Örebro län. Företagsamheten 2016

Transkript

1 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Robert Sandqvist och Davide Lindqvist, Lilla, Stora & Gamla Örebro Vinnare i tävlingen Årets mest företagsamma i Örebro län 2015 Örebro län

2 Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam? Sammanfattning Ökad företagsamhet men fortfarande låg nivå... 4 Lekeberg har länets mest företagsamma befolkning Stigande nyföretagsamhet... 4 Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar Företagsamheten ökar återigen... 5 Näst svagast företagsamhet i Sverige Förbättrad företagsamhet bland kvinnorna, men från svag nivå... 6 Mycket svag företagsamhet bland de yngre Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Högst företagsamhet i Lekeberg... 8 Krögarduo som sätter Örebro på restaurangkartan Nyföretagsamhet vänder uppåt Ökande nyföretagsamhet från svag nivå Förbättrad nyföretagsamhet för länets kvinnor Nyföretagsamheten sjunker bland de unga Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner Företagsamheten inom välfärdssektorn Fler företagsamma inom välfärdssektorn En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Företagsamheten inom välfärdssektorn stiger i nio av tolv kommuner Högst andel företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Nora Appendix Tillväxt Avslut Källhänvisningar

3 Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även specialstuderat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

4 Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

5 1. Sammanfattning Ökad företagsamhet men fortfarande låg nivå Företagsamheten i Örebro län stiger återigen och uppgår nu till 9,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Även bland länets kvinnor samt bland de unga (16 34 år) ökar företagsamheten, men från mycket låga nivåer. Trots en förbättrad företagsamhet har länet fortfarande Sveriges näst minst företagsamma befolkning. Lekeberg har länets mest företagsamma befolkning Företagsamheten ökar i åtta av länets tolv kommuner och liksom i fjol finner vi länets mest företagsamma befolkning i Lekeberg, där 15,5 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. Länets svagaste företagsamhet finner vi i Karlskoga, med en notering på 7,3 procent. Stigande nyföretagsamhet Nyföretagsamheten ökar för andra året i rad i Örebro län. Andelen nyföretagsamma människor uppgår nu till 9,0 per invånare i arbetsför ålder. Nyföretagsamheten ökar dessutom även bland länets kvinnor. Bland de unga noteras dock en sjunkande nyföretagsamhet. Den kommun med länets mest nyföretagsamma befolkning är precis som förra året Nora, där nyföretagsamheten uppgår till 15,5 personer per invånare. Svagast nyföretagsamhet finner vi i Karlskoga, som också har länets minst företagsamma befolkning. Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med cirka 43 procent i Örebro län under de senaste fem åren och uppgår nu till 3,0 personer per invånare. Trots den positiva utvecklingen är länets företagsamhet inom välfärdssektorn lägre än genomsnittet för Sverige. En fortsatt positiv utveckling av företagsamheten i sektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor. Bland länets kommuner är det Örebro kommun som har högst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn, med 3,9 företagsamma personer per invånare. Länets lägsta andel företagsamma människor inom sektorn, med en notering på 0,7 personer per invånare, återfinns i Laxå. I endast fyra kommuner i Sverige är andelen företagsamma inom välfärdssektorn lägre. 4

6 2. Företagsamheten ökar återigen Företagsamheten i Örebro län ökar återigen efter att ha varit oförändrad i fjolårets mätning. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 9,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år), vilket är högre än någonsin tidigare (se diagram 1). Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,1 procentenheter och sedan 2005 har företagsamheten ökat med 0,8 procentenheter i länet. Även bland kvinnor samt bland de unga ökar företagsamheten. Andelen företagsamma kvinnor uppgår nu till toppnoteringen 5,7 procent av den arbetsföra befolkningen, samtidigt som företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen (16 34 år) uppgår till 4,3 procent. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år % 10 % 8 % 9,0 % 9,8 % 6 % 4 % 2 % 4,7 % 5,7 % 3,9 % 4,3 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Näst svagast företagsamhet i Sverige Antalet företagsamma människor uppgår till knappt i Sverige, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I Örebro län ökade antalet företagsamma människor med cirka 370 personer under 2015 och uppgår nu till drygt personer, vilket motsvarar 9,8 procent av befolkningen. Trots ökningen har Örebro län, liksom i fjolårets mätning, näst svagast företagsamhet bland Sveriges län, vilket visas i diagram 2. Enbart i Västmanland är företagsamheten svagare. 5

7 Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,3 % 9,8 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Förbättrad företagsamhet bland kvinnorna, men från svag nivå Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 3 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Örebro län uppgår motsvarande andel till 5,7 procent, vilket kan jämföras med 5,5 procent i fjolårets mätning. Företagsamheten bland länets kvinnor är dock fortfarande mycket svag och enbart i Blekinge och Västmanland finner vi en lägre notering, vilket framgår av diagram 3. Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 7,6 % 5,7 % 0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland 2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern år) Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015) arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern år) inom offentlig förvaltning, försvar, socialförsäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015). 6

