HAPARANDA STAD KALLELSE Barn och ungdomskontoret Ledamöterna ibarn- och ungdomsnämnden Ersättarna för kännedom. Tid: , kl. 09.

Transkript

1 HAPARANDA STAD KALLELSE Barn och ungdomskontoret Ledamöterna ibarn- och ungdomsnämnden Ersättarna för kännedom Tid: , kl Plats : Förvaltningshuset sal Hamnskär Ärende Bilaga 1 Snabbrapport jan-feb Attestreglemente Delegationsordning Budget- och strategiplan Förskola -skola 5 Lägesrapport Skolskjutsreglemente bverenskommelse om ansvarsfördelning rörande hjälpmedel Kultur 8 Lägesrapport Justering av lokalhyror -Folkets hus Fritid 10 Lägesrapport Motion ang investering av snökanon Skr Haparanda Byaråd ang driftsbidrag

2 Fritid - ungdom 13 Lägesrapport Skr ang ungdomsprojekt på Seskarö 15 Delegation 16 Delgivningar 17 Övriga ärenden Enligt uppdrag Monica Perdahl Täikkö

3 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida Uu 7 Attestreglemente Sven Forsberg föredrar förslag till ändringar i attestreglementet för Barnoch ungdomsnämnden. Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden: att Barn- och ungdomsnämnden beslutar anta förslaget till attestreglemente för Barn- och ungdomsnämnden. ( Bilaga} e Justerare Utdragsbestyrkande ^ Copyrighf KOMMENTUS FÖRF AG AB 95-04

4 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sida KoFu 5 Attestreglemente Sven Forsberg föredrar förslag till ändringar i attestreglementet för Barnoch ungdomsnämnden. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden: att Barn - och ungdomsnämnden beslutar anta förslaget till attestreglemente för Barn- och ungdomsnämnden. (Bilaga) 8 Justerare Utdragsbesyrkande $15 - Copyr(ght KOMMENTUS FÖRLAG AB 95-04

5 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Förvaltningsch Gemensam utvecklingsmedel Friskola Annan anordnare Intraprenad förskola, grundskola Facklig verksamhet Gemensamma resurser BUN Omstrukturering BUN Riktade statsbidrag Skola/Fskl Intäkter Tornio Språksk. Försäkringar Hem o Skola Kopieringsavtal skyddat Samlingslokaler Övergripande åttaganden y ' Z Y.TM'^. -:*' estant/ Budgetansvarig Ersättare 1 Ersättare_2 Förvaltningschef Ställföreträdande Förv.chef För-o grundskolech Barn- och ungdomsnämnden Central administration Utvecklingsmedel Skolskjutsar Gemensamma IT insatser Förv.chef Ställf. Förv.chef

6 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente ,..,.^ _ Utvecklingsmedel Ledning service Personalpool Kosthåll gemensamt Kosthåll förskola, skola Kosthåll Klippan, Lunden Lokalvård staden Lokalvård förskola, skola Lokalvård Klippan, Lunden Lokalvård övriga Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förvaltningschef

7 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Resurs distriktet Utv. medel Elevassistentverksamhet Specialresurser Attestant / Budgetansvarig Ersättare 1 x ^rt `ij,w^ ^1^^ _ ^-: För-o grundskolech Förvaltningschef Ställf. Förv.chef 624 Hälsovård ^^ Attestant^$udgetansvarig ''. ^Ersättare 1 - ^ ^:'E^^ ^^# ^-^' ;^. Utvecklingsmedel För-o grundskolech Förvaltningschef Ställf. Förv.chef Kurativ verksamhet " Hälsovård " Skolidrott

8 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Fritidsverksamhet '_ Aktivitetstöd/anlägg.bidr Anställningsstöd förening Driftbidr Samlingslokaler Björka gård Aspen/Idrottshuset drift Aspen/Idrottshuset hyra Gränsvallen verksamhet Gränsvallen internhyra Rörligt friluftsliv Idrott/friluftsan) verksa Riekkola,Seskarö,Marielun Rektors utvecklingsmedel Ledarutbildning Landsbygdsutveckling Attestant/ Budgetansvarig r Ersättare 1, _ ^^ Ersättare 2 J Fritidschef Förv.chef Förv.ekonom Fritidsintendent Fritidschef/Förv.chef Förv.ekonom 632 Ungdom/Fritid.^,_^_-, t`/_-budgetansvarig^:.^ - _ ^. Ledning Fritidskonsulent För3.chef/Ställf. Förv.chef Förv.ekonom Marielund fritidsgård Fritidsgård stationen Ungdomsråd Station ungdomens hus " Utvecklingsmedel " Ungdomsinsats mot droger "

9 i Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Närsta, Nikkala,S-Ö Lokal administration Utvecklingsmedel Kosthåll Lokaler Förskola Nikkala Förskola Seskarö Förskola Närsta Förskoleklass Nikkala Förskoleklass Seskarö Skolbarnomsorg Nikkala Skolbarnomsorg Seskarö Grundskola Nikkala Grundskola Seskarö Familjenshus x1t_testant /_Sudgetansvarig Rektor För-o grundskolech Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förv.ekonom Intendent Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Förv.chef/Förv.ekonom Förv.chef/Ställf. Förv.chef Förv.chef/Ställf. Förv.chef

10 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Grankullen, Eleven Lokal administration Utvecklingsmedel Kosthåll Lokaler Förskola Eleven Förskola Grankullen Förskoleklass Grankullen Fritids Grankullen Grundskola Grankullen Kulturskola Kommunala musikskolan I^testant/ Budgetatr_ig Rektor Ersättare 1 För-o grundskolech J^ _Ersättare^2^ Förv.chef/Ställf. Förv.chef Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förv.chef/Förv.ekonom Förv.ekonom Intendent Förv.chef/Ställf. Förv.chef Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef

11 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Gränssko Lokal administration Utvecklingsmedel Kosthåll Förskoleklass Gränsskolan Fritids Gränsskolan Förberedelseklass Gränsskolan Språkval samlat Lokaler Rektor Kost- o städchef Rektor Förv.ekonom För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Bitr. Kost- o städchef Förv.chef/ Förv.ekonom För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Intendent Förv.chef/Ställf. Förv.chef 6411 Språkskolan Lokal administration Utvecklingsmedel Arbetslagets utv. medel Kosthåll Lokaler Förskoleklass Språkskolan Fritids Språkskolan Språkskolan 1-9 Resursskola Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förv.chef/Förv.ekonom Förv.ekonom Rektor Förv.chef/Ställf. Förv.chef Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef `J'

