FÖRETAGSAMHETEN 2016 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN. Innehåll

Transkript

1 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Minna Engström Heino, Nordiska Designkontoret Vinnare i tävlingen Sjuhärads mest företagsamma människa 2015 Foto: MakeMyDay. Västra Götalands län

2 Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam? Sammanfattning Förbättrad företagsamhet i Västra Götaland... 4 Fortfarande högst företagsamhet i Tanum Nyföretagsamheten ökar Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn Ny toppnotering för företagsamheten Fler företagsamma människor... 5 Stigande företagsamhet bland länets kvinnor Företagsamheten bland de unga är marginellt lägre än Sveriges genomsnitt... 7 Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Stor variation i företagsamhet... 8 Våga lyssna på andras idéer Nyföretagsamheten ökar återigen Nyföretagsamheten fortfarande högre än i de flesta län Förbättrad nyföretagsamhet bland länets kvinnor Oförändrad nyföretagsamhet bland de unga Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Tanum har länets mest nyföretagsamma befolkning Företagsamheten inom välfärdssektorn Fler företagsamma inom välfärdssektorn En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Högst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn i Lerum Andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn ökar i 40 kommuner Appendix Tillväxt Avslut Källhänvisningar

3 Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även specialstuderat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

4 Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

5 1. Sammanfattning Förbättrad företagsamhet i Västra Götaland Företagsamheten växer återigen i Västra Götaland och uppgår nu till 11,7 procent, vilket är högre än någonsin tidigare. Andelen företagsamma människor i länet är därmed högre än i de flesta svenska län, men fortfarande lägre än genomsnittet för Sverige. Även bland länets kvinnor och bland de unga ökar företagsamheten enligt årets mätning. Fortfarande högst företagsamhet i Tanum Företagsamheten ökar i 32 av länets 49 kommuner och den största ökningen finner vi i Tanum, där företagsamheten stiger till 19,6 procent. Tanum behåller därmed tronen som Västra Götalands mest företagsamma kommun. Lägst företagsamhet har Trollhättans kommun med 7,5 procent företagsamma. Nyföretagsamheten ökar Länets nyföretagsamhet ökar igen, efter en viss nedgång i fjolårets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma till 10,4 personer per invånare, vilket är högre än i de flesta svenska län. Även bland länets kvinnor ökar nyföretagsamheten försiktigt, samtidigt som andelen nyföretagsamma bland de unga är oförändrad. Nyföretagsamheten växer snabbast i Tanum, där noteringen i år uppgår till 19,2 personer per invånare. Då nyföretagsamheten samtidigt faller kraftigt i Bollebygd, som hade länets högsta nyföretagsamhet i fjolårets mätning, klättrar Tanum med råge om Bollebygd som Västra Götalands mest nyföretagsamma kommun. Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 24 procent i Västra Götaland under de senaste fem åren och uppgår nu till 3,4 personer per invånare. Länets företagsamhet inom välfärdssektorn är därmed något lägre än genomsnittet för Sverige. En fortsatt positiv utveckling av företagsamheten i välfärdssektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företagsamma inom sektorn är kvinnor. Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 37 av länets 49 kommuner. Länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Lerum, med 5,8 företagsamma personer per invånare. 4

6 2. Ny toppnotering för företagsamheten Företagsamheten växer återigen i Västra Götalands län efter den avmattade utveckling som noterades i fjolårets mätning. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 11,7 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år), vilket är en topp notering. Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,1 procent enheter och under de senaste tio åren har företagsamheten ökat med en procentenhet i länet, vilket diagram 1 visar. Även bland länets kvinnor ökar företagsamheten till en ny toppnotering, då 6,9 procent av kvinnorna nu är företagsamma. Bland den yngre delen av befolkningen (16 34 år) uppgår företagsamheten till 5,5 procent, vilket är en svag ökning jämfört med förra årets mätning. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år % 12 % 10 % 10,7 % 11,7 % 8 % 6 % 4 % 2 % 5,6 % 6,9 % 5,0 % 5,5 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Fler företagsamma människor Antalet företagsamma människor uppgår till knappt i Sverige, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I Västra Götaland ökade antalet företagsamma människor med nästan personer under 2015 och uppgår nu till drygt personer, vilket motsvarar 11,7 procent av befolkningen. Företagsamheten i länet är högre jämfört med de flesta svenska län, men fortfarande lägre än genomsnittet för Sverige, vilket framgår av diagram 2. 5

