidigt urval av utbildning m.m Nationell samverkan kring gymnasieskolan Lokal samverkan Ett fjärde tekniskt år Nationella program Yrkesprogram och högskoleförberedande program Nationella inriktningar Yrkesprogram Programnamnen Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Arbetsplatsförlagt lärande Gymnasial lärlingsutbildning Mottagande Rätten att fullfölja en utbildning Fortsatt utredning kring gymnasial lärlingsutbildning Flygteknisk och sjöfartsteknisk utbildning Högskoleförberedande program Programnamnen Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet

4 6.7.6 Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet De nationella programmens struktur Gymnasiegemensamma ämnen Individuellt val Programfördjupning m.m Gymnasiearbete Ett flexibelt system Nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter ersätter specialutformade program Av Skolverket godkända idrottsutbildningar Riksrekryterande utbildningar Olika former av riksrekryterande utbildningar Befintliga riksrekryterande utbildningar Behörighet och antagning Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program Mottagande i andra hand Ansökan och antagning Ansökan Antagning Betyg och ämnesplaner Kursbetyg En ny betygsskala Ämnesplaner Nya kurser Gymnasieexamen Yrkesexamen och högskoleförberedande examen Krav för yrkesexamen Krav för högskoleförberedande examen Examen och grundläggande högskolebehörighet Examensmål Gymnasiearbete Betyg på gymnasiearbetet Examensansvariga lärare Examensbevis Särskilda insatser för färre avbrott och fler elever med godkända betyg Stöd inom ramen för nationella program Reducerat program Anmälan till elevens hemkommun Individuell anpassning av ett nationellt program Elever som saknar behörighet till nationella program Vissa övriga gymnasiefrågor Heltidsstudier Tillgång till studie- och yrkesvägledning

5 14.3 Möjlighet att läsa utökat program Möjlighet att läsa in grundläggande behörighet Konsekvenser för fristående skolor Flexibla möjligheter Examen och betyg Rätt till bidrag i vissa fall En ny riksprislista Övergångsbestämmelser för fristående skolor Gymnasial vuxenutbildning Samverkan med gymnasieskolan Undantag från 20-årsbestämmelsen Rätt till gymnasial vuxenutbildning i vissa fall Lärlingsliknande utbildningar Examen Genomförande Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser för kommunerna Ekonomiska konsekvenser för staten Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Författningskommentarer Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet SOU 2008:27 och utdrag av förslag till ändring i gymnasieförordningen (1992:394) i betänkandet Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G) Bilaga 5 Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G) Promemorians lagförslag Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser avseende remisspromemorian Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram (U2008/7831/G)

6 1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. lag om ändring i skollagen (1985:1100), 3. lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), 4. lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. 6

7 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100) 1 dels att 5 kap. ska upphöra att gälla, dels att bilagorna 1 och 2 ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 18, 2 kap. 6, 9 kap. 8, 8 a och 15, 10 kap. 1 c, 11 kap. 19, 21 och 24 samt 15 kap. 4 och 6 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 23 och 9 kap. 15 a och 15 b, samt närmast före 1 kap. 23 en ny rubrik av följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya bilagor, bilaga 1 och 2, av följande lydelse. 1 Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse av 5 kap :445 5 kap :180 5 kap. 4 a 1999:180 5 kap. 4 b 2004: kap. 4 c 1999:180 5 kap. 4 d 2000: kap :180 5 kap. 6 a 1999:180 5 kap :180 5 kap :304 5 kap :304 5 kap :887 5 kap. 13 a 1999:887 5 kap :304 5 kap :180 5 kap :180 5 kap :180 5 kap :304 5 kap :887 5 kap :137 5 kap :137 5 kap :886 5 kap :886 5 kap. 31 a 1999:886 5 kap :886 5 kap :304 bilaga :180 bilaga :180. 7

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. 1 kap En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. Tillgång till studie- och yrkesvägledning 23 Elever i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan och i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. 2 Senaste lydelse 2004:

9 För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesorientering i det offentliga skolväsendet skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder. 2 kap. 6 För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning i det offentliga skolväsendet ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder. 5 kap. Gymnasieskolan Gymnasieskolans målgrupp 1 Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Gymnasieskolan är avsedd att påbörjas under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år. I 32 finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från den obligatoriska särskolan. Bestämmelserna i detta kapitel gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om att även andra ungdomar ska omfattas av bestämmelserna. Gymnasieskolans roll och syfte 2 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskolesektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med det omgivande samhället. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning. Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Gymnasieskolans program Nationella och individuella program 4 Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program, vilka är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av individuella program. 9

10 Yrkesprogram och högskoleförberedande program 5 Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. Alla elever på yrkesprogram ska dock inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande 6 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 10, i huvudsak vara skolförlagd. Ett yrkesprogram ska dock innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från första stycket. Rh-anpassad utbildning 7 För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i Nationella program 8 Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1. De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre läsår. Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på nationella program får fördelas på längre tid än tre läsår. Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller en förvaltningsmyndighet, får den besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses. Nationella inriktningar och särskilda varianter 9 Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och särskilda varianter, vilka kan börja det första, andra eller tredje läsåret. Inriktningarna är nationella. Särskilda varianter ska godkännas. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som lämnar godkännande. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som finns. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. 10

11 Gymnasial lärlingsutbildning 10 Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial lärlingsutbildning, vilken kan börja det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningens omfattning på nationella program 11 Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Elever på yrkesprogram ska få minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program ska få minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden. 12 Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng. Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen. Examensmål 13 För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet. Kurser och betyg 14 Utbildningen inom varje ämne på nationella program sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng kursen omfattar. I utbildningen ska också ett gymnasiearbete ingå. Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg på kursen respektive gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven respektive nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om detta inte följer av föreskrifter meddelade med stöd av tredje stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs. 11

12 Avvikelser från ett nationellt programs innehåll 15 Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för utbildningen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådana avvikelser. I 35 finns bestämmelser om möjlighet att vid riksrekryterande utbildningar avvika från vad som annars gäller om utbildningens struktur, innehåll och examensmål. Gymnasieexamen 16 Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. För elever som har betyg från ett nationellt program omfattande minst gymnasiepoäng, ska gymnasieexamen utfärdas om villkoren i 17 eller 18 är uppfyllda. 17 Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 16 har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik omfattande 100 gymnasiepoäng vardera, och 2. gymnasiearbetet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som framgår av första stycket 1 som ska vara godkända och om de andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram. 18 Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 16 har godkända betyg på utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng innefattande en eller flera kurser i 1. svenska/svenska som andraspråk omfattande 300 gymnasiepoäng, 2. engelska omfattande 200 gymnasiepoäng, 3. matematik omfattande 100 gymnasiepoäng, och 4. gymnasiearbetet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända. Individuella program 19 Individuella program ska förbereda eleven för studier på ett nationellt program. Individuella program kan utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. Om programmet särskilt inriktas mot studier på ett nationellt program (programinriktat individuellt program), ska det utformas för en grupp elever. Ett individuellt program kan även utformas för att 12

13 1. göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, eller 2. på annat sätt möta en elevs speciella utbildningsbehov. 20 Utbildningen på individuella program ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning. 21 Utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som beslutas av styrelsen för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utbildningen på sådana individuella program som avses i 19 tredje stycket 1 ska omfatta minst vissa ämnen. Behörighet Gemensamma behörighetskrav 22 I 1 anges vilka ungdomar som gymnasieskolan vänder sig till. Ungdomar som tidigare har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för gymnasieskolan. För de nationella programmen gäller vidare de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av Särskilda behörighetskrav för nationella program 23 För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik. 24 För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande 1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och 2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 25 Vid tillämpningen av behörighetsreglerna ska godkänt betyg i svenska som andraspråk jämställas med godkänt betyg i svenska. Vidare ska det förhållandet att en sökande på annat sätt har förvärvat likvärdiga kunskaper jämställas med godkänt betyg i ett ämne. 26 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar. 13