12 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Karungi / M-lund Föd Lokal administration Utvecklingsmedel Kosthåll Lokaler Förskola Karungi Förskoleklass Karungi Fritids Karungi Grundskola Marielund 6-9 Grundskola Karungi Särskolan Resursskola 6422 Marielund före Lokal administration Utvecklingsmedel Kosthåll Lokaler Nya förskolan Marielund Förskola Marielund Förskoleklass Marielund Fritids Marielund Grundskola Marielund 1-S ^^_ Attestant/ Budgetansvarig _^_^Ersättare 1_ ^ Ersättare 2 : Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förv.chef/Förv.ekonom Förv.ekonom Intendent Förv.chef/Ställf. Förv.chef Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Attestant / Budgetansvarig Ersättare 1 Ersättare 2 Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förv.chef/Förv. Ekonom Förv.ekonom Intendent Förv.chef/Ställf. Förv.chef Rektor För-o grundskolech Förv.chef/Ställf. Förv.chef

13 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Tornedalsskolan ^.>^ Dataverksamhet Lokal administration Utvecklingsmedel Annan anordnare SYV Hem o Skola Kosthåll Skolskjutsar Inackordering Programverksamheterna Grundläggande vuxenutbild Gymnasial vuxenutbildning SFI-undervisning Högskoleutbildning Högskoleförbund Lokaler Attestant/ Budgetansvarig Ersättare 1 Rektor Förv.chef/Ställf. Förv.chef ELSättarel Kost- o städchef Bitr. Kost- o städchef Förv.chef/Förv.ekonom Rektor Förv.chef/Ställf. Förv.chef " Förv.ekonom Intendent Förv.chef/Ställf. Förv.chef

14 Barn och ungdomsförvaltningen Attestreglemente Stadsbibliotek H Attestant/ Budgetansvarig Ersättare 1 Ersättare 2 Anskaffning/Utlåning Bibliotekschef Förv.chef Ställf. Förv.chef Biblioteksbuss " Biblioteksbokhandel Litteratur skola " Bibliotekslokal Gallerian Utvecklingsmedel " 681 Kultur Stipendier och bidrag Fiskemuseum Kulturarrangemang Jazz & Blues Gränsspelet Studieförbund Folketshus Särskilt föreningsstöd Extern Kulturvård Attestant/ Budgetansvarig Ersättare 1 Kulturchef Förv.chef Ersättare 2 Ställf_ Förv.chef

15 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sida KoFu 6 Delegationsordning Sven Forsberg föredrar ärendet och de förändringar som föreslås i delegationsordningen. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden beslutar fastställa Delegationsordning för Barn- och ungdomsnämnden enligt bilaga. a Justerare Utdragsbestyrkande Copynght KOMMENTUS FÖRLAG AB 9504

16 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sido Uu 8 Delegationsordning Sven Forsberg föredrar ärendet och de förändringar som gjorts i delegationsordningen. Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden beslutar fastställa Delegationsordning för Barn - och ungdomsnämnden enligt bilaga. a Justerare Utdragsbestyrkande ^ Copyrigh! KOMM[NTUS FÖRLAG AB 95-04

17 Delegationsordning för Barn- och ungdomsnämnden Haparanda stad Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 1 ^^^1

18 Delegationens innebörd Att delegera innebär att lämna över beslutanderätt. Den som fått beslutanderätt kallas delegat. Delegaten kan sägas träda i nämndens ställe. Beslut som fattas ärjuridiskt sett nämndens beslut och kan inte ändras av nämnden hur som helst. Ett delegationsuppdrag kan däremot återkallas när som helst. Laglig grund Enligt kommunallagen (KL 6:33,6:34) får en nämnd uppdra till ett utskott, en ledamot eller ersättare, en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar Beslut som fattas på delegation ska alltid anmälas till nämnden. Beslutsrätten får inte delegeras (KL 6:34) i följande slag av ärenden 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Beslut i brådskande fall (KL 6:36) En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde Barn- och undgdomsnämnen har bemyndigat ordföranden att i brådskande ärenden besluta på nämndens vägnar 2

19 Överklagande Ett beslut som en delegat fattat kan överklagas på samma sätt som om nämnden fattat beslutet. När ett beslut enl. en särskild bestämmelse i författning kan överklagas på ett visst sätt, ska överklagandet prövas av den instans som anges i författningen. Detta kallas förvaltningsbesvär och besvärsinstansen kan pröva både beslutets laglighet och själva sakfrågan. Om inte beslutet kan överklagas som förvaltningsbesvär, kan det i de flesta fall överklagas till länsrätten, som gör en laglighetsprövning enligt kommunallagens regler (KL 10 ) då prövas endast beslutets laglighet. Det ankommer på delegat att lämna besvärshänvisning vid varje överklagningsbart beslut, som helt eller delvis går emot den enskilde. Anmälan av delegationsbeslut Samtliga beslut som delegat fattat skall anmälas till nästkommande nämndssammanträde. Delegationslistor ska användas. Enligt kommunallagen är det obligatoriskt med ett anmälningssystem.detta för att bl a tillgodose nämndens informations- och kontrollbehov. Anmälan har också betydelse för beräkning av överklagandetiden. I förteckningen används nedanstående förkortningar BUN Barn- och ungdomsnämnden LR Länsrätten Ftc Fritidschef SÖN Skolverkets överklagningsnämnd Fc Förvaltningschef AFD Allmän förvaltningsdomstol Kc Kulturchef KI Kommunallagen Fgch För- och grundskolechef SL Skollagen O Ordförande SkF Skolförordningen R Rektor GyF Gymnasieskolförordningen Ss Skolsköterska KoLc Kost- och lokalvårdschef Uu Utbildningsutskottet FkS Fritidskonsulent Station 3

20 1 Förskoleverksamhet Lagrum Ansvarlbeslutenl Delegation till Kommentarer Över Skolbarnsomsor författning/regi. klagan :1 Beslut om placering i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SL 8:12,14,15 BUN R Enl. BUNs riktlinjer 1:2 Beslut om erbjudande av plats till barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling SL 8:9 BUN Fgch 1:3 Beslut om barngruppernas storlek och sammansättning inkl åtgärder för barn med behov av särskilt stöd SL 8:8 BUN R Enl. BUNs riktlinjer inom budgetram 1:4 Beslut om uppsägning av plats BUN R 1:5 Beslut om rätt till förskoleskjuts vid avvikelse från reglerna BUN Uu 4