8 Mycket svag företagsamhet bland de yngre De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. I Örebro län är 4,3 procent av den yngre befolkningen företagsamma, vilket är en viss förbättring jämfört med fjolårets mätning. Företagsamheten bland de unga i länet är dock fortfarande klart lägre än det svenska genomsnittet (se diagram 4). Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år % 7 % 6 % 5,6 % 5 % 4 % 4,3 % 3 % 2 % 1 % 0 % Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industriorter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 4 4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 7

9 Högst företagsamhet i Lekeberg Företagsamheten ökar för närvarande i åtta av länets tolv kommuner. Den snabbaste ökningen finner vi i Nora, där andelen företagsamma människor stiger från 12,3 till 12,8 procent. Liksom i fjol har dock Lekeberg länets mest företagsamma befolkning, med en företagsamhet på 15,5 procent. Lekeberg uppvisar även länets högsta företagsamhet bland kvinnor och bland den yngre delen av befolkningen, vilket tabell 1 visar. Länets svagaste företagsamhet finner vi i Karlskoga, med en företagsamhet på 7,3 procent. Endast fyra kommuner i hela Sverige har en lägre andel företagsamma invånare än Karlskoga. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen, år Kommun Företagsamma (antal) Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Lekeberg ,5 % 8,3 % 6,6 % Askersund ,2 % 6,9 % 5,1 % Nora ,8 % 8,2 % 5,1 % Lindesberg ,0 % 6,1 % 4,8 % Laxå ,8 % 5,8 % 4,4 % Hallsberg ,9 % 5,5 % 4,4 % Örebro ,7 % 5,7 % 4,4 % Ljusnarsberg 344 9,4 % 5,0 % 4,1 % Kumla ,1 % 4,9 % 4,0 % Degerfors 563 8,0 % 4,7 % 2,7 % Hällefors 398 7,9 % 4,8 % 2,4 % Karlskoga ,3 % 4,7 % 2,8 % 8

10 Krögarduo som sätter Örebro på restaurangkartan Ständigt nya projekt med mat, dryck och upplevelser i fokus har satt Robert Sandqvist och Davide Lindqvist på kartan. Mest kända är de för att driva restaurangerna Lilla, Stora och Gamla Örebro. Strax innan årsskiftet fick de utmärkelsen Årets mest företagsamma i Örebroregionen Deras företagarresa började med Lilla Örebro men efter hand har restaurangentreprenörerna kompletterat med fler verksamheter och Robert och Davide har blivit två välkända profiler i Örebros restaurangliv. Vi tror att vi tillför någon slags kvalitet i den bransch vi jobbar i, som kunderna uppskattar. Målet är att vi aldrig ska bli nöjda. Vi vill hela tiden utmana oss själva när det gäller mat och dryck, säger Robert Sandqvist. Utvecklingen har varit mycket positiv men det är ändå en sak som sticker ut lite extra det sista året. Vi är extra stolta över vårt senaste förvärv: Gamla Örebro. Det är jättekul att kunna jobba med lokala produkter såsom naturbeteskött, lokalproducerade ägg med mera. Det betyder mycket för oss att kunna uppmärksamma den lokala matmarknaden, säger Davide Lindqvist. Flest röster i konkurrens med fyra andra framgångsrika entreprenörer, hur kändes det? Det kändes bra så klart! Om man får svära så kändes det djävligt bra och vi är mycket stolta, säger Robert Sandqvist. Nu när det gått lite tid, hur har uppmärksamheten kring utnämningen varit? Vi har fått höra mycket positivt och många som gratulerat oss. Många kollegor i branschen har hört av sig och tyckt att det varit roligt att restaurangbranschen lyfts på detta vis. Det slår hål på många fördomar om oss som verkar i näringen, säger Davide Lindqvist. Vad är ert nästa projekt? Vi utvecklar matmarknaden, öppnade en butik under januari och en hel del småprojekt, som till exempel en korvkiosk i Wadköping till sommaren, men så har vi även planer för en större grej som vi inte kan prata om än, säger Davide Lindqvist. Bara företagsamma människor kan skapa jobb. Vad skulle kunna få er att anställa fler? Vi har kunnat anställa fler personer det senaste året på grund av att vi utökat verksamheten. Just nu har vi en bra beläggning på restaurangerna. Folk vill äta ute. Det har delvis att göra med sänkningen av restaurangmomsen. Sen kan de höga arbetsgivaravgifterna sätta käppar i hjulet om man vill köpa ny utrustning eller göra andra investeringar. Pengar som skulle kunna läggas på att förbättra kundupplevelsen går till skatter istället. Vi jobbar efter väldigt små marginaler. Juryns motivering: Företagsamma arbetsmyror som med entusiasm ständigt har nya idéer och projekt på gång. Lilla, Stora och Gamla Örebro, och så en matmarknad. Vad står på tur härnäst? 9

