BUDGET 2011 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Transkript

1 FÖR EN HÅLLBAR STOCKHOLMSREGION BUDGET 2011 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FÖR EN HÅLLBAR STOCKHOLMSREGION... 4 KLIMAT... 5 HÅLLBARHETSREDOVISNING... 6 HÄLSOEKONOMI... 6 UPPHANDLINGAR... 7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 8 DEMOKRATI... 8 JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET... 8 TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA... 9 PERSONALPOLITIK... 9 SAMVERKAN KOLLEKTIVTRAFIK TRÄNGSELAVGIFTER SOM STYRMEDEL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÄGANDE- OCH DRIFTSFORMER I VÅRDEN AKUTSJUKVÅRD OCH HÖGSPECIALISERAD REGIONSJUKVÅRD RÄTTVISA ERSÄTTNINGSSYSTEM INVESTERINGAR NYA KAROLINSKA SJUKHUSET, NKS EN REGION FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (FOUU) HÄLSOPEDAGOGISKT CENTRUM MILJÖRELATERAD OHÄLSA BARNENS MILJÖ OCH HÄLSA MILJÖEXPONERINGAR ENLIGT FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN MILJÖKÄNSLIGA SKA UTREDAS VID NY FORSKNINGSENHET NATURBRUKSGYMNASIET BERGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN EN TILLGÄNGLIG VÅRD PÅ RIKTIGT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ORGANISATION HÄLSOVAL STOCKHOLM TILLGÄNGLIG VÅRD FÖR ALLA HÄLSOCENTRALER HÄLSOVALSGARANTI HÄLSOCENTRALER FÖR BARN OCH UNGA VUXNA FAMILJECENTRALER HÄLSOCENTRALER FÖR ÄLDRE REHABILITERING/HABILITERING FÖR BARN I NÄRVÅRDEN TILLGÄNGLIG KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGA LOKALER FOKUS PÅ JÄMSTÄLLDHET OCH FOLKHÄLSA... 20

3 SAMVERKAN MELLAN SJUKVÅRD OCH KOMPLEMENTÄRMEDICIN FÖREBYGG FOLKSJUKDOMAR HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS OCH SJUKVÅRD PSYKISK HÄLSA OCH PSYKIATRI TIDIGA INSATSER FÖR UNGA VUXENPSYKIATRIN MELLANVÅRDSFORMER BEHÖVER UTVECKLAS ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA OCH GEROPSYKIATRI BEROENDEVÅRD OCH SPRUTBYTE HABILITERING, REHABILITERING OCH HJÄLPMEDEL HABILITERING FÖR BARN FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA SAMORDNADE INSATSER FÖR VUXNA REHABILITERINGSGARANTI INOM ALLA DIAGNOSOMRÅDEN HJÄLPMEDEL HJÄLPMEDELSGUIDEN FRÅN FORSKNING TILL PRAKTIK MUN- OCH TANDHÄLSA VÅRDTAGARE I BEHOV AV SÄRSKILT POLITISKT STÖD TILLGÄNGLIG BARNSJUKVÅRD TILLGÄNGLIGHET FÖR ENSAMFÖRÄLDRAR TILLGÄNGLIGHET FÖR PAPPERSLÖSA TILLGÄNGLIG IVF-VÅRD HBTQ-TILLGÄNGLIG VÅRD TILLGÅNG TILL GOD MAT TILLGÄNGLIG CANCERVÅRD TILLGÄNGLIG NJURSJUKVÅRD TILLGÄNGLIG BEHANDLING VID SMÄRTA I MUSKLER OCH LEDER TILLGÄNGLIG HJÄRTSJUKVÅRD TILLGÄNGLIG STROKEVÅRD TILLGÄNGLIG VÅRD MOT ÄTSTÖRNINGAR TILLGÄNGLIG EPILEPSIVÅRD TILLGÄNGLIG ASTMA- OCH ALLERGIVÅRD TILLGÅNG TILL HOSPICE TILLGÄNGLIG SPECIALISTVÅRD FÖR MULTISJUKA ÄLDRE TILLGÅNG TILL SPECIALISTMOTTAGNING FÖR ME/KRONISKT TRÖTTHETSSYNDROM, KEMISK KÄNSLIGHET OCH DENTAL OHÄLSA TILLGÅNG TILL STÖD VID VÅLD I NÄRA RELATIONER TILLGÄNGLIG FÖRLOSSNINGSVÅRD TILLGÅNG TILL LÄKEMEDEL OCH ANNAN BEHANDLING TILLGÄNGLIG E-HÄLSA KOLLEKTIVTRAFIKEN TRAFIKNÄMNDEN NÖJDA RESENÄRER JÄMSTÄLLD KOLLEKTIVTRAFIK CYKEL I KOLLEKTIVTRAFIKEN INVESTERA FÖR ÖKAD ANDEL KOLLEKTIVRESENÄRER PERSONALENS ARBETSMILJÖ ENKLA OCH ENHETLIGA TAXOR ÖPPNA SPÄRRSYSTEM TILLGÄNGLIGT FÖR ALLA SJÖTRAFIKEN NY TEKNIK MILJÖPARTIET VILL PRÖVA AUTOMATBANOR Sidan 2 av 43

4 SPÅRBILAR FÄRDTJÄNSTEN INVESTERINGAR KULTUR FILMREGION STOCKHOLM- MÄLARDALEN LÄNSUPPDRAGEN FORSKNINGSPROJEKTET KULTUREN I VÅRDEN - VÅRDEN SOM KULTUR HÄLSOPEDAGOGISK TEATER LANDSTINGETS FASTIGHETER MINSKAD ENERGIANVÄNDNING GRÖN SAMHÄLLSPLANERING MINSKA SÅRBARHETEN TRÄNGSELSKATT OCH INGEN FÖRBIFART GER EN GRÖNARE REGION GODSTRAFIK REGIONPLANERING NYA MÅL FÖR REGIONENS OCH MÄLARDALENS UTVECKLING GMO-FRI REGION NORRA OCH SÖDRA LÄNET - FRÅN OBALANS TILL BALANS UTVECKLINGEN AV NORRA STATIONSOMRÅDET STÄRK DE GRÖNA KILARNA ARLANDA STOCKHOLMS SKÄRGÅRD KULTUR I REGIONPLANERINGEN BILAGOR: BILAGA 1, AVGIFTSLISTA BILAGA 2, TABELLVERKET Sidan 3 av 43