21 2 Grundskolan Organisation Lagrum Delegation till Kommentarer Över klagan 2:2 Beslut om skoldagens längd och när den tidigast får börja och sluta SkF 4 BUN Uu 2:3 Beslut om elevs placering vid viss skola Beslut att avslå begäran om placering vid viss skola SL 10:30 BUN Fgch Skolplikt och rätt till utbildning 2:6 Anvisning av plats i förskoleklass inkl information om verksamheten SL 9:12,15 BUN R 2:7 Beslut om försöksperiod i annan skolform SL 7:8 BUN Fgch Förutsätter värdnadshavares medgivan 2:8 Beslut om uppskov med skolplikt SL 7:10 BUN R SÖN 2:9 Beslut om skolpliktens upphörande (efter särskild prövning eller fullgörande av motsvarande utbildning i annan skola) SL 7:14 BUN R SÖN 2:10 Beslut att eleven får fullfölja utbildningen efter skolplikten SL 7:15, 16 BUN Fgch SöN 2:11 Befrielse från undervisning i obligatoriska inslag SL 7:19 BUN R AFD 5

22 2 Grundskolan Lagrum Delegation till Kommentarer Över klagan 2:12 Tillsyn över att skolplikten fullgörs SL 7:22 BUN R 2:13 Beslut att vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven fullgör sin skolplikt SL 7:23 BUN Uu LR 2:14 Beslut om fullgörande av skolplikt på annat sätt än i grundskola, särskola eller specialskola SL 7:21 BUN Fgch LR Elever och undervisning 2:15 Språkval SkF 9:5-7 BUN R 2:16 Erbjudande av ämnen som elevens val SkF 9:8, 11 BUN R 6

23 3 Särskolan Lagrum Delegation till Kommentarer Över klagan Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Grundsärskolan/ Träningsskolan 3:3 Beslut om mottagande av elev i särskolan SL 7:5 BUN R SÖN 3:4 Beslut om försöksperiod i annan skolform SL 7:8 BUN Fgch 3:5 Beslut om skolpliktens upphörande (efter särskild prövning eller fullgörande av motsvarande utbildning i annan skola) SL 7:14 BUN R 3:6 Beslut att vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven fullgör sin skolplikt SL 7:23 BUN Uu Elever Grundsärskolan/träningsskolan 3:7 Beslut om utredning och vidta åtgärder om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen, uppträtt olämpligt eller SL 5:9,10 BUN I samråd med elevens gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse vårdnadshavare 7

24 4 Gymnasieskolan Lagrum Beslutas av Kommentarer Över klagan Undervisningstid 4:1 Antal undervisningstimmarlfördelning av undervisningstiden GyF 4:22 BUN R 4:2 Redovisning av garanterad undervisningstid GyF 4:22 BUN R Lärotider 4:5 Läsårets omfattning (början och slut, lov och studiedagar) GyF 3:1, 3:2 BUN Uu 4:6 Beslut om antal dagar för idrott och friluftsverksamhet GyF 3:5 BUN Uu Utbildningens innehåll 4:7 Individuellt val GyF 4:7 BUN Uu Arbetsplatsförlagt lärande 4:8 Beslut om arbetsplatsförtagt lärande på högskoleförberedande GyF 4:12 BUN Uu program Programfördjupning 4:9 Beslut om vilka kurser seom ska erbjudas som program- GyF 4:6 BUN R fördjupning Förlängd undervisning 4:1 d Undervisningen för elev som fördelas över längre tid än tre år GyF 9:7 BUN R Byte av studieväg, Gymnasieskolan 4:11 Byte av program eller inriktning inom program GyF 7:9 BUN R 4:12 Intagning till program efter det att utbildningen börjat GyF 7:8 BUN R Trygghet och studiero

25 4:13 Beslut om avstängning eller förvisning SL 5:17,18,19,20 BUN R Introduktionsprogram 4:14 Plan för utbildningen och individuell studieplan SL 17:7 BUN R Antagning av elever 4:15 Beslut om antagning till utbildning i gymnasieskolan SL 15:12 BUN Uu Kostnader 4:16 Kostnader för enstaka hjälpmedel SL 15:17,18 BUN R 9 \J

26 5 Komvux Lagrum Beslutas av Kommentarer Över Organisation 5:1 Beslut om mottagande till utbildning på gymnasial nivå SL 20:22 BUN R klagan 5:2 Beslut om antagande till utbildning på gymnasial nivå SL 20:23 BUN R 5:3 Beslut om avgifter vad gäller böcker och andra läsverktyg SL 20:7 BUN R 5:4 Beslut om rätten att fullfölja utbildningen SL 20:9 BUN R 5:5 Yttrande avseende ansökan och mottagande SL 20:14 BUN R 6 Svenska för invandrare SFI Lagrum Beslutas av Kommentarer Över 6:1 Beslut om avgifter vad gäller vissa läsverktyg SL 22:5 BUN R klagan 6:2 Beslut om utbildningens omfattning SL 22:6 BUN R 6:3 Ansvara för att samverkan med arbetslivet sker SL 22:7-9 BUN R 6:4 Beslut om mottagande SL 22:15 BUN R 6:5 Beslut om rätten att fullfölja utbildningen SL 22:16 BUN R 6:6 Ansvaret att informera eleverna om rätten till intyg SL 22:28 BUN R 10

27 7 Övrigt Beslutas av Kommentarer Över Ovriga ärenden 7:1 Tecknande av hyreskontrakt vid tillfällig hyra av lokaler R, Ftc, Kc, KoLc, FkS klagan 7:2 Uthyrning av lokaler R, Ftc, Kc, KoLc, FkS 7:3 Upplåtelse av lokaler enligt fastställda normer R, Ftc, Kc, KoLc, FkS 7:4 Tillfällig utlåning av lokaler R, Ftc, Kc, KoLc, FkS 7:5 Tillfällig stängning och öppethållande av bibliotek Bibliotekschef Högst 5 dagar 7:6 Förlängning av befintliga lönebidrag enl. nämnden direktiv Ftc Representation 7:10 Representation, nämnd Skolmåltidsverksamhet 7:11 Medgivande av servering till gäster vid skolan Skolhälsovård 7:13 Beslut om tillfällig skolskjuts för sjuk elev Upphandlingsärenden 8:1 Antaga anbud som avser Barn- och ungdomsnämndens arbetsområde, upp till 6 basbelopp g:2 Antaga anbud som avser Barn- och ungdomsnämndens arbetsområde, över 6 basbelopp 0 R Enl. BUN:s riktlinjer Ss Fc Uu, Kofu 11