11 3. Nyföretagsamhet vänder uppåt Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 5 Nyföretagsamheten i Örebro län ökar för andra året i rad och uppgår nu till 9,0 per invånare i arbetsför ålder (16 74 år), vilket diagram 5 illustrerar. Även bland länets kvinnor förbättras nyföretagsamheten, för att i år uppgå till 6,9 nyföretagsamma personer per invånare. Bland den yngre delen av befolkningen (16 34 år) minskar dock nyföretagsamheten och uppgår nu till 9,9 personer per invånare. Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per invånare, år ,5 8,6 9,9 9, ,5 6,9 Totalt Kvinnor Unga 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Ökande nyföretagsamhet från svag nivå För Sverige som helhet har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per invånare. 5 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas. 10

12 I Örebro län ökar nyföretagsamheten från 8,8 till 9,0 personer per invånare. Länet ligger dock fortfarande klart under genomsnittet för Sverige i stort (se diagram 6). Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per invånare (16-74 år), år ,0 14,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge Förbättrad nyföretagsamhet för länets kvinnor Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. I Örebro län ökar andelen nyföretagsamma kvinnor för andra året i följd, för att nu uppgå till 6,9 personer per invånare. Nyföretagsamheten bland länets kvinnor är därmed högre än i de flesta andra län, men fortfarande under genomsnittet för Sverige i stort, vilket kan ses i diagram 7. Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16-74 år), år ,0 10,0 8,0 8,3 6,9 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge 11

13 Nyföretagsamheten sjunker bland de unga I Sverige som helhet valde drygt unga personer (16 34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per invånare. Även i Örebro län sjunker nyföretagsamheten bland den yngre delen av befolkningen. Sammantaget uppgår nyföretagsamheten bland de unga till 9,9 nyföretagsamma per invånare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 10,1 per invånare. Nyföretagsamheten bland de unga är därmed lägre än i de flesta andra länen i Sverige (se diagram 8). Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per invånare (16-34 år), år ,0 16,0 14,0 12,4 12,0 10,0 9,9 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % Nyföretagsamma människor (per invånare) 12

14 Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner Nyföretagsamheten ökar i åtta av länets tolv kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Degerfors, där andelen nyföretagsamma människor ökar från 7,4 till 10,1 personer per invånare. Den kommun med länets mest nyföretagsamma befolkning är emellertid fortfarande Nora, där nyföretagsamheten uppgår till 15,5 personer per invånare, vilket framgår av tabell 2. Även bland länets kvinnor är nyföretagsamheten högst i Nora. Bland den yngre befolkningen finner vi länets högsta nyföretagsamhet i Lekeberg. Svagast nyföretagsamhet bland länets samtliga kommuner återfinns i Karlskoga, som också har länets minst företagsamma befolkning. Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per invånare, år Kommun Genuint nya (antal) Genuint nya (per inv) Inflyttade (antal) Totalt nya (antal) Totalt nya (per inv) Kvinnor Unga Nora 89 11, ,5 12,6 14,3 Lekeberg 44 8, ,6 11,5 16,3 Askersund 78 9, ,4 8,6 12,9 Örebro , ,1 8,7 13,2 Lindesberg 154 9, ,8 8,3 15,9 Kumla 121 8, ,8 7,9 13,6 Hallsberg 93 8, ,6 8,7 13,1 Ljusnarsberg 28 7, ,3 5,3 8,7 Degerfors 52 7, ,1 6,9 11,9 Laxå 28 6, ,2 7,8 10,2 Hällefors 29 5, ,3 7,5 3,3 Karlskoga 124 5, ,0 7,1 7,7 13

15 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 6 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 7 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Örebro läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till Fler företagsamma inom välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt personer till runt personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per invånare (16 74 år). Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,8 3, Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping 6 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014). 7 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. 14