5 FÖR EN HÅLLBAR STOCKHOLMSREGION Miljöpartiets mål är att landstinget ska bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling. Det kräver ett systemskifte i synen på landstingets verksamhet. Miljö- och hälsotänkande ska genomsyra allt arbete. Stockholmsregionen ska växa på ett hållbart sätt med utbyggd kollektivtrafik istället för fler motorvägar. Grönområden ska bevaras och skärgården kunna leva året runt. Vi tycker också att Stockholms län är stort nog att fungera som en egen region. Hälso- och sjukvården behöver arbeta mycket mer med att förebygga fysisk och psykisk ohälsa. Idag finns stora skillnader i hälsa beroende på var i Stockholmsregionen du bor. Hälsovalet, Miljöpartiets alternativ till alliansens vårdval, är ett kraftfullt verktyg för att motarbeta dessa skillnader och uppnå en större jämlikhet i hälsa inom regionen. Användningen av fossila bränslen måste på sikt upphöra. Spridningen av långlivade kemikalier och läkemedel i naturens kretslopp och Mälaren ska minimeras. Landstingets upphandlingar ska vara socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbara. I den gröna budgeten för 2011 föreslås en skattehöjning om 17 öre. Det ger cirka 721 miljoner kronor mer till kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården än alliansens budget Vi vill att landstinget ska bli: Klimatsmart. Planering ska börja 2011 för att nå målet ett fossilbränslefritt landsting senast år 2020 och ett fossilbränslefritt Stockholms län år Hälsosamt. Det sker genom hälsofrämjande regional planering, mer resurser till att stärka hälsan i områden med låg hälsostatus, ett mer förebyggande arbetssätt inom hälso och sjukvården och en utökad kollektivtrafik tillgänglig för fler. Tillgängligt och ickediskriminerande. Kollektivtrafiken ska byggas ut kraftigt och ställa om till ett öppet och välkomnande system med bättre service och enhetstaxa. Hälso- och sjukvården ska bli väl tillgänglig för alla invånare på lika villkor. Sidan 4 av 43

6 KLIMAT Ett koldioxidneutralt Stockholms län ger stockholmarna en bättre hälsa och renare luft. Vi hushållar med Stockholms vackra grönområden och vattenmiljöer. Landstinget ska ta initiativ till en regional klimat- och sårbarhetsutredning och samarbeta med kommuner, näringsliv och myndigheter mot målet att hela Stockholms län ska vara fossilbränslefritt Vårt mål är att alla landstingets verksamheter ska vara fossilbränslefria till En plan för arbetet ska tas fram Vi föreslår att miljöavdelningen omvandlas till en hållbarhetsenhet som får resurser att leda arbetet. Miljöpartiet avsätter 17 mkr till enheten som också ska utreda behovet av en klimatfond. I Stockholms regionala utvecklingsplan (RUFS 2010) finns klimatmål och förslag till åtgärder för att nå dem. Det är positivt, men ambitionen i utvecklingsplanen är fortfarande för låg. Det kommer att krävas insatser på alla nivåer för att minska utsläppen av växthusgaser så att utvecklingen inte skenar iväg, och anpassa samhället till förändrade klimatbetingelser. I flera sektorer krävs helt nya förhållningssätt eller till och med paradigmskiften. 1 Ökat resande med kollektivtrafik i hela länet är den enskilt viktigaste miljö- och klimatinsats som Stockholms läns landsting kan göra. Den miljard som Miljöpartiet i Stockholms stad budgeterat till förbättringar inom SL: s trafik används till investeringar för en snabbare utbyggnad av spårtrafik och en satsning på båtpendling i Stockholms stad. Medlen ska kunna avropas från Stockholms stad när Trafiknämnden presenterar en investeringsplan. Landstingets fordon ska drivas med förnybara bränslen. Sambandet mellan produktionen och transporterna av mat och klimatpåverkan behöver uppmärksammas mer i landstingets upphandlingar. Att patientmaten baseras på närproducerade och ekologiska råvaror som tillagas på sjukhusen är bättre för patienter och miljö än de storköksproducerade måltider som serveras idag. Narkosgaser gör stor klimatpåverkan. Kunskapen är relativt ny och en analys behövs av hur stor påverkan är och hur de olika gaserna ska kunna fångas in och spjälkas ner. Landstinget ska också försöka ta fram behandlingsalternativ till dessa gaser. I landstingets kommande Miljöprogram Steg 6 måste ambitionerna höjas för att på allvar komma till rätta med länets miljögifter, buller och utsläpp av växthusgaser. Forskning och utvecklingsarbete för nya metoder som minskar utsläpp och föroreningar måste bli en del av det förebyggande arbetet. Landstinget ska ta initiativ till en klimat- och sårbarhetsutredning, samarbete ska byggas upp med kommuner, näringsliv och myndigheter med målet att Stockholms län ska bli fossilbränslefritt till De verksamheter som ännu inte genomfört en kartläggning och antagit strategier för hur åtgärder kan vidtas ska skyndsamt genomföra detta. Delmålen ska vara uppföljningsbara och ingå i landstingets årliga redovisning. 1 RUFS 2010 Utställningsförslaget sidan 29 Sidan 5 av 43

7 HÅLLBARHETSREDOVISNING För att uppnå en hållbar utveckling krävs ett systematiskt arbete på alla nivåer inom alla olika områden i landstinget. Till hjälp för detta arbete kan exempelvis GRI (Global Reporting Initiativ) och/eller ISO användas. Vilka metoder för hållbarshetsredovisning som passar Stockholms läns landsting bäst behöver utredas. GRI är en vägledning för hållbarhetsrapportering som blivit standard. En vidareutveckling av den sker nu inom flera områden bl.a. lyfts genusaspekten in, vilket innebär att analyser görs av de olika konsekvenser som fördelningen av skattemedel får för kvinnor respektive män. Syftet är skattemedlen ska fördelas mer rättvist utifrån de behov som finns. Även påverkan på samhällsutvecklingen och mänskliga rättigheter lyfts fram i GRI. ISO är en ny internationell standard för socialt ansvarstagande rörande företag och organisationer, som ska bidra till en långsiktig hållbar utveckling inom miljömässiga, rättsliga, kulturella, politiska, ekonomiska och organisatoriska förhållanden. Den möjliggör för landstinget att göra mer än vad lagen kräver och att i alla ovan nämnda sammanhang arbeta för ett arbetssätt och efterlevnad inom och utom sin egen organisation, t.ex. då det gäller upphandling, kommunikation och ledningssystem. Miljöpartiet vill att landstinget inrättar ett hållbarhetskansli med samlade resurser för systematiskt arbete med hållbarhetsfrågor och genusbudgetering. Särskilda budgetmedel avsätts för ett projekt med målet att införa hållbarhetsredovisning i hela landstingets verksamhet. Hållbarhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser. En utredning ska tillsättas för att bedöma vilken standard landstinget ska använda. Vi föreslår att de anställda som idag finns centralt i landstinget för att arbeta med jämställdhet, jämlikhet, ickediskriminering och analys av könsuppdelad statistik ska ingå hållbarhetskansliet tillsammans med bl.a. miljöavdelningen. Kansliet förstärks också med en jämställdhetsstrateg och den personal som arbetar med handlingsprogrammet för våldsutsatta kvinnor. HÄLSOEKONOMI Miljöpartiet vill att hälsoekonomiska analyser ska göras vid budgetering och resultatuppföljning i landstinget. Hälsoekonomi innebär att man beräknar hur satsningar på hälsofrämjande och förebyggande insatser lönar sig i ekonomiska termer ur ett större samhällsperspektiv. Hälsoekonomisk redovisning ger en överblick och hjälper landstinget att planera för helheten. Vid olycksfallsprevention kan kostnaderna belasta kommunen medan vinsterna hämtas hem inom hälso- och sjukvården. Vid rehabiliteringsinsatser däremot är det landstingen som har kostnaderna medan kommuner och arbetsgivare får vinsterna i form av friskare invånare. Hälsovinster i form av upplevd livskvalitet och förbättrad privatekonomi tillfaller individen. Några exempel: Hälsoinformation till en kostnad av 1 krona gav 5 kronor i minskade samhällskostnader. Preventionsprogram kring alkohol gav vinst på 5,6 kronor per satsad krona. Sidan 6 av 43