14 Erbjudande av utbildning Kommunens ansvar 27 Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning antingen genom att själv anordna den eller genom samverkansavtal med en annan kommun eller ett landsting som anordnar den. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. Utbildning anordnad av landsting 28 Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får landstinget även anordna utbildning på andra nationella program och på individuella program. Nationella program 29 Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. 30 När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program, får huvudmannen också erbjuda ett åtagande som innebär att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant åtagande ska ges inom vissa program. Individuella program 31 Hemkommunen ansvarar för att alla ungdomar i kommunen, som är behöriga enligt 22 och som inte har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en likvärdig utbildning, erbjuds utbildning på individuella program. Hemkommunens ansvar omfattar också ungdomar, som har påbörjat någon av de utbildningar som nämns i första stycket men som har avbrutit utbildningen, om de fortfarande uppfyller behörighetskraven för gymnasieskolan. 32 För elever från särskolan gäller hemkommunens ansvar för att utbildning på individuella program erbjuds bara om eleven vid prövning 14

15 enligt 6 kap. 7 inte tas emot i gymnasiesärskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan. Mottagande till nationella program Ansökan 33 En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning, som börjar första läsåret, ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Av ansökan ska det framgå vilken prioritering den sökande gör av de sökta utbildningarna. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Mottagande i första hand 34 Av de behöriga sökande till sådan utbildning som avses i 33 ska i första hand tas emot de som är hemmahörande i den anordnande kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. Utöver vad som följer av första stycket ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till 1. sådan utbildning som avses i 33 och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen, 3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret, vilken hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning för vilken det har fattats beslut om riksrekrytering enligt 35. Riksrekryterande utbildning 35 Regeringen eller en förvaltningsmyndighet får för nationella program besluta att till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekrytering). Ett beslut om riksrekrytering får innebära att den riksrekryterande utbildningen i fråga om struktur, innehåll och examensmål får avvika från vad som annars gäller för nationella program. Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. 15

16 Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses i första stycket. Regeringen får vidare meddela föreskrifter med villkor för att en utbildning ska kunna bli riksrekryterande. Mottagande i andra hand 36 Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand enligt 34 får tas emot i andra hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen. Yttrande från hemkommunen 37 Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. Beslut om behörighet och mottagande till ett nationellt program 38 Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget beslutar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till nationella program 39 Styrelsen för utbildningens beslut om behörighet och mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Mottagande till individuella program Ansökan 40 En ansökan till ett individuellt program som har utformats för en grupp elever ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen. Om hemkommunen inte tillhör samverkansområdet för utbildningen, ska styrelsen bifoga ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Mottagande 41 En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning på ett individuellt program som har utformats för en grupp elever är skyldig att ta emot en enligt 22 behörig sökande till utbildningen, om den sökande 16

17 hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildning eller om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för utbildningen. Riksrekryterande utbildning 42 Regeringen eller en förvaltningsmyndighet får för individuella program besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses. Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Beslut om behörighet och mottagande till individuellt program 43 Styrelsen för utbildningen i anordnande kommun eller landsting beslutar om en sökande till ett individuellt program som utformats för en grupp elever är behörig och om sökanden ska tas emot. Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till individuella program 44 Styrelsen för utbildningens beslut om behörighet och mottagande enligt 43 får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande. Antagning 45 Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av kommunen eller landstinget. I 59 finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh-anpassad utbildning. Beslut om antagning får inte överklagas. 46 Antagningsorganisationen får vara gemensam mellan gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antagningsorganisation får även vara gemensam med andra kommuner och landsting samt med sådana fristående skolor som avses i 9 kap Regeringen meddelar föreskrifter om urval mellan behöriga sökande. Rätten att fullfölja utbildningen Nationella program 48 Den elev som har påbörjat utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detsamma gäller om huvudmannen har gjort ett sådant åtagande som avses i 30 i 17