7 Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16 74 år) per län, år % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,3 % 11,7 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Stigande företagsamhet bland länets kvinnor Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 3 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Västra Götaland uppgår motsvarande andel till 6,9 procent (se diagram 3), vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med fjolårets mätning. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med 1,3 procentenheter (se diagram 1). Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16 74 år) per län, år % 10 % 8 % 7,6 % 6,9 % 6 % 4 % 2 % 0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland 2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern år) Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015) arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015). 6

8 Företagsamheten bland de unga är marginellt lägre än Sveriges genomsnitt De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. Till skillnad från Sverige i stort har företagsamheten bland den yngre befolkningen i Västra Götaland ökat något i år, efter tre års oförändrad nivå. Sammantaget uppgår företagsamheten bland de unga till 5,5 procent i länet. Som diagram 4 visar är det endast fyra andra län som har en högre företagsamhet bland de unga. Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16 34 år) per län, år % 7 % 6 % 5,6 % 5,5 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industri orter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. 7

9 Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företags klimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 4 Stor variation i företagsamhet Företagsamheten ökar för närvarande i 32 av länets 49 kommuner. Den största ökningen finner vi i Tanum, där företagsamheten stiger från 19,2 till 19,6 procent jämfört med fjolårets mätning. Tanum behåller därmed förstaplatsen som Västra Götalands mest företagsamma kommun, vilket vi ser i tabell 1. Länets mest företagsamma kvinnor finner vi på Tjörn och den mest företagsamma yngre befolkningen återfinns i Essunga. Trollhättan har länets lägsta företagsamhet, med endast 7,5 procent företagsamma. 4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 8

10 Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen, år Kommun Företagsamma (antal) Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Tanum ,6 % 9,1 % 7,9 % Orust ,2 % 10,2 % 7,3 % Tjörn ,2 % 10,3 % 6,8 % Essunga ,2 % 7,7 % 8,7 % Sotenäs ,7 % 9,8 % 5,0 % Vara ,7 % 8,6 % 7,3 % Färgelanda ,9 % 7,4 % 7,0 % Öckerö ,9 % 9,8 % 5,9 % Dals-Ed ,7 % 7,2 % 6,7 % Grästorp ,7 % 8,2 % 7,2 % Mellerud ,5 % 8,0 % 7,2 % Herrljunga ,5 % 7,6 % 7,0 % Vårgårda ,1 % 8,1 % 6,3 % Lerum ,5 % 9,0 % 5,6 % Bollebygd ,5 % 8,8 % 6,0 % Ulricehamn ,2 % 7,4 % 6,1 % Götene ,2 % 8,0 % 4,9 % Hjo ,0 % 7,4 % 5,9 % Munkedal ,0 % 6,5 % 6,2 % Svenljunga ,8 % 6,9 % 5,4 % Strömstad ,6 % 7,0 % 5,6 % Härryda ,6 % 8,1 % 5,4 % Kungälv ,4 % 7,7 % 5,6 % Mark ,4 % 7,5 % 5,8 % Stenungsund ,3 % 8,0 % 5,1 % Tranemo ,1 % 7,0 % 5,1 % Falköping ,0 % 6,9 % 5,4 % Töreboda ,8 % 7,3 % 5,9 % Alingsås ,8 % 7,0 % 5,3 % Lidköping ,3 % 6,6 % 4,6 % Bengtsfors ,2 % 7,1 % 4,7 % Gullspång ,1 % 5,5 % 4,2 % Skara ,0 % 7,4 % 4,0 % Karlsborg ,0 % 6,6 % 5,9 % Tidaholm ,9 % 6,6 % 5,4 % Lysekil ,8 % 6,8 % 4,7 % Partille ,5 % 6,7 % 4,8 % Åmål ,3 % 7,1 % 4,2 % Lilla Edet ,3 % 6,0 % 6,0 % Mölndal ,2 % 6,9 % 5,2 % Tibro ,1 % 5,9 % 5,1 % Göteborg ,9 % 7,1 % 6,0 % Uddevalla ,6 % 5,9 % 4,4 % Ale ,3 % 5,7 % 4,5 % Borås ,1 % 5,6 % 4,7 % Mariestad ,7 % 5,1 % 4,3 % Vänersborg ,4 % 4,8 % 3,7 % Skövde ,1 % 5,1 % 4,4 % Trollhättan ,5 % 4,1 % 3,5 % 9