8 Skadeprevention för 10 miljoner kronor gav 10 miljoner kronor i minskade hälso- och sjukvårdskostnader samtidigt som arbetsgivarna minskade sina kostnader med miljoner kronor 2. Infektioner med MRSA (multiresistenta bakterier) slukar 100-tals miljoner årligen och förebyggande verksamhet ser ut att vara mycket lönsam 3, 4. Enligt en beräkning kan man spara 252 miljoner per år i Stockholms läns landsting genom ett bra smittskyddsarbete och genom försiktighet vid antibiotikaanvändning. 5 UPPHANDLINGAR Stockholms läns landsting är en av Sveriges största upphandlare. Genom att ställa krav när det gäller sociala förhållanden, hälsa och miljö ska landstinget driva på utvecklingen mot en hållbar produktion av varor och tjänster. Vi vill se krav på energival, transportval och materialval utifrån miljö-, hygienaspekter och livscykelanalys. Vi vill också införa en antidiskrimineringsklausul. Företag som diskriminerar ska riskera att förlora sina avtal. Vid stora upphandlingar ska politikerna besluta om förfrågningsunderlag, kravspecifikation och val av leverantör. Landstinget ska köpa en större andel ekologisk och närproducerad mat. Genmodifierade varor (GMO), industriellt framställda transfetter och kosmetiska tillsatser ska inte förekomma. Omställningen ska ske inom befintliga budgetramar. Stockholms läns landstings upphandlingspolicy ska revideras så att etiska och sociala krav alltid ställs vid upphandlingar. Det gemensamma arbetet som Stockholms läns landsting haft med Region Skåne och Region Västra Götaland kring sociala upphandlingskrav ska fortsätta vidgas. Samarbetet med övriga regioner om upphandling när det gäller krav på miljö, etiska och sociala faktorer ska också fortsätta utvecklas. Att leverantörerna verkligen följer de krav landstinget ställer ska följas upp bättre. När vårdtjänster upphandlas måste landstinget ta hänsyn till vårdsamband och samverkan mellan olika vårdgivare. Lika viktigt är patientens valfrihet. Längre kontraktstider och ökad flexibilitet är nödvändigt för att uppfylla patienternas behov av kontinuitet. LOV (Lov att välja - Lagen om valfrihetssystem) innebär att det nu finns ett juridiskt hållbart alternativ till LOU (Lagen om offentlig upphandling). Därmed kan vårdgivare auktoriseras och arbeta åt landstinget utan betungande upphandlingsprocedurer. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att landstingen själva får bestämma om och när LOV ska tillämpas. Hälsoval Stockholm, som är Miljöpartiets alternativ till Vårdval Stockholm, innebär auktorisation enligt LOV. 2 Förebygga eller bota, Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 3 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting miljoner per år i SLL, uppskattade kostnader enligt en beräkningsmodell framtagen i Örebro, där varje MRSA-fall kostar 1 miljon per år vid vård i vårdboende. Sidan 7 av 43

9 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Landstingsfullmäktige ska få en mer kontrollerande och styrande roll genom att fatta beslut om kvartalsrapporter. Halvårsrapportering räcker inte för att den politiska styrningen ska fungera på ett bra sätt. Arbetet med att få fram nyckeltal för att bedöma verksamheternas kvalitet ska skyndas på. Uppföljning och utvärdering i landstinget ska göras tydligare utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Även hälsoekonomiska rapporter ska läggas fram i landstingsfullmäktige. Resultaten ska jämföras med insatser i andra samhällssektorer. Det ger underlag för samverkan mellan landsting, kommuner och andra huvudmän. Ny kunskap blir då synlig som gör att nya åtgärder kan sättas in. DEMOKRATI Demokratins arbetsformer måste ständigt omprövas. Dialogen med invånarna i Stockholms län behöver därför öka. Det är viktigt att de folkvalda är goda företrädare för medborgarna. Det handlar om delaktighet men också om att inte missbruka den maktposition som ett politiskt uppdrag innebär. Många människor ska ha möjlighet att delta i den politiska processen. Medborgardialoger bör införas inom alla landstingets ansvarsområden för att stärka det demokratiska inflytandet. Rådslag ska prövas som metod för att ta del av medborgarnas direkta synpunkter i vissa ärenden. Ett sätt att väcka intresset för politik är att genomföra ett ungdomsting. Förslagsvis kan ungdomar från årskurserna 1-3 i gymnasieskolan bjudas in. Ett ungdomsting ska genomföras under 2012, planering startar JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET Landstingets service till invånarna ska vara jämlik, jämställd och aldrig diskriminerande. Arbetet ska följas upp i hållbarhetsredovisningar. Kunskapen om genusskillnader och ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper med olika ekonomi och sociala förhållanden har ökat. Det innebär att landstingets resurser måste omfördelas utifrån hur behoven ser ut. Ojämlikheten i hälsa innebär att hälsofrämjande insatser måste anpassas efter olika behov. Genusperspektivet ska uppmärksammas inom hälso- och sjukvården, regionplaneringen och kollektivtrafiken. Landstinget ska arbeta aktivt med antidiskrimineringsfrågorna. VÄRDEGRUND OCH BEMÖTANDE Värderingar, attityder, erfarenheter och kunskaper påverkar hur vi bemöter våra medmänniskor. Landstinget har fastställt en värdegrund som gäller hälso- och sjukvården. Den behöver omarbetas så att hela landstingets verksamhet omfattas. Det ska tydligt framgå i värdegrunden att den utgår från de mänskliga fri- och rättigheterna och inga grupper får diskrimineras. År 2014 ska värdegrunden vara en del av landstingets hållbarhetsredovisning. Jämställdhets-, barn-, äldre-, antidiskriminerings- och funktionshinderperspektiven ska särskilt beaktas i detta arbete. För att bemötandet ska bli bra behövs också vidareutbildning av all personal inom landstinget. Sidan 8 av 43