18 fråga om en inriktning eller variant. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. En sådan rätt att fullfölja utbildningen finns dock inte, om det åtagande som avses i 30 vid utfärdandet förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll. 49 En elev som har påbörjat utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i de fall den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. 50 Vad som sägs i 48 och 49 gäller även på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning eller om huvudmannen har gjort ett sådant åtagande som avses i 30 i fråga om gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. Individuella program 51 Den som har påbörjat utbildning på ett individuellt program har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan som fanns när utbildningen inleddes. Om eleven har medgivit att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands. Avgiftsfri utbildning 52 Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får det också finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Interkommunal ersättning 53 En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Detsamma gäller ett landsting 18

19 som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning. 54 Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen beräknas efter anordnarens självkostnad. När eleven har tagits emot i andra hand enligt 36, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en förvaltningsmyndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses. 55 En elevs hemkommun ska betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Detta gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning när IB-utbildningen började och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten. Om parterna inte kommer överens om annat, ska ersättning betalas med ett belopp som har beslutats i varje särskilt fall av regeringen eller en förvaltningsmyndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken förvaltningsmyndighet som avses. Rh-anpassad utbildning Målgrupp 56 I denna lag avses med ungdomar som har ett svårt rörelsehinder sådana ungdomar vars svåra rörelsehinder ensamt eller i kombination med annat funktionshinder medför att de 1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet. Rätt till utbildning 57 Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 om de 1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 19

20 2. kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår de fyller 21 år, och 3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 23 26, när det gäller nationella program. Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett individuellt program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats. Riksrekrytering 58 En sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. Beslut om antagning och rätt till utbildning 59 Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 7 prövas av en särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor. Överklagande av beslut om rätt till utbildning 60 Nämndens beslut i fråga om antagning eller i övrigt om rätt till Rhanpassad utbildning får överklagas bara av den som sökt utbildningen. Beslutet överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Ett beslut får dock inte överklagas om det gäller placering vid en viss gymnasieskola. Kostnader 61 Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för omvårdnad i boendet och habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi. Interkommunal ersättning 62 Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket. 20

21 Stöd till inackordering 63 Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering på grund av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Denna skyldighet gäller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand enligt 36, 2. elever på Rh-anpassad utbildning, och 3. utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. 64 I 62 finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att betala ersättning för vissa kostnader för elever som genomgår Rhanpassad utbildning. 9 kap. Lydelse enligt prop. 2008/09:171 Föreslagen lydelse 8 Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå Om en fristående skola anordnar sådan utbildning som en kommun enligt 5 kap. får anordna väsentligen svarar mot de kunskaper inom ramen för nationella och färdigheter som program i gymnasieskolan och om gymnasieskolan ska förmedla på nationella eller specialutformade alla elever på utbildningen ges möjlighet att inom ramen för program, ska Statens skolinspektion utbildningen uppnå grund- förklara skolan berättigad till läggande behörighet för högskole- bidrag som avses i 8 a i fråga om utbildning som påbörjas på utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om grundnivå, ska Statens skolinspektion förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 a i fråga om utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan för undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag 21