11 Våga lyssna på andras idéer Minna Engström Heino äger och driver Nordiska Designkontoret, designar och tillverkar egna skor under märket Minnaheino och driver skobutik i sitt eget hem i Borås blev hon utsedd till Sjuhärads mest företagsamma människa. Jag drivs av att förbättra och utveckla saker. När jag ser att möjligheten finns är lusten så stor att jag har svårt att låta bli, säger Minna Engström Heino. Juryns motivering: Minna är en eldsjäl med starka värderingar som engagerar sig lokalt, utvecklar människor och skapar möjligheter mellan skola och näringsliv. Nordiska Designkontoret jobbar med designutveckling för företag och erbjuder allt från design av skor och kläder till produktion och trendresearch. Företaget har inga anställda men Minna och hennes man Bengt fungerar som projektledare för de drygt 400 konsulter från hela världen som ingår i företagets olika arbetsgrupper. Foto: MakeMyDay Jag har varit företagare så länge jag kan minnas. Jag får saker gjorda och gillar att få andra människor att få saker gjorda. Vi är väldigt nyfikna av oss och undrar ofta: vad kan det bli av det här? Det är nog bara en himla nyfikenhet när jag tänker efter. Och så är vi extremt lösningsfokuserade, nästan överdrivet. Möter motgångar med envishet Sedan januari 2015 finns skobutiken Minnaheino i Minna och Bengts egna hem i Borås. Butiken har öppet fyra dagar i månaden och folk reser från hela landet för att handla. Konceptet har blivit en succé men vardagen som företagare är inte bara enkel. Vi möter massor av motgångar hela tiden, men någonstans har vi en envishet. Man måste på något vis veta att det kommer hinder på vägen och sedan försöka hitta vägar att ta sig runt dem. Det är klart att vi varit ledsna, arga och besvikna av alla möjliga olika skäl under resans gång, men jag tror att vi har förmågan att prata om det med kunder, personal, oss själva för att sedan försöka hitta lösningar. Företagsamhet avgörande för utveckling Med en attityd av företagsamhet i samhället skulle effektiviteten och lönsamheten öka i Sverige, säger Minna Engström Heino. Man behöver inte nödvändigtvis vara företagare, men företagsam: att man tar tag i saker och får dem gjorda. Företagsamheten är den viktigaste faktorn för att kunna utveckla samhället och få en bättre välfärd. Vi behöver vara nyfikna och våga lyssna på andras idéer. Utveckling handlar inte om att kasta bort allt som varit, det handlar också om att bevara erfarenhet och kunskap. Det är en grundförutsättning för tillväxt! Magdalena Carlén 10