10 Arbetet som berör barns villkor ska ske utifrån Barnkonventionen. För människor med funktionsnedsättningar ska arbetet bedrivas enligt vad som står i Stockholms läns landstings Handikappolitiska program. Mäns våld mot kvinnor ska motverkas i enlighet med Stockholms läns landstings Handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Utbildning i hbtq-frågor 6 ska ske inom all landstingets verksamhet med syftet att komma bort från värderingar som utgår från heterosexuella normer. Värdegrunden ska också uppmärksamma hur genus kan påverka bemötande och behandling av kvinnor/män och flickor/pojkar. TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA Tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning behöver stärkas. Ett nytt mål om tillgänglighet för alla ska tas fram. Landstingsstyrelsen ska utifrån det nya målet ge nämnder, styrelser och bolag nya och kraftfulla direktiv för att skynda på arbetet med tillgänglighet för personer med alla slag av funktionsnedsättningar. PERSONALPOLITIK Stockholms läns landsting ska ha en arbetsmiljö som främjar hälsa och trivsel hos personalen. Friskvård på arbetstid, friskvårdsbidrag och satsningar på individuellt utformad rehabilitering ska finnas liksom fortbildning och utveckling av ny kunskap. Målet för Miljöpartiet är en kortare normal arbetstid för alla. Reformen genomförs stegvis. Första steget innebär en kortare nattarbetstid. I nästa steg ska arbetstiden i landstinget stegvis kortas för dem med fysiskt och psykiskt särskilt tunga arbetsuppgifter. Landstinget ska utveckla olika arbetstidsmodeller som är anpassade till personalens önskemål t.ex. att satsa på arbetsbyten och mentorskap. Osakliga löneskillnader ska utjämnas. Chefer ska utbildas i sin roll och få stöd regelbundet. Chefer ska ha god kompetens i hälso-, jämställdhets-, diskriminerings-, jämlikhets- och bemötandefrågor. Verksamheter inom rehabiliteringsområdet grön hälsa och rehabilitering, natur och djur i vården ska också erbjudas personalen. Landstinget ska, tillsammans med de fackliga organisationerna och personalen, ta fram förslag om större självbestämmande i verksamheterna. Stockholms läns landsting behöver satsa mer på nyrekrytering av personal med målsättningen om ökad jämställdhet och anpassa rekryteringen utifrån behovet av olika yrkeskompetenser och behovet av specialiseringar inom vården. Fler män behövs inom omvårdnadsyrkena. Ekonomiskt utrymme ska avsättas för lönekompensation utifrån de avtal som förhandlas fram för att undvika nedskärningar i verksamheten. Lönerna i landstingets verksamheter ska vara jämställda. Även privata entreprenörer ska rapportera in könsuppdelad lönestatistik. Jämförelser av lönenivåer ska ske i faktiska krontal, inte enbart i procent. 6 hbtq är en förkortning för homo- och bisexuella, trans- och queerpersoner Sidan 9 av 43

11 SAMVERKAN Landstingets arbete i samordningsförbund ska utvecklas. Modeller för mer systematisk samverkan mellan landsting och kommun ska tas fram och flera nya samordningsförbund för rehabilitering ska bildas med länets kommuner. Samverkan är särskilt viktigt i folkhälsoarbetet, i hälso- och sjukvårdsverksamheten, inom omsorgen, äldrevården, psykiatrin och beroendevården. Samverkan ska också kunna ge ersättning i primärvårdsavtal. Samverkan är förstås också viktigt när det gäller kollektivtrafiken och andra kommunikationsfrågor. Kunskap om de lokala förhållandena för olika trafikslag finns ute i kommunerna och stadsdelarna. KOLLEKTIVTRAFIK Den nya trafiknämnden ska utgå från vad som främjar ett hållbart och jämlikt samhälle med god hälsa. En hälsofrämjande kollektivtrafik är miljövänlig, trygg och tillgänglig. Miljöpartiet satsar på nya förbindelser, lägre taxor och högre kvalitet. Stockholms läns landsting ska bygga ut kollektivtrafiken med fler bussar, spår och båtar. Vi behöver bygga nytt på tvären genom länet i Stockholms kranskommuner. Vi ska också pröva nya tekniska lösningar. Ett ökat trafikutbud, låga enhetliga taxor, bättre underhåll och en omställning till ett mer välkomnande och tillgängligt trafiksystem utan spärrar kommer att göra att det kollektiva resandet ökar. TRÄNGSELAVGIFTER SOM STYRMEDEL Trängselavgifter som leder till minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik är i praktiken ett styrmedel som förbättrar både hälsan och miljön, samtidigt som ekonomin förbättras. Miljöpartiet vill att trängselavgifterna till 95 procent ska användas för att förbättra kollektivtrafiken och inte som idag, till biltrafiken. Istället för de planerade motorvägarna Förbifart Stockholm och Österleden vill vi att alternativa planer tas fram i landstinget som visar hur de statliga miljökvalitetsmålen kan nås med nya satsningar på kollektivtrafik. I en rapport från SIKA 7 finns förslag på nya spårdragningar som ger den önskade effekten. Dessa förslag ska kompletteras med förslag på järnvägssatsningar och nya logistikcentraler för gods norr och söder om Stockholms stad. Det behövs ett bättre utnyttjande av Stockholms vattenvägar både för tungt gods och persontrafik. Stockholms läns landstingsstyrelse ska arbeta emot byggandet av Förbifart Stockholm. 7 SIKA Statens institut för kommunikationsanalys Sidan 10 av 43

12 Den ökade trängseln på Essingeleden måste hanteras, annars riskerar leden att helt korka igen eller att vibrera sönder. Landstinget ska uppvakta regeringen om att trängselavgifter ska införas på Essingeleden den första juli 2011 och kompletteras med ett förbud för tung trafik under rusningstid. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvården ska bedrivas utifrån patienternas behov och vara solidariskt finansierad via skattemedel. Vården ska inte bota sjukdomar utan också förebygga ohälsa och försöka förhindra att sjukdom uppstår. Hälso- och sjukvården ska se människan som en helhet där både psykologi och biologi vägs in. Även odontologin 8, tänderna, är en viktig del. ÄGANDE- OCH DRIFTSFORMER I VÅRDEN Akutsjukhusen ska i huvudsak ägas och drivas i offentlig regi för att garantera helhetssyn och samhällsansvar. De hålls därmed samman som en helhet och krav kan ställas på samverkan och uppföljning. S:t Görans sjukhus ska gå till förnyad upphandling då avtalet går ut SLL ska ha rätt att lägga egenregi anbud. För all annan vårdverksamhet är det bra med mångfald, det vill säga den kan utföras i olika driftsformer: bolag, ideell förening, kooperativ eller stiftelse. Det är viktigt att eventuella ekonomiska överskott går tillbaka till vården för att förbättra verksamheten och inte användas till vinstutdelning till aktieägare det gäller såväl privat som offentligt driven vård. Villkoren ska vara likvärdiga oavsett driftsform för all vård som betalas med våra skattemedel. För att detta ska bli möjligt krävs en översyn av lagstiftningen som reglerar vinsthantering i vårdbolag som finansieras med skattemedel. Det är viktigt att landstinget vid upphandling är för en fri konkurrens, vilket omfattar både privata och offentliga utförare. LOV eller LOU ska inte användas som ett privatiseringsverktyg i så stor utsträckning att det blir obalans mellan andelen privat och offentligt driven sjukvård. Var de olika vårdområdenas balanspunkt mellan privat och offentligt driven verksamhet befinner sig behöver analyseras närmare av landstingsstyrelsen. Privata vårdgivare med offentlig finansiering ska behandlas på samma sätt som vårdgivare i landstingsregi vad det gäller uppföljning av hur avtal följs och hur landstingets policys följs. Detsamma gäller frågor om patientsäkerhet och samverkan. Privata vårdgivare ska delta i arbetet med gemensamma journalsystem. AKUTSJUKVÅRD OCH HÖGSPECIALISERAD REGIONSJUKVÅRD Många får vänta för länge på vård i Stockholms län. Akutsjukhusen får ett fortsatt tydligt uppdrag att minimera väntetiderna vid akutmottagningarna. Sjukhusen får också ansvar för att hantera alla vårdgarantifrågor så att väntetiderna förkortas. 8 Odontologi = läran om tändernas och deras sjukdomar Sidan 11 av 43

