Södermanlands län. Företagsamheten Mattias Forss, Forss Webservice Vinnare i tävlingen Södermanlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016

Transkript

1 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Mattias Forss, Forss Webservice Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Charley Tegebjer. s län

2 Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam? Sammanfattning Toppnotering för företagsamheten... 4 s minst företagsamma befolkning finns i Oxelösund Nyföretagsamheten ökar Svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn Ny toppnotering för företagsamheten Förbättrad företagsamhet från svag nivå... 5 Kvinnors företagsamhet ökar... 6 De ungas företagsamhet fortfarande på svag nivå... 7 Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Oxelösund har svagast företagsamhet i Uthållighet och ödmjukhet bakom framgången för Mattias Nyföretagsamheten växer återigen Nyföretagsamheten är fortfarande under s genomsnitt Försiktig ökning för kvinnornas nyföretagsamhet De ungas nyföretagsamhet minskar Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Förbättrad nyföretagsamhet i sju av nio kommuner Företagsamheten inom välfärdssektorn Mycket svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar endast i fyra av nio kommuner Flest företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Gnesta Appendix Tillväxt Avslut Källhänvisningar

3 Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är s jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även specialstuderat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

4 Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för s samtliga 21 län att ladda ned. På kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i s kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

5 1. Sammanfattning Toppnotering för företagsamheten Företagsamheten i s län ökar och uppgår nu till 10,3 procent, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades Även bland länets kvinnor och bland de unga ökar företagsamheten. s minst företagsamma befolkning finns i Oxelösund Företagsamheten ökar för närvarande i sex av länets nio kommuner. Länets mest företagsamma befolkning finner vi i Gnesta, där 15,6 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. Oxelösunds kommun har återigen både länets och s lägsta företagsamhet, med enbart sex procent företagsamma invånare i den arbetsföra befolkningen. Nyföretagsamheten ökar Nyföretagsamheten ökar återigen i, efter två år med oförändrad notering. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma människor till 9,4 per invånare, vilket innebär att länets nyföretagsamhet fortfarande är lägre än genomsnittet för. Länets högsta nyföretagsamhet finner vi liksom förra året i Gnesta, där 18,1 personer per invånare är nyföretagsamma. Svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med sju procent i under de senaste fem åren och uppgår nu till 2,9 personer per invånare. Inte i något annat län i har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat lika svagt som i. Då sex av tio företagsamma personer inom välfärdssektorn är kvinnor, kan utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom sektorn vara ett viktigt steg i riktning mot en förbättrad företagsamhet bland länets kvinnor. 4

6 2. Ny toppnotering för företagsamheten Företagsamheten i s län ökar återigen, efter att ha varit oförändrad i fjolårets mätning. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 10,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-74 år), vilket är högre än någonsin tidigare. Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,1 procentenheter, vilket vi ser i diagram 1. Bland länets kvinnor ökar företagsamheten för andra året i rad, för att nu uppgå till 6,4 procent av den arbetsföra befolkningen. Även bland de unga ökar företagsamheten och uppgår nu till 4,1 procent av befolkningen i åldern år. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år % 10 % 8 % 9,5 % 10,3 % 6 % 4 % 2 % 5,3 % 6,4 % 4,0 % 4,1 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Förbättrad företagsamhet från svag nivå Antalet företagsamma människor uppgår till knappt i, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I ökade antalet företagsamma människor med nästan 400 personer under 2015 och uppgår nu till drygt personer, vilket motsvarar 10,3 procent av befolkningen. Den goda utvecklingen till trots är företagsamheten fortfarande låg jämfört med övriga län. Enbart i fem av s 21 län finner vi en lägre företagsamhet än i, vilket framgår av diagram 2. 5

7 Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,3 % 10,3 % Kvinnors företagsamhet ökar Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 3 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan personer i som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I uppgår motsvarande andel till 6,4 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med fjolårets mätning. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med 1,1 procentenheter. Företagsamheten bland kvinnorna i är dock fortfarande en bit under genomsnittet för, vilket diagram 3 illustrerar. Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 7,6 % 6,4 % 0 % 2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i (i åldern år) Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015) arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i (i åldern år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i. Se Eurostat (2015). 6