28 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlri3desdafum Barn - och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sida KoFu 7 Budget- och strategiplan Förvaltningschef Sven Forsberg informerar om Budget- och strategiplan Kultur- och fritidsutskottet tar del av informationen. Bilaga. 8 Justerare Utdragsbesryrkande CopyriQhl KOMMENTUS FÖRLAG AB 95.04

29 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sommanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida Uu 9 Budget- och strategiplan Förvaltningschef Sven Forsberg informerar om Budget- och strategiplan Utbildningsutskottet tar del av informationen. Bilaga. 8 Justerare Utdragsbestyrkande Copyrighl KOMMENTUS FÖRLAG AB 95-04

30 l Haparanda stad Förslag till direktiv Budget- och strategiplan

31 2 Förslag till direktiv för budget- och strategiplan Direktiven utgår från den övergripande vision för Haparanda stad som antagits av kommunfullmäktige. Arbetet med budgeten, strategiplanerna och verksamhetsplaner skall på alla nivåer genomsyras av Haparanda stads vision. Dessa direktiv gäller också för Haparanda Teknik och Fastighets AB. ^/ISiaf'1 ^Q2Q Vdr vision gir; N^p^randaTOrnio. etf internatia^eflt centrum i Barenfs. HaparaniaTomlo, ett int«rnatlcr»ilt centrum mltt I Baranis Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att dc valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt cl.v.s. vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt far vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision

32 3 Inriktningsbeslut Under den kommande perioden prioriteras följande områden som ska ligga till grund för nämndernas målarbete. Upplevelserik handels- och besöksplats Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som cn attraktiv besöks ort Utökat samarbete med och mellan företagen Aktivare kulturliv Dynamisk företagsamhet Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler haparandabor arbete Arbeta för fler nyetableringar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Logistisk nod Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Hållbar livsmiljö Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatstnart HaparandaTornio HaparandaTornio skall vara attraktivt, säkert och tryggt för alla att bo i och vilja flytta till. Medborgaren i centrum Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Utöka och utveckla samarbetet mellan HaparandaTornio Gränslös kunskap Vi skall arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda. Finansiella mål Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag. Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras.

33 3i 4 Styrmodell Kommunfiillmäktigc har antagit följande styrmodell för kommunen. Styrmodellen ska säkerställa att alla i kommunen, ca 850 anställda, arbetar för att uppfylla den politiska viljan utifrån antagen vision med tillhörande inriktrlingsbeslut med kunden och kvalitet i focus. r_ S '-'it F ; ; rar. _.-^ w DIALOG; kund. brukare, medborgare Uppföljning Verksamhetside Verksamhetsides talar om vilket uppdrag organisationen har, vad organisationen ska utföra samt för vem de är till för. Nedan följer den övergripande verksamhetsides. Hanarnnda är ett unikt internationellt sanrhålle i utveckling;. Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt karlfan - och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillg^ingliga för alla och har medhorgardialog i foktas Vi arbetar resurseffektivt, med säkerst^illd kvalitet och rättvis behandling, föa- nuvrn ande och kommande gefaerationea som bor och verkar i Haparanda

34 5 Budgetprocess För att stödja styrmodellen så att verksamheterna vid ingång av 2013 skall vara klara att arbeta utifrån givna inriktningsbeslut, mål, åtaganden och ramar skall följande budgetprocess gälla- 213 jan, Poltttken Verksamheten Ytelaamhetsplanerrng Kragandan - Friwhn itr_xn - Enheten _ Kröertw3 - Nach rbaalen ibso 4? Budgetberednengr6bt elseptember Uppf:Ajning Skatrasxs oia sept april UppfålJNngar Bokslut2otl DeärsbokskrcMl26t21 SR=srlabbrapporter ix4j (feb, mal sept, olalnw) TOLiLT= 7 u uppföljnrtr^r 8udgetberedNngar (Bb1 7a Januari Urrvarldspaning Inölarvngsbeslut 2013 b1d ikamrer 70,27aprll,4maJ Budget och stravgiplan, otmaddsarlalys 2D Nåmrdernas milarbete enogi e1nktnnganw r28februan-t6ap+tlj NåIG?rmulenngar pamfc^rslaa N6nrdwersanatyser Senlesterpenöd m 1+S.K-tore (två Parroder >,4vedcai t^ juni

35 Kompensation för löneökningar Verksamheterna skall kompenseras för löneökningar. Medel för detta budgeteras centralt som efter genomförda förhandlingar fördelas till verksamheterna. För löneökningar avsätts under den kommande treårsperioden 30 mkr. Fondering av pensionsmedel Fondering av pensionsmedel skall ske i den omfattning som ekonomi och likviditet tillåter. Att amortera på anläggningslånen utöver det planerade kan vara ett alternativ till fondering Investeringar Bruttoinvesteringarna kommer sammantaget under två år framåt ( ) att uppgå till 59,1 mkr. Tillplan m.fn. Dessa direktiv utgår från kommunfullmäktiges beslut från december 2011 kompletterad med år Planen gäller också de kommunala bolagen. Vad avser resultatbudget för åren är den senaste skatteprognosen inlagd och förvaltningarnas ramar samma som Vid budgetberedningen den 20 april skall nämnder och styrelser föredra en fördjupad omväldsbevakning inom sina områden. De skall även föredra sina mål och ramäskanden med analyser. Allt material som föredras skall lämnas till budgetberedningen ielektronisk form. Den ekonomiska fördelningen skall visa verksamhetsförändringarna. Budgetberedningen överlämnar under maj 2012 till kommunstyrelsen ett komplett förslag till kommunbudget och strategiplan för åren Kommunfullmäktige fastställer kommunbudget och strategiplan under juni 2012.

36 7 Tidsulan 24 januari Budgetberedning, omvärldsspaning och inriktningsbeslut för 2013 och framåt samt indikatorer. Budgetdirektiv tas fram för februari KS fastställer budgetdirektiven februari KF fastställer budgetdirektiven februari- 16 april Målarbete i nämnderna, målformuleringar, förslag till ram och analyser. 20 april Budgetberedning 27 april Budgetberedning 4 maj Budgetberedning 11 juni KS, fastställer Budget och strategiplan juni KF, fastställer Budget och strategiplan september Budgetberedning, skattesatsen för nästkommande år föreslås. 15 oktober KS, fastställer skattesatsen 29 oktober KF, fastställer skattesatsen

