Västerbottens län. Företagsamheten Mathias Bäcklund, Trim365 Vinnare i tävlingen Västerbottens mest företagsamma människa 2015 MARS 2016

Transkript

1 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Mathias Bäcklund, Trim365 Vinnare i tävlingen Västerbottens mest företagsamma människa 2015 Foto: Leif Henningsson. Västerbottens län

2 Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam? Sammanfattning Växande företagsamhet för sjunde året i rad Sorseles företagsamhet växer snabbast i Sverige... 4 Sorsele har även länets starkaste nyföretagsamhet... 4 Storuman har länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn Fortsatt växande företagsamhet i Västerbotten... 5 Förbättrad företagsamhet från svag nivå... 5 Kvinnornas företagsamhet är klart under det svenska genomsnittet Svagt stigande företagsamhet bland de unga Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Sorsele Sveriges tillväxtraket i företagsamhet... 8 Mathias är företagsammast i Västerbotten Nyföretagsamheten ökar för andra året i rad Fler nyföretagsamma människor Ökad nyföretagsamhet bland kvinnorna Stark utveckling av nyföretagsamheten bland de unga Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Sorsele har länets starkaste nyföretagsamhet Företagsamheten inom välfärdssektorn Fler företagsamma inom välfärdssektorn Sex av tio är kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn i 13 av 15 kommuner Flest företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Robertsfors Appendix Tillväxt Avslut Källhänvisningar

3 Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även specialstuderat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

4 Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

5 1. Sammanfattning Växande företagsamhet för sjunde året i rad Företagsamheten ökar för sjunde året i rad i Västerbotten och uppgår nu till 10,7 procent, vilket är högre än någonsin tidigare. Även bland länets kvinnor och bland de unga ökar företagsamheten. Företagsamheten i länet är dock fortfarande lägre än i de flesta andra svenska län. Sorseles företagsamhet växer snabbast i Sverige Företagsamheten ökar för närvarande i tolv av länets 15 kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Sorsele, där företagsamheten stiger från 18,1 till 19,2 procent. Sorsele är därmed Sveriges tillväxtraket vad gäller företagsamhet, då andelen företagsamma invånare i kommunen växer snabbare än i någon annan kommun. Till följd av den starka tillväxten går Sorsele om Bjurholm som länets mest företagsamma kommun. Sorsele har i år dessutom den högsta företagsamheten bland såväl länets kvinnor som den yngre befolkningen. Sorsele har även länets starkaste nyföretagsamhet Nyföretagsamheten ökar för andra året i rad i Västerbotten och andelen nyföretagsamma uppgår nu till 9,8 per invånare i arbetsför ålder. Likaså bland länets kvinnor och bland de unga ökar nyföretagsamheten i länet enligt årets mätning. Sorsele kan i år även stoltsera med att vara den kommun i Sverige där nyföretagsamheten växer snabbast, då andelen nyföretagsamma människor stiger från 11,0 till 17,5 personer per invånare. Sorsele har nu länets högsta nyföretagsamhet, både totalt sett och bland kvinnor. Storuman har länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 28 procent i Västerbotten under de senaste fem åren och uppgår nu till 2,6 personer per invånare. I endast fyra län är företagsamheten inom sektorn lägre än i Västerbotten. En starkare utveckling av företagsamheten i välfärdssektorn skulle inte minst kunna bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn i Sverige är kvinnor. Storuman svarar för länets högsta andel företagsamma människor inom välfärdssektorn, med en notering på 4,0 personer per invånare. Länets svagaste företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Åsele och Vilhelmina, som dessutom tillhör de tio kommuner i Sverige med lägst andel företagsamma inom välfärdssektorn. 4