12 3. Nyföretagsamheten ökar återigen Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 5 Nyföretagsamheten ökar för närvarande i Västra Götaland, efter en viss nedgång i fjolårets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma till 10,4 per invånare i arbetsför ålder (16 74 år). Även bland länets kvinnor ökar nyföretagsamheten försiktigt, för att i år uppgå till 7,8 personer per invånare, vilket diagram 5 visar. Andelen nyföretagsamma bland den yngre delen av befolkningen är dock oförändrad och uppgår därmed fortfarande till 12,0 personer per invånare i åldern år. Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per invånare, år ,1 12,0 10,3 10,4 7,0 7,8 Totalt Kvinnor Unga 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Nyföretagsamheten fortfarande högre än i de flesta län För Sverige som helhet har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma människor till 11,0 per invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per invånare. 5 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas. 11

13 I Västra Götaland ökar nyföretagsamheten från 10,2 till 10,4 personer per invånare. Andelen nyföretagsamma människor är därmed fortfarande högre än i de flesta andra län i Sverige, men dock något lägre än genomsnittet för Sverige, vilket illustreras i diagram 6. Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per invånare (16 74 år), år ,0 14,0 12,0 10,0 11,0 10,4 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge Förbättrad nyföretagsamhet bland länets kvinnor Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Under det senaste året har nyföretagsamheten bland kvinnorna i Västra Götaland ökat från 7,7 till 7,8 kvinnor per invånare. Även bland länets kvinnor är nyföre tagsamheten fortfarande högre än i de flesta andra län (se diagram 7). Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16 74 år), år ,0 10,0 8,0 8,3 7,8 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge 12

14 Oförändrad nyföretagsamhet bland de unga I Sverige som helhet valde drygt unga personer (16 34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per invånare. Nyföretagsamheten bland den yngre delen av Västra Götalands befolkning är oförändrad på 12,0 nyföretagsamma personer per invånare. Som vi ser i diagram 8 är nyföretagsamheten bland de unga högre i endast tre andra län. Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per invånare (16 34 år), år ,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 12,4 12,0 Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. 13

15 Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % Nyföretagsamma människor (per invånare) Tanum har länets mest nyföretagsamma befolkning Nyföretagsamheten ökar i 30 av länets 49 kommuner. Den snabbaste ökningen finner vi i Tanum, där nyföretagsamheten stiger från 14,8 till 19,2 personer per invånare, vilket tabell 2 visar. Den svagaste utvecklingen finner vi i Bolle bygd, där noteringen sjunker från 19,7 till 11,8 personer per invånare. Tanum går därmed med råge om Bollebygd som den mest nyföretagsamma kommunen i Västra Götaland. Även bland kvinnor och bland de unga finner vi länets högsta nyföretagsamhet i Tanum. Bengtsfors svarar i år för länets lägsta nyföretagsamhet med 9,4 nyföretagsamma per invånare. 14