37 8 INVESTERINGSBUDGET Investeringsbudget ,, X KS * Gränstorg/Kanal strukturfond Muddring Torneälvsmynningen ^ ^`.,2,.bQ.O """ EU-park, På gränsen ^ `500 0 Lunden ;''=0 0 0 Kv åran/ nätet `^Ob Järnvägsstängsel Stads & Centrumutveckling,^ ^, Inv. fastigheter Stranden/ Stadsviken/Gång och cykelväg ^ Ombygg Va verk, pst mm IDO Väg belysning '# Lekparker ; Utescen i parken KonsU Utsmyckning Kvalitetssatsning IT- investeringar Räddningstjänsten Ombyggnad skola t[_ ` ` Ömbyggnation Närsta kök [ Folkets Hus ^ Förskolor/Skola inre och yttre miljö ^ D 0 0 Idrottshall och multiarena Seskarö Ishall ^ 0 p 0 ****Resecentrum ' ;`2 #? Simhall 500 Summa KS 1)$ Sbn Digitalisering primärkartor Detaljplanering Summa Sbn BUN Kultursatsning Kukkola Idrott- och friluftsanläggningar/riekkola ^r Inventarier 1 : Projektering Snöflingan Projektering Fågelboet,Språk- Gräns och kulturskolan,' 1500 Nytt konstgräs <. 0 Bibliotekssystem :' Summa BUN <'.8 ; SOC InventarierJarbetsmiljö Summa SOC 2 OQ BRUTTOINVESTERINGAR EU-stöd * Gränstorg/Kanal strukturfond -erhåller stöd med 50 % av faktiska kostnader från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden **Gränsbåge Interreg - erhåller EU-stöd med 60 % av faktiska kostnader. *** EU-park, På gränsen -ännu finns inget beslut om EU-stöd **** Resecentrum - EU-stöd har sökts.

38 9 RESULTATBUDGET Verksamhetens nettokostnader, ink löneök Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader *Skatteintäkter "Statsbidrag Fastighetsavgift Tillfälligt konjukturstöd Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Ospecifiserade sparkrav Justering årets.res mot balanskrav ÅRETS JUSTERADE RESULTAT Årligt resultat på minst 2 av skatter och stadsbidrag 0,26% 0,53% 1,35% 2,73% Befolkning Befolkning per den 1i11,året innan -förändring året innan Räntor Beräknsd ränta Anläggningslån Ränta anläggningslån Ränta pensionsskuld ,0% 4,0% 4,0% 4,0% Summa

39 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantriidesdatum Barn - och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida Uu 13 Skolskjutsreglemente Förvaltningschef Sven Forsberg presenterar ett förslag till Skolskjutsreglemente. Utbildningsutskottet beslutar efter överläggning att föreslå Barn- och ungdomsnämnden att anta skolskjutsreglementet efter genomförda förändringar i presenterat förslag. 8 Justerare Utdragsbestyrkande Copyriphl KOMMFNTUS FORLAG A6 9504

40 rh)f^^^a^^^1^[^^^ Q'^D^^^^ in i run :,rronisi.i. r^itrrrsri.:u s HAPARANDA STA D Skolskjutsreglemente, Haparanda stad

41 HAPARANDA STAD Skolskjutsreglemente för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola samt gymnasieskolan. Sammanfattning Utifrån vad som framgår i skollagen (2010:800) gäller i Haparanda kommun följande regler för skolskjuts. 1 Rätt till skolskjuts Kommunen är enligt skollagen (10 kap. 32, 11 kap. 31, 19 kap. 20 ) skyldig att sörja för att det för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolanannrdnas kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs med hänsyn till; färdvägens längd trafikförhållanden funktionshinder hos elev annan särskild omständighet. Barn i förskoleklass har samma rätt till skolskjuts som på detta sätt tillkommer elever i grundskolan enligt skollagen. Enligt ovanstående paragrafer i skollagen gäller denna rätt inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annans kommuns grundskola med stöd skollagen 10 kap , 11 kap och 19 kap Men i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Det regelverk som finns i detta stycke gäller också för fristående grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola med stöd av skollagen 10 kap. 40,11 kap. 39 och 19 kap.28, 2 Skolskjuts anordnas Skolskjuts anordnas i anslutning till skoldagens början och slut. Vid avkortad skoldag anpassas turerna mot ordinarie tidtabeller. 3 Avstånd Fri skolskjuts beviljas när färdväg är längre än 3 km 4 Skolskjuts vid delad vårdnad Rätt till fri skolskjuts kan på delegation medges om föräldrarna inkommer med uppgift om hur eleven kommer att bounder termin, så att uträkning och beställning av de antal turer som eleven skall ha för aktuell termin kan göras. 5 Inställd skolskjuts Om skolskjutstransporten inte kan genomföras på ett trafiksäkert sätt på grund av väderlek, vägens skick eller andra liknande skäl ska den ställas in. Det är kommunens skyldighet att informera vårdnadshavare på ett för tillfället lämpligt sätt.

42 6 Väntetid på skolan Grundskoleelevens väntetid före eller efter skoldagen bör inte överstiga mer än 30 minuter per tillfälle. Berörd grund- eller särskola ansvarar för lämplig tillsyn under väntetiden med hänsyn tagen till elevens ålder och behov. 7 Ansvarsfördelning Föräldrarna har ansvar för elevens väg från hemmet till busshållplatsen och till dess att eleven stigit på skolskjutsen. Missar eleven skolskjutsen ansvarar föräldrarna att eleven kommer till skolan. Efter skoldagens slut övergår kommunens ansvar då eleven stiger av skolskjutsen. Kommunens ansvar är från det att eleven stigit på och till dess att eleven stiger av skolskjutsen vid hemmet efter skolans slut. Eleven ansvarar för att inte uppträda störande eller att på något sätt skada eller förstöra inredning. Elev som orsakar skada blir ersättningsskyldig. 8 Gymnasieskolan Skollagen För elever i gymnasieskolan regleras kommunens skyldigheter i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (SFS1991:1110j. För elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (SFS 1999:1395} skall den kommun som enligt 29 kap 6 skollagen (2010:800) är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnad för dagliga resor mellan skolan och bostaden. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. 9 Regler Om gymnasieeleven har minst 6 km enkel väg och kan nyttja allmänna kommunikationsmedel och beställningstrafik för grundskolan, erhåller eleven busskort på gymnasieskolan. Om eleven erhåller inackorderingstillägg erhåller eleven inget busskort. 10 Anslutningsresor Om gymnasieeleven har minst 4 km till närmaste busshållpaltas kan eleven ansöka om resebidrag för anslutningsresor. Bidrag enlig: Avstånd hem och busshållplats 4-10 km 350 kr/månad â 10 km 500 kr/månad 11 Inackorderingstillägg Om gymnasieeleven har besvärlig resväg med orimligt långa väntetider och eleven valt att bo inackorderad på centralorten kan inackorderingstillägg beviljas. Inackorderingstillägg kan också beviljas om särskilda skäl föreligger, t ex eget boende av sociala skäl som är styrkt av sociala myndigheter. Restiden beräknas utifrån skolans normala tider inte från elevens individuella skoltid. 12 Borttappade busskort Eleven/vårdnadshavare ersätter kostnad för nytt kort eller för kort som hanterats vårdslöst. Följande kostnadsregler gäller för elev i: Förskoleklass - åk 9 50 kr Gymnasieskola 150 kr Eleven erhåller nytt kort i samband med att ersättningen erlagts. 13 Övrigt Busstider meddelas vid läsårets början. Mer information se