8 De ungas företagsamhet fortfarande på svag nivå De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. Trots att företagsamheten bland de unga ökar något i är det enbart två andra län i som uppvisar en svagare företagsamhet bland den yngre befolkningen (se diagram 4). Under det senaste decenniet har de ungas företagsamhet enbart ökat marginellt i länet. Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år ,6 % 4,1 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan s kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industriorter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 4 4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 7

9 Oxelösund har svagast företagsamhet i Företagsamheten ökar för närvarande i sex av s nio kommuner. Den kommun där företagsamheten ökar mest är Vingåker, där andelen företagsamma människor stiger från 10,7 till 11,2 procent. Näst snabbast ökning av företagsamheten i länet finner vi i Gnesta, som nu övertar den översta pallplatsen från Trosa som länets mest företagsamma kommun. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 15,6 procent i Gnesta, som också har länets högsta företagsamhet bland såväl kvinnor som den yngre delen av befolkningen (se tabell 1). Oxelösunds kommun har den lägsta företagsamheten i länet, med enbart sex procent företagsamma invånare i den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Oxelösund är därmed den kommun i med lägst andel företagsamma. En förklaring är att det lokala näringslivet domineras av stålkoncernen SSAB, som svarar för nästan hälften av alla jobb i kommunen. 5 Företagsamheten har dock ökat något, om än marginellt, jämfört med fjolårets mätning. Då ett företag dominerar den lokala arbetsmarknaden tenderar företagsamheten att vara låg, vilket beskrevs ovan. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen, år Kommun Företagsamma Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Gnesta ,6 % 10,7 % 6,5 % Trosa ,3 % 10,0 % 4,3 % Strängnäs ,6 % 9,1 % 5,5 % Flen ,7 % 7,5 % 3,9 % Vingåker ,2 % 6,0 % 4,0 % Nyköping ,0 % 6,9 % 4,3 % Katrineholm ,5 % 5,7 % 3,7 % Eskilstuna ,2 % 4,8 % 3,7 % Oxelösund 503 6,0 % 3,8 % 2,5 % 5 Se 8

10 Uthållighet och ödmjukhet bakom framgången för Mattias Jag har varit uthållig och följt min ursprungliga affärsidé men sam tidigt utvecklat företaget och drivit det framåt. Att vara företagsam innebär att kunna hantera ständiga förändringar, säger Mattias Forss på Forss Webservice AB i Katrineholm. I december förra året röstades han fram som Söder man lands mest företagsamma Att lyssna på andra och att vara ödmjuk inför deras uppfattningar ser han som en annan ingrediens i framgångsreceptet. Om du uppfattar dig själv som svaret på alla komplicerade frågor blir det ett allvarligt tillväxthinder, varnar Mattias. Det var för 18 år sedan han startade sitt företag hemma i pojkrummet. Då var Mattias bara 13 år, tekniskt mycket kunnig och redan besjälad av att göra IT bekymmersfritt för sina kunder. Undan för undan har Forss Webservice expanderat. Mitt under finanskrisen hösten 2008 skaffade han en tomt på det idag heta företagsområdet Lövåsen i Katrineholm och byggde en egen fastighet. Kunderna, företag till 75 procent och privatpersoner till 25 procent, finns över hela men med en speciell tyngdpunkt i. Vår övergripande ambition är att med IT som verktyg skapa affärsnytta för kunderna. Ingenting inom IT ska vara oss främmande, förklarar Mattias. Forss Webservice har åtta egna medarbetare på heltid och anlitar därutöver ett antal konsulter med olika specialinriktningar. För att ytterligare vässa företaget är en extern styrelse på väg att ta form. Styrelsens uppgift ska vara att tillföra den kompetens jag saknar och samtidigt hjälpa mig att se företaget med andra ögon, säger Mattias. Hans råd till 13-åringar och andra som lockas av att starta eget är kort och gott att praktiskt testa idéerna. Skaffa gärna en mentor, ett bollplank, redan vid starten. Jag tog extern hjälp först efter att jag hade varit företagare i åtta år. Nu ger jag tillbaka genom att själv fungera som coach åt unga företagare, avslutar Mattias. Sören Karlsson Juryns motivering: Mattias startade sin företagarbana redan som 13-åring och leder idag ett växande företag som ständigt utvecklas. Tiden räcker också till för ett starkt engagemang för att andra entreprenörer ska kunna lyckas. 9 Foto: Charley Tegebjer