16 Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per invånare, år Kommun Genuint nya (antal) Genuint nya (per inv) Inflyttade (antal) Totalt nya (antal) Totalt nya (per inv) Kvinnor Unga Tanum , ,2 14,2 24,8 Sotenäs 81 12, ,7 12,2 9,2 Orust , ,7 12,3 17,0 Lerum , ,4 12,3 16,5 Tjörn , ,1 11,4 19,2 Öckerö 94 10, ,8 13,7 15,4 Mölndal , ,7 12,0 19,4 Stenungsund , ,5 12,2 18,5 Partille , ,3 9,0 17,4 Härryda , ,3 11,2 18,3 Göteborg , ,8 10,7 17,1 Mellerud 74 11, ,4 5,5 19,7 Kungälv 293 9, ,3 10,5 15,3 Strömstad 97 10, ,3 9,0 17,0 Tibro 77 9, ,2 8,2 17,7 Lilla Edet 88 9, ,0 9,5 17,3 Mark 235 9, ,8 9,2 15,8 Ale 187 9, ,7 9,1 14,7 Hjo 60 9, ,7 7,8 17,3 Lysekil 99 9, ,6 9,4 14,5 Vårgårda 76 9, ,6 10,3 15,5 Herrljunga 69 10, ,5 11,6 17,1 Ulricehamn 160 9, ,4 9,3 14,5 Alingsås 268 9, ,3 8,1 14,4 Grästorp 37 9, ,3 11,7 19,0 Götene 86 9, ,2 7,0 11,4 Färgelanda 36 7, ,1 5,0 16,2 Munkedal 64 8, ,1 6,1 14,5 Åmål 84 9, ,0 9,2 12,2 Vara 105 9, ,0 9,9 15,0 Bollebygd 45 7, ,8 7,5 15,2 Essunga 37 9, ,7 7,6 14,0 Dals-Ed 34 9, ,7 8,0 17,3 Borås 753 9, ,7 8,5 13,5 Uddevalla 347 9, ,4 7,6 13,1 Lidköping 248 8, ,4 7,8 12,0 Tranemo 73 8, ,3 11,6 12,8 Svenljunga 58 7, ,2 10,9 12,2 Karlsborg 42 8, ,1 8,7 13,2 Skövde 359 9, ,1 8,3 13,4 Gullspång 26 6, ,7 9,9 9,9 Tidaholm 77 8, ,3 5,9 14,1 Skara 104 7, ,2 6,6 11,6 Trollhättan 372 9, ,2 7,3 11,0 Falköping 182 8, ,1 8,3 11,7 Vänersborg 214 7, ,0 7,7 11,7 Töreboda 55 8, ,0 9,9 12,5 Mariestad 131 7, ,5 7,1 14,0 Bengtsfors 56 8, ,4 8,3 17,7 15

17 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 6 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 7 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Västra Götalands läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till Fler företagsamma inom välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt personer till runt personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per invånare (16 74 år). I Västra Götaland har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med nästan 800 personer, eller cirka 24 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,9 till 3,4 företagsamma personer per invånare. Företagsamheten inom Västra Götalands välfärdssektor är med andra ord något lägre än genomsnittet för Sverige, vilket vi ser i diagram 10. Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16 74 år), år ,8 3, Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping 6 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014) Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs.

18 En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt. Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,2 till 4,0 företagsamma kvinnor per invånare i Västra Götaland, vilket är högre än i de flesta andra svenska län (se diagram 11). Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16 74 år), år ,5 4, Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping Högst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn i Lerum Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 37 av Västra Götalands 49 kommuner. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Härryda, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 2,8 till 4,7 företagsamma personer per invånare. Lerum har dock länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn, med 5,8 företagsamma personer per invånare (se tabell 3). Dals-Ed har länets lägsta företagsamhet inom välfärdssektorn, med enbart 1,2 företagsamma personer per invånare. 17