43 verenskommelse om ansvarsfördelning rörande hjälpmedel i pedagogisk verksamhet En lokal överenskommelse avseende ansvarsfördelning rörande hjälpmedel i pedagogisk verksamhet mellan landstinget och kommunerna har arbetats fram under Y arbetsgruppen ingick representanter från landstinget och kommunerna i Norrbotten Överenskommelsen omfattar pedagogiska verksamheterna som kommunerna är huvudman för (förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gyrnnasiesärskola). Landstingets ansvar för hjälpmedel i skolan är personliga hjälpmedel. Kommunernas ansvar i skolan omfattar utrustning, pedagogiska hjälpmedel och läromedel. Överenskommelsens innehåller ansvarsfördelning, kostnadsansvar, och kompetens samt hur gränsdragningsproblem och uppföljning av överenskommelsen ska göras. Överenskommelsen innehåller ett huvuddokument och två bilagor, se bifogade dokument. Det är viktigt att informationsinsatser och samverkan sker mellan berörda i landstinget och den pedagogiska verksamheten, så att kunskap och kompetens från verksamheterna kommer eleven tillgodo. Rutiner för samverkan ska arbetas fram kommunvis i samverkan med specialpedagogiska skolverksamheten och landstinget enligt bifogad "Hjälpreda". Cverenskommelsen utgår från rekommendationer ihjälpmedelsinstitutets rapport "Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?" Kommunförbundet Norrbotten tog beslut att rekommendera kommunerna att godkänna överenskommelsen, Landstinget godkänner fbr sin del överenskommelsen genom detta beslut. 2 Oti /^%!^. LULEÅ ^ 6 j^ j^, ^ Unr t `^'^-`~`' Luleå den 6 maj 2011 Elisabet Holmgren Landstingsdirektör Norrbottens läns landsting ^ Huvuddokument: Lokal överenskommelse Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet Bilaga 1: Exempel på utrustning, personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel och läromedel Bilaga 2 : Förslag till Hjälpreda 1

44 ^^._ LUl_^^i NORRBÖNEN UNpk? Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ^`^ ^^ ^33^, - (^ Dnr ^ Sammanträdesdatum (209) 137 Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet Barn- och utbildningsberedningen har , 15, beslutat ställa sig bakom förslag till överenskommelse om hjälpmedel i pedagogisk verksamhet och beslutet är sedan delgivet styrelsen. Överenskommelsen innehåller ett huvuddokument och två bilagor enligt bifogade handlingar. Styrgruppen som lett arbetet anser att det är mycket viktigt med informationsinsatser riktade till personalen i skolorna och förskrivare inom landstinget angående ansvaret för hjälpmedel i skolan. Det är viktigt att alla berörda känner till betydelsen av definitionerna i överenskommelsen. Det är också mycket viktigt att samverkan sker mellan berörda i landstinget och den pedagogiska verksamheten, så att kunskap och kompetens från båda verksamheterna kommer eleven tillgodo. Styrgruppen föreslår att rutiner för samverkan arbetas fram kommunvis i samverkan med specialpedagogiska skolverksamheten och landstinget enligtbifogad "Hjälpreda". Kansliet föreslår Att styrelsen rekommenderar medlemskommunerna att teckna lokala överenskommelser enligt förslag Detta ärende har inte behandlats av presidiet Bilaga. Styrelsen beslutar Att rekommendera medlemskommunerna att teckna lokala överenskommelserenligt förslag

45 ^^ _^_. i_ui.eå ZQ11 -Q5^ 1 ^ Lokal överenskommelse Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet Överenskommelse har träffats mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna inorrbottens län. Ansvarsfördelning och definitioner bygger på slutsatserna i rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, Hjälpmedelsinstitutet (HI) Överenskommelsen omfattar de pedagogiska verksamheter som kommunerna är huvudman för: Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Ansvarsfördelning Målsättningen är att samverkan ska ske med utgångspunkten barnet/eleven i centrum. Det är av stor vikt att föra en dialog i enskilda ärenden. Dnr.133^y^^ Hjälpmedel Kommunerna Landstinget Utrustning x Personliga hjälpmedel x Pedagogiska hjälpmedel och läromedel x Utrustning Utrustning som behövs för att bedriva undervisning är skolans/kommunens ansvar. Grundutrustningen ska vara anpassad för den elevgrupp som skolan tar emot. Grundutrustning hänger nära samman med tillgänglighet till och i skolans lokaler. Grundutrustning är sådan utrustning sam behövs för att tillgodose behovet för fler än en enskild studerande och som inte kräver någon omfattande anpassning. Grundutrustning möjliggör för barnelever att kunna sitta vid ett bord, kunna använda toaletten, höra etc. Skolans ansvar för grundutrusfiing är i bland aru^at särskolan högre än i andra skolformer. Kostnadsansvar Skolan kommunen har kostnadsansvar för utrustning. 9(3)

46 Kompetens Rektor vid respektive skola ansvarar för en god studie- och arbetsmiljö i skolan. Rektor ansvarar för att det finns kompetens för att göra inköp av grundutrusfiing samt för kompetensutveckling av personal för handhavande av utrusfiing. Personliga hjälpmedel Landstingets ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen för hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning, omfattar personliga hjälpmedel i ovanstående skolformer, Personliga hjälpmedel är kompenserande för en funktionsnedsättning och alltid utprovade till en viss brukare. Hjälpmedel som anpassats med omfattande åtgärder och specialanpassade hjälpmedel är personliga hjälpmedel. Landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten ligger till grund för vilka produkter som kan förskrivas. Kostnadsansvar Personliga hjälpmedel bekostas av landstinget. Kompetens Hälso- och sjukvården har särskild kompetens för bedömning, utprovning, anpassning, information, instruktion, träning, uppföljning och utvärdering vid förskrivning av personliga hjälpmedel. Pedagogiska hjälpmedel och läromedel Pedagogiska hjälpmedel och läromedel är i huvudsak kunskapsbärande och används i undervisningen. Pedagogiska hjälpmedel och läromedel för vanliga funktionsnedsättningar som läs- och skrivsvårigheter är skolans ansvar. Kostnadsansvar Skolan/kommunen har kostnadsansvar för pedagogiska hjälpmedel och läromedel. Kompetens Rektor vid respektive skola ansvarar för den kompetens av personal som behövs för att göra inköp av pedagogiska hjälpmedel och läromedel. Rektor ansvarar även för personalens kompetensutveckling gällande pedagogiska hjälpmedel och läromedel så att barnet/elevens utveckling möjliggörs maximalt. 213) ^^