16 I Örebro län har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med nästan 200 personer, eller 43 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,2 till 3,0 företagsamma personer per invånare. Länets företagsamhet inom välfärdssektorn är trots ökningen en bit lägre än genomsnittet för Sverige, vilket diagram 10 illustrerar. En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn i Sverige är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt. Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 2,4 till 3,4 företagsamma kvinnor per invånare i Örebro län, vilket även det är lägre än i de flesta andra län (se diagram 11). Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,5 4 3, Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping Företagsamheten inom välfärdssektorn stiger i nio av tolv kommuner Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i nio av Örebro läns tolv kommuner. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Kumla, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 1,5 till 2,8 företagsamma personer per invånare. Länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi dock i Örebro kommun, med 3,9 företagsamma personer per invånare (se tabell 3). Länets lägsta andel företagsamma människor inom sektorn, med en notering på 0,7 personer per invånare, återfinns i Laxå. I endast fyra kommuner i Sverige är andelen företagsamma inom välfärdssektorn lägre. 15

17 Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Totalt, 2015 (antal) Totalt, 2015 (per inv) Totalt, 2010 (antal) Totalt, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Örebro 416 3, ,8 1,2 Nora 28 3,7 19 2,5 1,2 Lekeberg 17 3,2 14 2,7 0,5 Kumla 42 2,8 22 1,5 1,3 Askersund 22 2,7 20 2,4 0,3 Lindesberg 42 2,5 28 1,6 0,8 Karlskoga 34 1,6 29 1,3 0,2 Hallsberg 17 1,5 15 1,3 0,2 Degerfors 10 1,4 10 1,4 0,0 Hällefors 7 1,4 6 1,1 0,2 Ljusnarsberg 4 1,1 6 1,6 0,6 Laxå 3 0,7 3 0,7 0,0 Högst andel företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Nora Bland kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn stigit i åtta av länets tolv kommuner sedan 2010, vilket vi ser i tabell 4. Nora har länets högsta andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn, med 4,8 företagsamma kvinnor per invånare. Det är också i Nora som denna andel har ökat mest sedan Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), 2010 och Kommun Kvinnor, 2015 (antal) Kvinnor, 2015 (per inv) Kvinnor, 2010 (antal) Kvinnor, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Nora 18 4,8 9 2,3 2,5 Lekeberg 12 4,7 10 4,0 0,7 Kumla 30 4,0 16 2,2 1,8 Örebro 208 3, ,6 1,3 Askersund 14 3,6 11 2,7 0,8 Lindesberg 25 3,1 16 2,0 1,1 Degerfors 9 2,7 9 2,6 0,0 Hallsberg 12 2,2 11 2,1 0,2 Karlskoga 19 1,8 19 1,8 0,0 Hällefors 3 1,3 4 1,6-0,3 Ljusnarsberg 1 0,6 3 1,7-1,1 Laxå 1 0,5 1 0,5 0,0 16

18 5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige- och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med Sverige- och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år ,5 % 2,0 % 1,8 % 1,7 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg 17

19 Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år ,0 % 3,5 % 3,3 % 3,0 % 2,5 % 2,4 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år ,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 2,2 % 0,6 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år Kommun Företagsamma 2015 (antal) Företagsamma 2014 (antal) Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Degerfors ,3 % 6,0 % 35,1 % Nora ,2 % 7,0 % 7,2 % Örebro ,5 % 4,3 % 0,4 % Lekeberg ,4 % 2,9 % 5,4 % Ljusnarsberg ,8 % -1,1 % 2,7 % Kumla ,6 % 3,4 % 11,4 % Hallsberg ,5 % 3,9 % 3,5 % Lindesberg ,5 % -1,4 % 11,9 % Askersund ,2 % 0,0 % 3,0 % Laxå ,3 % 5,6 % -9,4 % Karlskoga ,7 % 2,0 % -2,7 % Hällefors ,9 % -0,9 % -25,0 % 18

20 Avslut Tabell 6. Antal avslutare per invånare, år Kommun Genuina avslutare (antal) Genuina avslutare (per inv) Utflyttade (antal) Utflyttade (per inv) Totalt avslut (antal) Totalt avslut (per inv) Kvinnor Unga Askersund 68 8,4 28 3, ,8 8,6 4,9 Laxå 34 8,3 10 2, ,7 4,7 10,2 Nora 53 7,0 25 3, ,4 7,3 7,4 Lindesberg 133 7,8 41 2, ,2 9,2 6,3 Lekeberg 36 6,8 17 3, ,0 9,1 4,7 Örebro 797 7, , ,8 6,4 8,3 Hällefors 31 6,1 18 3,6 49 9,7 7,9 8,0 Kumla 109 7,2 32 2, ,4 6,3 5,6 Hallsberg 63 5,6 40 3, ,1 6,7 8,4 Ljusnarsberg 19 5,2 13 3,5 32 8,7 5,9 3,3 Karlskoga 139 6,4 40 1, ,2 6,2 5,5 Degerfors 40 5,7 8 1,1 48 6,8 4,2 2,7 19

21 6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. ( ). Eurostat (2015). European Labour Force Survey ( ). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. BINARY/Metodbeskrivning ( ). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a ( ). 20

22 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016