11 3. Nyföretagsamheten växer återigen Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och nivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 6 Nyföretagsamheten ökar återigen i, efter två år av stiltje. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 9,4 per invånare i arbetsför ålder (16-74 år). Även bland länets kvinnor ökar nyföretagsamheten marginellt enligt årets mätning. Bland den yngre delen av befolkningen (16-34 år) sjunker dock nyföretagsamheten, vilket vi ser i diagram 5. Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per invånare, år ,9 10 9,0 8 10,2 9, ,8 7,1 Totalt Kvinnor Unga 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Nyföretagsamheten är fortfarande under s genomsnitt För som helhet har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma människor till 11,0 per invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per invånare. 6 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas. 10

12 Även i ökar nyföretagsamheten i år. Andelen nyföretagsamma människor uppgår till 9,4 personer per invånare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 9,1 personer per invånare. Länets nyföretagsamhet är dock fortfarande signifikant lägre än genomsnittet för i stort, vilket diagram 6 visar. Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per invånare (16-74 år), år ,0 14,0 12,0 10,0 11,0 9,4 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Försiktig ökning för kvinnornas nyföretagsamhet Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit markant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För som helhet valde knappt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Nyföretagsamheten bland s kvinnor ökar försiktigt och uppgår nu till 7,1 kvinnor per invånare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 7,0 kvinnor per invånare. Även bland länets kvinnor är nyföretagsamheten lägre än genomsnittet för i stort (se diagram 7). Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16-74 år), år ,0 10,0 8,0 8,3 7,1 6,0 4,0 2,0 0,0 11

13 De ungas nyföretagsamhet minskar I som helhet valde drygt unga personer (16-34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per invånare. I minskar de ungas nyföretagsamhet något jämfört med fjolårets mätning och uppgår nu till 10,2 nyföretagsamma per invånare. Som diagram 8 visar är det en sämre notering än i merparten av s län. Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per invånare (16-34 år), år ,0 16,0 14,0 12,4 12,0 10,0 10,2 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och nivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i s kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i s kommuner, år Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % Nyföretagsamma människor (per invånare) 12

14 Förbättrad nyföretagsamhet i sju av nio kommuner Nyföretagsamheten ökar i sju av länets nio kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Vingåker, där andelen nyföretagsamma ökar från 11,4 till 15,5 personer per invånare. Länets högsta nyföretagsamhet finner vi dock liksom förra året i Gnesta, där 18,1 personer per invånare är nyföretagsamma (se tabell 2). Gnesta har dessutom länets högsta nyföretagsamhet bland såväl kvinnor som den yngre delen av befolkningen. Den lägsta nyföretagsamheten i länet finner vi i Eskilstuna och den näst lägsta nyföretagsamheten återfinns i Oxelösund, vilket kan anses vara oroväckande med tanke på att det även är de två kommuner med länets lägsta företagsamhet. Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per invånare, år Kommun Genuint nya Genuint nya (per inv) Inflyttade Totalt nya Totalt nya (per inv) Kvinnor Unga Gnesta 92 12, ,1 14,0 20,5 Trosa 98 11, ,5 11,3 14,1 Strängnäs , ,6 13,1 15,6 Vingåker 63 9, ,5 10,2 12,8 Flen 110 9, ,9 9,4 14,0 Nyköping 365 9, ,5 10,1 13,6 Katrineholm 210 8, ,4 8,5 11,9 Oxelösund 53 6, ,5 8,7 7,7 Eskilstuna 618 8, ,9 7,1 11,0 13

15 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 7 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 8 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i s län samt i s läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i s län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till Mycket svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt personer till runt personer för i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per invånare (16-74 år). Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,8 2, Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014). 8 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. 14