13 Planeringen inför fördelningen av specialiteter mellan Karolinska sjukhuset i Huddinge och Karolinska sjukhuset i Solna måste föregås av en öppen diskussion för att nå bästa möjliga förankring. Det är viktigt att patientperspektivet är utgångspunkten för de beslut som fattas. Styrningen av akutsjukhusen måste förbättras och styrelsernas beslutsordningar förtydligas. Ägarstyrningen ska utredas vidare liksom hur kompetensen ska se ut i sjukhusstyrelserna. Beslutsprocesserna avseende sjukhusavtalen ska förtydligas för att säkra den demokratiska ägarstyrningen. RÄTTVISA ERSÄTTNINGSSYSTEM Vårdens tillgänglighet och innehåll påverkas av hur ersättningssystemen till vårdgivarna är utformade. Ersättningssystemet ska utvecklas så att de stödjer hälsofrämjande insatser i områden med låg hälsostatus samt de vårdinsatser som stämmer överens med riksdagens beslut om prioriteringar. Ersättningen ska också främja god kvalitet och avspegla vårdtyngden. I primärvården innebär det bland annat att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer s.k. CNI (Care need index) och hur olika diagnoser kan graderas för att mäta behovet av insatser s.k. ACG (Adjusted Clinical Groups) som baseras på diagnoser, ålder och kön. Även hur patienten själv bedömer sitt hälsotillstånd ska tillmätas en betydelse i ersättningssystemet. Vid behov kan även funktionsklassificering till exempel enligt ICF 9 utgöra en grund för en mer rättvis ersättning till vårdgivaren. Relationen mellan fast och rörlig ersättning i primärvården kan se olika ut beroende på vårdnivå. Kvalitetsersättningens konstruktion och krav behöver också preciseras ytterligare och möjlighet till ev. sanktioner när man inte kan uppfylla kraven ska utredas. Kvaliteten i primärvården ersätts genom en målrelaterad del där målen tas fram av vårdgivare och beställare gemensamt. Målen ser olika ut beroende på verksamhet men gemensamt för alla är patientupplevd hälsovinst. INVESTERINGAR Landstinget står inför mycket stora investeringsbehov de närmaste 20 åren både inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik med projekt som Nya Karolinska Sjukhuset och en lång rad spårutbyggnader. Det krävs en god investeringsplanering för att göra alla satsningar hållbara och generationsneutrala. Stockholmsregionen står inför en rad nödvändiga investeringar i spårutbyggnad. Landstinget behöver bli bättre på att förhandla med staten om medel till ny infrastruktur. Godstransporterna måste moderniseras så att godset går på järnväg eller med fartyg. Under kommande femårsperiod ska landstinget handla upp matproduktionen till alla sjukhus. Miljöpartiet vill förändra inriktningen på patientkosten med tillagningskök vilket kommer kräva investeringsmedel. I ett första steg ska kosten vid Södersjukhuset och Dalens sjukhus handlas upp enligt nya kostkriterier. 9 ICF, International Classification of functioning = den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa, antagen av WHO år 2001 Sidan 12 av 43

14 Sjukvården står inför höga investeringar och reinvesteringar på länets sjukhus. En plan ska skyndsamt tas fram för att strategiskt fastställa hur dessa investeringar ska ske och var dessa ska göras. Detta ska ske utifrån en analys av ett ökat behov av vårdplatser beroende på befolkningsökning, var i länet dessa kommer att bosätta sig, nya uppgifter för länets akutsjukhus beroende på nybyggnationen av NKS, samt fastställande av Karolinska Huddinge som en del av universitetssjukhusvården. NYA KAROLINSKA SJUKHUSET, NKS Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna ska byggas och investering kommer att hanteras inom ramen för en s.k. OPS-lösning 10. Universitetssjukhus är en statlig angelägenhet när det gäller forskning och utbildning. NKS kommer att ge vård både till länets invånare och till patienter från andra län. Det är därför inte rättvist att låta invånarna i Stockholms län stå för hela investeringskostnaden. NKS ska bli en modell för ett Hälsofrämjande sjukhus enligt WHO: s koncept. NKS ska bli världsledande i hälsofrämjande arbete samtidigt som den högspecialiserade vården fortsätter utvecklas. Hälsofrämjande design ska användas utomhus och inomhus och grönområden ska anläggas invid sjukhuset. Kostförsörjningen på sjukhuset ingår inte i OPS-upphandlingen. Det är bra eftersom det ökar landstingets möjlighet att påverka hur mathållningen ska ordnas. Maten är en del av den medicinska vården och omvårdnaden. Det är viktigt att sjukhuset har egna tillagningskök för att på bästa sätt ta tillvara fördelarna av god, näringsriktig och nylagad mat av färska och miljöanpassade råvaror. Lokala kök behövs också för att snabbt kunna laga mat som är anpassad till den enskilde patientens behov. EN REGION Stockholms län växer med över invånare per år. Länet är därmed redan tillräckligt stort för att vara en egen region. En utveckling av landstinget till en region med ett direktvalt regionparlament ökar demokratin och medföra en decentralisering av uppgifter från staten. Det är positivt för näringslivsutveckling, utbildning och infrastruktur. Det är viktigt att öka samarbetet mellan regionerna. Det bör även ske genom konkreta avtal t.ex. kring kollektivtrafiksamarbete och utbildning. FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (FOUU) Det hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra all landstingsfinansierad forskning, utveckling och utbildning. Det gäller alla verksamheter, från trafikplanering till hälso- och sjukvård. Det är viktigt att olika forskningsmetoder används och tillåts samverka. Det vetenskapliga fältet behöver breddas och samverkan mellan olika forskningsområden eller discipliner behöver växa fram. På det sättet kan man gemensamt analysera hur helheten fungerar istället för att hamna i onödiga vetenskapliga kontroverser. 10 OPS betyder offentlig, privat samverkan Sidan 13 av 43