47 Gränsdragningsproblem Om gränsdragningsproblem uppstår gällande hjälpmedel och utrustning för enskilda elever ska frågeställningen föras upp till; Förvaltningschef inom barn- och utbildnings-iskolf7irvalfiing eller motsvarande (kommunerna) och, Länschef, Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder (landstinget). Tolkning av överenskommelsen ska göras på denna nivå. Uppfiiljning Ansvaret tör att den lokala överenskommelsen är aktuell och tillämpningsbar vilar på förvaltningschefer inom barn- och utbildningsförvalfiingen ivarje kommun och länschefen inom Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder, Norrbottens läns landsting. Vid behov av justeringar i överenskommelsen ska kontakt tas mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting, Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder. Bilagor: Bilaga ].Exempel på utrustning, personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel och läromedel. Bilaga 2. "Hjälpreda" Förslag att arbeta vidare med i kommunen i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten och landstinget. 3(3)

48 20 ^ ^ -a5-as ^^ LULEÅ ' ^ Dnr.. t33^t, ^1 Hjälpreda Samverkan runt elev i behov av särskilt stöd, från förskolan till och med gymnasiet Hjälpredan är ett verktyg för dig som rektor i arbetet med elever som har en funktionsnedsättning. Att tänka på när barnungdomar med funktionsnedsättning kommer till skolan; Vilka år ansvariga? Hur får vi information om elevens funktionsnedsättning? Vilka konsekvenser får det i skolsituationen? Var finns kompetens och hur kan kompetensutveckling ske? Hänvisning: Hjälpmedelsinstitutets hemsida, Publikationer, Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, best nr pdf httg://www,hi.se/sv-se/publicerat/hialgmedelsverksamhet/vems-ar-ansvaret-tor-hjalgmedel-iskolan/ Arbetsmiljöverkets hemsida om arbetsmiljön i skolan Landstingets hemsida, Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten Norrbottens läns landsting http;// Funktionshinder/hjalpmedelskonsulenterna/Riktlinjer-for-hjalpmedelsverksamheten Samverkansavtal hjälpmedel, Norrbottens läns tandsting och kommunerna i Norrbotten Service/ Lansservice/Kommunerna-samverkansavtal! Bilaga 2. Lokal överenskommelse, Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet t{z>

49 H'äl medel Ansvar Kontakt Personliga Norrbottens läns Barn- och ungdomshabilitering: hjälpmedel landsting, Gällivare-Kiruna, Kalix, Surderbyn, Piteå den enhet som har Telefon nummer, se landstingets hemsida provat ut hjälpmedel under hälso- och sjukvård, banntall barnet/ungdomen och ungdom, barn och ungdomshabilitering Syn- och hörselenheten Telefon nummer, se landstinget hemsida under A-Ö, Syn- och hörselenheten Vårdcentral Telefon nummer se landstingets hemsida under kontakta vården finns uppgifter om de olika vårdcentralerna Länslogopedi Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten NLL (Norrbottens läns landsting) Enhetschef Hjälpmedelskonsulenter, Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder Utrustning Rektor Pedagogiska Rektor Elevhälsan hjälpmedel SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) ev. Skoldatatek Läromedel Rektor SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) Bilaga 2. Lokal isverenskommelse, Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet 2(2)

50 Exempel på utrustning, personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel och läromedel, se definitioner i den lokala överenskommelsen Utrustning Personliga hjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel och läromedel Gör miljön tillgänglig för den elevgrupp Kompenserar för funktions- Är i huvudsak kunskapsbärande och kan som skolan tar emot nedsättning has en enskild elev användas av flera elever Möbler bra ergonomiska möbler, specialanpassade hjälpmedel eller t.ex. stol med ställbart ryggstöd och ställbar hjälpmedel med omfattande anpassningar, sitthöjd, fotstöd som kan ställas in oberoende t.ex. positionering för sittande p$ stol av sitthöjd t.ex. bord, tillräckligt stort, lätt instälibart i höjded Förflyttning t.ex. transportrullstolaznch sulkyvagnaz som t.ex. g$nghjälpmedel, manuell rullstol, kan användas av flera elever elrullstol Hygienrum mm toalettarmstöd, toasits, hygienstol, skötbord, specialanpassadebjälpmedel eller personlyft hjälpmedel med omfattande anpassningar, t.ex. positionering för sittande p$ hygienstol ^^^ :C^ Syn-och hörsel hörhjälpmedel för flera elever eller i personligt utprovat syn- eller programvaror = ^ o --^ gemensamma lokaler hörselhjälpmedel, ^ ^. '^~ programvaror för förstoring med talsyntes ^; samt även punktskrift I Kommunikation och datorer, programvaror, styrsätt som kan t.ex. personlige utprovat styrsätt och vissa anpassat styrsätt, programvaror till datorer t.ex. i kognition användas av flera elever programvaror särskolan alternativa kommunikationssätt, programvaror, hjälpmedel mm Bilaga 1. Lokal överenskommelse, Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet 1(1}

51 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott sida KoFu 8 Justering av lokalhyror Fritidschef Allan Fjellvind redogör för arbetet med att skapa normer för hur utbildningsbidrag. Haparanda Teaterförening - anhållan om höjning av hyror Den 17 november behandlade kultur- och fritidsutskottet Haparanda Teaterförenings anhållan om höjning av lokalhyror på Folkets hus. Motivet till höjning är att hyrorna inte justerats sedan Utskottet ansåg inte det nämnda motivet vara tillräckligt starkt skäl till en höjning. Utskottet beslutade om fortsatt beredning som bl.a. skall titta på föreningens ekonomiska läge. Tjänsteyttrande: Efter att ha tagit del Haparanda Teaterförenings resultatrapporter för 2010 och 2011 kan det konstateras att den ekonomiska utvecklingen motiverar en översyn av lokalhyrorna. Föreningen har under 2011 minskat sina kostnader men trots detta svårt att få balans mellan intäkter och kostnader. I ett långsiktigt perspektiv är det nödvändigt att föreningens intäktsbild förstärks. Den föreslagna hyresnivån ligger i nivå med motsvarande lokaler i närområdet. För att hyresgästerna skall hinna få med hyreshöjningen isin planering bör inte höjningen verkställas före den 1 juli. Nya hyror enligt föreningens förslag: Danssalong, Biosalong Fr, lö, sö, heldagar, helgaftnar kvällstid + 10 kr per person över 100 Föreningar Övriga 2500 kr + 10 kr per person över kr 8 Övriga dagar, kvällstid + 10 kr per person över kr + 10 kr per person över kr Justerare Utdragsbestyrkande Copyright KOMMENTUS FÖRLAG AB 9504