19 Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16 74 år), år 2010 och Kommun Totalt, 2015 (antal) Totalt, 2015 (per inv) Totalt, 2010 (antal) Totalt, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Lerum 161 5, ,4 1,4 Bollebygd 31 5,0 26 4,2 0,7 Härryda 120 4,7 68 2,8 1,9 Öckerö 39 4,3 35 3,9 0,4 Mölndal 196 4, ,4 0,9 Göteborg , ,6 0,6 Partille 101 3,9 80 3,2 0,7 Tjörn 43 3,8 24 2,2 1,7 Alingsås 104 3,7 83 3,0 0,7 Sotenäs 24 3,6 25 3,8-0,2 Mark 83 3,4 67 2,8 0,7 Götene 32 3,4 21 2,2 1,2 Borås 256 3, ,9 0,3 Orust 36 3,3 32 2,8 0,4 Hjo 20 3,1 26 4,0-0,9 Stenungsund 56 3,1 47 2,7 0,4 Skövde 121 3, ,7 0,4 Kungälv 90 3,0 88 2,9 0,0 Herrljunga 20 2,9 14 2,1 0,9 Ulricehamn 49 2,9 31 1,9 1,0 Vänersborg 77 2,8 63 2,4 0,5 Lidköping 77 2,7 66 2,4 0,4 Uddevalla 105 2,7 98 2,6 0,1 Skara 36 2,6 30 2,2 0,4 Tanum 24 2,6 27 3,0-0,3 Lysekil 27 2,6 9 0,8 1,7 Töreboda 17 2,5 14 2,1 0,4 Svenljunga 19 2,5 14 1,9 0,6 Lilla Edet 24 2,5 10 1,1 1,4 Mellerud 16 2,5 13 2,0 0,5 Ale 51 2,5 31 1,5 0,9 Färgelanda 11 2,4 3 0,6 1,8 Strömstad 22 2,4 21 2,4 0,0 Munkedal 17 2,3 18 2,5-0,1 Bengtsfors 15 2,2 16 2,3-0,1 Falköping 49 2,1 49 2,2 0,0 Mariestad 37 2,1 38 2,2 0,0 Gullspång 8 2,1 3 0,8 1,3 Vårgårda 16 2,0 10 1,3 0,7 Tranemo 16 1,9 7 0,8 1,1 Tibro 15 1,9 12 1,6 0,3 Åmål 17 1,9 13 1,5 0,4 Karlsborg 9 1,8 10 2,0-0,2 Tidaholm 16 1,7 19 2,1-0,3 Vara 19 1,7 21 1,8-0,1 Trollhättan 68 1,6 46 1,1 0,5 Essunga 6 1,5 6 1,5 0,0 Grästorp 5 1,2 4 1,0 0,3 Dals-Ed 4 1,2 2 0,6 0,6 18

20 Andelen företagsamma kvinnor i välfärdssektorn ökar i 40 kommuner Bland länets kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 40 av 49 kommuner sedan Lerum svarar även för länets högsta andel företagsamma kvinnor, med 7,0 företagsamma kvinnor per invånare, vilket framgår av tabell 4. Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16 74 år), år 2010 och Kommun Kvinnor, 2015 (antal) Kvinnor, 2015 (per inv) Kvinnor, 2010 (antal) Kvinnor, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Lerum 97 7,0 67 4,9 2,1 Bollebygd 18 5,9 20 6,7-0,8 Tjörn 30 5,5 13 2,4 3,1 Sotenäs 17 5,3 16 5,0 0,3 Härryda 65 5,1 38 3,1 2,0 Mark 58 4,9 48 4,0 0,8 Mölndal 108 4,7 67 3,0 1,7 Partille 61 4,7 50 4,0 0,7 Göteborg 951 4, ,0 0,6 Alingsås 64 4,5 49 3,6 1,0 Öckerö 20 4,5 17 3,9 0,6 Hjo 14 4,4 16 5,0-0,6 Götene 20 4,4 13 2,8 1,6 Svenljunga 15 4,1 9 2,5 1,6 Mellerud 12 3,9 9 2,8 1,1 Kungälv 55 3,7 50 3,4 0,3 Borås 142 3, ,0 0,6 Ale 37 3,6 23 2,3 1,3 Stenungsund 32 3,6 25 2,9 0,7 Tranemo 14 3,5 7 1,7 1,8 Vänersborg 47 3,5 37 2,8 0,7 Lilla Edet 16 3,5 8 1,8 1,7 Ulricehamn 28 3,5 16 2,0 1,4 Orust 18 3,4 17 3,1 0,2 Uddevalla 63 3,3 55 2,9 0,3 Tibro 12 3,2 7 1,9 1,3 Färgelanda 7 3,2 2 0,9 2,3 Tanum 14 3,2 15 3,4-0,2 Töreboda 10 3,1 7 2,2 0,9 Mariestad 25 3,0 20 2,3 0,6 Lysekil 15 2,9 6 1,2 1,8 Munkedal 10 2,9 10 2,9 0,0 Skövde 55 2,9 47 2,5 0,4 Vara 15 2,8 14 2,6 0,2 Lidköping 39 2,8 38 2,8 0,0 Herrljunga 9 2,8 8 2,5 0,3 Skara 17 2,5 14 2,1 0,5 Vårgårda 10 2,5 8 2,0 0,5 Bengtsfors 8 2,4 9 2,7-0,2 Falköping 27 2,4 26 2,4 0,1 Strömstad 11 2,4 9 2,1 0,3 Åmål 10 2,3 8 1,8 0,5 Tidaholm 10 2,3 10 2,2 0,0 Gullspång 4 2,2 0 0,0 2,2 Grästorp 4 2,0 3 1,5 0,5 Dals-Ed 3 1,9 1 0,6 1,2 Trollhättan 36 1,8 21 1,1 0,7 Karlsborg 4 1,7 4 1,7 0,0 Essunga 3 1,5 3 1,6 0,0 19