16 I har antalet företagsamma inom välfärdssektorn enbart ökat med drygt 40 personer, eller cirka sju procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,8 till 2,9 företagsamma personer per invånare, vilket är den svagaste ökningen bland alla s län. Företagsamheten inom välfärdssektorn i är betydligt lägre än genomsnittet för, vilket framgår av diagram 10. En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,3 till 3,6 personer per invånare i, vilket är klart under genomsnittet för (se diagram 11). Då ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, kan utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor i. Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,5 3, Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar endast i fyra av nio kommuner Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn endast ökat i fyra av nio kommuner i. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Nyköping och Gnesta. Gnesta har dessutom länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn, med 5,7 företagsamma personer per invånare. Eskilstuna har den lägsta företagsamheten inom välfärdssektorn, med 2,0 företagsamma personer per invånare (se tabell 3). 15

17 Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Totalt, 2015 Totalt, 2015 (per inv) Totalt, 2010 Totalt, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Gnesta 44 5,7 39 5,1 0,6 Strängnäs 104 4,3 90 3,8 0,4 Trosa 35 4,0 34 4,0 0,0 Nyköping 145 3, ,2 0,6 Flen 32 2,7 26 2,2 0,5 Oxelösund 21 2,5 21 2,5 0,0 Vingåker 15 2,3 15 2,3 0,0 Katrineholm 51 2,1 49 2,1 0,0 Eskilstuna 147 2, ,3-0,3 Flest företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Gnesta Bland kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn stigit i sju kommuner i sedan 2010, med oförändrad företagsamhet inom sektorn i Trosa och Eskilstuna. Länets högsta andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Gnesta, med 7,9 företagsamma kvinnor per invånare, vilket framgår av tabell 4. Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Kvinnor, 2015 Kvinnor, 2015 (per inv) Kvinnor, 2010 Kvinnor, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Gnesta 30 7,9 29 7,7 0,2 Strängnäs 64 5,3 55 4,7 0,6 Trosa 22 5,0 21 5,0 0,0 Nyköping 80 4,1 63 3,4 0,8 Oxelösund 15 3,7 14 3,5 0,2 Flen 20 3,5 17 3,0 0,5 Vingåker 11 3,5 8 2,5 1,0 Katrineholm 37 3,1 32 2,8 0,4 Eskilstuna 85 2,3 82 2,3 0,0 16

18 5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med - och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år ,5 % 2,0 % 1,5 % 1,9 % 1,7 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år ,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 2,7 % 2,4 % 0,0 % 17

19 Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år ,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,0 % 0,6 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år Kommun Företagsamma 2015 Företagsamma 2014 Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Vingåker ,8 % 8,7 % -2,8 % Gnesta ,0 % 1,3 % 1,5 % Nyköping ,2 % 4,5 % 5,2 % Strängnäs ,9 % 2,9 % 1,4 % Katrineholm ,8 % 3,0 % -0,7 % Eskilstuna ,5 % 1,9 % 2,3 % Oxelösund ,4 % 4,8 % -4,9 % Trosa ,2 % -1,6 % 4,3 % Flen ,0 % 2,2 % 10,2 % Avslut Tabell 6. Antal avslutare per invånare, år Kommun Genuina avslutare Genuina avslutare (per inv) Utflyttade Utflyttade (per inv) Totalt avslut Totalt avslut (per inv) Kvinnor Unga Trosa ,8 34 3, ,7 12,9 8,8 Strängnäs 238 9, , ,0 10,6 9,9 Gnesta 77 10,0 27 3, ,5 12,6 10,8 Flen 99 8,4 39 3, ,8 7,8 7,2 Vingåker 43 6,7 24 3, ,4 5,4 9,3 Nyköping 286 7, , ,2 7,1 7,2 Katrineholm 171 7,2 61 2, ,7 6,9 7,2 Oxelösund 62 7,4 19 2,3 81 9,6 7,0 7,3 Eskilstuna 530 7, , ,6 6,2 6,7 18

20 6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. ( ). Eurostat (2015). European Labour Force Survey ( ). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. BINARY/Metodbeskrivning ( ). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a ( ). 19

21 Storgatan 19, Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016