52 5ö Sida HAPARANDA STAD SAMMANTRÄRESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Dagtid '/2 dag 500 kr + 10 kr per person över kr + 10 kr per person över 100 Dagtid hel dag + 10 kr per person över kr + 10 kr per person över kr Föreningar Övriga Biofoaje 500 kr 2000 kr Loge '/2 dag 100 kr 200 kr Loge hel dag 200 kr 400 kr Kök 500 kr 1000 kr Studiecirkel 100 kr 300 kr Förslag till beslut: Undertecknad föreslår kultur- och fritidsutskottet att barn- och ungdomsnämnden beslutarom höjning av lokalhyror i enlighet med Haparanda Teaterförenings anhållan och att höjningen tidigast kan gälla fr.o.m Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden beslutar bifalla Haparanda Teaterföreningens förslag till ny hyressättning samt att höjningen tidigast gäller fr o m Meny 8 Justerare Copyright KOMMENTUS FÖRLAG AB 9504 Utdragsbestyrkande

53 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädasdalum Barn - och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Sida KoFu 10 Motion ang investering av snökanon Bertil Segerlund har i motion, , föreslagit investering av snökanon. "Haparanda har fina idrottsanläggningar som är välbesökta. Riekkola är ett av de områden som många besöker för att bedriva motion och träning. För att vintersportare ska kunna komma tidigare på snö är det av stor vikt att investera i en snökanon. Vi har goda förutsättningar att köra snökanon i området med närhet till vatten. Snön som tillverkas kan med lätthet transporteras för att skapa bra spår för träning och motion. Vi ska ge våra unga framtida åkare möjlighet atf tidigare komma på snö när det allt oftare är snöbrist långt in på året. Vi har stor grupp åkare som långt upp i åren bedriver skidåkning på hög nivå. Jag föreslår att kommunen från investeringsbudgeten tar medel så aft fritidsförvaltninpen kan investera i en snökanon med tillbehör. Tillkommande driftskostnader beräknas in i drift av anläggningar." Fritidschefen Allan Fjellvinds tjänsteyttrande: B luslerore Det finns tre viktiga faktorer för att tillverka snö -temperatur, luftfuktighet och vind. Alla dessa påverkar hur effektiv snötillverkningen är. Låg temperatur, låg luftfuktighet och svaga vindar är alla positiva faktorer vid snötillverkning. För att snö ska kunna tillverkas måste vattendropparna frysa. Då är temperaturen viktig, men även luftfuktigheten spelaren viktig roll. Principen för att tillverka snö är att med hjälp av högtrycksluft pressa vatten genom ett munstycke. Vattnet finfördelas i luften och de små vattendropparna fryser till snökristaller innan de landar på marken där de bildar ett snötäcke. Effektiviteten skiljer sig väldigt mycket beroende på hur låg temperaturen är. Det beror på att en större mängd vatten kan användas i förhållande till luft ju lägre temperaturen är. Vid en temperatur på -10 grader får du fram 5 ggr mer snö än vid -2 grader. En viktig faktor är också vinden. Kraftiga vindar och vindar som ligger i fel riktning kan medföra att mycket snö hamnar på fel ställen. Konstgjord snö är skild från naturlig snöidet att den består av små iskristaller och bildar inte flingor som naturlig snö. Anledningen är helt enkelt att tiden för att bilda snö är mycket längre i naturen. Annars bildas snön på samma sätt: vattenmolekyler samlas på en kondensationskärna och bildar en droppe. Droppen fryser och fortsätter under sin färd genom luften att fånga in vattenmolekyler. Utdragsbestyrkande Copyright KOM1IMENTUS FÖRLAG AB 95-04

54 Sida HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantriidesdatam Barn- och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott Att tillverka konstsnö är mycket energikrävande. Ju högre temperatur och luftfuktighet desto mer energi krävs. Svenska skidförbundet har tillsammans med länsstyrelsen i Dalarna och energimyndigheten gjort en fältstudie kring energiförbrukning och konstsnöanläggningar. Fältstudien visar att de snökanoner som idag står på skidanläggningar igenomsnitt använder 3,5-4,3 kwh för att tillverka en kubikmeter konstsnö. Normalt beräknas ca 2500 kubikmeter till 1 km spår. En annan kostnadsfaktor i sammanhanget är vatten. För att snökanonerna skall fungera bra krävs att vattnet är kallt och rent. Ett alternativ är vatten från det kommunala systemet. Normalt används dock vatten från vattendrag, dammar eller älvarlhav. Vattnet kräver då att det både kyls och renas. Efter kylning renas vattnet upp till 3 steg i speciella filter. Efter kylning och rening pumpas vattnet ut till snökanonerna. En svårighet i Riekkola blir att få ut snön till spåren. Under hösten och tidig vinter är det normalt så mjukt efter spåren att det blir mycket svårt att komma ut med fordon. Segerlund skriver i sin motion att det råder snöbrist långt in på året. Orsaken till snöbristen är det milda vädret som innebär att nederbörden kommer i form av vatten istället för snö. En avgörande förutsättning för tillverkning av konstsnö är just kyla. Att tillverka konstsnö i Riekkola blir tekniskt svårt och även mycket kostnadskrävande. Det blir därför svårt att ekonomiskt och miljömässigt motivera en satsning på snökanoner i Riekkola. Fjellvind föreslår barn- och ungdomsnämnden att avslå Bertil Segerlunds motion men att utreda möjligheten att anlägga skidspår på Gränsvallen med snö från ishallen och bandyplanen. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt Allan Fjellvinds förslag att avslå Bertil Segerlunds motion a att utreda möjligheterna att anlägga skidspår på Gränsvallen med snö från ishallen och bandyplanen Med detta anses motionen besvarad. Justerare Utdragsbesryrkande Meny Copyright KOh1MENTUS FÖRLAG A