21 5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverigeoch länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med Sverige- och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16 74 år) per län, år ,5 % 2,0 % 1,5 % 1,7 % 1,6 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg 20

22 Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16 74 år) per län, år ,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % 2,4 % 2,2 % Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16 34 år) per län, år ,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,7 % 0,6 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg 21

23 Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år Kommun Företagsamma 2015 (antal) Företagsamma 2014 (antal) Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Åmål ,2 % 3,0 % 5,1 % Tibro ,7 % 5,2 % 22,0 % Mellerud ,5 % -1,2 % 11,9 % Tanum ,1 % 6,6 % 9,2 % Trollhättan ,8 % 4,2 % 2,2 % Partille ,8 % 0,5 % 1,0 % Skövde ,8 % 3,8 % 3,0 % Mölndal ,7 % 5,4 % 5,1 % Vänersborg ,5 % 5,7 % 0,7 % Tranemo ,4 % 10,4 % 2,5 % Ale ,4 % 1,9 % 5,1 % Hjo ,1 % 0,8 % 15,2 % Lilla Edet ,9 % 4,9 % 4,2 % Härryda ,9 % 2,9 % 1,6 % Alingsås ,9 % 1,6 % 1,8 % Karlsborg ,9 % 4,6 % -6,2 % Sotenäs ,8 % 0,3 % -2,6 % Göteborg ,8 % 2,0 % -0,3 % Stenungsund ,8 % 1,8 % 5,5 % Lerum ,7 % 3,0 % -6,1 % Bengtsfors ,7 % 3,6 % 6,1 % Lidköping ,7 % 1,8 % 0,0 % Ulricehamn ,7 % 1,9 % 3,6 % Götene ,7 % -1,6 % -4,6 % Mark ,4 % 2,8 % 4,6 % Färgelanda ,4 % -0,6 % 8,4 % Borås ,3 % 2,1 % 1,9 % Orust ,3 % 1,5 % -10,0 % Dals-Ed ,1 % 3,5 % -1,5 % Vårgårda ,9 % 4,9 % 3,4 % Gullspång ,9 % 5,2 % -5,0 % Mariestad ,8 % 4,1 % 12,3 % Essunga ,7 % 2,7 % 3,1 % Öckerö ,7 % 2,1 % -2,8 % Uddevalla ,7 % 0,7 % 1,4 % Herrljunga ,6 % 3,7 % 6,7 % Tidaholm ,6 % -2,3 % 7,7 % Falköping ,5 % 2,7 % -2,2 % Kungälv ,4 % 1,7 % 0,2 % Strömstad ,4 % 1,9 % -5,4 % Svenljunga ,3 % 7,2 % -13,4 % Töreboda ,1 % 4,8 % 3,7 % Lysekil ,1 % 4,8 % 6,8 % Tjörn ,0 % -0,9 % 6,0 % Grästorp ,3 % 4,5 % 3,9 % Munkedal ,7 % -7,1 % 2,3 % Vara ,8 % 0,9 % -8,9 % Skara ,3 % -2,6 % -8,0 % Bollebygd ,9 % -4,6 % -11,6 % 22