6 2. Fortsatt växande företagsamhet i Västerbotten Företagsamheten i Västerbottens län ökar för sjunde året i rad till nya rekordnivåer. För närvarande uppgår andelen företagsamma människor till 10,7 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år), vilket diagram 1 visar. Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,2 procentenheter. Även bland länets kvinnor och bland de unga ökar företagsamheten i årets mätning. Bland kvinnorna uppgår företagsamheten nu till 5,8 procent av den arbetsföra befolkningen och bland den yngre befolkningen (16 34 år) uppgår företagsamheten till 4,4 procent. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år % 10 % 9,1 % 10,7 % 8 % 6 % 4 % 2 % 4,4 % 5,8 % 3,4 % 4,4 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Förbättrad företagsamhet från svag nivå Antalet företagsamma människor uppgår till knappt i Sverige, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I Västerbotten ökade antalet företagsamma människor med cirka 450 personer under 2015 och uppgår nu till drygt personer, vilket motsvarar 10,7 procent av befolkningen. Länets företagsamhet är dock fortfarande lägre än i de flesta andra län i Sverige, vilket framgår av diagram 2. 5

7 Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16 74 år) per län, år % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,3 % 10,7 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Kvinnornas företagsamhet är klart under det svenska genomsnittet Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 3 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Västerbotten uppgår motsvarande andel till 5,8 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med fjolårets mätning. Företagsamheten bland kvinnorna i Västerbotten är emellertid fortfarande klart under genomsnittet för Sverige (se diagram 3). Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16 74 år) per län, år % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 7,6 % 5,8 % 0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland 2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern år) Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015) arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015). 6

8 Svagt stigande företagsamhet bland de unga De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. Företagsamheten bland de unga ökar försiktigt i Västerbotten och uppgår nu till 4,4 procent av befolkningen. Även bland de unga är företagsamheten fortfarande lägre än i de flesta andra svenska län, vilket vi ser i diagram 4. Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år % 7 % 6 % 5,6 % 5 % 4,4 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industr iorter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 4 4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 7

9 Sorsele Sveriges tillväxtraket i företagsamhet Företagsamheten ökar för närvarande i tolv av länets 15 kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Sorsele, där företagsamheten i åldersgruppen år stiger från 18,1 till 19,2 procent i årets mätning. Sorsele är dessutom Sveriges tillväxtraket vad gäller företagsamhet; inte i någon annan kommun i Sverige har företagsamheten vuxit snabbare än i Sorsele. Till viss del beror den starka ökningen på en sjunkande befolkning, men likväl har antalet företagsamma personer ökat starkt. I absoluta tal har företagsamheten dock ökat mest i Umeå, vilket framgår av tabell 5. Till följd av den starka tillväxten går Sorsele om Bjurholm som länets mest företagsamma kommun. Bjurholm är för övrigt den kommun i länet där företagsamheten minskar mest i år. Sorsele uppvisar dessutom den högsta företagsamheten bland såväl länets kvinnor som den yngre befolkningen. Länets svagaste företagsamhet finner vi i Skellefteå, som också har den lägsta företagsamheten bland kvinnor och bland de unga (se tabell 1). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen, år Kommun Företagsamma (antal) Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Sorsele ,2 % 10,8 % 8,1 % Bjurholm ,0 % 8,5 % 7,1 % Åsele ,1 % 8,8 % 5,4 % Vindeln ,9 % 7,6 % 7,2 % Storuman ,9 % 8,1 % 6,9 % Robertsfors ,9 % 6,4 % 4,6 % Dorotea ,9 % 9,0 % 7,0 % Malå ,4 % 6,1 % 4,4 % Vilhelmina ,4 % 7,8 % 5,0 % Vännäs ,2 % 6,5 % 4,9 % Nordmaling ,0 % 5,5 % 4,2 % Norsjö ,3 % 5,8 % 5,3 % Lycksele ,9 % 5,6 % 4,7 % Umeå ,8 % 5,8 % 4,4 % Skellefteå ,7 % 4,9 % 3,8 % 8

