samhlära1.notebook November 02, 2009

Transkript

1 REGERINGEN STATSRÅDET NÄR tillsätter man en ny regering? Efter riksdagsval (praxis är att valsegraren axlar ansvaret att bilda en ny regering). Ifall regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende. Ifall regeringen inte lyckas samarbeta och besluter sig för att begära avsked. aug 25 09:23 HUR tillsätter man en ny regering? 1) Riksdagen väljer statsministern. Först förhandlar riksdagsgrupperna om regeringsprogrammet och statsrådets sammansättning. Riksdagens talman meddelar presidenten om vilken kandidat riksdagen beslutat sig för. Om kandidaten vid öppen röstning i riksdagen erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, väljs han eller hon till statsminister. Får kandidaten inte den majoritet som krävs skall en ny kandidat ställas upp i samma ordning. Om inte heller den nya kandidaten får mer än hälften av rösterna skall valet av statsminister förrättas genom öppen omröstning i riksdagen. Den kandidat som här får mest röster blir statsminster. Därefter utnämns statsminstern av presidenten. De övriga ministrarna utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister. ( partierna nominerar sina ministerrepresentanter). aug 25 09:23 1

2 2) Presidenten tillsätter den nya regeringen (den föregående regeringen sitter kvar (tjänsteministär) tills den nya utnämns). aug 25 09:24 VILKA olika typers REGERING existerar? MAJORITETSREGERING åtnjuter riksdagsmajoritetens förtroende (stabil och arbetsduglig) MINORITETSREGERING stöds enbart av en minoritet av riksdagen men åtjuter förtroende (instabil) TJÄNSTEMANNAREGERING ifall man inte lyckas sammanställa en politisk regering. Ministrarna är tjänstemän och representerar inte politiska partier. SAMLINGSREGERING alla partier är representerade (vanligtvis endast under så alvarliga kriser då behovet att sammanhålla nationen är viktigast). aug 25 09:24 2

3 VEM kan bli minister? Det enda som krävs är att man är finländsk medborgare. För att bli justitieminister skall man besitta någon juridisk utbildning. Man behöver inte vara invald i riksdagen. I den nya grundlagen sägs att Ministrarna skall vara för redbarhet och skicklighet kända finska medborgare. Nikita Fougantine aug 25 09:25 Regeringen </hallitus/jasenet/sv.jsp> Regeringsprogrammet </hallitus/hallitusohjelma/sv.jsp> Ministrarnas statssekreterare </hallitus/valtiosihteerit/sv.jsp> Specialmedarbetare </hallitus/erityisavustajat/sida.jsp> Ministrarnas arbetsfördelning </hallitus/tyonjako/sv.jsp> Ministerutskotten </hallitus/ministerivaliokunnat/sv.jsp> Ministerarbetsgrupperna </hallitus/ministerityoryhmat/sv.jsp> Ekonomiska rådet </hallitus/talousneuvosto/sv.jsp> Vetenskaps och teknologirådet </hallitus/tiedeneuvosto/sv.jsp> Regeringsprogrammet Statsminister Matti Vanhanens II regering Regeringsprogrammet är en verksamhetsplan som har godkänts av de partier som medverkar i regeringen. I regeringsprogrammet fastställs regeringens viktigaste uppgiftsområden. Regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens II regering lämnades till riksdagen i form av ett meddelande. Regeringsprogrammet < (451 Kb) Ett ansvarstagande, engagerat och sporrande Finland Förenande värden i det blågröna regeringsprogrammet är balansen mellan människa och natur, ansvar och frihet, omsorg och uppmuntran samt bildning och kompetens. Klimatförändringen och globaliseringen ökar det ömsesidiga beroendet mellan nationer och medborgare. De världsomspännande utvecklingsfrågorna, omhuldandet av den internationella säkerheten, flyktingskapet och utvandringen, Europeiska unionens utvidgning samt det fördjupade europeiska samarbetet påverkar även Finland. De gränsöverskridande miljöproblemen samt förändringen i befolkningens åldersstruktur ger de politiska besluten en generationsöverskridande dimension. Det behövs även svar på de förändringar som orsakas av utvecklingen av arbetsfördelningen inom den internationella ekonomin. Genom att svara på dessa utmaningar kan Finland både nå framgång och bära sitt ansvar när det gäller att lösa de globala problemen. Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet. Vi behöver en ny social gemenskap. I byggandet av det finländska välfärdssamhället vill regeringen förtydliga förhållandet mellan eget ansvar, gemensamt ansvar och samhällets ansvar. Medborgarnas grundskydd skall förstärkas. Samhällets sociala stöd och tjänster skall inriktas på dem som är i störst behov av omvårdnad. Ingen lämnas ensam. Kreativitet, kompetens och en hög bildningsnivå är en förutsättning för Finlands och finländarnas välgång. Skolan skall stärka möjligheterna för var och en att lära sig. En ökad sysselsättning och en ansvarsfull skötsel av den offentliga ekonomin skapar grunden för en bättre välfärd för våra medborgare. Arbete, företagande och driftighet skall alltid vara ekonomiskt lönsamt. Arbetslivet skall revideras på trepartsbasis. Arbetsmarknadens stabilitet stärker samförståndets Finland. För att utveckla arbetsgemenskaperna behövs ett fungerande samarbete med arbetsgivarna och arbetstagarna. Regeringen vill även främja sammanjämkningen av arbetet och det övriga livet i syfte att öka medborgarnas välfärd. Uppnående av jämlikhet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet kräver beslutsamma åtgärder. Tolerans och lika möjligheter utgör grunden för ett rättvist samhälle. Det blågröna regeringsprogrammets ledstjärna är ett generations och gränsöverskridande tänkesätt. Regeringen vill reformera Finland så att förändringen är trygg och genomförs med omsorg om den nationella enigheten. aug 25 09:25 3