15 Miljöpartiet vill göra det möjligt för olika forskningsområden och dicipliner att samverka och stimulera användningen av flera olika forskningsmetoder för att få ett helhetsperspektiv. Det vetenskapliga fältet behöver breddas. På det sättet kan en gemensam analys av hur helheten fungerar nås istället för onödiga vetenskapliga kontroverser. Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, toxikologisk och epidemiologisk forskning, naturvetenskap och beteendevetenskap måste kunna mötas. Naturvetenskapen, humaniora och samhällsvetenskap behöver nära samverkan. En ny typ av multidisciplinära forskningsprojekt ska skapas. Multidisciplinär samverkan ska sökas med olika institutioner både nationellt och internationellt. Det som idag anses vara en vetenskaplig sanning kan redan imorgon ha ändrats till någonting som man tidigare trott. Därför är det viktigt med ödmjukhet inför vad vi inte vet idag. Försiktighetsprincipen ska tillämpas när de vetenskapliga svaren ännu saknas om misstänkt hälsoskadliga produkter och exponeringar. Försiktighetsprincipen gäller inom miljöområdet med borde tillämpas också inom hälso- och sjukvården. Funktionsmedicinen, där man arbetar för att upptäcka biokemiska funktionsstörningar innan de visar sig som sjukdom, måste få större utrymme inom den medicinska forskningen (styrning). Det gäller även det nya kunskapsområdet ortomolekylär medicin 11 NOT SAKNAS [14] som utgår från människans biokemi och näringsbehov. Forskningsområden som idag är underutvecklade ska prioriteras av landstinget såsom: Klimatets påverkan på hälsa och samhällsplanering, hälsofrämjande- och förebyggande hälso- och sjukvård, omvårdnad, psykiatri och psykoterapi, vård i livets slutskede, rehabilitering, näringslära, komplementär- och alternativmedicin samt arbets- och miljömedicinska frågeställningar Miljöpartiet ser gärna ett forskningsprojekt där man utvärderar alternativ till läkemedel vid livsstilssjukdomar som förändrade levnadsvanor, s.k. Livsstil på recept. Landstinget ska även stödja producentoberoende läkemedelsstudier HÄLSOPEDAGOGISKT CENTRUM Hälsopedagogik är en arbetsmetod som används för att stödja faktorer som leder till välmående både för enskilda och grupper. Människan ses som en helhet, både som fysisk och själslig varelse. Inom hälsopedagogiken används s.k. upplevelsebaserad pedagogik. Utgångspunkten är individens livskvalitet, människovärde och självkänsla. Hälsopedagogik är ett viktigt verktyg för en hållbar utveckling och leder till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) vid Karolinska Institutet håller idag på att finna sina former i samverkan med landstinget. Vi föreslår att ett hälsopedagogiskt centrum bildas inom KFA. Forskning kring hälsopedagogik kan ske i bred samverkan med beteendevetenskap och naturvetenskap. 11 orto = rätt (grek) ortomolykär = rätt (kroppsegen) molekyl Sidan 14 av 43

16 MILJÖRELATERAD OHÄLSA BARNENS MILJÖ OCH HÄLSA Barn är särskilt känsliga för miljöpåverkan. Barn i Stockholms län tar skada av buller och luftföroreningar. Vart fjärde skolbarn har någon form av allergi eller astma. Även kroniska sjukdomar som diabetes ökar liksom övervikt och fetma. Det är en effekt av påverkan från miljö, livsstil och levnadsvanor. Allvarligt är också att psykisk ohälsa ökar hos både barn och ungdomar. Ohälsan bland barn måste förebyggas genom olika åtgärder i hela samhället. MILJÖEXPONERINGAR ENLIGT FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Luftföroreningar och partiklar från vägtrafiken ger hälsoproblem. Det gör även spridningen av svårnedbrytbara kemikalier, hormonstörande ämnen, tungmetaller, strålning, läkemedelsrester och dentala material. Andra problem är försurning, övergödning, miljögifter, ett tunnare ozonskikt och klimatförändringar. Miljömedicinsk forskning ska tas på stort allvar. Det handlar om att tillämpa försiktighetsprincipen. Landstinget har fattat beslut om de tio viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra folkhälsan i Stockholms län. Vi vill också att landstinget gör en redovisning om vad som hittills är gjort och vad som återstår. Därefter ska ett nytt 10-punktsprogram Steg 2 mot miljörelaterad ohälsa enligt försiktighetsprincipen tas fram. MILJÖKÄNSLIGA SKA UTREDAS VID NY FORSKNINGSENHET I Individer som har/upplever en särskild känslighet och reagerar på olika exponeringar borde uppfattas som varningsklockor om att något är fel i miljön. De måste också få medicinsk vård på specialistnivå. Internationellt samarbete är extra viktigt för att snabba på kunskapsutvecklingen. Det behövs en central vård- och forskningsenhet med multiprofessionell/multidisciplinär kompetens för detta. Det finns en stor överlappning mellan olika sjukdomsbegrepp och orsakerna är ofta okända, särskilt när symtomen är många. Det finns till exempel erfarenheter och forskning som visar att ohälsa av dentala material, särskild miljökänslighet, kroniska infektionstillstånd eller annan immunsystempåverkan kan vara associerat med diagnoser som kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi med flera s.k. symtom- och kriteriediagnoser. En oberoende forsknings- och behandlingsmottagning med patientinflytande/brukarstyrning ska inrättas för personer med särskild miljökänslighet och olika s.k. symtomdiagnoser, där orsakerna är ofullständigt kända samt för patienter med ME (myalgisk encephalomyelit). Om landstinget väljer att utreda alla dessa tillstånd vid en enda enhet ska det göras multidisciplinärt. Målet ska vara förbättrad diagnostik genom ytterligare analys av de enskilda grupperna. Under dessa förutsättningar skulle även ME också kunna ingå som en undergrupp i den tidigare beskrivna forsknings- och behandlingsmottagningen. Redan idag finns flera laboratorieanalyser som används utomlands men ännu inte i Sverige. Sidan 15 av 43

17 Bristande kunskap kan få till följd att personer med ett flertal olika symtom felaktigt får en psykiatrisk eller psykosomatisk diagnos. NATURBRUKSGYMNASIET BERGA Landstinget bedriver naturbruksgymnasiet Berga. Naturbruksgymnasier är viktiga utvecklings- och rekryteringscentra där nya näringsgrenar inom den gröna sektorn kan utvecklas. Det är önskvärt med en gymnasieutbildning inom området grön hälsa och rehabilitering som anknyter till landstingets verksamhet. Berga ska övergå helt i ekologisk drift under de närmaste åren. En stor del av fastighetsbeståndet på Berga naturbruksgymnasium är av kulturellt värde och ska bevaras. Landstinget ska arbeta för att naturbruksgymnasiet får långsiktigt hållbara villkor. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN EN TILLGÄNGLIG VÅRD PÅ RIKTIGT En viktig uppgift för landstinget är att hälso- och sjukvården är tillgänglig. För Miljöpartiet är tillgänglig vård ett konkret mål där vi satsar resurser för att leverera vård av hög kvalitet till stockholmarna. I Miljöpartiets budget för 2011 prioriterar vi tillgänglig vård. Hälso- och sjukvårdslagen betonar rätten till vård på lika villkor. Där gör vi inte tillräckligt idag. Landstingets egen statistik visar på stora skillnader i hälsa och medellivslängd beroende på var i länet du bor. Enligt en rikstäckande folkhälsoenkät som Folkhälsoinstitutet gjort är det många människor i Sverige som avstår från att söka läkare. Det är oroande och ohållbart. Hälso- och sjukvården måste vara jämlik. Framför allt primärvården måste ta ett större ansvar och arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att sjukdomar och skador förebyggs i större utsträckning. Vårdcentralerna har en nyckelfunktion i att arbeta hälsofrämjande. Läkaren ska kunna ha tid att bedöma och behandla hela patienten vid ett och samma besök. Vårdcentralen ska bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. Det ska finnas psykologer, kuratorer och psykoterapeuter på vårdcentralen för att fånga upp psykisk ohälsa tidigt. För att värna rätten till vård också för ekonomisk svaga grupper ska all barnsjukvård vara kostnadsfri och vårdcentraler i socioekonomiskt svaga områden ska få ekonomisk förstärkning. I vår budget ger vi kompensation för löneökningar vilket ökar utrymmet för vården att behålla personal och ge en jämställd löneutveckling för exempelvis sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs är en kompetent och engagerad personal. Det vill vi tydliggöra genom särskilda satsningar på personalen. I vår budget satsar vi på kompetensutveckling och ger kompensation för löneökningar, med särskilt fokus på jämställd löneutveckling. På så sätt ökar vi möjligheterna att öka trivseln, behålla personal samt locka ungdomar att utbilda sig inom vård och medicin. Detta är nödvändigt för att klara av den generationsväxling av personal som sker de närmaste åren. Sidan 16 av 43