10 Mathias är företagsammast i Västerbotten Han bor längs E45:an i en liten glesbygdsby. Han driver sju företag i två kommuner. Han brinner för inlandet och tror på företagande i de små inlandsorterna. Mathias Bäcklund är vinnare är tävlingen Västerbottens mest företagsamma människa Det är ett spretande företagande, med 27 anställda, som trebarnspappan tillsammans med sambon Deborah i Blattnicksele driver. Två Ica butiker, en VVS-firma, ett fastighetsbolag, reklambyrå för digital produktion på displaytavlor och ett gym i Storuman är inte allt. I mitten av december öppnade Mathias ytterligare ett gym i Sorsele. En topp utrustad anläggning som skulle platsa i vilken stad som helst. Hur hinner du med allt det här? Ditt dygn har väl bara 24 timmar? Planering och ett stort förtroende för mina medarbetare. Jag sköter det övergripande och petar inte i detaljerna, säger Mathias. Juryns motivering: Mathias är en fantastisk förebild och en bra ambassa dör för entreprenör skap. Han har startat och byggt upp ett flertal fina verksamheter och skapat många jobb. Mathias är dessutom en inspirerande idéspruta i sin bygd. Mathias är uppväxt med ett kopparrör i fickan. Men det blev högskolestudier i ekonomi innan han återvände till hembyn och slussades in i pappans VVS firma. När sedan Ica butiken i Blattnicksele hotades med nedläggning antog Mathias utmaningen. Foto: Leif Henningsson En by utan affär riskerar sotdöden. Näst i tur står kanske skolan. Idag blomstrar Blattnicksele. Unga familjer flyttar in och utflyttare tillbaka. Skolan sjuder av liv och turisterna stannar till. Jag är bara en del i gemenskapen. Vi jobbar tillsammans för byns framtid, säger Mathias. Vad är din drivkraft som företagare? Att få se saker utvecklas och att vara delaktig i processen. Hur är det att driva företag i inlandet? Man får ta ett större samhällsansvar. Kraven är lite högre än att bara fokusera på sin verksamhet. Det bästa är närheten till allt. Till kunder, företagskollegor och att man kan vara med och påverka och göra skillnad. Vilka utmaningar har du mött och hur har du tacklat dem? Vi företagare i inlandet har ganska tydliga svårigheter att få låna pengar. Det är ett riktigt tillväxthinder för oss. Vi måste försöka finansiera själv och då tappar man ju fart i tillväxten. Så egentligen finns det ingen lösning eftersom inte bankerna tror på inlandet och oss som bor här. Vad är utmärkande för en företagsam person? En positiv framtidssyn. Du ska vara modig, våga och se möjligheter i utmaningarna. Har du någon förebild? Min egen far. Han har visat att man kan driva företag i inlandet och alltid gett mer än han krävt tillbaka. Men hur späckat schemat än är finns det en sak som varken Mathias eller Deborah ruckar på. Barnen är alltid prio ett. För familjen måste det alltid finnas kvalitetstid, säger Mathias innan han hastar iväg mot nästa nya spännande projekt. 9

11 3. Nyföretagsamheten ökar för andra året i rad Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 5 Nyföretagsamheten i Västerbotten ökar för andra året i rad och uppgår nu till 9,8 nyföretagsamma personer per invånare i arbetsför ålder (16 74 år), vilket är en rekordnotering (se diagram 5). Även bland kvinnor samt bland de unga ökar nyföretagsamheten i länet enligt årets mätning. För närvarande uppgår nyföretagsamheten bland länets kvinnor till 6,8 per invånare, samtidigt som 10,7 per personer i åldern år är nyföretagsamma. Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per invånare, år ,1 8,7 10,7 9, ,3 6,8 Totalt Kvinnor Unga 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Fler nyföretagsamma människor För Sverige som helhet har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per invånare. 5 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas. 10

12 I Västerbotten har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med cirka 140 personer. Antalet nyföretagsamma uppgår därmed till 9,8 personer per invånare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 9,1 per invånare. Länets nyföretagsamhet är högre än i merparten av Sveriges län, men fortfarande lägre än genomsnittet för Sverige i stort, vilket diagram 6 visar. Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per invånare (16-74 år), år ,0 14,0 12,0 10,0 11,0 9,8 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge Ökad nyföretagsamhet bland kvinnorna Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Till skillnad från Sverige i stort ökar nyföretagsamheten bland kvinnorna i Västerbotten i årets mätning, för att nu uppgå till 6,8 nyföretagsamma kvinnor per invånare. Nyföretagsamheten bland kvinnorna i länet är därmed högre än någonsin tidigare, men dock fortfarande lägre än i de flesta andra svenska län (se diagram 7). Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16-74 år), år ,0 10,0 8,0 8,3 6,8 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge 11