4 VAD består en regering av? 12 ministerier Vanligtvis 18 ministrar (17 + statsministern) Statsrådets kansli < Utrikesministeriet formin.finland.fi/svenska < Justitieministeriet < Inrikesministeriet < Försvarsministeriet < Finansministeriet < Undervisningsministeriet < Jord och skogsbruksministeriet < Kommunikationsministeriet < Arbets och näringsministeriet < Social och hälsovårdsministeriet < Miljöministeriet < aug 27 05:09 REGERINGENS UPPGIFTER: Stifta lagar Göra Finlands budget Besluta i ärenden som inte är tilldelade presidenten eller lägre myndigheter (EMU, Kärnkraftverksbeslut). Statsministern leder statsrådets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de ärenden som hör till statsrådet samordnas. Statsministern för ordet vid statsrådets allmänna sammanträde. Vid omröstning avgör statsministerns röst vid lika röstetal. Statsministern är ordförande för alla lagstadgade ministerutskott. Statsministern är ställföreträdare för republikens president när presidenten är förhindrad att sköta sina uppgifter (utlandsresa är inte längre ett nödvändigt hinder). aug 27 06:43 4

5 Cajanders regering REGERINGENS ARBETSFORMER: Sammanträder vanligen 3 ggr/v 1) AFTONSKOLAN (ons.) informell träff där man försöker lösa vissa problem före det egentliga regeringssammanträdet. 2) ALLMÄNT SAMMANTRÄDE (tors.) Beslutfört när minst 5 ministrar är närvarande (statsministern fungerar som ordförande). Det beslut som erhåller det största understödet blir gällande. Ärenden föredrags av ministertjänstemän. 3) PRESIDENTFÖREDRAGNINGAR (fre.) Beslutfört när presidenten + 5 ministrar närvarande. aug 27 06:45 Vanhanens II:dra regering okt 26 12:27 5

6 Regeringen har 3 permanenta ministerutskott (statsmin. fungerar som ordförande i de permanenta utskotten som alltså är förberedande organ): finansutskottet (sammanträder före allmänt sammanträde) ekon. pol. utskottet (sammanträder 2ggr/v.) utrikesutskottet (vid behov) Dessutom kan extra utskott tillsättas vid behov. aug 27 06:46 MINISTERIERNA OCH DE CENTRALA ÄMBETSVERKEN: statliga förvaltningsorgan som inom sina uppgiftsområden verkar på nationellt plan. Ministerierna leds av politiskt ansvariga ministrar, ämbetsverken av tillsatta tjänstemän. Ministerierna : 12 + statsrådets kansli (=statsministerns ministerium). Varje ministerium leds av åtminståne en minister. President Halonen om utnämningen av kanslichefen vid inrikesministeriet Republikens presidents kansli Pressmeddelande Republikens president har i dag, den 15 augusti 2008, utnämnt kanslichefen, pol.mag., jur.kand. Ritva Viljanen till kanslichef vid inrikesministeriet för fem år från den 1 oktober 2008 till den 30 september President Halonen fattade sitt beslut efter att noggrant ha bekantat sig med handlingarna för tillsättande av tjänsten och efter diskussioner med den minister som föredrar ärendet och med statsministern. Utnämningshandlingarna visar att kanslichefen, pol.mag., jur.kand. Ritva Viljanen är den mest meriterade sökanden vad gäller utbildning, erfarenhet, kunnande och färdigheter. Dessutom har hon varit kanslichef vid inrikesministeriet i fem år och skött sitt uppdrag klanderfritt. Hon bör således anses ha obestridliga förutsättningar att sköta tjänsten på ett förtjänstfullt sätt under ytterligare en femårsperiod. Det har inte framförts några orsaker till att hon inte kunde utnämnas. President Halonen hänvisar till tillsättandet av tjänsten som kanslichef vid arbets och näringsministeriet i december 2007, då beslutet motiverades bland annat på följande sätt: Av statens högsta tjänstemannaledning krävs i allt högre grad en tväradministrativ och vidsträckt syn på hela statsförvaltningens verksamhet. I uppgiften som kanslichef betonas meriter inom mångsidiga och krävande ledningsuppdrag. Särskild vikt bör läggas vid erfarenhet av statsrådets och dess ministeriers beslutsförfaranden och ministeriets ledningsuppgifter. Av sådana ledningsuppgifter kan som särskilt meriterande räknas skötandet av uppgifterna som kanslichef, avdelningschef, biträdande avdelningschef, chef för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet eller andra ledningsuppdrag på motsvarande nivå vid ministerierna och deltagande i ledningsgrupps, resultatstyrnings eller resultatledningsarbetet vid ministeriet i anslutning till detta. Eftersom man på dessa grunder har utnämnt kanslichefen vid arbets och näringsministeriet, vars uppgiftsområde ändrats, gäller samma grunder även vid utnämningen av kanslichefen vid inrikesministeriet, vars uppgiftsområde är under utveckling. President Halonen betonar att hon kan se generaldirektören, generalstabsofficer Ilkka Laitinens meriter. Det finns synnerligen få finländska tjänstemän i höga EU uppgifter av det slag som Ilkka Laitinen år 2005 utnämndes till som den kandidat som Finlands hela statsledning förespråkade. Det är naturligt att de erfarenheter och det kunnande som han skaffat sig kommer att vara en värdefull tilläggsresurs även inom den finländska förvaltningen när det tidsbestämda uppdraget avslutas. Utnämningen av inrikesministeriets kanslichef har väckt exceptionellt stor debatt i offentligheten. Tyvärr har ett färgstarkt språkbruk tidvis stämplat de meriterade kandidaterna på tvivelaktiga grunder. Däremot är det nyttigt om det förs en saklig och öppen diskussion om utnämningsgrunderna. aug 27 07:52 6

7 Underställda ministerierna och grundade för något specialområde är de centrala ämbetsverken vilka är relativt självständiga. Dessutom existerar s.k. kommitteér (permanenta och av regeringen tillsatta för en specifik uppgift, tidsbundna) vilka är förberedande organ. Består av experter som planerar, avger utlåtanden, förbereder lagförslag eller fungerar som rådgivande organ. Vissa har beslutanderätt (t.ex. studentexamenskommittén). aug 27 07:57 DEN JURIDISKA MINISTERANSVARIGHETSLAGEN Om Statsrådet eller en minister fattar ett lagstridigt beslut, kan på initiativ av presidenten eller riksdagen vederbörande åtalas och straffas i riksrätten (riksrättens medlemmar utses av riksdagen) ( I Juhantalo fallet var det grundlagsutskottet som föreslog och riksdagen som beslöt). DEN POLITISKA MINISTERANSVARIGHETSLAGEN Ministrarna ansvariga inför riksdagen (parlamentarismen) Ministerbeslutens klokhet och ändamålsenlighet bedöms av riksdagen. aug 27 07:58 7

8 okt 28 14:27 REGERINGENS BUDGETFÖRSLAG Världsekonomin gick synnerligen kraftigt tillbaka under det senare halvåret 2008 och drevs in i en djup recession under det första halvåret i år. Nedgången i realekonomin utlöstes av krisläget på finansmarknaden. Läget på finansmarknaden är fortfarande i obalans trots att bankernas balansräkningar uppvisar en liten förbättring. Risktilläggen, som återspeglas i kreditgivningen och räntenivån, har sjunkit men är fortfarande på en hög nivå. Särskilt tillgången på långa pengar kommer att vara problematisk för såväl bankerna som företagen inom den närmaste framtiden. Den internationella ekonomin börjar återhämta sig mot slutet av året. Vi känner av återhämtningen tämligen långsamt. Trots att produktionens brantaste nedgångsspiral är förbi, krymper vår samhällsekonomi i år med 6 % och växer endast litet nästa år. Arbetslösheten fortsätter att växa. Den offentliga ekonomin försämras kraftigt. Den offentliga ekonomins nettokreditgivning förutspås uppvisa ett underskott för första gången på över tio år och sjunka till 4,5% av totalproduktionen aug 27 07:59 8

9 okt 26 12:34 okt 26 12:38 9