24 Avslut Tabell 6. Antal avslutare per invånare, år Kommun Genuina avslutare (antal) Genuina avslutare (per inv) Utflyttade (antal) Utflyttade (per inv) Totalt avslut (antal) Totalt avslut (per inv) Kvinnor Unga Tjörn ,4 41 3, ,1 12,4 7,7 Sotenäs 77 11,6 27 4, ,7 11,9 5,2 Orust ,6 52 4, ,3 10,8 11,6 Öckerö 95 10,4 39 4, ,7 11,6 12,9 Bollebygd 60 9,6 32 5, ,7 11,8 11,0 Lerum 257 9, , ,9 9,7 10,8 Vara ,6 32 2, ,4 9,1 13,2 Tanum 97 10,7 25 2, ,4 8,6 10,9 Stenungsund 174 9,6 64 3, ,1 10,8 11,4 Munkedal 67 9,2 28 3, ,0 11,0 7,9 Göteborg , , ,9 9,3 11,9 Mölndal 369 8, , ,8 8,5 11,2 Strömstad 93 10,0 26 2, ,8 7,7 10,6 Kungälv 273 9, , ,8 9,2 10,0 Grästorp 35 8,6 17 4, ,8 8,1 11,8 Härryda 218 8, , ,7 8,9 10,2 Lysekil 102 9,7 29 2, ,5 6,3 7,4 Partille 202 7, , ,1 8,7 10,6 Skara 104 7,6 57 4, ,8 8,5 12,1 Herrljunga 57 8,4 22 3, ,6 8,9 8,3 Vårgårda 66 8,1 25 3, ,2 6,5 7,7 Mark 192 7,9 74 3, ,0 7,2 8,6 Lilla Edet 71 7,3 34 3, ,8 6,7 10,0 Svenljunga 58 7,6 24 3, ,8 6,3 11,7 Uddevalla 314 8, , ,7 7,2 8,2 Essunga 35 8,7 7 1, ,4 5,6 4,4 Borås 632 8, , ,3 7,4 8,9 Ale 162 7,8 53 2, ,3 8,1 7,5 Ulricehamn 138 8,3 31 1, ,1 7,9 7,1 Alingsås 210 7,4 71 2, ,0 7,0 7,3 Färgelanda 31 6,7 15 3,2 46 9,9 5,4 6,2 Dals-Ed 30 8,7 4 1,2 34 9,9 5,6 9,1 Götene 62 6,5 32 3,4 94 9,9 8,3 5,1 Töreboda 53 7,8 14 2,1 67 9,9 6,5 6,7 Hjo 47 7,3 16 2,5 63 9,8 7,2 7,2 Gullspång 26 6,8 11 2,9 37 9,6 7,1 5,5 Tidaholm 71 7,8 17 1,9 88 9,6 7,4 7,0 Falköping 172 7,5 43 1, ,4 6,5 8,3 Lidköping 219 7,8 45 1, ,3 6,7 6,7 Tibro 55 7,0 17 2,2 72 9,2 5,3 5,1 Mellerud 42 6,4 18 2,8 60 9,2 6,5 9,3 Karlsborg 33 6,7 11 2,2 44 8,9 5,8 9,3 Mariestad 115 6,7 35 2, ,7 5,1 6,7 Skövde 220 5, , ,6 6,4 8,5 Tranemo 45 5,4 23 2,8 68 8,2 5,1 5,8 Trollhättan 246 5,9 90 2, ,1 5,7 6,8 Vänersborg 161 5,9 51 1, ,8 5,1 6,1 Åmål 54 6,1 12 1,4 66 7,4 7,1 6,1 Bengtsfors 36 5,2 15 2,2 51 7,4 5,8 10,2 23

25 6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. ( ). Eurostat (2015). European Labour Force Survey ( ). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. BINARY/Metodbeskrivning ( ). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a ( ). 24

26 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016