13 Stark utveckling av nyföretagsamheten bland de unga I Sverige som helhet valde drygt unga personer (16 34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per invånare. Nyföretagsamheten bland de unga i Västerbotten ökar dock starkt enligt årets mätning. Andelen nyföretagsamma unga uppgår nu till 10,7 per invånare, vilket är något högre än i de flesta andra län (se diagram 8). Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per invånare (16-34 år), år ,0 16,0 14,0 12,4 12,0 10,7 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % Nyföretagsamma människor (per invånare) 12

14 Sorsele har länets starkaste nyföretagsamhet Nyföretagsamheten ökar i åtta av länets 15 kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Sorsele, där andelen nyföretagsamma människor stiger från 11,0 till 17,5 personer per invånare. Nyföretagsamheten växer därmed snabbare i Sorsele än i samtliga svenska kommuner, vilket även var fallet för företagsamheten. Sorsele har nu länets högsta nyföretagsamhet, både totalt sett och bland kvinnor. Nyföretagsamheten bland de unga är dock högre i Bjurholm och Vindeln. Länets lägsta nyföretagsamhet finner vi i Skellefteå, med 9,4 nyföretagsamma personer per invånare, vilket framgår av tabell 2. Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per invånare, år Kommun Genuint nya (antal) Genuint nya (per inv) Inflyttade (antal) Totalt nya (antal) Totalt nya (per inv) Kvinnor Unga Sorsele 24 13, ,5 13,6 18,6 Storuman 52 12, ,9 9,0 17,6 Dorotea 21 11, ,7 9,3 11,7 Malå 27 12, ,5 6,7 15,1 Bjurholm 15 8, ,0 8,9 20,3 Umeå , ,0 9,7 14,1 Vännäs 54 9, ,6 6,5 15,8 Åsele 24 12, ,6 6,5 13,5 Norsjö 30 10, ,6 7,3 13,3 Nordmaling 38 7, ,1 6,7 11,1 Vindeln 33 8, ,1 6,6 19,2 Robertsfors 35 7, ,9 6,5 9,0 Lycksele 74 8, ,7 6,4 13,1 Vilhelmina 32 6, ,3 10,1 14,6 Skellefteå 424 8, ,4 5,9 9,4 13

15 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 6 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 7 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Västerbottens läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till Fler företagsamma inom välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt personer till runt personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per invånare (16 74 år). Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,8 3 2, Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping 6 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014). 7 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. 14

16 I Västerbotten har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med drygt 100 personer, eller cirka 28 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,1 till 2,6 företagsamma personer per invånare. I endast fyra län är företagsamheten inom välfärdssektorn lägre än i Västerbotten, vilket framgår av diagram 10. Sex av tio är kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn i Sverige är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt. Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 2,2 till 2,9 företagsamma kvinnor per invånare i Västerbotten. Enbart i Jönköpings län är andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn lägre (se diagram 11). Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år , , Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn i 13 av 15 kommuner Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 13 av Västerbottens 15 kommuner. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Vindeln, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 1,0 till 2,4 företagsamma personer per invånare. Länets högsta andel företagsamma människor inom välfärdssektorn finner vi i Storuman, med en notering på 4,0 personer per invånare (se tabell 3). Lägst företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Åsele och Vilhelmina, med en notering på 1,0 per invånare. Dessa två kommuner finns tillsammans med Dorotea med bland de tio kommuner i Sverige med lägst andel företagsamma inom välfärdssektorn. 15