22 för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor som avses i första stycket 5. En fristående skola som avses i denna paragraf får även anordna individuellt program. Skyldighet att ta emot en elev på ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer överens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan för eleven. Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen. En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. De bestämmelser i 5 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av och i anslutning till dessa, som ger regeringen, en förvaltningsmyndighet eller styrelsen för utbildningen rätt att göra avsteg från vad som annars gäller för utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska tillämpas på motsvarande sätt för fristående skolor. Detsamma gäller sådana inskränkningar i möjligheterna att anordna vissa utbildningar som kan följa av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. Huvudmannen för utbildningen ska jämställas med styrelsen för utbildningen. Ett beslut om rätt till bidrag ska Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om till vilket innehålla uppgift om vilket nationellt program i gymnasieskolan nationellt program i gymnasieskolan som utbildningen i som utbildningen motsvarar. bidragshänseende ska hänföras. I Beslutet ska dessutom i vissa fall fråga om det estetiska programmet ange vilken nationell inriktning ska det även framgå om utbildningen i bidragshänseende ska ningen motsvarar. Regeringen inom programmet som utbild- hänföras till den nationella inriktningen musik och i fråga om fall en inriktning ska anges i meddelar föreskrifter om i vilka fordonsprogrammet om utbildningen i bidragshänseende ska beslutet. hänföras till den nationella inriktningen transport och logistik. 22

23 8 a För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började. Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för 1. undervisning, 2. läromedel och utrustning, 3. elevvård och hälsovård, 4. måltider, 5. administration, 6. mervärdesskatt, och 7. lokalkostnader. Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen. Om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett nationellt program med samma inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om kommunen inte erbjuder ett program eller en inriktning som eleven antagits till. Kommunen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket. Om utbildningen enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett nationellt program eller en nationell inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om eleven har antagits till en utbildning som enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett program eller en nationell inriktning eller en särskild variant som kommunen inte erbjuder. Kommunen ska vid tillämpningen av sådana föreskrifter även beakta tredje stycket. För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt program ska elevens hemkommun betala det belopp som överenskommits med den fristående skolan. Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra fjärde styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en fristående skola. 23

24 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, skall huvudmannen för skolan ska huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. Detsamma gäller när en elev börjar eller slutar vid en sådan skola som avses i 8. I 3 kap. 14 finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro. 15 a En ansökan om att antas till en utbildning som anordnas för en grupp elever vid en fristående skola som avses i 8 ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Av ansökan ska det framgå vilken prioritering den sökande gör av de sökta utbildningarna. Styrelsen ska omedelbart sända ansökan vidare till huvudmannen för den fristående skolan. 15 b En fristående skola som avses i 8 ska tillämpa de bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman. En kommun skall lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlandssvensk. Därvid skall bestämmelserna i 9 kap. 6 om bidrag till fristående skolor tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram 10 kap. 1 c En kommun ska lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlandssvensk. Bestämmelserna i 9 kap. 6 om bidrag till fristående skolor ska då tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram till 24

25 till International Baccalaureate (IB) skall bestämmelserna i 5 kap. 26 a tillämpas. International Baccalaureate (IB) ska bestämmelserna i 5 kap. 55 tillämpas. 11 kap. 19 Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning om han eller hon är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor, 1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, eller 2. när han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan. Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall vara behörig att delta. Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet ska vara behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning och om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges i första stycket 1. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och urval mellan behöriga sökande. Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, ska styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till en sådan ansökan ska styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Regeringen får meddela föreskrifter om när ett yttrande inte behöver fogas till en ansökan. Åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenut- Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas, om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenut- 3 Senaste lydelse 2009:

26 bildning. I sådant fall ska 5 kap. 33 tillämpas på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. bildning. I ett sådant fall ska 5 kap. 63 tillämpas på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbildningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackordering enligt 5 kap. 33 till ungdomar fram till och med första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbildningen. Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackordering enligt 5 kap. 63 till ungdomar fram till och med första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år. 15 kap. 4 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom det offentliga skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag. Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella, specialutformade eller individuella program. Regeringen får utan hinder av föreskrifterna i 4 kap. 4, 5 kap. 21, 11 kap. 5 och 13 kap. 8 meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella eller individuella program. 6 Regeringen får trots föreskrifterna i 4 kap. 4, 5 kap. 52, 11 kap. 5 och 13 kap. 8 meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare att 4 Senaste lydelse 2009: Senaste lydelse 2007: