Peder Björn Landstingsfullmäktige sammanträder kl i Kunskapsgallerians aula, Linköping.

Transkript

1 PROTOKOLL 1 Sammanträdet öppnas 1 sammanträder kl i Kunskapsgallerians aula, Linköping. Sammanträdet öppnas av ordförande Anders Senestad, som hälsar ledamöterna välkomna till sammanträdet. 2 Platsnr. i LF Ledamöter Valkrets 1. Linköping 1 Mats Johansson (S) 2 Fredrik Sjöstrand (M) 3 Anna Larsson (S) 4 Hanna Österman (M) 5 Nicklas Andersson (S) 6 Reza Zarenoe (FP) 7 Gunnar Gustafsson (MP) 8 Anders Senestad (M) 9 Efat Saiady (S) 10 Carl Rydberg (M) ersätter Alexandra Wigg (M) 11 Stefan Redéen (KD) 12 Sara Larsson (C) 13 Emil Broberg (V) 14 Martin Tollén (S) 15 Magnus Redin (M) ersätter Torolf Nilzén 16 Alma Basic (S)

2 PROTOKOLL 2 17 Madelaine Pavlidis (FP) 18 Eva-Lotta Kalman (MP) 19 Maria Almesåker (M) 20 Lars Laban Bengtsson (S) 21 Johan Karlsson (SD) 22 Fredrik Lundell (M) 23 Camilla Jonsson (S) 24 Marianne Almesåker (M) 25 Levi Eckeskog (KD) 26 Peter Hermansson (S) 27 Göran Gunnarsson (C) 28 Bertil Wahlbom (M) 29 Ralf Falkhede (FP) 30 Jens Lindell (MP) 31 Sara Frank (V) ersätter Ulf Flodin (MP) 32 Birgitta Larsson (S) 33 Elias Aguirre Hammarlund (S) 34 Monica Holtstad Sandberg (VL) Valkrets 2. Norrköping 35 Anne Habbe (S) Marie Morell (M) 37 Lasse Pettersson (VL) ersätter Helen Andersson-Molina (S) 38 Christoffer Bernsköld (S) 39 Per Jameson (M) 40 Kikki Liljeblad (S

3 PROTOKOLL 3 41 Camilla Ericson (VL) 42 Peder Drott (M) 43 Rebecca Hägg (S) ersätter Klas Corbelius (S) 44 Margareta Fransson (MP) 45 Birgitta Andersson (VL) 46 Isa Yalman (V) 47 Kaisa Karro (S) ersätter Malin Ekholm (VL) 48 Viktoria Strömberg (M) 49 Anita Jernberger (FP) 50 Micael Ottoson (S) 51 Sven Brus (KD) 52 Pernilla Claar Johansson (VL) 53 Klas Orring (SD) 54 Claes Hallert (M) ersätter Jenny Bergqvist (M) 55 Arturri Affleckt (S) ersätter Birgitta Wessman Thyrsson (S) 56 Lars-Olof Johansson (C) 57 Jan Owe-Larsson (M) 58 Helena Iacobaeus (S) 59 Eva Hermansson (VL) ersätter Thord Borggren Karlsson (S) 60 Per-Olof Svensson (MP) 61 Birgit Pohjanen (S) 62 Kerstin Nordenberg (M)

4 PROTOKOLL 4 ersätter Päivi Johansson (M) 63 Örjan Albihn 1-21 ersätter Ricardo Olivares (V) Valkrets 3. Kinda m fl 64 Elisabeth Edlund (S) 65 Anna Nilsson (M) 66 Barbro Carlsson (S) 67 Lennart Johansson (C) 68 Eva Cox (M) 69 Britt Olauson (S) 70 Göran Nordström (VL) 71 Thomas Lidberg (S) 72 Rolf Wilhelmsson (M) Valkrets 4. Ödeshög m fl 73 Ulf Eirevik (S) 74 Alf Lindgren (M) ersätter Per-Arne Larsson (S) ersätter Monika Gideskog (M) 75 Madelaine Vilgren (S) 76 Miko Månsson (S) 77 Gary Sparrborn (M) 78 Michael Cornell (C) 79 Eva-Lotta Nilsson (S) 80 Eva Karlsson (MP) ersätter Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) Lars Wilzén (MP) ersätter Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP)

5 PROTOKOLL 5 81 Karin Starkhammar (KD) 82 Viola Ingvarsson (M) ersätter Magnus Oscarsson (KD) 83 Sven-Åke Persson (FP) 84 Ingvar Våxmo (SD) ersätter Carina Johansson (FP) Valkrets 5. Motala-Finspång 85 Torbjörn Holmqvist (S) 86 Ulla Ordell (M) 87 Christina Hasselrot (S) 88 Bernt Bergholm (S) 89 Sylvia Nilsson (M) ersätter Ritha Andersson (M) 90 Lena Westerlund (S) 91 Gunnel Jarmeus (S) ersätter Hans Elf (S) 92 Nils-Ingvar Graan (KD) 93 Anna Lust (M) 94 Rita Leiviskä-Wiklund (S) 95 Lena Höjdevall (V) ersätter Anita Grundström (S) 96 Monika Broman (FP) 97 Joacim Pripp (SD) 98 Claes Jönsson (VL) 99 Anna Creutz (C) 100 Conny Eriksson (S) ersätter Maths Andersson (FP)

6 PROTOKOLL Catarina Engström (MP) Protokollsjustering 3 På ordförandens förslag BESLUTAR landstingsfullmäktige a t t protokollet skall justeras tisdagen den 28 februari kl i ordförandens tjänsterum i Landstingshuset i Linköping, samt a t t utse Eva Hermansson och Elisabeth Edlund att förutom ordföranden justera dagens protokoll. Utseende av rösträknare 4 BESLUTAR a t t utse Eva Hermansson och Elisabeth Edlund till rösträknare. Sammanträdets föredragningslista 5 Ordföranden presenterar föredragningslistan för sammanträdet. Föredragningslistan fastställs. Information från revisionen 6 Revisorernas vice ordförande Bo Lennhammar (M) informerar om revisionsrapporten Granskning av remisshantering. Revisorernas ordförande Eiwor Englund (S) informerar om revisionsrapporten Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping, samt gör en genomgång av aktuella revisionsgranskningar. Ledamöternas allmänna frågestund 7 Ordföranden förklarar ordet fritt för ledamöternas frågestund. Gunnar Gustafsson (MP) frågar om meddelarfrihet. Marie Morell (M) svarar. Anna Larsson (S) frågar om försäljning av vårdcentraler. Marie Morell (M) svarar. Ingvar Våxmo (SD) frågar om ledamöternas placering vid fullmäktiges sammanträden. Anders Senestad (M) svarar.

7 PROTOKOLL 7 Höjning av högkostnadsskyddet. LiÖ Nr 1 i handlingarna. 8 Landstingsstyrelsen 12 /2012 I mitten på december 2011 beslutade riksdagen att högkostnadsskyddet skulle höjas från 900 kr till kr med införande Enligt hälso- och sjukvårdslagen gäller numera högsta vårdavgifter för hälsooch sjukvård i öppen vård med sammanlagt högst kr/år eller det lägre belopp landstinget bestämmer. Högkostnadsskyddet innebär att man under en period på tolv månader behöver betala högst kr i vårdavgifter inom öppenvården. Det tidigare högkostnadsskyddet om 900 kr har varit nominellt oförändrat sedan Den uppdatering av högkostnadsskyddet som riksdagen fattat beslut om baseras på utvecklingen i prisbasbeloppet. För Landstinget i Östergötland beräknas en höjning av högkostnadsskyddet från 900 kr till kr generera en intäktsökning med 6,5 mkr för 2012 och 13 mkr för Förändringen av högkostnadsskyddet fanns med i de ekonomiska förutsättningarna i finansplanen för Med anledning av den genomförda höjningen av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen samt att den finansiella intäkt denna beräknas medföra fanns med som en ekonomisk förutsättning i finansplanen för föreslås landstingsstyrelsen tillstyrka landstingsfullmäktige att besluta att fastställa högkostnadsskyddet till samma belopp som riksdagen fastställer för högkostnadsskyddet. För de patienter som nått kostnadsbefrielse för de besök som ägde rum före den 1 mars 2012 gäller det gamla högkostnadsskyddet om 900 kr. För alla besök som sker den 1 mars 2012 och senare gäller de nya reglerna. Ledningsstaben föreslår i skrivelse av den 4 januari 2012 landstingsstyrelsen besluta: att från och med den 1 mars 2012 fastställa högkostnadsskyddet till 1100 kr. Yrkanden Emil Broberg (V) yrkar avslag till ledningsstabens förslag. Anita Jernberger (FP) och Mats Johansson (S) yrkar bifall till ledningsstabens förslag. Ordföranden ställer Anita Jernberger med fleras bifallsyrkande mot Emil Brobergs avslagsyrkande och finner att Anita Jernberger med fleras bifallsyrkande vinner bifall.

8 PROTOKOLL 8 Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t från och med den 1 mars 2012 fastställa högkostnadsskyddet till 1100 kr. Reservationer Emil Broberg (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Protokollsanteckningar s behandling av ärendet Mats Johansson, Kicki Liljeblad, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson och Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning: Vi vill till protokollet markera att vi i grunden motsätter oss höjningen av högkostnadsskyddet när den nu är föremål för behandling i landstinget, på samma sätt som vi motsatt oss den i riksdagen. Avgifter i vården ska syfta till att leda patienter till rätt vårdnivå, och inte till att finansiera vården. Många i stort behov av vård har dessutom fått det sämre ekonomiskt de senaste åren genom försämringar i socialförsäkringssystemen. Vi bedömer att en höjning skulle få allt för stora konsekvenser för dem det drabbar. Samtidigt är landstingets finansplan beslutad, och intäkten inräknad. I vårt alternativa förslag hade vi medel avsatta för avgiftssänkningar som skulle kunna ha använts för att kompensera för det planerade intäktsbortfallet. När nu vårt förslag till finansplan ej vann fullmäktiges gehör har vi dock inget annat förslag till beslut i detta ärende. Yrkanden Fredrik Sjöstrand (M) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Emil Broberg (V) och Joakim Pripp (SD) yrkar avslag till landstingsstyrelsens förslag. Även Mats Johansson (S) gör inlägg. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Fredrik Sjöstrands bifallsyrkande prövas mot Emil Broberg med fleras avslagsyrkande. Propositionsordningen godkänns

9 PROTOKOLL 9 Ordföranden ställer Fredrik Sjöstrands bifallsyrkande mot Emil Broberg med fleras avslagsyrkande och finner att Fredrik Sjöstrands bifallsyrkande vinner bifall. BESLUTAR a t t från och med den 1 mars 2012 fastställa högkostnadsskyddet till 1100 kr. Reservationer Emil Broberg, Sara Frank, Isa Yalman, Örjan Albihn och Lena Höjdevall (Vänsterpartiet) reserverar sig mot beslutet. Joakim Pripp, Johan Karlsson, Klas Orring och Ingvar Wåxmo (Sverigedemokraterna) reserverar sig mot beslutet. Revisionsrapport Sjukresor granskning av räkenskapsmaterial LiÖ Nr 2. i handlingarna 9 Landstingsstyrelsen 13/2012 Landstingets revisorer genomför återkommande granskningar av den ekonomiska redovisningen och räkenskapsmaterialet för att bedöma rutiner, tillförlitlighet och kvalitet. PwC har fått i uppdrag att granska sjukresor. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwCs revisionsrapport och konstaterar att räkenskapsmaterialet inte är komplett och att den interna kontrollen i fakturahanteringen är otillräcklig. Det saknas en fastställd uppföljnings- eller internkontrollrutin för sjukresor. Ledningsstaben delar i huvudsak revisorernas synpunkter. För att komma tillrätta med problemen kommer ett projekt att tillsättas för att se över sjukreseområdet i sin helhet. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t med beaktande av revisorernas påpekanden och vad som anförts i ledningsstabens skrivelse i ärendet, lägga revisionsrapporten till handlingarna. s behandling av ärendet Yrkanden Marie Morell (M) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Ordföranden ställer Marie Morells bifallsyrkande under prövning och finner att yrkandet vinner bifall.

10 PROTOKOLL 10 BESLUTAR a t t med beaktande av revisorernas påpekanden och vad som anförts i ledningsstabens skrivelse i ärendet, lägga revisionsrapporten till handlingarna. Besvarande av motion: Personalens språkkunskaper och den medicinska säkerheten - Joakim Pripp (SD). LiÖ Nr 3. i handlingarna 10 Landstingsstyrelsen 6 /2012 Joakim Pripp (SD) har den 26 april 2011 inkommit med motionen Personalens språkkunskaper och den medicinska säkerheten beslutade vid sammanträde den 27 april 2011, LF 68/2011 att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna föreslår i sin motion att landstingsfullmäktige beslutar att Landstinget i Östergötland säkerställer att personalen kan, och förstår, det svenska språket innan de börjar arbeta inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Landstinget i Östergötland (LiÖ) följer Socialstyrelsens krav vid anställning av vårdpersonal med utbildning utanför EU/EES. Enligt Socialstyrelsen ska dessa visa upp betyg i svenska nivå B för att kunna arbeta inom sitt yrke. Detta håller LiÖ strikt på. Beträffande vårdpersonal med utbildning inom EU/EES ställs inga formella språkkrav från Socialstyrelsen utan det är upp till varje rekryterande chef att ställa krav på språkliga kunskaper. En praxis har dock utvecklats att ställa språkkrav på lägst nivå Svenska B. Inom exempelvis psykiatrin har de på eget initiativ höjt språkkravet till nivå Svenska C och har alltid det med i sina kravspecifikationer vid nyrekryteringar. Inom LiÖ finns enheten International Office med uppdrag att stödja verksamheterna i bedömningen av den språkliga, medicinska och kulturella kompetensen hos framförallt läkare med utländsk utbildning. International Office fungerar som en intern kompetensresurs när det gäller sökande/ medarbetare med utländsk läkarutbildning. En annan resurs är Utbildningsmottagningen i Skäggetorp där läkare med utländsk utbildning introduceras i det svenska sjukvårdsystemet och under ett halvårs handledning även får inskolning i "praktisk sjukvårdssvenska". Svenska är landstingets koncernspråk och det finns en tydlig koppling mellan goda kunskaper i svenska språket, arbetets krav och patientsäkerheten. I flertalet av de rekryteringar som genomförs inom LiÖ finns därför kravet på "goda kunskaper i svenska språket, i såväl tal som skrift", med i kravspecifikationen.

11 PROTOKOLL 11 Mot denna bakgrund är bedömningen att Landstinget i Östergötland säkerställer medarbetarnas språkkunskaper på ett tillfredställande sätt. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad. s behandling av ärendet Yrkanden Joakim Pripp (SD) yrkar bifall till motionen. Anita Jernberger (FP) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Anita Jernbergers yrkande prövas mot Joakim Pripps yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer Anita Jernbergers yrkande mot Joakim Pripps yrkande och finner att Anita Jernbergers yrkande vinner bifall. BESLUTAR a t t anse motionen besvarad. Besvarande av motion: Specialistutbildning med full lön inom sjukvården- Joakim Pripp (SD). LiÖ Nr 4. i handlingarna 11 Landstingsstyrelsen 7/2012 Joakim Pripp (SD) har den 3 oktober 2011 inkommit med motionen Specialistutbildning med full lön inom sjukvården beslutade vid sammanträde den 10 oktober 2011, LF 160/2011 att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionärerna förslår att medarbetare i landstinget ska ersättas med full lön för sin specialistutbildning och att motkravet ska vara att personen i fråga stannar i landstingets verksamhet under minst fem år.

12 PROTOKOLL 12 I landstingets treårsbudget för står följande: För att klara en säker vård för medborgaren är det avgörande inför framtiden att landstinget kan rekrytera och utveckla rätt kompetens. Det är därför viktigt att verksamheten arbetar strukturerat och långsiktigt med sin kompetensförsörjning och använder resurserna på bästa sätt. Det kräver även kunskap om verksamhetens aktuella kompetensprofil. Målet ifråga understryker vikten av en långsiktig strategisk kompetensförsörjning för att kunna täcka behoven i framtiden. Landstinget i Östergötland har sedan 2006 gjort strategiska satsningar på vidareutbildning av specialistsjuksköterskor inom prioriterade områden såsom operation, psykiatri och primärvård, vilka erhåller studielön med central finansiering. Årligen avsätts 8 mkr av centrala medel till studielöner. För den enskilde motsvarar detta kr/månad för heltidsstudier. Prioriteringen har gjorts dels utifrån kommande pensionsavgångar och dels de specialistutbildningsinriktningar som verksamheten i annat fall behöver köpa tjänster från bemanningsföretag. Många arbetsuppgifter ställer krav på specialiserad kompetens, inte enbart för läkar- och sjuksköterskegrupperna, utan även för de flesta av landstingets yrkesgrupper. För sjuksköterskor innebär en specialistutbildning en ökad fördjupning av omvårdnadskompetensen inom den specifika specialiteten. Dagens hälso- och sjukvård är däremot inte organiserad på så sätt att en specialistutbildad sjuksköterska automatiskt övertar läkares nuvarande uppgifter. Den specialistutbildade sjuksköterskan erhåller en rad mer kvalificerade och specialiserade uppgifter som en konsekvens av den högre kompetensen, men detta sker i huvudsak inom den egna yrkesrollen. Det finns med andra ord inget omedelbart samband mellan antalet specialistutbildade sjuksköterskor och frigjord läkartid, något som kan tolkas utgöra en utgångspunkt för motionärernas argumentation för förslagen till beslut. Landstinget i Östergötland kan, som arbetsgivare, inte heller ställa krav på att medarbetare frånsäger sig rättigheten att lämna landstingets verksamhet utöver kollektivavtalets uppsägningstid. Däremot kan, vilket också görs i vissa sammanhang, överenskommelser träffas mellan arbetstagare och arbetsgivare där medarbetaren blir återbetalningsskyldig erhållen studielön för kvarvarande månader upp till tre års tjänstgöringstid. Dessutom kommer det under nästkommande år att startas en unik nationell utbildning till Avancerad specialistsjuksköterska (engelska: Nurse Practioner) med inriktning mot kirurgisk vård på masternivå vid

13 PROTOKOLL 13 Hälsouniversitet. I framtiden innebär detta en värdefull utveckling av sjuksköterskerollen med en tydlig klinisk autonomi vid tjänstgöring inom kirurgisk verksamhet. Utbildningen har tillkommit i nära samarbete med Landstinget i Östergötland. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen Yrkanden Mats Johansson (S) yrkar bifall till majoritetens förslag att avslå motionen. Ordföranden ställer förslaget att avslå motionen under prövning och finner att förslaget bifalles. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen Protokollsanteckningar s behandling av ärendet Mats Johansson, Kicki Liljeblad, Hans Elf, Anna Larsson, Miko Månsson, Elisabeth Edlund (Socialdemokraterna), Margareta Fransson (Miljöpartiet) och Emil Broberg (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: För att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården behöver landstinget arbeta aktivt med att tillgodose behoven av bland annat specialistutbildade sjuksköterskor. En satsning på fler specialistutbildade sjuksköterskor innebär en höjd kvallitet i sjukvården samtidigt som det ger landstinget goda möjligheter att rekrytera personal i framtiden. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet avser att utifrån vår gemensamma budget presentera ett förslag som ska öka attraktiviteten för att utbilda sig till specialistsjuksköterska i Landstinget i Östergötland. Sverigedemokraternas förslag saknar helt finansiering samtidigt som deras uppfattning om specialistsjuksköterskornas arbetsuppgifter skiljer sig från hur verkligheten ser ut. Yrkanden Joakim Pripp (SD) yrkar bifall till motionen.

14 PROTOKOLL 14 Anita Jernberger (FP) och Emil Broberg (V) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag att avslå motionen. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Anita Jernberger med fleras yrkande prövas mot Joakim Pripps yrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer Anita Jernberger med fleras yrkande mot Joakim Pripps yrkande och finner att Anita Jernberger med fleras yrkande vinner bifall. BESLUTAR a t t avslå motionen. Protokollsanteckningar Mats Johansson, Anna Larsson, Nicklas Andersson, Efat Saiady, Martin Tollén, Alma Basic, Lars Bengtsson, Camilla Jonsson Peter Hermansson, Birgitta Larsson, Elias Aguirre Hammarlund, Anne Habbe, Christoffer Bernsköld, Kikki Liljeblad, Rebecka Hägg, Kaisa Karro, Micael Ottoson, Arturri Afleckt, Helena Iacobaeus, Birgit Pohjanen, Elisabeth Edlund, Barbro Carlsson, Britt Olauson, Thomas Lidberg, Ulf Eirevik, Madelaine Vilgren, Miko Månsson, Eva-Lotta Nilsson, Torbjörn Holmqvist, Christina Hasselrot, Bernt Bergholm, Lena Westerlund, Gunnel Jarmeus, Rita Leiviskä-Wiklund, Conny Eriksson (Socialdemokraterna), Catarina Engström, Gunnar Gustafsson, Eva-Lotta Kalman, Jens Lindell, Margareta Fransson, Per-Olov Svensson, Eva Karlsson (Miljöpartiet), Emil Broberg, Sara Frank, Isa Yalman, Örjan Albihn och Lena Höjdevall (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning: För att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården behöver landstinget arbeta aktivt med att tillgodose behoven av bland annat specialistutbildade sjuksköterskor. En satsning på fler specialistutbildade sjuksköterskor innebär en höjd kvallitet i sjukvården samtidigt som det ger landstinget goda möjligheter att rekrytera personal i framtiden. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet avser att utifrån vår gemensamma budget presentera ett förslag som ska öka attraktiviteten för att utbilda sig till specialistsjuksköterska i Landstinget i Östergötland. Sverigedemokraternas förslag saknar helt finansiering samtidigt som deras uppfattning om specialistsjuksköterskornas arbetsuppgifter skiljer sig från hur verkligheten ser ut.

15 PROTOKOLL 15 Ärendena Besvarande av motion: Väntetiden från remissdatum till första besöket hos specialist måste minska - Joakim Pripp (SD) och Besvarande av motion: Väntetiden från besök hos specialist till operation måste minska - Joakim Pripp (SD) behandlas och diskuteras samtidigt med efterföljande separata beslut. Besvarande av motion: Väntetiden från remissdatum till första besöket hos specialist måste minska - Joakim Pripp (SD). LiÖ Nr 5. i handlingarna 12 Landstingsstyrelsen 8/2012 Joakim Pripp (SD) har den 3 oktober 2011 inkommit med motionen Väntetiden från remissdatum till första besöket hos specialist måste minska beslutade vid sammanträde den 10 oktober 2011, LF 162/2011 att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionen föreslår att Landstingstyrelsen får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att minska väntetiden gällande remisser till specialist samt att undersöka kostnaden för att minska kötiden med fem dagar. Man pekar ut i första hand bröst-, kolorektal och prostatacancer, men vill även se förbättringar för övriga remisser. Det är positivt att man vill göra satsningar på tillgängligheten i vården eftersom det är en av våra mest prioriterade frågor i landstinget. Motionärerna vill satsa på att sänka den genomsnittliga kötiden för individer, men mätningar av kötid görs i antal patienter som väntat mer än ett visst antal dagar varför ett sådant mål blir svårt att mäta och följa upp och skulle tvinga fram en extra mätning utöver den nationella mätningen vi gör idag. Våra väntetider till besök och behandling har minskat i Östergötland under år Detta beror bland annat på att Hälso- och Sjukvårdsnämnden satsade extra resurser för att de landstingsdrivna klinikerna ska kunna fokusera på tillgängligheten, förbättra sin planering och öka sin kapacitet. I satsningen har också ingått att erbjuda patienter vård och behandling hos andra landsting och privata vårdgivare i och utanför Östergötland. Från 2011 mäter vi mot en kötid på 60 dagar till specialist istället för Vårdgarantins 90 dagar till specialist. I slutet av 2010 var det runt 70% av patienterna som fick träffa specialist inom 60 dagar medan det i slutet av 2011 var över 80% av de väntande som fick träffa specialist inom 60 dagar. Samtidigt har antalet väntande patienter (över 60 dagar) minskat från ca 3500 i kö till specialist till ca 1500 i kö till specialist. Antalet patienter har

16 PROTOKOLL 16 inte minskat. Trenden med kraftigt minskande kötider till besök hos specialist inleddes under 2009 efter regeringens satsning på kömiljarden. När det gäller riktlinjer för kortare väntetider ingår det i Hälso- och Sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2012 att en handlingsplan ska utarbetas. Landstinget har tidigare fastställt flera handlingsplaner för tillgängligheten, men tiden är nu mogen för en modernisering med skärpta mål och krav. Arbetet har redan påbörjats med avsikten att inte bara fokusera på väntetidsgränser utan även omfatta tillgänglighet i vid bemärkelse till exempel hur man kommer i kontakt med vården, hur man informeras och hur man själv kan påverka hos vem, var och när man ges vård och behandling. Förslag till ny handlingsplan kommer att presenteras längre fram i år. Vår bedömning är att det genomsnittliga antalet väntade dagar har minskat mer än 5 dagar per patient under 2011 och vi avser stärka arbetet med förbättrad tillgänglighet. Ambitionen är med andra ord högre än det som efterfrågades av motionärerna. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad s behandling av ärendet Yrkanden Marie Morell (M) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Även Joakim Pripp (SD) gör inlägg. Ordföranden ställer Marie Morells yrkande att anse motionen besvarad under prövning och finner att förslaget bifalles. BESLUTAR a t t anse motionen besvarad.

17 PROTOKOLL 17 Besvarande av motion: Väntetiden från besök hos specialist till operation måste minska - Joakim Pripp (SD). LiÖ Nr 6. i handlingarna 13 Landstingsstyrelsen 9 /2012 Joakim Pripp (SD) har den 3 oktober 2011 inkommit med motionen Väntetiden från besök hos specialist till operation måste minska beslutade vid sammanträde den 10 oktober 2011, LF 163/2011 att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på motionen: Motionen föreslår att Landstingstyrelsen får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att minska väntetiden gällande operationer samt att undersöka kostnaden för att minska kötiden med fem dagar. Man pekar ut väntetiden för operation av tumör som särskilt viktigt. Det är positivt att man vill göra satsningar på tillgängligheten i vården eftersom det är en av våra mest prioriterade frågor i Landstinget. Motionärerna vill satsa på att sänka den genomsnittliga kötiden för individer, men mätningar av kötid görs i antal patienter som väntat mer än ett visst antal dagar varför ett sådant mål blir svårt att mäta och följa upp och skulle tvinga fram en extra mätning utöver den nationella mätningen vi gör idag. Våra väntetider till besök och behandling har minskat i Östergötland under år Detta beror bland annat på att Hälso- och Sjukvårdsnämnden satsade extra resurser för att de landstingsdrivna klinikerna ska kunna fokusera på tillgängligheten, förbättra sin planering och öka sin kapacitet. I satsningen har också ingått att erbjuda patienter vård och behandling hos andra landsting och privata vårdgivare i och utanför Östergötland. Från 2011 mäter vi mot en kötid på 60 dagar till behandling istället för Vårdgarantins 90 dagar till behandling. I slutet av 2010 var det runt 60% av patienterna som fick behandling inom 60 dagar medan det i slutet av 2011 var över 80% av de väntande som fick träffa behandling inom 60 dagar. Samtidigt har antalet väntande patienter (över 60 dagar) minskat från ca 2800 i kö till behandling till under 1200 i kö till behandling. Antalet patienter har inte minskat på motsvarande sätt. Trenden med kraftigt minskande kötider till operation och behandling inleddes under 2009 efter regeringens satsning på kömiljarden. När det gäller riktlinjer för kortare väntetider ingår det i Hälso- och Sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2012 att en handlingsplan ska utarbetas. Landstinget har tidigare fastställt flera handlingsplaner för tillgängligheten, men tiden är nu mogen för en modernisering med skärpta mål och krav.

18 PROTOKOLL 18 Arbetet har redan påbörjats med avsikten att inte bara fokusera på väntetidsgränser utan även omfatta tillgänglighet i vid bemärkelse till exempel hur man kommer i kontakt med vården, hur man informeras och hur man själv kan påverka hos vem, var och när man ges vård och behandling. Förslag till ny handlingsplan kommer att presenteras längre fram i år. Vår bedömning är att det genomsnittliga antalet väntade dagar har minskat mer än 5 dagar per patient under 2011 och vi avser stärka arbetet med förbättrad tillgänglighet. Ambitionen är med andra ord högre än det som efterfrågades av motionärerna. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse motionen besvarad s behandling av ärendet Yrkanden Marie Morell (M) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad. Även Joakim Pripp (SD) gör inlägg. Ordföranden ställer Marie Morells yrkande att anse motionen besvarad under prövning och finner att förslaget bifalles. BESLUTAR a t t anse motionen besvarad. Besvarande av medborgarförslag: Kostnadsfri reparation/ service och inköp av hjälpmedel Helene Andersson, Linköping. LiÖ Nr 7. i handlingarna 14 Landstingsstyrelsen 10/2012 Helene Andersson, Linköping, har den 30 augusti 2010 inkommit med medborgarförslag ang. kostnadsfri reparation/service och inköp av hjälpmedel beslutade vid sammanträde den 12 oktober 2010, LF 83/2010 att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på medborgarförslaget:

19 PROTOKOLL 19 Helene Andersson föreslår i sitt medborgarförslag att reparation och service ska bli kostnadsfria samt att kostnadsförslag alltid ska ges när hjälpmedlet lämnas in och att specifikation av utförda åtgärder alltid ska medfölja fakturan. De hjälpmedel som landstinget förskriver är ett avgiftsfritt lån (med undantag för enklare hjälpmedel, t ex käppar, som brukaren själv köper). I det avgiftsfria lånet ingår även reparationer och service orsakade av normalt slitage. Förbrukningsartiklar som däck, slang, batterier etc. bekostar man däremot själv. Som brukare har man dock en skyldighet ett ersätta landstinget för stulna eller förkomna hjälpmedel. Om hjälpmedlet utsatts för ovarsam hantering eller slitage utöver vad som kan räknas som normalt med hänsyn till den enskilde brukarens funktionsnedsättning får brukaren själv stå för reparationskostnaderna. Reparationsbehovet, vidtagna åtgärder och kostnader ska kommuniceras med brukaren via den enhet som har förskrivit hjälpmedlet (rehaborganisationen). Kraven på kommunikationen mellan brukare och förskrivare angående eventuellt kostnadsansvar för brukaren har under det senaste året skärpts. Även kraven på Hjälpmedelscentrum att meddela förskrivaren om skador på hjälpmedlet kan vara orsakade av bristande förmåga hos förskrivaren att hantera sitt hjälpmedel har höjts. Därmed ska den typ av chockfakturor som Helene Andersson beskriver i medborgarförslaget undvikas i framtiden. Mot bakgrund av att reparationer och service av hjälpmedel redan idag är avgiftsfria i normalfallet och att kraven på bättre rutiner kring hantering av eventuella avgifter för brukaren vid onormalt slitage har skärpts föreslås därför landstingsfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t anse medborgarförslaget besvarat Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anse medborgarförslaget besvarat. s behandling av ärendet Yrkanden Fredrik Sjöstrand (M) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag att anse medborgarförslaget besvarat. Även Christoffer Bernsköld (S) gör inlägg.

20 PROTOKOLL 20 Ordföranden ställer Fredrik Sjöstrands yrkande att anse medborgarförslaget besvarat under prövning och finner att yrkandet bifalles. BESLUTAR a t t anse medborgarförslaget besvarat. Besvarande av medborgarförslag: Låt ambulanser åka till vårdcentraler med patienter som har låg prioritering enligt METTS Lotta Selevik, Norrköping LiÖ Nr 8. i handlingarna 15 Landstingsstyrelsen 11/2012 Lotta Selevik, Norrköping har den 25 maj 2011 inkommit med medborgarförslag Låt ambulanser åka till vårdcentraler med patienter som har låg prioritering enligt METTS beslutade vid sammanträde den 22 juni 2011, LF 104/2011 att överlämna ärendet till landstingsstyrelsen för beredande av svar. Följande svar föreslås på medborgarförslaget: Lotta Selevik har lämnat ett medborgarförslag om att låta ambulanstransporter med patienter med låg prioritering åka direkt till vårdcentral. När patienterna kommer till akutmottagningarna i Östergötland används ett prioriteringssystem (METTS) för att bedöma vårdbehovet. Enligt förslagsställaren används detta system även inom ambulanssjukvården. Viss försöksverksamhet i enlighet med förslagsställarens intensioner har bedrivits i Valdemarsvik och Söderköping men i mycket liten omfattning. Någon utvärdering har inte gjorts. Det pågår även motsvarande försöksprojekt runt om i landet och landstinget kommer att följa utvecklingen och utvärderingarna av resultaten för att sedan kunna ta ställning till om denna förändring ska införas även i Östergötland. En sådan förändring innebär dock att primärvårdens och ambulanssjukvårdens uppdrag måste kompletteras och frågan måste därför utredas ytterligare inför nästa upphandling av ambulanssjukvården. föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda samt överväga förslaget inför kommande upphandling av ambulanssjukvården samt, a t t i övrigt anse medborgarförslaget besvarat Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda samt överväga förslaget inför kommande upphandling av ambulanssjukvården samt,

21 PROTOKOLL 21 s behandling av ärendet a t t i övrigt anse medborgarförslaget besvarat. Yrkanden Fredrik Sjöstrand (M) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Ordföranden ställer Fredrik Sjöstrands yrkande under prövning och finner att förslaget bifalles. BESLUTAR a t t uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda samt överväga förslaget inför kommande upphandling av ambulanssjukvården samt, a t t i övrigt anse medborgarförslaget besvarat. Kvalitetsregister för palliativ vård Christina Hasselrot (S) LiÖ Interpellation 16 medger att Christina Hasselrot (S) får ställa följande interpellation: Det nationella palliativa registret är ett verktyg för uppföljning och kvalitetsutveckling. Registret stöttar utvecklingen av arbetet kring svårt sjuka. Under ett sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden under höstterminen 2011 framkom det att olika verksamheter i landstinget använder registret i olika utsträckning. Jag vill därför fråga berört landstingsråd: - I vilken utsträckning använder våra sjukhus, kliniker och olika verksamheter detta register? - Vilka incitament finns för att använda det? - Vilka verksamheter får i så fall ta del av eventuella tillskott? - Vilka anledningar finns det till att inte alla verksamheter använder registret? - Vilka mål för registrering har vi i Östergötland inom detta område? - Vilka insatser görs för att nå målen? Lasse Pettersson (VL) besvarar interpellationen med följande: Christina Hasselrot tar upp frågor som rör Landstingets utnyttjande av kvalitetsregister för palliativ vård.

22 PROTOKOLL 22 I vilken utsträckning använder våra sjukhus, kliniker och olika verksamheter detta register? I länet pågår sedan 2010 ett utvecklingsprojekt för att öka täckningsgraden i kvalitetsregistret Senior alert och Svenska palliativregistret. Projektet är en samverkan med länets 13 kommuner inom ramen för SKL:s satsning "Bättre liv för sjuka äldre". I Östergötland är det Läns-SLAKO som beviljats dessa statliga medel. De statliga medlen finansierar i sin tur utvecklingsledare som stöttar verksamheterna i införande och användande av registren. Täckningsgraden för Östergötlands län som helhet (inkl. kommunerna) år 2010 var 54 %. I december 2011 registrerade ca 70 % av relevanta sjukhus/kliniker/vårdcentraler vården i palliativa registret. Relevanta enheter definieras av utvecklingsledarna som enheter med många dödsfall som borde registrera i palliativa registret. Antalet enheter som börjat registrera har ökat under året. Vilka incitament finns för att använda det? I överenskommelser/avtal för 2011 står det att leverantören skall registrera i palliativa registret och att aktiviteten i registret skall öka Vilka verksamheter får i så fall ta del av eventuella tillskott? Utifrån täckningsgrad i registret betalar Socialdepartementet ut prestationsersättning till huvudmän (landsting och kommuner). Under 2011 delades det sammanlagt ut 40 mkr mellan de huvudmän som uppnått 50 % täckningsgrad och ytterligare 10 mkr mellan de huvudmän som uppnått 70 % täckningsgrad. Vilka anledningar finns det till att inte alla verksamheter använder registret? Vissa enheter har inga eller få dödsfall vilket kan vara en anledning. Kännedomen om registren kan också vara dålig men det ska förbättras av den satsning som görs med stöd från SKL. När det gäller våra egna enheter och upphandlade verksamheter finns det i uppdragen. Vilka mål för registrering har vi i Östergötland inom detta område? För 2011 var målet att den genomsnittliga täckningsgraden i Östergötlands län skulle landa på 60 %, beräknat på helår, men fördelat på 70 % i 10 av 13 kommuner och 50 % i resterande kommuner. I slutet av år 2012 ska täckningsgraden vara 90 % i samtliga kommuner i Östergötlands län, beräknat på helår.

23 PROTOKOLL 23 Vilka insatser görs för att nå målen? Krav på att registrera samt öka täckningsgraden i palliativa registret finns i överenskommelser. Därför finns mål för detta i respektive centrums verksamhetsplan. Dessutom innebär projektet Bättre liv för sjuka äldre att verksamheterna får stöd i att införa och arbeta med Svenska palliativregistret. Stöd ges även till att utveckla vården utifrån registrets resultat. Projektet arbetar med olika insatser, t ex utbildning, nätverk och informationsspridning. Vi har även ett palliativt kompetenscentrum, PKC, som ska fungera som ett kunskapsstöd för landstingets verksamheter när det gäller palliation. Christina Hasselrot (S) tackar för svaret. Även Lasse Pettersson (VL) och Margaretha Fransson (MP) gör inlägg. Interpellationen anses därmed besvarad. Är rimligt för ett arbetspass? Emil Broberg (V) LiÖ Interpellation 17 medger att Emil Broberg (V) får ställa följande interpellation: Är rimligt betalt för ett arbetspass? Att vara ifrån sina barn och familj, släkt och vänner under de stora helgerna är för många av landstingets anställda en tung börda. Trots det ingår det i arbetsuppgifterna att man måste det ibland. Det har vållat stor uppmärksamhet att en läkare som jobbade under julhelgen fick en lön på kronor för ett arbetspass. De sjuksköterskor som arbetade samma arbetspass fick en extra ersättning om 400 kronor. De kommentarer som gjorts från landstinget kring dessa mycket stora skillnader är att man enbart följer de avtal som finns och att det inte gjorts något fel. Rent formellt är det korrekt men det är ändå uppseendeväckande skillnader som våra olika personalgruppen har i landstinget. Att ekonomiskt kompensera för att arbeta under helgdagar är det plåster på såren som landstinget har att erbjuda. Dock framstår det inte som rimligt att frånvaron från släkt och familj som kompenseras så olika som i det aktuella fallet. Med anledning av detta vill jag fråga ansvarigt landstingsråd följande frågor:

24 PROTOKOLL 24 - Anser du att de skillnader som ovan beskrivits i ersättningar mellan olika personalgrupper är rimliga? - Avser ni från de styrande partierna vidta några åtgärder för att minska skillnaderna mellan peronalgruppernas ersättningar för arbete under högtider? Marie Morell (M), besvarar interpellationen med följande: Emil Broberg frågar om skillnaderna i lön mellan olika personalgrupper samt eventuella åtgärder för att minska skillnaderna mellan personalgruppernas ersättningar vid arbete under storhelger. Bakgrund Bemanningen av den aktuella läkartjänsten på Akuten US är ett gemensamt ansvar för tre enheter, Medicinska Akutkliniken, Kardiologiska kliniken och Infektionskliniken och under julhelgen var Infektionskliniken huvudansvarig. Ett pass var dock olöst på julafton varför en föräldraledig ST-läkare fick beordras in med kort varsel den 23/12. Den totala ersättningen för läkaren blev kronor, vilket var en följd av storhelg, beordrat arbete med kort varsel och baserat på en grundlön på kronor. Emil anger, felaktigt, att sjuksköterskorna skulle få ca 400 kr extra men då jämför han inte samma förhållanden. Under samma förhållanden skulle en sjuksköterska få ca 5000 kr för ett extra, beordrat arbetspass, med kort varsel på julafton. Två frågor ställs: Anser du att de skillnader som ovan beskrivs i ersättningar mellan olika personalgrupper är rimliga? Avser ni från de styrande partierna vidta några åtgärder för att minska skillnaderna mellan personalgruppernas ersättningar för arbete under högtider? Svar: Skillnaderna i ersättning vid en jämförelse av likvärdiga situationer är inte orimlig utan grundar sig på olika lönenivåer och lite olika avtalskonstruktionerna. I samband med en lönerevidering år 2002 (Dnr LiÖ ) avstod läkarna en generell löneökning till förmån för ett beslut om att läkare som går in på pass med kort varsel (inom 48 timmar) får dubbel ersättning. Detta är ett lokalt avtal som förhandlades fram här i Östergötland. Det är alltså ett avtal som förhandlades fram innan vi tog över ledningen av Landstinget i Östergötland. När man jämför likvärdiga situationer som i exemplet ovan så är inte skillnaderna så extrema utan grundar sig främst på skillnader i grundlön och lite olikheter i avtalskonstruktionen.

25 PROTOKOLL 25 Dessutom ser inte vi att vi från politiskt håll kan göra direkta ingrepp i parternas avtal, det vore ett stort avsteg från den svenska modellen på arbetsmarknaden. För att inte lägen som det vi såg på julafton ska återupprepas så har ett uppdrag att skapa ett robustare schema givits till de berörda klinikerna. Det är inte önskvärt för någon att behöva inkalla personal en dag innan julafton. Emil Broberg (V), Marie Morell (M) Fredrik Lundell (M), Mats Johansson (S) och Eva Lotta Kalman (MP) gör inlägg. Interpellationen anses därmed besvarad. Förutsättningar för utveckling av arbetstidsplanering Catarina Engström (MP) LiÖ Interpellation 18 medger att Catarina Engström (MP) får ställa följande interpellation: Förutsättningar för utveckling av arbetstidsplanering Det är nu två år sedan som arbetstidsmodellerna 3:3 och 90/10 togs bort samtidigt som den politiska ledningen, av besparingsskäl, införde varannan helg arbete. Det senare skulle vara tillfälligt men lever fortfarande kvar. De personalgrupper som använde sig av dessa modeller ansåg att de fungerade mycket bra. De gav möjlighet till återhämtning, efter, många gånger, både tunga och långa arbetspass. Just återhämtning ses som en viktig faktor för att förebygga ohälsa. Upplevelsen av en alltför tung arbetssituation under lång tid har lett till alltför många uppsägningar vid b l a akutmottagningarna i Norrköping och Linköping. Det i sin tur har skapat rekryteringsproblem, framför allt av sjuksköterskor samtidigt som övertidskostnaderna har ökat. Det finns en frustration över bristen på verksamhetsanpassade och hälsofrämjande arbetstidsförhållande, där verksamheten törstar efter nya alternativa lösningar. Hälso- och sjukvården i väst fick ett länsövergripande uppdrag att hitta en alternativ modell för arbetstidsplanering men insåg rätt snart att man inte hade resurser i form av tid och kompetens att fullfölja uppdraget. Man såg också att behoven är så olika inom olika enheter och det är svårt att hitta generella lösningar. Med hänvisning till ovanstående ställer jag följande frågor till ansvarigt landstingsråd: Vilket ansvar anser du att du har för en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsmiljö för personalen inom landstinget? Vilka förutsättningar avser du att ge verksamheten för att utveckla alternativa planeringsmodeller för arbetstiden som är både verksamhetsanpassade och förebyggande av ohälsa?

26 PROTOKOLL 26 Rehabilitering av äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Catarina Engström (MP) LiÖ Interpellation Anita Jernberger (FP) besvarar interpellationen med följande: Interpellanten ställer två frågor angående arbetstidsplanering. Vilket ansvar anser du att du har för en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsmiljö för personalen inom landstinget? Det är Landstingsstyrelsen som har det övergripande ansvar för att säkerställa mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för personalen. Därefter är det verksamheterna som måste arbeta för att uppnå målen. Det pågår arbeten ute i verksamheterna inom dessa områden. Resurscentrums HR-konsulter arbetar med Hälsofrämjandeprocessen och där frågor inom områdena organisation, ledarskap och medarbetarskap, rehabilitering, arbetsmiljö och säkerhet, friskvård och livsstil samt systematiskt arbetsmiljöarbete ingår. Dessutom ingår Landstinget i Östergötland i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer som etablerades 1996, vars vision är Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning - det vi kallar hälsoorientering!" Vilka förutsättningar avser du att ge verksamheten för att utveckla alternativa planeringsmodeller för arbetstiden som är både verksamhetsanpassade och förebyggande av ohälsa? Efter Landstingsstyrelsen beslut den 29 sep 2009 (Dnr LiÖ ) finns det inga planer på att ge verksamheterna några ändrade förutsättningar. Det innebär att verksamheterna inte kan ha egna arbetstidsförkortande modeller. Catarina Engström (MP), Anita Jernberger (FP) och Margareta Fransson (MP) gör inlägg. Interpellationen anses därmed besvarad. 19 medger att Catarina Engström (MP) får ställa följande interpellation: Rehabilitering av äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov En behovsanalys kring rehabilitering genomfördes 2005 i Landstinget. Behovsanalysen redovisade hur rehabiliteringen fungerade för ett antal sjukdoms- och behovsgrupper. I Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2011 gavs ett särskilt utredningsuppdrag beträffande uppföljning av denna behovsanalys.

27 PROTOKOLL års utredningsuppdrag har kommunicerats i beredningen för behovsstyrning med inledande dialog i april och en hearing i september samt behandlats i Hälso- och sjukvårdsnämnden i januari I redovisningen av det särskilda utredningsuppdraget framkommer det med tydlighet att äldre personer med komplex problematik och med svårigheter att ta sig till vårdinrättningarna har en mycket begränsad tillgänglighet till rehabilitering/ sjukvårdande behandling. Även i de fall där patienter ur denna behovsgrupp kan ta sig till en mottagning förefaller de vara lågt prioriterade. Från rehabiliteringsorganisationen menar man att de akuta insatserna tar alltför mycket av resurserna utifrån tillgänglighetskrav och förutbestämda besöksintervall p.g.a. postoperativa vårdprogram etc. Med hänvisning till ovanstående ställer jag följande frågor till ansvarigt landstingsråd: 1. Hur ser du på den ovan beskrivna mycket begränsade möjligheten till rehabilitering för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov? 2. Avser du att ta initiativ till en förbättrad möjlighet för äldre med komplexa vårdbehov att få tillgång till rehabilitering? 3. Om ja, på vilket sätt och med vilka resurser vill du genomföra en sådan förändring? Levi Eckeskog (KD) besvarar interpellationen med följande: Interpellanten ställer tre frågor om rehabilitering av äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. 1. Hur ser du på den ovan beskrivna mycket begränsade möjligheten till rehabilitering för äldre med komplexa vårdoch omsorgsbehov? Bland annat med bakgrund i resultatet av behovsanalysen om rehabilitering 2005, står hälso- och sjukvården bemötande av behoven hos äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov högt på dagordningen för landstinget. I strategisk plan med treårsbudget fastslås bland annat att Personer som särskilt behöver uppmärksammas av hälso- och sjukvården är äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Vidare inleddes under föregående mandatperiod det så kallade äldreuppdraget, som bl.a. innehåller en avsiktsförklaring mellan landstinget och länets kommuner angående rehabilitering.

28 PROTOKOLL 28 Överbeläggningar Christoffer Bernsköld (S) LiÖ Interpellation Även de av Alliansregeringen införda stimulansmedlen inom äldreområdet har i Östergötland använts för att bl.a. förbättra rehabiliteringen för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Signalen är därför på flera sätt tydlig om vad som förväntas av verksamheten inom området. Som interpellanten också nämner beslutades 2011 om uppföljning av den aktuella behovsanalysen. 2. Avser du att ta initiativ till en förbättrad möjlighet för äldre med komplexa vårdbehov att få tillgång till rehabilitering? 3. Om ja, på vilket sätt och med vilka resurser vill du genomföra en sådan förändring? Initiativ har redan tagits i samband med hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 25 januari 2012, då ledningsstaben gavs ett tydligt uppdrag att beakta behovet av att förbättra resultat, samt att återrapportera till Hälso- och sjukvårdsnämnden i augusti Det handlar som sagt om att förbättra resultat utifrån redan tagna beslut, i enlighet med treårsbudget och verksamhetsplan, och med för ändamålet avsatta resurser. Catarina Engström (MP) och Levi Eckeskog (KD) gör inlägg. Interpellationen anses därmed besvarad. 20 medger att Christoffer Bernsköld (S) får ställa följande interpellation: Flera kliniker på Vrinnevisjukhuset har under långa perioder haft oacceptabelt stora överbeläggningar. Vårdplatserna räcker helt enkelt inte till. På en överbelagd vårdavdelning blir det trångt och stressat och personalen får inte de förutsättningar som krävs för att ge den allra bästa vården. Socialstyrelsen har tydligt påpekat riskerna med vårdplatsbristen, det handlar i grunden om patientsäkerhet. Östergötland låg efter 2009 tredje lägst i landet vad gäller antalet vårdplatser i förhållande till invånarantalet. En mängd vårdplatser försvann under den föregående mandatperioden som en konsekvens av den borgerligt ledda landstingsledningens generella besparingar. Problemen med ständiga överbeläggningar måste tas på allvar eftersom de utgör en risk för patienterna. Vid kraftiga överbeläggningar kan risken att drabbas av följdinfektioner och andra vårdrelaterade skador öka för patienterna. En oroande signal om att allt inte står rätt till är att i landstinget som helhet har andelen patienter som får vårdrelaterade infektioner har ökat, från 10 procent till 14,3 procent.

29 PROTOKOLL 29 Kirurgi-, ortopedi- och medicinklinikerna på ViN har under 2011 de flesta månader haft en beläggning på sina vårdplatser på över 100 procent. Socialstyrelsens krav motsvarar en beläggning på maximalt 90 procent. Kirurgiska kliniken på ViN hade i maj hela 113 procent beläggning, och kardiologen låg över 110 under januari, februari och mars. Situationen är ohållbar och innebär också märkbart ökad stress och press för medarbetarna som får en svårhanterlig och krävande arbetssituation. När sjukhusen är överbelagda försämras också tillgängligheten till planerad vård. Om sängplatsen som är tänkt för en patient som ska genomgå en planerad operation i stället måste tas i anspråk av en med akuta behov, kan operationen bli inställd på kort varsel. Med hänvisning till ovanstående frågar jag ansvarigt landstingsråd - Anser du att situationen på ViN, men de beläggningssiffror som finns för 2011, är tillfredsställande? - Ser du något samband mellan stora överbeläggningar och sämre patientsäkerhet? - Är du beredd att tillskapa fler vårdplatser på ViN? - Hur värderar du att ständiga överbeläggningar påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö och möjligheter att ge en god vård? Lasse Pettersson (VL) besvarar interpellationen med följande: Christoffer Bernsköld ställer flera frågor angående överbeläggningar på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Anser du att situationen på ViN, med de beläggningssiffror som finns för 2011, är tillfredställande? Enligt de rekommendationer jag sett, bör medelbeläggningen vara cirka 90 %. Då har det under vissa perioder varit för hög beläggning på en del av vårdavdelningarna under föregående år, och också tidigare. Ser du något samband mellan stora överbeläggningar och sämre patientsäkerhet? De studier som finns visar att risken för exempelvis vårdrelaterade infektioner ökar vid överbeläggning. Är patienterna fler än avdelningen är inrättad för torde också tillsynen av patienterna minska, såtillvida inte personalen ökar i motsvarande grad. Är du beredd att tillskapa fler vårdplatser på ViN?