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ORGANISATION Basen i vårdens organisation är en tillgänglig närvård med hälsocentraler och andra lokala mottagningar. Till närvården hör också lokala jourmottagningar kvällstid och närsjukhus med akutmottagningar. Närsjukhusen erbjuder specialistsjukvård utanför akutsjukhusen. På ett närsjukhus ska stora delar av den specialistvård som inte kräver inläggning över natten kunna utföras, som exempelvis gipsning av benbrott och vissa operationer. Vid närsjukhusen ska det finnas laboratorier, röntgen och flera olika specialistkompetenser som kan möta mer sammansatta och komplicerade vårdbehov. HÄLSOVAL STOCKHOLM TILLGÄNGLIG VÅRD FÖR ALLA Hälsoval Stockholm är ett jämlikt och hälsofrämjande alternativ till majoritetens husläkarmottagningar inom Vårdval Stockholm. I Hälsoval Stockholm heter mottagningarna hälsocentraler. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande blir med Hälsoval Stockholm en självklar del i all vård och behandling. Hälsoval Stockholm ska inom närsjukvården erbjuda god rehabilitering och stöd vid psykisk ohälsa och livskriser. För den som vill ha hjälp att förbättra sin livskvalitet genom ändrade levnadsvanor erbjuds motiverande samtal och stödgrupper. Kunskap ska också finnas om mäns och kvinnors, pojkars och flickors olika behov. Hälsoval Stockholm innebär att ersättningen följer patientens val. Därigenom ökar möjligheterna att garantera stockholmarna en närsjukvård av hög kvalitet, god tillgänglighet och stora valmöjligheter. Genom Hälsoval Stockholm åstadkommer vi en god hälsa och livskvalitet på lika villkor för länets invånare oberoende av var i länet man bor. I Hälsoval Stockholm får vårdgivarna goda möjligheter att utifrån behoven hos sina patienter och utforma egna arbetssätt. Personalen ges stor frihet att bestämma hur vårdteamet byggs upp och arbetar. Reformen får när den är fullt utbyggd ett nytillskott på cirka 400 miljoner kronor. En halvårseffekt för nya kompetenser i 90 hälsocentralsteam finansieras för 2011 liksom utbildningsinsatser och omställningskostnader. Hela införandet av Hälsoval Stockholm planeras ske stegvis under fem år. HÄLSOCENTRALER Vårdcentralerna ska utvecklas och bli till hälsocentraler. Det innebär att utbudet av behandlingar ska öka och att olika friskvårdsaktiviteter ska erbjudas. På hälsocentralen finns fler yrkesgrupper och bättre hälsopedagogisk kunskap för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett brett sammansatt team ska svara för patientens första kontakt med hälso- och sjukvården. Teamet ska även ha kompetens för rehabilitering på primärvårdsnivå. Ersättningssystemet ska främja en rättvis fördelning av resurser utifrån individuella behov där även vårdtyngd vägs in. Insatser för en mer jämlik folkhälsa ska stödjas. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer och psykologer kommer givetvis även i fortsättningen ha kvar sina viktiga uppgifter inom medicinsk vård och rehabilitering, omvårdnad, pedagogiskt och psykosocialt stöd. Dessa yrkeskompetenser kommer också att vara mycket viktiga i utvecklingen av teamets förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Sidan 17 av 43

19 Även arbetsterapeuten med sin särskilda kompetens i frågor om arbetsförmåga och rehabilitering kan vara en viktig medarbetare i teamet. Hälsocentralen ska kunna ta hand om lättare psykisk ohälsa och olika stressrelaterade besvär. Även manuell behandling av sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat ska kunna erbjudas. Behandlingen ska ges direkt på hälsocentralen eller i nära anslutning till den. Hälsocoachning och hjälp till självhjälp, att ge patienterna råd och stöd som hjälper dem att ta makten över sin egen hälsa, ska erbjudas vid hälsocentralen. Rehabilitering kommer också vara en viktig del i arbetet. Specialistläkare ska få möjlighet att delta i teamarbetet i primärvården. Vissa hälsocentraler kan utveckla sin profil med spetskompetens inom vissa vårdområden eller vid funktionsnedsättningar av olika slag. Auktorisation av profilerade Hälsocentraler för äldre respektive för barn och unga ska också uppmuntras. En viktig uppgift för varje hälsocentral är att bedriva utbildning gentemot allmänheten och kommunerna. Hälsocentralerna ska vara kompetenscentra i sitt närområde och ha en nära samverkan med andra aktörer inom vården, skolan, socialtjänsten och omsorgen. Hälsocentralen erbjuder utökad kompetens i folkhälsofrågor, beteendevetenskap och hälsopedagogik. Rehabiliteringsuppdraget är förstärkt. Auktorisering sker av hela team som ska arbeta multiprofessionellt med förstärkt kompetens i att arbeta hälsofrämjande. Patienten väljer både hälsocentral och kontaktperson i teamet. Teamet får påbyggnadsutbildning i hälsofrämjande arbetsmetodik och om kostens betydelse för hälsan. Ersättningen följer patientens val och i ersättningen ingår vårdtyngd och socioekonomiska faktorer. Önskvärda nya kompetenser i teamen är bland annat hälsopedagoger, FYSS/FaRkoordinatörer, kiropraktorer, naprapater, arbetsterapeuter, massageterapeuter och psykoterapeuter. Samverkan med utövare av komplementära och alternativa metoder sker inom ramen för landstingets kommande policy. HÄLSOVALSGARANTI Lika viktigt som att erbjuda invånarna en vårdgaranti är införandet av en hälsovalsgaranti. Det innebär att landstinget garanterar att länets invånare vid behov erbjuds ett antal individuellt anpassade hälsofrämjande åtgärder. HÄLSOCENTRALER FÖR BARN OCH UNGA VUXNA Barn och ungas psykiska och fysisk hälsa ska vara i fokus. För barn upp till 12 år respektive år kan särskilda hälsocentraler auktoriseras med anpassade yrkeskompetenser i team enligt Hälsoval Stockholm. I dessa kan både den verksamhet som idag bedrivs inom mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralerna (BVC) ingå. Fler föräldrar i socioekonomiskt svaga områden och fler män behöver delta i föräldragrupperna. Hälsocentraler för barn och unga skulle kunna samordna utredningarna vid neurologiska utvecklingsavvikelser/neuropsykiatriska funktionshinder genom att samarbeta med barnoch ungdomspsykiatrin och knyta barnläkare till sig. Sidan 18 av 43