17 Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Totalt, 2015 (antal) Totalt, 2015 (per inv) Totalt, 2010 (antal) Totalt, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Storuman 17 4,0 13 3,0 1,1 Umeå 300 3, ,5 0,7 Robertsfors 15 3,1 10 2,0 1,1 Vännäs 18 3,0 15 2,5 0,5 Nordmaling 13 2,6 9 1,8 0,8 Lycksele 21 2,4 21 2,3 0,1 Vindeln 9 2,4 4 1,0 1,4 Bjurholm 4 2,4 6 3,6 1,2 Malå 4 1,8 3 1,3 0,5 Skellefteå 93 1,8 79 1,5 0,3 Norsjö 5 1,7 2 0,6 1,1 Sorsele 3 1,7 2 1,0 0,7 Dorotea 2 1,1 1 0,5 0,6 Vilhelmina 5 1,0 8 1,6 0,5 Åsele 2 1,0 1 0,5 0,5 Flest företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Robertsfors Bland kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i tolv av Västerbottens 15 kommuner. Länets högsta andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Robertsfors, med 4,3 företagsamma kvinnor per invånare. Lägst andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn återfinns i Dorotea, vilket vi kan se i tabell 4. Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Kvinnor, 2015 (antal) Kvinnor, 2015 (per inv) Kvinnor, 2010 (antal) Kvinnor, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Robertsfors 10 4,3 9 3,8 0,5 Vindeln 7 3,8 2 1,1 2,8 Vännäs 11 3,8 7 2,4 1,4 Storuman 7 3,5 7 3,4 0,1 Umeå 152 3, ,5 0,9 Bjurholm 2 2,5 5 6,3 3,7 Sorsele 2 2,5 1 1,1 1,4 Norsjö 3 2,2 2 1,4 0,8 Vilhelmina 5 2,2 6 2,5 0,3 Skellefteå 55 2,2 38 1,5 0,7 Åsele 2 2,2 1 1,0 1,2 Lycksele 9 2,1 9 2,0 0,1 Nordmaling 5 2,1 4 1,6 0,4 Malå 2 1,9 3 2,6 0,7 Dorotea 1 1,2 0 0,0 1,2 16

18 5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverigeoch länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med Sverige- och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år ,5 % 2,2 % 2,0 % 1,7 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg 17

19 Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år ,5 % 3,0 % 2,5 % 2,5 % 2,4 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år ,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 3,1 % 2,0 % 1,0 % 0,6 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år Kommun Företagsamma 2015 (antal) Företagsamma 2014 (antal) Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Umeå ,6 % 5,0 % 5,4 % Sorsele ,4 % 3,6 % 8,3 % Vännäs ,1 % 1,1 % 6,0 % Lycksele ,0 % 3,9 % 3,1 % Norsjö ,8 % 0,0 % 7,3 % Storuman ,4 % 2,5 % 2,6 % Skellefteå ,3 % 0,1 % 2,7 % Dorotea ,8 % 2,7 % 7,7 % Robertsfors ,6 % 0,7 % 10,3 % Malå ,3 % 7,2 % 0,0 % Vilhelmina ,3 % 7,2 % 2,7 % Vindeln ,2 % 1,4 % 2,9 % Bjurholm ,3 % 5,6 % 2,9 % Nordmaling ,5 % 5,7 % 10,9 % Åsele ,5 % 1,2 % 9,7 % 18

20 Avslut Tabell 6. Antal avslutare per invånare, år Kommun Genuina avslutare (antal) Genuina avslutare (per inv) Utflyttade (antal) Utflyttade (per inv) Totalt avslut (antal) Totalt avslut (per inv) Kvinnor Unga Åsele 24 12,1 6 3, ,1 7,6 5,8 Bjurholm 13 7,7 10 5, ,6 14,0 12,2 Malå 22 9,9 7 3, ,1 11,4 6,7 Nordmaling 52 10,3 13 2, ,9 10,0 8,2 Dorotea 20 10,6 4 2, ,7 7,0 5,8 Storuman 40 9,4 10 2, ,8 7,0 7,9 Sorsele 16 9,0 4 2, ,3 9,9 8,3 Vindeln 23 6,1 18 4, ,8 7,7 11,1 Robertsfors 37 7,6 12 2, ,1 6,9 7,5 Vilhelmina 40 8,2 8 1,6 48 9,9 4,8 7,0 Umeå 659 7, , ,6 7,0 8,1 Vännäs 37 6,1 17 2,8 54 9,0 5,8 6,5 Norsjö 17 5,8 8 2,7 25 8,5 7,3 4,8 Skellefteå 361 6,9 64 1, ,1 5,9 5,1 Lycksele 49 5,6 16 1,8 65 7,5 4,2 6,7 19

21 6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. ( ). Eurostat (2015). European Labour Force Survey ( ). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. BINARY/Metodbeskrivning ( ). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a ( ). 20

22 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016