20 Hälsocentraler för unga vuxna ska samverka med ungdomsmottagningar, kommunens socialtjänst och skolan. Åldersgränserna ska vara flexibla och anpassas efter individens behov. FAMILJECENTRALER Familjecentralen är en samverkansform mellan landsting och kommun som ska ha landstingets stöd. Genom ett förändrat ersättningssystem får familjecentralen utökade möjligheter att erbjuda flera olika kompetenser under samma tak. Familjecentralen har ett viktigt uppdrag att se och möta behoven hos alla föräldrar, oavsett kön, familjeform, sexualitet eller socioekonomisk bakgrund. HÄLSOCENTRALER FÖR ÄLDRE Äldrecentraler och äldreteam kan auktoriseras med ett utökat uppdrag enligt Hälsoval Stockholm till att bli Hälsocentraler för äldre. För de äldre är det extra viktigt med helhetssyn och att det finns specialistkompetens som kan möta deras individuella behov. Många har flera kroniska sjukdomar och deras behov är komplexa. De team som auktoriseras inom Hälsoval Stockholm ska ha tillgång till geriatrisk kompetens. Ett folkhälsoprogram som särskilt vänder sig till de äldre ska utvecklas i samarbete med kommunerna där specialiserad hemrehabilitering ingår. Hälsofrämjande och förebyggande arbete bland de äldre visar att man kan nå goda resultat. Ett framgångsrikt koncept är uppsökande hälsosamtal som med fördel sker i samverkan med kommunerna. Den uppsökande verksamheten ska vara ett erbjudande och bygger på frivillighet. I samverkan med kommunerna ska landstinget även vidareutveckla demensteam för att tidigt fånga upp demenssjuka och följa dessa under hela vårdkedjan i syfte att skapa bästa möjliga vård. Eftersom demenssjuka mår särkilt bra av att få sina sinnen stimulerade så kan t. ex. kultur i vården respektive husdjur i vården bidra till rehabiliteringen. REHABILITERING/HABILITERING FÖR BARN I NÄRVÅRDEN Som ett led i utvecklingen mot ett samhälle för alla och arbetet med att normalisera tillvaron för människor med funktionsnedsättningar bör landstinget arbeta för en förändring av innehållet i primärvården. Målet är en integrering av den rehabilitering/habilitering som inte kräver specialistkompetens. I de team som redan finns på hälsocentralen ingår de flesta yrkeskompetenser som idag finns på habiliteringscentra. Utbildning om olika funktionsnedsättningar och hur man kan arbeta med dessa på ett hälsofrämjande sätt inom primärvården behövs. Genom denna förändring skulle barn och unga få en integrerad närvård bättre anpassad till behoven. Habiliteringen bör även i fortsättningen ansvara för den behandling som ges på specialistnivå. Långsiktigt kan även en övergång ske till primärvården av de specialistresurser för barn som idag finns inom habiliteringen. Det är viktigt att habiliteringen även arbetar konsultativt gentemot andra vårdgivare. Sidan 19 av 43

21 TILLGÄNGLIG KOMPETENS OCH TILLGÄNGLIGA LOKALER Personer med funktionsnedsättningar och svårdiagnosticerade sjukdomar har fortfarande begränsad valfrihet p.g.a. bristande tillgänglighet. Trots beslut i landstingsfullmäktige finns ännu inte anpassade vårdlokaler eller specialistvård för alla. Ett multidisciplinärt arbetssätt i vården är önskvärt. FOKUS PÅ JÄMSTÄLLDHET OCH FOLKHÄLSA Vården idag utgår i stor utsträckning från mannen som norm. Det gäller allt från diagnos och medicinering till omvårdnad, bemötande och forskning. Vi vill öka kunskapen i vården om kvinnors ohälsa genom ett ökat landstingstöd till medicinsk forskning med genusperspektiv. Landstinget ska också genomföra jämställdhetsutbildningar av personalen som arbetar i mödra- och barnhälsovården. Könsuppdelad statistik ska tas fram och fungera som underlag inför beslut om resursfördelning, så kallad genusbudgetering. Vi vill göra årliga jämställdhetsbokslut för vården. Ett handlingsprogram för jämställd vård ska tas fram med syfte att skärpa jämställdhetsmålen för vårdgivarna. I de fokusrapporter, vårdprogram och behandlingsriktlinjer som tas fram ska det alltid ingå hälsofrämjande insatser och jämställdhetsperspektiv. Kunskap om multisjuka patienter med flera diagnoser och/eller funktionsnedsättningar måste också rymmas. SAMVERKAN MELLAN SJUKVÅRD OCH KOMPLEMENTÄRMEDICIN Många använder idag komplementära och alternativa metoder utanför landstinget. Ofta görs detta i hälsofrämjande och friskvårdande syfte. Förslaget till policy för hur samverkan kan ske mellan vårdens personal och komplementär-/alternativmedicinska utövare som är registrerade i register på nationell nivå, ska revideras och implementeras. En öppen dialog ska utvecklas både för att öka patientsäkerheten och för att stärka patientens eget val av vård. Policyn för samverkan mellan hälso- och sjukvårdspersonal och utövare av komplementär-/alternativmedicin i SLL ska revideras och implementeras. FÖREBYGG FOLKSJUKDOMAR Idag vet vi att procent av den åtgärdbara sjukligheten är kopplad till livsvillkor, miljö och levnadsvanor. Detta motsvarar 25 % av de totala vårdkostnaderna (NOT SAKNAS). De flesta av våra stora folksjukdomar ingår i denna grupp. Genom förebyggande åtgärder skulle stora förbättringar kunna uppnås. I arbetet med folksjukdomarna är det viktigt att satsa både på primär och sekundär prevention. Utmaningen är att motivera individen till att vilja ta ett större ansvar för sin egen hälsa. Motiverande samtal individuellt och i grupp är lovande hälsopedagogiska metoder. Det handlar om att ge stöd till individen i en förändringsprocess som individen själv väljer. Med råd som upplevs som pekpinnar uppnås inte någon varaktig positiv utveckling. Ett nära samarbete ska ske med patientföreningarna som har erfarenhet och kunskaper om patientgruppernas behov. Det är viktigt att slå fast att hälso- och sjukvården alltid ska erbjuda god vård och omvårdnad samt rehabilitering till den som är sjuk oavsett den enskildes levnadsvanor. Sidan 20 av 43